Natalie Boymel Kampen är Barbara Novak ’50 Professor of Art History and Professor of Women’s Studies vid Barnard College, Columbia University in the City of New York. Hon har skrivit en rad böcker och artiklar om romersk konst och vad romarnas bildframställningar säger om deras uppfattning om genus, social status och sexualitet. Natalie Boymel Kampen är en forskare som vunnit stor internationell ryktbarhet och som i hög grad inspirerat kolleger och studenter inom ämnet Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.
Sin Felix Neubergh-föreläsning har hon kallat The Family in Roman Art. Den behandlar de många bildframställningar som visar romerska familjer. Romare från alla sociala grupper och över hela imperiet använde sig av familjebilder för att förmedla en mängd viktiga idéer om sig själva och sin värld. Professor Kampen ställer i sin föreläsning frågan vad de uppnådde genom att använda dessa bilder – och varför de någon gång under kejsar Konstantins regeringstid slutade använda dem.
Félix Neubergh-föreläsningen – The Félix Neubergh Lecture – är sedan 1977 ett årligen återkommande evenemang vid Göteborgs universitet. Den har möjliggjorts tack vare donationer av bankir Félix Neubergh och hans hustru Bertha. Ämnet för den ska varannan gång vara Banking and Finance, varannan gång arkeologi.
Till Félix Neubergh-föreläsare utses ”internationellt kända och framstående personer”. Bland tidigare föreläsare kan nämnas Gunnar Myrdal, Edward Heath, Max Jakobson, Harold Wilson, Thor Heyerdahl, Pehr G Gyllenhammar, Kjell-Olof Feldt och David Ridgway.
Föreläsningen hålls i universitetets aula i Vasaparken.
För ytterligare information – kontakta professor Margareta Strandberg Olofsson margareta.strandberg.olofsson@class.gu.se
—
Kontaktinformation
Pressekreterare
Åke Pettersson
Informationsavdelningen
Göteborgs universitet
Box 100
405 30 Göteborg
tel 031-773 44 53
fax 031-773 43 54
e-post: Ake.Pettersson@adm.gu.se
internet: www.gu.se
De ungdomar som slutade gymnasiet i början av 1990-talet och därefter blev arbetslösa hade betydligt större sannolikhet att vara arbetslösa under de följande tio åren än de ungdomar som inte blev arbetslösa på en gång. I rapporten visas att under de första fem åren berodde en del av skillnaden mellan grupperna på den inledande arbetslöshetsperioden. Tidigt upplevd arbetslöshet tycks alltså i sig leda till en ökad arbetslöshetsrisk under de följande fem åren. Denna effekt verkar vara lika stor för män och kvinnor, och lika stor för personer med och utan invandrarbakgrund.
Ungdomsåtgärder i Sverige
Arbetslösa ungdomar hittar i allmänhet arbete efter betydligt kortare tid än andra arbetslösa. Trots detta, och tidigare nedslående resultat för ungdomsprogram, har Sverige i likhet med många andra länder speciella arbetsmarknadsprogram riktade till ungdomar. En anledning till detta kan vara oron för att arbetslöshet kan ha en negativ inverkan under de drabbades framtida arbetsliv, något som kan vara speciellt allvarligt för ungdomar eftersom de har hela sitt arbetsliv framför sig. Hittills har det dock inte funnits några studier av ungdomsarbetslöshetens långsiktiga effekter.
Metod
Denna studie försöker urskilja om det faktum att de som är arbetslösa efter gymnasiet också fortsätter att vara detta är en effekt av den tidiga arbetslösheten eller om det beror på att olika individer har olika egenskaper som påverkar risken för arbetslöshet. Detta görs genom en jämförelse inom syskonpar där det ena syskonet hamnade i arbetslöshet och det andra inte. Dessutom kontrollerar de statistiska modellerna för faktorer som skillnader i utbildningsinriktning, betyg och arbetslivserfarenhet under skolåren.
De data som används i studien innehåller uppgifter om alla 18 och 19-åringar som gick ut praktiska eller tvååriga gymnasielinjer mellan 1991 och 1994.
Rapport 2004:13 är skriven av Oskar Nordström Skans, IFAU. Studien finns även som Working paper 2004:14.
Kontaktinformation
Oskar Nordström Skans, tel: 018-471 70 79, e-post: oskar.nordström_skans@ifau.uu.se
Sammanlagt kom det in 679 projektskisser till FAS i början av 2004. Efter beredning och granskning i två steg har FAS beviljat stöd till 92 forskningsprojekt som får dela på drygt 62 miljoner kronor under 2005. De beviljade projektbidragen gäller för perioden 2005-2007 och siffran för hela treårsperioden är drygt 159 miljoner kronor.
– Det är svårt att säga att det går någon trend genom årets stöd till forskning. Snarare speglar projekten det svenska samhällets utveckling från vaggan till graven. Stor tyngd läggs vid äldres villkor, minne och omsorg och faktorer som påverkar folkhälsan i stort, bl.a. från ett longitudinellt perspektiv. Barn och ungdomars villkor, den nye fadern, familjens förändrade roll och barnomsorgens omställning är andra tema som uppmärksammas, säger Kenneth Abrahamsson, programchef vid FAS.
– Exponeringsrisker i arbete och vardag från mobiltelefoni till nya material i frisörernas arbete är andra exempel. Välfärdspolitiska studier är också ett område som fått stöd, både internationellt jämförande studier och fördelningspolitiska effekter av skattesystemet, säger Kenneth Abrahamsson.
En fullständig lista över alla projekt som fått bidrag finns på FAS hemsida www.fas.forskning.se
———–
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta,
FAS programchef Kenneth Abrahamsson
Tel. 08-775 40 91, mobil: 0705-46 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.forskning.se
FAS huvudsekreterare Rune Åberg
Tel. 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.forskning.se
I Väst ställs oftare frågan hur storviltet i Afrika skall kunna överleva än hur en fattig lokalbefolkning skall kunna överleva bland storviltet. Avhandlingen undersöker hur utveck-lingsprogrammet CAMPFIRE, ”Communal Areas Management for Indigenous Resources”, introduceras hos en lokalbefolkning av Sotho, Venda och Ndebele i Gwandadistriktet i södra Zimbabwe i syfte att skapa ett hållbart utnyttjande av storvilt och bidra till fattigdoms-bekämpning.
Syftet med studien, resultatet av ett års fältarbete i området, är att granska de speciella omständigheter för lokalt naturresursutnyttjande och de lokala överlevnadsstrategier som utvecklingsprogrammet möter samt att representera lokalbefolkningens syn på programmets idé och praktik. Studiens huvudargument är att programmets resultat till stor del beror på människornas historiskt formade och kulturellt förmedlade uppfattningar av land, vilt och utveckling tillsammans med deras nyttosyn på vilt jämfört med andra naturresurser.
Avhandlingen problematiserar fältarbete bland fattiga och marginaliserade människor och undersöker faktorerna bakom denna marginalisering. Lokalbefolkningens egna röster får avspegla människornas sociala, politiska och ekonomiska belägenhet i detta avlägsna gränsland i Zimbabwe med närhet till Botswana och Sydafrika.
Västerländska ideèr om det ”vilda Afrika” och dess storvilt möter lokalbefolkningens överlevnads-tänkande och strategier i det torra landskapet och bildar en fond mot vilken CAMPFIREs ideér om natur-resursutnyttjande omsätts i praktiken för att bevara storviltet och ”utveckla” människorna. Med utgångs-punkt från nio ”avslöjande händelser” i området analyseras sammanhangen för utvecklingsprogrammet och dess resultat.
Maktlöshet är ett hinder för utveckling. Studien avslutas med en diskussion om makt och kontroll över det lokala naturresursutnyttjandet. Frågan om internationella anspråk på användandet av afrikanskt vilt och vad denna ”globalisering” av inhemska naturresurser kan innebära för lokalbefolkningen i Gwandadistriktet tas upp. Studien understryker att lokalt ägande och brukande av naturresurser i denna del av Afrika inte bara är en fråga om jämlikhet och demokrati utan att det också är en fråga om att göra sig av med ett kolonialt arv av dominerande västerländska intressen och uppfattningar om hur man bäst använder afrikanska inhemska resurser.
Avhandlingens titel: Hunting for development. People, land and wildlife in southern Zimbabwe
Avhandlingsförfattare: Per Zachrisson, tel. 0340-89503(bost.)
e-post:.per.zachrisson@sant.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor William Arens, New York
Tid och plats för disputation: Lördagen den 27 november 2004 kl. 10.15, Sal 120, socialantropologiska institutionen, Brogatan 4, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Avhandlingen söker kunskap om hur utvärderingar utformas och förstås i praktiken i samband med program för lokal folkbiblioteksutveckling. Frågor som ställs upp för studien rör bland annat vad det är för typ av studier som genomförs, vilken kunskap som eftersträvas, gentemot vilka kriterier resultatbedömningen görs samt hur utvärderingsresultaten dokumenteras och sprids för att komma till användning. Syftet är i första hand att skapa en bild av vad utvärdering handlar om och går ut på som ligger närmare ”verkligheten” än vad som är brukligt, men också att söka förstå och diskutera i vilken mån folkbiblioteksspecifika regler och normer reflekteras och inverkar i den typen av sammanhang.
Studiens empiriska bas består av tre fall, där folkbiblioteken under en längre tidsperiod systematiskt arbetat med att förändra och utveckla den etablerade verksamheten i projektform och i det sammanhanget också arbetet aktivt med utvärdering. Fallen är, utvärderingarna inbegripna, från 1986-1999. Forskningsansatsen är förståelseinriktad och följer principer för kvalitativ fallstudie. Det innebär att analysen grundats på erfarenheter som förmedlats genom intervjuer med dem som på olika sätt själva medverkat i programmen som utvärderare, beslutsfattare och implementerare samt programmens skriftliga dokumentation.
Analysen visar att utvärderingen i den här typen av program kan beskrivas ske enligt åtminstone tre parallella strategier: en deltagarinriktad; en rationell-administrativ och en pragmatisk-politisk. En deltagarinriktad utvärdering innebär att de studier som genomförs uppfattas som inslag i en konstruktiv dialog i samband med att den nya verksamheten formeras, en rationell-administrativ att studierna förstås som ett led i beslutsfattares och finansiärers styrning och kontrollutövning och en pragmatisk-politisk att de studier som genomförs betraktas som brickor i ett socialt maktspel. Praktikens utvärdering är således både komplex och paradoxal och skiljer sig på flera avgörande punkter från rationella instrumentella utvärderingsideal. När man väljer vad, på vilket sätt och av vem folkbibliotekens verksamhet skall utvärderas påverkas man också av traditionella sätt att se på samlingarnas organisering, biblioteksanvändaren samt etablerade biblioteksideologiska normer.
En övergripande slutsats är att utvärdering i det här sammanhanget inte kan eller bör förstås som ett neutralt tekniskt verktyg, utan också som ett led i folkbibliotekens sociala legitimering. Framtida forskning föreslås i högre grad rikta in sig mot utvärderingens sociala och politiska villkor och söka fördjupa förståelsen av samspelet mellan utvärderingens praktiska hantering och förändring av institutionella strukturer.
Avhandlingens titel: Att utvärdera i praktiken. En retrospektiv fallstudie av tre program för lokal folkbiblioteksutveckling
Avhandlingsförfattare: Angela Zetterlund, tel. 033-133260(bost.), 033-435 4347(arb.)
e-post:.angela.zetterlund@hb.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Ragnar Audunson, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 26 november 2004 kl. 13.15, Stora Hörsalen, Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Handikapprörelsen har fört en intensiv kamp sedan 1960-talet, lagstiftaren har tagit intryck av denna och antagit normativa instrument som stärker diskrimineringsskyddet för de funktionshindrade.
I sin avhandling vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet gör Richard Sahlin ett urval av de viktigaste normativa instrumenten som direkt eller indirekt reglerar diskrimineringsskyddet för personer med funktionshinder, med tonvikt på utbildningsfrågor, och som antagits såväl av statssamfund (FN, UNESCO, Europarådet och EU) som av suveräna stater (Sverige och USA). Ett exempel är EU:s likabehandlingsdirektiv för personer med funktionshinder. Han diskuterar instrumentens ursprung, karaktär, räckvidd och inbördes förhållande. Vidare jämförs nyckelbegrepp som härrör från dessa instrument särskilt vad gäller handikappbegrepp, negativa och positiva åtgärder, rimliga stöd- och anpassningsåtgärder samt effektiva rättsmedel. Tonvikten ligger på rättsförhållandet mellan studerande med funktionshinder och utbildningsmyndigheten inom ramen för svenska rättsförhållanden.
Undersökningen visar att diskrimineringsskyddet för personer med funktionshinder inom utbildningsområdet långtifrån är fullgott utan tvärtom behäftat med brister. Det finns en mängd legala åtgärder som kan förbättra det befintliga diskrimineringsskyddet. Avhandlingen ger förslag till sådana förbättringar såväl på det konstitutionella som det legala planet.
Richard Sahlin är verksam som forskare vid Juridiska institutionen. Han har själv flerfunktionshinder (barndomsdövhet, Aspergers syndrom och ADHD) och blir Sveriges förste döve juris doktor. Disputationen kommer att genomföras med hjälp av fem teckenspråkstolkar och äger rum fredagen den 19 november kl 10.00 i sal B5, Södra huset, Frescati, Stockholms universitet. Opponent är docent Tom Madell, Umeå universitet.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Richard Sahlin nås på e-post: richard.sahlin@juridicum.su.se
Lars Lundström är lärarutbildare vid Musikhögskolan Ingesund som tillhör Karlstads universitet. Han har tidigare arbetat som skolpsykolog och mötte då lässvaga elever som kunde vara mycket begåvade men betraktades som lata och dumma. Ofta hade de starka känslor av skuld och skam som doldes bakom självdestruktiva strategier. Ett syfte med avhandingen har varit at tutveckla begrepp för att kunna förstå och utnyttja resultaten av de lästest som utförs i skolan.
– Läsning innebär det märkliga att små krumelurer på ett papper kommer till liv som budbärare från världar av kärlek och hat. Inför lässtarten ställs barn inför en rad svårlösta gåtor, säger Lars Lundström.
Försöker man förstå bilder bokstavligt hamnar man i problem (han kastade ett öga på texten), liksom om man försöker förstå bokstäver som bilder. Författaren P C Jersild skildrar hur han som barn försökte läsa bokstäverna som bilder: H som en ställning för att piska mattor, U som en hästsko, N som en grind och D som en apelsinklyfta. Men var syntes hunden? Skulle Jersilds läsmetod kanske haft större framgång i Kina?
Genom att kombinera neuropsykologi, lingvistik och läsforskning har Lars Lundström i mångfalden av dyslexiteorier försökt att urskilja en möjlig kombinerad modell som kan hantera både normal och avvikande läsutveckling. Han finner att några enkla och snabbadministrerade lästest gör det möjligt att redan i årskurs 2 förutse läsutvecklingen och att pojkar kan ha svårare att hantera ”Jersildproblemet” dvs en övergång från bild till symbolläsning. Några tydliga stadier i utvecklingen återfinns ej, däremot tycks det möjligt att behandla några vanliga dyslexiteorier inom ramarna för en gemensam modell. Graden av förståelse av text som bild eller i sammanhang kan vara av intresse att beakta i läsutvecklingen.
– En from förhoppning är att de gamla läskrigen definitivt ska kunna avblåsas. Dessa rörde frågan om man ska lära sig läsa utifrån ord och meningar eller genom att avkoda bokstäver. Den frågan skulle kunna besvaras med ”både och”, säger Lars Lundström.
Kontaktinformation
Lars Lundström kan kontaktas på 0570-38500 (arb), 0570-80077, 0498-245039 eller via e-post på Lars.Lundstrom@kau.se
– Den nya processlinan kommer dramatiskt att öka våra möjligheter att tillverka högkvalitativa komponenter säger Per-Åke Nilsson, forskare vid avdelningen för mikrovågselektronik och ansvarig för mikrovågs- och fotonik-linan. Vi kommer att arbeta med att säkra kvaliteten för de långa processkedjor som behövs för att tillverka våra komponenter. Exempel på komponenter som ska tillverkas är transistorer och integrerade kretsar för mikrovågsområdet (MMIC) i kiselkarbid, galliumnitrid och indiumfosfid, samt ytemitterande lasrar (VCSELs) i galliumarsenid.
Jan Stake, chef för processlaboratoriet vid MC2, betonar att industrin redan idag drar nytta av processerna i det som nu blir mikrovågs- och fotonik-linan. Några exempel är att MC2 inom Chalmers Centrum för Höghastighetselektronik, CHACH, samarbetar med SAAB och Ericsson Microwave Systems på kiselkarbid- och galliumnitridkomponenter och kretsar. Forskarna arbetar också med Philips Semiconductors på kiselkarbidtransistorer och med Totalförsvarets Forskningsinstitut och European Space Agency på indiumfosfidkomponenter för THz tillämpningar. Den nu uppbyggda processen förstärker MC2s möjligheter att samverka med industrin inom detta område.
– Det känns oerhört positivt med den utveckling vi har i vårt renrum, säger Jan Stake. Vi har i år 180 aktiva användare och antalet bokade timmar i våra maskiner har ökat med 25 procent under det senaste året.
– Vi har vetenskapligt haft vårt mest produktiva år hittills säger Herbert Zirath, professor och avdelningschef vid avdelningen för mikrovågselektronik vid MC2. Våra forskare har världsrekord i mobilitet i kiselkarbid MOS-transistorer, och nya lasrar med rekordhög uteffekt, låga drivströmmar och stor bandbredd har tagits fram för tillämpningar i nästa generations fiberoptiska länkar. Vid de stora internationella mikrovågskonferenserna (Europeiska Mikrovågskonferensen och International Microwave Symposium) inbjöds vi att delta med totalt 21 vetenskapliga bidrag, vilket sätter oss i nivå med de bästa grupperna i Europa.
– Vi har gjort ett strategiskt val, säger Stefan Bengtsson, chef för MC2, och genomför nu en profilering av verksamheten i vårt renrum. Förutom det självklara uppdraget att erbjuda en bred plattform för utveckling och testning av nya idéer, där verktygslådan som utvecklats för elektronik får en mycket bredare tillämpning, har vi för laboratoriet definierat två satsningsområden, en mikrovågs- och fotoniklina och en nanoprocessmiljö. I det första spetsområdet skall komponenter tas fram som ligger på den allra senaste tekniska nivån och i den andra skall nanolitografin pressas till sina yttersta gränser.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Professor Stefan Bengtsson, Mikroteknologi och nanovetenskap, MC2; Chalmers, tel 031-772 1881,
e-post:stefan.bengtsson@mc2.chalmers.se
– Kemiska medel, så kallade tillsatsmedel, till betong fyller viktiga funktioner; de gör att betongen tål frost bättre, blir mer lättflytande eller förändrar betongens härdningstid. De innehåller emellertid en del miljöskadliga ämnen som tidigare ansetts stanna kvar i materialet och därmed inte innebära någon risk för miljön. Många som arbetar med miljö i byggbranschen har ändå varit osäkra på om dessa tillsatsmedel är skadliga. I min studie, som ingått i forskningsprogrammet ”Sustainable Building”, har jag därför studerat urlakning av ämnen som anses vara miljöskadliga, och som finns i vanliga betongtillsatsmedel, säger Åse Togerö.
Resultaten visar att tillsatsmedlen i betongen lakas ut ganska långsamt men att processen pågår under lång tid. Vid krossning av betongen lakades en betydande andel av tillsatt mängd ut. Det kan betyda att man bör vara försiktig vid användningen av krossat material, exempelvis i närheten av vattentäkter. Hur stor effekt detta har på miljön är dock svårt att säga, det behöver utredas närmare.
Även betong med industriella restprodukter i form av flygaska och slagg, har testats. De materialen betraktas som farligt avfall eftersom de innehåller höga halter av bland annat tungmetaller. För att lösa avfallsproblemen och minska cementandelen i betong vill man använda dessa material i betong i större utsträckning, men man är osäker på om detta medför en högre och okontrollerad avgivning av tungmetaller.
Avgivningen av tungmetaller från flygaska och slagg är långsam så länge betongen är hel, och den ligger på samma nivå som lakningen från betong utan tillsatser. Det beror troligen på att flygaskan och slaggen gör betongen mer tät, vilket minskar lakhastigheten. Också vid krossning är skillnaden liten mellan de olika betongsorterna. Resultaten talar alltså inte för att det skulle vara någon större miljörisk att använda flygaska och slagg i betong, jämfört med att bara använda cement.
Färger som används på träfasader har också testats. De innehåller vanligen låga doser av biocider för att inte mikroorganismer ska börja växa på färgskiktet. De flesta biocider är mycket skadliga för vattenlevande organismer, men få undersökningar har gjorts av hur mycket av biociderna som kommer ut i naturen. I en fältstudie analyserades allt regnvatten från fyra olika röda färger som är vanliga i Sverige. Urlakningen var ganska hög, speciellt av bly ifrån en av färgerna. I ett senare laktest i laboratoriemiljö, var lakningen generellt sett lägre, men avtog inte med tiden på samma sätt som utomhus. Det är alltså svårt att simulera lakning från regn. Efter ett accelererat test av en sorts färg, gjordes analyser av själva färgprofilen. Skillnaden mellan före och efter regntestet var mycket tydlig, och visade på en nära nog halverad mängd biocid efter en tid som motsvarar många års lakning. Kanske kan dessa tester, som tagits fram inom projektet, vara värdefulla hjälpmedel när biociders miljörisker skall utvärderas framöver.
Avhandlingen ”Leaching of Hazardous Substances from Concrete Constituents and Painted Wood Panels” försvaras vid en offentlig disputation den 19 november 2004 kl 10.15 i sal VH, Sven Hultins gata 6, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Åse Togerö, Byggnadsteknologi, Chalmers,
tel: 046-222 4277 eller 0709-360607
e-post: ase.togero@bt.chalmers.se
Starka motiv, som miljöpåverkan och kraftigt ökade oljepriser talar för en framtid med fordon som drivs av annat än bensin och diesel. Alternativa framdrivningstekniker såsom hybrid- och bränslecellsfordon har varit kända länge, och många har forskat på och utvecklat dessa tekniker. Den stora utmaningen har varit att göra dem ekonomiskt attraktiva, samtidigt som man inte fått göra avkall på prestanda. I sin doktorsavhandling har Jonas Hellgren med hjälp av datorsimuleringar studerat hur man genom att anpassa drivlinan kan göra dessa fordon kostnadseffektiva. Drivlinan är de delar i en bil som har med framdrivningen att göra – exempelvis motor, växellåda och kardanaxel. Det visar sig att det redan idag är ett ekonomiskt alternativ att tillverka tunga fordon med hybridteknik. Att det just är tunga fordon som kan tjäna på tekniken beror på att de oftast rullar längre och därmed snabbare kompenserar för det dyrare inköpspriset. Ju längre fordonet rullar, desto mer tjänar man på hybridtekniken.
För att lyckas skapa ett konkurrenskraftigt hybridfordon måste en avvägning göras mellan komponent- och bränslekostnad. I avhandlingen presenterar Jonas Hellgren ett datorverktyg, som föreslår hur komponenter ska konfigureras, väljas, dimensioneras och styras för att maximera kostnadseffektiviteten.
I fallstudier har Jonas Hellgren visat att hybrid framdrivningsteknik kan göras kostnadseffektiv redan idag, och de indikerar att tekniken har stor potential att i en nära framtid vara ett kostnadseffektivt alternativ även i personbilar.
Avhandlingen ”A Methodology for the Design of Cost Effective Hybrid and Fuel Cell Powertrains” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 1 oktober 2004.
Hybridfordon har en energibuffert som tillsammans med en elmaskin medger regenerering av bromsenergi och en mer flexibel användning av den primära effektkällan, som normalt är en förbränningsmotor.
Bränslecellsfordon utmärks av en elektrokemisk energiomvandling, där endast vatten är restprodukten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jonas Hellgren, Maskin- och fordonssystem, Chalmers
Tel. 031-772 13 79, e-post jonas.hellgren@me.chalmers.se
Familjer med hög inkomst, hög utbildningsnivå och som tror på jämställdhet har en jämnare arbetsfördelning i hemmet. Men även bland dessa familjer fördelas arbetet enligt ett tämligen traditionellt mönster. Det gäller särskilt i hemmet och omsorgen om barnen, där kvinnor oavsett livssituation utför en mycket stor andel av arbetet.
I sin bok analyserar Mikael Nordenmark, docent i sociologi vid Umeå universitet, hur mycket kvinnor och män deltar i förvärvs- och hushållsarbete och hur det påverkar jämställdhet och välbefinnande.
Bättre arbetsfördelning i hemmet
För att minska skillnaderna när det gäller arbetsfördelningen i hemmet och omsorgen om de egna barnen, föreslår Mikael Nordenmark att Sverige ska införa individuell föräldraförsäkring. Det innebär att vi inte ska tillåta att föräldradagar förs över från den ena föräldern till den andra. För att ytterligare underlätta för män att vara hemma med barnen är det också viktigt att lönetaket i försäkringen justeras, så att mannens föräldraledighet inte innebär en stor ekonomisk förlust för familjen.
Andra resultat som redovisas i boken är att både män och kvinnor sköter en mycket större del av hushållsarbetet när de är arbetslösa, jämfört med när de arbetar. Dock tyder resultaten på att kvinnan ansvarar för en stor andel av hushållsarbetet oavsett om mannen har arbete eller inte. Sannolikheten för att mannen tar på sig en större andel av hushållsarbetet om kvinnan inte arbetar är mycket liten. Först när kvinnan förvärvsarbetar och mannen är öppet arbetslös är arbetsbördan i hemmet någorlunda jämnt fördelad. Totalt sett innebär det en allt annat än jämställd arbetsfördelning.
Svenska kvinnor upplever mer stress
Svenska kvinnor upplever mer rollkonflikter och stress än vad yrkesarbetande i andra länder gör. Dessutom uppger drygt var tredje kvinna med barn som valt att arbeta heltid att de känner ett behov av att minska sin arbetstid, vilket är en betydligt högre andel än bland män i samma situation. Resultat i boken visar att kvinnor som valt att bryta traditionella mönster och satsat på en yrkeskarriär, samtidigt som de bildat familj, slits mellan arbetets och familjelivets krav. Om vi ska kunna minska stressen bland förvärvsarbetande kvinnor och öka jämställdheten måste män ta ett mer omfattande och kontinuerligt ansvar för familjelivet.
Boken har titeln ”Arbetsliv, familjeliv och kön” och är utgiven av Boréa bokförlag.
Kontakt:
Mikael Nordenmark,
Sociologiska institutionen,
Mikael.Nordenmark@soc.umu.se
Rönen presenteras i nya numret av ansedda Proceecings of the Royal Society. Hjälgeckoödlorna lever i nordvästra Afrikas kusttrakter och har fått sitt namn av huvudets form. Lundaforskarna tränade och testade hjälmgeckoödlor i ett beteendeexperiment under ljusintensiteter som är jämförbara med månljus. Deras val stod mellan varierande blå och grå stimuli. Resultaten visar att de två hjälmgeckoödlor kunde skilja ut de blå stimuli ifrån de grå.
Nattaktiva geckoödlor har ganska speciella adaptationer eftersom deras förfäder var dagaktiva ödlor. Detta har resulterat i en näthinna bestående av olika typer av tappar och inga stavar för mörkerseende. Tappar som vanligen används i dagsljus för att se färger har alltså i geckoödlornas fall blivit större och extra ljuskänsliga för att fortsätta att fungera tillfredsställande när dessa ödlor en gång blev nattaktiva. Även resten av ögat har genomgått flera förändringar. Nattaktiva geckoödlor har till exempel en mycket stor pupill vid mörka förhållanden och fokallängden (avståndet mellan lins och näthinna) är kort för att inte sprida det värdefulla ljuset allt för mycket på näthinnan. I dagsljus har de endast fyra väldigt små pupiller i en vertikal rad, likt en spaltpupill, för att skydda den ljuskänsliga näthinnan.
– Mer forskning kommer nu att krävas för att avslöja mer om geckoödlornas färgseende, konstaterar Lina Roth. Viktiga frågor är självfallet varför de behöver urskilja färger under så pass dunkla ljusförhållanden och hur de bär sig åt?
Kontaktinformation
Lina Roth anträffas på 046-222 93 40 och Almut Kelber på tel 046-222 34 54.
Scientists from ten countries gathered in Bremen over the last two weeks. They analyzed sediment cores from 430 metres beneath the Arctic Ocean sea-floor. These cores reveal new insights into the past climate of the Arctic. Preliminary results show that the ACEX recovered the first ever climate record of the Arctic Ocean over the past 56 million years. Co-chief scientists Kate Moran, University of Rhode Island, and Jan Backman, Stockholm University, described key findings.
The Arctic Ocean was frozen much earlier than previoulsy thought. Professor Moran said that “we are trying to define the exact time when ice appeared but it seems clear that perennial ice existed as early as 15 million years ago”. Professor Jan Backman added that these results would become more precise over the next few months and “we have cores that will hopefully allow us to distinguish between seasonal (winter only) ice and perennial ice”.
Initial offshore results indicate that the upper hundred and sixty meters represent a record of the past ~15 million years comprised of sediment with ice-rafted debris and occasional small pebbles, suggesting that ice covered conditions extended at least this far back in time. Details of the ice cover, timing and characteristic (e.g., perennial vs. seasonal cover) awaits further study.
The sediment record during the late Eocene is of dark, organic-rich siliceous composition with a depositional environment dominated by ice-free, warmer surface ocean waters. An interval recovered around 49 million years ago reveals an abundance of a freshwater fern (Azolla spp.) suggesting that a surface fresh/low salinity water setting dominated the region during this time period. Although predictions had placed the base of the sediment column at 50 million years, drilling revealed that the latest Paleocene to earliest Eocene boundary interval was recovered. During this time, about 55 million years ago, the Arctic was subtropical with warm surface ocean temperatures.
ACEX also penetrated into the underlying sedimentary bedrock, confirming the hypothesis that the Lomonosov Ridge crust is of shallow-water, continental origin and of Cretaceous age.
Professor Jan Backman described operating in this challenging environment: “At times, the drillsite was covered with ice 2-3 metres thick. At one point we encountered an ice flow of multiyear ice (harder and denser than ice frozen only in one Arctic winter) hundred of metres across and over 4 metres thick which was like driving into a brick wall.” But, with the aid of the three ice-breaking vessels the coring operations were successfully completed. The scientists will take home samples and will undertake further investigations during the next months – with more exciting results to come.
Kontaktinformation
Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet, tel 070-344 92 51, epost eva@polar.se
I en jämförande studie av utrikespolitiken i tre av EU:s största medlemsländer – Frankrike, Storbritannien och Tyskland – analyserar statsvetaren Lisbeth Aggestam i sin avhandling vid Stockholms universitet vilken ambition och innebörd den politiska eliten i dessa tre länder lägger i föreställningen om en gemensam europeisk utrikespolitik sedan slutet på kalla kriget. Är ambitionen att bygga EU som en europeisk supermakt? Hur påverkar uppbyggandet av en europeisk utrikes- och säkerhetspolitik de transatlantiska förbindelserna, speciellt förhållandet till NATO och USA?
Det centrala problemområdet som frågan om en europeisk utrikespolitik väcker är huruvida tanken om en nationell utrikespolitik nu är överspelad. Med ett fokus på två analytiska begrepp – identitet och roll – hävdar Lisbeth Aggestam att utformandet av en europeisk utrikespolitik är djupt påverkat av hur två grundläggande spänningsförhållanden hanteras, nämligen den mellan nation/integration och Amerika/Europa. Förhandlingarna kring en europeisk konstitution och inte minst Irak-kriget har med tydlighet synliggjort dessa spänningar.
Den jämförande analysen av nationella och europeiska identitets- och rollföreställningar i brittisk, fransk och tysk utrikespolitik pekar i riktning mot en ’postmodern’ syn på staten som aktör, dvs. att traditionella föreställningar om landets självständighet har givit vika för behovet av att gemensamt uppnå inflytande inom världspolitiken. Lisbeth Aggestam visar hur en gemensam europeisk rolluppfattning – Europa som en ’etisk makt’ (ethical power) – gradvis växer fram under 1990-talet: en utrikespolitisk aktör som med både ekonomiska, diplomatiska och försvarspolitiska maktresurser försvarar europeiska intressen och normer inom världspolitiken.
Doktorsavhandlingens titel: A European Foreign Policy? Role Conceptions and the Politics of Identity in Britain, France and Germany.
Disputationen äger rum fredagen den 19 november kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati
Lisbeth Aggestam kan nås på tfn 073-556 3065 eller på e-post lisbeth.aggestam@statsvet.su.se
Styrningen av genaktiviteten är en av de mest centrala processerna i alla levande varelser. För att producera nödvändiga proteiner måste cellerna kunna avläsa den genetiska information som finns lagrad i cellkärnans DNA. Det sker i en process som kallas transkription och som resulterar i en kopia av genen (budbärar-RNA), som i sin tur transporteras ut från kärnan och används som mall vid tillverkning av proteiner.
Felaktigheter i de mekanismer som styr transkriptionen kan ge upphov till en rad olika sjukdomar, bl.a. flera typer av cancer. För att kunna utveckla läkemedel är det därför viktigt med kunskap om hur regleringen av transkriptionen går till i detalj.
För tio år sedan upptäcktes ett proteinkomplex (mediatorkomplexet) som visade sig vara nödvändigt för att regleringen ska fungera. I avhandlingen presenteras ett tidigare okänt sätt som celler använder för att reglera transkriptionen. Det sker genom att proteiner som ingår i mediatorkomplexet modifieras i en process som kallas fosforylering. I sin forskning har Hallberg använt jästceller, men eftersom transkription är en så grundläggande process för allt liv är skillnaderna mellan hur transkriptionen går till i jästcellerna och i människan mycket små.
Magnus Hallberg är uppvuxen i Kluk, Alsen, i västra Jämtland och flyttade till Umeå för att studera vid universitetet. Han kan nås på tel. 0730-64 73 51 eller epost magnus.hallberg@medchem.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå Universitet och har titeln Studies of Functional Interactions within Yeast Mediator and a Proposed Novel Mechanism for Regulation of Gene Expression. Svensk titel: Studier av Mediator komplexet i jäst och en ny mekanism för reglering av genuttryck.
Disputationen äger rum den 26 november kl. 09.00 i sal KB3A9, KBC huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är dr. Karl Ekwall Inst. för naturvetenskap, Södertörns högskola.
Kontaktinformation
Porträttbild finns på webbsidan http://www.medchem.umu.se/personal/images/magnus_hallberg.jpg
Hälften av världens befolkning beräknas vara infekterad med Helicobacter pylori. Infektionen kan ge upphov till sjukdomar som magkatarr, magsår och ibland magcancer. En viktig faktor för att bakterien skall kunna orsaka en ofta livslång infektion är dess förmåga att fästa till magslemhinnan. Man har tidigare visat att magsårsbakterier från patienter med magsår oftare har förmågan att vidhäfta till magslemhinnan än dem som isolerats från personer som inte utvecklat sjukdom. I tidskriften Proceedings of the National Academy of Science (PNAS) visar nu Anna Arnqvists forskargrupp vid Umeå universitet att de Helicobacter-bakterier som inte kan binda till magen kan förvärva denna egenskap genom en rockad av den egna arvsmassan: En tyst gen som kodar för den bindande förmågan kopieras och integreras i en annan aktiv gen. Denna förflyttning av arvsanlaget till en annan plats på kromosomen medför att bakterien kan fästa till magslemhinnan.
Bakteriens förmåga att förankra sig till magslemhinnan är inte bara en fördel, eftersom den då samtidigt riskerar att utplånas av immunförsvaret. Därför kan bakterien anpassa sin vidhäftande förmåga till omgivningen i magen så att den omväxlande fäster och släpper taget. I studien visar Umeå-forskarna på ytterligare en mekanism som bakterien kan använda för att slå av och på bindningen. Dessa upptäckter visar mekanismer som bidrar till magsårsbakteriens flexibilitet och stora anpassningsförmåga. Upptäckterna är en viktig bit till det omfattande pusslet med att förstå hur bakterien kan överleva och orsaka en ihärdig infektion.
Forskargruppen består av Anna Arnqvist och doktoranderna Anna Bäckström och Carina Lundberg. Arbetet har gjorts i samarbete med Thomas Borén, Umeå universitet samt Dangeruta Kersulyte och Douglas E. Berg vid Washington University, St Louis, USA.
Referens: Metastability of Helicobacter pylori bab adhesin genes and dynamics in Lewis b antigen binding A Bäckström; C Lundberg; T Borén; A Arnqvist Umeå University; D Kersulyte; D E. Berg, Washington University. PNAS Online Early Edition, November 15th, 2004
För mer information, kontakta Anna Arnqvist, Inst för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, tel. 090-786 94 12, mobil: 070-636 99 83, e-post: anna.arnqvist@medchem.umu.se
