Efter flera år som svensklärare på högstadiet, gymnasiet och högskolan arbetar Anna-Lena Göransson numera som språkvårdare och läromedelsproducent vid Statens Räddningsverk som bland annat utbildar brandmän.
– Redaktörsrollen gjorde att jag på allvar ställde mig frågan hur man med ord och bild som redskap kan bygga broar mellan praktik och teori och göra ett ämnesinnehåll begripligt och intresseväckande för en yrkeskår som beskriver sig som ”praktiker och inte teoretiker”.
I vått och torrt följde Anna-Lena Göransson en brandmansklass om 24 brandmän under sammanlagt 10 veckor. Hon gjorde observationer i klassrum, grupprum och ute på övningsfältet och samtalade hela tiden med de studerande i anslutning till undervisningen, enskilt och i grupp, på lunchraster, på fikapauser etc. Hon specialstuderade en s.k. basgrupp om sex studerande, spelade in basgruppsmöten på ljudband och gjorde också djupintervjuer med dessa studerande i början och slutet av utbildningen. Hon ställde bl.a. frågor kring språkbruk, yrke, yrkeskultur och yrkesval, tidigare skolerfarenheter, hur brandmännen ville lära och hur de ville att deras läroböcker skulle se ut, vad de förväntade sig av lärarna, av kamraterna och av sig själva i utbildningen
FÖRSTÅELSE INGET SJÄLVKLART
Anna-Lena Göransson viktigaste slutsats är att det inte går att ta språklig förståelse mellan människor för något givet.
– Skriftspråksbaserad och abstrakt information kan avvisas som något som tillhör andra om man inte hjälper de studerande att göra något av den. Brandmännen vill ha praktisk nytta av sina studier. Här gäller det för lärarna att kunna motivera arbetssätt, teoretiserande, generalisering och systematisering och kunna stötta de studerande i de språkliga aktiviteter de inte är vana vid. På så sätt kan de tillgodogöra sig de språkliga repertoarer utbildaren vill att de ska använda.
– Jag menar att det är viktigt att de studerande ges möjlighet att knyta an till nytt lärostoff via sin egen yrkesverklighet och sitt eget yrkesspråk. Brandmännens yrkesvardag är full av fungerande språk och lärorika erfarenheter som går att ta tillvara i undervisningen. När sådana erfarenheter lyftes fram steg engagemanget i klassrummen.
ERFARENHETSUTBYTE
Verklighetsanknytning är a och o, enligt brandmännen.
– Men att byta erfarenheter muntligt kan vara något helt annat än att lära det kursplanen förespråkar. Vardagserfarenheter kan behöva utmanas, ifrågasättas, diskuteras och systematiseras. Det ställer stora krav på både lärare och undervisningssituation. Lärare behöver goda ämneskunskaper för att kunna motivera sina ställningstaganden och föra resonemang med de studerande om vad man gör och varför
Anna-Lena Göranssons råd till lärare och studenter i en yrkesutbildning är att ge varandra en chans.
– Lärare och studerande har mycket att lära varandra. Intentioner, förhållningssätt och undervisningsreaktioner kan göras till undervisningsinnehåll och man kan reflektera tillsammans över det som händer i undervisningen. Lärare som har till uppgift att stimulera studerande att bli reflekterande praktiker, behöver också själva vara reflekterande praktiker och fundera kring och diskutera den egna praktikens vem-, vad-, hur- och varförfrågor.
Kontaktinformation
För mer information ring Anna-Lena Göransson 070/674 97 92 eller e-post: goransson@karlstad.bostream.se.
Enligt WHO dör 17 miljoner människor varje år på grund av åderförkalkning som är den bakomliggande orsaken till hjärtinfarkt och stroke. Detta innebär att sjukdomen är västvärldens vanligaste dödsorsak. Det har länge varit en gåta hur åderförkalkning uppkommer men nu har forskare vid Sahlgrenska akademin visat att kolesterolets förmåga att fästa vid blodkärlens väggar spelar en mycket viktig roll. Därför är mängden kolesterol i blodet kanske inte ett bra mått på hur stor risken är att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Istället kan det vara så att typen av kolesterol, det vill säga kolesterolets förmåga att binda till kärlväggen, ger en bättre riskbedömning.
Fil kand Maria Gustafsson visar i sin avhandling för första gången att kolesterolets förmåga att fästa till kärlväggen i hög grad bidrar till att åderförkalkningen startar. Hon har studerat möss som antingen har tillförts det mänskliga proteinet apolipoprotein B, som binder kolesterol till komponenter i kärlväggen, eller har tillförts en variant av samma protein som inte kan binda till dessa komponenter.
– De möss som hade varianten på apolipoprotein B bildade betydligt mindre åderförkalkning än möss som hade det oförändrade apolipoprotein B. Det innebär att om proteinet inte har möjlighet att binda minskar ansamlingen av kolesterol i kärlväggen, säger Maria Gustafsson.
Det är känt att när kolesterolet väl har fäst till kärlväggen förändras det. Det ger upphov till inflammation och andra försvarsmekanismer i kärlväggen, vilket i sin tur leder till bildning av fler bindningskomponenter. Maria Gustafsson visar även i avhandlingen att dessa bindningskomponenter kan bidra till en kraftig ökning i bindning av kolesterol till kärlväggen, vilket leder till en ökad tillväxt av åderförkalkning.
– Kunskapen om hur kolesterolet binder till kärlväggen och hur denna bindning kan förändras ger möjlighet till nya behandlingar för att förhindrar att kolesterol samlas i kärlväggen, säger Maria Gustafsson.
Avhandlingen är skriven av:
Fil kand Maria Gustafsson, telefon 031-342 22 10, 031-14 86 97, mobiltelefon: 0709-95 96 68, e-post: mariag@wlab.gu.se
Handledare:
Professor Jan Borén, telefon: 031-342 29 49, e-post: jan.boren@wlab.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt- kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Retention of atherogenic lipoproteins in atherogenesis
Avhandling är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– En förändring som jag sett är att många rutinmässiga administrativa arbetsuppgifter flyttat till poliserna samtidigt som akademiker har rekryterats till mer kvalificerad administration, säger Anders Ivarsson Westerberg. Detta fenomen kallas ”amatörisering” respektive ”professionalisering” av det administrativa arbetet.
Teoretiskt utgår studien och analysen från begreppet administration som var vanligt i organisationsteorin tidigare men som idag nästan försvunnit. Anders ägnar en del av avhandlingen åt en begreppsutredning/begreppsutveckling där administrationsbegreppet separeras i tre typer med olika egenskaper: konstituerande, effektiviserande och legitimerande administration.
– I polisorganisationen är det främst administrativa aktiviteter av effektiviserande och legitimerande typ som har ökat, fortsätter Anders. Några orsaker till detta är att den administrativa kapaciteten ökat, att det skett en ideologiförändring och att det ställs allt större krav på administrationen. Annorlunda uttryckt: möjligheten, viljan och tvånget att administrera har ökat.
Administration ses ofta som något nödvändigt ont i organisationer och att för mycket administrativt arbete leder till ineffektivitet. Samtidigt har administrativt arbete blivit alltmer statusfyllt att arbeta med och är en förutsättning för att organisationer ska fungera.
– Administrativa uppgifter fyller en viktig funktion i varje organisation men jag ser också att det styrs och leds, redovisas och följs upp, och införs nya modeller och system i sådan omfattning att det finns risk att personalen överhopas av arbetsuppgifter. Uppgifter som sedan läggs till den ordinarie verksamheten, avslutar Anders.
Anders Ivarsson Westerberg disputerar den 21 december kl.13.15 i sal KAW, Handelshögskolan, Sveavägen 65. Hans doktorsavhandling ”Papperspolisen – varför ökar administrationen i moderna organisationer” finns att beställa från Ekonomiska Forskningsinstitutet, vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se.
Kontaktinformation
Anders Ivarsson Westerberg, Institutionen för företagande och ledning, Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-674 74 11
E-post: Anders.Ivarsson-Westerberg@hhs.se
Under 1900-talet genomgick Estland olika ideologiska och politiska omvandlingar, som förändrade jordbrukets ägande- och marknadsstruktur. År 1940 införlivades landet i Sovjetunionen. Men trots drygt femtio år av storskaligt kollektiv- och statsjordbruk i sovjetisk regi, så överlevde tanken om ett småskaligt familjejordbruk i Estland, inte minst på grund av den privata jordlott som varje kolchos- och sovchoshushåll hade rätt att förfoga över. Hans Jörgensen, institutionen för ekonomisk historia vid Umeå universitet, har följt utvecklingen inom det estniska jordbruket under förra århundradet.
Familjejordbruket slog igenom under den första självständighetstiden 1918-40 då en radikal jordreform genomfördes, och cirka 140 000 familjejordbruk grundades på mark som tidigare ägts av den balttyska adeln. Mellankrigstidens jordbruk var framgångsrikt, och ledde till exportframgångar för estniskt smör och kött. När Estland annekterades av Sovjetunionen år 1940, dröjde det dock bara tio år innan stordriften var ett faktum. Det var resultatet av tvångskollektivisering, och att jord och tillgångar övergick i statens ägo. År 1991 återfick Estland sin självständighet. Sedan dess har jord och fastigheter återlämnats till tidigare ägare eller arvingar.
Det har emellertid varit svårt att återskapa mellankrigstidens lantbruk. Ingen samordning inom uppköp och förädling har kommit till stånd på det sätt som till exempel var fallet under 1920-talet. Få effektiva privata brukningsenheter har skapats efter år 1991. Estlands extremt liberala handelspolitik, förlusten av den ryska marknaden och EU: s gränsskydd påverkade efterfrågan på jordbruksmark i negativ riktning, och återlämnandet av jord har ofta mött stora juridiska hinder. Många jordbruk har saknat avsättningsmarknad och varit oförmögna att producera mer än livets nödtorft. Därför har de mer liknat de privata jordlotter som fanns under Sovjettiden. Först när EU-inträdet låg inom räckhåll efter år 2002, kunde den europeiska marknaden nås. Idag är dock inte frågan om stordriften kommer åter utan när och med vilken kraft.
Fredagen den 17 december försvarar Hans Jörgensen, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Kontinuitet eller ej? Familjejordbruk och jordbruksomvandling i Estland under 1900-talet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal E i Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Anu Mai Kõll, historiska institutionen, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Hans Jörgensen,
institutionen för ekonomisk historia
tel: 090-786 55 05
mobil: 070-340 34 77
e-post: hans.jorgensen@ekhist.umu.se
Konferensen är ett forum för vetenskaplig diskussion för forskare som arbetar med fattigdoms- och/eller kapacitetsbyggande frågor i låginkomstländer. Aktuell forskning presenteras. En central fråga är hur en ojämlik tillgång till resurser och andra strukturella faktorer begränsar människors val och handlingsmöjligheter.
Media är välkomna att närvara vid öppningsanföranden, huvudanföranden, paneldebatter och workshops. Konferensen är på engelska.
För deltagarförteckning, program, kontaktuppgifter m.m., se www.vulnerability.se
För anmälan och ytterligare information kontakta Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
Avtalet innebär att KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet är med i utvecklingen av frielektronlasrar med röntgenvåglängder för nästa decenniums spjutspetsforskning i breda områden av naturvetenskaplig och medicinsk vetenskap.
Vanliga lasrar kan redan idag ge ultrasnabba ljuspulser, men deras våglängder är mer än tusen gånger för stora för att kunna se enskilda atomer och molekyler. Med den kommande röntgenlasern kan man göra helt nya slags studier där längd- och tidsskalor motsvaras av atomernas storlek och rörelser, och där materien kan fångas i extrema och exotiska tillstånd.
– Vid de frielektronlasrar som planeras kommer man bland annat att kunna studera enskilda viruspartiklar. Ljusblixtarnas skärpa och intensitet ger möjligheter att följa förändringar i virusen och till exempel hur infektionsprocesser fortlöper på molekylär nivå, säger Örjan Skeppstedt, föreståndare för Manne Siegbahnlaboratoriet, Stockholms universitet.
KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet har tidigare bestämt sig för att samarbeta inom området. Idag har en delegation från KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet med rektorerna i spetsen åkt till DESY-laboratoriet i Hamburg för att skriva under ett avtal om uppbyggnad och forskning vid den mest avancerade frielektronlasern i världen, som ska vara fullt utbyggd år 2012. Men redan i vår blir det möjligt att praktiskt använda en frielektronlaser där det föremål som observeras blir belyst av korta och kraftiga ljusblixtar, flera miljoner gånger starkare än dagens ljuskällor.
– Ett område där frielektronlasrarna öppnar nya möjligheter är studier av ultrasnabba processer i ytor och tunna filmer, till exempel i samband med friktionstillämpningar. Med de nya frielektronlasrarna för röntgenstrålning kommer man att kunna se ändringar i de atomära bindningarna och följa de kemiska och strukturella omvandlingarna i ytlagren, säger Ulf Karlsson, KTH.
– Sverige ligger i internationell toppklass när det gäller forskning med ljus från synkrotronljuskällor, som kan ses som föregångare för frielektronlaseranläggningar. Även i planering och pionjärexperiment vid de kraftfullaste nya frielektronlasrarna spelar svenska forskare ledande roller. Genom det här avtalet befäster vi den positionen. Vi tar också ett steg mot att etablera Stockholm-Uppsalaregionen som en nationellt och internationellt betydelsefull region för teknisk utveckling och forskning inom området, säger Bo Sundqvist, rektor för Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Örjan Skeppstedt, föreståndare Manne Siegbahnlaboratoriet, Stockholms universitet, tfn 08-16 10 78
Ulf O. Karlsson, professor KTH tfn 08790 41 53
Joseph Nordgren, professor Uppsala universitet 018-471 3554
Anders Flodström, rektor Kungliga Tekniska högskolan, tfn 08-790 70 01
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71
Bo Sundqvist, rektor Uppsala universitet, tfn 018-471 33 10
Pressmeddelande från Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet
Japan har sedan länge haft en framskjuten position inom många tillverkningssektorer som t.ex. bilindustrin och elektronikindustrin. Inom tjänstesektorn däremot ligger Japan efter de mest avancerade OECD-ekonomierna och har sedan länge ett underskott i handeln med tjänster. En orsak till detta är att japanska företag inte har varit konkurrensutsatta på sin hemmamarknad i lika stor utsträckning som de västerländska tjänsteföretagen, bl a beroende på att västföretag är ovana vid att göra affärer i Japan.
En annan orsak är den japanska näringslivsstrukturen med stora industrigrupper, vilken medfört att företagen haft en trogen kundkrets utan att behöva prestera i paritet med ledande internationella företag. Den hårdnande konkurrensen på världsmarknaden har dock lett till att japanska företag aktiva på den internationella marknaden ständigt måste uppgradera sina kunskapsnivåer och leverera vinster, i annat fall stängs verksamheterna.
– Det finns också geografiska skillnader, säger författaren Patrik Ström. I Asien har de japanska företagen varit mer framgångsrika än i Europa och där satsar man också på att stärka sin position inför framtiden. Detta hänger samman med den snabba ekonomiska utvecklingen regionen sett under de senaste decennierna.
Tid för disputation: fredag 17 december 13.00
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Patrik Ström
Avhandlingens titel: The ´Lagged` Internationalization of Japanese Professional Business Service Firms: Experiences from the UK and Singapore”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Patrik Ström, telefon 031-773 1404, mobil 0703-752811, e-post patrik.strom@geography.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Tuberkulos
Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en ny typ av antibiotika mot tuberkulos, som har en annan verkningsmekanism än tidigare preparat på marknaden och fungerar på människor som inte svarar på behandling med andra typer av antibiotika. Preparatet är riktat mot vissa viktiga processer i tuberkelbakteriens ämnesomsättning.
Forskarna har också tagit fram en helt ny metod för att upptäcka tuberkulosinfektion. Testet liknar de graviditetstest som finns på marknaden och går till så att man doppar en indikatorsticka i sitt egna urinprov och därigenom får svar på om man är smittad eller inte.
Redan för 40 år sedan fanns det tillgängliga läkemedel mot tuberkulos. Men som vid de flesta andra av mikroorganismer orsakade sjukdomar måste läkemedelsutvecklingen hållas vid liv på grund av att den mikrob, i detta fall en bakterie som kallas Mycobacterium tuberculosis, ständigt utvecklar motmekanismer som gör den resistent mot medicineringen.
Fortfarande står de stora förhoppningarna inom forskningen kring tuberkulos till att utveckla ett fungerande vaccin mot sjukdomen.
En tredjedel av jordens befolkning lider av tuberkulos. Många av offren är personer som insjuknat i sjukdomen på grund av att de har ett nedsatt immunsvar, som i fall av HIV eller krig och svält.
För mer information om medicinska aspekter av tuberkulos kontakta:
Gunilla Källenius, professor i smittskydd (tuberkulos). Telefon: 08-457 24 30 – Mobil: 070-674 15 17 – E-post: gunilla.kallenius@smi.ki.se
HIV
Forskarlaget som ska inleda Europas första kliniska studie med genetisk vaccinering av friska försökspersoner har tagit fram en ny, effektiv metod för att injicera vacciner.
Metoden har redan prövats på djur och bygger på att man skjuter in vaccinet i kroppen med ett slags pistol som är laddat med gaspatroner. Man kan antingen ställa in pistolen så att vaccinet hamnar i muskelvävnaden eller i något av hudens lager.
– Detta innebär att vi kan ge vaccinet bättre spridning och få det att föras snabbare till lymfsystemet, vilket gör vaccineringen mer effektiv, säger Britta Wahren, professor vid Karolinska Institutet.
Forskarna har också tagit fram en ny djurmodell, som gör det möjligt att mäta vilket slags immunsvar olika typer av virusstammar ger och att ta fram vacciner som djuren inte utvecklar resistens mot. Detta kan sedan användas vid utveckling av nya vacciner och läkemedel mot HIV och AIDS även på människor.
För mer information om medicinska aspekter av HIV kontakta:
Britta Wahren, professor i virologi (HIV). Telefon: 08-457 26 30 – Mobil 070-674 15 27 – E-post: Britta.Wahren@smi.ki.se
Peter Liljeström, professor i vaccinforskning (HIV). Telefon: 08-457 25 50 – Mobil: 070-595 36 72 – E-post: Peter.Liljestrom@mtc.ki.se
Malaria
Medan dödligheten i de flesta sjukdomar minskar i tredje världen finns det tre stora sjukdomar som idag leder till fler dödsfall per år än någonsin. Två av dem är AIDS och tuberkulos. Den tredje är malaria.
Fram till sjuttiotalet hade man stora förhoppningar om att kunna bota malaria. Men idag är malariaparasitens resistensutveckling det största problemet vid behandling av malaria. Lösningen på detta problem kan vara kombinationsbehandling, behandling med två eller flera preparat samtidigt. Särskilt riktar man nu intresset kring artemisinin, ett kinesiskt örtpreparat, som varit känt för sina feberstillande effekter sedan 300 år före Kristus.
– Om parasiten utsätts för ett läkemedel utvecklar den relativt lätt resistens. Tillsätter man två preparat samtidigt minskar risken för resistensutveckling markant. I ett stort, unikt projekt på Zanzibar utanför Afrikas östkust håller vi just nu på med en utvärdering av vilka läkemedelskombinationer som är mest effektiva, berättar forskarna.
Cirka två miljoner människor avlider årligen av malaria. De flesta av dem är barn i Afrika söder om Sahara.
För mer information om medicinska aspekter av malaria kontakta:
Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar (malaria). Telefon: 08-517 718 66 – E-post: anders.bjorkman@karolinska.se
Mats Wahlgren, professor i parasitologi (malaria). Telefon: 08-524 872 77, 08-452 25 10 – Mobil: 070-556 12 46 – E-post: Mats.Wahlgren@mtc.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Industriellt trähusbygge innebär att man förtillverkar hus och/eller delar av hus i en kontrollerad produktionsmiljö med industriella processer och industriell utrustning.
I doktorsavhandlingen Industrialised timber frame housing – Managing customisation, change and information beskrivs det industriella trähusbyggandet i Sverige ur olika perspektiv.
En branschkartläggning visar att det typiska industriella trähusföretaget är litet och tillverkar kundanpassade småhus med relativt låg grad av förtillverkning. IT-stöd används i konstruktionsfasen men inte i själva produktionsfasen.
Kartläggningen indikerar att det finns flera utvecklingsmöjligheter, dels för det individuella företaget, dels för branschen i sin helhet.
Kundanpassning (planlösning, materialval, inredning mm) blir allt viktigare för hustillverkare med nya krav på både produktionseffektivitet och produktionsflexibilitet. För att möta dessa krav kan en ökad grad av förtillverkning, bättre kommunikation i byggprocessen samt bättre informationshantering inklusive IT-stöd nämnas som potentiella lösningar.
– Intressant att notera är att ett större företag oftare har en högre grad av industrialisering än ett mindre företag. Det leder bland annat till mer komplicerade processer men också till större möjligheter att bedriva en rationell produktion, säger doktoranden Max Bergström.
Resultaten i Max Bergströms doktorsavhandling visar också att förändring och utveckling i en dimension ofta kan fungera som drivkraft för förändring och utveckling i andra dimensioner. Till exempel kan en ökning av kundanpassningsgraden leda till att ett ökat behov av såväl bättre arbetsmetoder som högre informationshanteringskapacitet och i förlängningen IT-stöd.
Max Bergström är född i Borlänge och tog sin civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola 1998.
Han disputerar fredagen den 17 december.
Upplysningar: Max Bergström, tel. 0920-49 18 60, max.bergstrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Ska vi ta det lite mer vetenskapligt kan vi konstatera att Anna Sandlund studerat mjukningstemperaturen hos plasterna och sett att den sjunker för en lack eller ett lim som har bra vidhäftning till trä. Mjukningstemperaturen har hon studerat i en apparat som kallas DMTA – dynamisk mekanisk termisk analys.
– Sänkningen i mjukningstemperatur kommer från att plasterna sitter fast vid träet när de torkar/härdar och de blir då utsatta för dragspänningar som gör att temperaturen sänks, säger Anna Sandlund.
– Om plasterna inte sitter fast mot trä på mikronivå – vi talar om storlekar på 0,5-2 mikrometer – blir den inte utsatt för dragspänningar och vi får ingen skillad i mjukningstemperatur. Jag har testat detta på modellpolymerer men främst på kommersiella lacker och limmer vilket är ganska ovanligt.
Anna Sandlund har hunnit med en hel del i livet. Numera är hon – åtminstone mentalt – Pitebo, men har under sin uppväxt flyttat runt och bott på ett flertal platser på jorden, som Malmberget, Piteå, Iran, Liberia och Stockholm.
Hon fick sin civilingenjörsutbildning i Luleå och arbetade sedan ett tag åt en uppfinnare i Jävrebodarna.
– Jag hjälpte honom att göra ritningar på en filémaskin för lax, och arbetade också en del med design och materialval. Rätten till maskinen sålde han sedan vidare till ett stort företag i Danmark och om jag minns rätt kostar varje maskin cirka 250.000 kronor
!
Anna Sandlund inledde sina doktorandstudier i Skellefteå 1996 men hade studieuppehåll under 2002 då hon födde och tog hand om sonen Fabian.
Hon disputerade med doktorsavhandlingen A study of wood adhesion and interactions using DMTA den 2 december.
Upplysningar: Anna Sandlund, tel. 0910-58 53 75, 070-356 76 54, anna.sandlund@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Redan innan barnet föds kan det undersökas med ultraljud. En ultraljudsgivare förs fram och tillbaka över mammans mage och fostret avbildas på en bildskärm. Det går att urskilja de olika kroppsdelarna, hur barnet rör sig och hur blodet flyter fram i navelsträngen och i fostrets blodådror. Med ultraljud kan läkaren följa hur fostrets urinblåsa ökar i storlek, då den fylls med urin, och hur den efter någon halvtimme hastigt töms. Urinblåsan visar ett rytmiskt mönster med fyllnads- och tömningsfaser.
Foster, som får blod med för lågt syreinnehåll från moderkakan, bildar mindre urin än normalt. Det kan därför vid komplicerade fall vara av värde att mäta fostrets urinproduktion. Några procent av fostren växer långsammare än förväntat och tillväxten kan också helt avstanna om moderkakans funktion sviktar. Om situationen ytterligare försämras så att fostret inte bara lider brist på näring utan också får otillräckligt med syre, kan det vara skäl att förlösa mamman med kejsarsnitt.
– Redan idag har vi metoder, som hjälper oss att upptäcka sådana fall, men ibland önskar man sig som förlossningsläkare ytterligare information om fostrets tillstånd. Jag tänker då exempelvis på enstaka fall där fostrets tillväxt avstannat tidigt i graviditeten, kanske redan i sjätte graviditetsmånaden. Man får då väga risken att fostret avlider i livmodern på grund av närings- och syrebrist mot risken att barnet vid ett kejsarsnitt får allvarliga lungproblem på grund av sin omogenhet. Metoden att mäta fostrets urinproduktion skulle kunna bli en kompletterande metod att ytterligare undersöka hur fostret mår i livmodern, säger avhandlingens författare överläkare Mats Fägerquist.
Metoden att beräkna fostrets urinproduktion med ultraljud beskrevs redan år 1973, men sådana mätningar har inte kommit i bruk på sjukhusen. Det kan bero på att beräkningarna av hur volymen av urinblåsan ökar hittills har skett för hand.
– Vår forskningsgrupp presenterar nu ett beräkningsprogram, som kan monteras in i vanliga ultraljudsmaskiner. Vi har också visat hur metoden kan förändras så att mätnoggrannheten blir bättre. Enligt vår uppfattning finns det nu förutsättningar att pröva om mätning av fostrets urinproduktion kan vara till nytta som ett komplement till de metoder som vi redan idag har för att övervaka foster vid komplicerad graviditet, säger Mats Fägerquist.
Avhandlingen är skriven av:
överläkare Mats Fägerquist, telefon: 0520-918 75, 0520-910 00, 0522-850 22, e-post: mats.fagerquist@vgregion.se
Handledare:
Professor Ingemar Kjellmer, telefon: 031-343 40 00, e-post: ingemar.kjellmer@pediat.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Avhandlingens titel: A modification of the method for estimating the urine production rate of the human fetus using 2D ultrasound
Avhandlingen försvaras fredagen den 17 december klockan 13.00, kvinnokliniken SU/Östra, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Stockholms universitet har tidigare fattat beslut om att vi aktivt ska främja mångfald och att verksamheten ska präglas av jämställdhet, jämlikhet och samhörighet. Vid rekryteringen av nya studeranden, lärare och forskare ska vi särskilt stimulera sökanden från traditionellt icke akademiska grupper. Nu går vi från policy till handling och tar ett konkret initiativ i den riktningen, säger Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet.
Idén om en breddad rekrytering till högskolor och universitet är också en prioriterad fråga för regeringen. För några veckor sedan presenterade den så kallade Rekryteringsdelegationen sina slutsatser. Delegationen framhöll att snedrekryteringen framför allt är socialt betingad och att det därför krävs en satsning på skolor där relativt få elever går vidare till högre utbildning.
Sökanden från vissa gymnasieskolor i Stockholm med låg övergång till högskolestudier får företräde till ett begränsat antal platser på grundkursen i kriminologi. Beslut kommer inom kort att fattas om vilka skolor som omfattas. Information om detta läggs ut på Kriminologiska institutionens hemsida. Antagningen sker på försök under två terminer för att därefter utvärderas. Den ordinarie antagningen påverkas inte eftersom institutionen får extra medel för projektet.
– Det finns tyvärr en snedrekrytering i fråga om studenternas sociala bakgrund, något som är särskilt tydligt för samhällsvetenskap och juridik. Det är en brist eftersom det är angeläget att framtidens beslutsfattare inom de områdena representerar hela befolkningen. Vår förhoppning är att en breddad rekrytering kan bidra till det, säger Henrik Tham, prefekt vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
På kemistlinjen reserveras platser för studenter från Järfälla NT-gymnasium i Jakobsberg och Tumba gymnasium – två skolor som det sedan tidigare bedrivs ett undervisningssamarbete med.
– Tyvärr har rekryteringen till naturvetenskapliga utbildningar minskat under 2000-talet. Vid den kemiska sektionen har vi de senaste åren arbetat med olika åtgärder för att öka intresset för kemi bland gymnasieelever. Vi har särskilt försökt att nå skolor med stor etnisk och social bredd. Vid gymnasierna i Tumba och Jakobsberg har elever garanterats stöd i kemiundervisningen under en treårsperiod. Vi har nu möjlighet att reservera studieplatser för elever därifrån, säger Stefan Nordlund, sektionsdekanus vid Kemiska sektionen, Stockholms universitet.
För ytterligare information:
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet, tfn 08-16 22 71 mobil 0733-669 169
Henrik Tham, prefekt Kriminologiska institutionen, tfn 08-16 19 29
Stefan Nordlund, sektionsdekanus Kemiska sektionen, tfn 08-16 29 32 mobil 070-560 83 52
Jeaneth Johanssons doktorsavhandling Information use – Empirical studies of financial analysts visar att finansanalytikernas rekommendationer är tvetydiga.
En köprekommendation innebär inte alltid köp och den kan också få olika betydelse för olika investerare.
Finansanalytikerna använder direkta säljrekommendationer sparsamt och de kommuniceras i subtilare form. Nyanser i den skriftliga texten, styrka och riktning på ändringar och muntliga diskussioner med analytikerna hjälper framför allt de stora placerarna att förstå vad som ligger bakom en ändring.
– Studien visar att orsaken till den tvetydiga informationen bland annat finns i analytikernas beroendeförhållande till företag och investerare, tidsfördröjningar i att ge ut ändringar samt analytikernas roll att generera affärer till den egna firman, säger Jeaneth Johansson.
– Rekommendationen ”köp” har till exempel större möjlighet att generera affärer än rekommendationen ”sälj”. Det går alltid att köpa en aktie. De investerare som är mest beroende av professionella råd har otillräcklig hjälp av att bara läsa rekommendationerna.
Strävan efter nyheter och direktkontakter med företagsrepresentanter är enligt Jeaneth Johanssons studier centrala delar i analytikerns arbete, något som kan komma i konflikt med insiderlagstiftningen. Direktkontakter hjälper analytiker till djupare förståelse och ny information.
Avhandlingen uppmärksammar en gråzon mellan offentlig (legal) och privat (illegal) information där analytikernas och – i nästa steg – deras kunder kan få tillgång till privat information.
Jeaneth Johansson är född i Kalix och uppvuxen i Gammelstad. Hon tog sin ekonomie kandidatexamen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 1994 och presenterade sin licentiatexamen vid Luleå tekniska universitet 1998.
Upplysningar: Jeaneth Johansson, tel. 0920-49 23 64, jeaneth.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Skador orsakade av snytbagge är ett allvarligt problem vid skogsföryngring. Problemet är aktuellt både i Sverige och i flera andra länder i Europa. Den idag vanligaste metoden för att minska skadorna är att behandla plantorna med insektsgifter. Målet med avhandingsarbetet var att få mer kunskap om alternativa metoder (skärmar, markberedning och mekaniska plantskydd) som kan minska skadorna. Arbetet utfördes i form av fältstudier vid SLU:s forskningsstation i Asa (4 mil norr om Växjö).
Effekten av varje enskild åtgärd visade sig inte vara tillräcklig, men när de användes i kombination kunde skadorna sänkas till låga nivåer. För skogsbruket kan denna kunskap få stor betydelse eftersom flera alternativa kombinationer kan väljas beroende på förhållandena. Resultaten visar att det går att åstadkomma låga skadenivåer utan behandling med insektsgifter, under förutsättning att alternativa åtgärder kan utföras på ett ändamålsenligt sätt.
Fredagen den 17 december kl 12.30 försvarar skog kand Magnus Petersson, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, sin avhandling med titeln Föryngringsmetoder med syfte att minska skador av snytbagge på barrplantor (Regeneration Methods to Reduce Pine Weevil Damage to Conifer Seedling).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent: prof Lee Allen, Department of Forestry, University of North Carolina, Raleigh, USA.
Lokal: Aulan Agricum, SLU i Alnarp.
Kontaktinformation
Magnus Petersson, inst för sydsvensk skogsvetenskap, SLU i Alnarp, tel 0472-263 181.
E-post: Magnus.Petersson@afp.slu.se
Håll rent i munnen! Det rådet har patienter med tandlossning ofta fått av tandläkare. Men allt mer forskning tyder på att sjukdomen, som drabbar cirka tio procent av befolkningen, inte bara beror på dålig tandhygien. Rökning, stress och mediciner har exempelvis också betydelse. Tord Lundgrens avhandling visar att även funktionella och immunologiska faktorer bör adderas till listan.
Tandlossning, eller parodontit, kan även drabba barn och ungdomar. I sällsynta fall är förloppet så snabbt att de blir tandlösa redan i tonåren, samtidigt som delar av huden förhornas. Det rör sig då om det ärftliga syndromet Papillon-Lefèvre (PLS), kopplat till kromosom elva.
– Egentligen har vi inte haft någon behandling för de här patienterna. Och att få tandprotes när man är tolv år är ett stort trauma, säger Tord Lundgren.
STUDERADE PLS-STUDENTER
För att hjälpa denna utsatta grupp och samtidigt öka kunskaperna om mekanismerna bakom tandlossning generellt, studerade Tord Lundgren 20 patienter från Saudi Arabien med PLS.
Resultaten visar att flera faktorer bidrar till komplikationerna som uppstår. Vissa delar av immunsystemet fungerade exempelvis sämre hos patienter med PLS jämfört med andra.
– Det beror på den genetiska defekten som gör att de saknar ett protein som aktiverar vissa mördarceller, förklarar Tord Lundgren.
Dessutom utsöndrar PLS-patienter bara hälften så mycket saliv som friska, delvis för att de har få tänder och svårt att tugga.
– Tillsammans med det nedsatta immunförsvaret leder det till ökad risk för bakterieangrepp, säger Tord Lundgren, som idag arbetar i USA.
ANTIBIOTIKA HJÄLPTE
I motsättning till vad andra forskare hävdat fann han dock att bakteriefloran vid PLS överensstämmer med den som ses vid andra former av kronisk parodontit. Baserat på detta fynd undersöktes hos patienter med kvarstående tänder effekten av en speciell antibiotikakur, och återkommande tandläkarbesök för rengöring. Hos dem som följde regimen avstannade tandlossningen.
– Tandlossning kan ses som ett isberg där PLS utgör toppen. Resultaten tyder därför på att patienter med kronisk tandlossning ska behandlas med antibiotika. I synnerhet unga patienter med aggressivt förlopp, vilket är vanligare än PLS och förekommer i Sverige. Vi har varit för återhållsamma med det tidigare.
– Avhandlingen visar också att funktionella och immunologiska faktorer bidrar till uppkomsten av PLS. Andra, mildare former av tandlossning kan vara relaterade till samma faktorer. Patienter med utbredd tandlossning bör därför tas om hand av specialister som kan undersöka dessa närmare, säger Tord Lundgren.
Kontaktinformation
Tandläkare Tord Lundgren nås per e-post tordlundgren@excite.com, och per telefon 070-2994474 eller (USA) +1-909-2388345
Handledare Stefan Renvert, professor i oral hälsovetenskap vid Högskolan i Kristianstad nås på telefon 0708-221041
Samverkar käken och nacken när man gapar och tuggar? Kan man få besvär med att äta efter en whiplashskada? Dessa frågor står i fokus för studierna, som med speciell metodik kartlägger rörelserna i underkäken och huvud-nacke, muskelaktiviteten i käk- och nackmuskulaturen och uthålligheten vid tuggning hos både friska och nackskadade personer. Resultaten visar att gapning åtföljs av koordinerade rörelser i huvud-nacke med aktivitet i både käkens och nackens muskler. Under tuggning används huvud-nacke mer vid stora tuggor och hård konsistens. Om huvudet fixerades för att undvika nackrörelser orsakade detta störningar också i gapningsförmågan. Det tyder på att de nervbanor i hjärnan som styr käkens och nackens muskler är mycket nära sammankopplade, och att en naturlig käkfunktion kräver att man är frisk i både käke och nacke.
Hos personer med whiplashskada uppmättes mindre och långsammare huvud- och underkäksrörelser. Koordinationen mellan underkäks- och nackrörelserna var också försämrad. De nackskadade var dessutom mindre uthålliga under tuggning. De blev lätt uttröttade och avbröt ofta undersökningen.
Sammantaget tyder resultaten på att när man äter, gapar och tuggar används inte bara käkleden. Även nackens muskler och leder sätts i ett samverkande arbete. För en fullgod käkfunktion, dvs. för att obehindrat kunna gapa, tugga och äta, krävs hälsa inte bara i käkleden och käkmusklerna utan också i nackens leder och muskler. En nackskada kan således leda till svårigheter att äta på ett obehindrat sätt. Nackskadade individer bör därför erbjudas undersökning även av sin käkfunktion.
Birgitta Häggman-Henrikson är uppvuxen i Umeå, avlade tandläkarexamen där 1987 och har sedan 1994 varit doktorand vid enheten för klinisk oral fysiologi, där hon finns på tel. 090-785 60 81, e-post: BHHenrik@dsl.pipex.com
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för odontologi, klinisk oral fysiologi, samt Centre for Musculoskeletal Research, Högskolan i Gävle, och har titeln Neck function in rhythmic jaw activities. Svensk titel: Nackens roll i käkfunktionen.
Disputation äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr, Byggnad 1D, NUS.
Fakultetsopponent är Professor Antoon DeLaat, Department for Oral and Maxillofacial Surgery, KU, Leuven.
