– Det är vi människor som orsakar de flesta miljöproblemen, säger Anna-Lisa Lindén, professor i sociologi vid Lunds universitet där hon leder forskargruppen Miljö och samhälle. Med hjälp av bra tekniska lösningar kan vi åtgärda en del, men det räcker inte. Människor måste också använda den nya tekniken och framförallt miljöanpassa sitt beteende och sin livsstil.

– Miljöpolitiska åtgärder måste vara praktiskt genomförbara och uppfattas som rimliga och rättvisa om de ska få effekt. Det är medborgarna som utför det praktiska arbetet och det är först när de förstår problem och samband som de kan ändra sitt beteende och sin livsstil, fortsätter Anna-Lisa Lindén.

Miljömedvetna medborgare och grön politik är Anna-Lisa Lindéns tredje bok om människors vardagsliv och miljöfrågor. Forskningen har bedrivits tvärvetenskapligt i samarbete med tekniker, ekonomer, geografer, ekologer och medicinare. Boken är indelad i åtta delar, Hållbar utveckling i ett samhällsekonomiskt perspektiv, Miljömedvetna medborgare och grön livsstil, Styrmedel som samhällspolitiskt kommunikationsinstrument, Gröna allianser mellan producenter och konsumenter, Frivilliga överenskommelser som förändringsinstrument, Målgrupper och styrmedel: Energieffektivisering i bostaden, Matens gröna budskap och konsumenternas makt samt Hushållsavfall och kretsloppspolitik.

De två tidigare utgivna böckerna Människa och miljö och Allmänhetens miljöpåverkan behandlar andra aspekter av människors miljöbeteende.
 
Anna-Lisa Lindén har under många år medverkat i beredning och beslut om forskningsanslag, bland annat i forskningsrådet Formas, Naturvårdsverket och VINNOVA, samt som sakkunnig i Finlands Akademi. Hon har även medverkat i regeringsuppdrag kring hållbar utveckling. Boken ges ut av Formas förlag och kostar 148:- kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.

Kontaktinformation
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski, maria.guminski@formas.se 08-775 4008

Anna-Lisa Lindén, Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Anna-Lisa.Linden@soc.lu.se 046-222 8834,

Ulla Save-Öfverholm, ulla.save@formas.se , Forskningsrådet Formas, 08-775 4001, 073-656 20 21

Forskare vid Stockholms universitet har nu, tillsammans med kollegor på Karolinska institutet och University of California, lyckats klarlägga de ”molekylära regler” som styr proteiners insättning i cellmembranet. Deras arbete beskrivs i två artiklar som publiceras den 27 januari i de ansedda tidskrifterna Nature och Science.

Runt 25 procent av alla proteiner i en cell sitter i cellens membran. Eftersom de sköter all kommunikation mellan cellens inre och den omgivande miljön är många membranproteiner helt nödvändiga för cellens liv. Störningar i deras funktion leder ofta till sjukdomar av olika slag.

För att passa in i cellens fettrika membran måste alla membranproteiner vara fettälskande, det vill säga de måste ha en struktur där kontaktytan med membranets fettmolekyler är oladdad och ”oljig”. I alla celler finns ett speciellt maskineri för att tillverka och hantera membranproteiner, och se till att de sätts in på rätt sätt i cellmembranet. Forskarna vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att i detalj kunna studera vilka egenskaper ett membranprotein måste ha för att kännas igen av cellmaskineriet. I korthet har man funnit att det finns en ”fettröskel” – bara om proteinet är tillräckligt fettälskande kommer det att sättas in i cellmembranet.

Upptäckten underlättar för forskarna att avgöra vilka av människans runt 25 000 proteiner som är membranproteiner, och kan också belysa den molekylära grunden för sjukdomar som till exempel Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, som förorsakas av att ett membranprotein hanteras på ett felaktigt sätt av cellen.

Projektet stöds av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Cancerfonden och Vetenskapsrådet.


Kontakt: Professor Gunnar von Heijne, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, e-post: gunnar@dbb.su.se eller tfn 070-394 1107.

Kontaktinformation
Kontakt: Professor Gunnar von Heijne, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, e-post: gunnar@dbb.su.se eller tfn 070-394 1107.

Lagar och internationella överenskommelser begränsar hur mycket partiklar och andra föroreningar vi får ha i luften. I lagar och förordningar anges riktlinjer för partikelhalten som PM10 eller PM2,5, det vill säga vikten av alla partiklar som är mindre än 10 eller 2,5 mikrometer i diameter.

Men det räcker inte att bara mäta stora partiklar. Sara Janhäll visar i sin avhandling att det inte finns något direkt samband mellan halterna av PM10 och PM2,5 och så kallade ultrafina partiklar, det vill säga partiklar mindre än 0,1 mikrometer. De ultrafina partiklarna är dessutom många fler än de större, och bidrar till försämrad hälsa.

De flesta ultrafina partiklar i stadsmiljö kommer från vägtrafiken. Hur mycket partiklar som släpps ut från varje fordon beror bland annat på fordonen och hur de körs, men även på vädret. En i Göteborg vanlig extremsituation är inversion, det vill säga när luftlagren närmast marken blir kallare än luft på högre höjd och det bildas ett slags ”lock” under vilket luftföroreningar samlas. Avhandlingen visar också att partiklar av olika storlekar utvecklas olika under en inversion. Även det visar att PM10 eller PM2,5 inte kan användas som mått på ultrafina partiklar i luften.

Sara Janhäll presenterar också i sin avhandling en nyutvecklad metod att beräkna utsläppen av ultrafina partiklar från vägtrafiken från enkla mätningar, vilket kommer att underlätta jämförelser mellan utsläppen i olika länder och trafiksituationer.

Pressmeddelandet finns också att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2005/sara_janhall.shtml

Sara Janhäll, Institutionen för kemi, avser att disputer för att avlägga filosofie doktorsexamen i miljövetenskap med inriktning mot fysik. Avhandlingen har titeln: The urban areosol – sources and atmospheric processes.

Disputationen äger rum fredagen den 28 Januari klockan 10.15 i KB, Kemihuset på Chalmersområdet.

För mer information, kontakta:
Sara Janhäll
Atmosfärsvetenskap
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet
Tel: 031-772 2271
E-post: saraj@chem.gu.se

———————————————————–

Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39

Allt kol som finns i Universum, inklusive det som behövs för kolbaserade livsformer som vi själva, har bildats i stjärnornas inre i det man kallar trippel-alfa reaktioner. De nya forskningsresultaten ändrar den beräknade hastigheten vid vilken dessa reaktioner sker och har stor betydelse för astrofysiken, allt från bildandet av de första stjärnorna i det tidiga Universum till syntesen av tunga element i supernovor.

Resultaten av dessa studier presenterades först vid den stora internationella kärnfysikkonferensen INPC2004 som hölls i Göteborg i juni 2004 och publicerades nyligen i Nature (H. Fynbo et al, Nature 2005, 4333, 136-139)

– Sambandet mellan den subatomära världen och kosmos är fascinerande. Kol är ett mycket intressant exempel på detta. Forskare som F. Hoyle och W. Fowler gjorde banbrytande insatser för drygt ett halvsekel sedan. Det är givetvis nu tillfredsställande att kunna ge svar på några av de frågor som står kvar och som gäckat vetenskapen under lång tid. Det är den experimentella tekniken under senare år, bland annat vid forskningsanläggningen ISOLDE i CERN, som har gjort detta möjligt, säger Björn Jonson vid Institutionen för fundamental fysik vid Chalmers.

Vid Big Bang bildades huvudsakligen väte och helium medan tyngre element blockerades bland annat beroende på att två heliumkärnor endast kan bilda en extremt kortlivad berylliumisotop. I stjärnornas inre däremot kan kol bildas i trippel-alfa processen där tre heliumkärnor (alfapartiklar) smälter samman till kol-12.

Istället för att försöka återskapa förhållanden inuti stjärnor valde forskarna att studera processen baklänges genom att studera hur kol-12 sönderfaller till tre alfapartiklar.
För att göra detta framställdes två extremt kortlivade isotoper av grannelementen till kol i det periodiska systemet. Bor-12 producerades vid CERN och kväve-12 vid ett laboratorium i Jyväskylä i Finland. Genom så kallat betasönderfall omvandlas dessa kortlivade atomkärnor till kol-12 som i sin tur sönderfaller i tre alfapartiklar.

– Kombinationen av ISOL tekniken där man formligen producerar och mäter atomkärnorna samtidigt – den isotop av bor som är aktuell här har till exempel en halveringstid på 20,4 millisekunder – och modern detektorteknik har gjort våra experiment möjliga. Ett viktigt bidrag till detta har gjorts av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som bidraget till detektorsystemet, säger Göran Nyman.

Experimenten ger upplysning om energi och kvantstruktur hos nukleära tillstånd i kol-12 och med sådan information som grund kan man bestämma trippel-alfa processens hastighet i ett stort temperaturintervall som är viktigt i stjärnornas utveckling. Nämligen från 0,01 till 10 biljoner grader. För de flesta stjärnor som har temperaturer från 0,1 till en biljon grader ger de nya resultatet inte någon direkt förändring men för låga temperaturer(omkring 0,05 biljoner grader), som rådde i den första generationens stjärnor i Universum är förändringen påfallande. Mängden kol som kan bildas är mycket större än man trott och därför kommer den så kallade CNO cykeln, som ökar förbränningshastigheten av väte, att ha större betydelse. Vid höga temperaturer, över 1 biljon grader, ger resultaten en långsammare reaktionshastighet, vilket ändrar elementproduktionen, kärnsyntesen, i supernovor. Detta har betydelse för syntesen av element tyngre än järn som till stor del uppkommer i supernovaexplosioner.

Kontaktinformation
Mer information:
Professor Björn Jonson, Institutionen för fundamental fysik, Chalmers, tel: 031 772 3262,
e-post: bjn@fy.chalmers.se
Professor Göran Nyman, Institutionen för fundamental fysik, Chalmers, tel 031-772 3259,
e-post: f2bgn@fy.chalmers.se

Kokosnötkrabban, Birgus latro, är världens största landlevande leddjur, med en vikt på upp till 4 kg och en längd på över en halv meter. Arten är kanske mest känd för sin förmåga att klättra upp i höga kokospalmer för att hitta kokosnötter som krabborna sedan öppnar med sina mycket kraftiga klor. Kokosnötkrabban är helt anpassad till ett liv på land, och drunknar faktiskt om den sänks ner i vatten.

Krabbans anpassning till landliv har uppnåtts genom flera, ofta dramatiska anpassningar. En fråga som aldrig undersökts tidigare är hur doftsinnet hos krabban har anpassats till det nya levnadssättet – en intressant fråga eftersom doftsinnet fungerar under mycket olika förhållanden i luft jämfört med i vatten.

I en artikel i den mycket högt rankade tidsskriften Current Biology kan Marcus Stensmyr och Bill S Hansson från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tillsammans med kollegor från Lunds universitet och University of New South Wales i Australien visa att de imponerande krabborna inte bara har ett doftsinne, men att det system som de har utvecklat är mycket sofistikerat och känsligt. Krabborna har klarat av denna evolutionära utveckling genom att använda liknande strategier som insekterna gör. Intressant nog så sträcker sig likheterna mellan krabbans och insekternas doftsinnessystem till såväl funktionella som strukturella och beteendeaspekter.

Krabbans ”insektsnäsa” är ett slående exempel på konvergent evolution, och illustrerar ovanligt väl hur liknande behov hos mycket avlägset besläktade arter kan resultera i liknande lösningar.

Kontaktinformation
Kontakt: Professor Bill S. Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp, 040-415300,
0708-793305
bill.hansson@vv.slu.se

Avhandlingen är en undersökning av möjligheterna att faktiskt överge antagandet. Den analyserar hur teorin om rationella val förutsätter ett antagande om vad som driver mänskligt handlande, och studerar konsekvenserna av att utgå från att människan drivs av annat än materiellt egenintresse. Slutsatserna är att teorin om rationella val är mer beroende av att människan antas vara en materiell egoist än vad som brukar anges.

Teorin om rationella val säger att en rationell människa väljer att handla så att hon på bästa sätt uppnår sina mål. För att förklara hennes val måste vi därför veta vilka mål hon har. Gissningar om dessa mål är alltså en nödvändig del av teorin om rationella val. Traditionellt har målen antagits anges av materiellt egenintresse: alla människor vill ha högre materiell levnadsstandard och kommer att agera i sitt eget intresse. Utifrån detta antagande har man sedan förklarat allt ifrån väljarbeteende till val av äktenskapspartner. Men många menar att människors handlingar ofta inte är baserade på materiellt egenintresse utan även motiveras av andra överväganden. Genom att ändra antagandet om vilka mål människor har till att också inbegripa andra mål än sådana baserade på materiellt egenintresse skulle man kunna få en bredare bild av mänskligt handlande och därmed kunna förklara mer.

Avhandlingen visar dock att trots att teorin om rationella val ansetts vara neutral med avseende på de mål människor antas ha, strider vissa antaganden om andra mål än materiellt egenintresse mot grundläggande drag hos teorin. De antaganden det gäller är tyvärr de två vanligaste alternativen till materiellt egenintresse: å ena sidan att vilja vara rättvis och att göra rätt för sig, och å andra sidan att ha flera olika mål samtidigt, t ex både materiellt egenintresse och mer moraliska överväganden. Ett antagande om att människor försöker vara rättvisa mot sina medmänniskor och vill göra rätt för sig aktualiserar problem för det sätt på vilket teorin om rationella val beskriver valalternativ. Ett nytt sätt att beskriva alternativ innebär dock att vissa drag hos teorin behöver omprövas. Ett antagande om att en människa har många olika mål, såsom t ex både en högre levnadsstandard och att handla moraliskt riktigt, gör det i sin tur svårt för teorin att specificera vad som är rationellt att göra för en person i en given situation. Att ha flera mål kräver nämligen att man kan göra prioriteringar mellan dessa när de är i konflikt med varandra, såsom t ex målen ”mer pengar” och ”moralisk godhet” ofta är, och teorin om rationella val kan inte avgöra hur sådana prioriteringar bör göras. Vid målkonflikter kan teorin därför inte användas.

Konsekvenserna är att teorin om rationella val är mer knuten till en viss människosyn än vad man tidigare känts vid. Om man anser att människor inte är materiella egoister på alla områden i livet, grusas därmed förhoppningar om att använda teorin för att förklara fenomen på alla områden av mänskligt handlande. Användningsområdet för teorin om rationella val blir därför begränsat.

Avhandlingens titel: Economic Man – The Last Man Standing
Avhandlingsförfattare: Lina Eriksson , tel. 031-707 3377(bost.), 031-773 5148(arb.)
e-post:.lina.eriksson@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Aanund Hylland, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 februari 2005 kl. 13.15, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

De medverkande förskollärarna uppfattar att deras lärande blir meningsfullt för dem när de kommunicerar med varandra, när de prövar att tillämpa vad de lärt sig på olika sätt i sin yrkespraktik och när de jämför sina egna olika sätt att tänka om hur barn lär och hur detta har påverkat deras sätt att bidra till barns lärande. Variationen som pedagogerna själva skapar i kommunikationen, yrkespraktiken och genom att jämföra olika sätt att tänka om barns lärande hos sig själva leder till att de uppfattar att de bidrar till barns lärande på ett förändrat sätt.

I början av utbildningen kännetecknades pedagogernas delaktighet i barnens lärande av att den var barncentrerad vilket innebär att pedagogerna tog tillvara barnens intresse och var lyhörda för vad deras intresse och uppmärksamhet var riktat mot. I slutet av vidareutbildningen hade pedagogerna förändrats mot att de hade ett relationellt perspektiv. Ett sådant perspektiv på barns lärande innebär att pedagogerna dessutom utmanar barnen i deras lärande genom att problematisera innehållet för barnen.

Att den lärande oavsett ålder skapar variation i sitt lärande får konsekvenser för undervisningen i såväl förskola och grundskola som gymnasie-, universitets- och vidareutbildningar. I och med att dessa verksamheter ser olika ut måste pedagoger och lärare i respektive verksamhet pröva och ompröva hur de tar tillvara och använder den variation som den lärande själv skapar. Det är med andra ord inte bara innehållet eller sättet att förstå något som är centralt i undervisningen. Det handlar också om att ta tillvara och använda den variation som de lärande själva genererar som en del i undervisningen, och att detta skulle kunna bli nydanande för undervisning inom all utbildning.

Författare: Ann-Charlotte Mårdsjö, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Ann-Charlotte.Mardsjo@ped.gu.se
telefon: 031-773 20 40, 0706-27 98 54
Avhandlingens titel; Lärandets skiftande innebörder − uttryckta av förskollärare i vidareutbildning
Handledare Professor Ingrid Pramling Samuelsson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Ingrid.Pramling@ped.gu.se
Disputation Fredagen den 11 februari 2005, klockan 9.15 i Stora hörsalen, Pedagogen, Göteborgs universitet
Opponent: Professor Jan-Erik Johansson, Högskolan i Oslo

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Nästan omedelbart när man kommer till en vårdenhet kan man känna atmosfären eller stämningen där, en atmosfär som antingen upplevs som positiv eller negativ. Denna avhandling studerar vad vårdmiljö och vårdatmosfär betyder för den som är sjuk och vårdas på institution, för närstående och för personal. Resultaten visar att det är svårt att uppleva god vård i en negativ atmosfär och vice versa, det vill säga att upplevelsen av vårdatmosfär ej går att skilja från upplevelsen av vård och omvårdnad.

Resultaten visar också att vårdmiljön inte bara är en plats där man ger och får vård, utan att den symboliskt säger något om kvaliteten på vården och människors värde. Till exempel symboliserar dammråttor på golvet och vissna blommor i miljön dålig omvårdnad, och leder till frågor som ”om de inte vårdar miljön hur kommer då min vård att bli?”. Det första mötet är extremt viktigt, om människor blir välkomnade skapas en förutsättning att känna att detta är en plats där man kan känna sig trygg och säker. Utformningen och inredningen av vårdmiljön påverkar också möten mellan människor. Om patienter, anhöriga och vårdare kan mötas och om patienter kan se vad vårdare gör känner man sig trygg. Att man kan känna igen sig bland vardagliga ting och samtal i miljön, och att man har någon att prata med skänker också en trygghet.

Resultaten visar också att vårdarnas tempo symboliserar om de är tillgängliga eller ej. Vårdare som rör sig i rask takt visar att de har bråttom och patienter och närstående drar sig för att fråga om hjälp. Det är också viktigt för upplevelser av trygghet och säkerhet att information ges på ett enkelt språk, och att det finns en övergripande filosofi, gemensamma mål och en gemensam strävan som enar såväl personal som patienter och närstående. Människors personliga förväntningar påverkar upplevelser av vårdatmosfären. Om vårderfarenheten är bättre än förväntat blir upplevelsen positiv och om den är sämre än förväntat blir den negativ. En skenbart liten detalj som att bli bjuden på en kopp kaffe när man kommer till avdelningen kan betyda väldigt mycket för hur man upplever vården på avdelningen, det vill säga om där finns utrymme att göra det lilla extra och sätta en guldkant på tillvaron.

Vårdmiljöer som innehåller något som fångar intresse, till exempel ett pussel, konst eller utsikt från ett fönster, skapar förutsättningar att lyfta blicken från sin egen svåra situation för en stund, att exempelvis slippa tänka på den svåra strålbehandling som den cancersjuke patienten sitter och väntar på. Resultaten visar också att så kallad taktil beröring kan lindra den maktlöshet personal många gånger känner inför demenssjuka patienters lidande. Genom beröring suddas gränsen mellan att vara patient och vårdare ut, och det ges möjlighet att kunna se sig själv som en värdefull person och vårdare i en många gånger svår vårdrelation.

Fredagen den 4 februari försvarar David Edvardsson, Institutionen för Omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Atmosphere in Care Settings – Towards a Broader Understanding of the Phenomenon. Svensk titel: Vårdatmosfär – mot en bredare förståelse av fenomenet. Disputationen äger rum kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Marit Kirkevold, Institute for Nursing Science, University of Oslo, Norge.

David Edvardsson är född och uppvuxen i Skellefteå.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta David Edvardsson på telefon 090-786 91 43, mobiltelefon 0701-76 25 75 eller e-post david.edvardsson@nurs.umu.se.

EU-kommissionen tog nyligen beslut om vilka konsortier av europeiska universitet som ska få status som ”Erasmus Mundus Master Courses Consortium”, en status som innebär rätt att driva europeiska masterprogram av hög kvalitet.
200 ansökningar hade kommit kommissionen tillhanda, 15 valdes ut och Luleå tekniska universitet finns med i två – bland annat i konkurrens med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
Redan till vårens antagning kan svenska och utländska studenter söka till de två masterutbildningar inom ämnena rymdteknik/rymdvetenskap och materialvetenskap där Luleå tekniska universitet deltar.

Det ena programmet finns inom området avancerad materialvetenskap – studenterna kommer att studera i Luleå samt i Frankrike (Nancy), Spanien (Barcelona) eller Tyskland (Saarbrucken). Vidare får studenterna två examina – en svensk och en från något av de övriga tre länderna.
Flera svenska industriföretag – bland andra SSAB, SECO Tools AB och Aura Light AB – har visat stort intresse för den nya internationella utbildningen genom att erbjuda stipendier till studenter.

Det andra programmet heter SpaceMaster-joint European master in space science and technology. På det kommer studenterna först att studera en termin i Tyskland (Wurzburg), den andra terminen läser de på rymdcampus i Kiruna och under det andra studieåret väljer man en specialisering i England (Cranfield), Frankrike (Toulouse), Tjeckien (Prag), Finland (Helsingfors), Tyskland (Wurzburg) eller Sverige (Rymdcampus i Kiruna i samarbete med Institutet för rymdfysik, IRF).
Också dessa studenter får två examina.

I båda de aktuella masterprogrammen kommer det också att vara möjligt för några av LTU-studenterna att under en period studera vid ett partneruniversitet i Kina, Japan, USA, Australien eller någon annat icke EU-land.
Exakt vilka dessa partneruniversitet blir är i dagsläget inte klart.

Kontaktinformation
Upplysningar: Sven Molin (rymdteknik), sven.molin@ltu.se eller Asta Pellinen-Wannberg (rymdteknik), tel. 0980-791 18, asta.pellinen-wannberg@irf.se, Magnus Odén (materialvetenskap), tel. 0920-49 19 61, magnus.oden@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Stråkröjning kallas den nya metoden där en röjningsmaskin tuggar sig fram genom ungskogen i stråk på drygt 2 meters bredd, vilket är det normala avståndet mellan träden efter en röjning. Däremellan lämnas en 5-7 meters mellanzon där man röjer med vanlig röjsåg.

Att stråkröjningen blir dubbelt så snabb och hälften så dyr som vanlig röjning beror på att maskinen arbetar mycket effektivt i stråken, men också på att arbetet med röjsåg i mellanzonen går mycket snabbare då man har stråken att hålla sig till.

Skogforsk fortsätter nu att följa prototypmaskiner i praktisk drift för att förfina metoderna och titta närmare på biologiska aspekter som t.ex. skadenivåer och stabilitet.

När slår metoden igenom i praktiken?

– Det är svårt att säga, nu tar ju dessutom stormens härjningar en del fokus från utvecklingsfrågorna. De biologiska aspekterna tar tid att följa upp, men vi kommer nog snart att få se fler maskiner i testverksamhet. Den låga röjningsaktiviteten i landet kräver nytänkande och stråkröjning är ett mycket lovande koncept.

Kontaktinformation
Isabelle Bergkvist, Skogforsk. 018-18 85 95, 070-558 85 87.
Malin von Essen, pressansvarig. 018-18 85 76, 070-630 68 67.

När man analyserar energianvändning och miljöeffekter inom processindustrin är det viktigt att förstå interaktionen mellan olika processer och inte minst att industrin ingår i ett större, samhälleligt system. Gör man förändringar i ett delsystem kan det resultera i förändringar på andra håll i processkedjan, vilket gör att systemeffekten inte nödvändigtvis blir bättre.
Därför måste man ta hänsyn till hela systemet för att kunna bedöma omfattningen och utsträckningen av eventuell miljöpåverkan – man måste alltså ha ett helhetsperspektiv vid analysen.

I doktorsavhandlingen Process integration in the steel industry – Possibilities to analyse energy use and environmental impacts for an integrated steel mill med vilken Mikael Larsson disputerar den 28 januari, behandlas betydelsen av att ha just ett helhetsperspektiv vid analys av en processindustris energi- och materialsystem.

I avhandlingen presenterar Mikael Larsson analysmetoder, modeller och synsätt för energianalys av ett integrerat stålverk. Ett flertal fallstudier där dessa har applicerats visar på stora möjligheter till besparingar när det gäller energi, kostnad och miljömässig påverkan.
Helhetssyn och resurseffektivitet är ledord i detta arbete.

Mikael Larsson är född och uppvuxen i Tibro i Västergötland. 1995 flyttade han till Luleå för att studera till civilingenhör i maskinteknik med inriktning energiteknik. Studierna avslutades med ett examensarbete på SSAB Tunnplåt AB under hösten 1999 och under 2000 påbörjade Mikael Larsson sina doktorandstudier vid Avdelningen för energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Efter disputationen tillträder Mikael Larsson en tjänst vid MEFOS – Metallurgical research institute AB i Luleå.

Kontaktinformation
Upplysningar: Mikael Larsson, tel. 0920-49 23 12, mikael.larsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

När IT-bubblan var som mest uppblåst valde ett antal investmentbanker att bl.a. ändra sina analytikers investeringsinriktning inom EU och EMU till att omfatta enbart en sektorroll. När bubblan sedan sprack år 2000 uppvisade dock en serie av statistiskt baserade indikatorer att den så kallade finansiella integrationen drastiskt minskade.

─ IT-bubblan överdrev graden av finansiell integration, säger Jens Nystedt. Dock finns det ett antal strukturella faktorer som på längre sikt kommer att underlätta integrationen av EU:s aktiemarknader. Lokala aktiemarknader, så som den svenska, måste i längden integrera sig med den stora aktiemarknaden ute på kontinenten för att nå goda resultat.

Avhandlingen visar också att ett antal initiativ till att harmonisera regleringar inom EU kan hjälpa portföljförvaltare att i större utsträckning diversifera hela sin portfölj över alla EU-länder samt att fokusera mer på sektorer och enskilda företag i sina investeringsanalyser av enskilda länder.

Doktorsavhandlingen inkluderar tre artiklar: ovan omskrivna ”European Equity Market Integration: Cyclical or Strucutral”, ”OTC versus Organized Derivative Exchange Market Competition” (handlar om hur olika derivatmarknader konkurrerar) och ”Crisis Prevention and Private Sector Adaptation” (handlar om hur ett lands statsskuld bör omförhandlas).

Jens Nystedts doktorsavhandling ”Competition, Regulation and Integration in International Financial Markets”, finns att beställa via Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se.

Kontaktinformation
Jens Nystedt (nu verksam i London)
Tel: +44 207 545 9805
E-post: jens.nystedt@db.com

För att öka mängden död ved började skogsbruket i början av 1990-talet tillverka högstubbar ute på hyggena. Eftersom naturligt avblåsta träd hyser en rik insektsfauna trodde man att högstubbar kapade med skogsmaskin skulle ge samma effekt. Metoden fick snabbt genomslag, men ingen visste om det egentligen fungerade.

– Nu vet vi att högstubbar av både löv- och barrträd fungerar som utvecklingsmiljöer för ett stort antal vedlevande skalbaggar, säger Jan Weslien, insektsforskare på Skogforsk.

I en av studierna utnyttjades högstubbarna av mer än 300 av totalt 500 vedlevande skalbaggar som fanns i området. Fyrtio av arterna på högstubbarna fanns på den så kallade röda listan – listan över arter som bedöms ha minskat i antal i landet. Och ett hundratal arter fanns i så stora mängder att stubbarna bör ha fungerat som yngelplats.

– Flest sällsynta arter fanns på högstubbar av asp. Och eftersom olika insektsarter trivs på olika trädslag är det viktigt att skogsägaren tillverkar högstubbar av asp, björk och tall och inte bara av gran som är vanligast idag, säger Jan Weslien.

Lämna högstubbar efter stormen?
Många skogsägare har i stormens spår nu fått naturligt skapade högstubbar på sin mark. Och Jan Weslien ser gärna att många av dessa får stå kvar:

– Möjligheten att lämna naturliga högstubbar bör utnyttjas av skogsägarna, särskilt om spjälkningar eller andra skador gör virket väredelöst. Våra undersökningar visar dessutom att förökningen av skadeinsekten granbarkborre oftast är dålig i högstubbar.

Jan Weslien framhåller också att högstubbar bara är en av de åtgärder som behövs för att gynna den biologiska mångfalden:

– Många arter kan inte leva i död ved på hyggen utan trivs bäst i sluten skog. Därför är det viktigt att också avsätta skogsbestånd, t.ex. nyckelbiotoper och reservat, där träd får dö och förmultna ”naturligt”.

Praktiska råd:
– Skapa inte bara högstubbar av gran utan också av asp, björk och tall.

– Välj i första hand träd med kvalitetsfel i rotstocken. Då sparar du pengar.

– Skapa gärna några riktigt grova högstubbar. Om det inte går kan du kompensera genom att göra några fler klena och/eller högre högstubbar.

– Ställ högstubbarna på hyggen och i skogsbryn för att gynna de många sol- och värmeälskande arterna. Solexponerad död ved är en bristvara.

– Vid röjning – röj även runt högstubbarna för att behålla solexponeringen. Allt tyder på att högstubbarna används under lång tid.

Läs mer i Resultat nr 19, 2004 som kan beställas på 018-18 85 00!

Kontaktinformation
Jan Weslien, Skogforsk. 018-18 85 05, 070-698 59 29
Malin von Essen, pressansvarig. 018-18 85 76, 070-630 68 67

– Vi kommer att samla information och fakta om stormfällningen, om de effekter den fått och om hur arbetet med att ta hand om de nerblåsta träden fortgår, berättar Ivar Palo, SkogsSveriges projektledare.

Det är SkogsSveriges medlemsföretag och organisationer som tagit initiativ till den nya webbplatsen.

Tanken är att företag och organisationer, politiker och andra opinionsbildare ska kunna använda webbplatsen för att få och sprida information och kunskap som har anknytning till stormfällningen. Även för journalister bör webbplatsen kunna bli mycket intressant.

SkogsSverige är ett projekt inom fakulteten för skogsvetenskap vid SLU i Umeå. SkogsSverige-portalen hade förra året cirka 800 000 unika besökare som klickade fram 2,7 miljoner sidor. Adressen är
www.skogssverige.se

Kontaktinformation
Ivar Palo, tel o90-786 83 49, mobiltel 070-686 94 44
E-post: Ivar Palo .Palo@sfak.slu.se>

Journalister är välkomna att träffa tvillingparet i deras hem:
Fredag den 28 januari kl. 15-16
Kungsholmen, Stockholm
(för exakt adress kontakta Sabina Bossi, tfn 08-524 838 95, e-post sabina.bossi@admin.ki.se)

– De har varit med i åtskilliga testtillfällen och bidragit till forskning kring dagens vanligaste sjukdomar och deras koppling till arv och miljö, berättar professor Nancy Pedersen, chef för det Svenska Tvillingregistret.

– Det är väldigt ovanligt att båda i ett tvillingpar överlever i hundra år. Vi vet att genetiken är en påverkande faktor för utveckling av sjukdomar hos människan, men denna faktor minskar i betydelse efter 80-års ålder. Det betyder att Gunhild och Siri måste ha haft bra levnadsvanor, säger Nancy Pedersen.

Samtidens folksjukdomar: stress och övervikt
I samma takt som levnadssätt och vår uppväxtmiljö förändras så blir nya frågeställningar aktuella för forskarna. Vad är det som ligger bakom den ökade stressen, utvecklingen av diabetes och övervikt hos de nya medborgarna?

Nya tvillingar är nu på väg in i det Svenska Tvillingregistret och många av dem kommer att bli delaktiga i forskningsprojekt. Forskarna kommer under våren 2005 att kontakta tvillingar som är mellan 20 och 45 år. Dessa tvillingar kommer att bli tillfrågade om att besvara en enkät på Internet. Samtidigt kommer föräldrar till tvillingar som är 9 till 12 år att bli kontaktade för att bli intervjuade per telefon.

FAKTA om TVILLINGREGISTRET
I tvillingregistret finns för närvarande mer än 172000 tvillingar.
Av dessa drygt 86000 tvillingpar finns 61000 par där båda tvillingarna är i livet.
Mellan 1-2% av alla födslar är tvillingfödslar. Denna siffra varierar något i olika delar av världen.
Av de tvillingpar som föds utgörs ungefär 1/3 av vardera enäggstvillingar, likkönade tvåäggstvillingar och olikkönade tvåäggstvillingar.
Registret startades på 1960-talet av forskare som ville undersöka hur rökning påverkar vår hälsa.
Den första studien som gjordes med tvillingregistret som underlag visade att rökare oftare får lungcancer än de som inte röker.
I dagsläget pågår cirka 30 forskningsprojekt med material från tvillingregistret.

För mer information om Tvillingregistret: http://www.mep.ki.se/twinreg/index_se.html

För kontakt med Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), Karolinska Institutet: Tel: 08-524 874 18 – Fax: 08-31 49 75 – E-post: Nancy.Pedersen@meb.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Boken ”Thoughtful interaction design: A design perspective on information technology” har precis kommit ut på det ansedda förlaget. Det är förlagets första bok av svenska författare inom ämnesområdet människa-datorinteraktion, där MIT Press hittills givit ut nästan hundra titlar.

Den rådande synen inom området är att IT-design är en rätt strikt form av problemlösning. Författarna Erik Stolterman och Jonas Löwgren menar i sin bok att design av den digitala miljö vi lever i är något som måste göras på ett eftertänksamt och reflekterande sätt. Författarna anser också att utveckling av informationsteknik ska ses som en designdisciplin, IT-design, närmast besläktad med områden som arkitektur och industridesign.

Som IT-designer måste man ha en förmåga att kunna avgöra på vilket sätt en speciell lösning passar för en specifik enskild användningsmiljö. Enligt Erik Stolterman och Jonas Löwgren handlar interaktionsdesign också om att inse värdet av varje digital produkts utseende. Ett hus fungerar som en funktionell lösning på ett boende, men är också en viktig del i den estetiska miljö människor lever i. Digitala produkter är idag på samma sätt ett viktigt och vanligt inslag i våra livsmiljöer, både i våra hem och på våra arbetsplatser.

I boken presenterar författarna en ny ansats för hur en designer kan arbeta. Boken utvecklar begrepp för digitala produkters brukskvaliteter. Begreppen gör det möjligt att prata om och beskriva digitala produkters egenskaper i olika sammanhang. Boken ger också en djupare förståelse för hur designprocessen faktiskt går till, hur man som designer bör tänka på sitt arbete, hur man kan förbättra sin designförmåga och hur man bör förhålla sig till metoder och tekniker inom området.

Erik Stolterman är professor vid institutionen för informatik, Umeå universitet. Jonas Löwgren är professor i interaktionsdesign vid området för Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:

Erik Stolterman,
institutionen för informatik,
Umeå universitet,
tel: 090-786 5531,
e-post: erik@informatik.umu.se

eller

Jonas Löwgren,
Malmö högskola,
tel: 070-391 7854,
e-post: jonas.lowgren@k3.mah.se