Rickard Sandbergs avhandling kan ses som en verktygslåda för exempelvis prognosmakare. Ur denna kan de välja lämpliga verktyg för att finna bevis eller motbevis för rådande ekonomiska teorier och avgöra existensen av enhetsrötter. Rickard Sandberg introducerar nämligen mer plausibla modeller (ickelinjära modeller snarare än linjära) i sin avhandling. Under antagandet att de tillhandahåller en mer adekvat beskrivning av de ekonomiska variablernas evolution, ger han förslag på nya statistiska metoder som kan ge nya svar på den initialt ställda frågan (om man kan påvisa om räntan har en enhetsrot eller inte). De metoder som presenteras i avhandlingen är dessutom enkla att applicera.

– Problemet med flertalet av de existerande statistiska metoder som ska ge svar på frågan om räntan har en enhetsrot eller inte, är att de ger samma utslag, säger Rickard Sandberg. Metoderna visar allt för ofta att slumpmässiga störningar har en permanent effekt, och att en enhetsrot finns. I många avseenden är det ett icke-önskvärt utfall och bestrider flertalet rådande ekonomiska teorier. En förklaring är att metoderna är baserade på för enkla modeller och orealistiska antaganden för att kunna ge en relevant beskrivining av t.ex. räntans beteende över tiden.

I avhandlingen utvecklas också nya metoder för att ur ett multinationellt perspektiv (exempelvis observationer för någon ekonomisk variabel över tiden i flera länder – en så kallad paneldatamodell) utröna om slumpmässiga störningarna har en gemensam permanent effekt på på t.ex. räntorna inom EU-länderna.

Avhandlingen “Testing the Unit Root Hypothesis in Nonlinear Time Series and Panel Models” finns att beställa via Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se.

Kontaktinformation
Rickard Sandberg, Institutionen för ekonomisk statistik och beslutsstöd vid HHS
Tel: 08-736 92 41
E-post: rickard.sandberg@hhs.se

– Sverige var först med en lag mot barnaga. Men frågan är om de barn som ändå misshandlas får adekvat hjälp, säger statsvetaren Charlotta Lindell som har följt upp 126 fall av polisanmäld barnmisshandel under fyra års tid.

Misshandelsfallen, allt från örfilar till mordförsök, skedde under en elvaårsperiod i ett polisdistrikt med 159 000 invånare. I hälften av fallen fanns dokumenterade skador, men bara 25 ledde till åtal. Av de 18 förövare som ställdes inför rätta friades tre av brist på bevis, medan fyra dömdes till fängelse. De övriga fick böter eller villkorlig dom.

– Domskälen omges av förmildrande omständigheter. Man tar mer hänsyn till förövaren än till offret, säger Charlotta Lindell.

Bilden av barnens öden efter misshandeln är oklar. I motsats till många andra länder förs det i Sverige inget register över dem. Charlotta Lindells uppföljning visar dock att 61 procent av barnen efter fyra år fortfarande har kontakter med sociala myndigheter, och nästan lika många fanns journalförda på barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. En stor del av familjerna har varit föremål för nya anmälningar till polis och socialförvaltning.

Men bara sex av de 126 barnen har fått terapi för att behandla sitt trauma, trots att man vet att 36 procent av misshandlade barn utvecklar posttraumatiskt stressyndrom.

– Många av de här barnen agerar ut på olika sätt flera år efter en sådan händelse. De får problem med skolan och kamraterna, de sover dåligt eller blir deprimerade. En del hamnar så småningom i kriminalitet eller utvecklar psykiatriska sjukdomar, säger Charlotta Lindell, som själv arbetar vid BUP Elefanten vid avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri i Linköping.

För att komma tillrätta med problemet krävs en bättre rapportering och bättre metoder för uppföljning, kanske ett register över alla misshandlade barn. Både socialförvaltningarna och barn- och ungdomspsykiatrin behöver mer resurser för utbildning och utveckling av behandlingsmetoder.

Själv vill Charlotta Lindell forska vidare genom att intervjua barnen i studien, de flesta av dem idag över 18 år gamla.

Avhandlingen heter Child physical abuse – reports and interventions. Disputationen äger rum fredag 21 januari kl 13.00 i Aulan, Hälsans hus, Universitetssjukhuset i Linköping. Fakultetsopponent är professor Staffan Jansson, Karlstads universitet.

Kontaktinformation
Charlotta Lindell nås på 013-225059, charlotta.lindell@lio.se.

Anders Andrén, arkeologi (allmän arkeologi)
Anders Andrén var före sin nya tjänst vid Stockholms universitet professor i medeltidsarkeologi i Lund. Hans forskning rör i första hand stadsarkeologi, historisk arkeologi i ett globalt perspektiv samt religionsarkeologi. För närvarande avslutar han ett stort tvärvetenskapligt projekt om den nordiska hedendomen i ett långtidsperspektiv.

Kazimiera Ingdahl, slaviska språk, särskilt polska
Hennes forskning har från början varit koncentrerad på den ryska litteraturen men är nu orienterad mot den polska litteraturen. Under senare år har hennes forskning varit inriktad på tre områden: sambandet mellan den ryska revolutionära utopismen och gnosis, förhållandet mellan konst och religion samt polsk kultur i ett idéhistoriskt perspektiv.

Bo Malmberg, geografi, särskilt kulturgeografi
Hans forskning har sedan början av 1990-talet varit inriktad på att kartlägga hur social och ekonomisk utveckling påverkas av demografiska förändringar. Han har även analyserat möjligheterna att använda dessa demografiska samband för att göra långsiktsprognoser för t. ex, den ekonomiska tillväxten. Arbetet har skett i nära samarbete med svenska och internationella kollegor.

Magnus Sverke, psykologi, särskilt arbets- och organisationspsykologi
Han leder en forskargrupp som för närvarande genomför projekt om ägarförändringar i vården, individuell lönesättning, arbetsmiljöförändringar och fackliga sammanslagningar. Dessutom forskar han om nedskärningar och anställningsotrygghet, attityder och välbefinnande bland anställda samt fackets roll på den flexibla arbetsmarknaden

Stig Larssons konstnärskap har varit både produktivt och omdebatterat. Han har publicerat ett fyrtiotal verk inom prosa, lyrik, dramatik och film. Dessutom har han arbetat som film- och teaterregissör, skrivit film och litteraturkritik, publicerat estetiskt orienterade artiklar om litteratur, film och konst samt varit ansvarig utgivare för filmtidskriften Kod och den estetiskt inriktade tidskriften Kris.

I Peter Berglunds doktorsavhandling Segrarnas sorgsna eftersmak, den första litteraturvetenskapliga avhandlingen om Stig Larssons författarskap, behandlas ingående hur en grundläggande tanke om att eftersträva något autentiskt starkt präglar Larssons estetiska tänkande och litterära skrivande.

I centrum för studien står romanerna Autisterna, Nyår, Introduktion och Komedin I som publicerades under åren 1979-1989. Tre centrala teman lyfts fram som särskilt betydelsefulla i dessa litterära verk: obetydliga och minimala fenomen, vardagliga och värdelösa företeelser samt förnedring, våld och övergrepp. Dessa teman kan samtliga sättas i samband med Larssons återkommande autenticitetssträvan.

Stig Larsson föddes 1955 i Skellefteå och flyttade i början av 1960-talet till uppväxtstaden Umeå, där han bodde till mitten av 1970-talet. Sedan 1976 är han bosatt i Stockholm. Hans avsikt var länge att främst arbeta med film, men merparten av hans konstnärliga produktion har dock i praktiken kommit att ske inom de skönlitterära genrerna.

Den 22 januari försvarar Peter Berglund, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Segrarnas sorgsna eftersmak. Om autenticitetssträvan i Stig Larssons romaner. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Anders Ohlsson, institutionen för litteraturvetenskap, Lunds universitet.

Avhandlingen ges i samband med disputationen den 22 januari ut på Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Kontaktinformation
För information om avhandlingens innehåll kontakta Peter Berglund
per e-post peter.berglund@littvet.umu.se
Brutus Östlings bokförlag Symposion http://www.symposion.se/ .

Visst finns sexuella trakasserier men det här som händer nu är inte det…det hände bara en gång…han gör ju så mot alla kvinnor och i jämförelse med det så har jag blivit utsatt väldigt lite…han är ju sån…han har ju aldrig tryckt upp mig mot väggen till exempel…i övrigt är han en snäll och hjälpsam kollega.
Ungefär så kan det låta när femton doktorander berättar om att vara kvinna i en akademisk vardag. Vilket utrymme finns för kvinnor att i den levda vardagen giltiggöra sexuella och könade erfarenheter som sexuella trakasserier? Vad betyder det egentligen i praktiken att sexuella trakasserier idag är ett erkänt problem i samhällsdiskursen? Vilka betydelser har föreställningar om kön, kollegialitet och forskarrollen för vilka tolkningar som blir möjliga och giltiga att göra i ett hierarkiskt akademiskt sammanhang? Hur ser den akademiska vardagen ut vad gäller hur gränser dras mellan önskvärt/icke-önskvärt beteende från en kollega?
Frågor som dessa diskuteras i denna avhandling om hur sexuella trakasserier giltiggörs och ogiltiggörs som ett problem i akademin. De intervjuade kvinnornas berättelser ger uttryck för att sexuella trakasserier är ett motsägelsefull begrepp som rymmer en problematik som berör gränsdragningar. Denna problematik hänvisar i sin tur till det akademiska sammanhanget och dess olika normer för forskaren, för kön, för heterosexualitet och för jämställdhet.
Utifrån en kvalitativ analys fångar avhandlingen upp och belyser den komplexa problematik som går under benämningen sexuella trakasserier, analysen visar hur sexuella trakasserier blir till ett problem som både finns och inte finns.

Disputationen ägde rum den 14 januari.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Gunilla Carstensen på 018-471 1177, eller 0702-104035

– Det är glädjande att HTU hamnar i topp, säger forskningschef Per Fagrell. Det tyder på att vi haft bra ansökningar och att våra projekt håller en hög vetenskaplig nivå samtidigt som de är relevanta för näringslivet.
Totalt får 14 högskolor projektmedel 2005 från Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen. Mest pengar av alla högskolor får således HTU – drygt 8,6 miljoner kronor, att fördelas på fyra projekt. Näringslivet går in med resurser till ett motsvarande belopp. Projekten löper huvudsakligen över tre år. Ett av projekten kommer att ledas av fil. dr. Fredrik Danielsson:
– Jag är självklart glad att KK ställde sig positiv till vårt projekt. Det hade jag inte väntat mig eftersom konkurrensen har blivit så mycket tuffare, säger han.
I hans fall hade ett avslag betytt att projektet som handlar om simulering av styrsystem helt fått läggas på is. Nu kommer i stället en doktorand att kunna anställas. Att just hans projekt beviljades medel tror Fredrik Danielsson beror på det starka intresse som industrin visat. Två samarbetspartners som aviserat att man aktivt kommer att delta i projektet är Tetra Pak och Binar.

HTU söker projektmedel varje år från KK-stiftelsen. Sedan flera år har HTU också deltagit i stiftelsens plattformssatsning med forskningsprogrammet ”Simulering och styrning av uthålliga verkstadsindustriprocesser”, samt i forskningsprogrammet Learn IT med programmet ”Arbetsintegrerat lärande och IT” . En mer långsiktig ambition är att bygga upp en unik och internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö som platsar i stiftelsens så kallade profilsatsning.

Kontaktinformation
För mer information kontakta
forskningschef Per Fagrell, tel 0520 – 47 53 32, per.fagrell@htu.se eller projektledarna:
Fredrik Danielsson, projekt ”Industrianpassade metoder för programmering och simulering av industriella styrsystem” (2,4 miljoner kronor), tel 0520 – 47 51 83
Samantha Jenkins, projekt ”Industriella tillämpningar av skalfria nätverk” (2,7 miljoner kronor), tel 0520 – 47 53 18
David Lindström, projekt ”Optimering för robust aerodynamisk design av turbomaskinblad (593 000 kronor), tel 0520 – 47 50 63
Per Nylén, projekt ”Förbättrad vidhäftningsstyrka hos plasmasprutade beläggningar” (2,9 miljoner kronor), tel 0520 – 47 50 61

IVL har sedan länge en internationellt framstående kompetens inom miljöeffekter, miljöteknik och miljösystemanalys. Inom CIT Ekologik, en av avdelningarna vid Stiftelsen Chalmers Industriteknik, finns internationellt erkänd expertis inom området miljösystemanalyser som sedan starten 1989 arbetat med konsultuppdrag för stora industrikunder i Europa, Asien och Nordamerika. Uppdragen har ofta handlat om att på ett systematiskt sätt miljöanpassa kundernas produkter tidigt i produktutvecklingen.

– Genom att vi nu för samman verksamheterna hos två av de största nordiska aktörerna inom områdena miljösystemanalys och metoder för hållbar utveckling skapas helt nya förutsättningar att utveckla verksamheten såväl nationellt som internationellt. CIT Ekologiks personal kompletterar med sin kompetens redan existerande verksamheter inom IVL. Samgåendet ger oss betydligt större möjlighet att erbjuda våra kunder de miljöoptimerade och långsiktiga lösningar som krävs på en globalt konkurrensutsatt marknad, säger IVLs VD Björn Lundberg.

– Vi kommer att kunna erbjuda CIT Ekologiks och IVLs kunder ett större samlat utbud av tjänster för hållbar utveckling samtidigt som vårt samarbete med Stiftelsen Chalmers Industriteknik och forskarna på Chalmers fortsätter, säger Elin Eriksson som nu blir biträdande avdelningschef på IVL.

I mitten av februari flyttar CIT Ekologiks samtliga medarbetare till IVLs lokaler. Därmed stärks IVLs samarbete med Chalmers tekniska högskola, något som var en viktig drivkraft bakom den nyligen genomförda omlokaliseringen av IVLs verksamhet i Göteborg till Chalmersområdet.

I och med expansionen stärks IVL Svenska Miljöinstitutets position både i fronten av den internationella metodutvecklingen inom hållbar utveckling och i att utföra skräddarsydda strategiska industriuppdrag.

Kontaktinformation
För mer information:
Anna Jarnehammar, avdelningschef IVL, tel: 08-598 563 76,
0709-73 63 76
Björn Lundberg, VD IVL, tel: 08-598 563 11, 0709-736 311
Elin Eriksson, tel: 031-772 4326, 0705-95 65 90
Tomas Rydberg, tel: 031-772 4334, 0708-40 88 02
Anders Marby, Stiftelsen Chalmers Industriteknik,
tel: +46-(0)31-772 43 59, +46-(0)730-79 43 33

Fotografen Lee Miller (1907-1977) föddes i USA men levde mer än halva sitt liv i andra länder. I mitten av 1920-talet började hon arbeta som fotomodell och karriären som fotograf inleddes 1929 i Paris. Hon var elev och assistent till den amerikanske fotografen Man Ray men öppnade snart en egen ateljé. I Paris grundlades hennes livslånga förhållande till surrealismen. Åren 1932-1934 drev hon en ateljé i New York tillsammans med sin bror Erik. Hon flyttade sedan till Egypten och bosatte sig slutligen 1939 permanent i England. Under andra världskriget arbetade hon som både fotograferande och skrivande krigskorrespondent för tidskriften Vogue.

Tidigare forskning har uppmärksammat Millers arbeten från Paris och New York, men det är framförallt hennes fotografier och artiklar från andra världskriget som har betonats. Hennes dubbla roller som modell och fotograf, och hennes förhållande till surrealismen har också väckt intresse. I en aktuell avhandling riktar konstvetaren Anna Rådström ljuset mot fotografierna från Egypten och Rumänien. Utan kunskap dessa fotografier går värdefull förståelse av Lee Millers fotografiska arbete förlorad.

Innan Lee Miller flyttade till Egypten hösten 1934 hade hon arbetat med porträtt, mode och reklam, men också ägnat sig åt ett friare fotografi vid sidan av de kommersiella uppdragen. Under åren i Egypten drog hon sig emellertid tillbaka från sin professionella karriär. Hon lämnade ateljén och mörkrummet som fram tills dess varit mycket viktiga arbetsplatser, men hon slutade inte att fotografera. Rolleiflexen blev hennes främsta kamera och filmerna sändes till fotolaboratorier för framkallning och kopiering. Miller fotograferade vännerna och närmiljön i Kairo, men det är framför allt hennes skildringar av det egyptiska ökenlandskapet och dess människor som utmärker sig. Hennes många fotografier av okända människor, som ibland är att likna vid informella porträtt, har inte tidigare lyfts fram. Miller fotograferade även under sina resor till andra länder. Bland dessa fotografier intar dokumentationerna från en längre vistelse i Rumänien 1938 en speciell position.

Under åren i Egypten genomgick Lee Millers fotografi betydelsefulla förändringar. Hon började att berätta om sina möten med en främmande kultur. I förhållande till hennes fotografier från Rumänien blir en närhet till ett etnografiskt/antropologiskt fotografi speciellt märkbar. Under resan i detta land var Miller högst medveten om den annalkande världskonflikten och hon tycks ha fotograferat för att bevara bilder av en värld som snart skulle förändras eller försvinna.

Fredagen den 21 januari försvarar Anna Rådström, institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Lee Miller – fotografier från 1930-talet. Disputationen äger rum kl 10.15 i Dramastudion, Humanisthuset. Fakultetsopponent är FD Henning Wettendorff, ICIS Center, Hondbæk, Danmark.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Anna Rådström, institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet
Tel: 090-786 79 65
E-post: anna.radstrom@arthist.umu.se