Det är forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI NBC-skydd och Umeå universitet som ingår i ett internationellt konsortium som nu publicerar sina rön i den ansedda tidskriften Nature Genetics. Artikeln är en rapport om kartläggningen av bakteriens fullständiga DNA-sekvens, så kallad sekvensering, och studiet av genomet hos en fullt sjukdomsframkallande stam av Francisella tularensis. Genomet är uppbyggt av närmare 1,9 miljoner baspar, bland vilka forskarna kunnat hitta 1 804 gener.

I den funktionella beskrivningen av genomet beskrivs bland annat bakteriens sjukdomsframkallande egenskaper, som inkluderar bildandet av så kallade pili, en typ av utskott som används vid infektion av människoceller. En annan egenskap som beskrivs är bakteriens förmåga att ta upp järn, en egenskap som är nödvändig för att bakterien ska kunna framkalla sjukdom.

Kartläggningen av Francisella tularensis fullständiga genom är ett viktigt framsteg för förståelsen av hur denna bakterie framkallar sjukdom hos människa, och kommer att ge fart åt framtida arbete för att skapa möjlighet till skyddsåtgärder mot detta potentiella biologiska stridsmedel, som kan komma att användas både av stater och av terrorister. Japan utvecklade vapen baserade på bakterien under 1930- och 40-talen. USA och Sovjetunionen gjorde senare samma sak. Det finns en oro över att biologiska vapen innehållande denna bakterie fortfarande existerar på andra håll i världen.

Harpest är en akut febersjukdom som är känd i Sverige sedan 1930-talet. Utbrott av sjukdomen uppkommer bland gnagare med några års mellanrum, och sjukdomen kan då också överföras till människan, en så kallad zoonos. Smittan överförs vanligen via ett bett av ett leddjur som tidigare ätit upp ett infekterat djur. I snitt konstateras ett hundratal fall av harpest varje år i norra Sverige och över 700 fall inträffade 2003.

Bakterien kan även överföras via insekter, damm och i sällsynta fall vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på spridningssättet. Sår, svullna lymfknutor och lunginflammation hör tillsammans med hög och långvarig feber till sjukdomsbilden. Vanligt penicillin biter inte på bakterien, så speciella antibiotika krävs för framgångsrik behandling. Utan behandling är risken stor för komplikationer, dock ej dödliga i den svenska varianten av harpest. I Nordamerika finns en mer ilsken variant av bakterien, som den sekvenserade stammen tillhör och där har också viss andel av harpestfallen dödlig utgång.

Artikeln finns publicerad på www.nature.com/naturegenetics. Förste författare är Pär Larsson, anställd vid FOI NBC-skydd och doktorand vid avdelningen för klinsk bakteriologi, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Pär Larsson, Totalförsvarets forskningsinstitut, doktorand vid Inst. för klinisk mikrobiologi, Klinisk bakteriologi. Telefon 090-10 67 89, e-post par.larsson@foi.se.

Professor Anders Sjöstedt, Inst. för klinisk mikrobiologi, Klinisk bakteriologi. Telefon 090-785 11 20, e-post anders.sjostedt@climi.umu.se

Docent Mats Forsman, Totalförsvarets forskningsinstitut, telefon 090-10 66 69, e-post mats.forsman@foi.se

Flera internationella och nationella forskningsråd samt företag och riskkapitalbolag investerar i dag stora belopp inom nanoteknologi och på nanomaterial. Som exempel på ett sådant material kan nämnas kolnanorör, som är uppbyggt av kolatomer, det vill säga samma atomer som bygger upp strukturen för diamant och grafit samt organiska föreningar. Nanorör kan ses som ett eller flera hoprullade ark av grafit. Dessa nanorör, som upptäcktes år 1991 kan beroende på hur kolatomerna är orienterade i förhållande till varandra förekomma som ledare eller halvledare och är därför intressanta inom modern elektronikindustri. Nanorören uppvisar även en stor hållfasthet och är starkare än stål.

Den forskning som presenteras i artikeln visar hur nanorör kan användas som sensorer av olika gaser som kan vara svåra att upptäcka med existerande mätmetoder. Genom ett samarbete mellan professor Peter Eklund och doktorand Hugo Romero vid Pennsylvania State University, USA, som gjort experimentella studier, och docent Kim Bolton och professor Arne Rosén vid Göteborgs universitet, som gjort teoretiska beräkningar presenteras hur sådana nanorör uppvisar en extrem känslighet för detektion av ädelgaser och olika kolväten. Den höga känsligheten erhålles eftersom nanorören har formen av en cylinder där elektronledningen sker i cylinderväggen. När nanorören deformeras av gasmolekyler som kolliderar med rören förändras de elektriska egenskaperna beroende på typ av gas samt dess tryck.

Hela artikeln i Science:

http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/307/5706/89

Ytterligare information om forskning om nanorör, som bedrivs inom gruppen för Molekylfysik vid Göteborgs universitet och Chalmers kan studeras på gruppens hemsida http://fy.chalmers.se/~kim/nanotubes.htm.

Mer information kan även ges av:
Kim Bolton, docent vid Göteborgs universitet
Tel: 031- 772 3296

E-post: kim@fy.chalmers.se

Arne Rosén, professor vid Göteborgs universitet

Tel: 031-772 3295

E-post: arne.rosen@fy.chalmers.se

Hela pressmeddelandet finns också att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2005/science_boltonkim.shtml

———————————————————–

Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör

Fakultetskansliet för naturvetenskap

Göteborgs universitet

Tel: 031-773 28 64

Fax: 031-773 48 39

– Vi vill skapa ett tvärvetenskapligt diskussionsforum för hur olika faktorer begränsar människors möjligheter och styr deras livsval, i synnerhet i utvecklingsländer. Nya forskningsresultat kommer att redovisas och diskuteras inom ramarna för olika vetenskapliga inriktningar. Vår förhoppning är också att inspirera till ny forskning inom det här området, säger Gudrun Dahl, en av arrangörerna och professor i socialantropologi vid Stockholms universitet.

Ämnen som avhandlas är bland annat barn och ungdomar, kvinnors reproduktiva rättigheter, klimat, korruption, miljö, etnicitet, mat och vatten, genus, hälsa, infrastruktur, lag och rätt, religion, urbanisering, krig och våld och välfärd.

– Konferensen illustrerar forskningens roll i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling.
Den är också en manifestation av 30 års stöd till u-landsforskning vid universitet och högskolor som ger värdefulla bidrag till det svenska utvecklingssamarbetet, säger Berit Olsson, chef för Sidas avdelning för forskningssamarbete, SAREC.

Konferensen inleds med anföranden av Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet och biståndsminister Carin Jämtin (s).

Konferensen är på engelska. Öppningstal, huvudtal, paneldebatter och workshops,
som alla hålls vid Stockholms universitet, är öppna för media. För information om deltagare, schema och lokaler, abstracts mm, se www.vulnerability.se
För pressanmälan och frågor, kontakta Maria Erlandsson.


Kontaktpersoner:
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53 mobil 070-230 88 91
Susan Selerud, projektledare Stockholms universitet, tfn 08-16 15 98 mobil 0709-59 16 90
Gudrun Dahl, professor socialantropologi Stockholms universitet, tfn 08-16 33 75 mobil 0768-60 75 89
Anne Sisask, Sida, Avdelningen för forskningssamarbete, SAREC, tfn 08-698 52 17 mobil 073-80 999 28
Agneta Halldén, Sida, Avdelningen för forskningssamarbete, SAREC, mobil 073 – 709 64 80

Utifrån nya, egenutvecklade datametoder beskriver Ken Åman, kemiska institutionen, hur en populär experimentell metod tolkar hur vatten påverkas av sin omgivning i två viktiga biofysikaliska system.

Detta är grundforskning som också har medicinska kopplingar. Det ena systemet som analyserats är metalljoner i vattenlösning något som är viktigt i den grundläggande förståelsen för hur man kan skapa mer kontrastrika bilder i de magnetkameraundersökningar som utförs på sjukhusen. Det andra systemet är lipiddubbelskikt i vattenlösning som är viktigt för att öka den grundläggande förståelsen för hur kroppens cellmembran fungerar.

Avhandlingens tema behandlar hur beräkningsmodeller kan användas som förklaring av experiment utförda med en speciell mätmetod som förkortas NMR och på svenska heter kärnmagnetisk resonans. Detta är samma metod som används vid medicinska magnetkameraundersökningar.

Fredag den 14 januari 2005 försvarar Ken Åman, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling i biofysikalisk kemi med titeln Water Relaxation Processes as Seen by NMR Spectroscopy Using MD and BD Simulations. Svensk översättning av titeln: Vattenrelaxationsprocesser som det ses i NMR-spektroskopi genom att använda MD- och BD-simuleringar. Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal KB3A9 i KBC-huset. Fakultetsopponent är Arnold Maliniak, professor i fysikalisk kemi vid Stockholms universitet.


Ken nås på:
Tel: 070 – 236 90 42
E-post: ken.aman@chem.umu.se

Denna yta som kan kartläggas i djuphavens sediment är bland annat kopplad till det globala klimatet i atmosfärens koldioxidkoncentration. Vid gränsen mellan de eocena och oligocena epokerna för nära exakt 34 miljoner år sedan sänktes den globala CCD-nivån med mer än 1 km i djuphaven, vilket markerar en mycket stor förändring i havsvattnets kemi under kenozoisk tid (de sista 65 miljoner åren). Vid eocen/oligocengränsen sker också den första stora nedisningen av Antarktis.

Hitintills har sambandet mellan dessa två händelser varit dåligt kända. Data från nya borrkärnor från tropiska Stilla havet, upptagna på vattendjup om nära 5 km, visar för första gången att CCD-nivån skedde mycket snabbare än vad som tidigare antagits, i två steg om ca 40 tusen år vardera. De två stegen var åskiljda av en period om ca 200 tusen år.

För första gången kan man nu visa att dessa steg skedde samtidigt med nedisning av Antarktis. Denna första stora nedisning av Antarktis orsakade förändringen i havens kemi och sänkningen av CCD-nivån, troligtvis genom att nedisningen sänkte den globala havsnivån, vilket torrlade enormt stora shelfområden. Därigenom förflyttades kalksedimentationen från shelferna till djuphaven, vilket sänkte CCD-nivån i djuphavsbassängernas vattenmassor med mer än 1000 m. Den observerade förändringen av syreisotopdata i borrkärnorna från Stilla havet är så pass stor att den inte enbart kan bero på bildningen av is på Antarktis. Den signalerar också att det globala klimatet antingen blev generellt kallare eller att nedisning måste ha skett även på norra halvklotets kontinenter.

Detta visar ett samarbete mellan forskare från Stockholms universitet och forskare från Storbritannien och USA. Från Stockholms universitet är det Jan Backman, professor i allmän och historisk geologi. Resultatet publiceras i det nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature som kommer ut den 6 januari.

Jan Backman kan nås på tfn 08-16 47 20 eller e-post backman@geo.su.se

Ribosomer finns i alla celler i alla levande organismer och är det maskineri i vilket all proteinsyntes sker. Ribosomernas uppbyggnad är väldigt komplex. De består av två subenheter, en mindre och en större, som båda innehåller ribonucleinsyra (RNA) och proteiner. Sammanlagt innehåller ribosomen tre RNAmolekyler och drygt femtio proteiner.

För att ribosomerna ska fungera i proteinsyntesen måste de ingående komponenterna sättas samman på rätt sätt. Det finns också ett antal proteiner som inte ingår i ribosomerna men som krävs för deras produktion.

Lövgren har i sin avhandling studerat några av de proteiner som är viktiga för produktionen av ribosomer i tarmbakterien E.coli. Proteinerna RimM och RbfA binder till ett förstadium av de mindre av ribosomernas subenheter och hjälper dem att mogna till färdiga ribosomer.

De resultat som Lövgren presenterar i avhandlingen visar att RimM binder specifikt till ett av proteinerna, S19, i den mindre subenheten. Antagligen påverkar detta subenhetens struktur i, eller i närheten, av proteinet.

Lövgren har också studerat hur ett förändrat RimM protein, som inte binder till ribosomsubenheterna, påverkar produktionen av nya ribosomer. Om RimM saknas leder detta till att proteinsyntesen blir mindre effektiv, bakterierna växer långsammare, detta kan dock i viss mån kompenseras av ökad mängd RbfA. Lövgren har undersökt hur produktionen av RbfA kan ökas.

Studierna visade också att ett annat protein, RlmB, är ansvarigt för en kemisk förändring i RNAt i den stora subenheten. RlmB påverkar dock inte ribosomernas bildande eller funktion.

Fredagen den 14 januari försvarar Mattias Lövgren, institutionen för molekylärbiologi sin avhandling med titeln “Accessory factors for ribosomal assembly” . Svensk titel: “Hjälpfaktorer för ribosomproduktion”. Disputationen äger rum i salen “Major groove” byggnad 6L, NUS. Fakultetsopponent är professor Dan Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet.

E-publicering av avhandlingen finns på: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=385

Mattias Lövgren nås på:
Tel: 090-785 67 53
E-post: mattias.lovgren@molbiol.umu.se

Att viktminskning på kort sikt också ger en minskning av risken för komplikationer kopplade till ämnesomsättningen och hjärtkärlfunktionen har varit känt tidigare. Däremot har de långsiktiga effekterna varit osäkra.

I den aktuella studien har forskarna följt två olika grupper av försökspersoner. Den ena gruppen bestående av 2010 personer hade genomgått kirurgisk behandling, medan den andra gruppen (2037 personer med allvarlig fetma) hade behandlats med konventionella metoder. Försöksdeltagarna kontrollerades bland annat efter två och tio år. Efter två år hade vikten ökat med 0,1 procent hos kontrollgruppen, medan vikten minskat med 23,4 procent hos dem som genomgått kirurgisk behandling.

Efter tio år hade vikten ökat med 1,6 procent från ursprungsvikten hos kontrollgruppen. Hos kirurgigruppen var viktnedgången 16,1 procent. Energiintaget var lägre och andelen fysiskt aktiva större i gruppen som behandlats kirurgiskt under hela observationsperioden. Såväl efter två som tio år var utfallet bättre i kirurggruppen beträffande flera riskfaktorer såsom diabetes och högt blodtryck.

Tidskriften kommenterar arbetet i en Editorial och konstaterar att kirurgisk fetmabehandling för närvarande är den effektivaste terapin vid svår övervikt.

För vidare information kontakta Jarl Torgerson, docent Sahlgrenska akademin och verksamhetschef NÄL, telefon 0705 75 67 89.

Tidskrift: The New England Journal av Medicine, December 23, 2004

Artikelns titel: Lifestyle, Diabetes, and Cardiovascular Risk Factors 10 Years after Bariatric Surgery

Författare: Lars Sjöström, M.D., Ph.D., Anna-Karin Lindroos, Ph.D., Markku Peltonen, Ph.D., Jarl Torgerson, M.D., Ph.D.,Claude Bouchard, Ph.D., Björn Carlsson, M.D., Ph.D., Sven Dahlgren, M.D., Ph.D., Bo Larsson, M.D., Ph.D., Kristina Narbro, Ph.D., Carl David Sjöström, M.D., Ph.D., Marianne Sullivan, Ph.D., and Hans Wedel, Ph.D., for the Swedish Obese Subjects Study Scientific Group*

Kontaktinformation
Mauritz Ljungman, informationschef

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

mobiltelefon: 070-944 71 98

e-post: mauritz.ljungman@sahlgrenska.gu.se

Det framgår av en forskningsrapport från institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå. Fil dr Tommy Lundgren har studerat den ekonomiska tillväxten i fjällregionen under 16 år fram till och med 2001.

– Det här innebär att framtida reservatsbildningar kan bli kännbara på ett negativt sätt för den lokala tillväxten, om man avsätter produktiv skogsmark, kommenterar Tommy Lundgren.

Reservatsbildning tycks dock ännu inte ha fått någon mätbar effekt vare sig på den ekonomiska tillväxten i fjällkommunerna eller på tillväxten i fjällkommunernas skogssektor. Tommy Lundgren tror att det kan bero på att man till största delen avsatt icke-produktiv mark, som till exempel fjälltoppar och olika typer av impediment, till reservat. En annan förklaring kan vara att man avsatt skog som inte nått avverkningsbar ålder, det vill säga att inkomstbortfallet ännu inte syns i statistiken.

Reservatsbildningarna i sig själva verkar enligt rapporten inte ha fått någon positiv effekt på antalet anställda inom turismsektorn, snarare tvärtom. En tänkbar förklaring är att restriktioner om hur man får bedriva turistisk affärsverksamhet i området oftast följer med en reservatsbildning.

Ett överraskande resultat i rapporten är att turismsektorn inte har någon påvisbar betydelse för tillväxten i fjällkommunernas lokala ekonomi. Däremot finns det ett samband mellan Sveriges totala ekonomi och turismsektorn i fjällkommunerna – när Sverige går bra ökar antalet anställda i fjällkommunernas turismsektor. Något motsvarande samband finns inte mellan fjällkommunernas lokala ekonomi och turismsektorn – när tillväxten skjuter fart lokalt märks det inte alls i form av fler eller färre anställda inom turismsektorn. Turismen påverkas med andra ord av den nationella ekonomin, inte av den lokala.

Inte ens i Åre eller i Malung, där Sälen ligger, kan man visa på några positiva effekter av antalet anställda inom turismen på kommunernas ekonomiska utveckling. Tommy Lundgren menar dock att man för bland annat dessa kommuner måste tolka resultaten med försiktighet. Turismen och dess effekter är svåra att mäta, och antalet anställda är bara ett möjligt mått på denna aktivitet. Investeringar i exempelvis liftanläggningar och andra anläggningar relaterade till turism kommer inte med i denna statistik. Men vad man kan se är att antalet anställda inom turism inte ändrats nämnvärt under den studerade perioden, vare sig i Åre eller någon annan kommun.

***

Studiens syfte har varit att studera olika verksamheters effekt på den ekonomiska tillväxten i 15 skogskommuner under perioden 1985-2001. Den sammanfattas i det FjällMistras skrift FjällFokus nr 18/2004. Rapporten finns inom kort tillgänglig som pdf-fil på FjällMistras hemsida www-fjallmistra.slu.se (publikationer-arbetsrapporter). Skriftens fullständiga titel är: Lundgren, Tommy, The Determinants of Economic Growth in the Swedish Mountain Region – the Role of the Forest Industry, the Tourism Sector and Protected Land. FjällMistrarapport nr 8, ISSN 1652-3822.

Kontaktinformation
Tommy Lundgren, inst för skogsekonomi, SLU i Umeå, tel 090-786 85 65, mobiltel 070-517 43 96.
E-post: Tommy.Lundgren@sekon.slu.se

– Det är första gången effekten av bettskena undersöks på den här typen av patienter. De som använde skenan hade klart högre överlevnad än andra. Bettskenan är ett viktigt tillskott i behandlingen av dessa svårt sjuka patienter, säger tandläkaren Mahmoud Eskafi.

Hälften av alla som får diagnosen hjärtsvikt dör inom fem år. Lider de samtidigt av nattliga andningsuppehåll, eller sömnapné, är prognosen än sämre. Och det gör cirka hälften av patienterna. Idag är standardbehandling för denna grupp av patienter CPAP, en elektrisk apparat som via en mask över näsan blåser in luft i andningsvägarna.

– CPAP är bevisat effektiv, men apparaten är dyr och lite krånglig att använda. Runt 40 procent av patienterna slutar. Med tanke på den höga dödligheten vid hjärtsvikt och andningsuppehåll är det därför angeläget att hitta fler alternativ, säger Mahmoud Eskafi.

För att göra det undersökte han och hans kollegor vid avdelningen för bettfysiologi, tillsammans med hjärtläkare vid Universitetssjukhuset Mas, effekten av en särskild bettskena. Den fixerar underkäken i ett framskjutet läge mot överkäken, och används allt oftare av patienter med andningsuppehåll, eller sömnapné. Dock inte av dem som samtidigt lider av hjärtsvikt, eftersom ingen hittills undersökt hur den fungerar på dem.

Eskafis avhandling, som bygger på studier av 25 patienter med hjärtsvikt och sömnapné, visar att skenan minskar andningsuppehållen och avlastar hjärtmuskulaturen.

– Vi jämförde situationen före och sex månader efter behandlingen hos enskilda patienter. Röntgenundersökningar visar att skenan skapar fria andningsvägar. Det tycks leda till gynnsammare tryckförhållande i bröstkorgen, vilket gör det lättare för hjärtat att pumpa ut blod i kroppen.

Forskarna tittade också på överlevnaden i ett längre perspektiv. Den var 56 procent fem år efter det att patienterna fått skenan, eller ca. åtta år från det att de fått diagnosen hjärtsvikt. Det är bättre än förväntat. Dödligheten var också signifikant lägre bland dem som kunde använda skenan än övriga.

– Man ska komma ihåg att studierna var små och att vi saknade en kontrollgrupp. Därför måste resultaten tolkas försiktigt och det behövs fler och större studier innan man kan säga något säkert om effekten. Men resultaten är intressanta och visar att bettskenan kan förlänga livet, säger Mahmoud Eskafi.

Problem för äldre
Ett problem är också att skenan inte fungerar på alla patienter, exempelvis om tandstatus är för dåligt. Ett år efter studiens start användes den av 14 av de ursprungligen 25 patienterna. Några fick frakturer på tandbroar, andra fick rådet att sluta av sin tandläkare och ytterligare någon hade svårt att somna med den.

– Det är egentligen inte så överraskande. Det rör sig om äldre patienter, i genomsnitt 68 år, som ofta har dåligt tandstatus. Men med den tandvård vi har i Sverige kommer nog fler att kunna använda den i framtiden, som alternativ till eller ihop med CPAP. Dessutom är skenan billigare än CPAP och enklare att ta med sig ut på resor exempelvis, säger Mahmoud Eskafi.

Anställningsstöd gav långtidsarbetslösa jobb
Anställningsstödet hjälpte de långtidsarbetslösa som deltog att få jobb. Under tiden i anställningsstöd uppstod viss inlåsning, dvs deltagarna fick ordinarie jobb i lägre takt än de annars skulle ha fått. Efter anställningsstödets slut fick de dock jobb snabbare än jämförbara arbetslösa som inte fick anställningsstöd – i genomsnitt förkortades deltagarnas arbetslöshet med ca 8 månader. Resultaten gäller både dem som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen ett år och dem som varit inskrivna fyra år.

Men trängde eventuellt undan ordinarie anställningar
Att många arbetslösa fick jobb kort efter anställningsstödets slut tyder på att de troligen stannade kvar hos samma arbetsgivare som tidigare fått anställningsstödet. Det i sin tur tyder på att programmet trängde undan anställningar, som skulle kommit till stånd även om inte anställningsstödet funnits. Eftersom gruppen av deltagare i programmet hade en svag ställning på arbetsmarknaden kan dock undanträngningen vara lättare att acceptera i detta fall än i program där deltagarna kommer från en starkare grupp.

Bakgrund
Anställningsstödet kan ses som ett sätt att subventionera företagen för den risk de anser sig ta genom att anställa en långtidsarbetslös. Förhoppningen är att den som blir anställd med anställningsstöd senare ska ha lättare att hitta ett ordinarie jobb.

Data
Vår analys bygger på uppgifter om alla som har registrerat sig som arbetssökande sedan augusti 1991. Under den period vi studerar (januari 1998-oktober 2002) var över 600 000 personer arbetslösa under en tillräckligt lång tid (12 månader) för att kunna komma i fråga för anställningsstöd. Ungefär 3 % av dessa fick under den studerade perioden ta del av anställningsstödet.

Rapport 2004:17 ”Anställningsstöd – en väg från arbetslöshet till arbete?”, är skriven av Anders Forslund, Per Johansson och Linus Lindqvist.

Kontaktinformation
Anders Forslund, tel: 018-471 70 76, e-post: anders.forslund@ifau.uu.se

I studien som ligger till grund för avhandlingen har den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med pacemaker undersökts. Med studien ville avhandlingens författare, leg sjukskötare Dan Malm, hitta metoder för att öka patienternas förmåga till egenvård efter operationen.

Patienterna delades in i två grupper. En kontrollgrupp fick traditionell behandling och uppföljning och en experimentgrupp fick dessutom fördjupad egenvårdsutbildning. Båda grupperna utförde även fysiska test som promenad i korridor och trappgång.

Egenvårdsutbildningen innehöll fördjupad genomgång och personlig uppföljning vid tre tillfällen. Patienterna informerades om bland annat om orsaken till att de fått en pacemaker, vid vilka situationer patienten bör kontakta pacemakermottagningen, hur de kan ta sin egen puls och hur ofta kontroll sker av pacemakersystemet.

– Målet med utbildningstillfällena var att patienten skulle förstå varför pacemakern är en livsviktig behandling och hur de ska agera då de dagligen möts av elektronisk apparatur i samhället som eventuellt kan påverka pacemakerfunktionen, säger Dan Malm.

Undersökningen utvärderades med hjälp av frågeformulär innan patienterna fick sina pacemakers inopererade samt tio månader efter operationen.

– Resultatet visar att patienterna i experimentgruppen upplevde att symtomen svår yrsel och svimning, som gjort att de fått pacemaker, hade minskat eller försvunnit. De hade dessutom en högre nivå av fysisk förmåga än kontrollgruppen, säger Dan Malm.

Resultaten visar också att det är viktigt att sjukvårdspersonalen på ett vänligt och individuellt sätt ger kunnig och riktad information till patienterna.

– Det gäller framför allt dem som under längre tid besvärats av både svår yrsel och svimning och därför känner sig oroliga och rädda för att symtomen ska komma tillbaka. De behöver få tillbaka tryggheten och därigenom åter våga delta i de sociala sammanhang som de tidigare deltog i.

Det är av stort värde om personalen hjälper patienterna att lära sig mer om sin nya situation och informerar om vikten att utföra fysiska aktiviteter. Detta bör göras redan i det akuta skeendet men även, vilket denna undersökning visat, låta patienterna utföra rejäl fysisk ansträngning genom en till exempel trappgång. Då förbättras patienternas möjligheter till egenvård och förutsättningar till en god hälsorelaterad livskvalitet ges redan från start i samband med pacemakerimplantationen.

Avhandlingen är skriven av:

leg sjukskötare Dan Malm, telefon: 036-32 19 11, mobil: 070-456 26 44, e-post: dan.malm@lj.se

Handledare:

Professor Bengt Fridlund, telefon: 046-222 18 58, mobil 070-262 18 58, e-post: bengt.fridlund@omv.lu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för samhällsmedicin, avdelningen för allmänmedicin.

Avhandlingens titel: Health-related Quality of Life in Patients with Pacemaker – a Descriptive and Experimental Study

Avhandlingen försvaras fredagen den 14 januari 2005, klockan 13.00 i föreläsningssal 2119, avdelningen för allmänmedicin, Arvid Wallgrens Backe, hus 2, plan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Matematisk logik innebär helt enkelt matematisk behandling av logik.
– Frågeställningarna är ungefär de samma som för filosofin, de har att göra med vår nyfikenhet på hur tillvaron är beskaffad, säger Fredrik Engström.

I Sverige har matematisk logik traditionellt sett varit ett undanskuffat område, speciellt har modeller till aritmetiken i stort sett totalt negligerats. Därför har Fredrik Engströms forskning skett under handledning av Richard Kaye i Birmingham, Storbritannien, författare till standardverket inom modeller till aritmetiken.

Avhandlingen är en del av detta ganska smala område. Den vänder och vrider på ett par mycket viktiga begrepp och visar att det finns intressanta varianter. Det handlar framförallt om mättnadsegenskaper, såsom rekursiv mättning. Att en modell är mättad betyder att man som matematiker tillåts ”önsketänka” – önskar man ett element med en viss typ av egenskap så finns det – under förutsättningen att önskning är konsistent.

Traditionellt har man trott att det bara finns en viktig sådan mättnadsegenskap, men i början av 1990-talet hittades en ny. I avhandlingen presenteras ytterligare ett par sådana egenskaper, som, åtminstone i någon mening, kan betraktas som intressanta.

Området matematisk logik startade med Freges till största del lyckade försök att formalisera logiken. Med David Hilberts forskningsprogram för att reducera all matematik till ändliga metoder lades mycket arbete på aritmetiken. Många försökte formalisera aritmetiken i den nya logiken på ett sådant sätt att man kunde bevisa att formaliseringen inte medförde några motsägelser.

I början av 1930-talet lyckades dock Kurt Gödel visa att någon sådan formalisering inte kan existera. Han bevisade vad som kom att kallas Gödels ofullständighetssats, nämligen att ett matematiskt system som är tillräckligt starkt för att uttrycka både addition och multiplikation måste vara ofullständigt, speciellt kan det inte bevisa sin egen motsägelsefrihet. Gödels sats och liknande resultat öppnade upp möjligheterna till ickestandardmodeller till aritmetiken, vilka betraktade inifrån uppträder precis som vanlig aritmetik, men vilka, betraktade utifrån, har ”oändligt” stora tal.

Under 1970-talet fick området modeller till aritmetiken ett ordentligt uppsving, mycket tack vare Paris-Harringtons sats som ger ett exempel på en ”vanlig” kombinatorisk aritmetisk utsaga, som inte är avgörbar i aritmetik, det vill säga som varken går att bevisa eller motbevisa ur de vanliga aritmetiska axiomen.

Avhandlingen ”Expansions, omitting types, and standard systems” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 december.

Fredrik Engström är uppvuxen i Ulricehamn.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Fredrik Engström, Matematiska vetenskaper, Chalmers, tel 031-772 53 52
e-post: engstrom@math.chalmers.se

Av de 18 anslagen har Lunds universitet fått den störst delen, hela fem anslag. Detta bland 401 sökande forskare.
Den förste LTH-forskaren är universitetslektor Tomas Akenine Möller, Institutionen för Datavetenskap, som forskar kring mobil grafik.
Under våren är Tomas gästforskare vid University of California, San Diego.
– Jag uppskattar verkligen det här anslaget och ser fram mot de möjligheter det ger, säger han. Jag räknar t ex med att kunna ta in två doktorander. Vi ska försöka bli bäst på mobil grafik, det vill säga grafik i mobiltelefoner och handdatorer. Det används bland annat till kartor, spel och avatarer – ledsagare i datavärlden.
– Den största utmaningen för sådan bildhantering är kombinationen av kraven på hög bildkvalitet på grund av små skärmar och låg energiförbrukning och litet minnesutrymme. Smarta beräknings-algoritmer ska hjälpa till ska höja den upplevda bildkvaliteten med låg energi- och minnesförbrukning.

De andra forskarna är professor Fredrik Höök, Institutionen för fasta tillståndets fysik, och universitetslektor Lars-Erik Wernersson från samma institution.
Fredrik Höök rekryterades till LTH från Chalmers så sent som i somras. Han säger:
– Jag vill utnyttja nanotekniken och de nya fenomen den ger upphov till optiskt, elektriskt och mekaniskt. Syftet är att utnyttja dessa nya materialegenskaper för att åstadkomma extremt känsliga biosensorer för t ex antikroppsreaktioner, cellmembran och andra medicin-tekniska tillämningar.
Pengarna kommer han att använda till att skaffa sitt forskningsområde en bas genom att anställa doktorer och postdocs.

Kontaktinformation
Tomas Akenine-Möller nås för tillfället på tel 1-858-336-5539 (USA) eller e-post: Tomas.Akenine-Moller@cs.lth.se
Fredrik Höök kan nås på 046-222 14 94 eller 0708-95 12 39, e-post: Fredrik.Hook@ftf.lth.se
Lars-Erik Wernersson nås på 046-222 76 78 eller 070-284 13 02 , bostad: 046-13 47 59
Lars-Erik.Wernersson@ftf.lth.se

En cancercell uppvisar ofta stora förrändringar i sina kromosomer. Dessa uppkommer på grund av felaktig kromosomseparation och/eller -reparation. Det är därför av hög prioritet att utröna de cellulära mekanismer som krävs för dessa processer.

I den publicerade studien visas att cellen, för att kunna reparera ett brott i DNA-strängen, behöver proteinkomplexet cohesin. Det rekryteras till kromosomerna nära platsen där DNAs dubbelsträng skadats.

Det är tidigare känt att närvaron av cohesin är helt nödvändigt vid cellens delning. Dess roll är då att hålla ihop de två kopior av kromosomerna som bildats under replikationen fram tills dess att de separerar under celldelningen, mitosen. Om de inte hålls ihop innan celldelningen separeras inte kromosomerna på ett korrekt sätt med en kopia i vardera av de nybildade cellerna.

I publikationen pekar man på att cohesins sammanlänkande funktion behövs även vid reparation av ett dubbelsträngsbrott i DNA. En skada reinitierar cohesin så att det kan knyta samman kromatider även efter den replikation som föregår den vanliga celldelningen, och just på den plats där skadan finns. På så sätt tillåts reparationen av DNA-skadan, som då kan ske genom så kallad homolog rekombination.

Resultaten visar att cohesinkomplexets sammanlänkande funktion är centralt både för kromosomseparation och -reparation, och öppnar för vidare studier av det funktionella sambandet mellan de två processerna.

Publikation:
Postreplicative recruitment of cohesin to double-strand breaks is required for DNA repair
Ström L. Lindroos HB, Shirahige K, Sjögren C
Molecular Cell, December 22, 2004

För mer information, kontakta:
Forskare Camilla Sjögren, institutionen för cell- och molekylärbiologi, tel 08-524 877 61 eller mail camilla.sjogren@cmb.ki.se

Niklas Cserhalmis avhandling tar sin utgångspunkt i nutiden och visar på två olika föreställningar om djurskötsel i förfluten tid. Samhällsdebattörer som Marit Paulsen och Astrid Lindgren och den australiensisk-amerikanske filosofen Peter Singer menar att djur levde goda liv på landsbygden ”förr i tiden”. Den anglosaxiska forskningen, med Keith Thomas som ledande gestalt, hävdar tvärtom att landsbygdens människor behandlade djur grymt och att empati med djur är ett borgerligt urbant fenomen som spridits från eliten till de lägre klasserna på landsbygden. Vem har rätt? Går det att uttala sig om hur de människor som praktiskt skötte om och arbetade med kor, hästar och oxar såg på sina djur?

Såväl i svensk som internationell litteratur saknas vetenskapliga studier av hur ”vanligt folk” betraktat djur. Det som finns är eliternas efterlämnade källor, och den bild som lämnas där är både vanföreställande och oskarp. Vad Niklas Cserhalmi nu har gjort är att gå igenom gamla rättegångsprotokoll*, där både myndighetspersoner, åtalade och vittnen kommer till tals. Utifrån dessa protokoll samt svar på etnologiska frågelistor från Nordiska museet tecknas en alternativ bild av djurskötseln i övergången mellan bonde- och industrisamhälle.

Enligt Niklas Cserhalmi har människans syn på, och behandling av, djur utformats i en ständig konflikt mellan medkänsla å ena sidan och kraven på produktion å den andra. Att människor i gemen hyste empatiska känslor för djur visas bland annat i domstolsprotokollen, där män och kvinnor var beredda att gå i konflikt med djurplågare över djur som de inte hade ekonomisk eller annan vinning av. De fall som redovisas i avhandlingen rör bland annat våld, svältfödning och magra djur som fått arbeta alltför hårt. Ett fall rör en baron Rosencrantz som svältfödde sina djur i Jönköpings län och där hans drängar och pigor anklagade honom för djurplågeri. I slutet av 1800-talet dömdes omkring 1000 personer per år för djurplågeri i Sverige.

Att produktionen i vissa fall tilläts gå före djurens hälsa speglas i båda källmaterialen, bland annat i domstolarnas resonemang om eventuell skuldbörda för de åtalade. Med analyser av domstolsprotokoll och frågelistsvar har det dock varit möjligt att visa att djur hade ett egenvärde på landsbygden i södra Sverige också innan de borgerliga uppfostringskampanjerna för djurskydd påbörjades under de sista decennierna av 1800-talet.

* Sverige fick sin första djurskyddslag 1857. Avhandlingen bygger på 500 djurplågerimål kring våld, vanvård och svält från 1860-1865 och 1920-1925 i Malmöhus, Jönköping och Östergötlands län.

Kontaktinformation
FK Niklas Cserhalmi vid institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, SLU, försvarade fredagen den 17 december kl 13.00 sin doktorsavhandling ”Djuromsorg och djurmisshandel 1860-1925. Synen på lantbrukets djur och djurplågeri i övergången mellan bonde- och industrisamhälle”. Opponent var FD Jonas Liliequist, Umeå universitet.

Mer information: Niklas Cserhalmi, 018-67 22 59, 011-16 08 11
E-post: Niklas.Cserhalmi@ekon.slu.se

Det finns flera ersättningsbränslen för traktorer och andra fordon med tunga dieselmotorer. Av vete kan man framställa etanol, och ur rapsfrö kan man utvinna rapsolja. Rapsoljan kan även förädlas i ytterligare ett steg, till rapsmetylester (RME). Dessa bränslen kan tillverkas på flera sätt, och vilken teknik som är mest lämplig hänger samman med i vilken skala produktionen sker.

Sven Bernesson har framför allt velat undersöka om småskalig produktion av rapsolja, RME och etanol är bättre för miljön än mellanskalig och storskalig produktion. För att kunna göra denna jämförelse använde han en metod som kallas livscykelanalys. Hela kedjan, från odling av råvaror och transporter till produktion och användning av färdigt bränsle, utvärderades. De miljöfaktorer som bedömdes var bidrag till växthuseffekt, försurning och övergödning samt hur mycket energi som går åt för att tillverka en viss energimängd bränsle.

De miljömässiga skillnaderna mellan små-, mellan- och storskaliga anläggningar var, med något undantag, små eller försumbara för de tre drivmedlen. För storskaliga system uppvägdes de längre transportavstånden till stor del av högre oljeutvinningsgrad, större energiutbyte och mer effektivt utnyttjande av maskiner och byggnader. Det mest betydelsefulla produktionssteget var i stället odlingen, där produktionen av gödselmedel, utsläpp av markgaser och behovet av dragkraft hade störst inflytande på miljöbelastningen.

Frågan om vilket av bränslena som är mest miljövänligt är inte helt enkel att besvara. Resultatet beror nämligen på hur man fördelar miljöbelastningen mellan bränslena och de biprodukter man får vid tillverkningen. Av vete får man etanol och drank. Av rapsfrö får man rapsolja och rapsfrökaka eller RME, rapsfrökaka och glycerin.

Ett intressant exempel är jämförelsen av rapsolja och RME. Vid enklare beräkningar blir miljöbelastningen klart mindre för rent rapsoljebränsle. Detta beror på att det vid omförestringen till RME (rapsolja reagerar med metanol och bildar RME och glycerin) åtgår metanol, katalysator och processenergi, vilket bidrar till miljöbelastningen. Vid en utvidgad systemanalys räknar man emellertid med att det glycerin som bildas vid RME-tillverkningen kan ersätta glycerin som tillverkats industriellt från fossila råvaror. Detta glycerin har en hög miljöbelastning som då kan komma omförestringsprocessen tillgodo. Med detta sätt att räkna är RME mer miljövänligt än rapsolja.

Sven Bernesson har också räknat på ekonomin i bränsleproduktionen. Idag är odling av rapsfrö och vete ofta olönsam. En lösning kan då vara att lantbrukarna går samman och startar en mellanskalig anläggning för produktion av rapsolja eller RME och säljer detta istället för rapsfrö. Etanolbränsle blir för dyrt att producera i mellanskaliga anläggningar. I de minsta anläggningarna blir både rapsbränslen och etanol för dyrt att producera, beroende på höga kostnader för arbetskraft och maskiner.

I en annan studie utvärderades egenproducerad RME, etanol och biogas på lantbruk med ekologisk odling. Produktion av RME gav ett gynnsamt energiutbyte och värdefulla biprodukter, men mer luftföroreningar. Produktion av etanol gav ett sämre energiutbyte. Till biogasproduktion krävdes mindre areal, vilket innebar mindre bruknings- och markemissioner. Emellertid blev emissionerna av metangas höga. För samtliga bränslen var utsläppen av växthusgaser vid ekologisk odling ungefär hälften så stora som vid konventionell odling, främst beroende på att inga syntetiska gödselmedel används.

För att minska miljöbelastningen vid en framtida produktion av bränslen från jordbruksgrödor måste användningen av syntetiska gödselmedel upphöra eller minskas kraftigt. Detta kan göras med gödsel och avfall med ursprung från jordbruk eller livsmedel samt med slam (om detta är fritt från tungmetaller och andra gifter) från reningsverk. Miljöbelastningen kan också minskas om de fordon som körs med bränslena förses med katalysatorer, och på lite längre sikt kan förbränningsmotorerna ersättas av energieffektivare bränsleceller.

Agronom Sven Bernesson vid institutionen för biometri och teknik, SLU, försvarade fredagen den 17 december kl 09.30 sin doktorsavhandling Farm-scale production of RME and ethanol for heavy diesel engines – with emphasis on environmental assessment. Opponent var docent Jan Erik Mattsson, Inst. f. landskaps- och trädgårdsteknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp.

Kontaktinformation
Mer information: Sven Bernesson, 018-67 18 22, 0730-65 50 13
E-post: Sven.Bernesson@bt.slu.se