Kraftiga mensblödningar, förekomst av muskelknutor och svåra menssmärtor är exempel på olika tillstånd som gör att livmodern i vissa fall måste opereras bort. Det har länge funnits olika åsikter om hur kvinnors liv påverkas av att deras äggstockar samtidigt avlägsnats.
Många svenska gynekologer har haft uppfattningen att äggstockarna, som producerar både östrogen och testostron, har betydelse för kvinnans allmänpsykologiska välbefinnande och sexlust eftersom produktionen av testosteron fortsätter även efter klimakteriet. Denna uppfattning grundar sig i att många kvinnor som genom piller eller sprutor fått testostron upplevt en ökad sexlust. Välbefinnandet och den ökande sexlusten finns hos de kvinnor som då fått en högre nivå av testosteron än vad som förekommer naturligt i kroppen. De onaturligt höga nivåerna kan dock ge biverkningar i form av ökad hårväxt i ansiktet och på benen, grövre röst, acne och i vissa fall leverskador.
– En annan orsak till att äggstockarna har tillmätts betydelse i detta sammanhang är studier där forskare i efterhand, ofta flera år efter operationen, undersökt kvinnorna avseende sexualitet och psykologiskt välbefinnande. Eftersom forskaren inte har någon information om patientens situation före operationen har denna typ av studie ett begränsat värde, säger avhandlingens författare leg läkare Adel Aziz.
Han har därför jämfört livskvaliteten hos livmodersopererade kvinnor som behållit sina äggstockar respektive fått dem bortopererade. I studien ingår cirka 400 kvinnor som undersöktes innan samt ett år efter operationen. Kvinnorna fick besvara frågor om sin sexualitet, allmänpsykologiskt välbefinnande, klimakteriebesvär och personlighet. Samtidigt mättes nivåerna av testosteron och östrogen i blodet. Kvinnorna fick också skriftlig och muntlig information om fördelar och nackdelar med att ta bort eller bevara äggstockarna. Efter informationen valde de själva operationsmetod och omfattning. Av de kvinnor som ingick i studien valde 61.5 procent att endast operera bort livmodern, medan 38.5 procent valde att även ta bort äggstockarna. Studien har genomförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.
Resultaten visar att förlusten av testosteron i samband med bortoperation av äggstockarna inte har någon betydelse för kvinnornas livskvalitet, förutsatt att kvinnan tar östrogen.
– Oberoende av om kvinnorna valde att ta bort äggstockarna eller inte påverkades inte deras uppfattning om sitt sexualliv. Istället visar avhandlingens resultat att det allmänpsykologiska välbefinnandet förbättrades i båda grupperna, alltså oberoende av om patienten valde att ta bort eller behålla äggstockarna. Förbättringen var lika stor hos dem som behöll som hos dem som opererade bort sina äggstockar, säger Adel Aziz.
Sammanfattningsvis visar alltså studien att under förutsättning att en kvinna tar östrogen efter operationen har det ingen betydelse för livskvaliteten om hon väljer att ta bort eller behålla äggstockarna vid livmoderoperation i klimakterieperioden. Adel Aziz betonar att det är kvinnan själv som fattar beslutet.
– Frågan om att i cancerförebyggande syfte ta bort äggstockarna eller inte är till alla delar kvinnans eget beslut. Läkarens roll är endast att informera kvinnan på ett objektivt vis, säger Adel Aziz.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Adel Aziz, telefon: 033-616 19 12, mobil: 0702-74 57 58, e-post: adel.aziz@vgregion.se
Handledare:
Docent Gunnar Silfverstolpe, telefon: 031-342 31 33, e-post: gunnar.silfverstople@vgregion.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa
Titel på avhandlingen: Prophylactic Oophorectomy at Elective Hysterectomy; Effects on Sexuality and Psychological Well-being
Avhandlingen försvaras onsdagen den 15 december klockan 9.00 i kvinnoklinikens föreläsningssal, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Om brottsoffers möte med rättväsendet, i första hand polisen, handlar Manus Lindgrens avhandling som han nu försvarar vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Han pekar t.ex. på att man i utredningar har gärningsmannens perspektiv och bilden av ett idealoffer.
Magnus Lindgren menar att mycket tyder på att det har varit svårt att i praktiken utforma verksamheten i enlighet med statsmakternas intentioner. Det förefaller med andra ord finnas ett glapp mellan teori och praktik. Frågan är emellertid om dessa problem är unika för brottsofferområdet eller om det snarare handlar om generella problem inom rättsväsendet, vilket gör det svårt att få genomslag för nya arbetssätt och få gehör för ”nya” områden.
Magnus Lindgren tar upp olika hinder och möjligheter som finns för att i praktiken få genomslag för statsmakternas intentioner inom brottsofferområdet. Det handlar om bristande helhetsperspektiv, otillräcklig kunskap, bristande ledarskap och samverkan,, bristande uppföljning och utvärdering av fattade beslut, fackets starka inflytande, media som inte tar sin granskande uppgift på allvar m.m. Det går att komma vidare genom samverkan och samordning i lokalsamhället samt genom att alla tar sitt ansvar.
Manus Lindgen bygger sin framställning dels på empiriska studier som innefattar ett stort antal brottsoffer, dels på en genomgång av tidigare forskning och arbeten inom orådet.
Magnus Lindgren är viktimolog (specialgren inom kriminologin) och chef för Brottsofferenheten vid Polismyndigheten i Uppsala län.
Doktorsavhandlingens namn: Brottsoffer i rättsprocessen: Om ideala brottsoffer och goda myndigheter
Disputationen äger rum fredagen den 10 december kl. 10.00 i sal U31, Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 8. Opponent är docent Marie Torstensson Levander.
Magnus Lindgren nås på telefon 070-510 29 84.
Tillsammans med lunginflammation och diarré står HIV/AIDS, tuberkulos och malaria för 22 procent av sjukdomsbördan i världen. För att minska detta krävs nya läkemedel, vacciner och hälso- och sjukvårdssystem i de drabbade regionerna som gör enkel men effektiv behandling tillgänglig för fattiga. För att bekämpa globala sjukdomar behövs hela bredden av forskning som bedrivs vid Karolinska Institutet, från grundläggande forskning i molekylärbiologi till folkhälsovetenskap och omvårdnadsforskning.
– Så mycket som hälften av all sjukdomsbörda på jorden har fattigdom som underliggande orsak. Det innebär att många människor blir sjuka, lider och dör i onödan därför att de lever i en riskfylld miljö och den lindring och bot som finns inte når alla på grund av svaga hälso- och sjukvårdssystem, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.
PRESSEMINARIUM
Onsdag 15 december kl. 9-11
Karolinska Institutet, Solnavägen 1, Sal Strix, von Eulers väg 4b. Se karta: http://info.ki.se/ki/map/maps_solna/karta_solna.html
Världsledande forskare och experter berättar och svarar på frågor:
Inledning
Professor i fysiologi: Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutets rektor.
Nya initiativ i svaga hälso- och sjukvårdssystem – såsom bilar utan vägar
Professor i internationell hälso- och sjukvårdsforskning: Göran Tomson.
Tuberkulos – Nya metoder för tidig diagnostik, nya vacciner och nya läkemedel
Professor i smittskydd: Gunilla Källenius.
HIV/AIDS – Nya förutsättningar för HIV-vacciner
Professor i virologi: Britta Wahren. Professor i vaccinforskning: Peter Liljeström.
Malaria – Nya principer för behandling och forskning om malariavaccin
Professor i infektionssjukdomar: Anders Björkman. Professor i parasitologi: Mats Wahlgren.
För anmälan: sabina.bossi@dmin.ki.se
FAKTA
HIV/AIDS
Mellan 35 och 45 miljoner människor har HIV. Varje dag blir 14 000 infekterade av HIV. 2 000 av dem är barn under 15 år. Hittills i år har 4,9 miljoner människor blivit HIV-positiva och 3,1 miljoner människor har dött i AIDS. Dödstalen har ökat med 7 % bara på ett år.
Tuberkulos
En tredjedel av världens nuvarande befolkning är infekterad med tuberkelbakterier. Av dessa insjuknar i normala fall cirka 10 procent. Det innebär att en person i sekunden infekteras av tuberkulos.
Det största antalet nya fall sker i Sydöstasien, dvs. 33%. I regionen Afrika söder om Sahara är 350 av 100 000 smittade, dvs. dubbelt så många som i Sydöstasien. Orsaken till detta är att antal HIV-fall är enormt i Afrika söder om Sahara och HIV-smittade har lättare att insjukna i tuberkulos. År 2002 dog 2 miljoner människor av tuberkulos. Resistens mot befintliga läkemedel utgör ett snabbt ökande hot.
Malaria
WHO uppskattar att malaria orsakar 1 miljon dödsfall varje år samt bidrar till ytterligare 1,7 miljoner dödsfall. Framförallt drabbas barn under 5 år och gravida kvinnor, en överväldigande majoritet av dessa i Afrika söder om Sahara.
Det uppskattas att ett barn dör var 30:e sekund av sjukdomen trots att malaria i dag är en sjukdom som kan både förhindras (bland annat med impregnerade myggnät och läkemedel) samt behandlas. I dag behandlas endast ett mindre antal av de mellan 300 och 500 miljoner malariafallen som inträffar varje år. Resistensen mot de vanligaste och billigaste medicinerna ökar snabbt i många länder.
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
ECT-behandling utförs idag på ett annat sätt än tidigare: patienten är sövd och har fått muskelavslappande medel för att slippa kramper. Behandlingen lämpar sig framför allt för djupa melankoliska depressioner, där ECT kan medföra dramatiska förbättringar. Deprimerade, stela och hämmade patienter blir ofta snabbt bättre och får nytt liv i rörelserna.
Docent Aki Johanssons projekt gäller en framåtblickande studie av patienter som kommer att få ECT under nästa år. Hennes forskargrupp ska undersöka patienterna med minnestester och tester av olika substanser i blodet (bl a folater, en sorts B-vitaminer som många depressionspatienter har för lite av). Deras hjärnor ska också studeras med magnetkamera för att se om hippokampus – en del av hjärnan som har med minne och känslor att göra – ökar i volym efter behandlingen. Det skulle i så fall kunna tyda på att hjärnceller nybildats.
Anders Tingström, som leder den andra anslagsbelönade forskargruppen, har i djurförsök visat att ECT leder till en nybildning av celler i hippokampus. Det handlar både om nya nervceller, nya blodkärlsceller och nya s k gliaceller. Ett mål för Tingströms forskning är att se om de nya nervceller som bildas fungerar lika bra som vanliga nervceller, ett annat att undersöka de andra celltypernas roll i sammanhanget. En ytterligare fråga är om det blir en nettoökning av mängden nervceller i hippokampus, eller om gamla nervceller samtidigt dör så att ECT-behandlingen innebär en sorts ”renovering” i det berörda området.
Aki Johansson träffas på tel 046-17 74 51, e-post Aki.Johanson@psykiatr.lu.se
Anders Tingström träffas på tel 046-222 06 10, e-post Anders.Tingstrom@mpu.lu.se
Johnny Sjöström har tittat närmare på varmformningsstål som används vid till exempel smide eller pressgjutning. Typiska exempel på produkter som framställs genom sådana varmformningsmetoder är vevaxlar, kolvar, topplock, rörkopplingar med mera.
Hans doktorsavhandling handlar framförallt om vilka skador som uppstår i verktygsstål och vad som händer med varmformningsstålets egenskaper och mikrostruktur när det utsätts för höga temperaturer. Förhoppningen är att resultaten ska kunna användas för att ta fram ett nytt mer motståndskraftigt verktygsstål.
Johnny Sjöström har även arbetat med att utveckla en så kallad materialbeteendemodell för att simulera varmformningsstålets beteende under användning.
– Om man har en modell som kan beskriva hur ett material beter sig under belastning vid hög temperatur så är det lättare att optimera valet av material för en speciell tillämpning. Detta kan i sin tur spara tid och pengar från dyr provning och design av material, säger han.
Den 3 december disputerade Johnny Sjöström med doktorsavhandlingen ”Chromium martensitic hot-work tool steels – damage, performance and microstructure”. Projektet har varit inriktat mot att utveckla verktygsstål för industriell formning i hög värme och gjorts i nära samarbete med Uddeholm Tooling AB.
Karlstads universitet bedriver sedan flera år framstående forskning om verktygsmaterials egenskaper och deras tillämpningar. Detta innefattar bland annat studier av mikrostrukturer och mekaniska egenskaper hos metalliska och keramiska material. Forskningen bedrivs i nära samarbete med tillverkningsindustrin och syftar till att utveckla slitstarka och skadetåliga verktygsmaterial.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Johnny Sjöström, tfn 054-700 18 93 eller 0730-24 66 78, e-post johnny.sjostrom@kau.se
I en ny bok jämförs olika samhällsklassers attityder till arbete, marknad, välfärdsstat och familj. Jämförelser görs också mellan Sverige, Storbritannien, Tyskland och USA. I motsats till vad som ofta antagits, är skillnaderna mellan svenska samhällsklasser större jämfört med Storbritannien, Tyskland och USA. Inte heller syns några tydliga tecken på minskade klasskillnader under de senaste decennierna.
– Eftersom de faktiska skillnaderna i levnadsvillkor är mycket större i USA än i Sverige, kunde man ha trott att det skulle återspegla sig i större åsiktsskillnader mellan klasserna. Men avgörande här är skillnaderna i politiska traditioner mellan länderna. Den svenska politiken har varit klasspräglad på ett annat sätt än i USA, och det får som resultat att klasskillnaderna i åsikter blir större här, säger författaren Stefan Svallfors, också forskare vid Umeå universitet.
Några frågor som tas upp i boken är: Finns det klasskillnader i synen på arbete och familj, marknad och politik, rättigheter och moral, fördelning och rättvisa? Skiljer sig svenska klassmönster från klassmönster i andra länder? Hur kan det i så fall förklaras? Förändras klasskillnaderna i åsikter och vad beror det i så fall på?
Jämfört med tjänstemännen är arbetarna betydligt mer jämlikhetsinriktade i fördelningsfrågor. Men arbetarna är också mer konservativa i moral- och familjefrågor. Det finns till exempel större skepsis mot homosexuella och andra minoritetsgrupper bland arbetare än bland tjänstemän. Och det gäller i alla fyra länder, även om amerikaner är betydligt mer konservativa än européer och i synnerhet svenskar.
Boken har titeln ”Klassamhällets kollektiva medvetande”, och kommer ut den 15 december. Beställ recensionsexemplar från Boréa bokförlag: info@borea.nu
Stefan Svallfors är professor i sociologi vid Umeå universitet. Han har även skrivit böckerna ”Välfärdsstatens moraliska ekonomi” och ”Sidospår. Essäer om klass & politik”. Från och med i år innehar han ett ”Långsiktigt stöd för ledande forskare” från Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Stefan Svallfors,
sociologiska institutionen,
tel: 090 – 786 5560,
e-post: stefan.svallfors@soc.umu.se
I tusentals år har människan utnyttjat jästsvampar för att framställa bröd och alkoholhaltiga drycker. Förutom etanol och koldioxid bildar jästsvampar även andra ämnen som bidrar till en mer komplex smak och arom hos den jästa produkten. De senaste åren har forskning och industri funnit nya bioteknologiska användningsområden för jästsvamparnas ämnesomsättning, såsom biologisk bekämpning av oönskade mikroorganismer och framställning av etanolbränsle.
Hittills har människan främst utnyttjat jästarten Saccharomyces cerevisiae. Elisabeth Fredlund har dock arbetat med en annan jästsvamp, Pichia anomala , som har förmågan att hämma mögeltillväxt vid lufttät lagring av fuktig spannmål. Avhandlingen ger en övergripande beskrivning av jästsvampens fysiologi och ämnesomsättning, men också en detaljerad bild av hur jästsvampen hanterar syrebegränsade förhållanden.
När spannmål skördas håller den en vattenhalt på upp till 25 procent. För att spannmålen inte ska ta skada under lagringen brukar den vanligtvis torkas ner till en vattenhalt som förhindrar tillväxt av mögel. Om mögelsvampar tillåts att växa kan de bilda mykotoxiner som är giftiga för både människor och djur samt påverka spannmålens lukt, smak och näringsinnehåll. Torkningen står för ca 60 procent av energiåtgången vid spannmålshantering.
Ett billigare och mer energisnålt alternativ till torkning är lagring av fuktig spannmål i lufttäta silor. Spannmålens andning gör att syret i den slutna silon snabbt förbrukas och ersätts med koldioxid, vilket förhindrar tillväxt av mögel. Även denna metod har dock sina brister, och det är därför jästen blir intressant. På grund av tekniska problem och behovet av att ta ut spannmål kontinuerligt för utfodring uppstår ofta syreläckage i silon, vilket omedelbart möjliggör en mögelinfektion. En extra tillsats till silon av jästsvampen P. anomala, som förekommer naturligt på spannmål, kan dock förhindra mögeltillväxt vid syreläckage. Jästsvampar producerar inte mykotoxiner och kan inte tränga in i spannmålskärnorna, vilket gör att de inte påverkar fodrets näringsinnehåll utan tvärtom kan utgöra en extra protein- och vitaminkälla.
Den låga syrehalten i systemet påverkar inte bara möglet utan också jästsvampens tillväxt. Hur den syrebegränsade miljön påverkar jästsvampens ämnesomsättning och kopplingen till den mögelhämmande förmågan är mycket viktigt att förstå. Elisabeth Fredlunds resultat visar att jästsvampen förändrar sin metabolism från respiration (cellandning) under syrerika förhållanden till fermentation (jäsning) under syrebegränsade förhållanden, t.ex. under lufttät lagring. När jästcellerna andas bildas koldioxid, vatten och biomassa, medan jäsande jästceller även utsöndrar etanol, sockeralkoholer, ättiksyra och estern etylacetat. Liksom andra svampar bildar P. anomala ett spektrum av flyktiga nedbrytningsprodukter. Till skillnad från de flesta andra jästsvampar producerar P. anomala framför allt etylacetat, som utgör 95 % av den totala mängden flyktiga ämnen.
Uppföljande försök visade sedan att etylacetat kan hämma tillväxten hos mögelsvamp. En hög etylacetatproduktion från jästsvampen leder också till en mer effektiv hämning av mögeltillväxt i lagringssystemet. I en lagringsmiljö där temperatur, syrenivå och koldioxidhalt hela tiden förändras under lagringstiden, genom yttre miljöpåverkan och aktiviteten hos spannmålen och den mikrobiella floran, spelar dock flera faktorer in. Att jästsvampen bidrar till en högre syreförbrukning i systemet har också en hämmande inverkan på mögeltillväxten.
Fil mag Elisabeth Fredlund, vid institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarade fredagen den 19 november kl. 09.30 sin doktorsavhandling Central carbon metabolism of the biocontrol yeast Pichia anomala. Influence of oxygen limitation. Fakultetsopponent var Dr Graeme Walker, University of Abertay Dundee, Dundee, Skottland.
Kontaktinformation
Mer information: Elisabeth Fredlund, 018-67 32 12
E-post: lisa.fredlund@mikrob.slu.se
De flesta konsumenter har idag obetydlig kontakt med de tidigare leden i livsmedelskedjan, lantbruket och livsmedelsindustrin. Och ännu större är glappet när det gäller livsmedel från tredje världen. Den bild konsumenter i ”Nord” och producenter i ”Syd” eventuellt har av varandra är oftast mycket vag.
Cathy Farnworths forskning behandlar det ekologiska jordbruket, och möjligheterna att stärka banden mellan konsumenter i Nord och de småbrukare och lantarbetare i Syd som är beroende av export av ekologiska livsmedel. Utgångspunkten har varit den diskussion om social certifiering som idag förs inom det ekologiska jordbruket, men Cathy Farnworth har valt ett ”omvänt” angreppssätt. Det är producenternas egna värderingar och förhoppningar som står i centrum, inte konsumenternas syn på hur världen borde vara beskaffad.
I avhandlingen presenteras en metod, eller ”verktygslåda”, som kan fungera som ett hjälpmedel för att uppnå social rättvisa. Metoden gör det möjligt att både fånga upp och stödja de behov och krav som småbrukarna och lantarbetarna har. Dessutom ger den ett mått på människornas livskvalitet. Metoden bygger till stor del på erfarenheter från omfattande fältstudier på Madagaskar.
Cathy Farnworth har sedan tagit fram en prototyp för en ny typ av social certifiering, där ”livskvalitetsverktyget” är en viktig komponent. Prototypen skiljer sig i flera avseenden från dagens märkningssystem, som tar fasta på produktionsmetoder (ekologisk odling), handelsmetoder (rättvis handel) eller arbetsrätt. Det är producenternas egna värderingar och prioriteringar som ska stå i centrum, och produktion för marknaderna i Nord ska stödja, inte undergräva, dessa.
Självfallet måste ett nytt certifieringssystem också anammas av konsumenterna, och knyta an till deras värderingar. Därför undersökte Cathy Farnworth med hjälp av enkäter och intervjuer hur hennes egen certifieringsprototyp togs emot av konsumenter av ekologiska varor i Tyskland.
Avhandlingens slutsats är att ett socialt märkningssystem skulle kunna vara en inkörsport till ett rikare och mer meningsfullt förhållande mellan de olika aktörerna i denna livsmedelskedja.
Fil Mag Cathy Farnworth, vid institutionen för landsbygdsutveckling, SLU, försvarade tisdagen den 23 november kl. 09.00 sin doktorsavhandling Creating quality relationships in the organic producer to consumer chain. From Madagascar to Germany. Fakultetsopponent var Professor Cornelia B Flora, Iowa State University, Ames, Iowa, USA.
Kontaktinformation
Mer information: Professor Sten Ebbersten, tel. 018-67 14 07
Mastceller är en typ av celler som ingår i kroppens immunförsvar. De hjälper till att försvara oss mot bakterier och parasiter, men tyvärr är de också involverade i flera olika sjukdomar, som allergier och astma. Inuti mastcellen finns en mängd små kapslar, så kallade granula, som innehåller en hel arsenal av olika inflammatoriska ämnen. Det är dessa ämnen som ibland försvarar oss och ibland gör oss sjuka. När mastcellen aktiveras töms innehållet i granula ut i kroppen. Ett sådant inflammatoriskt ämne är enzymet tryptas, som medverkar i mastcells-relaterade sjukdomar såsom astma. För att kunna ta fram läkemedel som hämmar tryptasets aktivitet hos känsliga personer när det behövs måste forskarna veta hur detta enzym fungerar biokemiskt.
Tryptas är ett protein som klyver andra proteiner i mindre bitar utan att själv påverkas, men för att enzymet ska vara aktivt måste fyra identiska tryptasmolekyler sitta bunda tillsammans. Jenny Hallgren Martinsson och hennes kollegor har nu visat att det behövs ett annat ämne för att tryptas ska kunna fungera som enzym, nämligen heparin. Heparin är ett sorts negativt laddat socker, och även detta ämne finns inne i mastcellens granula. Försöken visade också att tryptas bara aktiveras om det interagerar med heparin i en sur miljö (lågt pH).
Nästa steg i arbetet visade att det går att blockera tryptasets aktivitet genom att förhindra att heparin binder till tryptas. Det finns så kallade heparinantagonister (positivt laddade molekyler som binder starkt till heparin) som är effektiva tryptashämmare. En parallell till detta är de anti-histaminer som ingår i allergiläkemedel som blockerar det kraftigt inflammatoriska ämnet histamin.
Det som gör heparin till en så bra tryptasaktivator visade sig vara längden på heparinkedjan, och dess mycket negativa laddning. Heparinkedjorna måste vara tillräckligt långa för att kunna binda till sig två tryptasmolekyler samtidigt. När två sådana tryptasmolekylpar kopplas ihop aktiveras tryptaset. I dessa försök identifierades också en ny aktiv form av tryptas, en aktiv tryptasmonomer (en molekyl tryptas som blivit aktiv på egen hand). Aktiva tryptasmonomerer bildas när man aktiverar tryptas med korta kedjor av heparin (som inte förmår att brygga över två tryptasmolekyler).
Jenny Hallgren Martinsson undersökte sedan vilka delar av tryptasmolekylen det är som binder till heparin. Liksom andra proteiner är tryptas uppbyggd av olika sorters aminosyror. Eftersom de tidigare försöken visat att heparinbindningen måste ske vid lågt pH och att den var av elektrostatisk natur, föll misstankarna på aminosyror av typen histidin. Histidin är den enda aminosyran som är positivt laddad vid lågt pH men oladdad vid neutralt pH, vilket innebär att histidiner bara kan binda till den negativt laddade heparinkedjan vid lågt pH. På fyra ställen i tryptasmolekylen hittades mycket riktigt histidiner som var speciellt viktiga för förmågan att binda till heparin.
I de första studierna användes ett rekombinant mustryptas, dvs. ett tryptas som tillverkats utifrån en DNA-sekvens från en mus. Om möss används som modelldjur vid studier av mänskliga sjukdomar är det viktigt att undersöka att de grundläggande biokemiska mekanismerna är lika för motsvarande enzym i mus och människa. Den avslutande studien visade glädjande nog att tryptas från människa aktiveras på samma sätt som tryptas från möss.
– Vi tror att våra resultat kommer att ha stor betydelse för den grundläggande förståelsen för hur tryptas fungerar biokemiskt och att vi i framtiden kommer att kunna behandla tryptas-relaterade sjukdomar, säger Jenny Hallgren Martinsson.
Fil Mag Jenny Hallgren Martinsson vid institutionen för molekylär biovetenskap, SLU, försvarade fredagen den 26 november kl 09.15 sin doktorsavhandling The role of heparin in the activation of mast cell tryptase. Opponent var Professor Magnus Abrahamson, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Mer information: Jenny Hallgren Martinsson, 018-471 41 04
E-post: jenny.hallgren@bmc.uu.se
Ett av regeringens 15 miljömål säger att Sverige inte ska ha någon övergödning inom en generation. Ett led i arbetet mot detta mål är att minska utlakningen av kväve från jordbruksmark. För mycket kväve i lakvattnet bidrar till övergödning och ökar risken för hälsovådliga nitrathalter i grundvattnet.
Katarina Kyllmar har arbetat med metoder för beräkning och analys av kväveutlakning från jordbruket. Hon har bland annat vidareutvecklat en modellbaserad koefficientmetod som kan användas dels för att lokalisera jordbruksmark med hög utlakning, dels för att bestämma vilken kombination av åtgärder som är mest effektiv i ett visst område. Eftersom regelbundna mätningar i vatten från jordbruksmark bara görs i en mycket liten del av jordbrukslandskapet behövs tillförlitliga metoder som kan beskriva utlakningen från den övriga jordbruksmarken.
För att testa metodernas användbarhet använde Katarina Kyllmar data från undersökningar i små jordbruksdominerade avrinningsområden, så kallade ?typområden på jordbruksmark?. Typområdena (27 st) ingår i den svenska miljöövervakningen och har undersökts sedan slutet av 1980-talet. De fungerar som exempel på hur svenskt jordbruk bedrivs och hur detta påverkar vattenkvaliteten i ytvatten och grundvatten.
En utvärdering av mätresultat från områdenas bäckar visade att förlusterna av kväve till vatten varierade kraftigt mellan de olika områdena, från 2 till 41 kg per hektar och år. Stora förluster var kopplade till faktorer som milda vintrar, sandiga jordar, stor andel åkermark och liten andel vallodling. I en fjärdedel av de undersökta områdena konstaterades en säkerställd minskning i förlusterna av nitratkväve.
Modellberäkningarna visade att skillnaderna mellan enstaka fält kan vara ännu större. I ett område varierade utlakningen från olika fält från 3 till 126 kg kväve per hektar. Möjligheten att minska kväveutlakningen beräknades även för några områden. Om motåtgärderna skulle kunna genomföras med bästa möjliga effekt på all tänkbar areal skulle reduceringen kunna bli från 21 till 54 procent för de enskilda områdena beroende på skillnader i bland annat odlingen. En av åtgärderna innebar att växtföljden ändrades så att vall- och trädesbrott skulle kunna ske senare på hösten eller på våren. En senarelagd jordbearbetning minskar risken för utlakning av kväve under vintern. En annan åtgärd var spridning av stallgödsel på våren istället för på hösten. Odling av fånggröda var också en viktig åtgärd.
Utvecklingen av metoder för beräkning av kväveutlakning från jordbruket har gjorts inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet VASTRA (Vattenstrategiska forskningsprogrammet). VASTRA syftar till att ta fram verktyg för vattenplanering i avrinningsområdesskalan.
Agronom Katarina Kyllmar vid institutionen för markvetenskap, SLU, försvarade fredagen den 26 november kl 10.00 sin doktorsavhandling Nitrogen leaching in small agricultural catchments ? Modelling and monitoring for assessing state, trends and effects of counter-measures. Opponent var Dr. Seppo Rekolainen, Finlands Miljöcentral (SYKE), Helsingfors, Finland.
Kontaktinformation
Mer information: Katarina Kyllmar, 018-67 25 97, 070-396 19 23
E-post: Katarina.Kyllmar@mv.slu.se
För att kunna bedöma hur en verksamhet som grisuppfödning påverkar miljön är det nödvändigt att analysera produktionen i ett livscykelperspektiv. Det innebär att man måste ta hänsyn till allt från utvinning av resurser, via produktion av handelsgödsel och foder till uppfödning av slaktsvin för leverans vid gårdsgrinden. Bilden kompliceras ytterligare av att miljöbelastning kan röra allt från energiförbrukning till problem som övergödning, försurning och växthuseffekt.
För att kunna utvärdera den här typen av komplexa sammanhang har Ingrid Strid Eriksson använt en metod som kallas miljösystemanalys. Tillsammans med sina kollegor har hon byggt upp ett kraftfullt datorberäkningsverktyg som gör det möjligt att simulera hur förändringar i grisproduktionen påverkar miljön. Det hon främst har intresserat sig för är vad valet av foder betyder.
Stommen i grisfoder är spannmål. Sen behöver grisarna också ett proteintillskott, som kan bestå av sådant som ärter, rapsfrö, soja och ibland syntetiska aminosyror. Hur proteinfodret komponeras visade sig ha stor inverkan på miljön, och det hänger både samman med hur fodret produceras och dess egenskaper som just foder. När det gäller energiförbrukning, växthuseffekt och övergödning är det foderproduktionen som står för den största miljöbelastningen. Bidraget till försurning beror däremot mest på fodrets proteininnehåll, eftersom vissa foderstater leder till stora utsläpp av ammoniak via gödseln.
När datormodellen användes för att ta fram optimala foderstater blev resultatet helt olika beroende på vilka miljöfaktorer som prioriterades. Om målet var minimal energiförbrukning och ett litet bidrag till växthuseffekten skulle fodret ha ett stort inslag av ärter och rapskaka. Ärtor är kvävefixerande och kan odlas utan handelsgödselkväve. Dessutom minskar ärtodling behovet av handelsgödsel för nästa gröda i växtföljden. Tillverkningen av handelsgödselkväve är energikrävande och leder också till utsläpp av växthusgaser.
Om målet i stället var att minimera bidraget till försurning, blev det viktigaste kriteriet att få ner proteinhalten i fodret, så att ammoniakutsläppen blev låga. Därför blev det en hög nivå av syntetiska aminosyror i fodret, vilka används som komplement till andra proteinkällor för att skräddarsy fodrets aminosyraprofil. På så sätt undviks utfodring med onödigt överskottsprotein (från höga inslag av t.ex. ärtor och sojamjöl).
När systemet optimerades för undvikande av övergödning blev idealfodret nästan likadant som vid försurningsoptimeringen (mycket spannmål, en del rapsmjöl och tillsats av syntetiska aminosyror). Denna gång ratades dock ärtor och sojamjöl för att de ger så stor utlakning under odlingen.
Utfodring med sojamjöl innebar en hög miljöbelastning i alla undersökta miljöhänseenden, vilket till stor beror på de långväga transporterna. Därför måste soja undvikas i grisfoder om det ska bli miljömässigt bättre.
Till grund för studierna i doktorsavhandlingen ligger tre energi- och substansflödesmodeller (SALSA-arable, SALSA-soybean och SALSA-pig), som utvecklats inom forskningsprojektet. Projektet ingår i systemanalysgruppen inom forskningsprogrammet MAT 21.
Fil mag Ingrid Strid Eriksson, vid institutionen för biometri och teknik, SLU, försvarade fredagen den 26 november kl. 13.00 sin doktorsavhandling Environmental systems analysis of pig production – development and application of tools for evaluation of the environmental impact of feed choice. Fakultetsopponent var docent Björn Frostell, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm.
Kontaktinformation
Mer information: Ingrid Strid Eriksson, 018-67 18 47
E-post: ingrid.strid.eriksson@bt.slu.se
PLS (Papillon-Lefèvres syndrom) är en ärftlig sjukdom som kännetecknas av hudförändringar i handflator och på fotsulor med en samtidig och aggressiv tandlossningssjukdom (parodontit). Sjukdomen är kopplad till genen för proteinet cathepsin C. Fler än 40 olika mutationer av denna gen har påvisats, men sambandet mellan mutationerna och de kliniska symtomen är inte klarlagt. Symtomen debuterar tidigt i barnåren och omfattningen kan variera kraftigt. De flesta barn med PLS får hudförändringar i form av rodnader och förhårdnader redan under första levnadsåret och förlorar mjölktänderna i förtid pga. omfattande inflammation i tändernas stödjevävnader. När de permanenta tänderna kommer fram börjar i de flesta fall på nytt en kraftig inflammation i omgivande vävnader, många individer med PLS blir tandlösa redan i de tidiga tonåren.
Någon definitiv förklaringsmodell för den aggressiva parodontiten har inte presenterats. Avhandlingen visar att hudförändringarnas omfattning och graden av tandköttsinflammation inte är kopplade. De båda kliniska manifestationerna uppträder oberoende av varandra men kan trots det ha samma orsak, en defekt i det epitel som finns i huden och tandköttet. Sjukdomens uttryck formas inte bara av den muterade genen utan sannolikt i samverkan med miljöfaktorer och andra gener. Vid analys av vävnadsvätska från tandköttsfickor hos patienter med PLS och hos friska kontrollpatienter påträffades signifikant högre halt av inhibitorer i det plasminogen-aktiverande systemet (PA-systemet) hos PLS-drabbade, men inga skillnader för systemets aktivatorer. Både aktivatorer och inhibitorer bildas till stor del i tandköttfickans epitel och den ökade förekomsten av inhibitorer tyder på störd funktion av PA-systemet hos dem som har PLS. Liknande rubbningar av PA-systemet i huden har tidigare påvisats vid andra hudsjukdomar
En utvärdering av ett behandlingsprogram för PLS visade att patienter som behandlades från tidig ålder, och som förmådde att upprätthålla den munhygien som krävs, förlorade få tänder och hade få tecken på tandlossning. God munhygien visade sig vara betydelsefullt för att förhindra förluster av de permanenta tänderna.
Christer Ullbro är född i Åtvidaberg, bor numera i Hunnebostrand och arbetar på Specialistkliniken för barntandvård vid Odontologiska utbildningsenheten, Örebro. Han kan nås på tel. 0523-58 111 eller 0737-89 82 45, e-post: cullbro@hotmail.com
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för odontologi, pedodonti, och har titeln Studies on clinical expression, genotype, and gingival crevicular fluid characteristics in young patients with Papillon-Lefèvre syndrome.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är docent Anders Gustafsson, Odontologi, Karolinska institutet.
Flera olika leversjukdomar kan leda till skrumplever, som är en allvarlig sjukdom med svårartade komplikationer och ett dödligt förlopp. Idag ges behandling för att mildra symtomen och enda botemedlet är levertransplantation. För att ställa diagnos använder sjukvården sig idag av leverbiopsi, det vill säga stickprov från levern, ultraljud och datortomografi. Dessa metoder har en del nackdelar. Leverbiopsi har en viss komplikationsrisk och dessutom upplever många patienter att det är obehagligt att ta provet. Det är alltid en viss väntetid för att få en undersökning med ultraljud eller datortomografi och dessutom ger datortomografi en viss strålning vid varje tillfälle. Det vore därför önskvärt att hitta ett enkelt, billigt och komplikationsfritt sätt för att få stöd för diagnosen skrumplever. Påvisande av skrumplever kan få olika konsekvenser, till exempel ökad motivation för patienten att avstå från alkohol vid alkoholframkallad skrumplever, sökande efter komplikationer till skrumplever som inre åderbråck och ökat stöd för genomförande av levertransplantation.
Leg läkare Helena Nyblom har i studierna som ligger till grund för avhandlingen studerat patienter med alkoholorsakad leversjukdom samt två leversjukdomar med oklar orsak, PSC, primär scleroserande cholangit, och PBC, primär biliär cirrhos. Alkoholorsakad skrumplever är en av de vanligaste orsakerna till levertransplantation globalt sett. I Göteborg utförs runt trettio procent av levertransplantationerna hos patienter med PSC och cirka fem procent hos patienter med PBC.
Avhandlingen visar att vid samtliga dessa tre leversjukdomar kan två vanliga leverprover som ingår i ett rutinblodprov, ASAT och ALAT, ge stöd för diagnosen skrumplever. Vidare visar den att dessa leverprover också kan användas för att bedöma vilken prognos patienter med alkoholleversjukdom och PSC har. När det gäller patienter med PSC har avhandlingen visat att dessa leverprover är en av de tydligaste markörerna för en dålig prognos.
För patienterna innebär det att det blir mycket lättare att regelbundet följa utvecklingen av sjukdomen och att upptäcka eventuell utveckling till skrumplever. Det här ökar chansen till en mer optimal behandling för patienten. Det är dock viktigt att poängtera att metoden ska användas som ett komplement för att sålla fram de patienter som bör komma i fråga för de övriga metoder som används för att ställa diagnosen skrumplever.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läk Helena Nyblom, mobiltelefon: 0708-86 41 28, e-post: helena.nyblom@medic.gu.se
Handledare:
Professor Rolf Olsson, telefon: 031-342 18 30, e-post: rolf.olssson@medicine.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin
Avhandlingens titel: Diagnostic and prognostic value of the AST/ALT ratio as an indicator of cirrhosis in chronic liver disease.
Avhandlingen försvaras torsdagen den 16 december, klockan 13.00, aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Minst varannan svensk långfilm produceras med hjälp av pengar från Film i Väst i Trollhättan. Film i Väst är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag.
Runt filminspelningarna har vuxit upp produktionsbolag och andra företag med koppling till filminspelningarna.
De båda HTU-forskarna Per Assmo och Roger Blomgren, ekonomisk geograf respektive statsvetare, har i ett treårigt forskningsprojekt ”Kultur och industri – filmproduktion för regional utveckling” undersökt både de politiska och de ekonomiska aspekterna av en regionaliserad filmproduktion.
I den första av tre rapporter från HTU, ”Creative Industry Cluster Growth in a Global Economy, the example of Film in Väst, Sweden”, visar Per Assmo att det som vuxit upp kring Film i Väst inte alls är ett så kallat filmkluster som sagts.
– Det som vuxit fram runt Film i Väst är inte några ömsesidigt beroende och samtidigt konkurrerande självständiga företag. Företagen där är helt beroende av Film i Väst och därmed sårbara, säger Per Assmo.
Onsdag 8 december kl. 22.00 intervjuas de bägge HTU-forskarna i TV, Kunskapskanalens program ”Vetenskapslandet”, med repris torsdag 9 december, kl. 18.30.
En längre intervju med Per Assmo och Roger Blomgren kan läsas i HTU:s tidskrift HTU Nu:
http://www.htunu.htu.se
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Assmo, lektor i ekonomisk geografi, 0522-657306, 0708-341169, per.assmo@htu.se
Roger Blomgren, lektor i statsvetenskap, 0522-656005, 0702-286103, roger.blomgren@htu.se
Pressmeddelandet lämnat av: Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0520-475134, 0733-975134, torsten.arpi@htu.se
Många unga och invandrare i bemanningsföretagen
Kvinnor, unga och invandrare är överrepresenterade i bemanningsföretagen, jämfört med alla sysselsatta. Förklaringen till att kvinnor oftare än män arbetar i branschen är att verksamheten startade med uthyrning i traditionella kvinnoyrken. Andelen män i branschen har ökat efterhand. De unga stannar kortare tid i branschen än de äldre och de unga lämnar oftare bemanningsföretagen för arbete i andra verksamhetsområden. Vid en jämförelse mellan invandrare från Afrika, Asien och Sydamerika och personer födda i Sverige finner författarna att invandrarna stannar kortare tid i bemanningsbranschen och i större utsträckning går vidare till andra arbeten. En slutsats man kan dra från den snabbare genomströmningen är att en anställning i ett bemanningsföretag är ett sätt för unga och invandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
Bakgrund och datamaterial
Utvecklingen av bemanningsbranschen är starkt sammankopplad med de senaste tio årens stora förändringar på arbetsmarknaden. En fråga som intresserat forskare, både i Sverige och internationellt, är om en anställning i bemanningsbranschen kan vara ett sätt för grupper med svag ställning att etablera sig på arbetsmarknaden. På grund av brist på data har ämnet ändå varit mycket litet undersökt. I ett unikt datamaterial har författarna studerat individer som var sysselsatta i bemanningsbranschen under 1999. I datamaterialet finns också information om dessa individers sysselsättningsstatus 1998 och 2000. En uppföljning görs fram till 2002. Antalet anställda i branschen var i genomsnitt 21 000 år 1999 och ökade fram till 2002 till knappt 34 000 anställda.
Rapport 2004:15 ”Hur fungerar bemanningsbranschen?” är skriven av Pernilla Andersson och Eskil Wadensjö, SOFI, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
Pernilla Andersson, tel: 08-16 34 47, e-post: pernilla.andersson@sofi.su.se
Eskil Wadensjö, tel: 08-16 34 48, e-post: eskil.wadensjo@sofi.su.se
Övergödningen och användningen av fossila bränslen är de miljöproblemen som jordbrukssektorn bidrar mest till. Rebecka Engström har undersökt sektorns miljöpåverkan och hur den kan minskas.
– Jag har tittat på hela produktionskedjan och hur den påverkar miljön – alltifrån själva produktionen och transporter till och från jordbruket, till förädling och konsumtion. Det kanske viktigaste resultatet är att vi kan påvisa hur jordbrukssektorns produktion påverkar miljön också i andra sektorer som är delaktiga i produktionskedjan, både i Sverige och utomlands, säger hon.
Nyckelaktörer när det gäller att minska jordbrukssektorns miljöpåverkan är lantbrukarna. Framförallt när det gäller att förändra odling och djurhållning. Studien gäller endast livsmedel av svensk härkomst men det svenska jordbrukets produktion bidrar till lika stora miljöproblem utomlands som i Sverige.
– Det beror bland annat på att svenska lantbrukare importerar djurfoder och att de sedan avsätter vissa produkter på den internationella marknaden, säger Rebecka Engström.
Även konsumenterna är viktiga aktörer för att minska miljöpåverkan. Genom att förändra efterfrågan har de möjlighet att påverka jordbrukssektorns produktionsinriktning. En förändrad konsumtion skulle kunna minska energianvändningen i livsmedelskedjan med så mycket som 30 procent.
I den modell som Rebecka Engström arbetar med utgår hon från att konsumtionen, och därmed produktionen, av kött och ost minskas till förmån för andra proteinkällor – nötkött byts ut mot viltkött och kyckling ersätts med baljväxter. Samtidigt skulle grönsaker som odlas i växthus, exempelvis gurka och tomat, bytas ut mot morötter och andra rotfrukter som odlas på friland.
En minskad köttkonsumtion bidrar dessutom till att övergödningen, som beror på att näringsämnen läcker från jordbruksmarken, minskar. Mycket åkermark odlas i dag för att ge foder till boskap som ger kött och mjölk och en minskad köttproduktion minskar behovet av åkermark för foderproduktion.
Det är dock viktigt att inte lägga allt ansvar på den enskilda individen, menar Rebecka Engström.
– Ett syfte med studien är att den ska kunna fungera som underlag för att ta fram miljöstrategier för jordbrukssektorn. Ett sådant exempel skulle kunna vara någon typ av styrmedel som underlättar för konsumenterna att välja mat som påverkar miljön mindre, säger hon.
Avhandlingens namn: Environmental Impacts from Swedish Food Production and Consumption
Tid och plats: fredag 10 december kl 13.00, Sal Q2, Osquldas väg 10
Kontaktinformation
Kontaktperson: Rebecka Engström, 08-790 7395, rebecka.engstrom@infra.kth.se
