Till hösten 2005 börjar drygt 20 doktorander med lärarexamen en gemensam resa mot doktorsexamen genom att de deltar i forskarskolan i Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hälften av dessa kommer att arbeta parallellt i skolan och finansieras av sina arbetsgivare.

Mångvetenskaplig forskarskola som organiseras i olika teman
Den nämnd som ansvarar för lärarutbildningen vid Göteborgs universitet – Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) – står bakom forskarskolan. Forskarskolan i Utbildningsvetenskap är mångvetenskaplig och genomförs i samverkan med fakulteterna vid Göteborgs universitet. Ett syfte är att främja samverkan mellan discipliner för att få till stånd mångvetenskapliga forskningsmiljöer kring utbildningsvetenskapliga forskningsfrågor; frågor som har relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Därför har följande sex breda och samlande forskningsteman formulerats: Lärandets innehåll, process och miljö; Nya media, undervisning och lärande; Omvärlden i skolan; Nya livsmönster, värden och sanningar; Läraryrkets kunskapsbas samt Den pedagogiska verksamhetens förändring.
Kännetecknande för dessa forskningsteman är inte bara att de är mångvetenskapliga utan framför allt att de har en stark ämnestillhörighet som grund. De sex forskningstemana innefattar flera olika vetenskapsområden, vetenskapliga discipliner och kunskapsområden. För de doktorander som har ett forskningsfokus som ligger vid sidan av temana finns en ”öppen ingång”. Till temana och till den ”öppna ingången” finns ett antal utbildningsvetenskapligt inriktade forskarutbildningsämnen kopplade. Det är i dessa ämnen man disputerar i. Doktorsavhandlingen har sin bas i något av universitets olika ämnen och kommer att beröra utbildningsvetenskapliga frågor.
Utformningen av forskarskolan gör det möjligt att tillvarata och samordna den befintliga forskning och forskarutbildning inom redan etablerade områden som är relevant för lärarutbildning. Detta ger också förutsättningar att på lång sikt utveckla nya kunskapsområden och nya forskningsinriktningar i förhållande till lärarutbildning, pedagogisk yrkesverksamhet och universitetets olika ämnesområden

Ansökan och antagning
För att kunna antas till forskarskolan fordras lärarexamen och en uppsats som utgör del i bedömningen. Behörighet för antagningen följer gällande bestämmelser enligt högskoleförordningen om grundläggande behörighet. Ansökan sker till ett forskningstema och till det forskarutbildningsämne vid den fakultet som doktoranden önskar att lägga fram sin utbildningsvetenskapligt inriktade avhandling vid. Doktoranden kan ta ut en licentiatexamen efter halva utbildningstiden eller fortsätta till en doktorsexamen. Ansökningstiden går ut den 15 mars 2005 och forskarutbildningen startar den 1 september 2005.

Information finner du på hemsidan; http://www.ufl.gu.se/cul

Kontaktinformation
Heléne Nilsson
Informatör/webbredaktör
Göteborgs universitet
Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
Box 100, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Föreningsgatan 20
Tel 031-773 55 22
Fax 031-773 55 15

Få svenskar har som Ingmar Bergman bidragit till att internationellt skapa bilder av Sverige och till att förmedla intresset för svensk kultur och svenskt språk över gränserna. När Stockholms universitet nu under våren 2005 ägnar de öppna tisdagsföreläsningarna åt Ingmar Bergman är serien upptakten till en rad kommande evenemang i regissörens namn.

I månadsskiftet maj-juni äger The Ingmar Bergman Symposium rum, arrangerat av Stockholms universitet och Stiftelsen Ingmar Bergman. I samband med detta lanseras också webbplatsen Ingmar Bergman: Face to Face, världens största faktasamling om Bergmans konstnärskap. Hösten 2005 öppnas Ingmar Bergmans arkiv för den internationella forskarvärlden. Arkivet, som tillkommit i nära samarbete med Stockholms universitet, förvaltas av Stiftelsen Ingmar Bergman. Ett brett spektrum av forskare inom såväl estetiska som historiska discipliner får då tillgång till ett helt unikt arkivmaterial – särskilt intressant tack vare Bergmans stora spännvidd som teater- och filmregissör och som författare, men inte minst också genom den särställning han genom åren kommit att inta i svenskt kulturliv.

– Detta unika material kommer att betyda mycket för den fortsatta forskningen om Ingmar Bergman, säger rektor Kåre Bremer. Med vårens tisdagsföreläsningar vill vi visa något av den forskning som nu finns om Ingmar Bergman, hedersdoktor vid universitetet 1975.
Serien Ingmar Bergman – från rebell till nationalmonument inleds tisdagen den 25 januari då Astrid Söderbergh Widding, professor i filmvetenskap samtalar med regissören och författaren Vilgot Sjöman under rubriken Ingmar Bergman och kannibalerna.

Föreläsningarna äger rum i Aula Magna, Frescati.

Programmet finns på www.su.se/forskning/popularvetenskap

Information om The Ingmar Bergman Symposium kommer att finnas på www.ingmarbergmanfoundation.se

Närmare upplysningar:
Agneta Paulsson, tfn 08-16 22 56, 070-696 65 15, e-post agneta.paulsson@eks.su.se

På olika sätt försöker man från politiskt håll att förbättra och utveckla arbetet i skolan. De politiska intentionerna är bl.a. att arbetet ska utvecklas mot att elevernas kunskaper i olika ämnen tillgodoses samtidigt som även fostran och utvecklandet av social kompetens poängteras. Ett sätt att utveckla innehållet på ett sådant sätt anses vara att i högre grad än tidigare anknyta fritidspedagoger till skolans arbete med yngre skolbarn. Avhandlingen beskriver tre olika tillvägagångssätt som fritidspedagogerna använder sig av då man arbetar i skolan. Några av de studerade fritidspedagogerna använder sig av ett innehåll som poängterar både social fostran och kunskaper som av tradition är förknippade med skolans undervisning. Andra fritidspedagoger genomför aktiviteter som enbart syftar till att stärka barns självförtroende, skapa gemenskap i barngruppen och att fostra barnen. En tredje grupp fritidspedagoger använder sig av ett innehåll som syftar till att ligga i linje med vad man uppfattar som skolans traditioner, att anknyta till skolämnen och arbetsdisciplin. Att man bevarar de egna traditionerna eller att man övertar skolans traditioner är dock inte något som kan sägas förnya eller utveckla skolans arbete utifrån de politiska intentionerna. Det visar sig också att den enskilda fritidspedagogen betonar olika sorters innehåll och genomför olika sorters arbete vid olika tillfällen under arbetsdagen. Arbetet verkar på så sätt splittrat och fritidspedagogerna får, bl.a. beroende på deras egna syften med olika aktiviteter, olika roller i arbetet. Sammanfattningsvis kan fritidspedagoger visserligen bidra till att utveckla innehållet i skolan men om deras arbete ska utvecklas till att omfatta både social fostran och mer ämnesinriktade kunskaper är detta bl.a. beroende av deras egna uppfattningar av vad barnen gör i klassrummen och vad aktiviteter i skolan ska innehålla. Dessutom är innehållet i det arbete de utför beroende av de förväntningar som skolledning, lärare och föräldrar har på aktiviteternas innehåll. Författare: Björn Haglund, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Avhandlingens titel: Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samlingar i skolan Handledare: Docent Biörn Hasselgren, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Disputation: Fredagen den 28 januari 2005, kl 10.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen, Mölndal Opponent: Fil. Dr. Finn Calander, Uppsala universitet Kontakt: bjorn.haglund@ped.gu.se 031/773 24 24,

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

När ett monopol avskaffas sätts en rad processer igång där många nätverksrelaterade aktörer är inblandade. Aktörerna kan i detta fall t.ex. vara företag, myndigheter, forskare, media och allmänhet. Dessa lägger tillsammans ner stor kraft på att skapa villkor som främjar framväxten av en marknad med fungerande konkurrens, och det är här kontroverserna uppstår.

– Aktörerna har oftast olika uppfattning om vilka nya spelregler som ska börja gälla och då uppstår kontroverser, säger Susanna Mattsson. I det fall jag studerat, Postens brevförmedling, var aktörerna oense om ”vardagliga saker”. Det kunde handla om postnummer, postboxar och prissättning.

Det är inte enbart så att köpare och säljare skall förändra sina beteenden i och med de nya marknadsförutsättningarna. Förhandlingar äger även rum i det som kan kallas normeringspraktiken, inom ramen för rättsväsendet och i riksdagen/regeringen.

I dessa diskussioner är även aktörer från den så kallade utbytespraktiken (d.v.s. säljare och köpare) och från den så kallade avbildningspraktiken (t.ex. utredare, forskare, teorier och mätmetoder) involverade.

Studien baserar sig på aktörsnätverksteorin som huvudsakligen utvecklats av franska sociologer.

Susanna Mattssons doktorsavhandling ”På gränsen mellan ordning och oordning – artefakternas betydelse vid marknadsombildningar. En studie av den svenska postmarknadens ombildning” kan beställas via Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se.

Kontaktinformation
Susanna Mattsson, Institutionen för marknadsföring och strategi, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9746
E-post: Susanna.Mattsson@hhs.se

Vid hearingen ger forskarna sin analys av skadeläget i skogen, som bedöms medföra långsiktiga ekonomiska förluster och inkomstbortfall i flermiljardsklassen för regionen och för Sverige.

Hearingen kommer att omfatta en rad olika frågeställningar och har som mål att ge en samlad bedömning av:

• katastrofens påverkan på skogsbruket på kort, medellång och lång sikt,
• vilka åtgärder som behövs på politisk nivå,
• vad katastrofen innebär för nästa skogsägargeneration,
• hur skogen ska skötas för att lika omfattande skador ska kunna förhindras i framtiden.

I hearingen medverkar:
Rolf Björheden, professor i skogsteknik (moderator)
Hur ska arbetet bedrivas med att ta hand om stormfällt virke?
Risker och arbetarskyddsfrågor.
Lagringsproblematik.

Mårten Bendz, professor emeritus i skogsteknik
Vad är den dagsfärska bedömningen av läget i Götaland?
Vad innebär problemen i Småland i ett nationellt perspektiv?
Behovet av nationell ledning.

Klara Helstad, doktorand i skogsteknik
Effekter på sågverkens råvaruförsörjning.

Göran Peterson, universitetsadjunkt, kursledare i ”Hållbart familjeskogsbruk”.
Hur är situationen för ett urval skogsägare? – information från kursdeltagare.

Harald Säll, universitetslektor, doktor i virkeslära
Hur stor är omfattningen av skadorna i förhållande till tidigare stormar?
Hur påverkas skogsägarens ekonomi och förutsättningar för generationsskiften?
Vilka möjligheter finns att lagra virke på hyggena?

Thomas Thörnkvist, professor i virkeslära
Hur påverkas virkets egenskaper av stormen?
Vilka blir konsekvenserna för sågverksindustrin?
Hur bör situationen hanteras på nationell nivå?

Göran Örlander, professor i skogsskötsel
Finns det orsakssamband mellan skogsskötselmetoderna och omfattningen av skadorna?
Följdrisker för insektsangrepp på virke som ej kommer ur skogen.
Hur påverkas virkesproduktionen på lång sikt?

Välkommen!

Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta:
Håkan Jalling, informationschef, telefon 070-660 64 33 eller Jerker Persson, pressansvarig,
070-572 26 56

Quevedos ideologi består av en kompromiss med värderingar som representerades av den dåtida spanska monarkin samt ett tidigt uttryck av det som idag kan kallas nationalism. Andra ideologiska aspekter är en stark kristen övertygelse som sätts emot andra religioner, framförallt judendomen, som vidare ger uttryck för antisemitism. En sista aspekt av Quevedos ideologi är hans nedsättande kvinnosyn (misogynyn) som liksom övriga aspekter präglar alla hans verk.

Quevedos kritiker har dock hävdat att det finns ett undantag för de ideologiska uttrycken i Quevedos verk, nämligen kärlekslyriken. Denna ”poesia de amor” skrivs inom ramarna av den klassiska grekiska och latinska kärlekspoesin, samtidigt som den existerar under Petrarcas dominerande inflytande. Det skulle innebära att det är svårt att hitta en koppling mellan denna lyrik och den dominerande ideologin under Quevedos epok.

Alejandro Urrutia har dock haft som syfte med sin avhandling att försöka hitta sambandet mellan Quevedos kärlekspoesi och den ideologi som finns i hans övriga verk. Verket som studeras, Canta sola a Lisi, består av en grupp poem med klart samband till Petrarcas Canzonieri. Med hjälp av begrepp som ’intertextualitet’, ’intratextualitet’ samt ’hypogram’ försöker Urrutia i sin avhandling bevisa att det även här går att hitta uttryck för Quevedos ideologi vilka i sin tur avspeglar epokens ideologi. Avhandlingsförfattaren föreslår en läsningsprocess som betonar inte enbart aspekter som den klassiska retoriken och förhållandet mellan klassisk grekisk, latinsk och Petrarcas kärlekslyrik som finns i Canta sola a Lisi, utan också de ideologiska drag som denna poesi innehåller. Då hittar han uttryck för såväl nationalism som antisemitism och misogyny även i denna kärlekslyrik.

Avhandlingens titel: Hacia una lectura ideológica del Canta sola a Lisi de Francisco de Quevedo.
Disputationen äger rum lördagen den 15 januari 2005 kl. 10.15
Opponent: Professor Ignacio Arellano
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Alejandro Urrutia, tel. 031-773 1812 (arb),
e-post alejandro.urrutia@rom.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Kostnaden för virkestransporter från skogen ökar med 1200 miljoner kronor medan transporterna av papper, massa och sågade trävaror ökar med ca 500 miljoner kronor. Flistransporter samt skogs- och bioenergi drabbas också med ökade kostnader på 300 miljoner kronor. Kostnadsökningen på totalt 2 miljarder kompenseras något av sänkt dieselskatt för skogsmaskiner (200 miljoner).

– I relativa tal handlar det om en kostnadsökning på ca 30 procent för skogstransporterna och ca 40 procent för transporterna från sågverken och pappers- och massaindustrin, säger forskningschef Lennart Rådström vid Skogforsk.

Det kan dessutom ge stora konsekvenser för industrins virkesförsörjning, menar han:

– Förslaget riskerar att lägga en död hand över skogen i dåliga avsättningslägen långt från industrierna. Våra analyser visar att stora virkesvolymer kan hamna i en ekonomisk riskzon. Industrins kostnader för virket från dessa områden riskerar helt enkelt att bli för höga.

Skogforsks regionala kalkyler visar också att enskilda skogsägares nettointäkter kan komma att minska drastiskt som en följd av förslaget. Det ger i sin tur långsiktiga negativa effekter på skogstillståndet, säger Lennart Rådström:

– Minskad lönsamhet i skogsbruket minskar skogsägarnas incitament att sköta skogen. Det hämmar virkesproduktionen och industrins framtida virkesförsörjning.

Kontaktinformation
Kontakt:
Lennart Rådström, forskningschef. 018-18 85 50, 0705-18 85 50.

Sverker Johansson, informationschef. 018-18 85 30, 0705-18 85 30.

Ladda ned rapporten:

– Det är möjligt att implementera kostnads- och effektiviseringsprogram och samtidigt bibehålla förmåga till förnyelse inom ett företag, men det är svårt, säger Anders Richtnér. Nyckeln är att skära ner på rätt saker. Det är t.ex. av yttersta vikt att de kunskapsskapande krafterna i företaget inte skadas, eftersom de är grunden för såväl kortsiktig som långsiktig innovation.

Ledningar som står inför kostnadsbesparingar underskattar ofta konsekvensen av att människor med specifika kompetenser försvinner från företaget eller att tid och resurser som tidigare avsatts för gränsöverskridande möten inom och mellan företag bortrationaliseras. Anders menar att det just är på gränsöverskridande möten som idéer genereras och kommersialiseras och att det därför är av största vikt att personal får möjlighet att dela erfarenheter och kunskaper.

– Mitt råd till beslutfattare är att se bortom en procentuell minskning rakt över företaget, avslutar Anders. Fokus ska istället ligga på att identifiera vad som är kritiskt för att skapa kunskap i organisationen och sedan undvika att skära ner på dessa delar.

Anders avhandling ”Balancing Knowledge Creation” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, e-post: efi@hhs.se, eller direkt från författaren.

Kontaktinformation
Anders Richtnér
Institutionen för företagande och ledning, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 95 94
Mobil: 073-659 77 27
E-post: anders.richtner@hhs.se