Paranormala upplevelser som till exempel telepati och sanndrömmar ses ofta som något negativt för folks psykiska hälsa. Detta eftersom de ingår i allvarliga psykiska sjukdomar, till exempel personlighetsstörningar och psykoser. Denna doktorsavhandling ger dock stöd åt en annan bild av paranormala upplevelser, nämligen den att de egentligen är neutrala gällande kopplingen till psykisk hälsa. Ibland är de tecken på psykisk ohälsa men de kan också vara förknippade med psykisk hälsa.


Huvudsyftet med avhandlingen var att jämföra två olika teoretiska modeller med olika syn på paranormala upplevelser beträffande deras koppling till psykisk ohälsa. Samtidigt som paranormala upplevelser ofta uppfattas som negativa för folks psykiska hälsa så uppger vissa personer som haft dem att upplevelserna haft positiv inverkan på deras liv. Tidigare studier av en speciell typ av paranormal upplevelse, så kallad ut ur kroppen upplevelse, har visat att folk mycket väl kan uppleva paranormala fenomen och ändå inte visa några tecken på psykisk ohälsa.


I denna avhandling utökades antalet paranormala fenomen till att bland annat gälla alla typer av upplevelser där man får information på ett oförklarligt sätt. Dessa fenomen har direkta kopplingar till psykisk ohälsa genom att de ingår i allvarliga psykiatriska diagnoser. Deltagarna i de fyra studier som avhandlingen baseras på var dels studenter, dels personer från allmänheten. Deltagarna fick bland annat besvara frågor om paranormala upplevelser och frågor förknippade med psykisk hälsa. Resultaten från studierna visade att paranormala upplevelser i sig snarare verkar neutrala för ens psykiska hälsa än negativa. Ibland är de förvisso tecken på psykisk ohälsa men de verkar också kunna vara förknippade med psykisk hälsa.


Avhandlingens titel: Mental Health Aspects of Paranormal and Psi Related Experiences
Avhandlingsförfattare: Anneli Goulding, tel. 031-773 4265
e-post: anneli.goulding@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Deborah L. Delanoy, Northampton
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 januari 2005 kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg


Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

De senaste decennierna har kunskapen om frakturer och hur de ska behandlas ökat. Trots det uppstår i upp till tio procent av fallen komplikationer i samband med läkningen. Det leder till komplicerade och påfrestande behandlingar för patienterna, samtidigt som vårdkostnaderna ökar. För att kunna utveckla bättre behandlingsmetoder och för att minska risken för komplikationer vid läkning är det viktigt att öka kunskapen om vad det är som sker när frakturer läker. Leg läkare Hans Mark har intresserat sig för området. Han har i sin avhandling studerat hur läkningen av brutna ben påverkas av biologiska faktorer och av hur brottet fixeras. Studierna har skett på råttor.

Benbrott läker genom att benceller vid frakturändarna producerar omogen benvävnad. Den omogna benvävnaden läker successivt över benbrottet. Benvävnaden är till en början mjuk, men förkalkas efter en tid och blir hård och därefter blir det brutna benet stabilt igen. För att benbrott ska läka är det viktigt att brottet är stabilt fixerat under läkningstiden. Det kan ske med gips eller genom operation då benbrotten kan fogas samman med hjälp av olika typer av skruvar och plattor.

Om ett benbrott med stort avstånd mellan ändarna av det avbrutna benet fixeras instabilt kan nybildningen av ben vid läkningen föregås av en broskbildning. Det leder till att det tar längre tid innan hållfast ben utvecklas. Om benet istället fixeras stabilt med litet avstånd mellan frakturändarna uppkommer starkt ben snabbare. Hans Mark visar i avhandlingen att det tidigt i läkningsförloppet inte finns någon skillnad i nybildningen av ben beroende på om benet är stabilt eller instabilt fixerat. Studierna visar också att hur mycket brosk som bildas under läkningen har stor betydelse för hållfastheten i benbrottet under läkningstiden.

Nybildning av ben efter ett benbrott är lik den nybildning som sker när skelettet växer. Där sker en förändring av broskvävnad till benvävnad och kärlnybildning har stor betydelse för processen. Tidigare experimentella studier har visat att det finns betydande likheter på cellnivå mellan nybildning av ben när kroppen växer och den när ett benbrott läker. Tidigare studier har också visat att nybildade blodkärl växer in i broskvävnaden under längdtillväxten. Hans Mark visar i sin avhandling att nybildade kärl på samma karaktäristiska sätt växer in i frakturer.

– Resultaten stödjer starkt uppfattningen att nybildning av ben i frakturer är lik den som sker när skelettet i benen växter. Upptäckten kan leda till att frakturläkning i framtiden kan påskyndas genom till exempel genterapi då generna för längdtillväxt aktiveras och därmed stimulerar läkningen, säger Hans Mark.

Avhandlingen är skriven av:

Leg läkare Hans Mark, telefon: 031-342 10 00, 031-29 33 01, 0708-29 33 00, e-post: hans.mark@vgregion.se

Handledare:

Professor Björn Rydevik, telefon: 031-342 10 00, e-post: bjorn.rydevik@orthop.gu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna

Avhandlingens titel: Experimental fracture healing: Biological and biomechanical aspects

Avhandlingen är försvarad.

Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Tillsammans med lunginflammation och diarré står HIV/AIDS, tuberkulos och malaria för 22 procent av sjukdomsbördan i världen. För att minska detta krävs nya läkemedel, vacciner och hälso- och sjukvårdssystem i de drabbade regionerna som gör enkel men effektiv behandling tillgänglig för fattiga. För att bekämpa globala sjukdomar behövs hela bredden av forskning som bedrivs vid Karolinska Institutet, från grundläggande forskning i molekylärbiologi till folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning.

– Så mycket som hälften av all sjukdomsbörda på jorden har fattigdom som underliggande orsak. Det innebär att många människor blir sjuka, lider och dör i onödan därför att de lever i en riskfylld miljö och den lindring och bot som finns inte når alla på grund av svaga hälso- och sjukvårdssystem, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.


PRESSEMINARIUM
Onsdag 15 december kl. 9-11
Karolinska Institutet, Solnavägen 1, Sal Strix, von Eulers väg 4b
Se karta: http://info.ki.se/ki/map/maps_solna/karta_solna.html


Världsledande forskare och experter berättar och svarar på frågor:

Inledning
Professor i fysiologi: Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutets rektor.

Nya initiativ i svaga hälso- och sjukvårdssystem – såsom bilar utan vägar
Professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning: Göran Tomson.

Tuberkulos – Nya metoder för tidig diagnostik, nya vacciner och nya läkemedel
Professor i smittskydd: Gunilla Källenius.

HIV/AIDS – Nya förutsättningar för HIV-vacciner
Professor i virologi: Britta Wahren. Professor i vaccinforskning: Peter Liljeström.

Malaria – Nya principer för behandling och forskning om malariavaccin
Professor i infektionssjukdomar: Anders Björkman. Professor i parasitologi: Mats Wahlgren.


För anmälan: sabina.bossi@dmin.ki.se


FAKTA

HIV/AIDS
Mellan 35 och 45 miljoner människor har HIV. Varje dag blir 14 000 infekterade av HIV. 2 000 av dem är barn under 15 år. Hittills i år har 4,9 miljoner människor blivit HIV-positiva och 3,1 miljoner människor har dött i AIDS. Dödstalen har ökat med 7 % bara på ett år.

Tuberkulos
En tredjedel av världens nuvarande befolkning är infekterad med tuberkelbakterier. Av dessa insjuknar i normala fall cirka 10 procent. Det innebär att en person i sekunden infekteras av tuberkulos.
Det största antalet nya fall sker i Sydöstasien, dvs. 33%. I regionen Afrika söder om Sahara är 350 av 100 000 smittade, dvs. dubbelt så många som i Sydöstasien. Orsaken till detta är att antal HIV-fall är enormt i Afrika söder om Sahara och HIV-smittade har lättare att insjukna i tuberkulos. År 2002 dog 2 miljoner människor av tuberkulos. Resistens mot befintliga läkemedel utgör ett snabbt ökande hot.

Malaria
WHO uppskattar att malaria orsakar 1 miljon dödsfall varje år samt bidrar till ytterligare 1,7 miljoner dödsfall. Framförallt drabbas barn under 5 år och gravida kvinnor, en överväldigande majoritet av dessa i Afrika söder om Sahara.
Det uppskattas att ett barn dör var 30:e sekund av sjukdomen trots att malaria i dag är en sjukdom som kan både förhindras (bland annat med impregnerade myggnät och läkemedel) samt behandlas. I dag behandlas endast ett mindre antal av de mellan 300 och 500 miljoner malariafallen som inträffar varje år. Resistensen mot de vanligaste och billigaste medicinerna ökar snabbt i många länder.

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Margareta Lützhöft, kognitionsvetare med flerårig erfarenhet som sjöbefäl, har rest med 15 fartyg för att studera arbetet på bryggan. Resultaten visar att den avancerade tekniken för många sjöbefäl blir en barriär mot det som de uppfattar som sin uppgift.

– De har vad de upplever som ett elektroniskt filter mellan sig själva och verkligheten, säger Margareta Lützhöft.

När ett fartyg navigerar på öppet hav eller i trånga skärgårdar är information från fartyget och omgivningen av avgörande betydelse för funktion och säkerhet. Idag vimlar det av tekniska hjälpmedel på bryggan, och trenden är att integrera dem i allt högre grad. Men resultatet är inte alltid till användarens fördel. Det finns ett överflöd av information och den är inte alltid väl representerad. Långt driven automation gör att styrmännen får svårt att förstå vad som händer i systemet och när och hur de ska ta över för att styra manuellt.

Att tekniska svårigheter orsakar fartygsolyckor är inget nytt. Ett välkänt exempel är kollisionen mellan Stockholm och Andrea Doria utanför den amerikanska ostkusten 1956, då bägge fartygen navigerade med radarassistans. Men dagens integrerade bryggsystem lägger en ny dimension till olycksrisken. Ett centralt problem är att sjöbefälen anser sig ha mer nytta av tekniken under lugna förhållanden än i stressituationer, när de egentligen skulle behöva den bättre.

– När det finns som minst tid och utrymme upplevs systemen inte som ett stöd, säger Margareta Lützhöft.

En del i hennes studie behandlar färjetrafiken mellan Sverige och Finland, Ingen annanstans i världen pågår en så intensiv trafik med så stora båtar i ett så svårnavigerat område. Det gör navigationen mycket krävande och komplex och många gånger beroende av teknisk assistans. Befälen tvingas manövrera med marginaler räknade i meter och sekunder. Men tekniken kan ändå inte ersätta de personliga erfarenheter av farvattnen som förs över från styrman till styrman, från generation till generation.

Sådana detaljkunskaper finns inte sparad någon annanstans än i sjömännens hjärnor.

– Det har gjorts försök att lära ut sådant till datorer, men jag skulle vilja påstå att det inte går, säger Margareta Lützhöft.


Avhandlingen heter ”The technology is great when it works” – Maritime technology and human integration on the ship’s bridge. Disputationen äger rum 14 december kl 10.15 i sal Nobel, ingång B23, D-korridoren, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är Edwin Hutchins, professor vid University of California at San Diego, USA, en världsauktoritet inom kognitionsvetenskap.

Kontaktinformation
Margareta Lützhöft kan nås via e-post marlu@ikp.liu.se.

Idag brukar den modell som då etablerades benämnas dualismen. Med detta åsyftas den för Sverige unika uppdelningen i departement och självständiga ämbetsverk.

Catrin Andersson tar i sin avhandling i statsvetenskap vid Stockholms universitet upp frågan hur denna modell kunnat överleva under så lång tid, trots de starka kritik som återkommande riktats mot den. Genom sin undersökning av den offentliga diskussionen om dualismen, med ett urval av fyra tidpunkter då kritiken varit särskilt omfattande, ger hon en systematiserad bild av de aktörer som deltar och påverkar debatten liksom deras argument för och emot. Hon visar att dualismen av kritiker påståtts vara ”odemokratisk”, ”efterblifven”, ”föråldrad”, ”hot mot rättssäkerheten”, medan förkämpar ofta hävdat motsatsen, ”modern”, ”effektiv” och ”garant för rättssäkerheten”. Sedan analyserar hon hur dessa aktörer bidragit till att skapa både stabilitet och förändring av den dualistiska förvaltningsmodell som etablerades för nästan 300 år sedan.

Svaret på avhandlingens huvudfråga om varför dualismen har kunnat överleva under så lång tid är, i korthet, att den bevarats genom att förändras. Olika aktörers tolkning av för- och nackdelar har borgat för att tillräckligt stöd för ett avskaffande av dualismen ännu inte funnits. Under sent 1980-tal förefaller dock hotet mot dualismens överlevnad vara större än någonsin tidigare. Genom främst det svenska EU-medlemskapet har också hotet ytterligare förstärkts.


Doktorsavhandlingens titel: Tudelad trots allt – dualismens överlevnad i den svenska staten 1718- 1987.

Disputationen äger rum onsdagen den 15 december kl. 10.00, i G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är docent Karl-Göran Algotsson, Uppsala universitet.

Catrin Andersson kan nås på tfn 08-674 72 74 eller e-post catrin.andersson@score.su.se

I september 1994 sker den första sabotageaktion i Umeå som relateras till veganismen. Tre lastbilar, som tillhör köttproducenten Scan, är totalförstörda genom en anlagd brand. På en av bilarna har ett bomärke lämnats som ett tecken på vilka som utfört dådet – Meat is murder – står det med sprayburksspretiga bokstäver.

Efter denna händelse har Umeå fått en plats på den internationella kartan – staden har blivit känd som ”veganismens fäste”. Veronica Abnerssons etnologiska studie ”Djurrättsveganism: Social rörelse, identitet, livsstil” tar sin utgångspunkt i Umeå mellan åren 1996 och 2000. I licentiatavhandlingen berättar veganer om hur de lockades av mer etablerade förmedlare av djurrättsbudskapet och om sin egen ambivalens inför mediaepitetet ”militant veganism”. De beskriver hur djurrättstankarna väckte funderingar kring den personliga etiken men även samhällets gemensamma moral.

I de intervjuer och frågelistsvar som studien delvis bygger på, reflekterar intervjupersonerna över veganblivandet som en politisk handling, om delaktigheten i en social rörelse, om känslan av att uppleva sig annorlunda och om nödvändigheten av att utforma strategier för att hantera detta. För att kunna leva upp till de normer som djurrättsveganismen mer eller mindre öppet föreskrev, tvingades man göra vissa ”offer” eller dra gränser för vad som var möjligt att göra. Som vegan avstår man ifrån allt som kommer ifrån djurriket, även godis, olika bakverk, chips och läskedrycker som innehåller djurprodukter. Intervjuerna visar hur djurrättsidéerna förverkligades när vardagliga handlingar, som att köpa skor och kläder, laga mat, diska, tvätta eller duscha, ideligen sattes i relation till idén om det förtrycksfria samhället.

Onsdagen den 15 december försvarar Veronica Abnersson, institutionen för kultur och medier, Umeå universitet, sin licentiatavhandling med titeln Djurrättsveganism. Social rörelse, identitet, livsstil. Licentiatseminariet äger rum kl 10.15 i Dramastudion, vån 2, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Fil. dr Ann-Kristin Carlström, Arbetets museum, Norrköping.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Veronica Abnersson på tel. 090-14 61 60, 070-217 07 39 eller
e-post veronica_abnersson@hotmail.com


Kulturgeografen Erik Westholm menar att en ny syn på Sverige gör sig gällande i regionalpolitiken, där doktrinen Hela Sverige ska leva ifrågasätts:

Hur kan en så radikal framtidsbild göra intåg utan att göra mer väsen av sig?

Vilken är lösningen på det åldrande samhällets försörjningsproblem? Nationalekonomen Thomas Lindh visar på frågan komplexitet med påståendet att:

Genom att avstå från barn kan vi både spara in på dagens skatter och få mer tid till oss själva.

Statsvetaren Malena Britz behandlar konflikten mellan legitimitet och effektivitet inom ett utvidgat EU:

Förmår dagens EU driva en framgångsrik ekonomisk politik där ingen region missgynnas så mycket att det hotar den politiska stabiliteten?

Augustprisvinnaren Sverker Sörlin menar att historia behövs för att förstå framtiden. Från ett miljöhistoriskt perspektiv menar han att:

Vår belägenhet är alltid att befinna oss i ögonblicket mellan spårberoende och frihet. Vår uppgift är att både realistiskt ange gränserna och formulera friheten.

Doktorand i socialt arbete Ulf Enoksson och professor i socialt arbete Tapio Salonen skriver om ett av vår tids stora sociala problem: de som inte behövs och de som nästan stressar ihjäl sig.

De obehövda får socialbidrag och utsätts för särskilda aktiveringsåtgärder. För de tidsfattiga diskuteras skattelättnader och möjligheter till hushållshjälp.


Framtider utkommer med 4 nummer per år och kostar 100 kr att prenumerera på. Framtider finns även som Pdf-fil. på hemsidan www.framtidsstudier.se

Kontaktinformation
Tel: +46 8 402 12 00 Fax: +46 8 24 50 14 E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm Drottninggatan 33, 4 tr. www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198

Mobbning bland barn är sedan flera år ett omdebatterat ämne. Mobbning bland vuxna däremot är fortfarande tabubelagt. Forskningen är inte överens om antalet vuxna som utsätts för mobbning. Siffrorna varierar från 4 till 40 procent av arbetskraften och det finns förmodligen ett stort mörkertal.

– Vi vet däremot att de mobbade finns bland de sjukskrivna, förtidspensionerade och som vårdtagare med psykosomatiska symptom. Mobbningen innebär ett stort lidande för de mobbade personerna och stora kostnader för samhället, säger Margaretha Strandmark, docent i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och en av författarna till boken ”Vuxenmobbning i människovårdande yrken”.

Boken handlar huvudsakligen om mobbning bland vuxna inom främst skola, vård och omsorg. Syftet är att lyfta fram detta svåra ämne i ljuset. De som mobbas eller har mobbats ska kunna se att de inte är ensamma i denna situation och att det finns en väg tillbaka till ett normalt liv. Genom att synliggöra mobbningen och dess konsekvenser för hälsan, kan boken förhoppningsvis också skapa verktyg för att förebygga och åtgärda mobbning på arbetsplatser.

Boken utgår från ett flerårigt forskningsprojekt om mobbning på arbetsplatsen som FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, har finansierat. Lillemor Hallberg, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Halmstad och vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, har varit ledare för projektet. Det är också hon som tillsammans med Margaretha Strandmark har skrivit boken.

”Vuxenmobbning i människovårdande yrken” kan beställas från Studentlitteratur i Lund.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Margaretha Strandmark, tfn 054-700 23 37 eller 0705-91 23 90, e-post margaretha.strandmark@kau.se

Enkäter och andra kartläggningar av arbetsmiljöproblem är ett regelbundet återkommande inslag på många arbetsplatser.

– Det brukar gå till så att inkallade arbetsmiljöexperter kartlägger problemen och sedan ägnas ett möte åt att diskutera resultaten med medverkan av experten, i hopp om att förbättringar ska åstadkommas, säger leg psykolog Mats Eklöf, avhandlingens författare.

Mats Eklöf har studerat datoranvändare på 36 olika arbetsplaster för att ta reda på vilken inverkan den här typen av kartläggningar och diskussioner har på deras arbetsmiljö och hälsa samt på aktiviteten för att försöka åstadkomma förändringar på dessa områden.

– De har knappast någon större inverkan på miljö och hälsa. Däremot kan de stimulera till aktivitet för att försöka förändra.

I studien var det ergonomer som gjorde kartläggningen och ledde diskussionsmötena. Det spelade ingen större roll om diskussionen skedde med enbart chefen, med hela arbetsgruppen eller med varje medarbetare individuellt. Men på avdelningar där diskussionsmötet hölls med endast chefen var resultatet mest positivt. Dessutom går det åt betydligt mindre tid att diskutera resultaten med enbart chefen, som också enligt arbetsmiljölagstiftningen är skyldig att känna till och göra något åt arbetsmiljöproblemen.

Medarbetardelaktighet och inflytande över hur arbetsmiljöarbetet går till brukar av forskare och experter inom arbetsmiljöområdet anses vara ”framgångsfaktorer” för god arbetsmiljö. Resultaten i Mats Eklöfs avhandling visar att detta inte gäller generellt. Hög medarbetardelaktighet hade samband med lägre prestationskrav, mindre stress och bättre relationer på arbetsplatsen. Men det behöver inte vara resultat av delaktighet, utan kan lika gärna vara förutsättningar för att de anställda ska hinna, orka och klara av att vara delaktiga i arbetsmiljöarbete.

– Vi kunde inte konstatera samband mellan delaktighet och möjligheter att påverka sitt eget arbete, förekomst av fysiska besvär under arbetet, upplevelse av bekvämlighet under arbetet eller hur nöjd man var med de förändringar som genomförts. Därför framstod inte delaktighet i sig som en kraftfull ”framgångsfaktor” för bättre arbetsmiljö, säger Mats Eklöf.

– Vi gjorde också en mindre studie bland svenska yrkesfiskare, vilken gick ut på att deltagarna själva, i stället för experter, beskrev arbetsmiljöproblem och sedan analyserade och diskuterade dem i grupper där fiskerikunniga arbetsmiljöexperter också medverkade. Erfarenheten från detta projekt säger att det inte var tillräckligt med problembeskrivningar och hög delaktighet. Förbättringar infördes när arbetsmiljöexperter hjälpte deltagarna att hitta praktiskt och ekonomiskt möjliga lösningar på problem som de själva identifierat och beskrivit.

Avhandlingen är skriven av:

Leg psyk Mats Eklöf, telefon: 031-773 32 19, e-post: mats.eklof@ymk.gu.se

Handledare:

Professor Mats Hagberg, telefon: 031-343 81 11, e-post: mats.hagberg@ymk.gu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för yrkesmedicin

Avhandlingens titel: Interventions for safe and healthy work

Avhandlingen försvaras fredagen den 17 december, klockan 9.00 i Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg

Avhandlingens huvudtext publiceras i Arbete och Hälsa 2004:12. Avhandlingen finns nedladdningsbar på Arbetslivsinstitutets hemsida, http://www.arbetslivsinstitutet.se/publikationer/

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

– Avtalet ger Svenska odlingsföretag tillgång till ett överlägset odlingsmaterial och en konkurrensfördel gentemot utländska producenter av röding. Vi ser också avtalet som ett kvitto på att vårt mycket långsiktiga och tålmodiga FoU-arbete uppskattas, säger SLU-forskarna Jan Nilsson, Eva Brännäs och Lars-Ove Eriksson.

Direktör Nils Nyholm, Hushållningssällskapet i Härnösand, en av undertecknarna av avtalet, säger så här:

– Med licensavtalet vill vi markera rödingodlarnas beredskap att långsiktigt och ansvarsfullt förvalta ett bra odlingsmaterial. Stöd till bra avelsprogram hör till de viktigaste enskilda insatser samhället kan göra för att stödja matfisknäringens utveckling-

”Arctic superior”

Ett avelsprogram för odling av röding som matfisk bedrevs först vid Umeå universitet 1985 och därefter från 1987 vid SLU. Rättigheterna till avelsprogrammets genetiska framsteg innehas av SLU, medan Vattenbrukarnas Riksförbund äger den registrerade sort- och varumärkesbeteckningen ”Arctic superior”.

Forskarna har bedrivit den genetiska avelsforskningen vid fiskförsöksstationen i Kälarne, där Fiskeriverket utgör SLU:s samarbetspartner. Dessutom har reservbesättningar under hela avelsprogrammet funnits hos olika odlare. Sedan mitten av 1990-talet har även Hushållningssällskapets anläggning Omegalax i Timrå utgjort en viktig bas för avelsarbetet. Där har man bland annat haft fullständiga reservbesättningar och en större produktion av sättfisk som provodlats hos matfiskodlare.

50 procent bättre tillväxt

Avelsprogrammet har varit mycket framgångsrikt. Andelen fisk som blir könsmogen före slutvikten 500-800 g var tidigare så hög som 60-80 procent och utgjorde något av ett gissel för de första rödingodlarna. Numera är den mycket låg, mindre än 10 procent. Tillväxten är också bra, mer än 50 procent bättre än den var 1985. Detta är klart bättre än hos någon annan rödingsort som provodlats under kontrollerbara betingelser.

– Avelsarbetet har absolut inte inneburit några konstigheter utan byggt på samma metoder som vanlig husdjursavel eller traditionell växtförädling. Vi har bara varit väldigt systematiska. Fisk får dessutom massor med avkommor, vilket ger bra möjligheter att välja de absolut lämpligaste fiskarna till avel, säger professor Eva Brännäs, huvudansvarig för avelsprogrammet på röding.

Stärkt forskning

SLU och Fiskeriverket har varit mycket angelägna om att de stora avelsframstegen ska komma näringen till godo på ett bra, effektivt och rättvist sätt. Detta sker nu via licensavtalen, som på längre sikt också kan innebära att rödingforskningen vid SLU stärks. Bland annat kommer markörgener att testas som verktyg i aveln.

Norrlands inland och lämpliga kraftverksmagasin högt upp i reglerade älvar bedöms ha bra förutsättningarna för odling av just röding, som till skillnad från de flesta andra odlingsarter trivs i kallt klimat. Den genomsnittliga produktionen av röding i Sverige har varit cirka 500 ton under de senaste fem åren. De flesta odlare har planer på kraftigt utökad produktion, och flera nya odlingar håller också på att startas. För odlarna gäller det dock att produktionsökningar måste balanseras mot marknadsefterfrågan för att dagens goda lönsamhetsnivå ska kunna bibehållas.

Den slutsatsen går att dra ur de studier som Therese Westrell, doktorand vid Tema vatten, har gjort. Hon har undersökt hur risker kan hanteras i urbana vattensystem, utifrån grundfrågan hur man kan bygga uthålliga system. Hennes studier ingår i ett större forskningsprogram, ”Sustainable urban water systems”, som finansierats av miljöforskningsstiftelsen Mistra.

I en studie undersökte hon möjligheten att decentralisera vattenrening ut till bostadsområden, och på det sättet minska behovet av helt renat vatten. Vatten med en lägre reningsgrad skulle då kunna användas som tvätt- och toalettvatten. Studien visar att detta är fullt möjligt, men att risken för felkopplingar ökar och systemet kräver därför mer tillsyn.

Therese Westrell har också undersökt infektionsrisken om fekalier (avföring) återanvänds på odlingar som gödning, vilket kan vara en del i det som vi kallar för kretsloppssamhälle. Där kan hon visa att såväl skötsel som tidsaspekten är viktiga. Lagringstiden bör överstiga ett år för att infektionsrisken vara acceptabel.

– Uthålliga system går att skapa, konstaterar hon, men kan innebära nya smittspridningsvägar som måste kontrolleras.

Hon har också tittat på hur förekomsten av virus för vinterkräksjuka kan analyseras i vatten och hur man skulle kunna skapa varningssystem så att man kan agera vid förhöjda nivåer och förebygga vattenburna utbrott av sjukdomen.

I Sverige har vi generellt bra vattensystem och få större utbrott av vattenburna infektionssjukdomar. Det beror dock delvis på en underrapportering, tror Therese Westrell. Enstaka sjukdomsfall rapporteras inte och sätts inte i samband med förorenat vatten. Det krävs större utbrott för att det sambandet ska bli tydligt.

Kontaktinformation
Therese Westrell disputerar fredagen den 10 december. Avhandlingen heter Microbial risk assessment and its implications for risk management in urban water systems. Telefon till Therese Westrell 0701-72 97 97och e-post: thewe@tema.liu.se

– Utseendet är vanligen en av de viktigare kvalitetsaspekterna hos produkter av plast, det är ju det man först lägger märke till – ”ser det bra ut?” Det är därför förvånande att det saknas forskning inom detta område, säger Francesco Pisciotti.

Francesco Pisciotti har tittat på tre typer av defekter i formsprutad plast: yttextur, separation av tillsatser, samt flytlinjer. Sådana defekter påverkar både de mekaniska egenskaperna och plastdetaljens utseende men är omöjliga att helt undvika. Däremot kan de minimeras om man förstår hur de uppkommer. I hans avhandling diskuteras och visas att defekterna kan minskas genom att styra parametrar som insprutningshastighet, tryck, och plastsmältans flytegenskaper.

Defekter i yttextur är ett relativt nytt forskningsområde. Många av de plastdetaljer som finns omkring oss idag, exempelvis i bilinteriörer, har en mönstrad yta vilket ger ett kvalitetsintryck och höjer ”värdet” av komponenten.
Titta lite närmare på instrumentbrädan nästa gång du sitter i en bil! Kvalitetsintrycket beror emellertid på hur bra plasten förmår avbilda motsvarande mönster i formrummets yta, vilket även inverkar på detaljens glans och färg.

Separation av tillsatser är en annan typ av defekt. Flera av de kommersiellt använda plasterna innehåller tillsatser av olika slag, till exempel smörjmedel, stabilisatorer och pigment. Med hjälp av avancerad masspektrosopi kunde det visas att en separation av sådana tillsatser från själva plastmaterialet kan äga rum. Detta kan leda till koncentration av tillsatserna till detaljens ytskikt.

Datorbaserade simuleringar av smältans strömning används vid utformningen av formverktyg. I doktorsavhandlingen har en ny simuleringsmetod använts, där programvaran är enklare än de som normalt används men som ändå förutsäger vissa defekter med stor säkerhet.

Avhandlingen ”On defect generation and the appearance of injection-moulded polymers” försvaradesvid en offentlig disputation på Chalmers i Göteborg den 10 december 2004.

Francesco Pisciotti, som kom från Italien till Chalmers 1998, avser att arbeta i svensk industri där han kan fortsätta med det han studerat under sin tid som doktorand.

Fakta:
Formsprutning är en av de vanligaste metoderna att tillverka komponenter eller detaljer av smältbara plaster, ofta med en komplicerad form. Med den här tekniken smälts först plasten för att sedan sprutas in ett kallt ihåligt formrum med hög hastighet och högt tryck. Plasten kyls därefter ner och stelnar i den önskade formen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Francesco Pisciotti, Materialteknik, Chalmers
Tel. 031-772 13 20 eller 0708-64 79 31,
e-post: francesco.pisciotti@me.chalmers.se

Svenska Keraminstitutet på Chalmersområdet har under flera år forskat på formning av tandkronor och implantat för att laga skadade tänder. Forskningen har utförts i nära samarbete med svenska industriföretag. En skadad tand kan slipas ned hos tandläkaren till en liten tandrest, på vilken man kan cementera fast en konstgjord tandkrona. Tandkronan består av en undre del (tandhätta) som skall passa mot tandresten, och en övre del (porslinsskikt) som är uppbyggd att precis likna en riktig tand. Arbetet har fokuserats på att ta fram en metod att forma den undre delen, tandhättan, av titan.

Titan är ett rent och vävnadsvänligt material som kan användas till att ta fram tandkronor och tandimplantat som kroppen inte stöter bort. Vanligtvis används guld eller keramik idag. Titan anses vara ännu renare än många guldlegeringar och skulle kunna användas på de inre tänderna där man inte behöver den höga grad av estetik man får av keramiska (vita) tandkronor. Den nya metoden skulle också kunna göra det billigare att laga tänderna. Genom att forma pulvriserad titanmetall på rätt sätt kan man kringgå naturen, så att man kan få fram rätt form utan att behöva smälta metallen, vilket kräver mycket hög temperatur (1700°C). Pulverkornen pressas ihop på olika sätt och formas till en tandkomponent som sedan upphettas till en lägre temperatur så att pulverkornen går samman och bildar en tät och stark metall.

När man skall sätta in en tandkrona är det viktigt att den passar precis på tandresten så att den kan sitta hårt fast under många års tuggande.
– Arbetet har lett till bättre kunskaper om hur man skall tillverka komponenterna för att få en så bra passform som möjligt mot tanden. Varje tand har en unik form, så man gör bara en enda tandkrona av en viss form, men trots det kan man idag effektivt framställa miljontals olika tandkronor av olika material tack vare datorer och ny teknik, säger Mikael Eriksson.

– Dessutom har vi använt en ny tillverkningsmetod som går ut på att snabbt och kraftfullt slå ihop olika pulver för att få fram nya biomaterial. Ett nytt biomaterial som vi har utvecklat är ett blandmaterial mellan titanmetall och ett ämne som finns naturligt i tänderna. Materialet ser ut att ha intressanta biologiska egenskaper, till exempel verkar läkningsprocessen gå snabbare.

Projektet har genomförts i nära samarbete mellan högskola, institut och industriföretag och flera patent på området har beviljats.

Avhandlingen ”Biomaterial Components Prepared by Titanium Powder Technology” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 9 december 2004.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mikael Eriksson, Svenska Keraminstitutet, tel: 772 0542,
e-post: mikael.eriksson@sci.se

Utsläpp av koldioxid har en avgörande roll för den globala uppvärmningen.Utsläppen beror till stor del på människans användning av kol, olja och naturgas för elproduktion. Europeisk elproduktion domineras av kol som eldas med låg verkningsgrad och släpper ut stora mängder koldioxid. Samtidigt finns en stor outnyttjad potential för elproduktion med låga koldioxidutsläpp i den svenska fjärrvärmesektorn i så kallade kraftvärmeverk. Denna el kan exporteras och därmed avsevärt reducera de globala koldioxidutsläppen.

David Knutsson är doktorand inom energisystem på Chalmers och har utfört den nya studien. Han menar att utsläppshandeln i kombination med elcertifikatsystemet som infördes förra året ger förutsättningar för en produktionsökning i befintliga kraftvärmeverk på upp till 4,5 miljarder kWh per år (vilket ungefär motsvarar elproduktionen i Barsebäck 2).
– Eftersom spillvärmen från elproduktionen tas till vara i fjärrvärmesystemen utnyttjas energiinnehållet i bränslet på ett effektivare sätt än vid traditionell elproduktion. Kraftvärmeverken eldas dessutom med biobränsle eller naturgas som släpper ut mindre koldioxid vid förbränning än kol, säger David Knutsson.

Utsläppsläppshandeln kommer också att förbättra förutsättningarna för nyinvesteringar i kraftvärmeverk.
– När det blir dyrare att släppa ut koldioxid, kommer elpriset att öka. Det ger kraftvärmeinvesteringar med låga koldioxidutsläpp bättre villkor. Det gynnar också naturgas som har förhållandevis låga koldioxidutsläpp.

Som exempel på detta tar David Knutsson Göteborg Energi och Sydkraft i Malmö som har långt framskridna planer på att uppföra naturgaseldade kraftvärmeverk. Enligt honom skulle fjärrvärmeproducenterna tillsammans kunna göra lönsamma kraftvärmeinvesteringar på upp till 3300 megawatt el (motsvarar ungefär storleken på Ringhals kärnkraftverk).

– Den grundläggande förutsättningen för kraftvärmeproduktion är dock att det finns ett fjärrvärmebehov. Det är därför angeläget att fjärrvärmepriserna även fortsättningsvis är konkurrenskraftiga. Det är också viktigt att fjärrvärmen har en så god lönsamhet att den kan fortsätta expandera och möjliggöra ytterligare resurseffektiv och koldioxidsnål elproduktion avslutar David Knutson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
David Knutson, Energiteknik, Chalmers
Tel: 031-772 5246
E-post: dak@entek.chalmers.se

I Sverige upptäcks årligen nära 900 fall av cancer i bukspottkörteln. Eftersom cancern vid diagnosen ofta är i långt framskridet skede, är det möjligt att operera bort tumören hos bara en femtedel av patienterna. Övriga kan ibland erbjudas stödjande och lindrande cellgiftsbehandling. Eftersom sjukdomen oftast leder till döden inom 6-9 månader är det mycket viktigt att den behandling som ges är så skonsam som möjligt och har påtagligt positiva effekter för patienten.

Eftersom bukspottkörtelcancer brukar växa lokalt har man i avhandlingsarbetet prövat att ge cellgift i bukhålan (intraperitonealt) istället för i blodet (intravenöst). På sin väg från bukhålan ut i kroppen passerar cellgiftet levern, där det till största delen bryts ned. Om man samtidigt ger vasopressin – ett kärlsammandragande medel som gör att blodflödet i bukhålans organ minskar – ökar koncentrationen av cellgift i bukhålan och i de lymfbanor där cancern gärna sprider sig.

De kliniska försök som redovisas i avhandlingen visar, kompletterade med laboratoriestudier, att cellgiftet 5-FU givet i bukhålan är lätt att ge och har få, lindriga biverkningar och komplikationer. Överlevnadstiderna förefaller lika bra som vid intravenös cellgiftsbehandling även om ingen direkt jämförelse kunde ske i denna studie. Vasopressinet däremot ökade biverkningarna men hade inga uppenbara positiva effekter på 5-FU:s fördelning i kroppen, och slutsatsen är att detta medel inte ska användas i sammanhanget.

För att klart kunna säga om cellgift i bukhålan är bättre eller sämre än den vanliga intravenösa behandlingen behövs en fortsättningsstudie som direkt jämför metoderna.

Mikael Öman är kirurg vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, tel. 090-785 85 43, e-post: mikael.oman@surgery.umu.se,

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgi och perioperativa vetenskaper, enheten för kirurgi, och har titeln Intraperitoneal 5-Fluorouracil treatment of cancer – clinical and experimental studies. Svensk titel: Intraperitoneal 5-Fluorouracil behandling av cancer – kliniska och experimentella studier. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är prof. Johan Permert, Enheten för kirurgi, Huddinge Universitetssjukhus.

En mängd åtgärder i syfte att sprida och fördjupa användningen av nätverkstjänster (t.ex. mobiltelefoni och olika internetjänster) har genomförts i Östersjöregionens länder och det gränsöverskridande samarbetet har förändrats i grunden sedan slutet av 80-talet. Idag sker samarbete i allt högre grad direkt mellan lokala aktörer, utan att staten eller nationella organisationer agerar mellanhänder. Nätverkssamarbete har utvecklats på de flesta områden såsom ekonomi, kultur, politik och sociala frågor.

Avhandlingens syfte har varit att undersöka hur de nya förutsättningarna påverkat den regionala utvecklingen avseende förstärkningen av det lokala näringslivets konkurrenskraft (ekonomisk förnyelse), möjligheterna till fördjupad demokrati (genom e-förvaltning och e-demokrati) och integrationen av det splittrade Östersjöområdet till en allt mer sammanhållen region (regionalisering).

I jämförelse med EU, Japan och USA har västra Östersjöregionen genomgående en stark ekonomisk position. Klyftorna mellan västra och östra Östersjöregionen har successivt minskat men är fortfarande stora på de flesta områden. Den höga tillväxten i EU:s nya medlemsländer Polen, Estland, Lettland och Litauen och den växande handeln i Östersjöregionen utgör goda förutsättningar för ökad välfärd och integration.

Tid för disputation: fredag 10 december kl 13.00
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: David Rylander
Avhandlingens titel: ”Nätverkan och regional utveckling”

Välkommen!

För ytterligare information kontakta: David Rylander, telefon 0707-509967
e-post david.rylander@chello.se

_____________________________________________________
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se