Ewa Wandzioch ingår i den forskargrupp som leds av Leif Carlsson som nyligen publicerade rön i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, PNAS, som möjliggör nya behandlingar av skrumplever. Bland annat har gruppen identifierat den gen som förhindrar att bindväv bildas i levern och i förlängningen att skrumplever utvecklas.
Livercirrhos eller skrumplever är ett stort världshälsoproblem och de vanligaste orsakerna till denna sjukdom är alkoholmissbruk, hepatit och vissa autoimmuna sjukdomar. Även om man har stor kunskap om orsakerna till skrumplever och vilka celltyper i levern som bidrar till sjukdomsprocessen, så vet man väldigt lite om de molekylära mekanismerna som styr sjukdomsutvecklingen. Detta innebär att sjukdomen hittills varit mycket svårbehandlad.
För att kunna ersätta eller reparera skadade organ i kroppen är det viktigt att förstå de molekylära processer som styr bildningen av olika celltyper, samt de molekylära processer som startas av själva skadan/sjukdomen. Dessa molekylära mekanismer styrs av våra gener så därför är kunskap om specifika geners funktion i olika celltyper viktig för att kunna utveckla nya behandlingsmetoder av organskador och sjukdomar.
Wandzioch, visar i sin avhandling att genen Lhx2 spelar en viktig roll under utvecklingen av levern och för regleringen av blodstamceller. Genen är aktiv i den celltyp i levern som anses orsaka skrumplever och musfoster som har denna gen utslagen utvecklade snabbt alla tecken på förstadiet till skrumplever, s.k. leverfibros. En aktiv Lhx2-gen hämmar alltså utvecklingen av skrumplever. Denna upptäckt betyder att nya behandlingsmetoder mot skrumplever kan inriktas mot att aktivera Lhx2-genen, i stället för som förut anta att man måste blockera aktiviteten av vissa gener.
Levern är under fosterstadiet även ett mycket viktigt blodbildande organ. Det visade sig också att Lhx2-genen kan påverka den process som reglerar blodstamcellers förmåga att generera nya blodstamceller. En ökad förståelse för denna process är viktig för att förbättra behandlingen av patienter som behöver benmärgstransplantation.
Blodstamceller är svåra att studera med direkta metoder eftersom de är så få i blodbildande organ och de går inte att bibehålla i cellkulturer. Genom att använda ett nytt modellsystem för blodstamceller kunde Wandzioch även visa att blodstamceller tolkar en signal från omgivningen via samma receptor på ett annorlunda sätt i jämfört med mogna blodceller. Denna biokemiska karakterisering av blodstamceller och dess avkomma är också viktig för att öka vår förståelse av hur hela blodsystemet regleras och därmed hur defekter i blodsystemet såsom blodbrist, immundefekter och leukemier uppkommer.
Fredagen den 10 december försvarar Ewa Wandzioch, institutionen för molekylärbiologi och Umeå centrum för molekylär medicin vid Umeå universitet, sin avhandling med titteln The role of Lhx2 in hematopoietic stem cell function, liver development and disease. Svensk tittel: Lhx2 gen och dess funktion i utveckling av levern och blodsystemet. Disputationen äger rum kl 13.00 i Major Groove, byggnad 6L, Norrlands Universitetssjukhus. Fakultetsopponent är Dr. Stephen A .Duncan, Medical College of Wisconsin, Milwaukee, USA.
Ewa Wandzioch nås på:
Tel: 090-785 44 20 eller 785 44 26
E-post: ewa.wandzioch@ucmm.umu.se
– Konkurrensen är knivskarp och det är nu som den verkligt tuffa kampen börjar. Det är bara fem som går vidare, säger Lisa Sennerby Forsse, huvudsekreterare på Formas. Grundtanken bakom satsningen är att det finns ett tydligt behov av ökad kraftsamling inom svensk forskning och vi kan notera att det finns ett stort intresse från forskarsamhället att delta i konkurrensen om dessa medel, fortsätter Lisa Sennerby Forsse.
I våras gjorde Formas en speciell satsning på starka forskningsmiljöer för att utveckla internationellt konkurrenskraftiga och strategiska forskningsmiljöer tillsammans med Vetenskapsrådet, VINNOVA och Stiftelsen för strategisk forskning. Formas stängde sin utlysning den 10 juni. Ett hundratal skisser till ansökningar kom in och den 25 november beslutade Formas styrelse att bevilja ett tjugotal av dessa planeringsbidrag på 50 000 kronor för att utveckla en fullständig ansökan.
På Formas styrelsemöte i maj 2005 beslutas slutligen vilka fem grupper som får fortsatt anslag. Varje stöd är på 4-6 miljoner kronor per år under fem år och ges namnet ”Formel-Exc”. Det totala stödet från Formas är 125 miljoner kronor.
Följande personer beviljas planeringsanslag:
Leif Andersson, Uppsala universitet. ”Analys av den genetiska bakgrunden för fenotypisk variation baserat på husdjur och modellorganismer.”
Åke Bergman, Stockholms universitet. ”Miljökemisk-Miljötoxikologisk Forskningsplattform – Integrerade Strategier för Forskning rörande Metabolism-Beroende Toxicitet.”
Christina Dixelius, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. ”Växt-mikrob interaktioner.”
Carl Folke, Stockholms universitet. ”Resiliens och Hållbar Utveckling: Integrerad Forskning om Sociala-Ekologiska System.”
Peter Högberg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. ”Skogsproduktion och ekosystemdynamik styrs av interaktioner mellan kväve och kol – dags för ett nytt paradigm!”
Staffan Janson, Karlstads universitet. ”Centrum för inomhusmiljö och hälsa.”
Janet Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. ”Microbiomics: Nya vägar till förståelse av mikrobiella samhällens ekologi och funktion i sjöar, skog och mark.”
Stefan Jansson, Umeå universitet. ”Evolutionär och ekologisk trädfunktionsgenomik.”
Per Jensen, Linköpings universitet. ”Beteende, genomik och välfärd hos djur”
Kerstin Johannesson, Göteborgs universitet, Strömstad. ”Marin ekologisk genetik – MAREGENE”.
Bengt Kriström, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. ”Resurspolitik och välfärdsanalys i human-dominerade ekosystem.”
Christer Nilsson, Umeå universitet. ”Kommer restaurerade ekosystem någonsin att återhämta sig?”
Lars-Olof Nilsson, Lunds tekniska högskola. ”Fuktsäkerhet i den byggda miljön”
Lennart Persson, Umeå universitet. ”Sjöekosystems funktion och respons i relation till miljöförändringar”
Jan Stenlid, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. ”Integrerat forskningscentrum med focus på rotröta hos barrträd”.
Björn Sundberg, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. ”FUNCFIBER-en stark miljö för vedfiber forskning.”
Björn Täljsten, Luleå Tekniska Universitet. ”Tillståndsbedömning och förstärkning av byggnader”
Per Åman, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. ”Hälsoeffekter av kostfiberkomplexet i fullkorn”
Göran Örlander, Växjö universitet. ”Etablering av tall, ett problem i sydsvenskt skogsbruk.”
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Hans-Örjan Nohrstedt, chef för programenheten, 08-775 40 16, hans-orjan.nohrstedt@formas.se
Man vet att det finns hormoner i avloppsvatten från kommunala reningsverk. Den största boven är p-pillerhormonet ethinylestradiol, men även de naturliga östrogenerna som utsöndras främst av kvinnor är inte försumbara. I naturliga vattendrag som är högt belastade av avloppsvatten från reningsverk har man hittat fiskar av hankön med feminina egenskaper. Massafabriker släpper ut sina avloppsvatten längs den svenska Östersjökusten. Naturliga ämnen från träråvaran kan hamna i vattnet och störa fiskars hormonbalans med maskulinisering eller feminisering som resultat.
Inga hormonella störningar kunde hittas hos storspiggar – en kustnära fiskart i Östersjön – vare sig de har fångats utanför utsläppskällor eller utsatts för olika avloppsvatten i laboratorieförsök. För att kunna använda storspiggen krävdes förundersökningar. Det speciella med denna fisk är möjligheten att fastställa det genetiska könet hos icke könsmogna individer med hjälp av DNA. Storspiggens tidiga könsutveckling kan störas av hormoner i vattnet. Kvinnliga hormoner leder till utvecklingen av äggceller i hanarnas testiklar, medan manliga hormoner leder till att testiklar bildas i honor. Markörproteiner för androgen och östrogen påverkan som normalt bara bildas i könsmogna vuxna kan framkallas hos unga storspiggar i försök. För att illustrera känsligheten: Hormonet i ett enda p-piller skulle kunna lösas i 10 000 liter vatten och fortfarande ge mätbara effekter hos unga storspiggar.
Storspiggen är en bra fiskart att använda i sökandet efter ämnen och avloppsvatten med hormonstörande egenskaper. Sådana störningar är ett inget allvarligt problem längs den svenska Östersjökusten.
Doktorsavhandlingens titel: The juvenile three-spined stickleback – model organism for the study of estrogenic and androgenic endocrine disruption in laboratory and field
Disputationen äger rum fredagen den 10 december kl. 10.00 i William Olsson-salen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Poul Bjerregaard, Syddansk universitet i Odense.
Edda Hahlbeck kan nås på tfn 08-674 727, e-post edda.hahlbeck@itm.su.se
Forskningssamarbetet som har involverat forskare från åtta forskningsgrupper i Europa och USA, har lett fram till flera nya användningsområden för kvantfysiken. Bland annat har man praktiskt kunnat visa att optisk kommunikation kan förstärkas och att kvantkryptografi kan användas för helt säker överföring av krypterad information. Den mest uppmärksammade praktiska demonstrationen var den första nätöverföringen av pengar säkrad med hjälp av kvantkryptoteknik, som genomfördes i Wien i våras.
Det mer långsiktiga målet för forskningsprojektet, IST-QuComm, är ett globalt nätverk för säker kommunikation. Samarbetet har också resulterat i ett slags förverkligande av den gamla science-fictiondrömmen om teleportering – att få ett objekt att försvinna medan en kopia av objektet dyker upp någon annanstans. Forskarna i projektet har visat att det är möjligt – inte för människor men väl för fotoner eller atomer. Detta är också en av grunderna för säker överföring med hjälp av kvantkrypton.
Mer information
Ytterligare om forskningen som får Descartes-priset:
www.kth.se/aktuellt/press/pressmeddelanden/bilagor/IST-QuComm_LONGTEXT.pdf
www.kth.se/aktuellt/press/pressmeddelanden/bilagor/ISTQuComm_DescartesProjectText040510.pdf
Läs mer om hur kvantkrypto fungerar och om Anders Karlssons forskning på KTHs forskningswebb: www.kth.se/forskning/artiklar/kvantkrypton.html
René Descartes Pris som i år delas ut för femte gången är ett EU-pris för excellent forskning inom medicinska vetenskaper, ingenjörsvetenskap, informationsteknik, kemi och fysik.
Åtta forskarteam med forskare från tjugo länder var nominerade till årets final. Läs mer om priset och årets finalister på www.cordis.lu/science-society/descartes/prize2004.htm
Pågående forskning inom kvantfotonik på KTH:
www.it-univ.se/forskningsprojekt-detalj.html?projektid=192&mid
www.it-univ.se/forskningsprojekt-detalj.html?projektid=191&mid
www.it-univ.se/forskningsprojekt-detalj.html?projektid=189&mid
www.imit.kth.se/forskningsprojekt-detalj.html?projektid=95&mid=010002
Bild på Anders Karlsson: www.kth.se/internt/utskick/info/karlsson
Kontaktinformation
Mer information: Anders Karlsson, 0705-333 814, andkar@imit.kth.se
Att komma tillbaka till vardagen efter en hjärnskada, t.ex att gå tillbaka till sitt arbete, är inte så sällan förknippat med svårigheter. För dem som lyckas har ofta arbetet fått en annan betydelse än det hade före skadan. Den sociala delen av arbetet, t.ex umgänget med arbetskamraterna, har blivit viktigare samtidigt som man upplever att skadan begränsar valmöjligheterna i arbetslivet. Att vara delaktig i andra sysslor – som att sköta om sitt hem eller att delta i fritidsaktiviteter – visade sig vara viktigt för livstillfredsställelsen. Däremot hade inte arbetet någon avgörande betydelse för om man var tillfredsställd med livet eller inte. Det kan bero på att arbetsinnehållet ofta inte var detsamma som före skadan.
Livstillfredsställelsen var allmänt sett låg även många år efter skadan, vilket visar att hjärnskador har en bestående inverkan på en människas liv. Avhandlingen bidrar med kunskap om situationen för den som drabbats av en hjärnskada och ger ett underlag både för planering av rehabiliteringsinsatser i stort och för förståelsen av den enskilda individen.
Slutsatserna baseras på tre enkäter och en intervjustudie med personer som drabbats av en hjärnskada flera år tidigare. Resultaten ger värdefull kunskap till dem som arbetar med rehabilitering efter hjärnskada, t.ex inom sjukvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. En av delstudierna visade t.ex att arbetsterapeutens bedömningsinstrument kan bidra med viktig information för att bedöma utsikterna till framgångsrik återgång i arbete.
Ulla Johansson är arbetsterapeut och bosatt i Sandviken där hon arbetar vid Länskliniken för rehabiliteringsmedicin. Hon kan nås på tel. 026-27 85 31, epost: ulla.johansson@lg.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, och har titeln ”Long-term outcome after brain injury, with a focus on return to work, life satisfaction and participation”. Svensk titel: ”Konsekvenser av hjärnskada i ett långtidsperspektiv – med fokus på arbetsåtergång, livstillfredsställelse och delaktighet”.
Disputationen äger rum den 10 december, kl 9.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Björn Gerdle, Rehabmedicin, Linköping.
Skälet till den ökade risken för kvinnor är att redskapen ofta är för stora, dvs. gjorda för manshänder. Sonya H Bylund har vid Arbetslivsinstitutet i Umeå undersökt kvinnors besvär av vibrationer. Avhandlingen baseras på en enkät och en serie intervjuer med kvinnor som rapporterat arbetsskada pga. vibrationer. Dessutom ingår laboratorieförsök där manliga och kvinnliga försökspersoner utsatts för ett vibrerande handtag. Enkäten och intervjuerna visade att kvinnor upplevde många symtom som domningar, svaghet, smärta och vita fingrar. Neurologiska besvär var vanliga och utvecklades på kortare tid än de symtom som har med blodkärlen att göra. Besvären hade långtgående återverkningar i alla delar av kvinnornas liv, inte bara den fysiska arbetsförmågan och möjligheterna att delta i fritids- och hushållsaktiviteter utan också på relationer och identitet. Hela 40 procent av de intervjuade hade pensionerats eller bytt arbete pga. skadan.
Bland Sveriges metallarbetare är 15 procent kvinnor. I den gruppen finns en stor del av dem som har vibrationsskador. Relativt är det emellertid tandtekniker som löper den högsta risken. I genomsnitt debuterar besvären efter sju års exponering. Rökare hade mer symptom än icke-rökare. Allmänt sett finns lite kunskap om yrkesrelaterade besvär hos kvinnor, vilket betyder att läkarna kan missa diagnoser och därmed också behandling av skadorna.
I intervjuerna förekommer ofta att kvinnorna anklagar sig själva för arbetsskadorna. De tror att de har brustit i arbetet eller talar om ”dåligt arv” när de måste ge upp aktiviteter på grund av värk i händer och armar, domningar och vita fingrar.
Sonja H Bylund är doktorand vid Arbetslivsinstitutet i Umeå och finns på tel. 090-17 60 21, 070-584 6959, e-post sonya.bylund@arbetslivsinstitutet.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkesmedicin och har titeln Hand-arm vibration and working women – Consequences and affecting factors
Disputationen äger rum i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå. Fakultetsopponent är doc. Eva Vingård, Inst. för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.
Motiveringen till utmärkelsen lyder:
”För att hon på kort tid visat en anmärkningsvärd produktivitet och etablerat sig som en internationellt uppmärksammad forskare. Detta framgår inte minst av ett stort antal presentationer vid ledande utländska universitet och konferenser samt många refereeuppdrag från de allra bästa tidskrifterna. Giannetti disputerade vid UCLA 1999 och är sedan fyra år tillbaka verksam vid Handelshögskolan. Hennes forskningsintressen spänner över vida områden, främst corporate governance, finansiella kriser samt entreprenörskap och innovationer”.
Mariassunta Giannetti (f 1971, italienskt medborgarskap), har en lång internationell forskarkarriär bakom sig med anknytning till bl.a. European Corporate Governance Institute (ECGI) i Bryssel och Center for Policy Research (CEPR) i London.
– I am very honored to receive this Award. It shows HHS’s commitment to research and increases my enthusiam and desire to do even better in the future., sager Mariassunta Giannetti.
– Mariassuntta Giannetti har under längre tid utmärkt sig i sin forskning så hon är mycket förtjänt av priset, säger Lars Bergman, rektor för HHS och ledamot i priskommittén. Syftet med priset är ju att lyfta fram forskartalanger i ett ganska tidigt skede av karriären så jag tror att priset kan vara av stor betydelse för henne, fortsätter Bergman.
Om Partnerföretagens forskarpris vid Handelshögskolan
Priset instiftades 2003 med syfte att bidra till att utveckla och främja forskningen vid HHS genom att lyfta fram insatser utförda av unga, lovande forskare. Vidare ska det tydliggöra och bekräfta HHS: Partnerföretags betydelse för högskolans utveckling samt befästa HHS:s ställning som bryggan mellan ekonomisk forskning och svenskt näringsliv.
Priset delas ut till en forskare vars arbete, bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin, håller hög vetenskaplig klass så att det är publicerbart i internationella vetenskapliga publikationer samt har presenterats i utbildnings- och tillämpningssammanhang. Forskaren skall vara vetenskapligt meriterad utifrån den forskningstradition som hon/han representerar och skall ha upprätthållit en hög aktivitets-/kvalitetsnivå under de tre senaste åren. I undantagsfall kan enstaka insatser (gjorda även tidigare) av stor betydelse komma i fråga.
Mariassunta Giannettis CV samt bilder från prisutdelningen finns att ladda ner på www.hhs.se.
Kontaktinformation
Mariassunta Giannetti nås på tel: 08-736 9607, mobil: 070-475 79 23, e-post: mariassunta.giannetti@hhs.se.
Lars Bergman, tel: 08736 9012, e-post lars.bergman@hhs.se
Rektor, professor
Tine Frivik tel: 08-736 9072, mobil: 070-602 69 20 e-post: tine.frivik@hhs.se
Direktör, Corporate and Alumni Relations
Det är bl.a. professor Bo Kåström, datavetenskap och föreståndare för HPC2N, Kenneth Holmlund, föreståndare för VRlab, samt Krister Wiklund, fysik, som erhållit ett forskningsanslag från Verket för innovationssystem (Vinnova) och Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Målet är att utveckla realtidsmetoder för visuell simulering av komplexa elastiska och plastiska material, specifikt granulära markmaterial som sand och grus. Detta är nödvändigt för att öka realismen i utbildningsmiljön i dagens fordonssimulatorer. De deltagande forskarna vid Umeå universitet är verksamma inom högpresterande och parallella beräkningar, numeriska metoder, fysikalisk simulering och datorgrafik.Företaget
Oryx Simulations utvecklar träningssimulatorer för tunga fordon i samarbete med VRlab.
– Vi har under en längre tid haft en mycket framgångsrik samverkan med Umeå universitet kring realtidsberäknad fysik, vilket är en viktig faktor i simulering. Nu utvidgar vi samverkan till simulering av ”granulära material”, vilket vi bedömer vara den enskilt viktigaste faktorn för realism i våra nya produkter riktade mot fordonsindustrin. Volvos intresse av forskning inom området garanterar avsättningen av utbildningssimulatorer baserade på resultaten. Kommersiellt sett är projektet viktigt för Oryx men det kommer också att stärka Volvo-produkterna genom bättre nyttjande från välutbildade operatörer, säger Derny Häggström, VD Oryx Simulations.
Simuleringsmetoderna kommer att bli tillämpbara även inom andra områden.
– De partikelbaserade metoder vi använder både för simulering och visualisering är generella och kommer faktiskt från astrofysiken. De kan tillämpas på många klasser av material, alltifrån viskösa vätskor till elasto-plastiska och helt fasta material och därför finns även stor potential för tillämpningar inom andra av våra områden t.ex. medicinska simulatorer, samt kanske allra tydligast inom dataspel och visuella effekter för film, säger Kenneth Holmlund, VRlab/HPC2N, som projektleder arbetet.
Även grundforskningsmässigt inom såväl fysik som beräkningsvetenskap är projektet mycket intressant, eftersom de metoder som används är relativt nya och fortfarande inte fullt utvecklade. Granulära material är komplexa och svåra att representera i en simulator, torr och blöt sand har t.ex. helt olika egenskaper.
– Traditionellt använder man ett finmaskigt grid (eller nät) för att simulera materialets beståndsdelar, vilket blir mycket komplext att hantera beräkningsmässigt när materialet deformeras kraftigt och nätet hela tiden måste omdefinieras. Vi använder istället partiklar som i varje ögonblick läser av materialegenskaperna, och som dessutom självmant följer med materialet allteftersom det ändrar form. Vi kommer även att undersöka möjligheterna att dra nytta av parallella beräkningar och nya datorarkitekturer för att kunna utföra simuleringar i realtid, säger professor Bo Kågström, datavetenskap/HPC2N, som är forskningsledare för projektet.
Forskningsanslaget från Vinnova/SSF ligger inom ramen för programmet VINST, vars syfte är att stödja forskning som utgör samarbete mellan forskare vid ett universitet och personer verksamma i ett mindre högteknikföretag. Av totalt ca. 60 ansökningar har ca en tiondel beviljats anslag. Inklusive bidrag från projektets parter och Länsstyrelsen i Västerbotten omsluter projektet totalt 4,8 miljoner kronor.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Professor Bo Kåström, datavetenskap/HPC2N
Telefon: 090-786 54 19
E-post: bokg@cs.umu.se
Kenneth Holmlund, föreståndare VRlab
Telefon: 070-6315520
E-post: holmlund@hpc2n.umu.se
Derny Häggström, Oryx Simulations AB
Telefon: 090-154941
E-post: derny@oryx.se
Mitralklaffen, som öppnar och stänger passagen mellan det vänstra förmaket och kammaren, är upphängd i en rörlig ”ring” i hjärtväggen. Det är den ringen som läkaren Carljohan Carlhäll vid Universitetssjukhusets Hjärtcentrum specialstuderat. Resultaten visar att dess dynamik spelar en större roll för pumpfunktionen än man tidigare känt till: den bidrar till en betydande del av slagvolymen hos vänster kammare, varifrån blodet pumpas ut i stora kroppspulsådern.
Att man nu i detalj kan se hur ringen förändrar form under hjärtslaget har direkta kliniska tillämpningar. En otät mitralklaff kan repareras genom att kirurgen opererar in en extra protesring som kan vara rigid eller flexibel. Den nya metoden kan bland annat underlätta utvärderingen av operationsresultatet.
Studien har genomförts på 110 patienter med olika hjärt- och kärlsjukdomar och 61 friska försökspersoner. De fyrdimensionella bilderna har tagits inifrån kroppen via en ultraljudsprob som förts ned i matstrupen på de sövda personerna. Under en halv minut roterade proben och registrerade ett stort antal bilder i olika snittplan genom hjärtat. Bilderna har sedan rekonstruerats med matematiska metoder utvecklade i samarbete med forskningsingenjörer vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV).
Gå till http://www.cmiv.liu.se/ och klicka på ”PhD thesis defence” under News & Events för mer information om projektet.
Avhandlingen heter Annular dynamics of the human heart – Novel echocardiographic approaches to assess ventricular function. Disputationen äger rum 3 december 2004 kl 9.00 i Elsa Brändströmssalen, Universitetssjukhuset i Linköping.
Kontaktinformation
Carljohan Carlhäll nås på mobil 070-7656977, e-post carca@imv.liu.se
Nästan alla tumörer har egenskaper som inaktiverar p53s normala funktion. I ungefär hälften av alla tumörer är p53 genetiskt förändrad, i andra fall blockeras p53s aktivitet av negativt reglerande proteiner, framför allt ett som kallas HDM-2. Eftersom p53 har en kraftig förmåga att döda tumörceller, finns det ett stort intresse bland cancerforskare att hitta vägar som förmår p53 att återfå sin aktivitet. Forskare vid Karolinska Institutet beskriver nu ett ämne som kan återaktivera p53s och inducera programmerad celldöd, apoptos, speciellt i tumörceller.
Gruppen, som leds av docent Galina Selivanova, har identifierat en liten molekyl, RITA, (reactivation of p53 and induction of tumor cell apoptosis). När den binds till p53 sker troligen en förändring av konformationen som förhindrar HDM-2s blockering. Därigenom gör RITA det möjligt för p53 att återfå sin celldödande funktion i tumörceller.
I tumörceller sker inaktiveringen av p53 genom en kontinuerlig nedbrytning av p53 när det binds till ämnet HDM-2. I den aktuella studien visas att RITA förhindrar samspelet mellan p53 och HDM-2 i odlade tumörceller och i tumörer i möss. Följden blir att aktivt p53 finns närvarande i större mängd under längre tid vilket leder till tumörcellens död. RITAs celldödande förmåga kunde bara påvisas i tumörceller, den påverkade inte celltillväxten av normala celler och var inte toxisk.
Idag fokuserar många cancerforskare och läkemedelsföretag på HDM-2 och försöker hitta ämnen som förhindrar dess inhiberande bindning till p53. De nu presenterade resultaten visar att en helt annan strategi kan vara att rikta sig mot p53 och förhindra att det blir blockerat av HDM-2. Resultaten öppnar för helt nya och lovande perspektiv för framtidens cancerterapi.
Publikation:
Small molecule RITA binds to p53, blocks p53-HDM-2 interaction and activates p53 function in tumors.
Issaeva N, Bozko P, Enge M, Protopopova M, Verhoef LGGC, Masucci M, Pramanik A, Selivanova G.
Nature Medicine, December 2004.
Publicerad Online
För mer information, kontakta:
Docent Galina Selivanova, Karolinska Institutet,
tel 08-524 863 02 eller mail: galina.selivanova@mtc.ki.se
– Men den eventuella skatt på avfallsförbränning som nu utreds kan få till följd att importen minskar betydligt, menar Mattias Olofsson, doktorand vid Institutionen för energiteknik, Chalmers.
Under de senaste åren har importen av avfallsbränslen till Sverige ökat markant. Importen domineras av utsorterat träavfall som förbränns i svenska värmeverk för produktion av fjärrvärme och el. Importen av utsorterat träavfall sker huvudsakligen från Nederländerna och Tyskland, medan mer blandat avfall till största delen kommer från Norge.
Handel med avfallsbränslen är lönsam
Mattias Olofsson har som en del i sitt avhandlingsarbete nyligen avslutat en studie om drivkrafter till importen av avfallsbränslen till Sverige.
– Importen är intressant både för företag i avsändarländer och i Sverige på grund av skillnader i förutsättningar för avfallshantering och energiproduktion. I avsändarländerna kan export till Sverige vara ett billigare alternativ än inhemsk behandling. Ibland saknas behandlingskapacitet. Ofta drivs exporten fram av en kombination av dessa orsaker, säger Mattias Olofsson.
Enligt honom är importen ett konkurrenskraftigt alternativ till användning av inhemskt biobränsle vid de svenska värmeverken. Vid sopförbränningsanläggningarna kan man ta mer betalt för att behandla det importerade blandade avfallet jämfört med det svenska, då skatter vid behandling i avsändarländerna gör betalningsförmågan större.
I Sverige används idag mycket biobränsle i värmeverken. Dessa pannor kan med ganska liten justering även förbränna utsorterat träavfall. I Nederländerna, Tyskland och Norge är användningen av biobränslen betydligt mer begränsad, vilket gör det svårt att finna pannor som kan elda utsorterat träavfall.
Svenska fjärrvärmenät ger effektivt energiutnyttjande
– Sverige har väl utbyggda fjärrvärmenät, vilka gör att energin som frigörs vid förbränning både i värmeverk och sopförbränningsanläggningar kan tillvaratas med hög verkningsgrad (90-95 %). I avsändarländerna är fjärrvärmenäten betydligt mindre utbyggda. Där produceras ofta enbart el med verkningsgrader runt 20-30 %, fortsätter Mattias Olofsson.
I jämförelse med Tyskland och Nederländerna har Sverige också höga energi- och koldioxidskatter på fossila bränslen (kol, naturgas och olja). Det har drivit upp värdet på den fjärrvärme som produceras. Sammantaget innebär detta högre energiintäkter i Sverige, vilket bidrar till konkurrenskraften för förbränning i Sverige. Vidare gör förbud och skatter på deponering och förbränning att avfallsbehandlingen i avsändarländerna blir dyrare. Det finns därför ekonomiska incitament att sortera ut avfall och skicka det till Sverige eftersom man då kan undvika dyr behandling på hemmaplan
Trendbrott kan komma snart
Importen kan komma att minska inom en snar framtid.
– Den pågående utredningen om en eventuell skatt på avfallsförbränning har störst betydelse för denna utveckling, hävdar Mattias Olofsson. Han menar att om skatten även skulle omfatta träavfall som går till värmeverk, minskar drivkrafterna för importen ur ett svenskt perspektiv. I avsändarländerna finns också mål att öka användningen av förnybar energi och minska utsläppen av växthusgaser. Ett ökat inhemskt utnyttjande av träavfall och blandat avfall ses som viktiga bidrag till att uppnå dessa mål.
– Men det finns också fortsatta drivkrafter för import av avfallsbränslen. Dels råder det osäkerhet kring avfallsmängdernas utveckling, dels kring utbyggnaden av alternativ till deponering, avslutar Mattias Olofsson.
Artikeln baseras på ett arbete som ingår i Mattias Olofssons doktorsavhandling ”Improving model-based systems analysis of waste management”. Denna försvaras på Chalmers den 17 december. Arbetet har finansierats av Energimyndigheten.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers,
tel: 031-772 14 42, e-post: mattias.olofsson@me.chalmers.se
Hon har studerat betydelsen av psykisk ohälsa under graviditet och efter förlossning i en grupp på 1 555 kvinnor, varav 220 (14.1%) hade en eller flera psykiatriska diagnoser. Detta var vanligare hos ensamstående, hos kvinnor med lågt socioekonomiskt status, hos rökare, hos dem som hade fött ett eller flera barn samt hos kraftigt överviktiga. De kvinnor som hade depression och/eller ångest under sin graviditet led oftare av graviditetsillamående och var i högre grad sjukskrivna. De sökte oftare på specialistmödravårdsmottagningarna, speciellt pga. förlossningsrädsla och livmodersammandragningar. Planerat kejsarsnitt var vanligare i den här gruppen, de hade oftare ryggbedövning under vanlig förlossning och upplevde att värkarbetet hade varit längre.
Inga samband konstaterades mellan psykisk ohälsa och allvarliga kroppsliga komplikationer under graviditeten, vid förlossningen eller efter förlossningen. Depression och ångest under graviditeten påverkade inte heller det nyfödda barnet.
Färre kvinnor hade fått en psykiatrisk diagnos efter förlossningen men sådana diagnoser var allvarligare än under graviditeten. Både nyinsjuknande och fortsatt eller återinsjuknande i depression och ångest efter förlossningen hade samband med civilstånd (ensamstående) och tidigare psykiatrisk sjukdom.
Samtliga kvinnor som kom för ultraljudsscreening vid specialistmödravårdsmottagningarna vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Sunderby sjukhus i Luleå under ett år (oktober 2000 t.o.m. oktober 2001) inbjöds att delta. En strukturerad intervju (PRIME-MD) användes för diagnostik av psykisk ohälsa under graviditeten och tre till sex månader efter förlossningen. För att undersöka samband mellan psykisk ohälsa och händelser under graviditeten, vid förlossningen och under BB-tiden analyserades data ur mödrahälsovårds- och förlossningsjournalerna sedan kvinnorna hade fött sina barn. En utvärderande uppföljning gjordes 3-6 månader efter förlossningen och då också i en kontrollgrupp med 500 slumpmässigt utvalda kvinnor utan depression eller ångest under graviditeten.
Liselott Andersson är specialistläkare vid kvinnokliniken, Sunderby sjukhus. Hon är uppvuxen i Åkullsjön, Västerbottens län, och examinerad vid Umeå universitet. Förutom i Luleå har hon tjänstgjort som läkare i Piteå, Varberg och Umeå. Hon kan nås på tel. 0920-23 14 98, mobil 070-177 75 76, e-postadresser: lise-lott@bredband.net; liselott.andersson@nll.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk vetenskap, obstetrik och gynekologi, och har titeln Implications of psychiatric disorders during pregnancy and the postpartum period – A population-based study. Svensk titel: Betydelsen av psykisk ohälsa under graviditet och postpartum – En populationsbaserad studie.
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Ulf Hansson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Menstruationsstörningar och ibland amenorré, då menstruationen upphör helt, är vanligt bland uthållighetstränande idrottskvinnor. Träningen i kombination med otillräckligt näringsintag, låg kroppsfetthalt och ätstörningar leder ofta till hormonella förändringar och störningar i ämnesomsättningen. På längre sikt finns risk för skeletturkalkning, muskelskador och kvarstående hormonella problem. Adekvat nutrition och hormonell substitution med p-piller kan vara en effektiv förebyggande medicinering.
I läkare Anette Rickenlunds avhandling från Karolinska Institutet har en grupp elitidrottskvinnor inom uthållighetsgrenar, tillsammans med matchande inaktiva kontroller, undersökts före och efter 10 månaders användning av ett lågdoserat p-piller.
Resultaten visar att p-piller ökade kroppsvikten och kroppsfetthalten hos kvinnorna med menstruationsstörning men att detta knappast påverkade den fysiska prestationsförmågan.
– P-piller ökade också benmassan hos idrottskvinnorna, däremot inte hos kontrollerna, berättar Anette Rickenlund. Den största effekten sågs hos idrottskvinnor med låg bentäthet. P-piller kan därför rekommenderas som prevention mot osteoporos vid idrottsamenorré.
Studier visar också att idrottskvinnor med amenorré har vissa negativa förändringar i blodkärlens funktion samt ofördelaktig blodfettsprofil, markörer som båda anses vara tidiga indikationer på hjärtkärlproblem.
En subgrupp av idrottskvinnorna med menstruationsstörningar hade onormalt höga nivåer av manliga könshormon. De hade också högre syreupptagning och en mer manlig kroppssammansättning med högre total bentäthet och ökad muskelmassa, något som kan innebära prestationsmässiga fördelar. Studier av dygnsutsöndringen av testosteron och hypofyshormoner indikerar att hyperandrogenism, förhöjda halter av manliga könshormon, kan vara en förklaring till menstruationsstörningar hos idrottskvinnor.
Avhandling:
Hormonal mechanisms of menstrual disturbances, metabolic disorders and effect of oral contraceptives in female athletes.
Författare:
Anette Rickenlund, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, tel 08-517 738 19 eller mail: anette.rickenlund@karolinska.se
Disputation:
Fredag 3 december 2004, kl 9.00, Lilla föreläsningssalen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Solna.
I senaste numret av amerikanska Proceedings of the National Academy of Sciences visar professor Carsten Peterson och hans medarbetare Björn Samuelsson och Carl Troein hur detta är möjligt. Den amerikanske läkaren och forskaren Stuart Kauffman – en pionjär på området som gjorde ett första försök att lösa problemet redan 1967 – är medförfattare.
Många av de 25 000 generna i en cell är aktiva. I ett givet ögonblick producerar de ett protein eller också inte just då – för att uttrycka det med logisk terminologi från datorernas värld är en gen ”av” eller ”på”. Genen kan aktivera andra gener så att dessa slås på eller av. Det enklaste fallet är att två gener kan aktivera den tredje gen. För att aktivera denna tredje gen behöver kanske båda generna vara aktiva eller kanske bara den ena eller den andra.
– I ett sådant enkelt system finns det sexton olika möjliga regler i samspelet mellan generna, och väldigt många olika lösningar, säger professor Peterson. Det var sådana system som dr Kauffman började arbeta med; han antog att de olika lösningarna svarade mot olika celltyper. Detta skulle förklara hur man kunde ha samma DNA i alla celltyper. Tyvärr är systemen i realiteten betydligt mer komplicerade. Det kan vara åtskilliga gener som samarbetar för att aktivera en enda gen. Redan i fallet med tre aktiverande gener får man 256 regler. Antalet möjligheter i ett system med 25 gener blir fler än antalet atomer i det kända universum…
För att finna lösningarna som ger stabila system har Peterson och hans medarbetare främst utgått från genetikens försökskanin nummer ett: bananflugan. Där är mer känt om detaljerna i det genetiska nätverket än hos människan.
– Hos bananflugan har vi lyckats finna nästan 200 regler som är kanaliserande och som troligen är generella och även gäller för genetiska nätverk hos andra organismer, konstaterar Carsten Peterson. Med ”kanaliserande” menar vi att det finns en ingående gen som bestämmer värdet på den gen den aktiverar genom att vara av eller på. Andra ingående gener har i det läget ingen effekt på den påverkade genen. Det spelar ingen roll om de är av eller på.
Med kanaliserande regler visa det sig att nätverken blir stabila oavsett antal aktiverande gener, nätverkens storlek och starttillstånden för systemet.
Det kan tilläggas att när Stuart Kauffman först började arbeta med problemet använde han sig av hålkort. När problemet nu har lösts har det inte skett tack vare simuleringar i en kraftfull dator – det har räckt med observation och logiskt och matematiskt tänkande.
Kontaktinformation
För ytterligare information: Professor Peterson befinner sig f n i San Diego och nås under kontorstid på tel 001 858 534 0824. San Diego ligger tio timmar efter Sverige och Carsten Peterson brukar normalt komma till sitt kontor kl 7.30 lokal tid. Man kan även boka tid med honom för en intervju via e-post. Då är adressen Carsten@thep.lu.se
Invandrare drabbades inte mer än svenskfödda efter 11 september
Såväl attitydundersökningar bland allmänheten, enkäter bland svenska muslimer som officiella rapporter visar på mer negativa attityder och en ökad utsatthet för vissa invandrargrupper efter den 11 september 2001. Man skulle därför enligt flera diskrimineringsteorier kunna förvänta sig att svårigheterna på arbetsmarknaden ökade för vissa grupper av invandrare i Sverige. En ny IFAU-rapport visar dock att alla arbetslösa hade svårare att hitta jobb efter 11 september. Detta gällde alltså inte endast de grupper som kunde väntas påverkas av en ökad diskriminering, utan även svenskfödda och personer födda i de andra nordiska länderna. Resultatet gäller även om man studerar enbart dem som söker jobb med kundkontakter eller andra yrken som kan tänkas vara extra påverkade av diskriminering.
Generaliseringar orsakar diskriminering?
Den nya undersökningen säger inget om förekomsten av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, men resultaten ifrågasätter kopplingen mellan attityder och diskriminering. Att det inte finns något direkt samband mellan arbetsgivarnas rekryteringsbeteende och allmänhetens förändrade attityder kan tolkas som att diskriminering på arbetsmarknaden till stor del handlar om s k statistisk diskriminering. Detta innebär att arbetsgivare på grund av bristande kunskap om personens kvalifikationer sorterar bort en sökande utifrån generell information om den grupp personen tillhör.
Metod
Studien jämför sannolikheten att få arbete före och efter 11 september bland arbetssökande registrerade hos arbetsförmedlingen. Genom att jämföra förändringar över tiden för grupper födda i olika delar av världen undersöks om personer som sannolikt mötte förändrade attityder drabbades hårdare på arbetsmarknaden än de som inte påverkades av en attitydförändring. I undersökningen ingår samtliga personer i åldrarna 26-54 som var inskrivna vid arbetsförmedlingen vid tiden för attentaten. Som längst har de arbetssökande följts till november 2002.
Rapport 2004:14 ”11 september och etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden” är skriven av Olof Åslund, IFAU och Dan-Olof Rooth, Handelshögskolan BBS, Högskolan i Kalmar. Studien finns även som Working paper 2004:15.
Kontaktinformation
Olof Åslund, tel: 018-471 70 89, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se
Nordiska Kompaniet (NK), grundat 1902, var Sveriges första riktiga varuhus och upplevdes som ett ”hypermodernt” drömpalats av de samtida. Det lockade många åskådare, även sådana utan pengar. Varuhuset gjorde anspråk på att ha introducerat ett helt nytt sätt att konsumera: att få gå runt och titta utan köptvång. De tidiga varuhusen, anser forskningen, införde drömmarna i konsumtionskulturen. I varuhusets spektakulära miljö där varorna fanns utställda till beskådan, omvandlades dessa från enkla materiella objekt till föremål som publiken drömde om.
Medan varuhuset var ett nytt fenomen, hade lotterispelet gamla anor i Sverige. Penninglotterier hade funnits sedan 1700-talet i Sverige, men de blev åter aktuella 1897 efter en lång period av förbud. De blev så populära att människor stod i långa köer för att få tag på en lottsedel och dåtiden betraktade lotteriet som ”de fattigas poesi” eller ”drömfabriken”. Frågan om ett eventuellt statligt lotteri diskuterades och ställde dåtidens politiker och samhällskritiker inför ett moraliskt dilemma: kunde staten utnyttja det som uppfattades som irrationella lyckodrömmar hos människor?
I delstudien om NK skildras bland annat hur det rationella och moderna blev beståndsdelar i varuhusets drömvärld; hur man balanserade mellan kommersiellt och kulturellt värde inom NK och hur kön och klass definierades – i ett växelspel mellan segregerande och emanciperande mekanismer – genom varuhusinstitutionens utformning.
I lotteristudien visar Orsi Husz hur lotterispel omdefinierades under 1900-talets första år från att ha varit ett föråldrat till ett tidstypiskt modernt fenomen; hur dåtida politiker försökte kompensera penninglotteriernas uppfattade omoral och sammanjämka individuella drömmar och kollektiv framtidsplanering i sina förslag för ett statligt lotteri; och hur lotterispel kunde inordnas i tidens dominerande arbetsetik.
Även om drömmar spelade en viktig roll i det tidiga varuhuset och i lotterispelet fanns de aldrig där i ”ren” form. I varuhuset och lotterifrågans behandling gestaltades det tidiga 1900-talets föreställningar om gammalt och nytt, pengar och moral, kultur och kommers, färdigproducerade drömmar och individuella sådana, kvinnor och män, fattiga och rika samt hur kollektiv framtidsplanering tangerade de privata drömmarna. Orsi Husz skildrar – genom ett färgrikt källmaterial som varuhusdetektivens rapporter, dåtida tidningsartiklar, politiska diskussioner och skönlitteratur – de kulturella processer varigenom konsumtionsdrömmar har blivit en självklar ingrediens i 1900-talets samhälle.
Doktorsavhandlingens titel: Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939.
Disputationen äger rum fredagen den 3 december kl. 10.00 i hörsal 4, Hus B, Södra huset i Frescati, Opponent är Peder Aléx, Umeå universitet
Orsi Husz kan nås på tfn 08-674 71 11 (Historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm) eller e-post Orsi.Husz@historia.su.se
