I en ny bok jämförs olika samhällsklassers attityder till arbete, marknad, välfärdsstat och familj. Jämförelser görs också mellan Sverige, Storbritannien, Tyskland och USA. I motsats till vad som ofta antagits, är skillnaderna mellan svenska samhällsklasser större jämfört med Storbritannien, Tyskland och USA. Inte heller syns några tydliga tecken på minskade klasskillnader under de senaste decennierna.
– Eftersom de faktiska skillnaderna i levnadsvillkor är mycket större i USA än i Sverige, kunde man ha trott att det skulle återspegla sig i större åsiktsskillnader mellan klasserna. Men avgörande här är skillnaderna i politiska traditioner mellan länderna. Den svenska politiken har varit klasspräglad på ett annat sätt än i USA, och det får som resultat att klasskillnaderna i åsikter blir större här, säger författaren Stefan Svallfors, också forskare vid Umeå universitet.
Några frågor som tas upp i boken är: Finns det klasskillnader i synen på arbete och familj, marknad och politik, rättigheter och moral, fördelning och rättvisa? Skiljer sig svenska klassmönster från klassmönster i andra länder? Hur kan det i så fall förklaras? Förändras klasskillnaderna i åsikter och vad beror det i så fall på?
Jämfört med tjänstemännen är arbetarna betydligt mer jämlikhetsinriktade i fördelningsfrågor. Men arbetarna är också mer konservativa i moral- och familjefrågor. Det finns till exempel större skepsis mot homosexuella och andra minoritetsgrupper bland arbetare än bland tjänstemän. Och det gäller i alla fyra länder, även om amerikaner är betydligt mer konservativa än européer och i synnerhet svenskar.
Boken har titeln ”Klassamhällets kollektiva medvetande”, och kommer ut den 15 december. Beställ recensionsexemplar från Boréa bokförlag: info@borea.nu
Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Umeå universitet. Han har även skrivit böckerna ”Välfärdsstatens moraliska ekonomi” och ”Sidospår. Essäer om klass & politik”. Från och med i år innehar han ett ”Långsiktigt stöd för ledande forskare” från Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Stefan Svallfors,
sociologiska institutionen,
tel: 090 – 786 5560,
e-post: stefan.svallfors@soc.umu.se
I tusentals år har människan utnyttjat jästsvampar för att framställa bröd och alkoholhaltiga drycker. Förutom etanol och koldioxid bildar jästsvampar även andra ämnen som bidrar till en mer komplex smak och arom hos den jästa produkten. De senaste åren har forskning och industri funnit nya bioteknologiska användningsområden för jästsvamparnas ämnesomsättning, såsom biologisk bekämpning av oönskade mikroorganismer och framställning av etanolbränsle.
Hittills har människan främst utnyttjat jästarten Saccharomyces cerevisiae. Elisabeth Fredlund har dock arbetat med en annan jästsvamp, Pichia anomala , som har förmågan att hämma mögeltillväxt vid lufttät lagring av fuktig spannmål. Avhandlingen ger en övergripande beskrivning av jästsvampens fysiologi och ämnesomsättning, men också en detaljerad bild av hur jästsvampen hanterar syrebegränsade förhållanden.
När spannmål skördas håller den en vattenhalt på upp till 25 procent. För att spannmålen inte ska ta skada under lagringen brukar den vanligtvis torkas ner till en vattenhalt som förhindrar tillväxt av mögel. Om mögelsvampar tillåts att växa kan de bilda mykotoxiner som är giftiga för både människor och djur samt påverka spannmålens lukt, smak och näringsinnehåll. Torkningen står för ca 60 procent av energiåtgången vid spannmålshantering.
Ett billigare och mer energisnålt alternativ till torkning är lagring av fuktig spannmål i lufttäta silor. Spannmålens andning gör att syret i den slutna silon snabbt förbrukas och ersätts med koldioxid, vilket förhindrar tillväxt av mögel. Även denna metod har dock sina brister, och det är därför jästen blir intressant. På grund av tekniska problem och behovet av att ta ut spannmål kontinuerligt för utfodring uppstår ofta syreläckage i silon, vilket omedelbart möjliggör en mögelinfektion. En extra tillsats till silon av jästsvampen P. anomala, som förekommer naturligt på spannmål, kan dock förhindra mögeltillväxt vid syreläckage. Jästsvampar producerar inte mykotoxiner och kan inte tränga in i spannmålskärnorna, vilket gör att de inte påverkar fodrets näringsinnehåll utan tvärtom kan utgöra en extra protein- och vitaminkälla.
Den låga syrehalten i systemet påverkar inte bara möglet utan också jästsvampens tillväxt. Hur den syrebegränsade miljön påverkar jästsvampens ämnesomsättning och kopplingen till den mögelhämmande förmågan är mycket viktigt att förstå. Elisabeth Fredlunds resultat visar att jästsvampen förändrar sin metabolism från respiration (cellandning) under syrerika förhållanden till fermentation (jäsning) under syrebegränsade förhållanden, t.ex. under lufttät lagring. När jästcellerna andas bildas koldioxid, vatten och biomassa, medan jäsande jästceller även utsöndrar etanol, sockeralkoholer, ättiksyra och estern etylacetat. Liksom andra svampar bildar P. anomala ett spektrum av flyktiga nedbrytningsprodukter. Till skillnad från de flesta andra jästsvampar producerar P. anomala framför allt etylacetat, som utgör 95 % av den totala mängden flyktiga ämnen.
Uppföljande försök visade sedan att etylacetat kan hämma tillväxten hos mögelsvamp. En hög etylacetatproduktion från jästsvampen leder också till en mer effektiv hämning av mögeltillväxt i lagringssystemet. I en lagringsmiljö där temperatur, syrenivå och koldioxidhalt hela tiden förändras under lagringstiden, genom yttre miljöpåverkan och aktiviteten hos spannmålen och den mikrobiella floran, spelar dock flera faktorer in. Att jästsvampen bidrar till en högre syreförbrukning i systemet har också en hämmande inverkan på mögeltillväxten.
Fil mag Elisabeth Fredlund, vid institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarade fredagen den 19 november kl. 09.30 sin doktorsavhandling Central carbon metabolism of the biocontrol yeast Pichia anomala. Influence of oxygen limitation. Fakultetsopponent var Dr Graeme Walker, University of Abertay Dundee, Dundee, Skottland.
Kontaktinformation
Mer information: Elisabeth Fredlund, 018-67 32 12
E-post: lisa.fredlund@mikrob.slu.se
De flesta konsumenter har idag obetydlig kontakt med de tidigare leden i livsmedelskedjan, lantbruket och livsmedelsindustrin. Och ännu större är glappet när det gäller livsmedel från tredje världen. Den bild konsumenter i ”Nord” och producenter i ”Syd” eventuellt har av varandra är oftast mycket vag.
Cathy Farnworths forskning behandlar det ekologiska jordbruket, och möjligheterna att stärka banden mellan konsumenter i Nord och de småbrukare och lantarbetare i Syd som är beroende av export av ekologiska livsmedel. Utgångspunkten har varit den diskussion om social certifiering som idag förs inom det ekologiska jordbruket, men Cathy Farnworth har valt ett ”omvänt” angreppssätt. Det är producenternas egna värderingar och förhoppningar som står i centrum, inte konsumenternas syn på hur världen borde vara beskaffad.
I avhandlingen presenteras en metod, eller ”verktygslåda”, som kan fungera som ett hjälpmedel för att uppnå social rättvisa. Metoden gör det möjligt att både fånga upp och stödja de behov och krav som småbrukarna och lantarbetarna har. Dessutom ger den ett mått på människornas livskvalitet. Metoden bygger till stor del på erfarenheter från omfattande fältstudier på Madagaskar.
Cathy Farnworth har sedan tagit fram en prototyp för en ny typ av social certifiering, där ”livskvalitetsverktyget” är en viktig komponent. Prototypen skiljer sig i flera avseenden från dagens märkningssystem, som tar fasta på produktionsmetoder (ekologisk odling), handelsmetoder (rättvis handel) eller arbetsrätt. Det är producenternas egna värderingar och prioriteringar som ska stå i centrum, och produktion för marknaderna i Nord ska stödja, inte undergräva, dessa.
Självfallet måste ett nytt certifieringssystem också anammas av konsumenterna, och knyta an till deras värderingar. Därför undersökte Cathy Farnworth med hjälp av enkäter och intervjuer hur hennes egen certifieringsprototyp togs emot av konsumenter av ekologiska varor i Tyskland.
Avhandlingens slutsats är att ett socialt märkningssystem skulle kunna vara en inkörsport till ett rikare och mer meningsfullt förhållande mellan de olika aktörerna i denna livsmedelskedja.
Fil Mag Cathy Farnworth, vid institutionen för landsbygdsutveckling, SLU, försvarade tisdagen den 23 november kl. 09.00 sin doktorsavhandling Creating quality relationships in the organic producer to consumer chain. From Madagascar to Germany. Fakultetsopponent var Professor Cornelia B Flora, Iowa State University, Ames, Iowa, USA.
Kontaktinformation
Mer information: Professor Sten Ebbersten, tel. 018-67 14 07
Mastceller är en typ av celler som ingår i kroppens immunförsvar. De hjälper till att försvara oss mot bakterier och parasiter, men tyvärr är de också involverade i flera olika sjukdomar, som allergier och astma. Inuti mastcellen finns en mängd små kapslar, så kallade granula, som innehåller en hel arsenal av olika inflammatoriska ämnen. Det är dessa ämnen som ibland försvarar oss och ibland gör oss sjuka. När mastcellen aktiveras töms innehållet i granula ut i kroppen. Ett sådant inflammatoriskt ämne är enzymet tryptas, som medverkar i mastcells-relaterade sjukdomar såsom astma. För att kunna ta fram läkemedel som hämmar tryptasets aktivitet hos känsliga personer när det behövs måste forskarna veta hur detta enzym fungerar biokemiskt.
Tryptas är ett protein som klyver andra proteiner i mindre bitar utan att själv påverkas, men för att enzymet ska vara aktivt måste fyra identiska tryptasmolekyler sitta bunda tillsammans. Jenny Hallgren Martinsson och hennes kollegor har nu visat att det behövs ett annat ämne för att tryptas ska kunna fungera som enzym, nämligen heparin. Heparin är ett sorts negativt laddat socker, och även detta ämne finns inne i mastcellens granula. Försöken visade också att tryptas bara aktiveras om det interagerar med heparin i en sur miljö (lågt pH).
Nästa steg i arbetet visade att det går att blockera tryptasets aktivitet genom att förhindra att heparin binder till tryptas. Det finns så kallade heparinantagonister (positivt laddade molekyler som binder starkt till heparin) som är effektiva tryptashämmare. En parallell till detta är de anti-histaminer som ingår i allergiläkemedel som blockerar det kraftigt inflammatoriska ämnet histamin.
Det som gör heparin till en så bra tryptasaktivator visade sig vara längden på heparinkedjan, och dess mycket negativa laddning. Heparinkedjorna måste vara tillräckligt långa för att kunna binda till sig två tryptasmolekyler samtidigt. När två sådana tryptasmolekylpar kopplas ihop aktiveras tryptaset. I dessa försök identifierades också en ny aktiv form av tryptas, en aktiv tryptasmonomer (en molekyl tryptas som blivit aktiv på egen hand). Aktiva tryptasmonomerer bildas när man aktiverar tryptas med korta kedjor av heparin (som inte förmår att brygga över två tryptasmolekyler).
Jenny Hallgren Martinsson undersökte sedan vilka delar av tryptasmolekylen det är som binder till heparin. Liksom andra proteiner är tryptas uppbyggd av olika sorters aminosyror. Eftersom de tidigare försöken visat att heparinbindningen måste ske vid lågt pH och att den var av elektrostatisk natur, föll misstankarna på aminosyror av typen histidin. Histidin är den enda aminosyran som är positivt laddad vid lågt pH men oladdad vid neutralt pH, vilket innebär att histidiner bara kan binda till den negativt laddade heparinkedjan vid lågt pH. På fyra ställen i tryptasmolekylen hittades mycket riktigt histidiner som var speciellt viktiga för förmågan att binda till heparin.
I de första studierna användes ett rekombinant mustryptas, dvs. ett tryptas som tillverkats utifrån en DNA-sekvens från en mus. Om möss används som modelldjur vid studier av mänskliga sjukdomar är det viktigt att undersöka att de grundläggande biokemiska mekanismerna är lika för motsvarande enzym i mus och människa. Den avslutande studien visade glädjande nog att tryptas från människa aktiveras på samma sätt som tryptas från möss.
– Vi tror att våra resultat kommer att ha stor betydelse för den grundläggande förståelsen för hur tryptas fungerar biokemiskt och att vi i framtiden kommer att kunna behandla tryptas-relaterade sjukdomar, säger Jenny Hallgren Martinsson.
Fil Mag Jenny Hallgren Martinsson vid institutionen för molekylär biovetenskap, SLU, försvarade fredagen den 26 november kl 09.15 sin doktorsavhandling The role of heparin in the activation of mast cell tryptase. Opponent var Professor Magnus Abrahamson, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Mer information: Jenny Hallgren Martinsson, 018-471 41 04
E-post: jenny.hallgren@bmc.uu.se
Ett av regeringens 15 miljömål säger att Sverige inte ska ha någon övergödning inom en generation. Ett led i arbetet mot detta mål är att minska utlakningen av kväve från jordbruksmark. För mycket kväve i lakvattnet bidrar till övergödning och ökar risken för hälsovådliga nitrathalter i grundvattnet.
Katarina Kyllmar har arbetat med metoder för beräkning och analys av kväveutlakning från jordbruket. Hon har bland annat vidareutvecklat en modellbaserad koefficientmetod som kan användas dels för att lokalisera jordbruksmark med hög utlakning, dels för att bestämma vilken kombination av åtgärder som är mest effektiv i ett visst område. Eftersom regelbundna mätningar i vatten från jordbruksmark bara görs i en mycket liten del av jordbrukslandskapet behövs tillförlitliga metoder som kan beskriva utlakningen från den övriga jordbruksmarken.
För att testa metodernas användbarhet använde Katarina Kyllmar data från undersökningar i små jordbruksdominerade avrinningsområden, så kallade ?typområden på jordbruksmark?. Typområdena (27 st) ingår i den svenska miljöövervakningen och har undersökts sedan slutet av 1980-talet. De fungerar som exempel på hur svenskt jordbruk bedrivs och hur detta påverkar vattenkvaliteten i ytvatten och grundvatten.
En utvärdering av mätresultat från områdenas bäckar visade att förlusterna av kväve till vatten varierade kraftigt mellan de olika områdena, från 2 till 41 kg per hektar och år. Stora förluster var kopplade till faktorer som milda vintrar, sandiga jordar, stor andel åkermark och liten andel vallodling. I en fjärdedel av de undersökta områdena konstaterades en säkerställd minskning i förlusterna av nitratkväve.
Modellberäkningarna visade att skillnaderna mellan enstaka fält kan vara ännu större. I ett område varierade utlakningen från olika fält från 3 till 126 kg kväve per hektar. Möjligheten att minska kväveutlakningen beräknades även för några områden. Om motåtgärderna skulle kunna genomföras med bästa möjliga effekt på all tänkbar areal skulle reduceringen kunna bli från 21 till 54 procent för de enskilda områdena beroende på skillnader i bland annat odlingen. En av åtgärderna innebar att växtföljden ändrades så att vall- och trädesbrott skulle kunna ske senare på hösten eller på våren. En senarelagd jordbearbetning minskar risken för utlakning av kväve under vintern. En annan åtgärd var spridning av stallgödsel på våren istället för på hösten. Odling av fånggröda var också en viktig åtgärd.
Utvecklingen av metoder för beräkning av kväveutlakning från jordbruket har gjorts inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet VASTRA (Vattenstrategiska forskningsprogrammet). VASTRA syftar till att ta fram verktyg för vattenplanering i avrinningsområdesskalan.
Agronom Katarina Kyllmar vid institutionen för markvetenskap, SLU, försvarade fredagen den 26 november kl 10.00 sin doktorsavhandling Nitrogen leaching in small agricultural catchments ? Modelling and monitoring for assessing state, trends and effects of counter-measures. Opponent var Dr. Seppo Rekolainen, Finlands Miljöcentral (SYKE), Helsingfors, Finland.
Kontaktinformation
Mer information: Katarina Kyllmar, 018-67 25 97, 070-396 19 23
E-post: Katarina.Kyllmar@mv.slu.se
För att kunna bedöma hur en verksamhet som grisuppfödning påverkar miljön är det nödvändigt att analysera produktionen i ett livscykelperspektiv. Det innebär att man måste ta hänsyn till allt från utvinning av resurser, via produktion av handelsgödsel och foder till uppfödning av slaktsvin för leverans vid gårdsgrinden. Bilden kompliceras ytterligare av att miljöbelastning kan röra allt från energiförbrukning till problem som övergödning, försurning och växthuseffekt.
För att kunna utvärdera den här typen av komplexa sammanhang har Ingrid Strid Eriksson använt en metod som kallas miljösystemanalys. Tillsammans med sina kollegor har hon byggt upp ett kraftfullt datorberäkningsverktyg som gör det möjligt att simulera hur förändringar i grisproduktionen påverkar miljön. Det hon främst har intresserat sig för är vad valet av foder betyder.
Stommen i grisfoder är spannmål. Sen behöver grisarna också ett proteintillskott, som kan bestå av sådant som ärter, rapsfrö, soja och ibland syntetiska aminosyror. Hur proteinfodret komponeras visade sig ha stor inverkan på miljön, och det hänger både samman med hur fodret produceras och dess egenskaper som just foder. När det gäller energiförbrukning, växthuseffekt och övergödning är det foderproduktionen som står för den största miljöbelastningen. Bidraget till försurning beror däremot mest på fodrets proteininnehåll, eftersom vissa foderstater leder till stora utsläpp av ammoniak via gödseln.
När datormodellen användes för att ta fram optimala foderstater blev resultatet helt olika beroende på vilka miljöfaktorer som prioriterades. Om målet var minimal energiförbrukning och ett litet bidrag till växthuseffekten skulle fodret ha ett stort inslag av ärter och rapskaka. Ärtor är kvävefixerande och kan odlas utan handelsgödselkväve. Dessutom minskar ärtodling behovet av handelsgödsel för nästa gröda i växtföljden. Tillverkningen av handelsgödselkväve är energikrävande och leder också till utsläpp av växthusgaser.
Om målet i stället var att minimera bidraget till försurning, blev det viktigaste kriteriet att få ner proteinhalten i fodret, så att ammoniakutsläppen blev låga. Därför blev det en hög nivå av syntetiska aminosyror i fodret, vilka används som komplement till andra proteinkällor för att skräddarsy fodrets aminosyraprofil. På så sätt undviks utfodring med onödigt överskottsprotein (från höga inslag av t.ex. ärtor och sojamjöl).
När systemet optimerades för undvikande av övergödning blev idealfodret nästan likadant som vid försurningsoptimeringen (mycket spannmål, en del rapsmjöl och tillsats av syntetiska aminosyror). Denna gång ratades dock ärtor och sojamjöl för att de ger så stor utlakning under odlingen.
Utfodring med sojamjöl innebar en hög miljöbelastning i alla undersökta miljöhänseenden, vilket till stor beror på de långväga transporterna. Därför måste soja undvikas i grisfoder om det ska bli miljömässigt bättre.
Till grund för studierna i doktorsavhandlingen ligger tre energi- och substansflödesmodeller (SALSA-arable, SALSA-soybean och SALSA-pig), som utvecklats inom forskningsprojektet. Projektet ingår i systemanalysgruppen inom forskningsprogrammet MAT 21.
Fil mag Ingrid Strid Eriksson, vid institutionen för biometri och teknik, SLU, försvarade fredagen den 26 november kl. 13.00 sin doktorsavhandling Environmental systems analysis of pig production – development and application of tools for evaluation of the environmental impact of feed choice. Fakultetsopponent var docent Björn Frostell, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.
Kontaktinformation
Mer information: Ingrid Strid Eriksson, 018-67 18 47
E-post: ingrid.strid.eriksson@bt.slu.se
PLS (Papillon-Lefèvres syndrom) är en ärftlig sjukdom som kännetecknas av hudförändringar i handflator och på fotsulor med en samtidig och aggressiv tandlossningssjukdom (parodontit). Sjukdomen är kopplad till genen för proteinet cathepsin C. Fler än 40 olika mutationer av denna gen har påvisats, men sambandet mellan mutationerna och de kliniska symtomen är inte klarlagt. Symtomen debuterar tidigt i barnåren och omfattningen kan variera kraftigt. De flesta barn med PLS får hudförändringar i form av rodnader och förhårdnader redan under första levnadsåret och förlorar mjölktänderna i förtid pga. omfattande inflammation i tändernas stödjevävnader. När de permanenta tänderna kommer fram börjar i de flesta fall på nytt en kraftig inflammation i omgivande vävnader, många individer med PLS blir tandlösa redan i de tidiga tonåren.
Någon definitiv förklaringsmodell för den aggressiva parodontiten har inte presenterats. Avhandlingen visar att hudförändringarnas omfattning och graden av tandköttsinflammation inte är kopplade. De båda kliniska manifestationerna uppträder oberoende av varandra men kan trots det ha samma orsak, en defekt i det epitel som finns i huden och tandköttet. Sjukdomens uttryck formas inte bara av den muterade genen utan sannolikt i samverkan med miljöfaktorer och andra gener. Vid analys av vävnadsvätska från tandköttsfickor hos patienter med PLS och hos friska kontrollpatienter påträffades signifikant högre halt av inhibitorer i det plasminogen-aktiverande systemet (PA-systemet) hos PLS-drabbade, men inga skillnader för systemets aktivatorer. Både aktivatorer och inhibitorer bildas till stor del i tandköttfickans epitel och den ökade förekomsten av inhibitorer tyder på störd funktion av PA-systemet hos dem som har PLS. Liknande rubbningar av PA-systemet i huden har tidigare påvisats vid andra hudsjukdomar
En utvärdering av ett behandlingsprogram för PLS visade att patienter som behandlades från tidig ålder, och som förmådde att upprätthålla den munhygien som krävs, förlorade få tänder och hade få tecken på tandlossning. God munhygien visade sig vara betydelsefullt för att förhindra förluster av de permanenta tänderna.
Christer Ullbro är född i Åtvidaberg, bor numera i Hunnebostrand och arbetar på Specialistkliniken för barntandvård vid Odontologiska utbildningsenheten, Örebro. Han kan nås på tel. 0523-58 111 eller 0737-89 82 45, e-post: cullbro@hotmail.com
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för odontologi, pedodonti, och har titeln Studies on clinical expression, genotype, and gingival crevicular fluid characteristics in young patients with Papillon-Lefèvre syndrome.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är docent Anders Gustafsson, Odontologi, Karolinska institutet.
Flera olika leversjukdomar kan leda till skrumplever, som är en allvarlig sjukdom med svårartade komplikationer och ett dödligt förlopp. Idag ges behandling för att mildra symtomen och enda botemedlet är levertransplantation. För att ställa diagnos använder sjukvården sig idag av leverbiopsi, det vill säga stickprov från levern, ultraljud och datortomografi. Dessa metoder har en del nackdelar. Leverbiopsi har en viss komplikationsrisk och dessutom upplever många patienter att det är obehagligt att ta provet. Det är alltid en viss väntetid för att få en undersökning med ultraljud eller datortomografi och dessutom ger datortomografi en viss strålning vid varje tillfälle. Det vore därför önskvärt att hitta ett enkelt, billigt och komplikationsfritt sätt för att få stöd för diagnosen skrumplever. Påvisande av skrumplever kan få olika konsekvenser, till exempel ökad motivation för patienten att avstå från alkohol vid alkoholframkallad skrumplever, sökande efter komplikationer till skrumplever som inre åderbråck och ökat stöd för genomförande av levertransplantation.
Leg läkare Helena Nyblom har i studierna som ligger till grund för avhandlingen studerat patienter med alkoholorsakad leversjukdom samt två leversjukdomar med oklar orsak, PSC, primär scleroserande cholangit, och PBC, primär biliär cirrhos. Alkoholorsakad skrumplever är en av de vanligaste orsakerna till levertransplantation globalt sett. I Göteborg utförs runt trettio procent av levertransplantationerna hos patienter med PSC och cirka fem procent hos patienter med PBC.
Avhandlingen visar att vid samtliga dessa tre leversjukdomar kan två vanliga leverprover som ingår i ett rutinblodprov, ASAT och ALAT, ge stöd för diagnosen skrumplever. Vidare visar den att dessa leverprover också kan användas för att bedöma vilken prognos patienter med alkoholleversjukdom och PSC har. När det gäller patienter med PSC har avhandlingen visat att dessa leverprover är en av de tydligaste markörerna för en dålig prognos.
För patienterna innebär det att det blir mycket lättare att regelbundet följa utvecklingen av sjukdomen och att upptäcka eventuell utveckling till skrumplever. Det här ökar chansen till en mer optimal behandling för patienten. Det är dock viktigt att poängtera att metoden ska användas som ett komplement för att sålla fram de patienter som bör komma i fråga för de övriga metoder som används för att ställa diagnosen skrumplever.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läk Helena Nyblom, mobiltelefon: 0708-86 41 28, e-post: helena.nyblom@medic.gu.se
Handledare:
Professor Rolf Olsson, telefon: 031-342 18 30, e-post: rolf.olssson@medicine.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Diagnostic and prognostic value of the AST/ALT ratio as an indicator of cirrhosis in chronic liver disease.
Avhandlingen försvaras torsdagen den 16 december, klockan 13.00, aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Minst varannan svensk långfilm produceras med hjälp av pengar från Film i Väst i Trollhättan. Film i Väst är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag.
Runt filminspelningarna har vuxit upp produktionsbolag och andra företag med koppling till filminspelningarna.
De båda HTU-forskarna Per Assmo och Roger Blomgren, ekonomisk geograf respektive statsvetare, har i ett treårigt forskningsprojekt ”Kultur och industri – filmproduktion för regional utveckling” undersökt både de politiska och de ekonomiska aspekterna av en regionaliserad filmproduktion.
I den första av tre rapporter från HTU, ”Creative Industry Cluster Growth in a Global Economy, the example of Film in Väst, Sweden”, visar Per Assmo att det som vuxit upp kring Film i Väst inte alls är ett så kallat filmkluster som sagts.
– Det som vuxit fram runt Film i Väst är inte några ömsesidigt beroende och samtidigt konkurrerande självständiga företag. Företagen där är helt beroende av Film i Väst och därmed sårbara, säger Per Assmo.
Onsdag 8 december kl. 22.00 intervjuas de bägge HTU-forskarna i TV, Kunskapskanalens program ”Vetenskapslandet”, med repris torsdag 9 december, kl. 18.30.
En längre intervju med Per Assmo och Roger Blomgren kan läsas i HTU:s tidskrift HTU Nu:
http://www.htunu.htu.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Assmo, lektor i ekonomisk geografi, 0522-657306, 0708-341169, per.assmo@htu.se
Roger Blomgren, lektor i statsvetenskap, 0522-656005, 0702-286103, roger.blomgren@htu.se
Pressmeddelandet lämnat av: Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0520-475134, 0733-975134, torsten.arpi@htu.se
Många unga och invandrare i bemanningsföretagen
Kvinnor, unga och invandrare är överrepresenterade i bemanningsföretagen, jämfört med alla sysselsatta. Förklaringen till att kvinnor oftare än män arbetar i branschen är att verksamheten startade med uthyrning i traditionella kvinnoyrken. Andelen män i branschen har ökat efterhand. De unga stannar kortare tid i branschen än de äldre och de unga lämnar oftare bemanningsföretagen för arbete i andra verksamhetsområden. Vid en jämförelse mellan invandrare från Afrika, Asien och Sydamerika och personer födda i Sverige finner författarna att invandrarna stannar kortare tid i bemanningsbranschen och i större utsträckning går vidare till andra arbeten. En slutsats man kan dra från den snabbare genomströmningen är att en anställning i ett bemanningsföretag är ett sätt för unga och invandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
Bakgrund och datamaterial
Utvecklingen av bemanningsbranschen är starkt sammankopplad med de senaste tio årens stora förändringar på arbetsmarknaden. En fråga som intresserat forskare, både i Sverige och internationellt, är om en anställning i bemanningsbranschen kan vara ett sätt för grupper med svag ställning att etablera sig på arbetsmarknaden. På grund av brist på data har ämnet ändå varit mycket litet undersökt. I ett unikt datamaterial har författarna studerat individer som var sysselsatta i bemanningsbranschen under 1999. I datamaterialet finns också information om dessa individers sysselsättningsstatus 1998 och 2000. En uppföljning görs fram till 2002. Antalet anställda i branschen var i genomsnitt 21 000 år 1999 och ökade fram till 2002 till knappt 34 000 anställda.
Rapport 2004:15 ”Hur fungerar bemanningsbranschen?” är skriven av Pernilla Andersson och Eskil Wadensjö, SOFI, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Pernilla Andersson, tel: 08-16 34 47, e-post: pernilla.andersson@sofi.su.se
Eskil Wadensjö, tel: 08-16 34 48, e-post: eskil.wadensjo@sofi.su.se
Övergödningen och användningen av fossila bränslen är de miljöproblemen som jordbrukssektorn bidrar mest till. Rebecka Engström har undersökt sektorns miljöpåverkan och hur den kan minskas.
– Jag har tittat på hela produktionskedjan och hur den påverkar miljön – alltifrån själva produktionen och transporter till och från jordbruket, till förädling och konsumtion. Det kanske viktigaste resultatet är att vi kan påvisa hur jordbrukssektorns produktion påverkar miljön också i andra sektorer som är delaktiga i produktionskedjan, både i Sverige och utomlands, säger hon.
Nyckelaktörer när det gäller att minska jordbrukssektorns miljöpåverkan är lantbrukarna. Framförallt när det gäller att förändra odling och djurhållning. Studien gäller endast livsmedel av svensk härkomst men det svenska jordbrukets produktion bidrar till lika stora miljöproblem utomlands som i Sverige.
– Det beror bland annat på att svenska lantbrukare importerar djurfoder och att de sedan avsätter vissa produkter på den internationella marknaden, säger Rebecka Engström.
Även konsumenterna är viktiga aktörer för att minska miljöpåverkan. Genom att förändra efterfrågan har de möjlighet att påverka jordbrukssektorns produktionsinriktning. En förändrad konsumtion skulle kunna minska energianvändningen i livsmedelskedjan med så mycket som 30 procent.
I den modell som Rebecka Engström arbetar med utgår hon från att konsumtionen, och därmed produktionen, av kött och ost minskas till förmån för andra proteinkällor – nötkött byts ut mot viltkött och kyckling ersätts med baljväxter. Samtidigt skulle grönsaker som odlas i växthus, exempelvis gurka och tomat, bytas ut mot morötter och andra rotfrukter som odlas på friland.
En minskad köttkonsumtion bidrar dessutom till att övergödningen, som beror på att näringsämnen läcker från jordbruksmarken, minskar. Mycket åkermark odlas i dag för att ge foder till boskap som ger kött och mjölk och en minskad köttproduktion minskar behovet av åkermark för foderproduktion.
Det är dock viktigt att inte lägga allt ansvar på den enskilda individen, menar Rebecka Engström.
– Ett syfte med studien är att den ska kunna fungera som underlag för att ta fram miljöstrategier för jordbrukssektorn. Ett sådant exempel skulle kunna vara någon typ av styrmedel som underlättar för konsumenterna att välja mat som påverkar miljön mindre, säger hon.
Avhandlingens namn: Environmental Impacts from Swedish Food Production and Consumption
Tid och plats: fredag 10 december kl 13.00, Sal Q2, Osquldas väg 10
Kontaktinformation
Kontaktperson: Rebecka Engström, 08-790 7395, rebecka.engstrom@infra.kth.se
Dessa frågor behandlas i en doktorsavhandling av Justyna Czemiel Berndtsson, Teknisk vattenresurslära vid LTH.
Hon påpekar att traditionella, vattenbaserade avloppssystem nu börjar ifrågasättas. En rad tekniska system finns redan som möjliggör källsortering, d v s separat insamling och behandling av olika fraktioner som idag blandas i avloppsvatten.
I Sverige har avloppslösningar med urinseparering dragit till sig stor uppmärksamhet; dessutom ökar ständigt intresset för lokalt omhändertagande av dagvatten, d v s neder-börd.
I sin doktorsavhandling – ”Urban wastewater systems: From disposal to reuse” – presenterar Justyna Czemiel Berndtsson resultatet från sina undersökningar av tekniska prestanda hos alternativa avloppssystem.
Främst har hon undersökt urinseparerande system och gröna tak. Gröna tak används numera som ett sätt att ta hand om dagvatten. I avhandlingen diskuteras förbättringar av dessa system men också hur vattenmiljön påverkas av olika urbana vattensystem.
Processen hur förändring från traditionella system till potentiella alternativa sanitetssystem kan ske tas också upp. Ekonomiska aspekter diskuteras liksom frågan om ansvar för återvinning av resurser.
Resultaten pekar på att det är tekniskt fullt möjligt att etablera avloppssystem som stöder källkontroll och återvinning av resurser. Teknisk utveckling av nya system är avgörande för resulatatet, men det finns också ett behov av institutionella förändringar för att stödja nya system med juridiska och ekonomiska medel.
Justyna Czemiel Berndtsson försvarar sin avhandling den 20 december kl 10.15 i sal V:A, V-huset, John Ericssons väg 1, Lunds tekniska högskola.
Kontaktinformation
Hon kan nås via telefon: 046-222 44 77, mobil: 070-5355130 eller epost: Justyna.Czemiel_Berndtsson@ tvrl.lth.se
Förvirringstillstånd är ett vanligt och allvarligt problem i all akut äldrevård. Tidigare studier har funnit att de, förutom lidande för dem som drabbas, har avgörande inflytande på höftfrakturpatienternas vårdtider och möjlighet att kunna återvända hem. Ett förvirringstillstånd kan yttra sig på många sätt. Patienten kan vara skräckslagen och mycket störande för medpatienter men också apatisk och mycket trött, vilket gör att man inte upptäcker tillståndet. Symtomen utvecklas under kort tid (timmar eller dagar) och växlar under dygnet och/eller från dag till dag. Förvirringstillstånden är också förknippade med ökad risk för demens och ökad dödlighet.
En av de studier som ingår i avhandlingen utvärderar ett särskilt vårdprogram, omfattade 199 patienter opererade för fraktur på lårbenshalsen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. 102 av dessa patienter fick vård och rehabilitering vid en geriatrikavdelning enligt det nya vårdprogrammet, resterande 97 vårdades på ortopedklinik. Studien visade att färre geriatrikpatienter var förvirrade efter operationen jämfört med dem som vårdades på ortopedklinken. Förvirringstillståndet gick över fortare på geriatrikavdelningen, vars patienter också hade färre komplikationer i form av trycksår, urinvägsinfektioner, närings- eller sömnproblem samt fall. Den totala vårdtiden efter operationen var i genomsnitt tio dagar kortare för patienterna på geriatrikavdelningen. Med en vårdkostnad på ca 3 000 kr per dygn innebär vårdprogrammet en möjlig besparing på i genomsnitt ca 30 000 kr per patient. Eftersom totalt ca 19 000 personer i Sverige drabbas av höftfraktur årligen skulle vårdprogrammet kunna spara stora vårdresurser.
Vårdprogrammet bestod av personalutbildning i att förebygga och behandla bakomliggande orsaker till förvirringstillstånd, t.ex. smärta, syrebrist, hjärtsvikt, läkemedelsbiverkningar och infektioner, samt i att förebygga och behandla andra komplikationer som kan uppstå vid en höftfrakturoperation. I programmet ingick också att ge patienterna närings- och energirik kost samt tidig och aktiv rehabilitering. Personalen jobbade i team, bestående av olika yrkesgrupper, för att tillgodose patientens behov av god vård och rehabilitering. Vårdprogrammet som är relativt billigt att genomföra bör också vara användbart för andra äldre kirurgpatienter – en grupp som upptar en stor och ökande andel av sjukhusens vårdplatser.
Maria Lundström är från Öjebyn, Piteå, och bor numera i Umeå. Hon tog sjuksköterskeexamen i Boden 1990 och arbetade fram till 2000 vid avdelningen för akut rehabilitering vid Piteå älvdals sjukhus, där dessutom en av studierna i avhandlingen genomfördes. Sedan 2000 har hon arbetat med forskning vid enheten för geriatrik, Umeå universitet. Hon finns på tel. 090-785 87 72, e-post maria.lundstrom@germed.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, och har titeln Delirium in old patients with femoral neck fracture – risk factors, outcome, prevention and treatment. Svensk titel: Delirium hos äldre patienter med cervikal höftfraktur – riskfaktorer, konsekvenser, prevention och behandling.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Lars-Olof Wahlund, Sektionen för Geriatrik, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm.
Inom Stockholms läns landsting försöker man sedan en tid tillbaka öka inslaget av konkurrens. Det har man gjort till exempel genom att bolagisera akutsjukhus och genom att privatisera vårdcentraler och S:t Görans sjukhus. Dessutom har man försökt genomdriva en stor upphandlingsmodell för sjukvård.
Tommy Jensen vid Umeå universitet har under åren 1991-2002 studerat denna omvandling inom landstinget. Avhandlingen baseras på politiska dokument, debattutskrifter från landstingsfullmäktige och intervjuer under en treårsperiod.
Tommy Jensen har kommit fram till att vissa teoretiska principer, som till exempel konkurrensens natur, effekter, drivkrafter och innehåll, förenklas för att passa in lokalt inom hälso- och sjukvården. Och olika aktörer, med olika utgångspunkter och makt, har olika uppfattningar om vad konkurrens egentligen innebär. Till exempel skiljer sig uppfattningarna om vad man ska konkurrera om i Stockholms läns landsting – är det patienter, diagnoser eller management? Och vem ska konkurrera med vem – ska exempelvis alla akutsjukhus konkurrera med varandra? Eller ska offentliga akutsjukhus konkurrera med privata? Flera olika tolkningar av konkurrens uppträder, något som komplicerar tillvaron och skapar än mer oordning och komplexitet på hälso- och sjukvårdsmarknaden.
Enligt ekonomisk teori antas överföringar av varor och tjänster vara väl avgränsade på marknaden. Så kallade sidoeffekter, som till exempel imperfekt konkurrens och ofullständig information, utgör undantagen. Men när hälso- och sjukvården i Stockholm inför konkurrens, visar Tommy Jensen att sidoeffekter snarare är regel än undantag.
I hälso- och sjukvården finns otaliga lösningar, problem och översättningar ständigt närvarande. Därför gäller det för beslutsfattare i vården att inte fastna i föreställningar om den enda framkomliga vägen. Ekonomisk teori om konkurrens är inte konstruerad för att möta den här typen av komplexitet, därför råder Tommy Jensen hälso- och sjukvården att ha mindre tilltro till ortodox ekonomisk teori och ekonomisk utveckling.
Fredagen den 10 december försvarar Tommy Jensen, institutionen för företagsekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Översättning av konkurrens i ekonomiska laboratorier: förenkling, komplexitet och fördunkling i hälso- och sjukvården. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Alf Rehn, Åbo Akademi, Finland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Tommy Jensen,
institutionen för företagsekonomi,
tel: 090-786 95 53,
e-post: tommy.jensen@fek.umu.se
En metod att minska vittringen är att täcka anrikningssanden vatten med en vattennivå på ca 2 m. Detta kräver emellertid höga stabila vallar, vilket medför stora kostnader för gruvbolagen och risker för vallbrott. För att förbättra vattentäckningen ytterligare föreslår växtfysiologen Eva Stoltz i sin avhandling vid Stockholms universitet att man sänker vattennivån till ett minimum och etablerar ett lager med våtmarksväxter på avfallet. Därmed kan vattenytan sänkas och kostnaden för byggandet av dammvallar reduceras. Våtmarksväxterna bidrar också till en vackrare miljö och är bättre för djurlivet.
Eva Stoltz visar att man kan etablera växter på den näringsfattiga anrikningssanden om man tillför växtnäring som t.ex. rötslam. En positiv effekt av våtmarksväxten ängsull är att den kan minska metallhalten i lakvattnet och göra det mindre surt. Växternas påverkan på metallhalten i vattnet varierar beroende på vilka mineraler sanden innehåller. Växter kan frisätta men också binda metaller, dels genom upptag i rötter och skott, och dels genom att ändra förhållanden i sanden som gör metallerna mer eller mindre rörliga.
Eva Stoltz har medverkat i det MISTRA finansierade programmet MiMi (Åtgärder mot miljöproblem från gruvavfall).
Doktorsavhandlingens titel: Phytostabilisation – use of wetland plants to treat mine tailings
Disputationen äger rum fredagen den 10 december kl. 10.00 i föreläsningssalen, Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5 och kommer att vara på engelska. Opponent är Dr Marinus Otte, University College Dublin, Ireland.
Eva Stoltz kan nås på tfn 08-16 341 5 (Botaniska institutionen, 106 91 Stockholm), 070-154 81 55 eller e-post: eva.stoltz@botan.su.se.
PROGRAM:
Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet inleder och presenterar en exempelsamling över svensk medicinsk forskning som ämnesrådet tagit fram
Ann-Beth Jonsson, docent vid Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum Karolinska Institutet:
Hur kommunicerar bakterier med kroppens egna celler?
Projektet studerar hur bakterier vidhäftar, tar sig in i och kommunicerar med cellerna i vår egen kropp. Idag blir fler och fler bakterier antibiotikaresistenta, och vissa sorters bakterier är nu resistenta mot alla antibiotika vi har. Därför är det viktigt att vi lär oss mer om hur bakterier interagerar med våra celler för att hitta nya sätt att behandla, bota, och förhindra infektionssjukdomar.
Per Enblad, professor vid Institutionen för Neurovetenskap – Neurokirurgi, Uppsala universitet:
Akut skallskada och hjärnblödning – med fokus på neurointensivvård
Projektet ska studera hur man kan förhindra komplikationer efter skallskada genom intensiv övervakning av hjärnan och kroppens vitala funktioner, men också vilka behandlingsmetoder och åtgärder som sätts in när något tillstött och vilket resultat som uppnås. Målet är att genom förbättrad övervakning förbättra behandlingsresultaten och bidra till nya behandlingsstrategier inom neurointensivvården.
Karin Forsberg Nilsson, bitr huvudsekreterare:
Årets ansökningsomgång – utfall och trender
Biträdande huvudsekreterare för medicin, Karin Forsberg Nilsson, redogör avslutningsvis för hur årets ansökningsomgång ser ut i stort.
DATUM& TID:
Tisdag 14 dec kl 9:00 – 10.00
(Kaffe och frukostsmörgåsar serveras från kl 8.30)
PLATS: Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, sal Linné
Kontaktinformation
YTTERLIGARE INFORMATION:
Annakarin Svenningsson, informationsansvarig ämnesrådet för medicin, 08-546 44 219, anna.karin.svenningsson@vr.se
Marlene Truedsson, informatör ämnesrådet för medicin, 08-546 44 110, marlene.truedsson@vr.se
ANMÄLAN:
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet
08-546 44 216, 0733-666 216, kajsa.eriksson@vr.se
