Feltenius har studerat landets två största pensionärsorganisationer, Pensionärernas Riksorganisation, PRO, och Sveriges Pensionärsförbund, SPF, och deras agerande i syfte att påverka politiken.

Undersökningen, som omfattar perioden 1990 och framåt, visar att pensionärsorganisationerna på central nivå haft möjligheter att föra fram sina krav till regeringen genom en särskild kommitté på Socialdepartementet – den s.k. Pensionärskommittén. Flera av de krav som förts fram av pensionärsorganisationerna inom ramen för kommittén har dessutom tillgodosetts av regeringen.

De krav som tillgodosetts har handlat om en statligt reglerad maxtaxa och förbehållsbelopp inom äldreomsorgen, ett förstärkt tandvårdsstöd åt äldre, förbättringar av bostadstillägget, en återgång till tidigare beräkningsgrunder för pensionerna samt en viss kompensation till delar av pensionärskollektivet för pensionernas försämrade värdeutveckling under 1990-talet.

Regeringens beaktande av dessa krav visar att pensionärsorganisationerna haft ett inflytande över politiken på riksplanet under senare delen av 1990-talet och framåt. Organisationernas inflytande förklaras i avhandlingen med att de har tillgång till anställd expertis för att kunna bereda sina krav, att de representerar en viktig väljargrupp för de politiska partierna samt att de får uppmärksamhet för sina krav i massmedia.

Feltenius har även gjort en mindre studie av pensionärsorganisationernas inflytande på lokal nivå. I en majoritet av landets kommuner finns s.k. Kommunala pensionärsråd, KPR, där möten sker mellan företrädare för de lokala pensionärsorganisationerna och representanter från kommunen. Uppgifter om bland annat antalet möten tyder på att råden bidrar till att förse pensionärsorganisationerna med inflytandemöjligheter över politiken även om det finns fall där pensionärsorganisationernas lokala företrädare upplever att det inte är så.

Fallet med pensionärsorganisationerna tyder på en utveckling från korporatism till pluralism med avseende på välfärdsstatens förhållande till organiserade intressen. Under den korporativa perioden var parterna på arbetsmarknaden dominerande, medan andra typer av organiserade intressen hade en marginell betydelse. Numera präglas den process i vilken välfärdspolitiken skapas av att en större mångfald av organiserade intressen har en betydande maktposition, vilket illustreras av fallet med pensionärsorganisationerna.

Fredagen den 12 november 2004 försvarar David Feltenius, institutionen för statsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”En pluralistisk maktordning? Om pensionärsorganisationernas politiska inflytande.” Disputationen äger rum klockan 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Tommy Möller, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

David Feltenius nås på:
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Tel: 090- 786 50 28
E-post: david.feltenius@pol.umu.se

Två forskare deltar och presenterar sina projekt:
* den unga forskarauktoriteten som manövrerar på nanonivå med magneter gjorda av biomaterial. Hon arbetar bland annat med att utveckla stationära minnen för en ny generation så att hårddiskkraschar blir ett minne blott.
* matematikforskaren som under gymnasietiden vann Skolornas matematiktävling, Skolornas Fysiktävling och Skolornas kemitävling. Nu forskar han om matematiska modeller för tomografi vilket har stor betydelse inom cell- och molekylärbiologin.

Arne Johansson presenterar alldeles färsk statistik från årets ansökningsomgång och svarar på frågor som ”Ökar eller minskar andelen kvinnliga forskare?”, ”Hur ser fördelningen per universitet ut?” och ”Vilka är de högst rankade projekten?”. Arne Johansson ger också som ny huvudsekreterare sin syn på framtida utveckling och utmaningar inom området.

Tid: 12.00- cirka 12.45. Lunchbuffén står uppdukad från 11.30.
Plats: Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm. Rum Linné.

Anmälan
Anmälan görs senast den 11 november för att lunchbeställning ska kunna beräknas.

Kontaktinformation
Kontaktperson
Eva Högström, informationsansvarig naturvetenskap och teknikvetenskap Eva.Hogström@vr.se, 08-546 44 345

I slutet av 1970-talet formulerades den så kallade SIA-reformen, där SIA står för Skolans inre arbete. Reformen handlar om att stärka skolors inre styrning genom att rektorer i större utsträckning använder kollektiva ledningsformer och att lärare använder mer kollektiva former för planering.

Ulf Blossing, biträdande lektor i pedagogik vid Karlstads universitet, har undersökt hur denna skolreform har förverkligats under de 20 år som har gått sedan den formulerades. Studien består av en kartläggning av utvecklingen på 35 svenska skolor.

Undersökningen visar att skolorna har utvecklats från att vara solitära organisationer där rektorer och lärare arbetade isolerat från varandra, till att bli kollektiva arbetsorganisationer som bland annat karaktäriseras av samarbete, ett pådrivande ledarskap och en öppen inställning till förändringar. Gemensamma måldiskussioner har blivit allt vanligare och lärarna arbetar tillsammans med att ta fram och använda arbetsplaner.
– Skolan har här gjort tydliga framsteg, en utveckling som vi antar genomsyrar en stor del av landets skolor, säger Ulf Blossing.

Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma att eleverna har hamnat på efterkälken i denna utveckling.
– Det vardagsnära elevinflytandet i form av klassråd har helt upphört på många skolor. Utvecklingen av arbetssätt där eleverna kan samverka och uppleva delaktighet går långsamt. I en del fall har detta ersatts med arbetsrutiner som hyllar individens framgång genom ansvar för det egna arbetet.

Ulf Blossing menar också att elevvården, som skulle värna om den ”svaga” elevens hela skolsituation, har förblivit en verksamhet vid sidan av den ordinarie undervisningen. Elevvården går idag ut på att hjälpa eleven att klara av undervisningen istället för att, som det var tänkt, förbättra den vanliga undervisningen att också innefatta ”ovanliga” elever.

I sin undersökning argumenterar Ulf Blossing för en utökad lokal pedagogisk kompetens byggd på visionen om en demokratisk skola.
– Det handlar inte om att skolledare och lärare behöver bli bättre på att förverkliga de mål som staten har formulerat. Kompetensen handlar istället om att man lokalt får makten att formulera och genomföra skolans visioner och mål. Detta bygger på övertygelsen om att lärare och skolledare vill och kan ta ett professionellt ansvar för hela verksamheten.

Här ställs inte bara skolledningens och lärarnas delaktighet på sin spets. Även elever och föräldrar får då verklig makt att prioritera lokala kunskapskrav där delaktigheten i lärandet känns givet.

Rapporten ”Skolors förbättringskulturer” kan beställas från Akademibokhandeln i Karlstad, tfn 054-83 37 50.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulf Blossing, tfn 070-573 85 70, e-post ulf.l.blossing@kau.se.

(För översikt av forskare för resp lärosäte/ort, se ”Mer information” nedan.)

Antalet ansökningar till utbildningsvetenskapliga kommittén har varje år ökat. Så även under 2004 där är ökningen 17 procent mot 2003. – Det är glädjande att vi har sökande från så många discipliner, säger huvudsekreterare Ulf P Lundgren, huvudsekreterare vid utbildningsvetenskapliga kommittén. Tyvärr är anslagen små, vilket innebär att med alltmer sökande ökar antalet som får avslag. Det är många bra och betydelsefulla projekt som inte kan få anslag.

Ny forskarskola
Kommittén väljer också att stödja en forskarskola i utbildningshistoria fr o m nästa år.
– Denna forskarskola innebär ett intressant samarbete över olika högskolor och discipliner, anser Ulf P Lundgren. Av de beviljade ansökningarna kommer 44 procent från kvinnor. Det kan jämföras med att 49 procent av dem som sökt medel för i år är kvinnor.

Mer information
Listor över beviljade forskningsbidrag och anställning som forskarassistent inom utbildningsvetenskap finns på http://www.vr.se/utbildningsvet/index.asp?id=742. Där framgår bl a projekttitel, sökandes kön, lärosäte och tilldelat belopp.
Den totala statistiken för hela ansökningsomgången och alla ämnesområden på Vetenskapsrådet väntas bli klar mot mitten av november. Information om respektive områdes bidragsutdelning kommer dock publiceras allt eftersom beslut tas. Se datumlista nedan.

Pressinformation för alla ämnesområden enligt nedan:
Besluten publiceras enligt prel. datum nedan på www.vr.se, viss fördröjning kan ske. Pressinformation skickas i anslutning.
* 5 nov: Humaniora och samhällsvetenskap
* 5 nov: Medicin
* 8 nov: Utbildningsvetenskap
* 12 nov: Naturvetenskap och teknikvetenskap – OBS! Presslunch samma dag kl 12.00.

Bakgrund
Vetenskapsrådet har ca två och en halv miljarder kronor per år i budget. Det gör Vetenskapsrådet till den största statliga enskilda finansiären av svensk grundforskning.
I huvudsak är det forskningsprojekt initierade av forskarna själva vid svenska universitet och högskolor som får stöd. Fördelningen sker genom ett så kallat peer review-förfarande, ett system för kvalitetsbedömning och prioritering i ett stort antal beredningsgrupper där erkänt framstående forskare bedömer andra forskares ansökningar. Stödet går till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och bäst främjar förnyelsen av svensk grundforskning. Besluten om stöd tas av styrelsen, de tre ämnesråden och en utbildningsvetenskaplig kommitté.

Observera och vänligen notera att:
De belopp som anges i pressinformationen är avrundade och i dessa ingår kostnader för det som lärosäten får i ersättning för hyra, administration m m (ett schablonpåslag på 35 procent). Beräkningar av antal ansökningar och projekt kan komma att ändras marginellt.

Kontaktinformation
Kommentarer
Ulf P Lundgren, huvudsekreterare vid utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet
Ulf.Lundgren@vr.se, 08-546 44 184, 070 58 222 61

Ytterligare information
Birgitta Mattsson, informationsansvarig utbildningsvetenskap, Birgitta.Mattsson@vr.se, 08-546 44 211

– Duktiga studenter ska inte hindras från att söka till Handelshögskolan p.g.a. sociala eller etniska barriärer, säger Lars Bergman, rektor vid HHS. Handelshögskolan är en högskola öppen för alla begåvade och driftiga studenter, oavsett bakgrund. Ungefär var femte student vid HHS har annan etnisk bakgrund och det tror jag inte är så känt bland allmänheten.

Anders Jörnsköld, student vid HHS och projektansvarig för temadagen engagerade sig i frågan för att han tycker hämmande vanföreställningar om högre utbildning i allmänhet och HHS i synnerhet är något som alla förlorar på.

– Som norrlänning och härstammande från ett studieovant hem, känner jag själv vilken betydelse en högre utbildning har för min personliga utveckling och mina framtida förutsättningar på arbetsmarknaden, säger Anders. Jag hoppas att jag kan inspirera andra till att ta det kliv som jag själv gjorde för knappt ett och ett halvt år sedan.

Temadagen kommer att behandla mångfaldsfrågan ur olika perspektiv och inbjudna gäster kommer att ge sin syn på frågan. Inbjudna talare är bland annat:

Erik Nilsson, skolborgarråd i Stockholm
Ann-Christin Nykvist, konsument- och jordbruksminister och civilekonom från HHS. Ann-Christin kommer berätta om hur det kändes att bli den första akademikern i sin släkt.
Caroline Sundewall, tidigare mångfaldsutredare vid SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) och civilekonom från HHS.
Golnaz Hashemzadeh, studentkårens ordförande
Lars Bergman, Handelshögskolans rektor
Lars Burstedt, Handelshögskolans högskoledirektör

Temadagen hålls kl. 10.00-16.00 onsdagen den 10 november 2004 i Handelshögskolans aula, Sveavägen 65 i Stockholm. Detaljerat program finns på Handelshögskolans hemsida, www.hhs.se. Klicka på länken ”Aktiviteter” till vänster för att komma vidare.

Ett antal platser finns avsatta för journalister. Kontakta Anders Jörnsköld om du vill medverka, se kontaktinformation nedan.

Kontaktinformation
Vid frågor, vänligen kontakta:

Anders Jörnsköld, projektansvarig
Tel:0702-23 63 13,
E-post: 19428@student.hhs.se

Lars Burstedt, högskoledirektör HHS
Tel: 08-736 90 00
E-post: Lars.Burstedt@hhs.se

– Detta är en vardaglig fråga som nu får möjlighet att lyftas. Många har i sin profession uppmärksammat svårigheterna för dagens förvärvsarbetande att få ihop arbete och familj, och det är särskilt värdefullt att ett så brett spektrum av organisationer samarbetar i projektet. Företrädare för både privat, offentlig och ideell verksamhet har slutit upp i detta utvecklingspartnerskap, säger Berit Sundgren Grinups, adjunkt i genusvetenskap vid Jämställdhetscentrum, Karlstads universitet. Berit Grinups deltar i planeringen av arbetet.

Nu följer en intensiv tid med planering och uppläggning av forskningsarbete och genomförande. Planeringsfasen ska vara klar senast den 30 april 2005, då förhoppningsvis nio miljoner kronor reserverade Equal-medel kan tas i bruk. Ingegerd Dirtoft, finansieringskoordinator vid Samverkansgruppen på universitetet, är projektansvarig under planeringsfasen. Hon koordinerar ansökan och stöder detaljplaneringen.

Projektet har vuxit fram utifrån en från början löst sammansatt intressegemenskap, som efterhand stabiliserats till den projektgrupp som nu ska undersöka relationerna mellan arbetslivet och familjelivet. Det finns en rad tillfällen under en människas liv då dessa mönster framträder extra tydligt. Det kan till exempel vara vid förändringar av livssituationen som föräldraskap, sjukskrivning eller ett nytt arbete. En rad strukturella problem, främst i arbetslivet, hämmar människors möjligheter till en positiv utveckling inom båda områdena.

Karlstads universitet äger förprojektet. Övriga aktiva värmländska deltagare är: ABF, Föreningen för föräldrautbildare, Försäkringskassan i Värmland, Handelskammaren, Kyrkans familjerådgivning, LO, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen och Värmlandskooperativen. Region Värmland och Värmlands läns landsting har också uttryckt sitt intresse för ett senare engagemang. Den transnationella aspekten är en annan viktig del av projektet. Kontakter ska etableras med andra länder som arbetar med samma teman inom Equal-programmet.

Equal är den största mångfaldssatsningen i EU:s historia. Programmet finns i alla 25 medlemsländerna och administreras i Sverige av EFS-rådet. Equal-programmets mål är ett arbetsliv utan diskriminering och utestängning och som är präglat av jämlikhet och mångfald. Den diskriminering man ska bekämpa avser ålder, kön, funktionshinder, sexuell läggning och etnisk bakgrund. I den här omgången fick man in 160 ansökningar, varav 30 beviljades. Karlstads universitet var det enda lärosäte vars ansökan bifölls.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingegerd Dirtoft, tfn 054-700 19 51, e-post ingegerd.dirtoft@kau.se

Socialtjänsten är ett av kommunens ansvarsområden. I socialtjänstlagen står om den hjälpsökandes rätt att exempelvis ansöka om hjälp i hemmet och vad kommunen måste göra. Där framgår att de biståndshandläggare som arbetar inom socialtjänsten ska utreda den hjälpsökandes behov innan det bestäms vilken hjälp man ska få. Biståndshandläggarna ska då ta reda på vad man själv vill och vad man själv kan göra för att få det bättre. Det centrala är att hjälpen är anpassad efter den hjälpsökandes behov och livssituation. Detta är vad som menas med en individuell behovsprövning.

Margareta Lindelöf och Eva Rönnbäck, bägge vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, har i en ny avhandling granskat hur väl socialtjänstlagen följs i ärenden som gäller äldres och funktionshindrades rätt till hemtjänst eller plats i särskilt boende. Genom intervjuer, enkäter, granskningar av akter och gruppsamtal har de funnit att behovsbedömningen och beslutfattandet långt ifrån överensstämmer med lagstiftningens krav. Istället har lokala riktlinjer, som i vissa fall står i direkt kontrast till socialtjänstlagen, en större påverkan på besluten.

Avhandlingen visar att de lokala riktlinjerna antagit formen av en så kallad insatskatalog. När äldre och funktionshindrade söker hjälp som inte passar in i katalogen, blir de antingen negligerade eller så anpassas det som begärs till en av de insatser som ingår i det kommunala utbudet. Förfarandet dokumenteras oftast inte, och det stöd som den äldre egentligen begärt och ansökt om döljs på detta sätt. Det enda som dokumenteras och blir synligt för omvärlden är det som passar in i insatskatalogen och som biståndshandläggarna beviljar. Slutresultatet blir då att den hjälpsökande inte kan överklaga be-slutet, något som är detsamma som en bristande rättssäkerhet.

Annat som framgår i avhandlingen är att individens samlade behov inte kommer fram. Medan fysiska och medicinska behov i stort sett alltid framgår i utredningarna, syns nästan aldrig de sociala, psykiska och existentiella behoven.

Biståndshandläggarnas tillvägagångssätt när det gäller att fördela biståndet till äldre och funktionshindrade går att sammanfatta i ett handlingsmönster. Mönstret har idag normaliserats och tillämpas generellt runt om i landet, samtidigt som det är accepterat på alla nivåer i samhället.

Fredagen den 19 november försvarar Margareta Lindelöf och Eva Rönnbäck, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, avhandlingen med titeln: Att fördela bistånd. Om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. Disputationerna äger rum kl. 13.00 i s 213, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Mats Thorslund, institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
Margareta Lindelöf,
Tel: 060-19 14 92 eller 070-67 66 557
E-post: Margareta.Lindelof@sundsvall.se

Eva Rönnbäck,
Tel: 070-639 42 62
E-post: eva.ronnback@y.komforb.se

(För översikt av forskare för resp lärosäte/ort, se ”Mer information” nedan.)

Vetenskapsrådet delar ut 66 nya miljoner kronor till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap under 2005. Siffran för hela treårsperioden är 192 miljoner kr. Sammanlagt kom 921 ansökningar om bidrag in till ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap och av dessa har 107 blivit beviljade. Det innebär att knappt 12 procent av forskarna som sökt bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap får stöd från Vetenskapsrådet.

Vetenskapliga granskare från hela Sverige har sedan i april arbetat med att sålla fram de allra bästa ansökningarna om medel för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Nu är besluten fattade som gäller fördelning från 2005 och tre år framåt. Tydliga tendenser i år är att unga forskare och särskilt kvinnor har varit framgångsrika.

Unga kvinnor kommer starkt
Hela 45 procent av de som fått medel är kvinnor. Förra året var samma siffra 32 procent. Det ska också jämföras med att blott 35 procent av dem som sökt medel för i år är kvinnor.
– Vi kan inte veta exakt varför kvinnorna har kommit så starkt i årets bidragsbeslut, säger Bengt Hansson, huvudsekreterare inom ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap. Men vi kan notera att det sker på bred front och inom de flesta områden och att det därför nog inte har med specifika satsningar att göra. – Möjligen är det så att kvinnorna mer än tidigare vågar söka i eget namn. Det säger i så fall något mycket positivt om förändrade strukturer i högskolevärlden.

Även unga forskare har varit framgångsrika. Drygt 55 procent av dem som beviljats medel är födda 1960 och senare. – Det är intressant att detta sker i en så pass stark ansökningsomgång som årets, säger Bengt Hansson. Kvaliteten har varit mycket hög och konkurrensen har varit hård.

Mer information och statistik
Beviljade projekt inom alla stödformer finns tillgängliga i Vetenskapsrådets projektdatabas http://vrproj.vr.se. Där går bl a att söka ut fördelning av medel per kön, ämnesområde och lärosäte. Även beloppet per sökande redovisas. Den totala statistiken för hela ansökningsomgången och alla ämnesområden på Vetenskapsrådet väntas bli klar mot mitten av november. Information om respektive områdes bidragsutdelning kommer dock publiceras allt eftersom beslut tas. Se datumlista nedan.

Pressinformation för alla ämnesområden enligt nedan:
Besluten publiceras enligt prel datum nedan på www.vr.se, viss fördröjning kan ske. Pressinformation skickas i anslutning.
* 5 nov: Humaniora och samhällsvetenskap
* 5 nov: Medicin
* 8 nov: Utbildningsvetenskap
* 12 nov: Naturvetenskap och teknikvetenskap – OBS! Presslunch samma dag kl 12.00. Inbjudan går ut början av v 46.

Bakgrund VRs forskningsstöd
Vetenskapsrådet har en budget på ca två och en halv miljarder kronor per år. Det gör Vetenskapsrådet till den största statliga enskilda finansiären av svensk grundforskning.
I huvudsak är det forskningsprojekt initierade av forskarna själva vid svenska universitet och högskolor som får stöd. Fördelningen sker genom ett så kallat peer review förfarande, ett system för kvalitetsbedömning och prioritering i ett stort antal beredningsgrupper där erkänt framstående forskare bedömer andra forskares ansökningar. Stödet går till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och bäst främjar förnyelsen av svensk grundforskning. Besluten om stöd tas av styrelsen, de tre ämnesråden och en utbildningsvetenskaplig kommitté.

Observera och vänligen notera att:
De belopp som anges i pressinformationen är avrundade och i dessa ingår kostnader för det som lärosäten får i ersättning för hyra, administration m m (ett schablonpåslag på 35 procent). Beräkningar av antal ansökningar och projekt kan komma att ändras marginellt.

Kontaktinformation
Ytterligare kommentarer
Bengt Hansson, huvudsekreterare humaniora och samhällsvetenskap, Bengt.Hansson@vr.se, 08-546 44 228, 0708-14 88 63

Kontaktperson
Jesper Wadensjö, informationsansvarig humaniora och samhällsvetenskap, Jesper.Wadensjo@vr.se, 08-546 44 289

Med massmediefrågor vid universitetets enhet för kommunikation och samverkan arbetar sedan tidigare Agneta Paulsson och Maria Sandqvist.

Enheten har tidigare i år förstärkts med Christina Bostedt, biträdande informationschef, Lena Hildeberg, webbredaktör, Mirela Borndalen, webbmaster och Per Larsson, redaktör för personaltidningen SU-Nytt.

Informationschef vid universitetet är Sofie Mauritzon. Hon är f.n. mammaledig och tf informationschef är Christina Bostedt.

Ytterligare information: Maria Erlandsson, tfn 08-16 39 53, 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se