Vid förbränning av biobränslen i fluidiserade bäddar blandas bränslet med en het bädd av sand som virvlar runt med hjälp av strömmande luft. Fördelen med den här tekniken är att kväve- och svavelutsläpp kan hållas låga. Det främsta problemet med tekniken är erosion i pannan på grund av sandens ständiga rörelse. Det är därför viktigt att kunna förutsäga och bedöma sanden och luftens rörelser.
Målet med Klas Johanssons avhandling är att ta fram en modell för att med hjälp av dator simulera hur sanden och luften strömmar, och var erosion kan uppstå i en sådan panna. Modellen är tänkt att användas av industri som arbetar med att bygga, utveckla och förbättra nya och befintliga pannor.
Arbetet visar att det idag är möjligt att kvalitativt simulera fluidiserade bäddpannor med hjälp av en dator.
Avhandlingen ”Fluid Dynamics and Erosion in a Fluidized Bed for Energy Production” (Svensk titel: ”Strömning och erosion i fluidiserade bäddar för energiproduktion”) försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 december.
Klas Johansson är uppvuxen i Torarp utanför Ljungby, Småland.
Arbetet med avhandlingen har utförts i anknytning till Nationellt kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion, HTC, på Chalmers.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Klas Johansson, Institutionen för termo- och fluiddynamik, Chalmers, tel. 031-772 50 34, e-post klasj@tfd.chalmers.se
Handledare: Professor Alf-Erik Almstedt, Institutionen för termo- och fluiddynamik,Chalmers, tel: 031-772 14 07
e-post: affe@tfd.chalmers.se
Utsläpp av koldioxid har en avgörande roll för den globala uppvärmningen. Utsläppen beror till stor del på människans användning av kol, olja och naturgas för elproduktion. Europeisk elproduktion domineras av kol som eldas med låg verkningsgrad och släpper ut stora mängder koldioxid. Samtidigt finns en stor outnyttjad potential för elproduktion med låga koldioxidutsläpp i den svenska fjärrvärmesektorn i så kallade kraftvärmeverk. Denna el kan exporteras och därmed avsevärt reducera de globala koldioxidutsläppen.
David Knutsson är doktorand inom energisystem på Chalmers och har utfört den nya studien. Han menar att utsläppshandeln i kombination med elcertifikatsystemet som infördes förra året ger förutsättningar för en produktionsökning i befintliga kraftvärmeverk på upp till 4,5 miljarder kWh per år (vilket ungefär motsvarar elproduktionen i Barsebäck 2).
– Eftersom spillvärmen från elproduktionen tas till vara i fjärrvärmesystemen utnyttjas energiinnehållet i bränslet på ett effektivare sätt än vid traditionell elproduktion. Kraftvärmeverken eldas dessutom med biobränsle eller naturgas som släpper ut mindre koldioxid vid förbränning än kol, säger David Knutsson.
Utsläppsläppshandeln kommer också att förbättra förutsättningarna för nyinvesteringar i kraftvärmeverk.
– När det blir dyrare att släppa ut koldioxid, kommer elpriset att öka. Det ger kraftvärmeinvesteringar med låga koldioxidutsläpp bättre villkor. Det gynnar också naturgas som har förhållandevis låga koldioxidutsläpp.
Som exempel på detta tar David Knutsson Göteborg Energi och Sydkraft i Malmö som har långt framskridna planer på att uppföra naturgaseldade kraftvärmeverk. Enligt honom skulle fjärrvärmeproducenterna tillsammans kunna göra lönsamma kraftvärmeinvesteringar på upp till 3300 megawatt el (motsvarar ungefär storleken på Ringhals kärnkraftverk).
– Den grundläggande förutsättningen för kraftvärmeproduktion är dock att det finns ett fjärrvärmebehov. Det är därför angeläget att fjärrvärmepriserna även fortsättningsvis är konkurrenskraftiga. Det är också viktigt att fjärrvärmen har en så god lönsamhet att den kan fortsätta expandera och möjliggöra ytterligare resurseffektiv och koldioxidsnål elproduktion avslutar David Knutsson.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
David Knutsson, Energiteknik, Chalmers
Tel: 031-772 5246
E-post: dak@entek.chalmers.se
– Det har utvecklats många nya metoder för att i realtid studera hur vi talar, lyssnar, läser och skriver samt hur hjärnan arbetar under dessa förlopp. De kan ge en ny bild av människan som kognitiv och kommunikativ varelse, menar professorerna Sven Strömqvist och Peter Gärdenfors, som står bakom ansökan.
Här är några av de verksamheter som är tänkta att ingå i Humanistlaboratoriet:
• en virtuell verklighets-miljö (VR) där man bl a kan studera hur gester, blickar och tal används när människor kommunicerar med virtuella samtalspartners eller hanterar teknisk utrustning
• ett fysiologilaboratorium med möjligheter att mäta t ex aktiviteten i hjärnbarken vid tal och lyssnande, samt en kroppsrörelsemätare med vars hjälp man kan studera gester och kroppsspråk
• en ögonrörelsemätare, som mäter vad blicken riktas mot när någon t ex läser, skriver eller hanterar olika instrument
• ett inlärningslaboratorium där man kan göra experiment med datoriserade test-, diagnos- och stödverktyg och nätbaserat lärande
• ett akustiklaboratorium där man kan forska om uppfattning av och reaktioner på tal, hur betoning fungerar i olika språk, hur människor reagerar på tal, musik och ljud under olika omständigheter m m.
Humanistlaboratoriet kommer att kunna utnyttjas av forskare från både humaniora, naturvetenskap, teknik och medicin. Planerna för laboratoriet har utvecklats i samarbete med Max-Planckinstitutet för Psykolingvistik i Nijmegen i Holland.
Mer information Sven Strömqvist, tel 046-222 03 89 och Sven.Stromqvist@ling.lu.se, samt Peter Gärdenfors, 046-222 48 17 eller 0709-14 62 46, Peter.Gardenfors@lucs.lu.se.
Göran Tuomas, som disputerar den 20 december med doktorsavhandlingen Water powered percussive rock drilling – Process analysis, modelling and numerical simulation, har i sitt forskningsarbete berört ett flertal olika processer och problem vid vattendriven bergborrning.
Funktionen och berginträngningsprocessen för själva borrmaskinen har analyserats, modellerats och simulerats – vilket innebär att maskinens prestanda kan studeras redan innan de har tillverkats.
Datormodellerna ger också en förbättrad möjlighet att bedöma bergkvaliteten under själva borrarbetet eftersom maskinernas dynamiska beteende beror på bergets mekaniska egenskaper. Datorn har därmed blivit ett viktigt redskap vid utveckling, optimering och användning av dessa maskiner.
Forskningsarbetet har också resulterat i ett nytt mätlaboratorium och i ett antal nya produkter och prototyper. En dämpare för utjämning av tryckvariationer i borrmaskinens matarvatten har utvecklats i ett kolfiber/epoxi-material tillsammans med företaget Sicomp i Piteå. Det valda materialet ger produkten en låg vikt och hög styvhet, vilket krävs för dämpning av mycket snabba tryckpulser.
En annan utvecklad produkt är en containerbaserad maskin för avskiljning av det krossade berget från borrvattnet och för pumpning av högtrycksvatten till borrmaskinerna. Maskinen möjliggör återanvändning av förorenat borrvatten vilket minskar vattenförbrukningen och utsläppen vid drift. Också här har datorn använts som ett hjälpmedel vid produktutveck-lingen, genom att partikelflödesprocessen i ett system med denna maskin har modellerats och simulerats.
– I avhandlingen presenterar jag också en ny idé som berör borrteknik tillsammans med bergvärmesystem, säger Göran Tuomas.
– Idén baseras på det faktum att värme genereras vid borrarbete, vilket medför att berget runt borrhålet kommer att värmas upp. Genom att bestämma mängden avgiven värme kan därmed bergets värmeledningsförmåga uppskattas direkt under borrarbetet, vilket möjliggör en dynamisk dimensionering av bergvärmesystem.
Upplysningar: Göran Tuomas, tel. 0920-49 29 29, goran.tuomas@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Fisket av siklöja utgör, under goda år, 60 till 70 procent av den norrbottniske yrkesfiskarens årsinkomst. Löjrommen är inte heller bara av ekonomisk betydelse för yrkesfiskaren utan har också en kulturell och marknadsföringsmässig betydelse för hela länet.
I slutet av nittiotalet var löjrommens existens hotad. Beståndet av siklöja minskade.
Fiskerimyndigheten ville ha ett antal begränsningar och regleringar men, efter ett förslag från Svenska ostkustfiskarnas centralförbund, blev det istället ett delat förvaltarskap mellan fiskerimyndigheterna och yrkesfiskarna längs Norrbottenskusten som nu själva fick sätta de regleringar de tyckte var nödvändiga för att rädda beståndet av siklöja.
Carl Rova disputerade i förra veckan vid Luleå tekniska universitet. Han har tittat på det delade förvaltarskapet. Han kan se många fördelar; att yrkesfiskarna själva sätter regleringar och begränsningar gör dem mindre benägna att bryta mot dem. Beståndet av siklöja har ökat vilket Carl Rova menar beror bland annat på det delade förvaltningsskapet men också på biologiska orsaker och ett minskat antal tråltillstånd.
Rova menar dock att det är viktigt att förvaltarskapet fortsätter att utvecklas. Yrkesfiskarna har visat att det kan ta ansvar vad gäller sätta begränsningar, nu måste de också få lätta på dem. Detta för att systemet inte ska förlora sin legitimitet.
Då det alltid i fisket kommer bättre och sämre tider måste man bygga en förvaltning som gör att man, undre bättre tider, kan rusta sig för de sämre.
Carl Rova har fått positiva reaktioner på sin avhandling från både myndigheterna och yrkesfiskarna.
Rovas avhandling har titeln Flipping the pyramid – lessons from converting top – down management of bleak-row fishing. I sin forskning har han gjort djupintervjuer med 31 av Norrbottens 39 yrkesfiskare.
Den sydligaste fjärden i Norrbotten där siklöja fiskas är vid Jävre, söder om Piteå.
Bild av Carl Rova kan beställas via Sofia Eriksson, se kontaktuppgifter nedan.
Upplysningar: Carl Rova, 0920-49 23 29, carl.rova@ies.luth.se
eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
IEEE Robotics and Automation Society verkar globalt för att utveckla och förmedla kunskap inom områdena automation och robotik:
– Det är naturligtvis både hedrande och intressant att bli invald i ledningen för en så viktigt organisation. Europa har traditionellt en stark ställning inom Automation och Robotik. Genom uppdraget får jag nu möjlighet att bättre följa utvecklingen i USA och Asien, men också att i viss mån påverka agendan och framtida satsningar. Bland annat vill jag verka för vidare–utvecklad samverkan mellan universitet och industri, samt för att ny teknik skapas och anpassas till de regionala förutsättningarna inom olika delar av världen. Därigenom kan till exempel produktion nära marknaden bli mer lönsamma och dagens globala transporter minska, kommenterar Klas Nilsson.
– Min tidigare bakgrund från såväl industrin (ABB Automation Products/Robotics) som andra akademiska områden (tekn. dr i reglerteknik, civ.ing i maskinteknik) ligger till grund för den institutionsövergripande forskning, som vi bedriver i nära samverkan med närings-livet, och det var sannolikt detta som gjorde att jag nominerades vid höstens val.
Kommittén har 18 ledamöter, varav sex byts ut varje år. Klas Nilsson får nu mandatet för Europa samt Mellanöstern och Afrika för de kommande tre åren.
Mer information
Mer information om IEEE Robotics and Automation Society: www.ieee.org/ras
Mer information om LUCAS: http://www.lucas.lth.se
Mer information om Produktiva Robotar: http://www.robot.lth.se
Foto på Klas Nilsson finns att ladda ned från: http://www.lucas.lth.se/about/media/041217.shtml
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Dr Klas Nilsson, Klas.Nilsson@cs.lth.se 046 222 43 04 / 0705 36 50 15
Jonas Wisbrant, Jonas.Wisbrant@cs.lth.se 046-222 34 83 / 0709-98 90 02
Studierna har lagt grund för en checklista som arkitekter, landskapsarkitekter och stadsplanerare och även studenter kan använda för att planera och värdera utemiljöer. Den identifierar de viktigaste 60-tal kriterierna som tillsammans skapar en välfungerande utemiljö.
I sitt arbete att ta fram vilka kriterier som människor upplever som viktiga har Lisa Tucker Cross bland annat studerat bland Bo01-området och intervjuat närmare 500 boenden i sex hyreshusområden Lund.
– Det finns tendens till att utomhusmiljöer intill bostadsområden inte är behovsanpassade i tillräcklig grad. Inte minst i hyreshusområden är det viktigt att utomhusmiljön fungerar från början eftersom hyresgäster där har begränsad möjlighet att göra förändringar. Om människorna trivs där tar de dessutom hand om den bättre och träffas också oftare, förklarar Lisa Tucker Cross, som är inredningsarkitekt från Oklahoma, USA.
Lisa Tucker Cross disputerar med avhandlingen Environmental Atmosphere: Outdoor environmental assessments for Design and Education, fredagen den 17 december kl. 13.15, föreläsningssal B i A-huset på LTH, Sölvegatan 24.
Kontaktinformation
För kontakt med författaren ring 0733- 52 80 88 eller skicka e-post till Lisa.Tucker_Cross@arkitektur.lth.se
Den transplanterade flickan har en bensjukdom, osteogenesis imperfecta, som gör att benen är sköra och bryts väldigt lätt. Redan i mammans mage upptäcktes att hon hade fått benbrott. I 32:a graviditetsveckan transplanterades så kallade mesenkymala stamceller till den då ofödda flickan, stamceller med förmågan att bilda ny benvävnad. Flickan är idag nästan tre år, hon kan gå och mår troligtvis bättre än om transplantationen inte gjorts.
Det unika med transplantationen är att de överförda cellerna var från helt omatchad vävnad. Trots detta har ingen avstötningsreaktion skett utan cellerna har slagit an och blivit accepterade som kroppsegen vävnad.
Två andra liknande operationer är kända i världen, en av dem har gått bra, den andra mindre bra.
Det positiva resultatet från den svenska transplantationen innebär att metoden kan utvecklas så att flera liknande transplantationer kan utföras i framtiden för behandling av ett flertal sjukdomar där liknande rubbningar förekommer.
Mesenkymala stamceller är en typ av stamceller som har en viss specialisering, men också förmåga att utvecklas ytterligare. De finns i benmärgen och kan mogna ut till bland annat ben, brosk och fettvävnad.
Cecilia Götherström har i sitt avhandlingsarbete studerat mesenkymala stamceller från benmärgsprov och fostervävnad. Cellerna odlas på laboratorium, de förändrar sig inte utan behåller förmågan att producera tillväxtfaktorer. Genom olika tillsatser vid odlingen kan de förmås att bilda ben, brosk och fett.
Eftersom blodbildningen är störd vid blodcancer, har man även undersökt hur mesenkymala stamceller påverkar blodstamcellerna, som också finns i benmärgen, och immunförsvarets celler. Resultaten visar att stamceller från vuxen vävnad, men inte från fostervävnad, hämmar immunförsvarets celler men det är okänt hur.
I ett internationellt samarbete har samtidig transplantation av blodstamceller och mesenkymala stamceller prövats som behandling av blodcancer. Behandlingen tycks minska den brist av vita blodkroppar och blodplättar som sker efter transplantation av endast blodstamceller. Den dämpar den transplantat-kontra-värd-reaktion som kan uppstå och ge svåra komplikationer. Stamcellstransplantation blir då en mindre farlig behandling med färre infektioner och minskat behov av immunhämmande medicin.
Avhandling:
Characterisation of human fetal mesenchymal stem cells
Disputationen har ägt rum fredagen den 17 december 2004.
Författare:
Cecilia Götherström, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, tel 08-585 814 87, 070-471 23 00 eller mail: cecilia.gotherstrom@labmed.ki.se
För frågor om transplantationen, var vänlig kontakta:
Professor Magnus Westgren, Karolinska Institutet, tel 08- 585 816 27 eller mail: magnus.westgren@klinvet.ki.se
Rotröta i granar leder till nedklassning av värdefullt timmer till lägre betald massaved eller brännved. Den gör också att tillväxten minskar och att skogen blir mer stormkänslig.
Men rötan är svår att hantera. Skadorna syns inte förrän träden fälls. Den nya modellen, som förutsäger risken för att ett träd eller skogsbestånd är angripet av rotröta, ska användas för skogsbrukets planering och vara ett stöd för strategiska beslut.
– Det handlar om vilka skogsbestånd som ska behandlas för att minska risken för spridning av rotröta, eller vilka bestånd som ska avverkas innan rötan sprider sig ytterligare, säger Magnus Thor, forskare på Skogforsk.
Den svenska Riksskogstaxeringens undersökningar visar att ungefär 14 procent av de granar som avverkas kan förväntas vara angripna av rotröta. Det är också Riksskogstaxeringens material som ligger till grund för den nya beräkningsmodellen som förutsäger sannolikheten för att virket ska vara rötangripet.
Fakta om rotröta
– Rotröta orsakas i Skandinavien främst av rottickan(Heterobasidion annosum), vars luftburna sporer infekterar färsk, blottlagd ved under en stor del av året.
– Färska stubbar är rottickans främsta inkörsport. Via rotkontakter sprider sig rötan sedan till träd.
– För att förhindra spridning av rotröta kan stubbarna vid avverkning behandlas med ett preparat som hindrar rottickans sporer från att gro, t.ex. en lösning av pergamentsvamp som är en naturlig konkurrent till rottickan.
Kontaktinformation
Magnus Thor, Skogforsk. Tel: 018-18 85 96, 070-598 85 96
Malin von Essen, Skogforsk. Tel: 018-18 85 76, 070-630 68 67
Den svenska fordonsindustrin med sin bas i Västsverige spelar en avgörande roll för Sveriges ekonomi. Bara exporten från Volvokoncernen och Volvo Personvagnar uppgår till omkring 140 miljarder per år, nästan 15 procent av den totala exporten.
Satsningar på forskning och ett nära samarbete mellan forskningsinstitutioner och näringsliv är avgörande för den framtida utvecklingen av svensk industri. Det visar det mångåriga samarbetet mellan Volvo och Chalmers men också erfarenheter från andra delar av svensk industri.
När produktionen flyttar försvinner ofta även forskningen vilket i sin tur leder till sämre möjligheter för den kvarvarande industrin att lyckas och utvecklas. Studier gjorda vid Chalmers av svensk produktion av elektrovaror och telekom under 90-talet visar på tydliga samband mellan produktion och forskning.
När produktionen av elektrovaror, bland annat vitvaror, och telekomutrustning flyttade från landet, minskade även den Sverigebaserade forskningen inom dessa områden vilket i sin tur ledde till ytterligare minskad inhemsk produktion. Från att tidigare ha exporterat betydligt mer än vad vi importerade inom båda dessa områden, är idag export och import lika stora.
– Företag som inte förstår värdet av en stark koppling mellan forskning, produktutveckling och produktion riskerar att gå samma öde till mötes som varvsindustrin, hävdar chalmersprofessorn Anders Kinnander.
Bilindustrin i Västra Sverige omfattar tillverkning av fordon och fordonskomponenter, forskning och utbildning. Chalmers samarbetar sedan länge med fordonsindustrin inom dessa områden och alla parter välkomnar de förslag till förstärkning av forskningen som lagts av regeringen. För att ytterligare stärka regionen har AB Volvo, Volvo Car Corporation och Chalmers beslutat att fördjupa sin samverkan.
Det utökade forskningssamarbetet mellan Volvo och Chalmers skall ske via det nya programmet ”Volvo Ramprogram”. I en avsiktsdeklaration som parterna undertecknat lyfts framför allt tre teknikområden fram: miljö (dieselmotorer), fordonssäkerhet och fordonselektronik. Miljö och säkerhet är kärnvärden för både Volvokoncernen och Volvo Personvagnar men, tillsammans med elektronik, också områden inom vilka Chalmers har gedigen erfarenhet och ledande kompetens.
I det fortsatta arbetet kommer en övergripande styrgrupp samt arbetsgrupper för de olika teknikområdena att tillsättas. Dessa ansvarar för att skapa projektportföljer inom respektive område. Projekten skall genomföras med tillgång till både Chalmers samlade resurser inom olika institutioner och näringslivets FoU-resurser.
Projekten bygger på doktorander som handleds både från högskolan och näringslivet. Arbetet kompletteras med erfaren personal från alla parter. Denna arbetsform kommer att främja kompetens- och erfarenhetsutbytet mellan industrin och Chalmers. Målet är att nå en nivå om tio doktorander per teknikområde.
Fordonsteknisk forskning är ett strategiskt viktigt område att långsiktigt prioritera för framtida utveckling. Chalmers åtar sig därför att ställa högkvalitativa forsknings- och utbildningsresurser till förfogande för Volvo Ramprogram. Resurserna skall omfatta både forskarstuderande och etablerade forskare, och dessutom skall man i samverkan med industrin rekrytera forskare med gott internationellt renommé till projekten och ytterligare stärka de valda teknikområdena.
Genomförandet av ”Volvo Ramprogram” förutsätter betydande nationell statlig finansiering, något som parterna tillsammans skall verka för att få.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Lennart Josefson, Chalmers, tel: 031-772 1507,
e-post: lennart.josefson@me.chalmers.se
Håkan Löfgren, Volvo Personvagnar, tel: 031-325 24 19,
e-post: hlofgren@volvocars.com
Lars-Göran Rosengren, Volvo Technology, tel: 031-322 6000,
e-post: lars-goran.rosengren@volvo.com
Eva Bojner Horwitz har i sin avhandling utvärderat de verbala, hormonella och visuella effekterna av den konstnärliga terapiformen dansterapi på kvinnliga fibromyalgipatienter. Efter 6 månaders terapi med dans visar de visuella skattningsinstrumenten på signifikanta skillnader mellan behandlingsgruppen och kontrollerna. Dessutom syntes även en tendens till en revitalisering av de kroppsliga system som reglerar stress, vilket kunde utläsas i hormonmätningarna efter åtta månaders uppföljning!
Utvärderingsinstrument som är uppbyggda kring visuell perception, dvs då patienten visuellt får tolka respektive måla av sig själv, är ett viktigt inslag vid mätning av konstnärliga terapiformer. Avhandlingen presenterar en helt ny videotolkningsteknik där patienten själv får tolka sina rörelsemönster retrospektivt efter dansbehandling. Videotolkningstekniken kan appliceras inom vård och rehabilitering av kroniska smärtpatienter, vilket gör den behändig för bland annat patienter som har svårt att sätta ord på sina känslor, så kallad alexithymi. Videotolkningsmetoden kan dessutom underlätta för både vårdpersonal och patienter att följa behandlingsförlopp efter olika former av rehabiliteringsåtgärder.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Eva Bojner Horwitz på 08-666 0069, eller 070-586 3694
Under senare år har den miljömedicinska forskningen lett till en lång rad rapporter om att ytterst små luftburna småpartiklar, så kallade ultrafina partiklar, kan inverka negativt på människors hälsa. Den övervägande delen av dessa studier har varit helt inriktade på den exponering som sker utomhus. Nu visar Uve Matson vid Chalmers i sitt nyligen avslutade doktorsarbete att en betydande del av befolkningens exponering för de ultrafina partiklarna i praktiken sker inomhus.
Ultrafina partiklar är i storleksordningen ned mot en miljondels millimeter. Avhandlingen visar att exponeringen inomhus för dessa små partiklar skiljer sig från den som sker utomhus. Både koncentrationen och storleksfördelningen skiljer sig åt.
Om det inte finns starka interna källor inomhus, tillförs ändå en stor andel ultrafina partiklar från uteluften. I byggnader med finfilter i ventilationsystemet, exempelvis kontor, avskiljs en betydande andel av dem. I byggnader med interna källor av ultrafina partiklar, exempelvis bostäder och villor, kan dock koncentrationen inne bli avsevärt högre än utomhus.
Ett viktigt resultat från arbetet är slutsatsen att medicinskt inriktade studier av sambandet mellan ultrafina partiklar och ohälsa måste inkludera både utomhusmiljön och inomhusmiljön. Ett annat viktigt resultat är att avhandlingen bidrar till kunskapen om hur man markant kan minska inomhusluftens halt av mycket små luftburna partiklar. Det finns idag möjlighet att skydda människor från den potentiella hälsorisk ultrafina partiklar utgör, och mycket tyder på att man också bör göra det, speciellt då det gäller känsliga personer.
Arbetet utgör alltså en viktig pusselbit för fortsatta medicinska och miljömedicinska studier.
Avhandlingen ”Ultrafine Particles in Indoor Air” försvarades vid en offentlig disputation den 10 december på Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Uve Matson, Installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Tel 031-772 11 50
e-post: uve matson@bt.chalmers.se
Handledare: Lars Ekberg, Installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
tel: 031-772 11 63
e-post: lars.ekberg@cit.chalmers.se
Kraven på chefer i modernt arbetsliv har ökat avsevärt under de senaste 10-15 åren. Att vara så kallad mellanchef idag betyder ofta att ställas inför motstridiga krav på att till exempel vara både visionärt kreativ och småpetigt kostnadsmedveten. Samtidigt är marknaden oförutsägbar och den tekniska utvecklingen går snabbt. Mellanchefen känner också ett starkt tryck på sig att motsvara förväntningarna från både överordnade och underordnade.
Denna arbetssituation kan leda till ängslan, stress och en osäkerhet om sin egen chefsidentitet och vad ledarskap egentligen innebär. Hur handskas mellanchefer med denna osäkerhet, hur påverkas deras bild av sig själva? Och hur påverkas företag och organisationer av chefernas bild av sig själva och sin arbetssituation? Det är utgångspunkterna för forskarna Mats Alvesson, Stefan Sveningsson, Dan Kärreman m.fl. vid Företagsekonomiska institution, Lunds universitet, som fått 2,7 miljoner av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för att under tre år studera chefers identitetsarbete i komplexa organisationer.
Forskarna ska följa 15-20 mellanchefer (linjechefer, stabschefer, kommunikationschefer m.m.) i några stora internationella företag under upp till ett års tid. Cheferna intervjuas flera gånger liksom även deras kollegor, medarbetare och överordnade chefer. Dessutom ska forskarna vara med och observera cheferna på jobbet.
Chefers identitetsarbete är ett uppmärksammat och ganska nytt forskningsområde internationellt, och det finns få svenska studier som går så här på djupet med att undersöka frågor som chefer kämpar med och som är centrala för deras självförståelse. Lundaforskarna hoppas att deras resultat ska bli till hjälp för stressade mellanchefer och samtidigt också belysa några viktiga inslag i dagens arbetsliv.
För mer information kontakta Dan Kärreman
Tel: 046-222 88 75
Mobil: 0704-82 59 26
E-post: Dan.Karreman@fek.lu.se
eller
Stefan Sveningsson
Mobil: 0704-61 66 04
E-post: SveningssonS@Cardiff.ac.uk
– Fördelen är att denna motor till skillnad från dagens modeller bättre tillvaratar bränslet vilket resulterar i låg och jämn bränsleförbrukning. Likaså minskar HCCI-motorn utsläppet av kväveoxider till bara en tusendel av dagens nivåer, förklarar Bengt Johansson, professor vid avdelning för förbränningsmotorer, institutionen för värme och kraftteknik.
Bengt Johansson bedömer det som rimligt att HCCI-motorn inom 10-15 år kan börja ersätta dagens otto- och dieselmotorer vilka finns i samtliga person- och lastbilar. Redan idag finns prototyper.
– Dagens utmaning inom HCCI-forskningen rör framförallt styrning för att bland annat kontrollera tidpunkten för antändning. Tack vare tillgång till bra utrustning och, framförallt, kompetens som kan tolka och använda resultaten har vi på LTH blivit särskilt duktiga inom områdena diagnostik och aktiv kontroll, förklarar Bengt Johansson.
Forskare på LTH har varit aktiva i forskning och utvecklingen av HCCI-motorn sedan 1996.
Statistiken presenterades vid konferensen ”Which fuels for low CO2 engines?” i Rueil-Malmaison, Frankrike den 22-23 september 2004. Den utgick från antal publicerade vetenskapliga artiklar inom HCCI de senaste 3,5 åren där LTH publicerat 28 artiklar medan tvåorna (Lawrence Livermore National Labs och University Wisconsin-Madison, USA) har publicerat 12 artiklar. LTH rankades etta också vid motsvarande senaste konferens år 2001, då med 18 publicerade papers under tidsperioden 1999 – 2001.
HCCI = Homogenous Charge Compression Ignition (homogen kompressionsantändning). HCCI-motorn är ett mellanting mellan gnistantänd motor (ottomotorn) och dieselmotorn.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta, Bengt Johansson, Professor vid avdelningen för förbränningsmotorer, Institutionen för värme- och kraftteknik, Lunds Tekniska Högskola, tel: 046-222 85 23, Bengt.Johansson@vok.lth.se
Det finns proteiner i kroppen som fungerar som överlevnads- eller dödsproteiner. Exempel på sådana är A1/Bfl-1, som hjälper cellerna att överleva och Bim, som bidrar till att cellerna dör. Beroende på balansen mellan proteinerna räddas antingen cellen från att dö eller blir tvingad att begå självmord, så kallad apoptos.
Christine Möllers hypotes är att man med hjälp av A1/Bfl-1 och Bim skulle kunna stoppa den allergiska reaktionen innan den hunnit börja genom att oskadliggöra mastcellerna. Hon har studerat en av huvudaktörerna i allergiska och astmatiska sjukdomar, nämligen mastcellen, och hur dessa celler överlever en allergisk aktivering. Mastceller är inblandade i olika typer av kroniska och akuta inflammationer, så som astma och allergi. När ett främmande allergiframkallande ämne, t.ex. pollen, kommer in i kroppen på en allergisk person binds det upp av IgE-antikroppar på mastcellens yta. När detta sker aktiveras mastcellen vilket leder till att olika ämnen, t ex histamin, släpps ut av mastcellen. Dessa ämnen orsaker inflammationer och allergiska symptom så som snuva, klåda och svullnad.
Christine Möller visar att mastceller börjar tillverka överlevnadsproteinet A1/Bfl-1 när de aktiveras via IgE-antikroppar. Detta hjälper dem att överleva den tuffa aktiveringsprocessen så att de kan återhämta sig och bli aktiverade igen. På så sätt kan den allergiska reaktionen fortgå och man får lida av allergiska besvär under t.ex. hela pollensäsongen. När man svälter mastcellerna dvs. tar bort nästan all näring de behöver för att överleva, börjar cellerna däremot tillverka dödsproteinet Bim. En ökad produktion av Bim leder till att cellerna begår självmord.
– Genom att blockera produktionen av A1/Bfl-1 vid IgE-antikroppsaktivering eller öka produktionen av Bim, skulle man kunna hindra allergi och astma genom att oskadliggöra mastcellerna. Detta skulle kunna utnyttjas i framtida behandlingsmetoder, säger Christine Möller.
Kontaktinformation
Christine Möller kan kontaktas på 018-611 02 53, 611 02 60 eller via e-post christine.moller@genpat.uu.se
Syftet med Mattias Olofssons avhandling är att peka på hur datormodeller för hantering av avfall och användningen av dem kan förbättras. Arbetet har fokuserats på analyser där man förebygger att avfall uppkommer, återvinner material och utvinner energi. Han har i sitt arbete använt och utvärderat befintliga datormodeller och har också utvecklat en egen modell för att beräkna utsläppen av växthusgaser.
I den modellen har han speciellt tagit hänsyn till de kriterier som han menar att man bör beakta i allt framtida utvecklingsarbete med datormodeller:
– man bör i större grad ta hänsyn till den ökade internationaliseringen av avfallshanteringen
– man bör förbättra modelleringen av övrig energiproduktion som ersätts när avfall förbränns
– man bör ta större hänsyn till marknader för material som återvinns
– man bör i större grad utvärdera åtgärder för att förebygga att avfall uppkommer.
Under de senaste årtiondena har avfallsmängderna ökat kontinuerligt i samhället. Samtidigt har kraven på hur avfallet skall tas om hand för att skydda miljön blivit allt hårdare. De svenska soptipparna skall successivt ta hand om mindre mängder avfall och ersättas av andra behandlingsalternativ som innebär ökat utnyttjande av de resurser som finns i avfallet. Genom återvinning kan material i avfallet användas till nya produkter, genom förbränning kan energi i avfallet tas tillvara och genom biologisk behandling, till exempel kompostering, kan näringsämnen tas tillvara och användas som gödselmedel. Behandlingsalternativen har dock både för- och nackdelar ur miljömässig och ekonomisk synvinkel och det är därför inte enkelt att avgöra vilken metod som är att föredra.
För att hjälpa beslutsfattare, till exempel politiker i kommuner eller styrelser i avfallsbolag, som bestämmer hur avfallet skall behandlas har det sedan mitten av 1960-talet utvecklats datormodeller som kan användas för att analysera olika behandlingsalternativ och hur de påverkar miljö och ekonomi. Modellerna används för att analysera stora system, de inkluderar normalt hela hanteringen av avfallet från att det uppstår, samlas in, transporteras och slutligen behandlas.
– Ett problem med datormodeller är att de är förenklingar av verkligheten och därför i behov av ständiga förbättringar. En modell kan vara matematiskt väldigt komplicerad men ändå ge resultat av låg kvalitet om den beskriver verkligheten på ett dåligt sätt, säger Mattias Olofsson som en kommentar till sina utvärderingar.
Avhandlingen ”Improving Model-based Systems Analysis of Waste Management” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 17 december 2004 kl. 13.00 i sal HA3, Hörsalsvägen 4, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Mattias Olofsson, Institutionen för energiteknik, Chalmers, tel 031-772 1442,
e-post: mattias.olofsson@me.chalmers.se
