Den slutsatsen drar Anna Prestjan, historiker vid Örebro universitet, i sin doktorsavhandling. Hon har undersökt idé och praktik i svensk alkoholistvård under perioden 1885, då den första alkoholistanstalten startades, till omkring 1916 då tvångsvårdslagen började praktiseras. Undersökningen utgår från studier av de fyra första alkoholistanstalterna och behandlar både vårdpraktik och de idéer kring alkoholistvård som formulerades av anstalternas ledare.
Anna Prestjan visar hur alkoholistvården såg ut under den aktuella perioden men också om vilka konsekvenser eller funktioner den hade. Den första alkoholistvården var en uttalat medicinsk företeelse och verksamheten byggde på medicinvetenskapliga kunskaper.
– Men jag har också kunnat se hur medicinska mål, det vill säga hälsa, sammanföll med samhällsreformistiska mål och hur alkoholistvården var en del i ett större samhällsreformistiskt projekt, säger Anna Prestjan. Att bli frisk definierades främst i termer av att fungera socialt och att uppfylla idealen för manligt medborgarskap: familjeförsörjare, självkontrollerad, fysiskt kraftfull och arbetsam.
Prestjans slutsatser har bland annat kunnat dras utifrån att idé och praktik kring alkoholistvård var desamma vid de tre läkarledda, medicinvetenskapliga anstalterna, som vid en anstalt vars ledare inte ville kalla alkoholismen en sjukdom. Men samma behandlingstankar och behandlingsmetoder användes och målen med behandlingen var desamma.

Avhandlingens titel ”Att bota en drinkare. Idéer och praktik i svensk alkoholistvård 1885 -1916.”.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Prestjan på telefon: 019-30 38 13, mobil: 0703-22 06 21, e-post: anna.prestjan@hum.oru.se

Pressbild på Anna Prestjan finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats. Adress: www.oru.se/press/bildarkiv/anna_prestjan

Vad händer t ex i de olika europeiska länderna om EU slopar subventionen av socker eller av spannmål? Hur påverkas respektive land om man tar bort tullarna på jordbruksprodukter från tredje världen? Idag finns inga modeller för att göra sådana analyser av följderna av olika beslut.
– För tre år sedan började vi samman med kollegor i Nederländerna och Tyskland dra upp riktlinjerna för ett forskningsprojekt som skulle utveckla de modeller som behövs. Då tyckte många att det var en helt orealistisk idé, med tanke på de många konflikterna inom EUs jordbrukspolitik.
– Men nu tycks faktiskt alla ha insett att de nuvarande subventionerna är ohållbara, och att en förändring måste göras. Därför kan man se vårt forskningsprojekt nästan som ett beställningsarbete från EU-kommissionen, säger professor Lennart Olsson.
Lennart Olsson är föreståndare för LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies. Det är LUCSUS som genom en tvärvetenskaplig forskargrupp från Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi samt Institutionen för kemiteknik ska sköta kontakterna med EU-kommissionen, nationella myndigheter och olika jordbruksintressen. Man ansvarar också för den övergripande strukturen i de komplexa datorbaserade planeringsmodeller som ska utvecklas.
Forskningsprojektet heter SEAMLESS och omfattar hela 31 forskargrupper (agronomer, ekonomer, geografer, datavetare, matematiker m fl) från 15 länder. Projektet har en budget på drygt 100 miljoner kr och ska pågå i fyra år.

SEAMLESS inleds med ett stort forskarmöte i Lund den 25-28 januari. Media är välkomna till inledningen av detta möte, som börjar med en presentation kl 13 av projektets bakgrund och arbetsplan. Mötet hålls i den stora hörsalen på Geocentrum, Sölvegatan 10 i Lund.

Mer information professor Lennart Olsson, tel 046-222 05 11 eller 0706-46 27 12, lennart.olsson@lucsus.lu.se, eller Ann Åkerman, tel 046-222 80 81 eller 0703-89 80 81, Ann.Akerman@lucsus.lu.se.


Avhandlingen skiljer på rekommendationer skrivna av analytiker och de som skrivits av ekonomiska journalister. Det visar sig att den information som speglas i rekommendationer från analytiker redan har utnyttjats innan den publiceras i tidningar och tidskrifter. Troligtvis har analytikerna förmedlat informationen till sina privata kunder, vilka har kunnat tjäna pengar på informationen innan den nått läsarna.

Köprekommendationer från banker som deltar aktivt vid börsintroduktionen av företag i Skandinavien, är mer tillförlitliga än de från andra håll. De deltagande bankerna lyckas drygt 15% bättre med sina köprekommendationer än marknaden som helhet och mycket bättre (drygt 26% bättre) än de som kommer från icke deltagande banker, under rekommendationens första år.

Erik Lidén har också studerat den abnormala avkastningen på de nya rekommendationer som publiceras i svenska tidningar och tidskrifter under de första två åren, för att se om en investerare kan använda sig av dessa rekommendationer för att tjäna mer pengar än vad ”marknaden” genererar. Resultaten visar att investeraren skulle ha förlorat pengar på att följa köprekommendationerna medan han eller hon hade tjänat på att följa säljrekommendationerna.

– Att säljrekommendationer har ett informationsvärde medan köprekommendationer inte har det kan bero på att positiv information från företagsledningen är mer svårtolkad än negativ information, säger Erik Lidén. För övrigt genererar rekommendationer som kommer från analytiker och journalister i stort sett lika god eller dålig avkastning.

Tid för disputation: Fredag 28 januari kl 10
Plats: Sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Erik Lidén
Avhandlingens titel: “Essays on Information and Conflicts of Interest in Stock Recommendations”

Välkommen!

För ytterligare information kontakta: Erik Lidén, telefon 031-773 1330, mobil 073-6004253, e-post erik.liden@economics.gu.se

_____________________________________________________

Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Det gångna årtiondet har klassisk evolutionsbiologi och modern molekylärgenetik smält samman. Ur föreningen har ett nytt spännande forskningsfält uppstått, evolutionär utvecklingsbiologi eller ”Evo-Devo” (från engelskans Evolutionary Developmental Biology). Man har länge känt till att en fluga ser annorlunda ut än en daggmask eftersom deras embryonala utvecklingsgång skiljer sig åt. De olika djurtypernas evolution måste därför bygga på förändringar i de gener som styr deras embryonala utveckling. En förutsättning för ”Evo-Devo” är att man nu kan fastställa och jämföra dessa utvecklingsgener med molekylärgenetiska metoder. För första gången kan forskare tackla frågan hur djurens olika byggnad har uppstått ända ned på gennivå.

”Evo-Devo” kännetecknas av en mångfald angreppssätt, från bioinformatik till utvecklingsgenetik och paleontologi. Genom samarbete kan forskare inom ”Evo-Devo” nu börja ta itu med många olösta frågor om djurens evolution. 1 januari 2005 finansierar EU:s sjätte ramprogram ett nytt forskarutbildningsnätverk med 3,77 miljoner euro, vilket innebär ett stort bidrag till europeisk ”Evo-Devo”. Det nya nätverket omfattar nio laboratorier runtom i Europa, däribland paleobiologi vid Uppsala universitet. Nätverket, som har fått kodnamnet ZOONET, ska främja europeiskt forskningssamarbete inom “Evo-Devo” och erbjuda en bred forskningsgrundad utbildning åt en ny generation jämförande zoologer.

ZOONETs forskning inbegriper viktiga spörsmål inom djurens evolution, såsom släktskapet mellan de huvudsakliga djurgrupperna, uppkomsten av evolutionära nymodigheter som hjärnan, kroppssegmenten och extremiteterna och de genetiska mekanismer som ligger bakom sådana morfologiska förändringar hos djuren.
Nätverket kommer också att behandla frågor av stort praktiskt intresse, exempelvis hur s.k. modellorganismer (Drosophila melanogaster, Caenorhabditis elegans och möss) förhåller sig till andra organismer av vetenskapligt, ekonomiskt eller medicinskt intresse (sjukdomsspridare, skadedjur inom jordbruket osv.), liksom hur tekniker för att förändra genfunktion (t.ex. RNA-interferens och transgenes) kan tillämpas på andra organismer än modellorganismerna.

ZOONET samordnas från University College i London av Max Telford. Nätverket har ytterligare två laboratorier i Storbritannien (Michael Akam i Cambridge och Richard Copley i Oxford) samt laboratorier i Grekland (Michalis Averof), Sverige (Graham Budd), Italien (Maria Ina Arnone) och Tyskland (Detlev Arendt, Wim Damen och Ernst Wimmer). Nätverket kommer att anställa nio doktorander och nio disputerade forskarassistenter under de fyra år som projektet pågår.

FAKTA. Ramprogrammen är EU:s främsta källa för stöd till toppforskning och teknisk utveckling. Budgeten för FP6 uppgår till 19 miljarder euro. Med dessa medel finansieras organisationer av allehanda storlek under perioden 2002-2006 i hela EU.

Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta:

Graham Budd (KVA forskare). Uppsala. graham.budd@pal.uu.se +49 18 471 2762, http://www.palaeontology.geo.uu.se/Mainpages/BUDDLAB/DevPaleo.html

Det är Sida som finansierar programmet för uppbyggnaden av forskningskapacitet i Burkina Faso, i vilket flera svenska universitet – vid sidan av SLU i Umeå och Umeå universitet även SLU i Uppsala och Uppsala universitet – samverkar med universitet och forskningsorganisationer i Burkina Faso. Representanter för Sarec, Sidas avdelning för forskningssamarbete, deltar också i mötet i Umeå.

Mötet organiseras av Umeå Centre for Tropical Research and Education (UCTREE). UCTREE är ett tvärvetenskapligt nätverk av forskare, företrädesvis verksamma vid SLU i Umeå och Umeå universitet.

Gert Nyberg, SLU, som är kontaktperson för Burkina Faso-samarbetet, är mycket nöjd med hur samarbetet forskningsmässigt fungerar:

– Forskningskvalitén i Burkina Faso är imponerande för ett land med så begränsade resurser. Som ett led i kapacitetsbyggnaden inleds mötet i Umeå med en handledarutbildning för kollegerna från Burkina Faso, som nu fungerar som biträdande handledare. Doktoranderna är ambitiösa och duktiga. De hade i de flesta fall erfarenhet av arbete inom respektive forskningsområde från Burkina Faso redan innan de började som doktorander.

Programmet består idag av elva delprojekt med lika många handledare. Doktoranderna gör sitt fältarbete och en del analyser i hemlandet och kommer sedan till något av de svenska universiteten för att här göra ytterligare analyser, delta i forskarutbildningskurser och skriva sin doktorsavhandling.

SLU i Umeå är involverat i åtta delprojekt (ett tillsammans med Umeå universitet), SLU i Uppsala i två, Uppsala universitet i ett och Umeå universitet i ett (tillsammans med SLU i Umeå).

I förlängningen kan det bli tal om fler doktorandprojekt. UCTREE:s nätverk med kontakter med olika vetenskapsdiscipliner gör att eventuellt framtida projekt med fördel kan vara tvär- eller multidisciplinära.

– De flesta av oss handledare har besökt Burkina Faso någon gång för att bistå i planeringen av doktorandernas forskningsprojekt, för att handleda i fält och träffa kolleger, berättar Gert Nyberg.

Programmet för forskningskapacitetsuppbyggnad och samarbetet mellan Sverige och Burkina Faso kommer att presenteras av Sarec-företrädare för alla intresserade onsdagen den 26 januari kl 13.00 i sal Triple Helix i Samverkanshuset, Umeå universitet.

Besöket i länet avslutas med en resa i inlandet. Man kommer att besöka Svansele Vildmarkscenter och en skogsavverkning, man kommer att få prova på skoterkörning och få bekanta sig med samisk kultur.

För Badiori Ouattara, som är är generaldirektör för miljövårdsverket i Burkina Faso, ordnas ett specialprogram. På onsdagen kommer han att studera svensk lokal miljö- och naturvårdsadministration. Han ska besöka miljöenheten på Umeå kommun och länsstyrelsen.

Mer information: Gert Nyberg, koordinatör vid UCTREE, tel 090-786 82 55, mobiltel 070-294 75 77.

E-post: Gert.Nyberg@sek.slu.se

Vetenskaplig forskning är i dag en viktig motor för den samhällsekonomiska tillväxten. Det är politiker i framförallt USA medvetna om, där är forskningspolitiken en het valfråga. I Europa däremot är det i dag få politiska ledare som driver forskningsfrågan strategiskt och tillräckligt starkt, varken på nationell eller på EU-nivå. Detta trots att forskning i Europa inom flera områden är ledande i världen.

– Problemet i Europa, som jag ser det, är att vägen från ord till handling är för lång, säger Carl-Johan Sundberg. Det är viktigt att ett europeiskt forskningsråd inrättas så fort som möjligt. Det initiativ som för cirka tre år sedan togs av det danska och det svenska ordförandeskapet är om det sker snabbt ett bra startskott för forskningsutvecklingen i Europa.

Carl Johan Sundberg menar att Europa behöver satsa mer på forskning utifrån kriterierna kvalitet och konkurrens. En lösning är att skapa en anslagsgivare som inte sätter några andra mål än vetenskaplig tyngd och kvalitet. Den forskning som nu behöver obundna resurser akut är den nyfikenhetsbaserade, förståelseorienterade grundforskningen.

Carl Johan Sundberg är inbjuden som talare på en öppen hearing, måndag den 24 januari, som anordnas av utskottet för industrifrågor, forskning och energi vid Europaparlamentet i Bryssel.

Tid: 15.00-18.30
Plats: EP, Rum ASP 1G3
Se agendan på: http://www.europarl.eu.int/hearings/20050124/itre/programme_en.pdf

För kontakt med Carl-Johan Sundberg, Karolinska Institutet: telefon 08-524 868 86, mobil 070-517 68 86, e-post: carl.j.sundberg@fyfa.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Syfte: Avhandlingen handlar om ungdomar och sexualitet och har särskilt fokus på tjejer i mångkulturella sammanhang. Dess tre frågeställningar behandlar: förändringar i ungdomars förhållningssätt till sexualitet och samlevnad; likheter och/eller skillnader mellan ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund; hur tjejer, med olika etnisk bakgrund, som växer upp i mångkulturella områden i Sverige, resonerar och agerar när det gäller sexualitet och samlevnad.
Metod: En enkät som besvarats av 1331 ungdomar i åk 9 och gymnasiets åk III i Kalmar och Göteborg. Intervjuer och samtal med och mellan tjejer, i åk 8 och i gymnasieåldern, i Göteborg.
Resultaten visar på en generell genomgripande förändring i sexualmönster i Sverige under 1960-talet som ett led i en pågående förändring av normsystemen kring sexuella relationer. Kön framträder som avgörande faktor för individens valmöjligheter och rörelsefrihet vilket syns bland annat genom att tjejer är mer lojala med restriktiva normsystem, än vad killar är. Detta förklaras huvudsakligen av en strävan hos tjejer/kvinnor att uppfattas som respektabla. Deras respektabilitet är avgörande för hur de uppfattas som individer över huvud taget. Skillnaden mellan könen är tydligast hos ungdomar med utländsk bakgrund. Den tredje (efter kön och etnicitet) faktor som påverkar ungdomarnas åsikter och erfarenheter, är ålder. Hos de äldre ungdomarna är skillnaderna, mellan könen och mellan ungdomar med olika bakgrund, avsevärt mindre än i högstadiet. Den grupp som förändras mest mellan grundskolan och gymnasiet är tjejer med utländsk bakgrund.
Tjejerna strävar efter att framstå som ”fina flickor”, som respektabla. Härigenom, och genom att få andra att framstå som icke-respektabla, kan tjejer nå högre positioner i ungdomshierarkin. De refererar till ”brunetter” och ”blondiner” och laddar därmed diskussionerna med etnicitet. Begreppen har olika för-ståelsenivåer. ”Brunett” betyder dels ”invandrartjej”, dels en tjej som förutsätts vara respektabel. ”Blondin” står på motsvarande sätt för en tjej som har svensk bakgrund men kan också betyda att någon är icke-respektabel. Ryktet är ett starkt och svårhanterat kontrollinstrument ungdomarna emellan. En tjej kan få ett dåligt rykte oavsett hur hon själv agerar, om det tjänar någon annans intressen att sprida ut ett sådant rykte. Även killar kan få dåligt rykte om de agerar som ”players”. Tjejer emellan kan en killes rykte fungera som ”varningssignal”, medan det hos andra killar kan väcka beundran. En tjej som blir ihop med en kille med ”player-rykte” riskerar själv att ”smittas” av hans rykte och betraktas som en ”dålig” tjej.
Tjejerna refererar ofta till sina föräldrar och deras förhållningsregler kring sexualitet. Reglerna framstår ofta som mycket strikta men det verkar finnas olika strategier för att komma runt dem och göra vardagslivet mer hanterbart för både tjejer och föräldrar. Tjejernas egen lust är påtagligt frånvarande i diskussionerna men blir ändå synlig genom de kontrollsystem som omgärdar sexualiteten. När de talar om företeelser som ”one-night-stands” och om samkönad sexualitet, är tjejerna öppna och accepterande samtidigt som de är måna om att markera sin egen respektabilitet. I tjejernas resonemang kan man spåra element från traditionella, moderna och senmoderna tankemönster i en brokig mix. Detta skapar möten och spänningar inom ungdomsgruppen i stort. Spänningar som leder till ”krockar”, omtolkningar och nya förhållningssätt i en oförutsägbar och aldrig stillastående social utveckling.


Avhandlingens titel: Brunetter och blondiner. Om ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige
Avhandlingsförfattare: Margareta Forsberg , 031-773 5721(arb.)
e-post:.margareta.forsberg@socwork.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Universitetslektor Annick Prieur, Aalborg
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 februari 2005 kl. 9.15, Malmstensalen, handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Att elmarknaden avreglerats innebär att elföretagen nu agerar på en fri marknad. I den ursprungliga reglerade strukturen var målet att minimera kostnaderna samtidigt som systemet skulle fungera tillförlitligt och säkert. Detta resulterade ofta i dyra investeringar för kraftstationer vilkas fulla kapacitet inte utnyttjades. Den extra kapaciteten användes bara för att täcka extrema belastningsförhållanden. På den fria marknaden är sådana kraftverk som drivs med lågt kapacitetsutnyttjande en ekonomisk förlust, vilket ovillkorligen leder till att stationen stängs. På den avreglerade marknaden optimeras alla stationer för ekonomisk vinning samtidigt som elföretagens ansvar för tillförlitlighet har upphört. Dessutom är det svårt att motivera investeringar för nya kraftverk och samtidigt bedöma den ekonomiska vinningen av en sådan investering.

Dessa faktorer, bland andra, ligger till grund för forskningen om alternativa metoder att tillhandahålla energireserver inom den avreglerade marknaden, som Tuan Le Anh presenterar i sin doktorsavhandling. En sådan metod är lastbortkoppling där kunderna, till exempel ett industriföretag, skriver ett kontrakt med systemoperatören om att elförbrukningen skall reduceras när så krävs. Systemoperatören får då en större energireserv för bättre systemkontroll, medan kunden får sänkta elkostnader och andra fördelaktiga kompensationer som specificeras i kontraktet.

Tuan Le Anh föreslår en matematisk modell för en avreglerad marknad med lastbortkoppling efter avtal. Kunderna som deltar i ett sådant system går med på att minska konsumtionen av el, vilket säljs som en service till systemoperatören. Modellen visar att lastbortkoppling kan hjälpa systemoperatören att underhålla reservnivån vid maximala lastförhållanden. Detta minskar även riskerna för höjda elpriser. Betydelsen av lastbortkoppling vid olika systemfel har också studerats, speciellt har möjligheten att med lastbortkoppling minska risken för överbelastning på transmissionsnätet studerats. För att minska risken för överlast, är det nödvändigt att utarbeta en långsiktig lösning för långvariga överlastförhållanden. Ett alternativ är att investera i reservstationer som placeras strategiskt i nätet för att ta hand om överlaster på ett effektivt sätt. Detta alternativ studeras i avhandlingen med en ”cost-benefit” analys och en kostnadoptimeringskalkyl.

Avhandlingen ”Interruptible Load as an Ancillary Service in Deregulated Electricity Markets” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 15 december.

Kontaktinformation
Mer information:
Tuan Le Anh, Elteknik, Chalmers, tel 031-772 1658,
e-post: tuan.le.anh@elkraft.chalmers.se

De klassiska riskgrupperna för B12-brist – dvs. veganer, personer äldre än 70 år, alkoholister och personer med olika mag-tarmsjukdomar – var välkända bland läkarna medan det faktum att kvinnor i fertil ålder också kan vara en riskgrupp var mindre bekant. Resultaten visar sammantaget på god kännedom bland svenska distriktsläkare och geriatriker, både i fråga om nya forskningsrön och om etablerade kunskaper.

Studien har dels omfattat enkäter med värdering av påståenden, dels analys av förskrivningsdata under perioden 1990-2000. Den svenska läkarkåren har betraktats som mottagare av budskap från framför allt forskargrupper i Nordamerika, Norge, Danmark och Sverige, men även budskap från tillverkare av analysutrustning och läkemedel. I och med utvecklandet av nya analysmetoder har behandlingsfokus flyttats från rena bristsymtom (som är relativt ovanliga i dagens Sverige) till förebyggande behandling. Under de sista tio åren har uppmärksamheten även riktats mot olika former av neurologiska besvär som kan uppträda som en följd av vitamin B12-brist.

Den svenska B12-behandlingen är världsunik eftersom två av tre patienter idag behandlas med tabletter i stället för injektioner, som är förhärskande i resten av västvärlden. Det faktum att det i de flesta fall går lika bra med tablettbehandling har ansetts som ”en av medicinens bäst bevarade hemligheter”.

Den här studien likställer mottagare och sändare av B12-relaterade budskap. Mottagarnas reaktioner på den debatt som förekommit under perioden fram till 1996 har varit det centrala. Detta har studerats dels genom påståenden värderade av läkare, dels genom att studera förskrivningen, där ökningen tycks avspegla en ökade medvetenhet om vitamin B12-frågor. Det är väsentligt att uppmärksamma personer med brist så att de inte underbehandlas och samtidigt undvika en överbehandling av friska personer.

Mats Nilsson kan nås på tel. 070-647 45 81 eller 090-14 10 56. E-post: m5.nilsson@telia.com.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheterna för medicin och allmänmedicin, och har titeln Cobalamin Communication in Sweden 1990 – 2000. Views, knowledge and practice among Swedish physicians (Svensk titel: Kommunikation kring vitamin B12 i Sverige 1990 – 2000. Attityder, kunskaper och behandlingsvanor bland svenska läkare).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 933, By 3a, 9 tr. Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Fakultetsopponent är professor Kurt Svärdsudd, Inst. för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala Universitet.

Den första studentkullen från en helt ny typ av byggutbildning tar examen på LTH i Helsingborg idag och imorgon. Utbildningens bärande idé är att lära byggingenjörer bygga effektivare med bibehållen kvalitet. Arbetslivets efterfrågan är stor och flertalet har redan fått jobb.

Magisterutbildningen ”Industriellt byggande med design” (60 p) på LTH vid Campus Helsingborg är en påbyggnad för dem som har högskoleingenjörsexamen i byggteknik och är den första och hittills enda i sitt slag i Sverige. Den är tillkommen på initiativ från näringslivet genom FIND, Forum för Industriellt Byggande, för att skapa förståelse för hela den komplexa byggprocessens mekanismer och drivkrafter.

– Grundtanken är att byggingenjörer skall lära sig bygga effektivt, med hög kvalitet och till lägre kostnader, vilket leder till billigare bostäder, förklarar Anders Ekholm, programföreståndare och professor i projekteringsmetodik.

Utbildningens upplägg kan ses mot bakgrund av regeringsrapporten ”Skärpning gubbar” (2002) och efterföljande remissvar. Där påtalas bl.a. att få personer inom byggbranschen har eftergymnasial utbildning, att den högre tekniska utbildningen är fragmentiserad och byggsektorns oförmåga att tillvarata befintlig kompetens.

Begreppet industriellt, eller, industrialiserat byggande har vuxit sig allt starkare under 90-talet och har fått särskilt fokus på senare tid. Ledorden är helhetssyn, processutveckling, kunskapsöverföring och effektivisering. De förs ofta fram som förslag till åtgärder för att förändra byggbranschen.

Magisterutbildningen ”Industriellt byggande med design” och de tre högskoleingenjörsutbildningarna (120 p) ”Byggteknik med arkitektur”, ”Byggteknik – järnvägsteknik” och ”Byggteknik – väg- och trafikteknik” har gjort LTH vid Campus Helsingborg till ett kompetenscentrum inom byggteknik.

Kontaktinformation
För mer info, kontakta Anders Ekholm, professor i projekteringsmetodik, tel. 046-222 41 63, Anders.Ekholm@caad.lth.se eller Per Kämpe, VD Prefabutveckling i Norden AB och professor i Industriellt byggande vid LTH, tel. 08-566 41 220, 070-535 49 62, per.kampe@prefabutveckling.se. För övriga frågor, kontakta Christer Särnstrand, prefekt för LTH i Helsingborg, tel. 042-35 67 01, christer.sarnstrand@hbg.lth.se Läs mer på: www.indbygg.hbg.lth.se

Kolhydrater utgör många livsnödvändiga processer i livets kemi. Det är till exempel kolhydratstrukturer som bestämmer grupperingen i blod och som förmedlar kontakter mellan celler och proteiner. Vidare har många glykokonjugater, sockerföreningar, såsom glykopeptider och glykolipider funnits vara involverade i många cancer- och immunologiska sjukdomar som exempelvis reumatism men även i organavstötningar. Att fastställa strukturen för de sjukdomsframkallande föreningarna är första steget i processen att hitta verksamma läkemedel.

För att öka förståelsen för dessa processer krävs nya framställningsmetoder av syntetiska kolhydrater. En sådan ny metod är fastfassyntes, där substanserna syntetiseras, framställs på kostgjord väg, genom att startmaterialet fästs på små plastkulor.

Det största problemet med att utveckla en syntes på fastfas ligger i att man inte kan följa reaktionerna medan produkterna fortfarande är kopplade till fastfasen. Detta medför att metodutvecklingen av syntesen ofta blir mycket komplicerad, jämfört med traditionell kemi.

För att kunna utföra syntes på fastfas måste nya analytiska metoder utvecklas. Mogemark har visat att 19FNMR-spektroskopi är användbart för att bestämma reaktionsutfallet utan att produkten behöver klyvas från den fasta fasen. I dessa studier har fluoratomer i handtag, enheten som kopplar startmaterialet till fastfasen, och skyddsgrupper använts som markörer för att studera reaktionsutfallet. Metodens användbarhet exemplifierades bland annat i framställandet av så kallade alpha-Gal antigener, kolhydratstrukturer som visat sig vara orsaken till avstötning av organ i xenotransplantation mellan gris och primat.

Fredag den 21 januari försvarar Mickael Mogemark, kemiska institutionen, Umeå universitet sin avhandling med titeln Solid-Phase Glycoconjugate Synthesis – On-Resin Analysis with Gel-Phase 19FNMR Spectroscopy.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Peter Seeberger, professor, ETH, Zurich Schweiz.

Mickael Mogemark nås på:
Tel: 070-267 96 25
Arbete: 031- 706 48 30
E-post: mickael.mogemark@chem.umu.se

Tandlöshet drabbar årligen många svenskar av olika anledningar. Hos yngre beror det oftast på att de genom ett olycksfall blivit av med tänderna eller att de inte fått några tänder. Hos äldre beror tandlösheten vanligtvis på tandlossning eller karies. Många av dessa patienter behandlas med så kallade tandimplantat. Grunden för behandlingen är att implantat, titanskruvar, fästs i käkbenet. På skruvarna placeras broar av metall, vanligen av titan eller guld, på vilka tänder av plast eller porslin fästs. Behandling med tandimplantat är för de flesta ett betydligt mer attraktivt alternativ än traditionella proteser, så kallade löständer.

Övertandläkare Anders Örtorp har i sin avhandling studerat hur broarna passar på tandimplantatet och hur broarnas hållbarhet kan förbättras. Broar kan tillverkas på flera olika sätt, bland annat genom att flera titandelar lasersvetsas samman eller att en bro gjuts i guld. För att få reda på hur bron ska göras avbildas placeringen på titanskruvarna i patientens käke med hjälp av avtryckspasta.

Visionen som varit vägledande i Anders Örtorps arbete är att tandläkaren istället ska kunna ta ett tredimensionellt foto av hur det ser ut i munnen. Fotot bearbetas sedan i en dator och informationen överförs till sist till en maskin som i ett stycke fräser ut en titanbro. Avhandlingen utvärderar lasersvetsade titanbroar och digitalt maskinfrästa titanbroar med konventionellt gjutna guldbroar. De digitalt frästa titanbroarna jämfördes också med gjutna guldbroar med avseende på hur broarna passade i munnen.

Resultaten visar att lasersvetsade titanbroar efter fem år inte hade hållit lika bra som gjutna guldbroar. Digitalt maskinfrästa titanbroar hade däremot likvärdiga femårsresultat jämfört med gjutna guldbroar. De frästa titanbroarna hade dessutom bättre passform mot implantatet jämfört med guldbroarna. Påläggande av plast- eller porslinständer påverkade inte heller passformen på de frästa titanbroarna.

­- Den första generationens titan som var lasersvetsade gick sönder lite oftare än vad guldet gjorde. De nya maskinfrästa titanbroarna som är frästa i ett stycke fungerade minst lika bra som guldbroarna, säger Anders Örtorp.

­Hans slutsats är att digitalt maskinfrästa titanbroar är ett jämförbart alternativ till gjutna guldbroar i den tandlösa käken vid implantatbehandling. Dessutom finns i dessa fall, tack vare den digitala tillverkningsprocessen av titanbroar, möjligheten att utföra avtryck med tredimensionell fototeknik. Avhandlingen visar dessutom att avtryck tagna med fotografi var likvärdiga vanliga tekniker med avtryckspasta.

– Ytterligare en fördel är att titan är snäll mot vävnaden i munnen och det därför är bra ha den i hela konstruktionen, säger Anders Örtorp.

Avhandlingen är skriven av:

övertandläkare Anders Örtorp, telefon: 031-741 23 00, e-post: anders.ortorp@vgregion.se

Handledare/biträdande handledare:

professor Torsten Jemt, telefon: 031-741 23 00, e-post: torsten.jemt@vgregion.se

professor Ann Wennerberg, telefon: 031-773 29 58, e-post: ann.wennerberg@biomaterials.gu.se

Avhandling för odontologie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, odontologiska institutionen

Avhandlingens titel: On titanium frameworks and alternative impression techniques in implant dentistry

Avhandlingen förvaras fredagen den 21 januari 2005 kl. 9.00, Odontologen, Medicinaregatan 12 D, Föreläsningssal 3, Göteborg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Från att 1995 ha utfört cirka 30 procent av skogsvården sköter 900 svenska skogsvårdsföretag idag nästan 90 procent av all röjning och föryngring på storskogsbrukets marker.

Därmed har skogsbruket tillsammans med skogsvårdsentreprenörerna lyckats genomföra steg ett – att entreprenörisera skogsvården. Nu väntar nästa utmaning – att utveckla företagen så att lönsamheten ökar i branschen. Det menar Birger Eriksson på Skogforsk som genomfört undersökningen:

– Skogsvårdsföretagens utveckling är en nyckelfråga. Det behövs bättre upphandlingsrutiner, verktyg för kvalitets- och företagsutveckling och erfarenhetsutbyte med andra branscher, till exempel bil- verkstads- och telekomindustrin, säger han.

Undersökningen visar att fyra av tio entreprenörer vill att deras företag ska växa. Företagen anser att de viktigaste hindren för utveckling är dålig lönsamhet, brist på välutbildad arbetskraft och svårighet att skapa sysselsättning hela året.

Kundföretagen i skogsbruket anser att skogsvården måste utvecklas för att skogsbruket ska bibehålla lönsamheten på längre sikt.

Läs mer i resultat nr 17, 2004! Rapporten kan beställas av Skogforsk. Tel: 018-18 85 00.

Kontaktinformation
Birger Eriksson, Skogforsk.
Tel: 090-203 33 66, 070-677 46 42

Malin von Essen, pressansvarig.
Tel: 018-18 86 75, 070-630 68 67

I Sverige har lagar och förordningar när det gäller den sociala barnavården genomgående varit könsneutrala. Trots detta har flickor och pojkar bemötts på olika sätt av den sociala barnavården under hela det tidiga 1900-talet. Kerstin Hamreby vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat historiskt material från åren 1896-1963 rörande den sociala barnavården och lagstiftningen på området. Genomgången visar att vissa handlingar genom hela det tidiga 1900-talet stämplades som sociala problem när det handlade om flickor, medan en pojke som betedde sig likadant slapp påföljder. Det gäller till exempel handlingar som kunde knytas till sexualitet.

När sociala myndigheter har ingripit i en flickas liv, har hennes sexualitet och sexuella liv, till exempel antalet manliga bekanta ofta varit i fokus. För pojkar har det varit ett aggressivt och kriminellt beteende som medfört ett ingripande. Detta sätt att se på flickor och pojkar har varit bestående genom 1900-talet, och påverkat bemötande och behandling av unga i det sociala barnavårdsarbetet.

Flickor har dessutom genomgående varit föremål för snävare gränssättningar och hårdare social kontroll än pojkar, vilket inneburit att det har behövts mindre avvikelser för att flickor skulle stämplas som sociala problem. Samhället har haft påtagligt olika regler för flickor och pojkar när det gällt vad som varit ett gott och ”anpassat” uppförande.

Fredagen den 21 januari försvarar Kerstin Hamreby, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Flickor och pojkar i den sociala barnavården. Föreställningar om kön och sociala problem under 1900-talet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal 1031, Norra beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Ingrid Claezon, från Hälsa och samhälle, Malmö högskola.

Kontaktinformation
Kerstin Hamreby,
institutionen för socialt arbete,
Umeå universitet,
tel: 090-786 78 96, 070-564 57 19
e-post: kerstin.hamreby@socw.umu.se

Runt 200 000 svenskar har hjärtsvikt, en sjukdom som innebär att hjärtat har en nedsatt förmåga att pumpa runt blodet i kroppen. Tillståndet är förenat med hög dödlighet och stort lidande eftersom vatten samlas i kroppens vävnader vilket bland annat leder till andfåddhet och ödem. Ett flertal aktuella studier har visat att upptill 30 procent av patienterna dessutom drabbas av nedsatt njurfunktion. Reducerad njurfunktion indikerar i sig en klart sämre prognos. Vid hjärtsvikt är flera reglersystem aktiverade vilket bidrar till ökad ansamling av vätska och ytterligare försämring av hjärtats funktion. Exempel på felaktigt aktiverade försvarssystem är delar av det icke viljestyrda nervsystemet och hormonsystem som båda bidrar till vätskeansamling.

– Modern hjärtsviktsbehandling är inriktad på att blockera dessa system vilket förbättrar både symtom och överlevnaden väsentligt, säger avhandlingens författare leg läkare Magnus Petersson.

I avhandlingen visas att nervaktiviteten till njurarna är ökad hos en stor del av hjärtsviktspatienterna och att aktiveringen leder till ökad dödlighet. Denna nervaktivitet används normalt för att få njurarna att minska förlusterna av vatten och salt i urinen, exempelvis vid blodförlust, men bidrar hos hjärtsviktspatienter till en sjuklig vätskeansamling.

­- Patienter med hög njurnervaktivitet hade en trefaldigt ökad risk för död eller hjärttransplantation jämfört med patienter med låg njurnervaktivitet. I min avhandling visas att aktiviteten i njurnerverna är mer avgörande för prognosen än andra riskfaktorer som hjärtfunktion och njurfunktion, säger Magnus Petersson.

Han har också studerat patienter med förträngningar i njurarnas pulsådror, en relativt vanlig åkomma hos patienter med åderförfettning och kranskärlssjukdom. Till följd av dessa förträngningar utvecklas svårbehandlad förhöjning av blodtrycket. Även denna patientgrupp har en hög dödlighet i hjärt-kärlrelaterade sjukdomar. Dessa patienter har en ökad aktivitet i den del av det icke-viljestyrda nervsystemet, som kallas det sympatiska nervsystemet, och avhandlingen visar på en tydlig ökning av hjärtats sympatiska nervaktivitet, vilket är en väl beskriven riskfaktor för negativ sjukdomsutveckling vid hjärtsvikt.

Sammanfattningsvis pekar avhandlingens resultat på att ökad nervaktivitet i njurarna är en viktig förklaring till att nedsatt njurfunktion ökar dödligheten vid hjärtsvikt. Att tidigt identifiera nedsatt njurfunktion hos patienter med hjärtsvikt och att erbjuda dem läkemedelsbehandling kan ha stor betydelse för patientens prognos. Behandling som på lång sikt ökar möjligheten till en tillräcklig njurgenomblödning har förutsättningar att sänka överaktiviteten i det sympatiska nervsystemet och därmed förbättra prognosen vid såväl hjärtsvikt som vid åderförfettning med förträngning av njurarnas pulsådror.

Avhandlingen är skriven av:

leg läkare Magnus Petersson, telefon 031-342 25 52, mobiltelefon: 0709-18 00 41, e-post: magnus.petersson@wlab.gu.se

Handledare:

professor Peter Friberg, telefon 031-342 15 96/342 42 22, e-post: peter.friberg@hjl.gu.se

överläkare Bengt Rundqvist, e-post: bengtr@wlab.gu

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen

Avhandlingens titel: Sympathetic function in cardiac disorders – upon cardio-renal sympathetic activity and effects of nitroglycerin in human heart failure

Avhandlingen försvaras fredagen den 21 januari 2005, klockan 9.00, Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Det här innebär att nästan en tiondel av den stående volymen skog i Götaland föll för stormen, och ännu mer i det mest drabbade området, västra Götalands län, Halland och Småland.

Efter stormskadorna 1969 införde Riksskogstaxeringen registreringar som möjliggör beräkningar av den årliga avgången orsakad av bland annat svåra stormar. Beräkningar, baserade på 1973-2002 års inventeringar, visar att det under normala år vindfälls 1-5 miljoner kubikmeter skog i hela landet, med ett genomsnitt på 2,9 miljoner kubikmeter. Årets stormskador är alltså av en helt annan omfattning och kommer att åsamka enskilda skogsägare stora förluster och orsaka omfattande störningar i virkesförsörjningen för landets skogsindustri.

Sett på lång sikt har det dock visat sig att enstaka händelser av det här slaget – som inträffar med ett intervall på 20-30 år – har en ganska begränsad inverkan på skogarnas produktion och på möjliga, framtida avverkningsmöjligheter. Exempelvis har den svåra stormen 1969 med påföljande insektsskador inte hindrat en betydande ökning av virkesförråd och avverkningsmöjligheter fram till nu. Om stormar eller andra omfattande skador återkommer med kortare intervaller, kan dock de långsiktiga effekterna – särskilt för de mest utsatta områdena – bli mycket märkbara.

****
Riksskogstaxeringen beskriver tillståndet, tillväxten och avverkningen i våra skogar men är även ett kraftfullt medel för miljöövervakning. Riksskogstaxeringen, som är en del av Sveriges officiella statistik, är ett projekt vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå.

Kontaktinformation
Göran Kempe, Riksskogstaxeringen, 090-786 82 98.
Goran.Kempe@resgeom.slu.se