Ribosomer finns i alla celler i alla levande organismer och är det maskineri i vilket all proteinsyntes sker. Ribosomernas uppbyggnad är väldigt komplex. De består av två subenheter, en mindre och en större, som båda innehåller ribonucleinsyra (RNA) och proteiner. Sammanlagt innehåller ribosomen tre RNAmolekyler och drygt femtio proteiner.

För att ribosomerna ska fungera i proteinsyntesen måste de ingående komponenterna sättas samman på rätt sätt. Det finns också ett antal proteiner som inte ingår i ribosomerna men som krävs för deras produktion.

Lövgren har i sin avhandling studerat några av de proteiner som är viktiga för produktionen av ribosomer i tarmbakterien E.coli. Proteinerna RimM och RbfA binder till ett förstadium av de mindre av ribosomernas subenheter och hjälper dem att mogna till färdiga ribosomer.

De resultat som Lövgren presenterar i avhandlingen visar att RimM binder specifikt till ett av proteinerna, S19, i den mindre subenheten. Antagligen påverkar detta subenhetens struktur i, eller i närheten, av proteinet.

Lövgren har också studerat hur ett förändrat RimM protein, som inte binder till ribosomsubenheterna, påverkar produktionen av nya ribosomer. Om RimM saknas leder detta till att proteinsyntesen blir mindre effektiv, bakterierna växer långsammare, detta kan dock i viss mån kompenseras av ökad mängd RbfA. Lövgren har undersökt hur produktionen av RbfA kan ökas.

Studierna visade också att ett annat protein, RlmB, är ansvarigt för en kemisk förändring i RNAt i den stora subenheten. RlmB påverkar dock inte ribosomernas bildande eller funktion.

Fredagen den 14 januari försvarar Mattias Lövgren, institutionen för molekylärbiologi sin avhandling med titeln “Accessory factors for ribosomal assembly” . Svensk titel: “Hjälpfaktorer för ribosomproduktion”. Disputationen äger rum i salen “Major groove” byggnad 6L, NUS. Fakultetsopponent är professor Dan Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.

E-publicering av avhandlingen finns på: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=385

Mattias Lövgren nås på:
Tel: 090-785 67 53
E-post: mattias.lovgren@molbiol.umu.se

Att viktminskning på kort sikt också ger en minskning av risken för komplikationer kopplade till ämnesomsättningen och hjärtkärlfunktionen har varit känt tidigare. Däremot har de långsiktiga effekterna varit osäkra.

I den aktuella studien har forskarna följt två olika grupper av försökspersoner. Den ena gruppen bestående av 2010 personer hade genomgått kirurgisk behandling, medan den andra gruppen (2037 personer med allvarlig fetma) hade behandlats med konventionella metoder. Försöksdeltagarna kontrollerades bland annat efter två och tio år. Efter två år hade vikten ökat med 0,1 procent hos kontrollgruppen, medan vikten minskat med 23,4 procent hos dem som genomgått kirurgisk behandling.

Efter tio år hade vikten ökat med 1,6 procent från ursprungsvikten hos kontrollgruppen. Hos kirurgigruppen var viktnedgången 16,1 procent. Energiintaget var lägre och andelen fysiskt aktiva större i gruppen som behandlats kirurgiskt under hela observationsperioden. Såväl efter två som tio år var utfallet bättre i kirurggruppen beträffande flera riskfaktorer såsom diabetes och högt blodtryck.

Tidskriften kommenterar arbetet i en Editorial och konstaterar att kirurgisk fetmabehandling för närvarande är den effektivaste terapin vid svår övervikt.

För vidare information kontakta Jarl Torgerson, docent Sahlgrenska akademin och verksamhetschef NÄL, telefon 0705 75 67 89.

Tidskrift: The New England Journal av Medicine, December 23, 2004

Artikelns titel: Lifestyle, Diabetes, and Cardiovascular Risk Factors 10 Years after Bariatric Surgery

Författare: Lars Sjöström, M.D., Ph.D., Anna-Karin Lindroos, Ph.D., Markku Peltonen, Ph.D., Jarl Torgerson, M.D., Ph.D.,Claude Bouchard, Ph.D., Björn Carlsson, M.D., Ph.D., Sven Dahlgren, M.D., Ph.D., Bo Larsson, M.D., Ph.D., Kristina Narbro, Ph.D., Carl David Sjöström, M.D., Ph.D., Marianne Sullivan, Ph.D., and Hans Wedel, Ph.D., for the Swedish Obese Subjects Study Scientific Group*

Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationschef

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

mobiltelefon: 070-944 71 98

e-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se

Det framgår av en forskningsrapport från institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå. Fil dr Tommy Lundgren har studerat den ekonomiska tillväxten i fjällregionen under 16 år fram till och med 2001.

– Det här innebär att framtida reservatsbildningar kan bli kännbara på ett negativt sätt för den lokala tillväxten, om man avsätter produktiv skogsmark, kommenterar Tommy Lundgren.

Reservatsbildning tycks dock ännu inte ha fått någon mätbar effekt vare sig på den ekonomiska tillväxten i fjällkommunerna eller på tillväxten i fjällkommunernas skogssektor. Tommy Lundgren tror att det kan bero på att man till största delen avsatt icke-produktiv mark, som till exempel fjälltoppar och olika typer av impediment, till reservat. En annan förklaring kan vara att man avsatt skog som inte nått avverkningsbar ålder, det vill säga att inkomstbortfallet ännu inte syns i statistiken.

Reservatsbildningarna i sig själva verkar enligt rapporten inte ha fått någon positiv effekt på antalet anställda inom turismsektorn, snarare tvärtom. En tänkbar förklaring är att restriktioner om hur man får bedriva turistisk affärsverksamhet i området oftast följer med en reservatsbildning.

Ett överraskande resultat i rapporten är att turismsektorn inte har någon påvisbar betydelse för tillväxten i fjällkommunernas lokala ekonomi. Däremot finns det ett samband mellan Sveriges totala ekonomi och turismsektorn i fjällkommunerna – när Sverige går bra ökar antalet anställda i fjällkommunernas turismsektor. Något motsvarande samband finns inte mellan fjällkommunernas lokala ekonomi och turismsektorn – när tillväxten skjuter fart lokalt märks det inte alls i form av fler eller färre anställda inom turismsektorn. Turismen påverkas med andra ord av den nationella ekonomin, inte av den lokala.

Inte ens i Åre eller i Malung, där Sälen ligger, kan man visa på några positiva effekter av antalet anställda inom turismen på kommunernas ekonomiska utveckling. Tommy Lundgren menar dock att man för bland annat dessa kommuner måste tolka resultaten med försiktighet. Turismen och dess effekter är svåra att mäta, och antalet anställda är bara ett möjligt mått på denna aktivitet. Investeringar i exempelvis liftanläggningar och andra anläggningar relaterade till turism kommer inte med i denna statistik. Men vad man kan se är att antalet anställda inom turism inte ändrats nämnvärt under den studerade perioden, vare sig i Åre eller någon annan kommun.

***

Studiens syfte har varit att studera olika verksamheters effekt på den ekonomiska tillväxten i 15 skogskommuner under perioden 1985-2001. Den sammanfattas i det FjällMistras skrift FjällFokus nr 18/2004. Rapporten finns inom kort tillgänglig som pdf-fil på FjällMistras hemsida www-fjallmistra.slu.se (publikationer-arbetsrapporter). Skriftens fullständiga titel är: Lundgren, Tommy, The Determinants of Economic Growth in the Swedish Mountain Region – the Role of the Forest Industry, the Tourism Sector and Protected Land. FjällMistrarapport nr 8, ISSN 1652-3822.

Kontaktinformation
Tommy Lundgren, inst för skogsekonomi, SLU i Umeå, tel 090-786 85 65, mobiltel 070-517 43 96.
E-post: Tommy.Lundgren@sekon.slu.se

– Det är första gången effekten av bettskena undersöks på den här typen av patienter. De som använde skenan hade klart högre överlevnad än andra. Bettskenan är ett viktigt tillskott i behandlingen av dessa svårt sjuka patienter, säger tandläkaren Mahmoud Eskafi.

Hälften av alla som får diagnosen hjärtsvikt dör inom fem år. Lider de samtidigt av nattliga andningsuppehåll, eller sömnapné, är prognosen än sämre. Och det gör cirka hälften av patienterna. Idag är standardbehandling för denna grupp av patienter CPAP, en elektrisk apparat som via en mask över näsan blåser in luft i andningsvägarna.

– CPAP är bevisat effektiv, men apparaten är dyr och lite krånglig att använda. Runt 40 procent av patienterna slutar. Med tanke på den höga dödligheten vid hjärtsvikt och andningsuppehåll är det därför angeläget att hitta fler alternativ, säger Mahmoud Eskafi.

För att göra det undersökte han och hans kollegor vid avdelningen för bettfysiologi, tillsammans med hjärtläkare vid Universitetssjukhuset Mas, effekten av en särskild bettskena. Den fixerar underkäken i ett framskjutet läge mot överkäken, och används allt oftare av patienter med andningsuppehåll, eller sömnapné. Dock inte av dem som samtidigt lider av hjärtsvikt, eftersom ingen hittills undersökt hur den fungerar på dem.

Eskafis avhandling, som bygger på studier av 25 patienter med hjärtsvikt och sömnapné, visar att skenan minskar andningsuppehållen och avlastar hjärtmuskulaturen.

– Vi jämförde situationen före och sex månader efter behandlingen hos enskilda patienter. Röntgenundersökningar visar att skenan skapar fria andningsvägar. Det tycks leda till gynnsammare tryckförhållande i bröstkorgen, vilket gör det lättare för hjärtat att pumpa ut blod i kroppen.

Forskarna tittade också på överlevnaden i ett längre perspektiv. Den var 56 procent fem år efter det att patienterna fått skenan, eller ca. åtta år från det att de fått diagnosen hjärtsvikt. Det är bättre än förväntat. Dödligheten var också signifikant lägre bland dem som kunde använda skenan än övriga.

– Man ska komma ihåg att studierna var små och att vi saknade en kontrollgrupp. Därför måste resultaten tolkas försiktigt och det behövs fler och större studier innan man kan säga något säkert om effekten. Men resultaten är intressanta och visar att bettskenan kan förlänga livet, säger Mahmoud Eskafi.

Problem för äldre
Ett problem är också att skenan inte fungerar på alla patienter, exempelvis om tandstatus är för dåligt. Ett år efter studiens start användes den av 14 av de ursprungligen 25 patienterna. Några fick frakturer på tandbroar, andra fick rådet att sluta av sin tandläkare och ytterligare någon hade svårt att somna med den.

– Det är egentligen inte så överraskande. Det rör sig om äldre patienter, i genomsnitt 68 år, som ofta har dåligt tandstatus. Men med den tandvård vi har i Sverige kommer nog fler att kunna använda den i framtiden, som alternativ till eller ihop med CPAP. Dessutom är skenan billigare än CPAP och enklare att ta med sig ut på resor exempelvis, säger Mahmoud Eskafi.

Anställningsstöd gav långtidsarbetslösa jobb
Anställningsstödet hjälpte de långtidsarbetslösa som deltog att få jobb. Under tiden i anställningsstöd uppstod viss inlåsning, dvs deltagarna fick ordinarie jobb i lägre takt än de annars skulle ha fått. Efter anställningsstödets slut fick de dock jobb snabbare än jämförbara arbetslösa som inte fick anställningsstöd – i genomsnitt förkortades deltagarnas arbetslöshet med ca 8 månader. Resultaten gäller både dem som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen ett år och dem som varit inskrivna fyra år.

Men trängde eventuellt undan ordinarie anställningar
Att många arbetslösa fick jobb kort efter anställningsstödets slut tyder på att de troligen stannade kvar hos samma arbetsgivare som tidigare fått anställningsstödet. Det i sin tur tyder på att programmet trängde undan anställningar, som skulle kommit till stånd även om inte anställningsstödet funnits. Eftersom gruppen av deltagare i programmet hade en svag ställning på arbetsmarknaden kan dock undanträngningen vara lättare att acceptera i detta fall än i program där deltagarna kommer från en starkare grupp.

Bakgrund
Anställningsstödet kan ses som ett sätt att subventionera företagen för den risk de anser sig ta genom att anställa en långtidsarbetslös. Förhoppningen är att den som blir anställd med anställningsstöd senare ska ha lättare att hitta ett ordinarie jobb.

Data
Vår analys bygger på uppgifter om alla som har registrerat sig som arbetssökande sedan augusti 1991. Under den period vi studerar (januari 1998-oktober 2002) var över 600 000 personer arbetslösa under en tillräckligt lång tid (12 månader) för att kunna komma i fråga för anställningsstöd. Ungefär 3 % av dessa fick under den studerade perioden ta del av anställningsstödet.

Rapport 2004:17 ”Anställningsstöd – en väg från arbetslöshet till arbete?”, är skriven av Anders Forslund, Per Johansson och Linus Lindqvist.

Kontaktinformation
Anders Forslund, tel: 018-471 70 76, e-post: anders.forslund@ifau.uu.se

I studien som ligger till grund för avhandlingen har den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med pacemaker undersökts. Med studien ville avhandlingens författare, leg sjukskötare Dan Malm, hitta metoder för att öka patienternas förmåga till egenvård efter operationen.

Patienterna delades in i två grupper. En kontrollgrupp fick traditionell behandling och uppföljning och en experimentgrupp fick dessutom fördjupad egenvårdsutbildning. Båda grupperna utförde även fysiska test som promenad i korridor och trappgång.

Egenvårdsutbildningen innehöll fördjupad genomgång och personlig uppföljning vid tre tillfällen. Patienterna informerades om bland annat om orsaken till att de fått en pacemaker, vid vilka situationer patienten bör kontakta pacemakermottagningen, hur de kan ta sin egen puls och hur ofta kontroll sker av pacemakersystemet.

– Målet med utbildningstillfällena var att patienten skulle förstå varför pacemakern är en livsviktig behandling och hur de ska agera då de dagligen möts av elektronisk apparatur i samhället som eventuellt kan påverka pacemakerfunktionen, säger Dan Malm.

Undersökningen utvärderades med hjälp av frågeformulär innan patienterna fick sina pacemakers inopererade samt tio månader efter operationen.

– Resultatet visar att patienterna i experimentgruppen upplevde att symtomen svår yrsel och svimning, som gjort att de fått pacemaker, hade minskat eller försvunnit. De hade dessutom en högre nivå av fysisk förmåga än kontrollgruppen, säger Dan Malm.

Resultaten visar också att det är viktigt att sjukvårdspersonalen på ett vänligt och individuellt sätt ger kunnig och riktad information till patienterna.

– Det gäller framför allt dem som under längre tid besvärats av både svår yrsel och svimning och därför känner sig oroliga och rädda för att symtomen ska komma tillbaka. De behöver få tillbaka tryggheten och därigenom åter våga delta i de sociala sammanhang som de tidigare deltog i.

Det är av stort värde om personalen hjälper patienterna att lära sig mer om sin nya situation och informerar om vikten att utföra fysiska aktiviteter. Detta bör göras redan i det akuta skeendet men även, vilket denna undersökning visat, låta patienterna utföra rejäl fysisk ansträngning genom en till exempel trappgång. Då förbättras patienternas möjligheter till egenvård och förutsättningar till en god hälsorelaterad livskvalitet ges redan från start i samband med pacemakerimplantationen.

Avhandlingen är skriven av:

leg sjukskötare Dan Malm, telefon: 036-32 19 11, mobil: 070-456 26 44, e-post: dan.malm@lj.se

Handledare:

Professor Bengt Fridlund, telefon: 046-222 18 58, mobil 070-262 18 58, e-post: bengt.fridlund@omv.lu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för allmänmedicin.

Avhandlingens titel: Health-related Quality of Life in Patients with Pacemaker – a Descriptive and Experimental Study

Avhandlingen försvaras fredagen den 14 januari 2005, klockan 13.00 i föreläsningssal 2119, avdelningen för allmänmedicin, Arvid Wallgrens Backe, hus 2, plan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Matematisk logik innebär helt enkelt matematisk behandling av logik.
– Frågeställningarna är ungefär de samma som för filosofin, de har att göra med vår nyfikenhet på hur tillvaron är beskaffad, säger Fredrik Engström.

I Sverige har matematisk logik traditionellt sett varit ett undanskuffat område, speciellt har modeller till aritmetiken i stort sett totalt negligerats. Därför har Fredrik Engströms forskning skett under handledning av Richard Kaye i Birmingham, Storbritannien, författare till standardverket inom modeller till aritmetiken.

Avhandlingen är en del av detta ganska smala område. Den vänder och vrider på ett par mycket viktiga begrepp och visar att det finns intressanta varianter. Det handlar framförallt om mättnadsegenskaper, såsom rekursiv mättning. Att en modell är mättad betyder att man som matematiker tillåts ”önsketänka” – önskar man ett element med en viss typ av egenskap så finns det – under förutsättningen att önskning är konsistent.

Traditionellt har man trott att det bara finns en viktig sådan mättnadsegenskap, men i början av 1990-talet hittades en ny. I avhandlingen presenteras ytterligare ett par sådana egenskaper, som, åtminstone i någon mening, kan betraktas som intressanta.

Området matematisk logik startade med Freges till största del lyckade försök att formalisera logiken. Med David Hilberts forskningsprogram för att reducera all matematik till ändliga metoder lades mycket arbete på aritmetiken. Många försökte formalisera aritmetiken i den nya logiken på ett sådant sätt att man kunde bevisa att formaliseringen inte medförde några motsägelser.

I början av 1930-talet lyckades dock Kurt Gödel visa att någon sådan formalisering inte kan existera. Han bevisade vad som kom att kallas Gödels ofullständighetssats, nämligen att ett matematiskt system som är tillräckligt starkt för att uttrycka både addition och multiplikation måste vara ofullständigt, speciellt kan det inte bevisa sin egen motsägelsefrihet. Gödels sats och liknande resultat öppnade upp möjligheterna till ickestandardmodeller till aritmetiken, vilka betraktade inifrån uppträder precis som vanlig aritmetik, men vilka, betraktade utifrån, har ”oändligt” stora tal.

Under 1970-talet fick området modeller till aritmetiken ett ordentligt uppsving, mycket tack vare Paris-Harringtons sats som ger ett exempel på en ”vanlig” kombinatorisk aritmetisk utsaga, som inte är avgörbar i aritmetik, det vill säga som varken går att bevisa eller motbevisa ur de vanliga aritmetiska axiomen.

Avhandlingen ”Expansions, omitting types, and standard systems” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 december.

Fredrik Engström är uppvuxen i Ulricehamn.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Fredrik Engström, Matematiska vetenskaper, Chalmers, tel 031-772 53 52
e-post: engstrom@math.chalmers.se

Av de 18 anslagen har Lunds universitet fått den störst delen, hela fem anslag. Detta bland 401 sökande forskare.
Den förste LTH-forskaren är universitetslektor Tomas Akenine Möller, Institutionen för Datavetenskap, som forskar kring mobil grafik.
Under våren är Tomas gästforskare vid University of California, San Diego.
– Jag uppskattar verkligen det här anslaget och ser fram mot de möjligheter det ger, säger han. Jag räknar t ex med att kunna ta in två doktorander. Vi ska försöka bli bäst på mobil grafik, det vill säga grafik i mobiltelefoner och handdatorer. Det används bland annat till kartor, spel och avatarer – ledsagare i datavärlden.
– Den största utmaningen för sådan bildhantering är kombinationen av kraven på hög bildkvalitet på grund av små skärmar och låg energiförbrukning och litet minnesutrymme. Smarta beräknings-algoritmer ska hjälpa till ska höja den upplevda bildkvaliteten med låg energi- och minnesförbrukning.

De andra forskarna är professor Fredrik Höök, Institutionen för fasta tillståndets fysik, och universitetslektor Lars-Erik Wernersson från samma institution.
Fredrik Höök rekryterades till LTH från Chalmers så sent som i somras. Han säger:
– Jag vill utnyttja nanotekniken och de nya fenomen den ger upphov till optiskt, elektriskt och mekaniskt. Syftet är att utnyttja dessa nya materialegenskaper för att åstadkomma extremt känsliga biosensorer för t ex antikroppsreaktioner, cellmembran och andra medicin-tekniska tillämningar.
Pengarna kommer han att använda till att skaffa sitt forskningsområde en bas genom att anställa doktorer och postdocs.

Kontaktinformation
Tomas Akenine-Möller nås för tillfället på tel 1-858-336-5539 (USA) eller e-post: Tomas.Akenine-Moller@cs.lth.se
Fredrik Höök kan nås på 046-222 14 94 eller 0708-95 12 39, e-post: Fredrik.Hook@ftf.lth.se
Lars-Erik Wernersson nås på 046-222 76 78 eller 070-284 13 02 , bostad: 046-13 47 59
Lars-Erik.Wernersson@ftf.lth.se

En cancercell uppvisar ofta stora förrändringar i sina kromosomer. Dessa uppkommer på grund av felaktig kromosomseparation och/eller -reparation. Det är därför av hög prioritet att utröna de cellulära mekanismer som krävs för dessa processer.

I den publicerade studien visas att cellen, för att kunna reparera ett brott i DNA-strängen, behöver proteinkomplexet cohesin. Det rekryteras till kromosomerna nära platsen där DNAs dubbelsträng skadats.

Det är tidigare känt att närvaron av cohesin är helt nödvändigt vid cellens delning. Dess roll är då att hålla ihop de två kopior av kromosomerna som bildats under replikationen fram tills dess att de separerar under celldelningen, mitosen. Om de inte hålls ihop innan celldelningen separeras inte kromosomerna på ett korrekt sätt med en kopia i vardera av de nybildade cellerna.

I publikationen pekar man på att cohesins sammanlänkande funktion behövs även vid reparation av ett dubbelsträngsbrott i DNA. En skada reinitierar cohesin så att det kan knyta samman kromatider även efter den replikation som föregår den vanliga celldelningen, och just på den plats där skadan finns. På så sätt tillåts reparationen av DNA-skadan, som då kan ske genom så kallad homolog rekombination.

Resultaten visar att cohesinkomplexets sammanlänkande funktion är centralt både för kromosomseparation och -reparation, och öppnar för vidare studier av det funktionella sambandet mellan de två processerna.

Publikation:
Postreplicative recruitment of cohesin to double-strand breaks is required for DNA repair
Ström L. Lindroos HB, Shirahige K, Sjögren C
Molecular Cell, December 22, 2004

För mer information, kontakta:
Forskare Camilla Sjögren, institutionen för cell- och molekylärbiologi, tel 08-524 877 61 eller mail camilla.sjogren@cmb.ki.se

Niklas Cserhalmis avhandling tar sin utgångspunkt i nutiden och visar på två olika föreställningar om djurskötsel i förfluten tid. Samhällsdebattörer som Marit Paulsen och Astrid Lindgren och den australiensisk-amerikanske filosofen Peter Singer menar att djur levde goda liv på landsbygden ”förr i tiden”. Den anglosaxiska forskningen, med Keith Thomas som ledande gestalt, hävdar tvärtom att landsbygdens människor behandlade djur grymt och att empati med djur är ett borgerligt urbant fenomen som spridits från eliten till de lägre klasserna på landsbygden. Vem har rätt? Går det att uttala sig om hur de människor som praktiskt skötte om och arbetade med kor, hästar och oxar såg på sina djur?

Såväl i svensk som internationell litteratur saknas vetenskapliga studier av hur ”vanligt folk” betraktat djur. Det som finns är eliternas efterlämnade källor, och den bild som lämnas där är både vanföreställande och oskarp. Vad Niklas Cserhalmi nu har gjort är att gå igenom gamla rättegångsprotokoll*, där både myndighetspersoner, åtalade och vittnen kommer till tals. Utifrån dessa protokoll samt svar på etnologiska frågelistor från Nordiska museet tecknas en alternativ bild av djurskötseln i övergången mellan bonde- och industrisamhälle.

Enligt Niklas Cserhalmi har människans syn på, och behandling av, djur utformats i en ständig konflikt mellan medkänsla å ena sidan och kraven på produktion å den andra. Att människor i gemen hyste empatiska känslor för djur visas bland annat i domstolsprotokollen, där män och kvinnor var beredda att gå i konflikt med djurplågare över djur som de inte hade ekonomisk eller annan vinning av. De fall som redovisas i avhandlingen rör bland annat våld, svältfödning och magra djur som fått arbeta alltför hårt. Ett fall rör en baron Rosencrantz som svältfödde sina djur i Jönköpings län och där hans drängar och pigor anklagade honom för djurplågeri. I slutet av 1800-talet dömdes omkring 1000 personer per år för djurplågeri i Sverige.

Att produktionen i vissa fall tilläts gå före djurens hälsa speglas i båda källmaterialen, bland annat i domstolarnas resonemang om eventuell skuldbörda för de åtalade. Med analyser av domstolsprotokoll och frågelistsvar har det dock varit möjligt att visa att djur hade ett egenvärde på landsbygden i södra Sverige också innan de borgerliga uppfostringskampanjerna för djurskydd påbörjades under de sista decennierna av 1800-talet.

* Sverige fick sin första djurskyddslag 1857. Avhandlingen bygger på 500 djurplågerimål kring våld, vanvård och svält från 1860-1865 och 1920-1925 i Malmöhus, Jönköping och Östergötlands län.

Kontaktinformation
FK Niklas Cserhalmi vid institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, SLU, försvarade fredagen den 17 december kl 13.00 sin doktorsavhandling ”Djuromsorg och djurmisshandel 1860-1925. Synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och industrisamhälle”. Opponent var FD Jonas Liliequist, Umeå universitet.

Mer information: Niklas Cserhalmi, 018-67 22 59, 011-16 08 11
E-post: Niklas.Cserhalmi@ekon.slu.se

Det finns flera ersättningsbränslen för traktorer och andra fordon med tunga dieselmotorer. Av vete kan man framställa etanol, och ur rapsfrö kan man utvinna rapsolja. Rapsoljan kan även förädlas i ytterligare ett steg, till rapsmetylester (RME). Dessa bränslen kan tillverkas på flera sätt, och vilken teknik som är mest lämplig hänger samman med i vilken skala produktionen sker.

Sven Bernesson har framför allt velat undersöka om småskalig produktion av rapsolja, RME och etanol är bättre för miljön än mellanskalig och storskalig produktion. För att kunna göra denna jämförelse använde han en metod som kallas livscykelanalys. Hela kedjan, från odling av råvaror och transporter till produktion och användning av färdigt bränsle, utvärderades. De miljöfaktorer som bedömdes var bidrag till växthuseffekt, försurning och övergödning samt hur mycket energi som går åt för att tillverka en viss energimängd bränsle.

De miljömässiga skillnaderna mellan små-, mellan- och storskaliga anläggningar var, med något undantag, små eller försumbara för de tre drivmedlen. För storskaliga system uppvägdes de längre transportavstånden till stor del av högre oljeutvinningsgrad, större energiutbyte och mer effektivt utnyttjande av maskiner och byggnader. Det mest betydelsefulla produktionssteget var i stället odlingen, där produktionen av gödselmedel, utsläpp av markgaser och behovet av dragkraft hade störst inflytande på miljöbelastningen.

Frågan om vilket av bränslena som är mest miljövänligt är inte helt enkel att besvara. Resultatet beror nämligen på hur man fördelar miljöbelastningen mellan bränslena och de biprodukter man får vid tillverkningen. Av vete får man etanol och drank. Av rapsfrö får man rapsolja och rapsfrökaka eller RME, rapsfrökaka och glycerin.

Ett intressant exempel är jämförelsen av rapsolja och RME. Vid enklare beräkningar blir miljöbelastningen klart mindre för rent rapsoljebränsle. Detta beror på att det vid omförestringen till RME (rapsolja reagerar med metanol och bildar RME och glycerin) åtgår metanol, katalysator och processenergi, vilket bidrar till miljöbelastningen. Vid en utvidgad systemanalys räknar man emellertid med att det glycerin som bildas vid RME-tillverkningen kan ersätta glycerin som tillverkats industriellt från fossila råvaror. Detta glycerin har en hög miljöbelastning som då kan komma omförestringsprocessen tillgodo. Med detta sätt att räkna är RME mer miljövänligt än rapsolja.

Sven Bernesson har också räknat på ekonomin i bränsleproduktionen. Idag är odling av rapsfrö och vete ofta olönsam. En lösning kan då vara att lantbrukarna går samman och startar en mellanskalig anläggning för produktion av rapsolja eller RME och säljer detta istället för rapsfrö. Etanolbränsle blir för dyrt att producera i mellanskaliga anläggningar. I de minsta anläggningarna blir både rapsbränslen och etanol för dyrt att producera, beroende på höga kostnader för arbetskraft och maskiner.

I en annan studie utvärderades egenproducerad RME, etanol och biogas på lantbruk med ekologisk odling. Produktion av RME gav ett gynnsamt energiutbyte och värdefulla biprodukter, men mer luftföroreningar. Produktion av etanol gav ett sämre energiutbyte. Till biogasproduktion krävdes mindre areal, vilket innebar mindre bruknings- och markemissioner. Emellertid blev emissionerna av metangas höga. För samtliga bränslen var utsläppen av växthusgaser vid ekologisk odling ungefär hälften så stora som vid konventionell odling, främst beroende på att inga syntetiska gödselmedel används.

För att minska miljöbelastningen vid en framtida produktion av bränslen från jordbruksgrödor måste användningen av syntetiska gödselmedel upphöra eller minskas kraftigt. Detta kan göras med gödsel och avfall med ursprung från jordbruk eller livsmedel samt med slam (om detta är fritt från tungmetaller och andra gifter) från reningsverk. Miljöbelastningen kan också minskas om de fordon som körs med bränslena förses med katalysatorer, och på lite längre sikt kan förbränningsmotorerna ersättas av energieffektivare bränsleceller.

Agronom Sven Bernesson vid institutionen för biometri och teknik, SLU, försvarade fredagen den 17 december kl 09.30 sin doktorsavhandling Farm-scale production of RME and ethanol for heavy diesel engines – with emphasis on environmental assessment. Opponent var docent Jan Erik Mattsson, Inst. f. landskaps- och trädgårdsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp.

Kontaktinformation
Mer information: Sven Bernesson, 018-67 18 22, 0730-65 50 13
E-post: Sven.Bernesson@bt.slu.se

Vid förbränning av biobränslen i fluidiserade bäddar blandas bränslet med en het bädd av sand som virvlar runt med hjälp av strömmande luft. Fördelen med den här tekniken är att kväve- och svavelutsläpp kan hållas låga. Det främsta problemet med tekniken är erosion i pannan på grund av sandens ständiga rörelse. Det är därför viktigt att kunna förutsäga och bedöma sanden och luftens rörelser.

Målet med Klas Johanssons avhandling är att ta fram en modell för att med hjälp av dator simulera hur sanden och luften strömmar, och var erosion kan uppstå i en sådan panna. Modellen är tänkt att användas av industri som arbetar med att bygga, utveckla och förbättra nya och befintliga pannor.

Arbetet visar att det idag är möjligt att kvalitativt simulera fluidiserade bäddpannor med hjälp av en dator.

Avhandlingen ”Fluid Dynamics and Erosion in a Fluidized Bed for Energy Production” (Svensk titel: ”Strömning och erosion i fluidiserade bäddar för energiproduktion”) försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 december.

Klas Johansson är uppvuxen i Torarp utanför Ljungby, Småland.

Arbetet med avhandlingen har utförts i anknytning till Nationellt kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion, HTC, på Chalmers.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Klas Johansson, Institutionen för termo- och fluiddynamik, Chalmers, tel. 031-772 50 34, e-post klasj@tfd.chalmers.se

Handledare: Professor Alf-Erik Almstedt, Institutionen för termo- och fluiddynamik,Chalmers, tel: 031-772 14 07
e-post: affe@tfd.chalmers.se

Utsläpp av koldioxid har en avgörande roll för den globala uppvärmningen. Utsläppen beror till stor del på människans användning av kol, olja och naturgas för elproduktion. Europeisk elproduktion domineras av kol som eldas med låg verkningsgrad och släpper ut stora mängder koldioxid. Samtidigt finns en stor outnyttjad potential för elproduktion med låga koldioxidutsläpp i den svenska fjärrvärmesektorn i så kallade kraftvärmeverk. Denna el kan exporteras och därmed avsevärt reducera de globala koldioxidutsläppen.

David Knutsson är doktorand inom energisystem på Chalmers och har utfört den nya studien. Han menar att utsläppshandeln i kombination med elcertifikatsystemet som infördes förra året ger förutsättningar för en produktionsökning i befintliga kraftvärmeverk på upp till 4,5 miljarder kWh per år (vilket ungefär motsvarar elproduktionen i Barsebäck 2).
– Eftersom spillvärmen från elproduktionen tas till vara i fjärrvärmesystemen utnyttjas energiinnehållet i bränslet på ett effektivare sätt än vid traditionell elproduktion. Kraftvärmeverken eldas dessutom med biobränsle eller naturgas som släpper ut mindre koldioxid vid förbränning än kol, säger David Knutsson.

Utsläppsläppshandeln kommer också att förbättra förutsättningarna för nyinvesteringar i kraftvärmeverk.
– När det blir dyrare att släppa ut koldioxid, kommer elpriset att öka. Det ger kraftvärmeinvesteringar med låga koldioxidutsläpp bättre villkor. Det gynnar också naturgas som har förhållandevis låga koldioxidutsläpp.

Som exempel på detta tar David Knutsson Göteborg Energi och Sydkraft i Malmö som har långt framskridna planer på att uppföra naturgaseldade kraftvärmeverk. Enligt honom skulle fjärrvärmeproducenterna tillsammans kunna göra lönsamma kraftvärmeinvesteringar på upp till 3300 megawatt el (motsvarar ungefär storleken på Ringhals kärnkraftverk).

– Den grundläggande förutsättningen för kraftvärmeproduktion är dock att det finns ett fjärrvärmebehov. Det är därför angeläget att fjärrvärmepriserna även fortsättningsvis är konkurrenskraftiga. Det är också viktigt att fjärrvärmen har en så god lönsamhet att den kan fortsätta expandera och möjliggöra ytterligare resurseffektiv och koldioxidsnål elproduktion avslutar David Knutsson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
David Knutsson, Energiteknik, Chalmers
Tel: 031-772 5246
E-post: dak@entek.chalmers.se

– Det har utvecklats många nya metoder för att i realtid studera hur vi talar, lyssnar, läser och skriver samt hur hjärnan arbetar under dessa förlopp. De kan ge en ny bild av människan som kognitiv och kommunikativ varelse, menar professorerna Sven Strömqvist och Peter Gärdenfors, som står bakom ansökan.
Här är några av de verksamheter som är tänkta att ingå i Humanistlaboratoriet:
• en virtuell verklighets-miljö (VR) där man bl a kan studera hur gester, blickar och tal används när människor kommunicerar med virtuella samtalspartners eller hanterar teknisk utrustning
• ett fysiologilaboratorium med möjligheter att mäta t ex aktiviteten i hjärnbarken vid tal och lyssnande, samt en kroppsrörelsemätare med vars hjälp man kan studera gester och kroppsspråk
• en ögonrörelsemätare, som mäter vad blicken riktas mot när någon t ex läser, skriver eller hanterar olika instrument
• ett inlärningslaboratorium där man kan göra experiment med datoriserade test-, diagnos- och stödverktyg och nätbaserat lärande
• ett akustiklaboratorium där man kan forska om uppfattning av och reaktioner på tal, hur betoning fungerar i olika språk, hur människor reagerar på tal, musik och ljud under olika omständigheter m m.
Humanistlaboratoriet kommer att kunna utnyttjas av forskare från både humaniora, naturvetenskap, teknik och medicin. Planerna för laboratoriet har utvecklats i samarbete med Max-Planckinstitutet för Psykolingvistik i Nijmegen i Holland.

Mer information Sven Strömqvist, tel 046-222 03 89 och Sven.Stromqvist@ling.lu.se, samt Peter Gärdenfors, 046-222 48 17 eller 0709-14 62 46, Peter.Gardenfors@lucs.lu.se.

Göran Tuomas, som disputerar den 20 december med doktorsavhandlingen Water powered percussive rock drilling – Process analysis, modelling and numerical simulation, har i sitt forskningsarbete berört ett flertal olika processer och problem vid vattendriven bergborrning.
Funktionen och berginträngningsprocessen för själva borrmaskinen har analyserats, modellerats och simulerats – vilket innebär att maskinens prestanda kan studeras redan innan de har tillverkats.
Datormodellerna ger också en förbättrad möjlighet att bedöma bergkvaliteten under själva borrarbetet eftersom maskinernas dynamiska beteende beror på bergets mekaniska egenskaper. Datorn har därmed blivit ett viktigt redskap vid utveckling, optimering och användning av dessa maskiner.

Forskningsarbetet har också resulterat i ett nytt mätlaboratorium och i ett antal nya produkter och prototyper. En dämpare för utjämning av tryckvariationer i borrmaskinens matarvatten har utvecklats i ett kolfiber/epoxi-material tillsammans med företaget Sicomp i Piteå. Det valda materialet ger produkten en låg vikt och hög styvhet, vilket krävs för dämpning av mycket snabba tryckpulser.

En annan utvecklad produkt är en containerbaserad maskin för avskiljning av det krossade berget från borrvattnet och för pumpning av högtrycksvatten till borrmaskinerna. Maskinen möjliggör återanvändning av förorenat borrvatten vilket minskar vattenförbrukningen och utsläppen vid drift. Också här har datorn använts som ett hjälpmedel vid produktutveck-lingen, genom att partikelflödesprocessen i ett system med denna maskin har modellerats och simulerats.

– I avhandlingen presenterar jag också en ny idé som berör borrteknik tillsammans med bergvärmesystem, säger Göran Tuomas.

– Idén baseras på det faktum att värme genereras vid borrarbete, vilket medför att berget runt borrhålet kommer att värmas upp. Genom att bestämma mängden avgiven värme kan därmed bergets värmeledningsförmåga uppskattas direkt under borrarbetet, vilket möjliggör en dynamisk dimensionering av bergvärmesystem.

Upplysningar: Göran Tuomas, tel. 0920-49 29 29, goran.tuomas@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Fisket av siklöja utgör, under goda år, 60 till 70 procent av den norrbottniske yrkesfiskarens årsinkomst. Löjrommen är inte heller bara av ekonomisk betydelse för yrkesfiskaren utan har också en kulturell och marknadsföringsmässig betydelse för hela länet.
I slutet av nittiotalet var löjrommens existens hotad. Beståndet av siklöja minskade.
Fiskerimyndigheten ville ha ett antal begränsningar och regleringar men, efter ett förslag från Svenska ostkustfiskarnas centralförbund, blev det istället ett delat förvaltarskap mellan fiskerimyndigheterna och yrkesfiskarna längs Norrbottenskusten som nu själva fick sätta de regleringar de tyckte var nödvändiga för att rädda beståndet av siklöja.

Carl Rova disputerade i förra veckan vid Luleå tekniska universitet. Han har tittat på det delade förvaltarskapet. Han kan se många fördelar; att yrkesfiskarna själva sätter regleringar och begränsningar gör dem mindre benägna att bryta mot dem. Beståndet av siklöja har ökat vilket Carl Rova menar beror bland annat på det delade förvaltningsskapet men också på biologiska orsaker och ett minskat antal tråltillstånd.
Rova menar dock att det är viktigt att förvaltarskapet fortsätter att utvecklas. Yrkesfiskarna har visat att det kan ta ansvar vad gäller sätta begränsningar, nu måste de också få lätta på dem. Detta för att systemet inte ska förlora sin legitimitet.
Då det alltid i fisket kommer bättre och sämre tider måste man bygga en förvaltning som gör att man, undre bättre tider, kan rusta sig för de sämre.

Carl Rova har fått positiva reaktioner på sin avhandling från både myndigheterna och yrkesfiskarna.
Rovas avhandling har titeln Flipping the pyramid – lessons from converting top – down management of bleak-row fishing. I sin forskning har han gjort djupintervjuer med 31 av Norrbottens 39 yrkesfiskare.
Den sydligaste fjärden i Norrbotten där siklöja fiskas är vid Jävre, söder om Piteå.

Bild av Carl Rova kan beställas via Sofia Eriksson, se kontaktuppgifter nedan.

Upplysningar: Carl Rova, 0920-49 23 29, carl.rova@ies.luth.se
eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se