Precisionsodling handlar om att ta hänsyn till åkermarkens skiftningar. Även i ett måttligt kuperat landskap kan jordens egenskaper (struktur, mullhalt, lerhalt, torkkänslighet m.m.) variera betydligt även inom enskilda fält, och detta påverkar självfallet grödornas förutsättningar.
När det gäller gödsling är kväve det ämne som det är både viktigast och svårast att dosera rätt. Tillgången på kväve har en avgörande inverkan på skördens storlek och kvalitet, men också på risken för utlakning och övergödning av vattendrag. Kvävegödslingsbehovet kan variera avsevärt inom ett stråsädesfält beroende på hur mycket kväve som är tillgängligt i marken och hur stora skördar som marken medger i övrigt. Vad Sofia Delin har gjort är att undersöka hur väl det går att förutsäga kvävegödslingsbehovets variation inom ett fält utifrån olika markegenskaper.
Jordens mull- och lerhalt och fältets topografi hade ett visst inflytande på markens kväveleverans, men det gick inte att bestämma gödslingsbehovet enbart utifrån dessa faktorer. Däremot kan sådana uppgifter vara ett bra komplement till de metoder som finns för att bedöma gödslingsbehov utifrån grödans egenskaper. Många jordbrukare bedömer idag behovet av kvävegödsling i växande grödor med hjälp av sensorer som analyserar det ljus som växterna reflekterar.
Hela det 15 hektar stora försöksfältet gödslades med samma mängd kväve. När Sofia Delin sedan jämförde kartor över grödornas avkastning och proteinhalt i olika delar av fältet upptäckte hon olika mönster under de tre försöksåren. Då markfuktigheten var lagom hade kvävegödslingen nästan samma effekt oavsett jordart. Under blöta år var däremot jordens kväveleverans, liksom skörden, sämre i fältets leriga, lågt liggande partier. Under torrare år var skörden sämre där jorden var lättare. De områden som borde ha fått mer kväve var de där proteinhalten var låg.
Att ta jordprover är dyrt och tidskrävande och det krävs många prover för att göra tillförlitliga kartor över variationen inom ett fält. Ett alternativ är att ta hjälp av en sensor som mäter markens elektriska ledningsförmåga, vilket avspeglar lerhaltens variation i fältet. Sofia Delin använde sensorn för att dela in fältet i zoner, vilket visade sig vara ett bra alternativ. Sensormätningarna kunde också användas tillsammans med skördekartor och topografiska kartor för att dela in fältet i zoner med olika risk för torka och vattenöverskott.
____________
Agronom Sofia Delin, inst. för markvetenskap, avdelningen för precisionsodling vid SLU i Skara, försvarar fredagen den 4 februari kl. 13.00 sin doktorsavhandling Site-specific nitrogen fertilization demand in relation to plant available soil nitrogen and water. Potential for prediction based on soil characteristics. Disputationen äger rum Hernquist-aulan, SLU, Skara. Fakultetsopponent är PhD Hugh Riley, Norsk Institutt for Planteforsking, Apelsvoll forskingssenter, Avdeling Kise, Nes på Hedmark, Norge.
____________
Kontaktinformation
Sofia Delin, 0511-672 35, 0704-08 15 80
E-post: Sofia.Delin@mv.slu.se
Börje Lindén
0511-671 22
Järnbrist ärden vanligaste bristsjukdomen i världen och enligt WHO kan så mycket som 65-80 procent av jordens befolkning lida av järnbrist. Det är framför allt kvinnor och barn i u-länder som drabbas. Om man inte behandlar järnbrist leder det så småningom till anemi (blodbrist). Järnbrist och anemi har allvarliga konsekvenser och man kan bland annat få infektioner, nedsatt arbetsförmåga och inlärningssvårigheter. Man har även sett en ökad dödlighet i samband med graviditet och förlossning. Att järnbrist i så hög grad drabbar människor i u-länder beror till stor del på den enformiga vegetabiliska kost som äts i dessa länder. Vegetabiliska livsmedel som sädesslag och grönsaker innehåller järn i en form som kroppen har svårt att ta upp.
Det finns flera ämnen i vegetabiliska livsmedel som kan påverka järnupptaget negativt. Ett exempel är polyfenoler som finns naturligt i sädesslag och baljväxter, men även i kaffe och te. De binder till sig järnet som finns i maten och gör det omöjligt för kroppen att ta upp det. Genom att utnyttja enzymer som finns i många vanligt förekommande frukter, såsom päron, banan och avokado, kan polyfenolerna påverkas så att de förlorar sin förmåga att binda järn, vilket i sin tur leder till att järnet lättare kan tas upp i kroppen.
Behandling av mjöl från sädesslag som innehåller polyfenoler med juice från färsk frukt minskade dessa ämnen kraftigt och tillgängligheten av järn ökade till mer än det dubbla. I och med att många frukter som innehåller dessa enzymer finns på landsbygden i u-länder skulle metoden lätt kunna användas i hushållen, och på så sätt förbättra tillgängligheten av järn för den del av befolkningen som inte nås av berikade livsmedel eller järntillskott. Det krävs dock ytterligare en del forskning innan metoden kan överföras från laboratoriet till hushållen, bland annat på grund av att det även finns andra faktorer som påverkar järnupptaget från vegetabiliska livsmedel.
– Arbetet har utförts i samarbete med Tanzanias livsmedelsintitut, vilket innebär att det finns naturliga kanaler för att föra ut informationen till befolkningen på landsbygden. Fruktjuicerna innehåller dessutom andra näringsämnen som kan öka upptaget av järn från vegetabiliska livsmedel, som till exempel vitamin C, säger Erika Matuschek.
Avhandlingen ”In Vitro Availability of Iron in High-Tannin Sorghum” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 4 februari 2005 kl. 10.00 i KA-salen, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Erika Matuschek, Institutionen för kemi- och bioteknik, Livsmedelsvetenskap, Chalmers tekniska högskola,
tel 031-335 1359, e-post: em@fsc.chalmers.se
Svante Brandänge, organisk kemi
Hans tidigare forskning rörde alkaloider som finns i orkidéer och naturligt förekommande alfa-hydroxisyror och hur tobaksalkaloiden nikotin omvandlas i människokroppen till kotinin.. Resultatet har bland annat relevans för omvandlingen av ett antal läkemedel som är strukturellt besläktade med nikotin. Senare arbeten har handlat om syntetisk organisk kemi, där han utvecklat en effektiv och mycket flexibel syntesmetod som lämpar sig för syntes av olika sexringsföreningar.
John Hassler, makroekonomi
Hans forskning har under senare tid handlat om sambandet mellan tillväxt, social rörlighet och ojämlikhet. Han forskar även om dynamisk politisk ekonomi, bland annat frågan om huruvida välfärdsstaten kan överleva genom att återskapa sin egen väljarbas.
Vladimir Krasnov, experimentell kondenserade materiens fysik med inriktning mot mesoskopiska fenomen
Hans forskning har varit inriktad på att studera supraledning och kvantmekaniska fenomen i supraledande tunnelövergångar. För närvarande är hans forskning inriktad på grundläggande fysik bakom högtemperatursupraledning, såväl som framtida tillämpningar av supraledande komponenter inom elektroniken.
Antalet nya fall av lymfom per år har tredubblats under de senaste 40 åren och orsakerna är till stor del okända. En hypotes har varit att frekvent solande skulle kunna öka risken för denna cancer, främst för den vanligare formen non-Hodgkin lymfom, men även för lymfom av Hodgkin typ. Men en färsk studie från Karolinska Institutet i samarbete med Uppsala Universitet och forskare i Danmark visar tvärtom att frekvent solande, främst i solen men också under sollampor/solarier, ser ut att minska risken för främst non-Hodgkin lymfom med cirka 30-40 procent.
– Vi ser likadana samband om vi analyserar svar från Sverige och Danmark för sig, och om vi studerar olika hudtyper var för sig. Det innebär att risken för systematiska fel minskar och att ttrovärdigheten i vår studie ökar, säger Karin Ekström Smedby, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Studien är baserad på telefonintervjuer med mer än 3000 patienter som nyligen fått diagnosen malignt lymfom, antingen non-Hodgkin eller Hodgkin lymfom, under 1999-2002 i Sverige och Danmark, samt drygt 3000 slumpmässigt utvalda personer i befolkningen utan den här sjukdomen. Man frågade också efter tidigare diagnostiserad hudcancer.
Mekanismer oklara
Sedan tidigare är det väl känt att frekvent solande ökar risken att drabbas av hudcancer. Om resultaten från den aktuella studien står sig och kompletteras med ytterligare data kan råden om solning komma att nyanseras framöver, tror Karin Ekström Smedby.
– Men vi har inte studerat mekanismerna till att solljus minskar risken för lymfom. Mer forskning behövs för att ge råd om faror och nyttoeffekter av solning i ett större perspektiv, säger hon.
Forskarna ska nu gå vidare med andramekanistiska studier för att ta reda på vilka biologiska mekanismer som skulle kunna ligga bakom sambandet.
Publicerat i Journal of the National Cancer Institute 2 februari 2005:
Ultraviolet Radiation Exposure and Risk of Malignant Lymphomas Karin Ekström Smedby, Henrik Hjalgrim, Mads Melbye, Anna Torrång, Klaus Rostgaard, Lars Munksgaard, Johanna Adami, Mads Hansen, Anna Porwit-MacDonald, Bjarne Anker Jensen, Göran Roos, Bjarne Bach Pedersen, Christer Sundström, Bengt Glimelis, Hans-Olov Adami
J Natl Cancer Inst. 2005;97:1-11
För mer information kontakta:
Karin Ekström Smedby, Karolinska Institutet, Telefon: +591-2 277 15 80 E-post: Karin.Ekstrom@meb.ki.se
En europeisk forskningsanläggning som ESS skulle vara ett centralt verktyg för strategiska områden som t ex energi- eller nanoteknologi. Just nu görs liknande satsningar i USA och Japan. Europa, som i dag är ledande på forskning med hjälp av neutroner, kommer när de amerikanska och japanska anläggningarna är klara om ett par år att förlora sin ledande ställning.
– En placering i Lund skulle förutom att hålla uppe den europeiska särställningen dessutom stärka Sveriges konkurrenskraft inom områden som medicin, miljö, kommunikation och livsmedel. Här finns många profilområden för Sverige, både inom nuvarande näringsliv och möjligheter till nya industriområden, säger Karin Markides, vice generaldirektör på VINNOVA.
Tillväxt och utveckling i fokus
Syftet med det nya forumet är att vara en mötesplats för forskning, näringsliv och myndigheter kring ESS, men också att sprida information och kunskap om den kapacitet som ESS kommer att erbjuda både forskningen och den industriella utvecklingen. Forumet ska även stimulera utvecklingsarbete kring den teknologi som ESS ska använda och tillhandahålla. Initiativtagare till forumet är Vetenskapsrådet och VINNOVA.
Lars Börjesson, huvudsekreterare för KFI, Kommittén för forskningens infrastrukturer, vid Vetenskapsrådet konstaterar att det är inte bara intresset från det europeiska forskarsamfundet som är stort.
– Lika viktigt är att det från många håll bedöms som att en investering i ESS skulle ha stora långsiktiga tillväxteffekter för hela samhället, såväl i Sverige som i Europa.
Klart om fem år?
Målet är att ESS ska vara klart till år 2015 och kostnaderna för projektet beräknas till 1-1,5 miljarder euro. Allan Larsson, tidigare bland annat finansminister, leder på regeringens uppdrag en utredning kring ESS eventuella placering i Öresundsregionen. Utredningen ska vara klar senast den 1 juli i år. Därefter kommer regeringen att ta ställning till frågan om ett eventuellt svenskt värdskap.
Mer information
Bakgrund bl a:
Pressmeddelande 2004-07-09: http://www.vr.se/press/index.asp?id=184&dok_id=6515
Artikel i tidningen Forska från hösten 2003: http://www.vr.se/forska/index.asp?id=681&dok_id=4804
Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Karin Markides, vice generaldirektör VINNOVA Karin.Markides@VINNOVA.SE; 08-473 3003
Lars Börjesson, huvudsekreterare, kommittén för forskningens infrastrukturer, KFI, Vetenskapsrådet Lars.Borjesson@vr.se, 08-546 44 109
Pressmeddelande skickat av:
Henrik Brånstad, pressekreterare Vinnova, Henrik.Branstad@VINNOVA.SE, 08-473 30 30 (kopplar om till mobil)
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet, Kajsa.Eriksson@vr.se, 08-546 44 216, 0733-66 62 16
Cellulosa är förmodligen den vanligast förekommande polymeren på jorden, och mer än tusentals miljarder kg cellulosa förädlas varje år. På grund av sin stora industriella betydelse är cellulosamolekylen en av dom mest studerade molekylerna som finns. Men även om cellulosans kemiska struktur länge har varit känd och många ansträngningar har riktats mot att förstå hur cellulosan interagerar med sin omgivning, förstår man inte till fullo dess växelverkan med olika vätskor. Ett ämnesområde som skulle kunna dra stor nytta av en sådan grundläggande förståelse är farmaceutisk materialvetenskap, eftersom cellulosan i den farmaceutiska industrin är en av dom vanligaste läkemedelsbärarna, och växelverkan mellan cellulosan och olika kroppsvätskor därför är av avgörande betydelse för hur ett läkemedel tas upp i kroppen.
Albert Mihranyan presenterar i sin avhandling hur olika nanostrukturer hos cellulosan styr vattenupptagsförmågan för att på så vis kunna skräddarsy cellulosastrukturen för att passa till olika farmaceutiska ändamål, och även för att kunna skapa helt nya cellulosabaserade farmaceutiska material. Hans arbete har hittills resulterat i två olika patentansökningar (både i Sverige och i USA) och ett flertal vetenskapliga publikationer.
Kontaktinformation
Albert Mihranyan kan kontaktas på 018-471 4452 eller via e-post albert.mihranyan@farmaci.uu.se
Luleå tekniska universitets populärvetenskapliga föreläsningsserie Populärvetenskap är som vanligt ”indelat” i olika typer av arrangemang – mer traditionella populärvetenskapliga föreläsningar, filosofiska möten och vetenskapssallader.
Det som förenar vårens kvällsföreläsningar är att de på olika sätt handlar om och försöker problematisera begreppet demokrati, ett begrepp som också går igen under vårens två filosofiska möten.
Går det att vara både kommunist och demokrat?
Först ut är Bo Rehnberg, som förutom att vara lärare i retorik vid Luleå tekniska universitet också gjort sig känd som vass satiriker och samhällsanalytiker. Redan nu på tisdag (8 februari) använder Bo Rehnberg George W Bush´s installationstal som ett exempel på hur retoriken kan användas för att främja eller motarbeta demokratin.
I ytterligare tre föreläsningar tar vi sedan upp demokratibegreppet från lite olika synvinklar.
Lars Elenius, fil dr i historia vid Luleå tekniska universitet, föreläser om den kommunistiska drömmen på Nordkalotten, journalisten och författaren Kaa Eneberg berättar om Kirunasvenskarna och Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet, föreläser om Sovjetunionen under Stalin, en tidsperiod som innebar en brutal omvandling av hela Sovjetsamhället.
Vårens filosofiska möten sätter även också de demokratifrågorna under lupp.
Folke Tersman, som är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, tar upp ett av demokratins kärnproblem – förhållandet till politiska rörelser som ifrågasätter det vi uppfattar som ”god demokratisk sed”.
Gustaf Arrhenius, lektor i filosofi vid Stockholms universitet, utvecklar i sin föreläsning sin syn på tanken om demokrati som ett överordnat värde och diskuterar huruvida denna tanke är rimlig eller inte.
Vetenskapssalladerna, som precis som tidigare arrangeras i samarbete med Kulturcentrum Ebeneser i centrala Luleå, tar under våren upp frågor om mobbning, kvalitetsutveckling, föräldrarollen och dofter.
Arne Forsman, fil dr i pedagogik vid Luleå tekniska universitet, tar i sin föreläsning bland annat upp det faktum att ett av skolans största problem är att elever trakasseras av klasskamrater utan att deras lärare reagerar.
Bengt Klefsjö, professor i kvalitetsteknik vid LTU, pratar kvalitet och ställer bland annat frågan om kvalitetsutveckling verkligen är vägen till nöjdare kunder eller något som kan betraktas som kejsarens nya kläder.
Kerstin Nyström, fil lic i omvårdnad, har studerat föräldrars upplevelse av föräldraskapets första år och kan bland annat konstatera att behovet av stöd är stort och att kopplingen mellan en känsla av trygghet och sådant stöd är uppenbar.
Den sista vetenskapssalladen handlar om dofter – och om hur det kommer sig att saker och ting doftar. Att uppleva sin omgivning med luktsinnet är faktiskt en fråga om kemi, ett forskningsområde som belönades med Nobelpriset 2004.
Föreläser gör universitetslektor Mats Lindberg.
Hela programmet, med tider och platser, hittar du på Luleå tekniska universitets hemsida, se länk.
Kontaktinformation
Upplysningar: Projektledare Soy Lundqvist, tel. 0920-49 16 06, 070-527 29 11, soy.lundqvist@ltu.se eller Elisabeth Engren, tel. 0920-49 16 19, elisabeth.engren@ltu.se
Moderator är Ingela Agardh, journalist.
*Evig kärlek och förändrade kärleksrelationer i ett framtidsperspektiv
Christina Florin, professor i historia, Institutet för Framtidsstudier
*Ett rum för råd och tröst.
Veckotidningarnas hjärtespalter från 1940-talet till idag
Gullan Sköld, fil dr i journalistik
*Drömmen om den rätta.
Från singel till förälder
Kristina Engwall, fil dr i historia, Institutet för Framtidsstudier
Kaffepaus
*Kärlek på nätet.
Om en ny social arena – även för unga med utvecklingsstörning
Lotta Löfgren-Mårtenson, fil dr i socialt arbete, Malmö högskola
Plats: Kulturhuset Studio 3 (plan 3)
Tid: Torsdagen den 10 februari, kl 13.30-16.00. Kaffe serveras i pausen.
Anmälan: via e-post fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44 senast 4 februari
Välkommen!
Kontaktinformation
Kontaktperson: Kristina Engwall Institutet för Framtidsstudier 08-402 12 62
Tel: +46 8 402 12 00, Fax: +46 8 24 50 14, E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm, Drottninggatan 33, 2 tr., www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Seth Jonsson vid Ekonomiska institutionens avdelning för logistik har undersökt förhållandet på såväl storföretag som mindre familjeföretag. I studien ingår bland andra Electrolux, AGA, Volvo Bussar, Bilia, Sandvik, Atlas Copco Rock Drills och Wenmec. Till grund för analyserna ligger både fallstudier och enkätundersökningar.
Resultaten pekar på många intressanta förändringar i kölvattnet av e-handelns utbredning. Eftersom inköpsverksamheten omfattar mer än hälften av företagens omsättning och två tredjedelar av produktionskostnaderna finns det stora pengar att tjäna. Ett led i en alltmer automatiserad handel är olika typer av elektroniska marknadsplatser och köpstyrda auktioner över Internet. Kombinatoriska auktioner, där flera kontrakt bjuds ut samtidigt, stärker konkurrenskraften och skapar ett högre värde för köparföretaget. Traditionella affärsförhandlingar där parterna möts öga mot öga kan ersättas av elektroniska förhandlingar inom de områden av sortimentet där varor och tjänster kan specificeras tillräckligt väl.
Samtidigt skapar e-handeln problem genom de aktiviteter och marknadsförändringar som konkurrenterna genomför. För att utnyttja de nya möjligheterna måste olika delar av inköpssortimentet samordnas med olika typer av e-handelsapplikationer, något som brister hos många företag och även i de beslutsmodeller som används. Seth Jonsson lanserar en helt ny beslutsmodell som bättre tar vara på effekterna av internationaliseringen, e-handelsanvändningen och den ökande komplexitet som tillverkningsföretagen möter.
Avhandlingen avfärdar också flera vanföreställningar kring e-handel. Den utbredda uppfattningen att mellanhändernas tid är förbi bekräftas till exempel inte av forskningsresultaten. Tvärtom ökar behovet av nya professionella aktörer som erbjuder e-handelskompetens och specifika lösningar. Däremot minskar behovet av traditionella mellanhänder, eftersom de nya teknikerna gör det möjligt att genomföra en affär direkt med en tillverkande leverantör.
Avhandlingen heter Strategic sourcing in the age of e-business: Prerequisites in manufacturing industries. Disputationen äger rum 4 februari 2005 kl 13.15 i sal Planck, Fysikhuset, Linköpings Universitet Campus Valla. Fakultetsopponent är professor Göran Persson, Norwegian School of Management.
Kontaktinformation
Seth Jonsson kan nås på 070-6421624 eller 013-281511, e-post seth.jonsson@swipnet.se.
De studenter som har antagits till förvaltningsutbildningen har, förutom svensk eller utländsk akademisk grundexamen, goda kunskaper i minst ett vanligt förekommande invandrar- eller minoritetsspråk. Extra kunskaper har alltså varit ett förkunskapskrav, men någon kvotering av antagna har inte ägt rum.
– Stockholms universitet har tidigare fattat beslut om att vi aktivt ska främja mångfald.
Den här utbildningen är ett led i den satsningen. Eftersom vi vet att invandrade akademiker har svårt att komma in på arbetsmarknaden vill vi bidra till att dessa studenter lättare får ett arbete där hela deras kompetens tas tillvara, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.
Den ettåriga förvaltningsutbildningen, som ges i samarbete med Statens kvalitets- och kompetensråd, omfattar även en tio veckor lång praktiktjänstgöring.
Studenterna kommer att erbjudas praktikplats på bland annat Kammarkollegiet, Skatteverket, Premiepensionsmyndigheten, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Polisen, JämO, Riksförsäkringsverket och Integrationsverket.
– Vår förhoppning är att bidra till att öka statens möjlighet att rekrytera medarbetare som motsvarar framtida kvalifikationskrav där språk och kulturkompetens är viktiga delar. Ett viktigt mål med utbildningen är också att ge kunskaper om internationaliseringens betydelse för statsförvaltningen, särskilt med avseende på EU, säger Claes Linde, administrativ chef vid Statsvetenskapliga institutionen.
Utbildningen och dess praktiktjänstgöring innebär ingen garanti om framtida anställning. Rekrytering sker i öppen konkurrens där förtjänst och skicklighet avgör vem som slutligen får arbete.
Vid invigningen idag deltar rektor Kåre Bremer och kommun- och finansmarknadsminister Sven-Erik Österberg (s).
För ytterligare information:
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71 mobil 0733-669 169
Claes Linde, administrativ chef Statsvetenskapliga institutionen, tfn 08-16 30 89
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 Mobil 070-230 88 91
www.statsvet.su.se
Når det nya läkemedlet rätt receptorer i hjärnan? Var i kroppen sitter den misstänkta cancertumören? Vilka delar av hjärnan aktiveras vid rädsla? Dessa frågor och många andra kan besvaras med positronemissionstomografi (PET). Med hjälp av radioaktiva spårsubstanser kan en PET-kamera ge bilder av olika skeenden i kroppen.
Då en spårsubstans förts in i kroppen kan den brytas ned av olika enzymer för att på så sätt lättare kunna föras ut ur kroppen, exempelvis genom urinen. Vid en PET-undersökning är det viktigt att bestämma hur stor del av spårsubstansen som är intakt. Detta görs vanligen genom att mäta strålningen från blod. Nackdelen med denna metod är att mängden strålning reducerats så pass mycket i slutet av en undersökning att det kan vara komplicerat att utföra mätningen.
Martin Lavén har därför utvecklat nya masspektrometriska metoder med hög känslighet för att mäta stabiliteten hos olika spårsubstanser. Med dessa metoder mäts vikten hos spårmolekylerna och inte deras strålning. Det gör att stabiliteten kan bestämmas med i princip samma noggrannhet i början av en PET-undersökning som i slutet. Dessa resultat kan leda till PET-data av förbättrad kvalitet. Med hjälp av de nya metoderna identifierade Martin Lavén också en ny stabil spårsubstans som förhoppningsvis ska kunna användas för att bättre förstå och utveckla behandlingar mot sjukdomar som depression och schizofreni.
PET-substanser kan även användas till att spåra molekyler i andra miljöer än i en människa. I avhandlingen presenteras en ny metod för att avbilda och mäta spårsubstanser i miniatyriserade kemiska analyssystem. Sådana mikrosystem utvecklas för att snabbt och effektivt kunna analysera mycket små mängder av prov, t. ex. vid kartläggning av kroppens proteiner. Med den nya metoden kan provförluster mätas direkt inne i mikrokanaler, den kan därför vara till nytta vid utveckling av miniatyriserade bioteknologisystem.
Kontaktinformation
Martin Lavén kan kontaktas på 018-66 6909 eller via e-post martin.laven@kemi.uu.se
Begravningskapellet har som enda funktion att rama in begravningen. Byggnadstypen hänger samman med de nya kyrkogårdar som från 1800-talets början anlades utanför de växande städerna, men huvudsakligen hör begravningskapellet – med eller utan krematorium – 1900-talet till. Emilie Karlsmo avhandling, Rum för avsked, sätter in begravningskapellet i ett kultur- och kyrkohistoriskt sammanhang. Studien fokuserar byggnaden och rummet, men följer också förändringar i begravningssederna, såsom kremeringen som med tiden blivit allmänt och accepterat bruk. Den diskuterar också frågor som modernitet, sekularisering och förändringen mot ett mångkulturellt samhälle.
– I takt med att alltfler lämnar kyrkan och samhället blir alltmer mångkulturellt blir det viktigare med alternativa platser för begravningsceremonier. Detta är också något som Svenska kyrkan, som med få undantag står som huvudman för kommunernas begravningsverksamhet, har beredskap för. Begravningskapellet och krematoriet är kyrkliga byggnader men ska kunna användas för alla typer av begravningar, säger Emilie Karlsmo.
Sedan tidigare räknas ett antal begravningskapell och deras konstnärliga utsmyckningar till de stora verken i Sveriges konsthistoria, exempelvis Gunnar Asplunds och Sigurd Lewerentz kapell på Skogskyrkogården i Stockholm. Dessa återfinns också i denna avhandling, men huvuddelen av exemplen har valts för att vara representativa i mer allmän bemärkelse. En utgångspunkt har varit att begravningskapellet är ett av det föregående seklets nya offentliga rum, om än med Svenska kyrkan som byggherre.
För 60 år sedan var motiv med unga och gamla människor i pastorala åkerlandskap vanliga. Sådana fanns också i andra rum de här åren, som skolor och Folkets hus. Dagens kapellrum, däremot, har ofta utsmyckningar som går att tolka mera öppet. Utsikter över vatten eller naturmotiv, eller helt nonfigurativa motiv dominerar.
– Textilen är det återkommande konstnärliga medier, säger Emilie Karlsmo.
– Jag har undersökt begravningskapell över hela Sverige, avhandlingen ger därför en delvis annorlunda bild av det svenska 1900-talets offentliga konst och arkitektur.
Bok för recension: Makadams förlag genom tove@makadambok.se
Kontaktinformation
Emilie Karlsmo kan nås på konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, tel. 018-471 3778 eller 0706-18 67 37.
I denna doktorsavhandling (betitlad ”Erövring av skogen. Risritualer bland Pamonafolket på centrala Sulawesi (Indonesien)” analyseras ett antal pregnanta faser av Pamonafolkets förkristna risritualer. Därvid urskiljs två komplimentära ”fertilitetsmodeller”, dels den diskontinuerliga prokreationsmodellen som kännetecknar jordelivet, dels den kontinuerliga regenerationsmodellen som råder i övervärlden (himlen). I ett övergripande perspektiv kan hela Pamonas traditionella risritualcykel ses som ett årligt symboliskt återskapande av ett ursprungligt överflöd. Detta återskapande är baserat på en himmelsk regenerationsmodell, vilken en gång även animerade allt levande på jorden.
Avhandlingen är den första av sitt slag och bygger på ett omfattande empiriskt dataunderlag hämtat från två missionärer tillika etnografer, N. Adriani och A. C. Kruyt från Holländska Reformerta Kyrkan, verksamma i Sulawesis högländer 1882-1941. Främst är det deras trebandsverk ”De Bare´e sprekende Toradjas van Midden-Celebes” (sv. ”De Bare´e-talande Toradja på centrala Celebes”) som används.
Studien lanserar tolkningar av viktiga symboler och symbolkluster som artikuleras i följande faser av risritualcykeln: moandu sala (en ”försoningsrit”), de initiala stadierna av torriscykeln i svedjorna, pelanggo (ritualsekvenser före sådden), mopaho (sådden) och skördeceremonierna. Betydande symboliska temata i ”skapandet av fruktbarhet” under risritualcykeln är symboliska utbyten, divination (spådomskonst), växlande perioder av tal och tystnad, alternativt språkbruk, rituell pragmatism och prognoser eller visioner av önskvärda framtida förhållanden.
Avhandlingens titel: Conquest of the Forest. Rice Rituals among the To Pamona in central Sulawesi(Indonesia)
Avhandlingsförfattare: Bengt Jacobsson , tel. 031-814023(bost.), 031-773 5385(arb.)
e-post:.bengt.jacobsson@zeta.telenordia.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Jos D.M. Platenkamp, Münster
Tid och plats för disputation: Fredagen den 18 februari 2005 kl. 14.00, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken , Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Avhandlingen är ovanlig i sydafrikanska sammanhang eftersom den utgör en av ytterst få analyser som fokuserar exklusiv dessa två befolkningsgrupper och försöker förklara variationen i levnadsstandard där. Variationen i välfärd i målgruppen är starkt präglad av landets utbredda arbetslöshet och legaten från den reservat- och bosättningspolitik som praktiserades av både kolonialmakterna och apartheidregimen. Avhandlingen pekar på tre förhållanden som bekräftar detta. För det första skiljer sej inkomstkällor bland svarta och färgade hushåll i Sydafrika avsevärt åt från vad som är vanligt i övriga Afrika. För det andra är hushållen ofta av hänvisade till en enda inkomstkälla och en enda inkomsttagare, där det sistnämnda kan ha mycket oroväckande konsekvenser i ett land som härjas av både HIV/Aids- och tuberkulosepidemier. Slutligen påverkas också hushållens levnadsstandards markant av deras typ av huvudinkomstkälla.
Under apartheid hänvisades majoriteten av den svarta befolkningen (inte sällan med våld) till att bosätta sej i s.k. ”homelands”. Dessa var ofta landsbygdsområden som inte gick att använda till jordbruk. Uppehållstillstånd i det ”vita” Sydafrika utfärdades bara till svarta som individer och de fick alltså inte lov att ta med sej sina familjer, vilket ofta förde till att kvinnor och barn hänvisades till en marginaliserad existens på landsbygden. I brist på övriga försörjningsmedel blev dessa i många fall helt beroende av att familjemedlemmar sände pengar från annan ort. Bland annat på grund av den skyhöga arbetslösheten i Sydafrika så lever detta skick kvar än idag. Efter att det offentliga pensionssystemet utvidgades till att omfatta även icke-vita i början 90-talet, så har även pensioner blivit en utbredd huvudinkomstkälla i målgruppen.
I avhandlingen klassificeras hushålls huvudinkomstkällor i sju grupper efter den grad av integration i Sydafrikas kärnekonomi som inkomstkällorna reflekterar. Löneinkomst från Sydafrikas ”kärnsektorer” – t.ex. industri, service eller den offentliga sektorn – reflekterar högst grad integration, medan beroende av pensioner eller av överföringar från familjemedlemmar på annan ort visar lägst. Resultaten visar att integration och inkomstnivåer är nära besläktade men också att hushåll med olika inkomstkällor har olika familjestrukturer. I många fall leds hushåll som är beroende av offentliga pensioner eller privata transfereringar av kvinnor och försörjer oproportionerligt stora andelar av icke-sysselsatta, vuxna och barn under 16 år. Även om både privata och offentliga transfereringar ofta utgör låga månadsinkomster i sej själva, så framgår det i avhandlingen att det just på grund av deras stora försörjningsbördor som dessa typer hushåll ofta återfinns bland de allra fattigaste.
Under Thabo Mbekis första sejour som president blev både jordbruksarbete och anställning i privata hem reglerat av minimilöner. Resultaten i avhandlingen stödjer dessa åtgärder, eftersom både hushåll med huvudinkomster från primärnäringar och familjer som försörjs av hembiträden eller trädgårdsmästare också återfinns bland de allra fattigaste.
Tid för disputation: tisdag 1 februari 2005
Plats: Sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Sten Dieden
Avhandlingens titel: ” Income Generation in the African and Coloured Population – Three Essays on the Origins of Household Incomes in South Africa”
För ytterligare information, kontakta Sten Dieden, telefon 031-773 4198, mobil 070- 8 27 18 72, e-post sten.dieden@economics.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Vid ett hjärtstopp upphör all cirkulation i kroppen. Hjärnan är ett organ som är extremt känslig för den brist på syrgas och näringsämnen som blir konsekvensen av att hjärtat stannar. En kortare period med syrebrist medför att minnesfunktionen drabbas, men längre perioder kan leda till svåra hjärnskador som är oförenliga med överlevnad. Leg läkare Hans Roséns avhandling visar att hjärnskadas omfattning på ett enkelt vis kan mätas med ett blodprov som analyseras på två skademarkörer, proteinerna S-100 och NSE. Blodanalyserna ska genomföras under de första dagarna efter det att patienten kommit till sjukhus.
Avhandlingen visar också att förlusten av hjärnceller kan mätas genom analys av ryggvätskan avseende på ett tredje protein, neurofilament. Denna undersökning ska utföras två till tre veckor efter hjärtstoppet. Tillsammans med resultaten från blodproven får läkarna en god uppfattning om vilken typ av hjärnskada patienten har drabbats av. Det har inte på detta enkla vis tidigare gått att se något samband mellan skademarkörer och hjärnskada.
Resultatet av analyserna hjälper de läkare som ska ställa diagnos. Patienter med låga nivåer av S-100 och NSE i blodet under de första dagarna hämtar sig vanligen och återfår sin tidigare funktionsnivå. Men en mycket stor andel av de patienter som är djupt medvetslösa och har höga värden av dessa proteiner kommer inte att vakna igen. De patienter som har låga halter av neurofilament i ryggvätskan har en god chans att förbättras av en rehabiliteringsperiod.
– Metoderna innebär att vi får nya metoder att snabbt och oberoende hitta de patienter som har goda chanser att bli friska. Prognosen för hjärtstopp är även om patienten snabbt kommer till sjukhus ofta dålig och det är viktigt att ge maximala insatser till de patienter som har störst chans att komma tillbaka, säger Hans Rosén.
Avhandlingen är skriven av:
leg läkare Hans Rosén, telefon: 031-342 10 00, mobiltelefon: 0708-40 49 59, e-post: hans.rosen@neuro.gu.se
Handledare:
docent Lars Rosengren, telefon: 031-342 21 14, e-post: lars.rosengren@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Neurological consequences of cardiac arrest
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Det nya konceptet Mobeel – utvecklat av Skogforsk och teknikföretaget Mobilassistenten – bygger på att data som skickas till eller från skogsmaskiner mellanlagras i förarnas mobiltelefoner. Överföringen mellan skogsmaskin och telefon sker trådlöst med standardteknik, t.ex. Bluetooth, och filerna utväxlas via GSM så fort någon av maskinförarnas telefoner kommer inom GSM-täckning. Systemet sköter överföringarna helt automatiskt.
– Telefonernas ständiga förflyttning med förarna vid raster och skiftbyten skapar den nödvändiga länken mellan skogsmaskinernas datorer och företagens affärssystem. På så vis kan vi få ett heltäckande nät trots dålig mobiltäckning, säger Ingemar Eriksson på Skogforsk.
Systemet är testat i ett pilotförsök med Sveaskog. Trots att GSM fungerade mycket dåligt i området, utbyttes data problemfritt inom de ledtider som Sveaskog kräver.
– Industrin får koll på virkesflödet från skogen. Och maskinförarna får all kritisk information rakt in i skogsmaskinens dator utan krångel. Informationsflödet mellan skog och industri kvalitetssäkras, menar Ingemar Eriksson.
Den nya tekniken minskar alltså skogsbrukets problem med dålig datakommunikation. Däremot förändras inte skogsbrukets starka behov av mobiltelefoni för tal och olyckslarm ute på arbetsplatserna i skogen. Ett mobilnät med bättre täckning än i dag behövs fortfarande, menar Ingemar Eriksson:
– Telia har ju aviserat en rejäl uppgradering av GSM-nätet. Den satsningen välkomnar vi, även om det dröjer några år.
Läs mer i Resultat nr 21, 2004. Rapporten kan beställas hos Skogforsk: 018-18 85 00.
Kontaktinformation
Ingemar Eriksson, ingemar.eriksson@skogforsk.se, Skogforsk. 018-18 85 79, 070-603 26 90.
Malin von Essen, malin.vonessen@skogforsk.se, pressansvarig. 018-18 85 76, 070-630 68 67.
