– Den europeiska forskningsstrukturen diskuteras just nu intensivt, inte minst inom EU, och det är viktigt att skapa förutsättningar för kvalificerad grundforskning i Europa. Det är en både betydelsefull och intressant period att börja arbeta med dessa frågor i, säger Claus Nowotny.

ESFs syfte är att stödja och skapa forskning på ett europeiskt plan. Långsiktiga forskningsprogram, nätverk, konferenser och finansieringsinitiativ är några exempel. Organisationen ägs av institutioner i hela Europa, i Sverige är bland annat Kungliga Vetenskapsakademin och Vetenskapsrådet medlemmar.

Ett av ESFs främsta mål är att stärka grundforskningen. Europa förlorar många lovande forskare till USA och EU kommer sannolikt att satsa stora resurser på just grundforskning genom ett europeiskt forskningsråd. En av Claus Nowotnys uppgifter blir att arbeta för att ESFs expertis och oberoende ska komma till nytta i den utvecklingen.

– Forskningen är beroende av offentliga beslut, både politiska och inom EUs administration. Min erfarenhet från stora samhällsprojekt som Öresundsbron är därför viktig för uppdraget. Också vårt arbete med att bygga upp kommunikationen vid Malmö högskola är något som intresserat ESF. Malmö högskolas extremt snabba tillväxt, bland annat genom ett framgångsrikt kommunikationsarbete, visar att det med goda resultat går att kommunicera högre utbildning och forskning, säger Claus Nowotny.

Claus Nowotny tillträder tjänsten, som är placerad i Strasbourg, den 1 januari 2005. Han kommer dock att vara kvar och avsluta sitt arbete vid Malmö högskola under en övergångsperiod.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Claus Nowotny, 0708/655219.

Tidigare har Vetenskapsrådet annonserat vilka forskare inom utbildningsvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap respektive medicin som får pengar i årets utdelning. Idag fredag offentliggörs namnen på mottagarna inom natur- och teknikområdet. Hans Rullgård, forskare och matematiker vid Stockholms universitet, får en fyraårig tjänst som forsknings-assistent finansierad av Vetenskapsrådet.

Hans Rullgård forskar om de matematiska modeller som ligger till grund för att avbilda människor och molekyler. Ett problem med vanliga röntgenbilder är att djupseende saknas. Genom att ta många röntgenbilder från olika vinklar kan en tredimensionell modell skapas. En liknande teknik kan användas för att avbilda proteiner och andra molekyler i ett elektronmikroskop. Rullgårds forskning handlar bland annat om att hantera de små mätfel som uppstår vid avbildningen av molekyler och kroppar. Med hjälp av beräkningar kring dessa fel kommer bilden så nära sanningen som möjligt.

– Det är förstås roligt att få sin ansökan beviljad och att det satsas på ett projekt i tillämpad matematik. Matematiken lever ju ofta sitt eget liv, vilket är lite underligt med tanke på att den kan vara ett verktyg i nästan alla verksamheter, till exempel inom medicinsk och biologisk forskning som det här är frågan om, säger Hans Rullgård.

Vetenskapsrådet delar sammanlagt ut omkring 111 miljoner kronor, av totalt 887 miljoner kronor, till forskare inom natur- och teknikvetenskap vid Stockholms universitet.

I den här utdelningen har Vetenskapsrådet, alla forskningsområden sammantaget, fördelat cirka 1,5 miljarder kronor varav 12 procent tillfallit forskning vid Stockholms universitet. Inom området humaniora och samhällsvetenskap får Stockholms universitet hela 25 procent av det utdelade beloppet.

Beviljade projekt inom alla stödformer finns tillgängliga i Vetenskapsrådets projektdatabas http://vrproj.vr.se/default.asp?funk=s

För ytterligare information:
Hans Rullgård, doktorand i matematik, tfn 08-16 45 45, mobil 073-967 49 23
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 01
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet, tfn 08 -546 44 216, mobil 0733 – 666 216

– I år har söktrycket varit högre än tidigare. Det är roligt att se att det finns så många kvalificerade forskare och extra positivt är att många yngre forskare har fått sina projekt beviljade i år. Konkurrensen är dock stenhård och vi tvingas avslå närmare 80 procent av alla ansökningar, säger Arne Johansson, huvudsekreterare för ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Totalt fick ämnesrådet in ca 2300 ansökningar. Av dessa ansökningar har ca 21 procent beviljats bidrag. Andelen beviljade ansökningar inom natur-teknikområdet har stadigt sjunkit de senaste fyra åren, i fjol beviljades 24 procent och 2002 var det över 30 procent.

God återväxt
Unga forskare har i år fått en stor del av forskningsanslagen. Ungefär 35 procent av de beviljade ansökningarna kommer från forskare som är 40 år eller yngre, det är en ökning jämfört med i fjol. Utöver de ca 500 ansökningar som beviljas i år, ges 24 bidrag till postdoktorsstipendier. Inom natur-teknikområdet var det 170 som sökte. 

Fortsatt låg andel kvinnor
Av de som sökt bidrag är ca 17 procent kvinnor och bland de som beviljats bidrag är andelen kvinnor 15 procent. 
– Det är ungefär lika stor andel som det brukar vara inom NT, men något lägre än i fjol. Bilden varierar dock mycket mellan olika delområden. Glädjande är t ex att kvinnliga forskare inom Teknisk fysik klarat sig mycket bra i årets utdelning, säger Arne Johansson.

Lund i topp igen
Fördelningen per universitet följer mönstret från tidigare år, mest får Lund tätt följt av Uppsala och KTH. Listor över beviljade forskningsbidrag inom respektive ämnesområde finns på http://vrproj.vr.se. Där går bl a att se fördelning av medel per ämnesområde och lärosäte. Även beviljat belopp redovisas.

Bidrag till energirelaterad grundforskning
På grund av den kraftiga neddragningen till energiforskning, som aviserades i budgetpropositionen, är det oklart om Vetenskapsrådet kommer att kunna dela ut några nya pengar till energigrundforskning under 2005.  Förhoppningsvis kan någon form av besked lämnas senare i år.

Mer information och pressbilder
Den totala statistiken för hela ansökningsomgången och alla ämnesområden på Vetenskapsrådet väntas bli klar inom en vecka. Information om respektive områdes bidragsutdelning, (pressbilder kommer fredageftermiddag 12 nov), finns på Vetenskapsrådets webbplats www.vr.se.

Bakgrund
Vetenskapsrådet har ca två och en halv miljarder kronor per år i budget. Det gör Vetenskapsrådet till den största statliga enskilda finansiären av svensk grundforskning.
I huvudsak är det forskningsprojekt initierade av forskarna själva vid svenska universitet och högskolor som får stöd. Fördelningen sker genom ett så kallat peer review-förfarande, ett system för kvalitetsbedömning och prioritering i ett stort antal beredningsgrupper där erkänt framstående forskare bedömer andra forskares ansökningar. Stödet går till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och bäst främjar förnyelsen av svensk grundforskning. Besluten om stöd tas av styrelsen, de tre ämnesråden och en utbildningsvetenskaplig kommitté.

Observera och vänligen notera att:
De belopp som anges i pressinformationen är avrundade och i dessa ingår kostnader för det som lärosäten får i ersättning för hyra, administration m m (ett schablonpåslag på 35 procent). Beräkningar av antal ansökningar och projekt kan komma att ändras marginellt.

Kontaktinformation
Ytterligare kommentarer
Arne Johansson, huvudsekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap Arne.Johansson@vr.se, 08-546 44 201, 070-820 96 06

Kontaktperson
Eva Högström, informationsansvarig naturvetenskap och teknikvetenskap
Eva.Hogstrom@vr.se, 08-546 44 345, 0733-55 64 94

Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap Camilla.Jakobsson@vr.se, 08-546 44 336

– Få företeelser har varit så framträdande i ekonomisk och politisk debatt under de senaste 20 åren som just ”marknaden”, säger Claes-Fredrik Helgesson, en av bokens redaktörer. Vi möter dagligen marknader i någon form. Trots det vet vi väldigt lite om hur teorier om marknader samspelar med och formar verklighetens marknader. I den här boken tar vi ett första steg mot vad vi uppfattar som en angelägen typ av forskning om vår samtid.

I boken ger forskarna en bild av hur exempelvis företag, aktieanalytiker och kommuner utrustas med teoretiskt laddade verktyg som påverkar deras sätt att agera på marknaden. En viktig inspirationskälla i denna process är nationalekonomiska teoribildningar.

– Starka teoretiska bilder som ”den naturliga marknaden” och ”den rationella marknadsaktören” är vare sig fiktion eller fakta, säger Hans Kjellberg. De är medproducenter av vår verklighet. De kan ha stor praktisk betydelse genom att de översätts till verktyg som i sin tur bidrar till att forma verklighetens marknader och dess aktörer.

I boken ses marknader som konstituerade av konkreta praktiska handlingar. Det handlar om aktiviteter mellan säljare och köpare, om aktiviteter som skapar och förmedlar de normer som formar aktörers agerande och om skapandet av de bilder som gör det möjligt för oss att se marknaderna.

– Det finns viktiga aspekter av marknader som i regel förbises, säger Anders Liljenberg. Genom att följa marknadspraktiken blir det möjligt att studera hur idéer om marknader bidrar till att forma verklighetens marknader. Då får vi en annan återgivning med fler färger, större skärpa och mer djup.

”Den där marknaden: Om utbyten, normer och bilder” är utgiven av Studentlitteratur. Förutom bokens tre redaktörer medverkar flera andra disputerade forskare i företagsekonomi.

Kontaktinformation
Ekonomie doktor Claes-Fredrik Helgesson
Tel: 08-736 9544, 070-564 10 26
E-post: claes-fredrik.helgesson@hhs.se

Ekonomie doktor Hans Kjellberg
Tel: 08-736 9523, 070-863 33 56
E-post: hans.kjellberg@hhs.se

Ekonomie doktor Anders Lijenberg
Tel: 08-736 9546, 070-226 65 33,
E-post: anders.liljenberg@hhs.se

Drygt 900 ungdomar tvångsplaceras varje år på svenska behandlingshem. Antalet ökar år från år. En minoritet, 27 procent, är flickor. Medan pojkarna ofta tvångsvårdas på grund av brottslig verksamhet, så är den vanligaste orsaken för flickorna ett socialt avvikande och destruktivt beteende. Ofta har de en historia av sexuella övergrepp.

Tidigare forskning visar också att det sexuella beteendet beaktas på ett helt annat sätt när det gäller att tvångsinta flickor jämfört med pojkar. Ett kriterium som antal sexuella partner används nästan enbart för flickor.

– De här flickorna är de mest marginaliserade i vårt samhälle, trasiga unga människor utan skyddsnät, säger Carolina Överlien, forskare på Tema barn vid LiU. Hon har undersökt hur det faktum att flickorna varit utsatta för sexuella övergrepp hanteras i den vård som de får på behandlingshemmet.

Det nedslående resultatet är att det inte hanteras särskilt bra. Flickornas berättelser kommer sällan fram, än mindre bearbetas. Istället för att uppmuntra flickorna till att berätta, väljer personalen ofta att lägga över initiativet på flickorna själva. Resultatet blir tystnad kring det som kanske är de svåraste upplevelserna i dessa unga människors liv.

De anställda väljer tystnaden hellre än att öppna för en process som de inte är säkra på att kunna hantera. Ämnet är explosivt och de vet inte vad som händer om flickorna börjar berätta. Några har t.o.m. upplevt att flickor som verkligen har berättat sedan tagit livet av sig. De vill inte riskera något sådant. Då är tystnaden bättre.

– Jag vill absolut inte skuldbelägga de anställda, säger Carolina Överlien. De har empati och mycket värme. Men det handlar om lågutbildad, underbetald personal. De saknar kunskap, verktyg och stöd för att kunna möta dessa svåra berättelser på ett bra sätt.

En inbyggd problematik är också personalens dubbla roller, där de ska stå både för vård och kontroll av de unga, som ju vistas på hemmet mot sin vilja.

Carolina Överlien påpekar att en institutionell policy eller gemensam kunskapsbas saknas. De anställda på hemmet är medvetna om att flickorna behöver få prata, men anser att de bör göra det med någon annan.

En stor majoritet av de ungdomar som tvångsvårdas på ungdomshem återfaller i sitt brottsliga eller destruktiva beteende efter behandlingen.

Kontaktinformation
Avhandlingen heter Girls on the verge of exploding. Telefon till Carolina Överlien 08 – 550 981 81, e-post: carolina.overlien@tele2.se

Maria Steinberg tar i sin avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet sin utgångspunkt i arbetsmiljörätten och studerar de nästan 110 000 svenska skyddsombudens möjligheter att påverka arbetsmiljön. Genom empiriska undersökningar av 400 fall har hon funnit att skyddsombuden kan påverka genom att stoppa ett arbete och genom att vända sig till arbetsmiljölagens tillsynsmyndighet. Den senare befogenheten är mest effektiv ur ett inflytandeperspektiv. Studien visar att skyddsombuden ofta använder sin makt för att förebygga psykosociala problem, så som våld, missnöje med chefer eller för hög arbetsbelastning.

Maria Steinberg är jur.kand. och verksam som forskare och lärare i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet.

Disputationen äger rum onsdagen den 17 november kl 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Örjan Edström, Umeå universitet.

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se

Maria Steinberg nås på tfn 019-30 30 40 eller e-post maria.steinberg@bsr.oru.se

* Oxelösunds kommun har minskat antalet långtidssjuka med 35 procent samt minskat antalet sjukdagar per anställd med 16 procent under perioden 2002/2003.

* Frigoscandia Distribution har sänkt sjukfrånvaron med drygt 20 procent på knappt två år och beräknar spara 4,3 mkr för varje procentenhet som sjukfrånvaron sjunker

– Systematiskt arbetsmiljöarbete och hälsosatsningar minskar sjukfrånvaron. Men ingenting ersätter en engagerad och ansvarstagande ledning. De har haft god hjälp av den struktur som Karolinska Institutets forskning har gett, säger Gunnar Söderberg, vice VD AFA.

Idag presenterade Karolinska Institutet den preliminära slutrapporten av AHA-projektet (Arbete och Hälsa i process- och verkstadsindustri inför 2000-talet) där den nya metodiken har utvecklats. Projektet pågick mellan 2000 och 2003 på Södra Cell Värö, Stora Enso Skutskärs Bruk, Volvo Lastvagnar Göteborg samt Sandvik Materials Technology.

Kartläggning och konkreta åtgärder
AHA-metodiken innebär i korthet en systematisk kartläggning av medarbetarnas hälsa, livsstil och psykosociala arbetsmiljö med hjälp av ett vetenskapligt frågeformulär. Medarbetarna får dels en personlig återkoppling på sina svar, dels sker en återkoppling på gruppnivå. Därefter genomförs förebyggande och rehabiliterande insatser både på individ- och gruppnivå.

Projektet visar att jämfört med den privata sektorn totalt minskade den totala sjukfrånvaron vid tre av de fyra deltagande företagen. Förändringar i livsstil och hälsa syns på alla företagen, främst när det gäller rökning och alkohol.

– Det är anmärkningsvärt och mycket glädjande att mellan 70 och 80 procent av de som ändrade sin livsstil eller arbetssituation bibehöll denna förändring efter projektets slut, säger Irene Jensen, professor i personskadeprevention vid Karolinska Institutet, som har ansvarat för AHA-projektet.

Den tydligaste förändringen av den psykosociala arbetsmiljön finns bland de företag som upprättat konkreta handlingsplaner för förändring. Främst handlar det om inflytande över arbetssituation, ledarskap, organisationsklimat och engagemang i företaget.

Forskningsresultat blir verklighet i AFA-programmen
Kunskaperna från AHA-projektet tillämpas i försäkringsorganisationen AFA:s arbetsmiljöprogram för kommuner och landsting (Sunt liv.nu) och det privata näringslivet (Bättre arbetsmiljö och hälsa). Två exempel på deltagare är Oxelösunds kommun och logistikföretaget Frigoscandia Distribution. De har båda på kort tid minskat sjukfrånvaron och sjukkostnaderna samt ökat produktiviteten med hjälp av det nya arbetssättet.

Omfattande satsningar på rehabilitering
Oxelösunds kommun har upprättat nya riktlinjer för rehabilitering och aktivt arbete med långtidssjukskrivna, nya samarbetsformer med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Man har satsat stort på utbildning inom arbetsmiljöfrågor och chefs- och ledarskap. För det framtida arbetet har kommunen upprättat en aktivitetsplan som samordnats med kommunens utbildningsplan, verksamhetsplan och budget. På varje arbetsplats har kommunen också tillsammans med AFA skapat så kallade arbetsplatsdialoger.

Företagshälsovård för alla
Frigoscandia har genomfört en rad åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och hälsan. Bland annat företagshälsovård för alla, regelbundna, strukturerade arbetsplatsträffar och en extern sjukskrivningstjänst.

Förra året kostade sjukfrånvaron företaget totalt 31 miljoner kronor (inkl. nyrekrytering, produktions-bortfall och framtida rehabiliteringsinsatser) För varje procentenhet som sjukfrånvaron sjunker beräknar de spara cirka 4,3 miljoner kronor (beräknat på 2004). Insatserna är naturligtvis kostsamma men så här långt är arbetet självfinansierande.

Kontaktinformation
För mer information kontakta
Irene Jensen, professor Karolinska Institutet, 08-545 726 43, 070-577 76 59. Gunnar Söderberg, vice VD AFA, 08-696 46 00, 0708-92 85 70. Åsa Rosendahl-Söder, projektledare Oxelösunds kommun, 0155-38182, 070-212 98 59. Lars Adgård, VD Frigoscandia, 042-17 80 99, 0708-17 80 99.

Utmärkelsen delas varje år ut av American Marketing Associations till en forskare som under en längre tid väsentligen bidragit inom tjänsteforskningens område. Att utmärkelsen i år gick till Sverige och Karlstads universitet är förstås en mycket stor ära.

– Hela CTF gläds med Bo för den prestigefyllda utmärkelsen. Det är ett kvitto på mycket gott akademiskt ledarskap och internationell gångbar forskning under en lång tid, säger kollegan professor Anders Gustafsson på Centrum för tjänsteforskning.

Prisutdelningen ägde rum under den internationella konferensen Frontiers in Services, som nyligen arrangerades vid University of Miami i USA. Bland dem som tidigare har fått utmärkelsen finns flera mycket framstående och högt ansedda forskare från hela världen.

– När jag fick veta att jag skulle få utmärkelsen några veckor innan utdelningen vid konferensen i Miami, blev jag både överraskad och mycket glad. Självfallet är det mycket hedrande för mig. Men främst ser jag utmärkelsen som ett erkännande för den mångvetenskapliga tjänsteforskning som alla inom CTF på olika sätt bidragit till att bygga upp, säger Bo Edvardsson.

Bo Edvardsson är professor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för tjänsteforskning, vid Karlstads universitet. Ett föreståndarskap som han numera delar med professor Anders Gustafsson. I sin forskning har Bo Edvardsson intresserat sig för olika aspekter på ledning, organisering och utveckling av tjänsteverksamheter. Han har i första hand koncentrerat sig på kvalitetsbegreppet, hur kvalitet kan definieras, mätas och utvecklas. Han har även forskat inom områden som rör tjänsteutveckling och tjänstekonstruktion, dynamik och kritiska händelser i kundrelationer, klagomålshantering, tjänstebegreppet och värdeskapande genom tjänster.

Bo Edvardsson har skrivit eller varit medförfattare till sammanlagt 16 böcker. Hans senaste bok ”Tjänstegarantier” handlar om vad en tjänstegaranti är och hur tjänstegarantier kan och bör utformas. Boken är skriven tillsammans med kollegan docent Patrik Larsson på CTF. Bo Edvardsson har också publicerat ett 60-tal vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter inom tjänsteforskningens område. Han har bland annat medverkat i flera framstående internationella tidskrifter.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bo Edvardsson, tfn 054-700 15 57 eller 070-633 44 78, e-post Bo.Edvardsson@kau.se