Skälet till den ökade risken för kvinnor är att redskapen ofta är för stora, dvs. gjorda för manshänder. Sonya H Bylund har vid Arbetslivsinstitutet i Umeå undersökt kvinnors besvär av vibrationer. Avhandlingen baseras på en enkät och en serie intervjuer med kvinnor som rapporterat arbetsskada pga. vibrationer. Dessutom ingår laboratorieförsök där manliga och kvinnliga försökspersoner utsatts för ett vibrerande handtag. Enkäten och intervjuerna visade att kvinnor upplevde många symtom som domningar, svaghet, smärta och vita fingrar. Neurologiska besvär var vanliga och utvecklades på kortare tid än de symtom som har med blodkärlen att göra. Besvären hade långtgående återverkningar i alla delar av kvinnornas liv, inte bara den fysiska arbetsförmågan och möjligheterna att delta i fritids- och hushållsaktiviteter utan också på relationer och identitet. Hela 40 procent av de intervjuade hade pensionerats eller bytt arbete pga. skadan.
Bland Sveriges metallarbetare är 15 procent kvinnor. I den gruppen finns en stor del av dem som har vibrationsskador. Relativt är det emellertid tandtekniker som löper den högsta risken. I genomsnitt debuterar besvären efter sju års exponering. Rökare hade mer symptom än icke-rökare. Allmänt sett finns lite kunskap om yrkesrelaterade besvär hos kvinnor, vilket betyder att läkarna kan missa diagnoser och därmed också behandling av skadorna.
I intervjuerna förekommer ofta att kvinnorna anklagar sig själva för arbetsskadorna. De tror att de har brustit i arbetet eller talar om ”dåligt arv” när de måste ge upp aktiviteter på grund av värk i händer och armar, domningar och vita fingrar.
Sonja H Bylund är doktorand vid Arbetslivsinstitutet i Umeå och finns på tel. 090-17 60 21, 070-584 6959, e-post sonya.bylund@arbetslivsinstitutet.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkesmedicin och har titeln Hand-arm vibration and working women – Consequences and affecting factors
Disputationen äger rum i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå. Fakultetsopponent är doc. Eva Vingård, Inst. för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.
Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”För att hon på kort tid visat en anmärkningsvärd produktivitet och etablerat sig som en internationellt uppmärksammad forskare. Detta framgår inte minst av ett stort antal presentationer vid ledande utländska universitet och konferenser samt många refereeuppdrag från de allra bästa tidskrifterna. Giannetti disputerade vid UCLA 1999 och är sedan fyra år tillbaka verksam vid Handelshögskolan. Hennes forskningsintressen spänner över vida områden, främst corporate governance, finansiella kriser samt entreprenörskap och innovationer”.
Mariassunta Giannetti (f 1971, italienskt medborgarskap), har en lång internationell forskarkarriär bakom sig med anknytning till bl.a. European Corporate Governance Institute (ECGI) i Bryssel och Center for Policy Research (CEPR) i London.
– I am very honored to receive this Award. It shows HHS’s commitment to research and increases my enthusiam and desire to do even better in the future., sager Mariassunta Giannetti.
– Mariassuntta Giannetti har under längre tid utmärkt sig i sin forskning så hon är mycket förtjänt av priset, säger Lars Bergman, rektor för HHS och ledamot i priskommittén. Syftet med priset är ju att lyfta fram forskartalanger i ett ganska tidigt skede av karriären så jag tror att priset kan vara av stor betydelse för henne, fortsätter Bergman.
Om Partnerföretagens forskarpris vid Handelshögskolan
Priset instiftades 2003 med syfte att bidra till att utveckla och främja forskningen vid HHS genom att lyfta fram insatser utförda av unga, lovande forskare. Vidare ska det tydliggöra och bekräfta HHS: Partnerföretags betydelse för högskolans utveckling samt befästa HHS:s ställning som bryggan mellan ekonomisk forskning och svenskt näringsliv.
Priset delas ut till en forskare vars arbete, bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin, håller hög vetenskaplig klass så att det är publicerbart i internationella vetenskapliga publikationer samt har presenterats i utbildnings- och tillämpningssammanhang. Forskaren skall vara vetenskapligt meriterad utifrån den forskningstradition som hon/han representerar och skall ha upprätthållit en hög aktivitets-/kvalitetsnivå under de tre senaste åren. I undantagsfall kan enstaka insatser (gjorda även tidigare) av stor betydelse komma i fråga.
Mariassunta Giannettis CV samt bilder från prisutdelningen finns att ladda ner på www.hhs.se.
Kontaktinformation
Mariassunta Giannetti nås på tel: 08-736 9607, mobil: 070-475 79 23, e-post: mariassunta.giannetti@hhs.se.
Lars Bergman, tel: 08736 9012, e-post lars.bergman@hhs.se
Rektor, professor
Tine Frivik tel: 08-736 9072, mobil: 070-602 69 20 e-post: tine.frivik@hhs.se
Direktör, Corporate and Alumni Relations
Det är bl.a. professor Bo Kåström, datavetenskap och föreståndare för HPC2N, Kenneth Holmlund, föreståndare för VRlab, samt Krister Wiklund, fysik, som erhållit ett forskningsanslag från Verket för innovationssystem (Vinnova) och Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Målet är att utveckla realtidsmetoder för visuell simulering av komplexa elastiska och plastiska material, specifikt granulära markmaterial som sand och grus. Detta är nödvändigt för att öka realismen i utbildningsmiljön i dagens fordonssimulatorer. De deltagande forskarna vid Umeå universitet är verksamma inom högpresterande och parallella beräkningar, numeriska metoder, fysikalisk simulering och datorgrafik.Företaget
Oryx Simulations utvecklar träningssimulatorer för tunga fordon i samarbete med VRlab.
– Vi har under en längre tid haft en mycket framgångsrik samverkan med Umeå universitet kring realtidsberäknad fysik, vilket är en viktig faktor i simulering. Nu utvidgar vi samverkan till simulering av ”granulära material”, vilket vi bedömer vara den enskilt viktigaste faktorn för realism i våra nya produkter riktade mot fordonsindustrin. Volvos intresse av forskning inom området garanterar avsättningen av utbildningssimulatorer baserade på resultaten. Kommersiellt sett är projektet viktigt för Oryx men det kommer också att stärka Volvo-produkterna genom bättre nyttjande från välutbildade operatörer, säger Derny Häggström, VD Oryx Simulations.
Simuleringsmetoderna kommer att bli tillämpbara även inom andra områden.
– De partikelbaserade metoder vi använder både för simulering och visualisering är generella och kommer faktiskt från astrofysiken. De kan tillämpas på många klasser av material, alltifrån viskösa vätskor till elasto-plastiska och helt fasta material och därför finns även stor potential för tillämpningar inom andra av våra områden t.ex. medicinska simulatorer, samt kanske allra tydligast inom dataspel och visuella effekter för film, säger Kenneth Holmlund, VRlab/HPC2N, som projektleder arbetet.
Även grundforskningsmässigt inom såväl fysik som beräkningsvetenskap är projektet mycket intressant, eftersom de metoder som används är relativt nya och fortfarande inte fullt utvecklade. Granulära material är komplexa och svåra att representera i en simulator, torr och blöt sand har t.ex. helt olika egenskaper.
– Traditionellt använder man ett finmaskigt grid (eller nät) för att simulera materialets beståndsdelar, vilket blir mycket komplext att hantera beräkningsmässigt när materialet deformeras kraftigt och nätet hela tiden måste omdefinieras. Vi använder istället partiklar som i varje ögonblick läser av materialegenskaperna, och som dessutom självmant följer med materialet allteftersom det ändrar form. Vi kommer även att undersöka möjligheterna att dra nytta av parallella beräkningar och nya datorarkitekturer för att kunna utföra simuleringar i realtid, säger professor Bo Kågström, datavetenskap/HPC2N, som är forskningsledare för projektet.
Forskningsanslaget från Vinnova/SSF ligger inom ramen för programmet VINST, vars syfte är att stödja forskning som utgör samarbete mellan forskare vid ett universitet och personer verksamma i ett mindre högteknikföretag. Av totalt ca. 60 ansökningar har ca en tiondel beviljats anslag. Inklusive bidrag från projektets parter och Länsstyrelsen i Västerbotten omsluter projektet totalt 4,8 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Professor Bo Kåström, datavetenskap/HPC2N
Telefon: 090-786 54 19
E-post: bokg@cs.umu.se
Kenneth Holmlund, föreståndare VRlab
Telefon: 070-6315520
E-post: holmlund@hpc2n.umu.se
Derny Häggström, Oryx Simulations AB
Telefon: 090-154941
E-post: derny@oryx.se
Mitralklaffen, som öppnar och stänger passagen mellan det vänstra förmaket och kammaren, är upphängd i en rörlig ”ring” i hjärtväggen. Det är den ringen som läkaren Carljohan Carlhäll vid Universitetssjukhusets Hjärtcentrum specialstuderat. Resultaten visar att dess dynamik spelar en större roll för pumpfunktionen än man tidigare känt till: den bidrar till en betydande del av slagvolymen hos vänster kammare, varifrån blodet pumpas ut i stora kroppspulsådern.
Att man nu i detalj kan se hur ringen förändrar form under hjärtslaget har direkta kliniska tillämpningar. En otät mitralklaff kan repareras genom att kirurgen opererar in en extra protesring som kan vara rigid eller flexibel. Den nya metoden kan bland annat underlätta utvärderingen av operationsresultatet.
Studien har genomförts på 110 patienter med olika hjärt- och kärlsjukdomar och 61 friska försökspersoner. De fyrdimensionella bilderna har tagits inifrån kroppen via en ultraljudsprob som förts ned i matstrupen på de sövda personerna. Under en halv minut roterade proben och registrerade ett stort antal bilder i olika snittplan genom hjärtat. Bilderna har sedan rekonstruerats med matematiska metoder utvecklade i samarbete med forskningsingenjörer vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV).
Gå till http://www.cmiv.liu.se/ och klicka på ”PhD thesis defence” under News & Events för mer information om projektet.
Avhandlingen heter Annular dynamics of the human heart – Novel echocardiographic approaches to assess ventricular function. Disputationen äger rum 3 december 2004 kl 9.00 i Elsa Brändströmssalen, Universitetssjukhuset i Linköping.
Kontaktinformation
Carljohan Carlhäll nås på mobil 070-7656977, e-post carca@imv.liu.se
Nästan alla tumörer har egenskaper som inaktiverar p53s normala funktion. I ungefär hälften av alla tumörer är p53 genetiskt förändrad, i andra fall blockeras p53s aktivitet av negativt reglerande proteiner, framför allt ett som kallas HDM-2. Eftersom p53 har en kraftig förmåga att döda tumörceller, finns det ett stort intresse bland cancerforskare att hitta vägar som förmår p53 att återfå sin aktivitet. Forskare vid Karolinska Institutet beskriver nu ett ämne som kan återaktivera p53s och inducera programmerad celldöd, apoptos, speciellt i tumörceller.
Gruppen, som leds av docent Galina Selivanova, har identifierat en liten molekyl, RITA, (reactivation of p53 and induction of tumor cell apoptosis). När den binds till p53 sker troligen en förändring av konformationen som förhindrar HDM-2s blockering. Därigenom gör RITA det möjligt för p53 att återfå sin celldödande funktion i tumörceller.
I tumörceller sker inaktiveringen av p53 genom en kontinuerlig nedbrytning av p53 när det binds till ämnet HDM-2. I den aktuella studien visas att RITA förhindrar samspelet mellan p53 och HDM-2 i odlade tumörceller och i tumörer i möss. Följden blir att aktivt p53 finns närvarande i större mängd under längre tid vilket leder till tumörcellens död. RITAs celldödande förmåga kunde bara påvisas i tumörceller, den påverkade inte celltillväxten av normala celler och var inte toxisk.
Idag fokuserar många cancerforskare och läkemedelsföretag på HDM-2 och försöker hitta ämnen som förhindrar dess inhiberande bindning till p53. De nu presenterade resultaten visar att en helt annan strategi kan vara att rikta sig mot p53 och förhindra att det blir blockerat av HDM-2. Resultaten öppnar för helt nya och lovande perspektiv för framtidens cancerterapi.
Publikation:
Small molecule RITA binds to p53, blocks p53-HDM-2 interaction and activates p53 function in tumors.
Issaeva N, Bozko P, Enge M, Protopopova M, Verhoef LGGC, Masucci M, Pramanik A, Selivanova G.
Nature Medicine, December 2004.
Publicerad Online
För mer information, kontakta:
Docent Galina Selivanova, Karolinska Institutet,
tel 08-524 863 02 eller mail: galina.selivanova@mtc.ki.se
– Men den eventuella skatt på avfallsförbränning som nu utreds kan få till följd att importen minskar betydligt, menar Mattias Olofsson, doktorand vid Institutionen för energiteknik, Chalmers.
Under de senaste åren har importen av avfallsbränslen till Sverige ökat markant. Importen domineras av utsorterat träavfall som förbränns i svenska värmeverk för produktion av fjärrvärme och el. Importen av utsorterat träavfall sker huvudsakligen från Nederländerna och Tyskland, medan mer blandat avfall till största delen kommer från Norge.
Handel med avfallsbränslen är lönsam
Mattias Olofsson har som en del i sitt avhandlingsarbete nyligen avslutat en studie om drivkrafter till importen av avfallsbränslen till Sverige.
– Importen är intressant både för företag i avsändarländer och i Sverige på grund av skillnader i förutsättningar för avfallshantering och energiproduktion. I avsändarländerna kan export till Sverige vara ett billigare alternativ än inhemsk behandling. Ibland saknas behandlingskapacitet. Ofta drivs exporten fram av en kombination av dessa orsaker, säger Mattias Olofsson.
Enligt honom är importen ett konkurrenskraftigt alternativ till användning av inhemskt biobränsle vid de svenska värmeverken. Vid sopförbränningsanläggningarna kan man ta mer betalt för att behandla det importerade blandade avfallet jämfört med det svenska, då skatter vid behandling i avsändarländerna gör betalningsförmågan större.
I Sverige används idag mycket biobränsle i värmeverken. Dessa pannor kan med ganska liten justering även förbränna utsorterat träavfall. I Nederländerna, Tyskland och Norge är användningen av biobränslen betydligt mer begränsad, vilket gör det svårt att finna pannor som kan elda utsorterat träavfall.
Svenska fjärrvärmenät ger effektivt energiutnyttjande
– Sverige har väl utbyggda fjärrvärmenät, vilka gör att energin som frigörs vid förbränning både i värmeverk och sopförbränningsanläggningar kan tillvaratas med hög verkningsgrad (90-95 %). I avsändarländerna är fjärrvärmenäten betydligt mindre utbyggda. Där produceras ofta enbart el med verkningsgrader runt 20-30 %, fortsätter Mattias Olofsson.
I jämförelse med Tyskland och Nederländerna har Sverige också höga energi- och koldioxidskatter på fossila bränslen (kol, naturgas och olja). Det har drivit upp värdet på den fjärrvärme som produceras. Sammantaget innebär detta högre energiintäkter i Sverige, vilket bidrar till konkurrenskraften för förbränning i Sverige. Vidare gör förbud och skatter på deponering och förbränning att avfallsbehandlingen i avsändarländerna blir dyrare. Det finns därför ekonomiska incitament att sortera ut avfall och skicka det till Sverige eftersom man då kan undvika dyr behandling på hemmaplan
Trendbrott kan komma snart
Importen kan komma att minska inom en snar framtid.
– Den pågående utredningen om en eventuell skatt på avfallsförbränning har störst betydelse för denna utveckling, hävdar Mattias Olofsson. Han menar att om skatten även skulle omfatta träavfall som går till värmeverk, minskar drivkrafterna för importen ur ett svenskt perspektiv. I avsändarländerna finns också mål att öka användningen av förnybar energi och minska utsläppen av växthusgaser. Ett ökat inhemskt utnyttjande av träavfall och blandat avfall ses som viktiga bidrag till att uppnå dessa mål.
– Men det finns också fortsatta drivkrafter för import av avfallsbränslen. Dels råder det osäkerhet kring avfallsmängdernas utveckling, dels kring utbyggnaden av alternativ till deponering, avslutar Mattias Olofsson.
Artikeln baseras på ett arbete som ingår i Mattias Olofssons doktorsavhandling ”Improving model-based systems analysis of waste management”. Denna försvaras på Chalmers den 17 december. Arbetet har finansierats av Energimyndigheten.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers,
tel: 031-772 14 42, e-post: mattias.olofsson@me.chalmers.se
Hon har studerat betydelsen av psykisk ohälsa under graviditet och efter förlossning i en grupp på 1 555 kvinnor, varav 220 (14.1%) hade en eller flera psykiatriska diagnoser. Detta var vanligare hos ensamstående, hos kvinnor med lågt socioekonomiskt status, hos rökare, hos dem som hade fött ett eller flera barn samt hos kraftigt överviktiga. De kvinnor som hade depression och/eller ångest under sin graviditet led oftare av graviditetsillamående och var i högre grad sjukskrivna. De sökte oftare på specialistmödravårdsmottagningarna, speciellt pga. förlossningsrädsla och livmodersammandragningar. Planerat kejsarsnitt var vanligare i den här gruppen, de hade oftare ryggbedövning under vanlig förlossning och upplevde att värkarbetet hade varit längre.
Inga samband konstaterades mellan psykisk ohälsa och allvarliga kroppsliga komplikationer under graviditeten, vid förlossningen eller efter förlossningen. Depression och ångest under graviditeten påverkade inte heller det nyfödda barnet.
Färre kvinnor hade fått en psykiatrisk diagnos efter förlossningen men sådana diagnoser var allvarligare än under graviditeten. Både nyinsjuknande och fortsatt eller återinsjuknande i depression och ångest efter förlossningen hade samband med civilstånd (ensamstående) och tidigare psykiatrisk sjukdom.
Samtliga kvinnor som kom för ultraljudsscreening vid specialistmödravårdsmottagningarna vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Sunderby sjukhus i Luleå under ett år (oktober 2000 t.o.m. oktober 2001) inbjöds att delta. En strukturerad intervju (PRIME-MD) användes för diagnostik av psykisk ohälsa under graviditeten och tre till sex månader efter förlossningen. För att undersöka samband mellan psykisk ohälsa och händelser under graviditeten, vid förlossningen och under BB-tiden analyserades data ur mödrahälsovårds- och förlossningsjournalerna sedan kvinnorna hade fött sina barn. En utvärderande uppföljning gjordes 3-6 månader efter förlossningen och då också i en kontrollgrupp med 500 slumpmässigt utvalda kvinnor utan depression eller ångest under graviditeten.
Liselott Andersson är specialistläkare vid kvinnokliniken, Sunderby sjukhus. Hon är uppvuxen i Åkullsjön, Västerbottens län, och examinerad vid Umeå universitet. Förutom i Luleå har hon tjänstgjort som läkare i Piteå, Varberg och Umeå. Hon kan nås på tel. 0920-23 14 98, mobil 070-177 75 76, e-postadresser: lise-lott@bredband.net; liselott.andersson@nll.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, och har titeln Implications of psychiatric disorders during pregnancy and the postpartum period – A population-based study. Svensk titel: Betydelsen av psykisk ohälsa under graviditet och postpartum – En populationsbaserad studie.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Ulf Hansson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Menstruationsstörningar och ibland amenorré, då menstruationen upphör helt, är vanligt bland uthållighetstränande idrottskvinnor. Träningen i kombination med otillräckligt näringsintag, låg kroppsfetthalt och ätstörningar leder ofta till hormonella förändringar och störningar i ämnesomsättningen. På längre sikt finns risk för skeletturkalkning, muskelskador och kvarstående hormonella problem. Adekvat nutrition och hormonell substitution med p-piller kan vara en effektiv förebyggande medicinering.
I läkare Anette Rickenlunds avhandling från Karolinska Institutet har en grupp elitidrottskvinnor inom uthållighetsgrenar, tillsammans med matchande inaktiva kontroller, undersökts före och efter 10 månaders användning av ett lågdoserat p-piller.
Resultaten visar att p-piller ökade kroppsvikten och kroppsfetthalten hos kvinnorna med menstruationsstörning men att detta knappast påverkade den fysiska prestationsförmågan.
– P-piller ökade också benmassan hos idrottskvinnorna, däremot inte hos kontrollerna, berättar Anette Rickenlund. Den största effekten sågs hos idrottskvinnor med låg bentäthet. P-piller kan därför rekommenderas som prevention mot osteoporos vid idrottsamenorré.
Studier visar också att idrottskvinnor med amenorré har vissa negativa förändringar i blodkärlens funktion samt ofördelaktig blodfettsprofil, markörer som båda anses vara tidiga indikationer på hjärtkärlproblem.
En subgrupp av idrottskvinnorna med menstruationsstörningar hade onormalt höga nivåer av manliga könshormon. De hade också högre syreupptagning och en mer manlig kroppssammansättning med högre total bentäthet och ökad muskelmassa, något som kan innebära prestationsmässiga fördelar. Studier av dygnsutsöndringen av testosteron och hypofyshormoner indikerar att hyperandrogenism, förhöjda halter av manliga könshormon, kan vara en förklaring till menstruationsstörningar hos idrottskvinnor.
Avhandling:
Hormonal mechanisms of menstrual disturbances, metabolic disorders and effect of oral contraceptives in female athletes.
Författare:
Anette Rickenlund, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, tel 08-517 738 19 eller mail: anette.rickenlund@karolinska.se
Disputation:
Fredag 3 december 2004, kl 9.00, Lilla föreläsningssalen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Solna.
I senaste numret av amerikanska Proceedings of the National Academy of Sciences visar professor Carsten Peterson och hans medarbetare Björn Samuelsson och Carl Troein hur detta är möjligt. Den amerikanske läkaren och forskaren Stuart Kauffman – en pionjär på området som gjorde ett första försök att lösa problemet redan 1967 – är medförfattare.
Många av de 25 000 generna i en cell är aktiva. I ett givet ögonblick producerar de ett protein eller också inte just då – för att uttrycka det med logisk terminologi från datorernas värld är en gen ”av” eller ”på”. Genen kan aktivera andra gener så att dessa slås på eller av. Det enklaste fallet är att två gener kan aktivera den tredje gen. För att aktivera denna tredje gen behöver kanske båda generna vara aktiva eller kanske bara den ena eller den andra.
– I ett sådant enkelt system finns det sexton olika möjliga regler i samspelet mellan generna, och väldigt många olika lösningar, säger professor Peterson. Det var sådana system som dr Kauffman började arbeta med; han antog att de olika lösningarna svarade mot olika celltyper. Detta skulle förklara hur man kunde ha samma DNA i alla celltyper. Tyvärr är systemen i realiteten betydligt mer komplicerade. Det kan vara åtskilliga gener som samarbetar för att aktivera en enda gen. Redan i fallet med tre aktiverande gener får man 256 regler. Antalet möjligheter i ett system med 25 gener blir fler än antalet atomer i det kända universum…
För att finna lösningarna som ger stabila system har Peterson och hans medarbetare främst utgått från genetikens försökskanin nummer ett: bananflugan. Där är mer känt om detaljerna i det genetiska nätverket än hos människan.
– Hos bananflugan har vi lyckats finna nästan 200 regler som är kanaliserande och som troligen är generella och även gäller för genetiska nätverk hos andra organismer, konstaterar Carsten Peterson. Med ”kanaliserande” menar vi att det finns en ingående gen som bestämmer värdet på den gen den aktiverar genom att vara av eller på. Andra ingående gener har i det läget ingen effekt på den påverkade genen. Det spelar ingen roll om de är av eller på.
Med kanaliserande regler visa det sig att nätverken blir stabila oavsett antal aktiverande gener, nätverkens storlek och starttillstånden för systemet.
Det kan tilläggas att när Stuart Kauffman först började arbeta med problemet använde han sig av hålkort. När problemet nu har lösts har det inte skett tack vare simuleringar i en kraftfull dator – det har räckt med observation och logiskt och matematiskt tänkande.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Professor Peterson befinner sig f n i San Diego och nås under kontorstid på tel 001 858 534 0824. San Diego ligger tio timmar efter Sverige och Carsten Peterson brukar normalt komma till sitt kontor kl 7.30 lokal tid. Man kan även boka tid med honom för en intervju via e-post. Då är adressen Carsten@thep.lu.se
Invandrare drabbades inte mer än svenskfödda efter 11 september
Såväl attitydundersökningar bland allmänheten, enkäter bland svenska muslimer som officiella rapporter visar på mer negativa attityder och en ökad utsatthet för vissa invandrargrupper efter den 11 september 2001. Man skulle därför enligt flera diskrimineringsteorier kunna förvänta sig att svårigheterna på arbetsmarknaden ökade för vissa grupper av invandrare i Sverige. En ny IFAU-rapport visar dock att alla arbetslösa hade svårare att hitta jobb efter 11 september. Detta gällde alltså inte endast de grupper som kunde väntas påverkas av en ökad diskriminering, utan även svenskfödda och personer födda i de andra nordiska länderna. Resultatet gäller även om man studerar enbart dem som söker jobb med kundkontakter eller andra yrken som kan tänkas vara extra påverkade av diskriminering.
Generaliseringar orsakar diskriminering?
Den nya undersökningen säger inget om förekomsten av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, men resultaten ifrågasätter kopplingen mellan attityder och diskriminering. Att det inte finns något direkt samband mellan arbetsgivarnas rekryteringsbeteende och allmänhetens förändrade attityder kan tolkas som att diskriminering på arbetsmarknaden till stor del handlar om s k statistisk diskriminering. Detta innebär att arbetsgivare på grund av bristande kunskap om personens kvalifikationer sorterar bort en sökande utifrån generell information om den grupp personen tillhör.
Metod
Studien jämför sannolikheten att få arbete före och efter 11 september bland arbetssökande registrerade hos arbetsförmedlingen. Genom att jämföra förändringar över tiden för grupper födda i olika delar av världen undersöks om personer som sannolikt mötte förändrade attityder drabbades hårdare på arbetsmarknaden än de som inte påverkades av en attitydförändring. I undersökningen ingår samtliga personer i åldrarna 26-54 som var inskrivna vid arbetsförmedlingen vid tiden för attentaten. Som längst har de arbetssökande följts till november 2002.
Rapport 2004:14 ”11 september och etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden” är skriven av Olof Åslund, IFAU och Dan-Olof Rooth, Handelshögskolan BBS, Högskolan i Kalmar. Studien finns även som Working paper 2004:15.
Kontaktinformation
Olof Åslund, tel: 018-471 70 89, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se
Nordiska Kompaniet (NK), grundat 1902, var Sveriges första riktiga varuhus och upplevdes som ett ”hypermodernt” drömpalats av de samtida. Det lockade många åskådare, även sådana utan pengar. Varuhuset gjorde anspråk på att ha introducerat ett helt nytt sätt att konsumera: att få gå runt och titta utan köptvång. De tidiga varuhusen, anser forskningen, införde drömmarna i konsumtionskulturen. I varuhusets spektakulära miljö där varorna fanns utställda till beskådan, omvandlades dessa från enkla materiella objekt till föremål som publiken drömde om.
Medan varuhuset var ett nytt fenomen, hade lotterispelet gamla anor i Sverige. Penninglotterier hade funnits sedan 1700-talet i Sverige, men de blev åter aktuella 1897 efter en lång period av förbud. De blev så populära att människor stod i långa köer för att få tag på en lottsedel och dåtiden betraktade lotteriet som ”de fattigas poesi” eller ”drömfabriken”. Frågan om ett eventuellt statligt lotteri diskuterades och ställde dåtidens politiker och samhällskritiker inför ett moraliskt dilemma: kunde staten utnyttja det som uppfattades som irrationella lyckodrömmar hos människor?
I delstudien om NK skildras bland annat hur det rationella och moderna blev beståndsdelar i varuhusets drömvärld; hur man balanserade mellan kommersiellt och kulturellt värde inom NK och hur kön och klass definierades – i ett växelspel mellan segregerande och emanciperande mekanismer – genom varuhusinstitutionens utformning.
I lotteristudien visar Orsi Husz hur lotterispel omdefinierades under 1900-talets första år från att ha varit ett föråldrat till ett tidstypiskt modernt fenomen; hur dåtida politiker försökte kompensera penninglotteriernas uppfattade omoral och sammanjämka individuella drömmar och kollektiv framtidsplanering i sina förslag för ett statligt lotteri; och hur lotterispel kunde inordnas i tidens dominerande arbetsetik.
Även om drömmar spelade en viktig roll i det tidiga varuhuset och i lotterispelet fanns de aldrig där i ”ren” form. I varuhuset och lotterifrågans behandling gestaltades det tidiga 1900-talets föreställningar om gammalt och nytt, pengar och moral, kultur och kommers, färdigproducerade drömmar och individuella sådana, kvinnor och män, fattiga och rika samt hur kollektiv framtidsplanering tangerade de privata drömmarna. Orsi Husz skildrar – genom ett färgrikt källmaterial som varuhusdetektivens rapporter, dåtida tidningsartiklar, politiska diskussioner och skönlitteratur – de kulturella processer varigenom konsumtionsdrömmar har blivit en självklar ingrediens i 1900-talets samhälle.
Doktorsavhandlingens titel: Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939.
Disputationen äger rum fredagen den 3 december kl. 10.00 i hörsal 4, Hus B, Södra huset i Frescati, Opponent är Peder Aléx, Umeå universitet
Orsi Husz kan nås på tfn 08-674 71 11 (Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm) eller e-post Orsi.Husz@historia.su.se
Erik Sundin, doktorand i monteringsteknik vid avdelningen för produktionssystem, har tagit fram riktlinjer för hur produkter bör utformas för att enklare kunna återanvändas på olika sätt. Han har bland annat samarbetat med Electrolux som driver en återtillverkningsenhet av vitvaror i Motala. Han har också studerat återtillverkning av motorer, kassetter till skrivare och engångskameror hos företag i bland annat Kanada och Japan.
Electrolux startade sin återtillverkning 1998, i första hand av miljöskäl men man såg också ekonomiska fördelar. Idag går 5 500 återtillverkade kylskåp, tvättmaskiner, spisar och mikrovågsugnar varje år tillbaka till handeln. Företaget har liknande enheter i Storbritannien, USA och Litauen. Verksamheten går med vinst.
I avhandlingen identifieras sex steg i återtillverkningsprocessen: inspektion, rengöring, demontering, lagring, rekonditionering, återmontering och provning. Processen är betydligt mer hantverksmässig än nyproduktion. Vid Electrolux tar det i genomsnitt en dryg timme att återtillverka en vitvaruprodukt. Men genom att anpassa produktdesignen från början kan återvinningen underlättas. De viktigaste åtgärderna är att förenkla åtkomligheten, identifikationen och handhavandet av komponenterna, och att förbättra deras hållbarhet.
Enkäter bland personalen på återvinningsenheterna visar en hög motivation och känsla för kvalitet.
Avhandlingen heter Product and process design for successful remanufacturing (Linköping studies in science and technology, dissertation no. 906) och lades fram vid Linköpings Universitet fredag 26 november.
Kontaktinformation
Erik Sundin kan nås på telefon 013-286601, e-post erisu@ikp.liu.se
Luftföroreningar är ett av de största miljöproblemen i vårt samhälle. Traditionellt har aktiv luftprovtagning med användning av pump använts vid miljöövervakning av luftkvaliteten. Hanna Söderström, doktorand vid miljökemi, Umeå universitet, presenterar i sin avhandling användningen av semipermeabla membraner, SPMD, för passiv provtagning (ej användning av pump) av organiska miljögifter som polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och polyklorerade bifenyler (PCB) i luft.
Resultaten visade att semipermeabla membran har många fördelar i jämförelse med aktiv luftprovtagning med pump eftersom tekniken är enkel att använda, billigare, ej kräver elektricitet eller underhåll vid provtagning och kan användas på otillgängliga platser. Provtagningen är beroende av vilket ämne som provtas samt vindförhållande på provtagningsplatsen. Två tillvägagångssätt för att minska effekten av vind under provtagning diskuteras i avhandlingen.
I arbetet har semipermeabla membraner använts för att bedöma luftkvaliteten i Sverige, i fem europeiska länder samt inomhus. De har även använts för att bestämma källor till luftföroreningar och betydelsen av exponeringen via luft för upptaget av organiska miljögifter i grödor. I dagsläget används tekniken främst för att detektera skillnader mellan olika provtagningsplatser genom att jämföra upptagen mängd i SPMD istället för att bestämma koncentrationer av ett ämne i luft. Detta har begränsat semipermeabla membraners användning i miljöövervakningsprogram. Ett sätt att beräkna koncentrationen av ett ämne i luft är att bestämma med vilken hastighet ämnet tas upp i membranet. I framtida arbeten är det därför viktigt att bestämma dessa hastigheter för så många ämnen som möjligt så att ämneskoncentrationer i luft kan bestämmas. I detta arbete presenteras provtagningshastigheter för en rad PCB-föreningar.
Fredagen den 10 december försvarar Hanna Söderström, miljökemi, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Semipermeable membrane devices as integrative tools for monitoring nonpolar aromatic compounds in air. Svensk titel: Semipermeabla membraner som integrerande mätverktyg vid miljöövervakning av opolära aromatiska föreningar i luft.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal KB3B1 i KBC, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Associate professor Jochen F. Müller, National Research Centre of Environmental Toxicology (EnTox), University of Queensland, Australia.
Hanna Söderström är född och uppvuxen i Älvsbyn, flyttade till Umeå 1997 och har en fil. Mag. i miljökemi vid Umeå universitet.
Hanna Söderström nås på miljökemi, Umeå universitet:
Tel: 090-786 9339
E-post: hanna.soderstrom@chem.umu.se.
De baltiska ländernas inträde i EU lockar utländska investerare och kapitalflödena till Baltikum möjliggör en snabbt ökande välfärd för invånarna, vilket är positivt. Men för att bygga upp den inhemska produktionen och öka konsumtionen importerar länderna idag mer än de exporterar – Estland, Lettland och Litauen dras med stora underskott i handelsbalansen. Tillgången på importerade kapitalvaror gör att flaskhalsar bildas i ekonomierna när det gäller byggnader och infrastruktur, vilket i sin tur leder till att fastighetspriserna i Riga och Tallinn skjuter i höjden. Underskotten i handelsbalansen och boomen på fastighetsmarknaden kommer dock inte att vara för evigt.
– Förr eller senare kommer de baltiska ekonomierna att behöva exportera mer än de importerar, för att betala av på den skuld de nu bygger upp, säger Kristian Jönsson. Transitionsprocessen är alltså långt ifrån över för våra baltiska grannar.
Jönsson menar att det kommer behövas en stor flexibilitet på arbetsmarknaden för att de baltiska länderna ska klara återbetalningen och att länderna i viss mån kommer att behöva vända den starka tillväxten i servicesektorn och flytta både arbetskraft och kapital mot exportproduktion.
– Om flexibilitet saknas i ekonomierna kan utländska investerares krav på återbetalning leda till en finansiell kris med dramatiska följder för den ekonomiska utvecklingen, fortsätter Kristian Jönsson. Enligt modellen jag använder kan vi förvänta oss ett handelsöverskott i Baltikum först någon gång runt 2010.
Avhandlingen studerar även baksidorna av kapitalflöden från rika till fattiga länder. Hur ska t.ex. en centralbank i ett mottagarland förhålla sig till inhemska företag med utländska lån, i en värld där kapitalflöden ibland helt oförklarligt skärs av och skapar finansiella kriser?
Enligt Jönsson finns det inget enkelt svar på frågan. En centralbank kan välja att skydda den inhemska produktionen och gå i borgen för företag och betala en del av deras utländska skulder, men måste då också vara medveten om att statliga garantier leder till överdrivet stora utlandslån vilket förvärrar effekterna vid en finansiell kris.
En slutsats är dock att centralbanken har sämre möjligheter att skydda inhemska investeringar i länder som av de internationella kapitalmarknaderna bedöms som sannolika krishärdar. Detta leder i sin tur till färre investeringar och långsammare ekonomisk utveckling.
Kristian Jönssons avhandling ”Macroeconomic Aspects of Capital Flows to Small Open Economies in Transition” finns att beställa via Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan, e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
Kristian Jönsson, Institutionen för nationalekonomi vid HHS
Tel: 0709-28 86 86
E-post: kristian.jonsson@hhs.se
Följande samtal ges:
* Finns kreativiteten inom dig eller utanför?
* Varför fler frackar än klänningar?
* Hur behåller du din nyfikenhet?
* Finns det nobelpris som förändrat världen?
* Vad händer i hjärnan när vi lär oss något?
* Vad betyder Nobelpriset för Sverige?
Medverkar gör representanter från Nobelmuseet och forskare från Stockholms universiet och högskolor. Information om tider och vilka som medverkar finns på www.stockholmsakademiskaforum.se
PS. Fredagen den 10 december bjuder vi in gymnasieklasser till samma seminarier men med representaner från Nobelmuseet och en del museer/motsv.
Hennes slutsats är att träningen förbättrar både den fysiska förmågan och livskvaliteten hos patienterna. Den bör genomföras med hög intensitet och med fördel i grupp. För att behålla de positiva effekterna efter en träningsperiod verkar det krävas underhållsträning mer än en gång per vecka. För de patienter som på grund av lungsjukdomen inte klarar att syresätta blodet tillräckligt vid ansträngning ger träning under kontrollerade former positiva resultat också utan tillförsel av syrgas.
Tobaksrökning är den största riskfaktorn för KOL, som orsakar ett avsevärt lidande för både patienter och anhöriga. Sjukdomen är idag den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och den ökar i förekomst. I Sverige beräknas upp till 700 000 personer lida av KOL. Hosta och en alltmer ökande andfåddhet vid ansträngning är de vanligaste symtomen. Det här leder till att patienter med KOL minskar sina fysiska och sociala aktiviteter, får sänkt fysisk förmåga och sämre livskvalitet. De mediciner som används idag har begränsade möjligheter att minska symtomen. Fysisk träning har visat sig ha bra effekt och är numera en av hörnstenarna vid rehabilitering av KOL-patienter. Det finns dock ännu ingen enighet om hur man bäst förbättrar patienternas fysiska förmåga och livskvalitet.
Syftet med avhandlingen var att utvärdera effekterna av olika typer av fysisk träning. Patienter med måttlig till svår KOL ingick i studierna. I en studie tränade patienter på gångmatta, med eller utan syrgas, tre gånger per vecka i åtta veckor. I en annan studie lottades patienter till gruppträning antingen i bassäng eller på land, tre gånger per vecka under tre månader, därefter en gång per vecka under sex månader. Tretton patienter inkluderades i en kontrollgrupp som inte tränade.
Den högintensiva gruppträning både i bassäng och på land ledde till ökad gångsträcka jämfört med kontrollgruppen. Patienterna i bassänggruppen ökade sin uthållighet och förbättrade den upplevda fysiska hälsan mer än dem i landgruppen. Den maximala lårmuskelstyrkan förbättrades i båda grupperna. Vid utvärdering av långtidseffekterna påvisades att träning en gång per vecka under sex månader inte var tillräckligt för att behålla de positiva effekterna efter en tremånadersperiod med högfrekvent träning (tre gånger per vecka). Däremot förhindrade denna uppläggning en försämring jämfört med utgångsvärdena.
Karin Wadell är leg. sjukgymnast och finns vid enheten för sjukgymnastik, tel. 090-786 98 68,
e-post: karin.wadell@physiother.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för sjukgymnastik, och har titeln Physical training in patients with chronic obstructive pulmonary disease – COPD. Svensk titel: Fysisk träning vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom – KOL.
Disputationen äger rum kl 11.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Sven Larsson, Institutionen för Invärtesmedicin, avd. för lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Göteborg.
