Avtalet innebär att KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet är med i utvecklingen av frielektronlasrar med röntgenvåglängder för nästa decenniums spjutspetsforskning i breda områden av naturvetenskaplig och medicinsk vetenskap.
Vanliga lasrar kan redan idag ge ultrasnabba ljuspulser, men deras våglängder är mer än tusen gånger för stora för att kunna se enskilda atomer och molekyler. Med den kommande röntgenlasern kan man göra helt nya slags studier där längd- och tidsskalor motsvaras av atomernas storlek och rörelser, och där materien kan fångas i extrema och exotiska tillstånd.
– Vid de frielektronlasrar som planeras kommer man bland annat att kunna studera enskilda viruspartiklar. Ljusblixtarnas skärpa och intensitet ger möjligheter att följa förändringar i virusen och till exempel hur infektionsprocesser fortlöper på molekylär nivå, säger Örjan Skeppstedt, föreståndare för Manne Siegbahnlaboratoriet, Stockholms universitet.
KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet har tidigare bestämt sig för att samarbeta inom området. Idag har en delegation från KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet med rektorerna i spetsen åkt till DESY-laboratoriet i Hamburg för att skriva under ett avtal om uppbyggnad och forskning vid den mest avancerade frielektronlasern i världen, som ska vara fullt utbyggd år 2012. Men redan i vår blir det möjligt att praktiskt använda en frielektronlaser där det föremål som observeras blir belyst av korta och kraftiga ljusblixtar, flera miljoner gånger starkare än dagens ljuskällor.
– Ett område där frielektronlasrarna öppnar nya möjligheter är studier av ultrasnabba processer i ytor och tunna filmer, till exempel i samband med friktionstillämpningar. Med de nya frielektronlasrarna för röntgenstrålning kommer man att kunna se ändringar i de atomära bindningarna och följa de kemiska och strukturella omvandlingarna i ytlagren, säger Ulf Karlsson, KTH.
– Sverige ligger i internationell toppklass när det gäller forskning med ljus från synkrotronljuskällor, som kan ses som föregångare för frielektronlaseranläggningar. Även i planering och pionjärexperiment vid de kraftfullaste nya frielektronlasrarna spelar svenska forskare ledande roller. Genom det här avtalet befäster vi den positionen. Vi tar också ett steg mot att etablera Stockholm-Uppsalaregionen som en nationellt och internationellt betydelsefull region för teknisk utveckling och forskning inom området, säger Bo Sundqvist, rektor för Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Örjan Skeppstedt, föreståndare Manne Siegbahnlaboratoriet, Stockholms universitet, tfn 08-16 10 78
Ulf O. Karlsson, professor KTH tfn 08790 41 53
Joseph Nordgren, professor Uppsala universitet 018-471 3554
Anders Flodström, rektor Kungliga Tekniska högskolan, tfn 08-790 70 01
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71
Bo Sundqvist, rektor Uppsala universitet, tfn 018-471 33 10
Pressmeddelande från Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet
Japan har sedan länge haft en framskjuten position inom många tillverkningssektorer som t.ex. bilindustrin och elektronikindustrin. Inom tjänstesektorn däremot ligger Japan efter de mest avancerade OECD-ekonomierna och har sedan länge ett underskott i handeln med tjänster. En orsak till detta är att japanska företag inte har varit konkurrensutsatta på sin hemmamarknad i lika stor utsträckning som de västerländska tjänsteföretagen, bl a beroende på att västföretag är ovana vid att göra affärer i Japan.
En annan orsak är den japanska näringslivsstrukturen med stora industrigrupper, vilken medfört att företagen haft en trogen kundkrets utan att behöva prestera i paritet med ledande internationella företag. Den hårdnande konkurrensen på världsmarknaden har dock lett till att japanska företag aktiva på den internationella marknaden ständigt måste uppgradera sina kunskapsnivåer och leverera vinster, i annat fall stängs verksamheterna.
– Det finns också geografiska skillnader, säger författaren Patrik Ström. I Asien har de japanska företagen varit mer framgångsrika än i Europa och där satsar man också på att stärka sin position inför framtiden. Detta hänger samman med den snabba ekonomiska utvecklingen regionen sett under de senaste decennierna.
Tid för disputation: fredag 17 december 13.00
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Patrik Ström
Avhandlingens titel: “The ´Lagged` Internationalization of Japanese Professional Business Service Firms: Experiences from the UK and Singapore”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Patrik Ström, telefon 031-773 1404, mobil 0703-752811, e-post patrik.strom@geography.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Tuberkulos
Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en ny typ av antibiotika mot tuberkulos, som har en annan verkningsmekanism än tidigare preparat på marknaden och fungerar på människor som inte svarar på behandling med andra typer av antibiotika. Preparatet är riktat mot vissa viktiga processer i tuberkelbakteriens ämnesomsättning.
Forskarna har också tagit fram en helt ny metod för att upptäcka tuberkulosinfektion. Testet liknar de graviditetstest som finns på marknaden och går till så att man doppar en indikatorsticka i sitt egna urinprov och därigenom får svar på om man är smittad eller inte.
Redan för 40 år sedan fanns det tillgängliga läkemedel mot tuberkulos. Men som vid de flesta andra av mikroorganismer orsakade sjukdomar måste läkemedelsutvecklingen hållas vid liv på grund av att den mikrob, i detta fall en bakterie som kallas Mycobacterium tuberculosis, ständigt utvecklar motmekanismer som gör den resistent mot medicineringen.
Fortfarande står de stora förhoppningarna inom forskningen kring tuberkulos till att utveckla ett fungerande vaccin mot sjukdomen.
En tredjedel av jordens befolkning lider av tuberkulos. Många av offren är personer som insjuknat i sjukdomen på grund av att de har ett nedsatt immunsvar, som i fall av HIV eller krig och svält.
För mer information om medicinska aspekter av tuberkulos kontakta:
Gunilla Källenius, professor i smittskydd (tuberkulos). Telefon: 08-457 24 30 – Mobil: 070-674 15 17 – E-post: gunilla.kallenius@smi.ki.se
HIV
Forskarlaget som ska inleda Europas första kliniska studie med genetisk vaccinering av friska försökspersoner har tagit fram en ny, effektiv metod för att injicera vacciner.
Metoden har redan prövats på djur och bygger på att man skjuter in vaccinet i kroppen med ett slags pistol som är laddat med gaspatroner. Man kan antingen ställa in pistolen så att vaccinet hamnar i muskelvävnaden eller i något av hudens lager.
– Detta innebär att vi kan ge vaccinet bättre spridning och få det att föras snabbare till lymfsystemet, vilket gör vaccineringen mer effektiv, säger Britta Wahren, professor vid Karolinska Institutet.
Forskarna har också tagit fram en ny djurmodell, som gör det möjligt att mäta vilket slags immunsvar olika typer av virusstammar ger och att ta fram vacciner som djuren inte utvecklar resistens mot. Detta kan sedan användas vid utveckling av nya vacciner och läkemedel mot HIV och AIDS även på människor.
För mer information om medicinska aspekter av HIV kontakta:
Britta Wahren, professor i virologi (HIV). Telefon: 08-457 26 30 – Mobil 070-674 15 27 – E-post: Britta.Wahren@smi.ki.se
Peter Liljeström, professor i vaccinforskning (HIV). Telefon: 08-457 25 50 – Mobil: 070-595 36 72 – E-post: Peter.Liljestrom@mtc.ki.se
Malaria
Medan dödligheten i de flesta sjukdomar minskar i tredje världen finns det tre stora sjukdomar som idag leder till fler dödsfall per år än någonsin. Två av dem är AIDS och tuberkulos. Den tredje är malaria.
Fram till sjuttiotalet hade man stora förhoppningar om att kunna bota malaria. Men idag är malariaparasitens resistensutveckling det största problemet vid behandling av malaria. Lösningen på detta problem kan vara kombinationsbehandling, behandling med två eller flera preparat samtidigt. Särskilt riktar man nu intresset kring artemisinin, ett kinesiskt örtpreparat, som varit känt för sina feberstillande effekter sedan 300 år före Kristus.
– Om parasiten utsätts för ett läkemedel utvecklar den relativt lätt resistens. Tillsätter man två preparat samtidigt minskar risken för resistensutveckling markant. I ett stort, unikt projekt på Zanzibar utanför Afrikas östkust håller vi just nu på med en utvärdering av vilka läkemedelskombinationer som är mest effektiva, berättar forskarna.
Cirka två miljoner människor avlider årligen av malaria. De flesta av dem är barn i Afrika söder om Sahara.
För mer information om medicinska aspekter av malaria kontakta:
Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar (malaria). Telefon: 08-517 718 66 – E-post: anders.bjorkman@karolinska.se
Mats Wahlgren, professor i parasitologi (malaria). Telefon: 08-524 872 77, 08-452 25 10 – Mobil: 070-556 12 46 – E-post: Mats.Wahlgren@mtc.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Industriellt trähusbygge innebär att man förtillverkar hus och/eller delar av hus i en kontrollerad produktionsmiljö med industriella processer och industriell utrustning.
I doktorsavhandlingen Industrialised timber frame housing – Managing customisation, change and information beskrivs det industriella trähusbyggandet i Sverige ur olika perspektiv.
En branschkartläggning visar att det typiska industriella trähusföretaget är litet och tillverkar kundanpassade småhus med relativt låg grad av förtillverkning. IT-stöd används i konstruktionsfasen men inte i själva produktionsfasen.
Kartläggningen indikerar att det finns flera utvecklingsmöjligheter, dels för det individuella företaget, dels för branschen i sin helhet.
Kundanpassning (planlösning, materialval, inredning mm) blir allt viktigare för hustillverkare med nya krav på både produktionseffektivitet och produktionsflexibilitet. För att möta dessa krav kan en ökad grad av förtillverkning, bättre kommunikation i byggprocessen samt bättre informationshantering inklusive IT-stöd nämnas som potentiella lösningar.
– Intressant att notera är att ett större företag oftare har en högre grad av industrialisering än ett mindre företag. Det leder bland annat till mer komplicerade processer men också till större möjligheter att bedriva en rationell produktion, säger doktoranden Max Bergström.
Resultaten i Max Bergströms doktorsavhandling visar också att förändring och utveckling i en dimension ofta kan fungera som drivkraft för förändring och utveckling i andra dimensioner. Till exempel kan en ökning av kundanpassningsgraden leda till att ett ökat behov av såväl bättre arbetsmetoder som högre informationshanteringskapacitet och i förlängningen IT-stöd.
Max Bergström är född i Borlänge och tog sin civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola 1998.
Han disputerar fredagen den 17 december.
Upplysningar: Max Bergström, tel. 0920-49 18 60, max.bergstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Ska vi ta det lite mer vetenskapligt kan vi konstatera att Anna Sandlund studerat mjukningstemperaturen hos plasterna och sett att den sjunker för en lack eller ett lim som har bra vidhäftning till trä. Mjukningstemperaturen har hon studerat i en apparat som kallas DMTA – dynamisk mekanisk termisk analys.
– Sänkningen i mjukningstemperatur kommer från att plasterna sitter fast vid träet när de torkar/härdar och de blir då utsatta för dragspänningar som gör att temperaturen sänks, säger Anna Sandlund.
– Om plasterna inte sitter fast mot trä på mikronivå – vi talar om storlekar på 0,5-2 mikrometer – blir den inte utsatt för dragspänningar och vi får ingen skillad i mjukningstemperatur. Jag har testat detta på modellpolymerer men främst på kommersiella lacker och limmer vilket är ganska ovanligt.
Anna Sandlund har hunnit med en hel del i livet. Numera är hon – åtminstone mentalt – Pitebo, men har under sin uppväxt flyttat runt och bott på ett flertal platser på jorden, som Malmberget, Piteå, Iran, Liberia och Stockholm.
Hon fick sin civilingenjörsutbildning i Luleå och arbetade sedan ett tag åt en uppfinnare i Jävrebodarna.
– Jag hjälpte honom att göra ritningar på en filémaskin för lax, och arbetade också en del med design och materialval. Rätten till maskinen sålde han sedan vidare till ett stort företag i Danmark och om jag minns rätt kostar varje maskin cirka 250.000 kronor …!
Anna Sandlund inledde sina doktorandstudier i Skellefteå 1996 men hade studieuppehåll under 2002 då hon födde och tog hand om sonen Fabian.
Hon disputerade med doktorsavhandlingen A study of wood adhesion and interactions using DMTA den 2 december.
Upplysningar: Anna Sandlund, tel. 0910-58 53 75, 070-356 76 54, anna.sandlund@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Redan innan barnet föds kan det undersökas med ultraljud. En ultraljudsgivare förs fram och tillbaka över mammans mage och fostret avbildas på en bildskärm. Det går att urskilja de olika kroppsdelarna, hur barnet rör sig och hur blodet flyter fram i navelsträngen och i fostrets blodådror. Med ultraljud kan läkaren följa hur fostrets urinblåsa ökar i storlek, då den fylls med urin, och hur den efter någon halvtimme hastigt töms. Urinblåsan visar ett rytmiskt mönster med fyllnads- och tömningsfaser.
Foster, som får blod med för lågt syreinnehåll från moderkakan, bildar mindre urin än normalt. Det kan därför vid komplicerade fall vara av värde att mäta fostrets urinproduktion. Några procent av fostren växer långsammare än förväntat och tillväxten kan också helt avstanna om moderkakans funktion sviktar. Om situationen ytterligare försämras så att fostret inte bara lider brist på näring utan också får otillräckligt med syre, kan det vara skäl att förlösa mamman med kejsarsnitt.
– Redan idag har vi metoder, som hjälper oss att upptäcka sådana fall, men ibland önskar man sig som förlossningsläkare ytterligare information om fostrets tillstånd. Jag tänker då exempelvis på enstaka fall där fostrets tillväxt avstannat tidigt i graviditeten, kanske redan i sjätte graviditetsmånaden. Man får då väga risken att fostret avlider i livmodern på grund av närings- och syrebrist mot risken att barnet vid ett kejsarsnitt får allvarliga lungproblem på grund av sin omogenhet. Metoden att mäta fostrets urinproduktion skulle kunna bli en kompletterande metod att ytterligare undersöka hur fostret mår i livmodern, säger avhandlingens författare överläkare Mats Fägerquist.
Metoden att beräkna fostrets urinproduktion med ultraljud beskrevs redan år 1973, men sådana mätningar har inte kommit i bruk på sjukhusen. Det kan bero på att beräkningarna av hur volymen av urinblåsan ökar hittills har skett för hand.
– Vår forskningsgrupp presenterar nu ett beräkningsprogram, som kan monteras in i vanliga ultraljudsmaskiner. Vi har också visat hur metoden kan förändras så att mätnoggrannheten blir bättre. Enligt vår uppfattning finns det nu förutsättningar att pröva om mätning av fostrets urinproduktion kan vara till nytta som ett komplement till de metoder som vi redan idag har för att övervaka foster vid komplicerad graviditet, säger Mats Fägerquist.
Avhandlingen är skriven av:
överläkare Mats Fägerquist, telefon: 0520-918 75, 0520-910 00, 0522-850 22, e-post: mats.fagerquist@vgregion.se
Handledare:
Professor Ingemar Kjellmer, telefon: 031-343 40 00, e-post: ingemar.kjellmer@pediat.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: A modification of the method for estimating the urine production rate of the human fetus using 2D ultrasound
Avhandlingen försvaras fredagen den 17 december klockan 13.00, kvinnokliniken SU/Östra, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Stockholms universitet har tidigare fattat beslut om att vi aktivt ska främja mångfald och att verksamheten ska präglas av jämställdhet, jämlikhet och samhörighet. Vid rekryteringen av nya studeranden, lärare och forskare ska vi särskilt stimulera sökanden från traditionellt icke akademiska grupper. Nu går vi från policy till handling och tar ett konkret initiativ i den riktningen, säger Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet.
Idén om en breddad rekrytering till högskolor och universitet är också en prioriterad fråga för regeringen. För några veckor sedan presenterade den så kallade Rekryteringsdelegationen sina slutsatser. Delegationen framhöll att snedrekryteringen framför allt är socialt betingad och att det därför krävs en satsning på skolor där relativt få elever går vidare till högre utbildning.
Sökanden från vissa gymnasieskolor i Stockholm med låg övergång till högskolestudier får företräde till ett begränsat antal platser på grundkursen i kriminologi. Beslut kommer inom kort att fattas om vilka skolor som omfattas. Information om detta läggs ut på Kriminologiska institutionens hemsida. Antagningen sker på försök under två terminer för att därefter utvärderas. Den ordinarie antagningen påverkas inte eftersom institutionen får extra medel för projektet.
– Det finns tyvärr en snedrekrytering i fråga om studenternas sociala bakgrund, något som är särskilt tydligt för samhällsvetenskap och juridik. Det är en brist eftersom det är angeläget att framtidens beslutsfattare inom de områdena representerar hela befolkningen. Vår förhoppning är att en breddad rekrytering kan bidra till det, säger Henrik Tham, prefekt vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
På kemistlinjen reserveras platser för studenter från Järfälla NT-gymnasium i Jakobsberg och Tumba gymnasium – två skolor som det sedan tidigare bedrivs ett undervisningssamarbete med.
– Tyvärr har rekryteringen till naturvetenskapliga utbildningar minskat under 2000-talet. Vid den kemiska sektionen har vi de senaste åren arbetat med olika åtgärder för att öka intresset för kemi bland gymnasieelever. Vi har särskilt försökt att nå skolor med stor etnisk och social bredd. Vid gymnasierna i Tumba och Jakobsberg har elever garanterats stöd i kemiundervisningen under en treårsperiod. Vi har nu möjlighet att reservera studieplatser för elever därifrån, säger Stefan Nordlund, sektionsdekanus vid Kemiska sektionen, Stockholms universitet.
För ytterligare information:
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71 mobil 0733-669 169
Henrik Tham, prefekt Kriminologiska institutionen, tfn 08-16 19 29
Stefan Nordlund, sektionsdekanus Kemiska sektionen, tfn 08-16 29 32 mobil 070-560 83 52
Jeaneth Johanssons doktorsavhandling Information use – Empirical studies of financial analysts visar att finansanalytikernas rekommendationer är tvetydiga.
En köprekommendation innebär inte alltid köp och den kan också få olika betydelse för olika investerare.
Finansanalytikerna använder direkta säljrekommendationer sparsamt och de kommuniceras i subtilare form. Nyanser i den skriftliga texten, styrka och riktning på ändringar och muntliga diskussioner med analytikerna hjälper framför allt de stora placerarna att förstå vad som ligger bakom en ändring.
– Studien visar att orsaken till den tvetydiga informationen bland annat finns i analytikernas beroendeförhållande till företag och investerare, tidsfördröjningar i att ge ut ändringar samt analytikernas roll att generera affärer till den egna firman, säger Jeaneth Johansson.
– Rekommendationen ”köp” har till exempel större möjlighet att generera affärer än rekommendationen ”sälj”. Det går alltid att köpa en aktie. De investerare som är mest beroende av professionella råd har otillräcklig hjälp av att bara läsa rekommendationerna.
Strävan efter nyheter och direktkontakter med företagsrepresentanter är enligt Jeaneth Johanssons studier centrala delar i analytikerns arbete, något som kan komma i konflikt med insiderlagstiftningen. Direktkontakter hjälper analytiker till djupare förståelse och ny information.
Avhandlingen uppmärksammar en gråzon mellan offentlig (legal) och privat (illegal) information där analytikernas och – i nästa steg – deras kunder kan få tillgång till privat information.
Jeaneth Johansson är född i Kalix och uppvuxen i Gammelstad. Hon tog sin ekonomie kandidatexamen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 1994 och presenterade sin licentiatexamen vid Luleå tekniska universitet 1998.
Upplysningar: Jeaneth Johansson, tel. 0920-49 23 64, jeaneth.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Skador orsakade av snytbagge är ett allvarligt problem vid skogsföryngring. Problemet är aktuellt både i Sverige och i flera andra länder i Europa. Den idag vanligaste metoden för att minska skadorna är att behandla plantorna med insektsgifter. Målet med avhandingsarbetet var att få mer kunskap om alternativa metoder (skärmar, markberedning och mekaniska plantskydd) som kan minska skadorna. Arbetet utfördes i form av fältstudier vid SLU:s forskningsstation i Asa (4 mil norr om Växjö).
Effekten av varje enskild åtgärd visade sig inte vara tillräcklig, men när de användes i kombination kunde skadorna sänkas till låga nivåer. För skogsbruket kan denna kunskap få stor betydelse eftersom flera alternativa kombinationer kan väljas beroende på förhållandena. Resultaten visar att det går att åstadkomma låga skadenivåer utan behandling med insektsgifter, under förutsättning att alternativa åtgärder kan utföras på ett ändamålsenligt sätt.
Fredagen den 17 december kl 12.30 försvarar skog kand Magnus Petersson, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, sin avhandling med titeln Föryngringsmetoder med syfte att minska skador av snytbagge på barrplantor (Regeneration Methods to Reduce Pine Weevil Damage to Conifer Seedling).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent: prof Lee Allen, Department of Forestry, University of North Carolina, Raleigh, USA.
Lokal: Aulan Agricum, SLU i Alnarp.
Kontaktinformation
Magnus Petersson, inst för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, tel 0472-263 181.
E-post: Magnus.Petersson@afp.slu.se
Håll rent i munnen! Det rådet har patienter med tandlossning ofta fått av tandläkare. Men allt mer forskning tyder på att sjukdomen, som drabbar cirka tio procent av befolkningen, inte bara beror på dålig tandhygien. Rökning, stress och mediciner har exempelvis också betydelse. Tord Lundgrens avhandling visar att även funktionella och immunologiska faktorer bör adderas till listan.
Tandlossning, eller parodontit, kan även drabba barn och ungdomar. I sällsynta fall är förloppet så snabbt att de blir tandlösa redan i tonåren, samtidigt som delar av huden förhornas. Det rör sig då om det ärftliga syndromet Papillon-Lefèvre (PLS), kopplat till kromosom elva.
– Egentligen har vi inte haft någon behandling för de här patienterna. Och att få tandprotes när man är tolv år är ett stort trauma, säger Tord Lundgren.
STUDERADE PLS-STUDENTER
För att hjälpa denna utsatta grupp och samtidigt öka kunskaperna om mekanismerna bakom tandlossning generellt, studerade Tord Lundgren 20 patienter från Saudi Arabien med PLS.
Resultaten visar att flera faktorer bidrar till komplikationerna som uppstår. Vissa delar av immunsystemet fungerade exempelvis sämre hos patienter med PLS jämfört med andra.
– Det beror på den genetiska defekten som gör att de saknar ett protein som aktiverar vissa mördarceller, förklarar Tord Lundgren.
Dessutom utsöndrar PLS-patienter bara hälften så mycket saliv som friska, delvis för att de har få tänder och svårt att tugga.
– Tillsammans med det nedsatta immunförsvaret leder det till ökad risk för bakterieangrepp, säger Tord Lundgren, som idag arbetar i USA.
ANTIBIOTIKA HJÄLPTE
I motsättning till vad andra forskare hävdat fann han dock att bakteriefloran vid PLS överensstämmer med den som ses vid andra former av kronisk parodontit. Baserat på detta fynd undersöktes hos patienter med kvarstående tänder effekten av en speciell antibiotikakur, och återkommande tandläkarbesök för rengöring. Hos dem som följde regimen avstannade tandlossningen.
– Tandlossning kan ses som ett isberg där PLS utgör toppen. Resultaten tyder därför på att patienter med kronisk tandlossning ska behandlas med antibiotika. I synnerhet unga patienter med aggressivt förlopp, vilket är vanligare än PLS och förekommer i Sverige. Vi har varit för återhållsamma med det tidigare.
– Avhandlingen visar också att funktionella och immunologiska faktorer bidrar till uppkomsten av PLS. Andra, mildare former av tandlossning kan vara relaterade till samma faktorer. Patienter med utbredd tandlossning bör därför tas om hand av specialister som kan undersöka dessa närmare, säger Tord Lundgren.
Kontaktinformation
Tandläkare Tord Lundgren nås per e-post tordlundgren@excite.com, och per telefon 070-2994474 eller (USA) +1-909-2388345
Handledare Stefan Renvert, professor i oral hälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad nås på telefon 0708-221041
Samverkar käken och nacken när man gapar och tuggar? Kan man få besvär med att äta efter en whiplashskada? Dessa frågor står i fokus för studierna, som med speciell metodik kartlägger rörelserna i underkäken och huvud-nacke, muskelaktiviteten i käk- och nackmuskulaturen och uthålligheten vid tuggning hos både friska och nackskadade personer. Resultaten visar att gapning åtföljs av koordinerade rörelser i huvud-nacke med aktivitet i både käkens och nackens muskler. Under tuggning används huvud-nacke mer vid stora tuggor och hård konsistens. Om huvudet fixerades för att undvika nackrörelser orsakade detta störningar också i gapningsförmågan. Det tyder på att de nervbanor i hjärnan som styr käkens och nackens muskler är mycket nära sammankopplade, och att en naturlig käkfunktion kräver att man är frisk i både käke och nacke.
Hos personer med whiplashskada uppmättes mindre och långsammare huvud- och underkäksrörelser. Koordinationen mellan underkäks- och nackrörelserna var också försämrad. De nackskadade var dessutom mindre uthålliga under tuggning. De blev lätt uttröttade och avbröt ofta undersökningen.
Sammantaget tyder resultaten på att när man äter, gapar och tuggar används inte bara käkleden. Även nackens muskler och leder sätts i ett samverkande arbete. För en fullgod käkfunktion, dvs. för att obehindrat kunna gapa, tugga och äta, krävs hälsa inte bara i käkleden och käkmusklerna utan också i nackens leder och muskler. En nackskada kan således leda till svårigheter att äta på ett obehindrat sätt. Nackskadade individer bör därför erbjudas undersökning även av sin käkfunktion.
Birgitta Häggman-Henrikson är uppvuxen i Umeå, avlade tandläkarexamen där 1987 och har sedan 1994 varit doktorand vid enheten för klinisk oral fysiologi, där hon finns på tel. 090-785 60 81, e-post: BHHenrik@dsl.pipex.com
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för odontologi, klinisk oral fysiologi, samt Centre for Musculoskeletal Research, Högskolan i Gävle, och har titeln Neck function in rhythmic jaw activities. Svensk titel: Nackens roll i käkfunktionen.
Disputation äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr, Byggnad 1D, NUS.
Fakultetsopponent är Professor Antoon DeLaat, Department for Oral and Maxillofacial Surgery, KU, Leuven.
Paranormala upplevelser som till exempel telepati och sanndrömmar ses ofta som något negativt för folks psykiska hälsa. Detta eftersom de ingår i allvarliga psykiska sjukdomar, till exempel personlighetsstörningar och psykoser. Denna doktorsavhandling ger dock stöd åt en annan bild av paranormala upplevelser, nämligen den att de egentligen är neutrala gällande kopplingen till psykisk hälsa. Ibland är de tecken på psykisk ohälsa men de kan också vara förknippade med psykisk hälsa.
Huvudsyftet med avhandlingen var att jämföra två olika teoretiska modeller med olika syn på paranormala upplevelser beträffande deras koppling till psykisk ohälsa. Samtidigt som paranormala upplevelser ofta uppfattas som negativa för folks psykiska hälsa så uppger vissa personer som haft dem att upplevelserna haft positiv inverkan på deras liv. Tidigare studier av en speciell typ av paranormal upplevelse, så kallad ut ur kroppen upplevelse, har visat att folk mycket väl kan uppleva paranormala fenomen och ändå inte visa några tecken på psykisk ohälsa.
I denna avhandling utökades antalet paranormala fenomen till att bland annat gälla alla typer av upplevelser där man får information på ett oförklarligt sätt. Dessa fenomen har direkta kopplingar till psykisk ohälsa genom att de ingår i allvarliga psykiatriska diagnoser. Deltagarna i de fyra studier som avhandlingen baseras på var dels studenter, dels personer från allmänheten. Deltagarna fick bland annat besvara frågor om paranormala upplevelser och frågor förknippade med psykisk hälsa. Resultaten från studierna visade att paranormala upplevelser i sig snarare verkar neutrala för ens psykiska hälsa än negativa. Ibland är de förvisso tecken på psykisk ohälsa men de verkar också kunna vara förknippade med psykisk hälsa.
Avhandlingens titel: Mental Health Aspects of Paranormal and Psi Related Experiences
Avhandlingsförfattare: Anneli Goulding, tel. 031-773 4265
e-post: anneli.goulding@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Deborah L. Delanoy, Northampton
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 januari 2005 kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
De senaste decennierna har kunskapen om frakturer och hur de ska behandlas ökat. Trots det uppstår i upp till tio procent av fallen komplikationer i samband med läkningen. Det leder till komplicerade och påfrestande behandlingar för patienterna, samtidigt som vårdkostnaderna ökar. För att kunna utveckla bättre behandlingsmetoder och för att minska risken för komplikationer vid läkning är det viktigt att öka kunskapen om vad det är som sker när frakturer läker. Leg läkare Hans Mark har intresserat sig för området. Han har i sin avhandling studerat hur läkningen av brutna ben påverkas av biologiska faktorer och av hur brottet fixeras. Studierna har skett på råttor.
Benbrott läker genom att benceller vid frakturändarna producerar omogen benvävnad. Den omogna benvävnaden läker successivt över benbrottet. Benvävnaden är till en början mjuk, men förkalkas efter en tid och blir hård och därefter blir det brutna benet stabilt igen. För att benbrott ska läka är det viktigt att brottet är stabilt fixerat under läkningstiden. Det kan ske med gips eller genom operation då benbrotten kan fogas samman med hjälp av olika typer av skruvar och plattor.
Om ett benbrott med stort avstånd mellan ändarna av det avbrutna benet fixeras instabilt kan nybildningen av ben vid läkningen föregås av en broskbildning. Det leder till att det tar längre tid innan hållfast ben utvecklas. Om benet istället fixeras stabilt med litet avstånd mellan frakturändarna uppkommer starkt ben snabbare. Hans Mark visar i avhandlingen att det tidigt i läkningsförloppet inte finns någon skillnad i nybildningen av ben beroende på om benet är stabilt eller instabilt fixerat. Studierna visar också att hur mycket brosk som bildas under läkningen har stor betydelse för hållfastheten i benbrottet under läkningstiden.
Nybildning av ben efter ett benbrott är lik den nybildning som sker när skelettet växer. Där sker en förändring av broskvävnad till benvävnad och kärlnybildning har stor betydelse för processen. Tidigare experimentella studier har visat att det finns betydande likheter på cellnivå mellan nybildning av ben när kroppen växer och den när ett benbrott läker. Tidigare studier har också visat att nybildade blodkärl växer in i broskvävnaden under längdtillväxten. Hans Mark visar i sin avhandling att nybildade kärl på samma karaktäristiska sätt växer in i frakturer.
– Resultaten stödjer starkt uppfattningen att nybildning av ben i frakturer är lik den som sker när skelettet i benen växter. Upptäckten kan leda till att frakturläkning i framtiden kan påskyndas genom till exempel genterapi då generna för längdtillväxt aktiveras och därmed stimulerar läkningen, säger Hans Mark.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Hans Mark, telefon: 031-342 10 00, 031-29 33 01, 0708-29 33 00, e-post: hans.mark@vgregion.se
Handledare:
Professor Björn Rydevik, telefon: 031-342 10 00, e-post: bjorn.rydevik@orthop.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna
Avhandlingens titel: Experimental fracture healing: Biological and biomechanical aspects
Avhandlingen är försvarad.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Tillsammans med lunginflammation och diarré står HIV/AIDS, tuberkulos och malaria för 22 procent av sjukdomsbördan i världen. För att minska detta krävs nya läkemedel, vacciner och hälso- och sjukvårdssystem i de drabbade regionerna som gör enkel men effektiv behandling tillgänglig för fattiga. För att bekämpa globala sjukdomar behövs hela bredden av forskning som bedrivs vid Karolinska Institutet, från grundläggande forskning i molekylärbiologi till folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning.
– Så mycket som hälften av all sjukdomsbörda på jorden har fattigdom som underliggande orsak. Det innebär att många människor blir sjuka, lider och dör i onödan därför att de lever i en riskfylld miljö och den lindring och bot som finns inte når alla på grund av svaga hälso- och sjukvårdssystem, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.
PRESSEMINARIUM
Onsdag 15 december kl. 9-11
Karolinska Institutet, Solnavägen 1, Sal Strix, von Eulers väg 4b
Se karta: http://info.ki.se/ki/map/maps_solna/karta_solna.html
Världsledande forskare och experter berättar och svarar på frågor:
Inledning
Professor i fysiologi: Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutets rektor.
Nya initiativ i svaga hälso- och sjukvårdssystem – såsom bilar utan vägar
Professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning: Göran Tomson.
Tuberkulos – Nya metoder för tidig diagnostik, nya vacciner och nya läkemedel
Professor i smittskydd: Gunilla Källenius.
HIV/AIDS – Nya förutsättningar för HIV-vacciner
Professor i virologi: Britta Wahren. Professor i vaccinforskning: Peter Liljeström.
Malaria – Nya principer för behandling och forskning om malariavaccin
Professor i infektionssjukdomar: Anders Björkman. Professor i parasitologi: Mats Wahlgren.
För anmälan: sabina.bossi@dmin.ki.se
FAKTA
HIV/AIDS
Mellan 35 och 45 miljoner människor har HIV. Varje dag blir 14 000 infekterade av HIV. 2 000 av dem är barn under 15 år. Hittills i år har 4,9 miljoner människor blivit HIV-positiva och 3,1 miljoner människor har dött i AIDS. Dödstalen har ökat med 7 % bara på ett år.
Tuberkulos
En tredjedel av världens nuvarande befolkning är infekterad med tuberkelbakterier. Av dessa insjuknar i normala fall cirka 10 procent. Det innebär att en person i sekunden infekteras av tuberkulos.
Det största antalet nya fall sker i Sydöstasien, dvs. 33%. I regionen Afrika söder om Sahara är 350 av 100 000 smittade, dvs. dubbelt så många som i Sydöstasien. Orsaken till detta är att antal HIV-fall är enormt i Afrika söder om Sahara och HIV-smittade har lättare att insjukna i tuberkulos. År 2002 dog 2 miljoner människor av tuberkulos. Resistens mot befintliga läkemedel utgör ett snabbt ökande hot.
Malaria
WHO uppskattar att malaria orsakar 1 miljon dödsfall varje år samt bidrar till ytterligare 1,7 miljoner dödsfall. Framförallt drabbas barn under 5 år och gravida kvinnor, en överväldigande majoritet av dessa i Afrika söder om Sahara.
Det uppskattas att ett barn dör var 30:e sekund av sjukdomen trots att malaria i dag är en sjukdom som kan både förhindras (bland annat med impregnerade myggnät och läkemedel) samt behandlas. I dag behandlas endast ett mindre antal av de mellan 300 och 500 miljoner malariafallen som inträffar varje år. Resistensen mot de vanligaste och billigaste medicinerna ökar snabbt i många länder.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Margareta Lützhöft, kognitionsvetare med flerårig erfarenhet som sjöbefäl, har rest med 15 fartyg för att studera arbetet på bryggan. Resultaten visar att den avancerade tekniken för många sjöbefäl blir en barriär mot det som de uppfattar som sin uppgift.
– De har vad de upplever som ett elektroniskt filter mellan sig själva och verkligheten, säger Margareta Lützhöft.
När ett fartyg navigerar på öppet hav eller i trånga skärgårdar är information från fartyget och omgivningen av avgörande betydelse för funktion och säkerhet. Idag vimlar det av tekniska hjälpmedel på bryggan, och trenden är att integrera dem i allt högre grad. Men resultatet är inte alltid till användarens fördel. Det finns ett överflöd av information och den är inte alltid väl representerad. Långt driven automation gör att styrmännen får svårt att förstå vad som händer i systemet och när och hur de ska ta över för att styra manuellt.
Att tekniska svårigheter orsakar fartygsolyckor är inget nytt. Ett välkänt exempel är kollisionen mellan Stockholm och Andrea Doria utanför den amerikanska ostkusten 1956, då bägge fartygen navigerade med radarassistans. Men dagens integrerade bryggsystem lägger en ny dimension till olycksrisken. Ett centralt problem är att sjöbefälen anser sig ha mer nytta av tekniken under lugna förhållanden än i stressituationer, när de egentligen skulle behöva den bättre.
– När det finns som minst tid och utrymme upplevs systemen inte som ett stöd, säger Margareta Lützhöft.
En del i hennes studie behandlar färjetrafiken mellan Sverige och Finland, Ingen annanstans i världen pågår en så intensiv trafik med så stora båtar i ett så svårnavigerat område. Det gör navigationen mycket krävande och komplex och många gånger beroende av teknisk assistans. Befälen tvingas manövrera med marginaler räknade i meter och sekunder. Men tekniken kan ändå inte ersätta de personliga erfarenheter av farvattnen som förs över från styrman till styrman, från generation till generation.
Sådana detaljkunskaper finns inte sparad någon annanstans än i sjömännens hjärnor.
– Det har gjorts försök att lära ut sådant till datorer, men jag skulle vilja påstå att det inte går, säger Margareta Lützhöft.
Avhandlingen heter ”The technology is great when it works” – Maritime technology and human integration on the ships bridge. Disputationen äger rum 14 december kl 10.15 i sal Nobel, ingång B23, D-korridoren, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är Edwin Hutchins, professor vid University of California at San Diego, USA, en världsauktoritet inom kognitionsvetenskap.
Kontaktinformation
Margareta Lützhöft kan nås via e-post marlu@ikp.liu.se.
Idag brukar den modell som då etablerades benämnas dualismen. Med detta åsyftas den för Sverige unika uppdelningen i departement och självständiga ämbetsverk.
Catrin Andersson tar i sin avhandling i statsvetenskap vid Stockholms universitet upp frågan hur denna modell kunnat överleva under så lång tid, trots de starka kritik som återkommande riktats mot den. Genom sin undersökning av den offentliga diskussionen om dualismen, med ett urval av fyra tidpunkter då kritiken varit särskilt omfattande, ger hon en systematiserad bild av de aktörer som deltar och påverkar debatten liksom deras argument för och emot. Hon visar att dualismen av kritiker påståtts vara ”odemokratisk”, ”efterblifven”, ”föråldrad”, ”hot mot rättssäkerheten”, medan förkämpar ofta hävdat motsatsen, ”modern”, ”effektiv” och ”garant för rättssäkerheten”. Sedan analyserar hon hur dessa aktörer bidragit till att skapa både stabilitet och förändring av den dualistiska förvaltningsmodell som etablerades för nästan 300 år sedan.
Svaret på avhandlingens huvudfråga om varför dualismen har kunnat överleva under så lång tid är, i korthet, att den bevarats genom att förändras. Olika aktörers tolkning av för- och nackdelar har borgat för att tillräckligt stöd för ett avskaffande av dualismen ännu inte funnits. Under sent 1980-tal förefaller dock hotet mot dualismens överlevnad vara större än någonsin tidigare. Genom främst det svenska EU-medlemskapet har också hotet ytterligare förstärkts.
Doktorsavhandlingens titel: Tudelad trots allt – dualismens överlevnad i den svenska staten 1718- 1987.
Disputationen äger rum onsdagen den 15 december kl. 10.00, i G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är docent Karl-Göran Algotsson, Uppsala universitet.
Catrin Andersson kan nås på tfn 08-674 72 74 eller e-post catrin.andersson@score.su.se
