IEEE Robotics and Automation Society verkar globalt för att utveckla och förmedla kunskap inom områdena automation och robotik:
– Det är naturligtvis både hedrande och intressant att bli invald i ledningen för en så viktigt organisation. Europa har traditionellt en stark ställning inom Automation och Robotik. Genom uppdraget får jag nu möjlighet att bättre följa utvecklingen i USA och Asien, men också att i viss mån påverka agendan och framtida satsningar. Bland annat vill jag verka för vidare–utvecklad samverkan mellan universitet och industri, samt för att ny teknik skapas och anpassas till de regionala förutsättningarna inom olika delar av världen. Därigenom kan till exempel produktion nära marknaden bli mer lönsamma och dagens globala transporter minska, kommenterar Klas Nilsson.
– Min tidigare bakgrund från såväl industrin (ABB Automation Products/Robotics) som andra akademiska områden (tekn. dr i reglerteknik, civ.ing i maskinteknik) ligger till grund för den institutionsövergripande forskning, som vi bedriver i nära samverkan med närings-livet, och det var sannolikt detta som gjorde att jag nominerades vid höstens val.
Kommittén har 18 ledamöter, varav sex byts ut varje år. Klas Nilsson får nu mandatet för Europa samt Mellanöstern och Afrika för de kommande tre åren.
Mer information
Mer information om IEEE Robotics and Automation Society: www.ieee.org/ras
Mer information om LUCAS: http://www.lucas.lth.se
Mer information om Produktiva Robotar: http://www.robot.lth.se
Foto på Klas Nilsson finns att ladda ned från: http://www.lucas.lth.se/about/media/041217.shtml
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Dr Klas Nilsson, Klas.Nilsson@cs.lth.se 046 222 43 04 / 0705 36 50 15
Jonas Wisbrant, Jonas.Wisbrant@cs.lth.se 046-222 34 83 / 0709-98 90 02
Studierna har lagt grund för en checklista som arkitekter, landskapsarkitekter och stadsplanerare och även studenter kan använda för att planera och värdera utemiljöer. Den identifierar de viktigaste 60-tal kriterierna som tillsammans skapar en välfungerande utemiljö.
I sitt arbete att ta fram vilka kriterier som människor upplever som viktiga har Lisa Tucker Cross bland annat studerat bland Bo01-området och intervjuat närmare 500 boenden i sex hyreshusområden Lund.
– Det finns tendens till att utomhusmiljöer intill bostadsområden inte är behovsanpassade i tillräcklig grad. Inte minst i hyreshusområden är det viktigt att utomhusmiljön fungerar från början eftersom hyresgäster där har begränsad möjlighet att göra förändringar. Om människorna trivs där tar de dessutom hand om den bättre och träffas också oftare, förklarar Lisa Tucker Cross, som är inredningsarkitekt från Oklahoma, USA.
Lisa Tucker Cross disputerar med avhandlingen Environmental Atmosphere: Outdoor environmental assessments for Design and Education, fredagen den 17 december kl. 13.15, föreläsningssal B i A-huset på LTH, Sölvegatan 24.
Kontaktinformation
För kontakt med författaren ring 0733- 52 80 88 eller skicka e-post till Lisa.Tucker_Cross@arkitektur.lth.se
Den transplanterade flickan har en bensjukdom, osteogenesis imperfecta, som gör att benen är sköra och bryts väldigt lätt. Redan i mammans mage upptäcktes att hon hade fått benbrott. I 32:a graviditetsveckan transplanterades så kallade mesenkymala stamceller till den då ofödda flickan, stamceller med förmågan att bilda ny benvävnad. Flickan är idag nästan tre år, hon kan gå och mår troligtvis bättre än om transplantationen inte gjorts.
Det unika med transplantationen är att de överförda cellerna var från helt omatchad vävnad. Trots detta har ingen avstötningsreaktion skett utan cellerna har slagit an och blivit accepterade som kroppsegen vävnad.
Två andra liknande operationer är kända i världen, en av dem har gått bra, den andra mindre bra.
Det positiva resultatet från den svenska transplantationen innebär att metoden kan utvecklas så att flera liknande transplantationer kan utföras i framtiden för behandling av ett flertal sjukdomar där liknande rubbningar förekommer.
Mesenkymala stamceller är en typ av stamceller som har en viss specialisering, men också förmåga att utvecklas ytterligare. De finns i benmärgen och kan mogna ut till bland annat ben, brosk och fettvävnad.
Cecilia Götherström har i sitt avhandlingsarbete studerat mesenkymala stamceller från benmärgsprov och fostervävnad. Cellerna odlas på laboratorium, de förändrar sig inte utan behåller förmågan att producera tillväxtfaktorer. Genom olika tillsatser vid odlingen kan de förmås att bilda ben, brosk och fett.
Eftersom blodbildningen är störd vid blodcancer, har man även undersökt hur mesenkymala stamceller påverkar blodstamcellerna, som också finns i benmärgen, och immunförsvarets celler. Resultaten visar att stamceller från vuxen vävnad, men inte från fostervävnad, hämmar immunförsvarets celler men det är okänt hur.
I ett internationellt samarbete har samtidig transplantation av blodstamceller och mesenkymala stamceller prövats som behandling av blodcancer. Behandlingen tycks minska den brist av vita blodkroppar och blodplättar som sker efter transplantation av endast blodstamceller. Den dämpar den transplantat-kontra-värd-reaktion som kan uppstå och ge svåra komplikationer. Stamcellstransplantation blir då en mindre farlig behandling med färre infektioner och minskat behov av immunhämmande medicin.
Avhandling:
Characterisation of human fetal mesenchymal stem cells
Disputationen har ägt rum fredagen den 17 december 2004.
Författare:
Cecilia Götherström, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, tel 08-585 814 87, 070-471 23 00 eller mail: cecilia.gotherstrom@labmed.ki.se
För frågor om transplantationen, var vänlig kontakta:
Professor Magnus Westgren, Karolinska Institutet, tel 08- 585 816 27 eller mail: magnus.westgren@klinvet.ki.se
Rotröta i granar leder till nedklassning av värdefullt timmer till lägre betald massaved eller brännved. Den gör också att tillväxten minskar och att skogen blir mer stormkänslig.
Men rötan är svår att hantera. Skadorna syns inte förrän träden fälls. Den nya modellen, som förutsäger risken för att ett träd eller skogsbestånd är angripet av rotröta, ska användas för skogsbrukets planering och vara ett stöd för strategiska beslut.
– Det handlar om vilka skogsbestånd som ska behandlas för att minska risken för spridning av rotröta, eller vilka bestånd som ska avverkas innan rötan sprider sig ytterligare, säger Magnus Thor, forskare på Skogforsk.
Den svenska Riksskogstaxeringens undersökningar visar att ungefär 14 procent av de granar som avverkas kan förväntas vara angripna av rotröta. Det är också Riksskogstaxeringens material som ligger till grund för den nya beräkningsmodellen som förutsäger sannolikheten för att virket ska vara rötangripet.
Fakta om rotröta
– Rotröta orsakas i Skandinavien främst av rottickan(Heterobasidion annosum), vars luftburna sporer infekterar färsk, blottlagd ved under en stor del av året.
– Färska stubbar är rottickans främsta inkörsport. Via rotkontakter sprider sig rötan sedan till träd.
– För att förhindra spridning av rotröta kan stubbarna vid avverkning behandlas med ett preparat som hindrar rottickans sporer från att gro, t.ex. en lösning av pergamentsvamp som är en naturlig konkurrent till rottickan.
Kontaktinformation
Magnus Thor, Skogforsk. Tel: 018-18 85 96, 070-598 85 96
Malin von Essen, Skogforsk. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67
Den svenska fordonsindustrin med sin bas i Västsverige spelar en avgörande roll för Sveriges ekonomi. Bara exporten från Volvokoncernen och Volvo Personvagnar uppgår till omkring 140 miljarder per år, nästan 15 procent av den totala exporten.
Satsningar på forskning och ett nära samarbete mellan forskningsinstitutioner och näringsliv är avgörande för den framtida utvecklingen av svensk industri. Det visar det mångåriga samarbetet mellan Volvo och Chalmers men också erfarenheter från andra delar av svensk industri.
När produktionen flyttar försvinner ofta även forskningen vilket i sin tur leder till sämre möjligheter för den kvarvarande industrin att lyckas och utvecklas. Studier gjorda vid Chalmers av svensk produktion av elektrovaror och telekom under 90-talet visar på tydliga samband mellan produktion och forskning.
När produktionen av elektrovaror, bland annat vitvaror, och telekomutrustning flyttade från landet, minskade även den Sverigebaserade forskningen inom dessa områden vilket i sin tur ledde till ytterligare minskad inhemsk produktion. Från att tidigare ha exporterat betydligt mer än vad vi importerade inom båda dessa områden, är idag export och import lika stora.
– Företag som inte förstår värdet av en stark koppling mellan forskning, produktutveckling och produktion riskerar att gå samma öde till mötes som varvsindustrin, hävdar chalmersprofessorn Anders Kinnander.
Bilindustrin i Västra Sverige omfattar tillverkning av fordon och fordonskomponenter, forskning och utbildning. Chalmers samarbetar sedan länge med fordonsindustrin inom dessa områden och alla parter välkomnar de förslag till förstärkning av forskningen som lagts av regeringen. För att ytterligare stärka regionen har AB Volvo, Volvo Car Corporation och Chalmers beslutat att fördjupa sin samverkan.
Det utökade forskningssamarbetet mellan Volvo och Chalmers skall ske via det nya programmet ”Volvo Ramprogram”. I en avsiktsdeklaration som parterna undertecknat lyfts framför allt tre teknikområden fram: miljö (dieselmotorer), fordonssäkerhet och fordonselektronik. Miljö och säkerhet är kärnvärden för både Volvokoncernen och Volvo Personvagnar men, tillsammans med elektronik, också områden inom vilka Chalmers har gedigen erfarenhet och ledande kompetens.
I det fortsatta arbetet kommer en övergripande styrgrupp samt arbetsgrupper för de olika teknikområdena att tillsättas. Dessa ansvarar för att skapa projektportföljer inom respektive område. Projekten skall genomföras med tillgång till både Chalmers samlade resurser inom olika institutioner och näringslivets FoU-resurser.
Projekten bygger på doktorander som handleds både från högskolan och näringslivet. Arbetet kompletteras med erfaren personal från alla parter. Denna arbetsform kommer att främja kompetens- och erfarenhetsutbytet mellan industrin och Chalmers. Målet är att nå en nivå om tio doktorander per teknikområde.
Fordonsteknisk forskning är ett strategiskt viktigt område att långsiktigt prioritera för framtida utveckling. Chalmers åtar sig därför att ställa högkvalitativa forsknings- och utbildningsresurser till förfogande för Volvo Ramprogram. Resurserna skall omfatta både forskarstuderande och etablerade forskare, och dessutom skall man i samverkan med industrin rekrytera forskare med gott internationellt renommé till projekten och ytterligare stärka de valda teknikområdena.
Genomförandet av ”Volvo Ramprogram” förutsätter betydande nationell statlig finansiering, något som parterna tillsammans skall verka för att få.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Lennart Josefson, Chalmers, tel: 031-772 1507,
e-post: lennart.josefson@me.chalmers.se
Håkan Löfgren, Volvo Personvagnar, tel: 031-325 24 19,
e-post: hlofgren@volvocars.com
Lars-Göran Rosengren, Volvo Technology, tel: 031-322 6000,
e-post: lars-goran.rosengren@volvo.com
Eva Bojner Horwitz har i sin avhandling utvärderat de verbala, hormonella och visuella effekterna av den konstnärliga terapiformen dansterapi på kvinnliga fibromyalgipatienter. Efter 6 månaders terapi med dans visar de visuella skattningsinstrumenten på signifikanta skillnader mellan behandlingsgruppen och kontrollerna. Dessutom syntes även en tendens till en revitalisering av de kroppsliga system som reglerar stress, vilket kunde utläsas i hormonmätningarna efter åtta månaders uppföljning!
Utvärderingsinstrument som är uppbyggda kring visuell perception, dvs då patienten visuellt får tolka respektive måla av sig själv, är ett viktigt inslag vid mätning av konstnärliga terapiformer. Avhandlingen presenterar en helt ny videotolkningsteknik där patienten själv får tolka sina rörelsemönster retrospektivt efter dansbehandling. Videotolkningstekniken kan appliceras inom vård och rehabilitering av kroniska smärtpatienter, vilket gör den behändig för bland annat patienter som har svårt att sätta ord på sina känslor, så kallad alexithymi. Videotolkningsmetoden kan dessutom underlätta för både vårdpersonal och patienter att följa behandlingsförlopp efter olika former av rehabiliteringsåtgärder.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Bojner Horwitz på 08-666 0069, eller 070-586 3694
Under senare år har den miljömedicinska forskningen lett till en lång rad rapporter om att ytterst små luftburna småpartiklar, så kallade ultrafina partiklar, kan inverka negativt på människors hälsa. Den övervägande delen av dessa studier har varit helt inriktade på den exponering som sker utomhus. Nu visar Uve Matson vid Chalmers i sitt nyligen avslutade doktorsarbete att en betydande del av befolkningens exponering för de ultrafina partiklarna i praktiken sker inomhus.
Ultrafina partiklar är i storleksordningen ned mot en miljondels millimeter. Avhandlingen visar att exponeringen inomhus för dessa små partiklar skiljer sig från den som sker utomhus. Både koncentrationen och storleksfördelningen skiljer sig åt.
Om det inte finns starka interna källor inomhus, tillförs ändå en stor andel ultrafina partiklar från uteluften. I byggnader med finfilter i ventilationsystemet, exempelvis kontor, avskiljs en betydande andel av dem. I byggnader med interna källor av ultrafina partiklar, exempelvis bostäder och villor, kan dock koncentrationen inne bli avsevärt högre än utomhus.
Ett viktigt resultat från arbetet är slutsatsen att medicinskt inriktade studier av sambandet mellan ultrafina partiklar och ohälsa måste inkludera både utomhusmiljön och inomhusmiljön. Ett annat viktigt resultat är att avhandlingen bidrar till kunskapen om hur man markant kan minska inomhusluftens halt av mycket små luftburna partiklar. Det finns idag möjlighet att skydda människor från den potentiella hälsorisk ultrafina partiklar utgör, och mycket tyder på att man också bör göra det, speciellt då det gäller känsliga personer.
Arbetet utgör alltså en viktig pusselbit för fortsatta medicinska och miljömedicinska studier.
Avhandlingen ”Ultrafine Particles in Indoor Air” försvarades vid en offentlig disputation den 10 december på Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Uve Matson, Installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Tel 031-772 11 50
e-post: uve matson@bt.chalmers.se
Handledare: Lars Ekberg, Installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
tel: 031-772 11 63
e-post: lars.ekberg@cit.chalmers.se
Kraven på chefer i modernt arbetsliv har ökat avsevärt under de senaste 10-15 åren. Att vara så kallad mellanchef idag betyder ofta att ställas inför motstridiga krav på att till exempel vara både visionärt kreativ och småpetigt kostnadsmedveten. Samtidigt är marknaden oförutsägbar och den tekniska utvecklingen går snabbt. Mellanchefen känner också ett starkt tryck på sig att motsvara förväntningarna från både överordnade och underordnade.
Denna arbetssituation kan leda till ängslan, stress och en osäkerhet om sin egen chefsidentitet och vad ledarskap egentligen innebär. Hur handskas mellanchefer med denna osäkerhet, hur påverkas deras bild av sig själva? Och hur påverkas företag och organisationer av chefernas bild av sig själva och sin arbetssituation? Det är utgångspunkterna för forskarna Mats Alvesson, Stefan Sveningsson, Dan Kärreman m.fl. vid Företagsekonomiska institution, Lunds universitet, som fått 2,7 miljoner av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för att under tre år studera chefers identitetsarbete i komplexa organisationer.
Forskarna ska följa 15-20 mellanchefer (linjechefer, stabschefer, kommunikationschefer m.m.) i några stora internationella företag under upp till ett års tid. Cheferna intervjuas flera gånger liksom även deras kollegor, medarbetare och överordnade chefer. Dessutom ska forskarna vara med och observera cheferna på jobbet.
Chefers identitetsarbete är ett uppmärksammat och ganska nytt forskningsområde internationellt, och det finns få svenska studier som går så här på djupet med att undersöka frågor som chefer kämpar med och som är centrala för deras självförståelse. Lundaforskarna hoppas att deras resultat ska bli till hjälp för stressade mellanchefer och samtidigt också belysa några viktiga inslag i dagens arbetsliv.
För mer information kontakta Dan Kärreman
Tel: 046-222 88 75
Mobil: 0704-82 59 26
E-post: Dan.Karreman@fek.lu.se
eller
Stefan Sveningsson
Mobil: 0704-61 66 04
E-post: SveningssonS@Cardiff.ac.uk
– Fördelen är att denna motor till skillnad från dagens modeller bättre tillvaratar bränslet vilket resulterar i låg och jämn bränsleförbrukning. Likaså minskar HCCI-motorn utsläppet av kväveoxider till bara en tusendel av dagens nivåer, förklarar Bengt Johansson, professor vid avdelning för förbränningsmotorer, institutionen för värme och kraftteknik.
Bengt Johansson bedömer det som rimligt att HCCI-motorn inom 10-15 år kan börja ersätta dagens otto- och dieselmotorer vilka finns i samtliga person- och lastbilar. Redan idag finns prototyper.
– Dagens utmaning inom HCCI-forskningen rör framförallt styrning för att bland annat kontrollera tidpunkten för antändning. Tack vare tillgång till bra utrustning och, framförallt, kompetens som kan tolka och använda resultaten har vi på LTH blivit särskilt duktiga inom områdena diagnostik och aktiv kontroll, förklarar Bengt Johansson.
Forskare på LTH har varit aktiva i forskning och utvecklingen av HCCI-motorn sedan 1996.
Statistiken presenterades vid konferensen ”Which fuels for low CO2 engines?” i Rueil-Malmaison, Frankrike den 22-23 september 2004. Den utgick från antal publicerade vetenskapliga artiklar inom HCCI de senaste 3,5 åren där LTH publicerat 28 artiklar medan tvåorna (Lawrence Livermore National Labs och University Wisconsin-Madison, USA) har publicerat 12 artiklar. LTH rankades etta också vid motsvarande senaste konferens år 2001, då med 18 publicerade papers under tidsperioden 1999 – 2001.
HCCI = Homogenous Charge Compression Ignition (homogen kompressionsantändning). HCCI-motorn är ett mellanting mellan gnistantänd motor (ottomotorn) och dieselmotorn.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta, Bengt Johansson, Professor vid avdelningen för förbränningsmotorer, Institutionen för värme- och kraftteknik, Lunds Tekniska Högskola, tel: 046-222 85 23, Bengt.Johansson@vok.lth.se
Det finns proteiner i kroppen som fungerar som överlevnads- eller dödsproteiner. Exempel på sådana är A1/Bfl-1, som hjälper cellerna att överleva och Bim, som bidrar till att cellerna dör. Beroende på balansen mellan proteinerna räddas antingen cellen från att dö eller blir tvingad att begå självmord, så kallad apoptos.
Christine Möllers hypotes är att man med hjälp av A1/Bfl-1 och Bim skulle kunna stoppa den allergiska reaktionen innan den hunnit börja genom att oskadliggöra mastcellerna. Hon har studerat en av huvudaktörerna i allergiska och astmatiska sjukdomar, nämligen mastcellen, och hur dessa celler överlever en allergisk aktivering. Mastceller är inblandade i olika typer av kroniska och akuta inflammationer, så som astma och allergi. När ett främmande allergiframkallande ämne, t.ex. pollen, kommer in i kroppen på en allergisk person binds det upp av IgE-antikroppar på mastcellens yta. När detta sker aktiveras mastcellen vilket leder till att olika ämnen, t ex histamin, släpps ut av mastcellen. Dessa ämnen orsaker inflammationer och allergiska symptom så som snuva, klåda och svullnad.
Christine Möller visar att mastceller börjar tillverka överlevnadsproteinet A1/Bfl-1 när de aktiveras via IgE-antikroppar. Detta hjälper dem att överleva den tuffa aktiveringsprocessen så att de kan återhämta sig och bli aktiverade igen. På så sätt kan den allergiska reaktionen fortgå och man får lida av allergiska besvär under t.ex. hela pollensäsongen. När man svälter mastcellerna dvs. tar bort nästan all näring de behöver för att överleva, börjar cellerna däremot tillverka dödsproteinet Bim. En ökad produktion av Bim leder till att cellerna begår självmord.
– Genom att blockera produktionen av A1/Bfl-1 vid IgE-antikroppsaktivering eller öka produktionen av Bim, skulle man kunna hindra allergi och astma genom att oskadliggöra mastcellerna. Detta skulle kunna utnyttjas i framtida behandlingsmetoder, säger Christine Möller.
Kontaktinformation
Christine Möller kan kontaktas på 018-611 02 53, 611 02 60 eller via e-post christine.moller@genpat.uu.se
Syftet med Mattias Olofssons avhandling är att peka på hur datormodeller för hantering av avfall och användningen av dem kan förbättras. Arbetet har fokuserats på analyser där man förebygger att avfall uppkommer, återvinner material och utvinner energi. Han har i sitt arbete använt och utvärderat befintliga datormodeller och har också utvecklat en egen modell för att beräkna utsläppen av växthusgaser.
I den modellen har han speciellt tagit hänsyn till de kriterier som han menar att man bör beakta i allt framtida utvecklingsarbete med datormodeller:
– man bör i större grad ta hänsyn till den ökade internationaliseringen av avfallshanteringen
– man bör förbättra modelleringen av övrig energiproduktion som ersätts när avfall förbränns
– man bör ta större hänsyn till marknader för material som återvinns
– man bör i större grad utvärdera åtgärder för att förebygga att avfall uppkommer.
Under de senaste årtiondena har avfallsmängderna ökat kontinuerligt i samhället. Samtidigt har kraven på hur avfallet skall tas om hand för att skydda miljön blivit allt hårdare. De svenska soptipparna skall successivt ta hand om mindre mängder avfall och ersättas av andra behandlingsalternativ som innebär ökat utnyttjande av de resurser som finns i avfallet. Genom återvinning kan material i avfallet användas till nya produkter, genom förbränning kan energi i avfallet tas tillvara och genom biologisk behandling, till exempel kompostering, kan näringsämnen tas tillvara och användas som gödselmedel. Behandlingsalternativen har dock både för- och nackdelar ur miljömässig och ekonomisk synvinkel och det är därför inte enkelt att avgöra vilken metod som är att föredra.
För att hjälpa beslutsfattare, till exempel politiker i kommuner eller styrelser i avfallsbolag, som bestämmer hur avfallet skall behandlas har det sedan mitten av 1960-talet utvecklats datormodeller som kan användas för att analysera olika behandlingsalternativ och hur de påverkar miljö och ekonomi. Modellerna används för att analysera stora system, de inkluderar normalt hela hanteringen av avfallet från att det uppstår, samlas in, transporteras och slutligen behandlas.
– Ett problem med datormodeller är att de är förenklingar av verkligheten och därför i behov av ständiga förbättringar. En modell kan vara matematiskt väldigt komplicerad men ändå ge resultat av låg kvalitet om den beskriver verkligheten på ett dåligt sätt, säger Mattias Olofsson som en kommentar till sina utvärderingar.
Avhandlingen ”Improving Model-based Systems Analysis of Waste Management” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 17 december 2004 kl. 13.00 i sal HA3, Hörsalsvägen 4, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Mattias Olofsson, Institutionen för energiteknik, Chalmers, tel 031-772 1442,
e-post: mattias.olofsson@me.chalmers.se
Efter flera år som svensklärare på högstadiet, gymnasiet och högskolan arbetar Anna-Lena Göransson numera som språkvårdare och läromedelsproducent vid Statens Räddningsverk som bland annat utbildar brandmän.
– Redaktörsrollen gjorde att jag på allvar ställde mig frågan hur man med ord och bild som redskap kan bygga broar mellan praktik och teori och göra ett ämnesinnehåll begripligt och intresseväckande för en yrkeskår som beskriver sig som ”praktiker och inte teoretiker”.
I vått och torrt följde Anna-Lena Göransson en brandmansklass om 24 brandmän under sammanlagt 10 veckor. Hon gjorde observationer i klassrum, grupprum och ute på övningsfältet och samtalade hela tiden med de studerande i anslutning till undervisningen, enskilt och i grupp, på lunchraster, på fikapauser etc. Hon specialstuderade en s.k. basgrupp om sex studerande, spelade in basgruppsmöten på ljudband och gjorde också djupintervjuer med dessa studerande i början och slutet av utbildningen. Hon ställde bl.a. frågor kring språkbruk, yrke, yrkeskultur och yrkesval, tidigare skolerfarenheter, hur brandmännen ville lära och hur de ville att deras läroböcker skulle se ut, vad de förväntade sig av lärarna, av kamraterna och av sig själva i utbildningen
FÖRSTÅELSE INGET SJÄLVKLART
Anna-Lena Göransson viktigaste slutsats är att det inte går att ta språklig förståelse mellan människor för något givet.
– Skriftspråksbaserad och abstrakt information kan avvisas som något som tillhör andra om man inte hjälper de studerande att göra något av den. Brandmännen vill ha praktisk nytta av sina studier. Här gäller det för lärarna att kunna motivera arbetssätt, teoretiserande, generalisering och systematisering och kunna stötta de studerande i de språkliga aktiviteter de inte är vana vid. På så sätt kan de tillgodogöra sig de språkliga repertoarer utbildaren vill att de ska använda.
– Jag menar att det är viktigt att de studerande ges möjlighet att knyta an till nytt lärostoff via sin egen yrkesverklighet och sitt eget yrkesspråk. Brandmännens yrkesvardag är full av fungerande språk och lärorika erfarenheter som går att ta tillvara i undervisningen. När sådana erfarenheter lyftes fram steg engagemanget i klassrummen.
ERFARENHETSUTBYTE
Verklighetsanknytning är a och o, enligt brandmännen.
– Men att byta erfarenheter muntligt kan vara något helt annat än att lära det kursplanen förespråkar. Vardagserfarenheter kan behöva utmanas, ifrågasättas, diskuteras och systematiseras. Det ställer stora krav på både lärare och undervisningssituation. Lärare behöver goda ämneskunskaper för att kunna motivera sina ställningstaganden och föra resonemang med de studerande om vad man gör och varför
Anna-Lena Göranssons råd till lärare och studenter i en yrkesutbildning är att ge varandra en chans.
– Lärare och studerande har mycket att lära varandra. Intentioner, förhållningssätt och undervisningsreaktioner kan göras till undervisningsinnehåll och man kan reflektera tillsammans över det som händer i undervisningen. Lärare som har till uppgift att stimulera studerande att bli reflekterande praktiker, behöver också själva vara reflekterande praktiker och fundera kring och diskutera den egna praktikens vem-, vad-, hur- och varförfrågor.
Kontaktinformation
För mer information ring Anna-Lena Göransson 070/674 97 92 eller e-post: goransson@karlstad.bostream.se.
Enligt WHO dör 17 miljoner människor varje år på grund av åderförkalkning som är den bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt och stroke. Detta innebär att sjukdomen är västvärldens vanligaste dödsorsak. Det har länge varit en gåta hur åderförkalkning uppkommer men nu har forskare vid Sahlgrenska akademin visat att kolesterolets förmåga att fästa vid blodkärlens väggar spelar en mycket viktig roll. Därför är mängden kolesterol i blodet kanske inte ett bra mått på hur stor risken är att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Istället kan det vara så att typen av kolesterol, det vill säga kolesterolets förmåga att binda till kärlväggen, ger en bättre riskbedömning.
Fil kand Maria Gustafsson visar i sin avhandling för första gången att kolesterolets förmåga att fästa till kärlväggen i hög grad bidrar till att åderförkalkningen startar. Hon har studerat möss som antingen har tillförts det mänskliga proteinet apolipoprotein B, som binder kolesterol till komponenter i kärlväggen, eller har tillförts en variant av samma protein som inte kan binda till dessa komponenter.
– De möss som hade varianten på apolipoprotein B bildade betydligt mindre åderförkalkning än möss som hade det oförändrade apolipoprotein B. Det innebär att om proteinet inte har möjlighet att binda minskar ansamlingen av kolesterol i kärlväggen, säger Maria Gustafsson.
Det är känt att när kolesterolet väl har fäst till kärlväggen förändras det. Det ger upphov till inflammation och andra försvarsmekanismer i kärlväggen, vilket i sin tur leder till bildning av fler bindningskomponenter. Maria Gustafsson visar även i avhandlingen att dessa bindningskomponenter kan bidra till en kraftig ökning i bindning av kolesterol till kärlväggen, vilket leder till en ökad tillväxt av åderförkalkning.
– Kunskapen om hur kolesterolet binder till kärlväggen och hur denna bindning kan förändras ger möjlighet till nya behandlingar för att förhindrar att kolesterol samlas i kärlväggen, säger Maria Gustafsson.
Avhandlingen är skriven av:
Fil kand Maria Gustafsson, telefon 031-342 22 10, 031-14 86 97, mobiltelefon: 0709-95 96 68, e-post: mariag@wlab.gu.se
Handledare:
Professor Jan Borén, telefon: 031-342 29 49, e-post: jan.boren@wlab.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt- kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Retention of atherogenic lipoproteins in atherogenesis
Avhandling är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– En förändring som jag sett är att många rutinmässiga administrativa arbetsuppgifter flyttat till poliserna samtidigt som akademiker har rekryterats till mer kvalificerad administration, säger Anders Ivarsson Westerberg. Detta fenomen kallas ”amatörisering” respektive ”professionalisering” av det administrativa arbetet.
Teoretiskt utgår studien och analysen från begreppet administration som var vanligt i organisationsteorin tidigare men som idag nästan försvunnit. Anders ägnar en del av avhandlingen åt en begreppsutredning/begreppsutveckling där administrationsbegreppet separeras i tre typer med olika egenskaper: konstituerande, effektiviserande och legitimerande administration.
– I polisorganisationen är det främst administrativa aktiviteter av effektiviserande och legitimerande typ som har ökat, fortsätter Anders. Några orsaker till detta är att den administrativa kapaciteten ökat, att det skett en ideologiförändring och att det ställs allt större krav på administrationen. Annorlunda uttryckt: möjligheten, viljan och tvånget att administrera har ökat.
Administration ses ofta som något nödvändigt ont i organisationer och att för mycket administrativt arbete leder till ineffektivitet. Samtidigt har administrativt arbete blivit alltmer statusfyllt att arbeta med och är en förutsättning för att organisationer ska fungera.
– Administrativa uppgifter fyller en viktig funktion i varje organisation men jag ser också att det styrs och leds, redovisas och följs upp, och införs nya modeller och system i sådan omfattning att det finns risk att personalen överhopas av arbetsuppgifter. Uppgifter som sedan läggs till den ordinarie verksamheten, avslutar Anders.
Anders Ivarsson Westerberg disputerar den 21 december kl.13.15 i sal KAW, Handelshögskolan, Sveavägen 65. Hans doktorsavhandling ”Papperspolisen – varför ökar administrationen i moderna organisationer” finns att beställa från Ekonomiska Forskningsinstitutet, vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se.
Kontaktinformation
Anders Ivarsson Westerberg, Institutionen för företagande och ledning, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-674 74 11
E-post: Anders.Ivarsson-Westerberg@hhs.se
Under 1900-talet genomgick Estland olika ideologiska och politiska omvandlingar, som förändrade jordbrukets ägande- och marknadsstruktur. År 1940 införlivades landet i Sovjetunionen. Men trots drygt femtio år av storskaligt kollektiv- och statsjordbruk i sovjetisk regi, så överlevde tanken om ett småskaligt familjejordbruk i Estland, inte minst på grund av den privata jordlott som varje kolchos- och sovchoshushåll hade rätt att förfoga över. Hans Jörgensen, institutionen för ekonomisk historia vid Umeå universitet, har följt utvecklingen inom det estniska jordbruket under förra århundradet.
Familjejordbruket slog igenom under den första självständighetstiden 1918-40 då en radikal jordreform genomfördes, och cirka 140 000 familjejordbruk grundades på mark som tidigare ägts av den balttyska adeln. Mellankrigstidens jordbruk var framgångsrikt, och ledde till exportframgångar för estniskt smör och kött. När Estland annekterades av Sovjetunionen år 1940, dröjde det dock bara tio år innan stordriften var ett faktum. Det var resultatet av tvångskollektivisering, och att jord och tillgångar övergick i statens ägo. År 1991 återfick Estland sin självständighet. Sedan dess har jord och fastigheter återlämnats till tidigare ägare eller arvingar.
Det har emellertid varit svårt att återskapa mellankrigstidens lantbruk. Ingen samordning inom uppköp och förädling har kommit till stånd på det sätt som till exempel var fallet under 1920-talet. Få effektiva privata brukningsenheter har skapats efter år 1991. Estlands extremt liberala handelspolitik, förlusten av den ryska marknaden och EU: s gränsskydd påverkade efterfrågan på jordbruksmark i negativ riktning, och återlämnandet av jord har ofta mött stora juridiska hinder. Många jordbruk har saknat avsättningsmarknad och varit oförmögna att producera mer än livets nödtorft. Därför har de mer liknat de privata jordlotter som fanns under Sovjettiden. Först när EU-inträdet låg inom räckhåll efter år 2002, kunde den europeiska marknaden nås. Idag är dock inte frågan om stordriften kommer åter utan när och med vilken kraft.
Fredagen den 17 december försvarar Hans Jörgensen, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Kontinuitet eller ej? Familjejordbruk och jordbruksomvandling i Estland under 1900-talet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E i Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Anu Mai Kõll, historiska institutionen, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Hans Jörgensen,
institutionen för ekonomisk historia
tel: 090-786 55 05
mobil: 070-340 34 77
e-post: hans.jorgensen@ekhist.umu.se
Konferensen är ett forum för vetenskaplig diskussion för forskare som arbetar med fattigdoms- och/eller kapacitetsbyggande frågor i låginkomstländer. Aktuell forskning presenteras. En central fråga är hur en ojämlik tillgång till resurser och andra strukturella faktorer begränsar människors val och handlingsmöjligheter.
Media är välkomna att närvara vid öppningsanföranden, huvudanföranden, paneldebatter och workshops. Konferensen är på engelska.
För deltagarförteckning, program, kontaktuppgifter m.m., se www.vulnerability.se
För anmälan och ytterligare information kontakta Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
