Mellan 1978 och 1997 hade bourgognetryffel bara rapporterats tre gånger i Sverige. Alla fynden hade gjorts på Gotland. Christina Wedén misstänkte att arten kunde vara förbisedd i Sverige eftersom den växer under jorden och Sverige inte har någon tradition av att leta eller äta tryffel.
Hennes hypotes stärktes under examensarbetet 1997, då hon hittade ytterligare ett tryffelställe på Gotland. Hon hittade mogna tryfflar, och tyckte att svampen verkade väl anpassad till Gotlands klimat och jordmån. Resultatet gjorde det möjligt att starta ett femårigt forskningsprojekt, finansierat av Gotlands kommun, Länsstyrelsen i Gotlands län och EG:s strukturfonder Mål 2-Öarna och Mål 5B. Målsättningen med projektet var att tryffelodling skulle etableras som en ny näring på Gotland.
Under projektet har Christina Wedén använt sig av en metod som tidigare inte har prövats i Sverige; att leta tryffel med hjälp av franska tryffelhundar och dess förare. Därigenom kunde hon hitta ytterligare 28 tryffelställen på Gotland. Hon har också hittat ytterligare en art som är ny för Sverige; den svarta, ätliga bagnolitryffeln.
Forskningsprojektet har hittills lett till att 25 tryffelodlingar har anlagts, en odlarförening har bildats och ett tryffelföretag har startats på Gotland. I ett blindtest har en fransk tryffelexpert jämfört bourgognetryffel från Gotland och Bourgogne. Resultatet visade att den gotländska tryffeln håller högsta kvalitet och är omöjlig att skilja från den franska.
År 2003 var tryffeln fortfarande svårsåld, men under 2004 har efterfrågan varit hög och vildväxande gotländsk tryffel har sålts på NK och Hötorgshallen i Stockholm för upp till 8 400 kronor per kilo.
– Jag hoppas att tryffelodlingar ska kunna bidra till att markägare kan bo kvar, och på så sätt bidra till att kulturlandskapets rika biodiversitet bevaras, säger Christina Wedén.
Hon tror att tryffelforskningsprojektets framgång kan leda till mer forskning på ätliga och medicinskt viktiga storsvampar. Denna forskning är idag marginaliserad i Sverige, trots en världsmarknad på fem miljoner ton.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Christina Wedén, tel: 018-471 64 54, 0708-85 58 72, e-post: christina.weden@ebc.uu.se
Stefan Lönn vid Institutet för miljömedicin (IMM) har i sitt avhandlingsarbete haft som övergripande syfte att testa hypotesen att radiofrekvent exponering från mobiltelefoner ökar risken för intrakraniella tumörer (hjärntumörer och andra tumörer i skallen).
I nära samarbete med de kliniker som behandlar patienter som drabbats av hjärntumör eller akustikus neurinom och de regionala cancerregistren identifierades under 2-3 år alla
nyinträffade fall av sjukdomarna i vissa delar av Sverige. Totalt medverkade 644 fall av hjärntumör (gliom och meningiom) och 148 fall av hörselnervstumör i studien. Dessutom valdes slumpmässigt friska personer (kontroller) ut från den allmänna befolkningen.
Alla fall och kontroller kontaktades med en förfrågan om de ville delta i studien. De som samtyckte fick i en personlig intervju besvara detaljerade frågor om mobiltelefonanvändning och annat av vikt för undersökningen.
För hjärntumörer indikerar resultaten ingen riskökning oavsett hur lång tid eller hur mycket mobiltelefonen har använts; det samma gäller om man undersöker risken att drabbas av en
hjärntumör lokaliserad i den region av huvudet där exponeringen från telefonen är som högst.
Som tidigare rapporterats visar resultaten att risken för hörselnervstumör är nära fyra gånger högre på den sida av huvudet där telefonen använts, för dem som började använda sin mobiltelefon mer än 10 år innan sjukdomen upptäcktes. Att någon riskökning inte observerades för hjärntumörer talar mot att resultaten för hörselnervstumör skulle förklaras av något systematiskt fel i urvalet av friska kontrollpersoner eller i intervjusvaren om mobiltelefonanvändning.
Detta stärker därför de tidigare resultaten att mobiltelefonanvändning kan öka risken för hörselnervstumör.
I avhandlingen har också studerats hur förekomsten av hjärntumörer i Sverige, Danmark, Norge och Finland har förändrats över tid. En ökad förekomst observerades i samband med introduktionen av nya diagnostiska tekniker, som t ex datortomografi, medan perioden efter introduktionen av handhållna mobiltelefoner karaktäriseras av en stabil eller något sjunkande trend i förekomsten av hjärntumörer.
Studien av mobiltelefonanvändning och cancer ingår som den svenska delen i ett internationellt samarbete som leds av WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC (International Agency for Research on Cancer), den sk INTERPHONE studien. Resultaten i den svenska delen behöver bekräftas i ytterligare studier innan säkrare slutsatser kan dras. Andra centra inom INTERPHONE studien som har tillräckligt många långtidsanvändare av mobiltelefon – framför allt de nordiska – kommer att bidra med värdefulla data.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Stefan Lönn
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Tel. 08 524 878 87
Docent Maria Feychting
Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Tel. 08 524 874 65
Referens:
Lönn S. Mobile phone use and risk of intracranial tumors. Doktorsavhandling.
ISBN: 91-7140-096-6
Källa: Anna Persson, IMM
Kontakt: anna.persson@imm.ki.se
”Först gäller deras idéer om vad som ska hjälpa mig – och först när det inte funkar börjar de fråga mig. Det hade varit bättre att komma på något tillsammans från början!” Citatet sammanfattar mycket av den kritik som människor som gjort ett eller flera självmordsförsök riktar mot den psykiatriska öppenvården. Deras beskrivningar av sina erfarenheter före och efter ett självmordsförsök presenteras i avhandlingen, som är baserad på intervjuer dels omedelbart efter självmordsförsöket, dels sju år senare.
Den första delen av undersökningen visade att de flesta som blev inlagda på sjukhuset efter ett självmordsförsök var kvinnor som varit utsatta för svåra livshändelser, ofta med inslag av sexuella övergrepp under barndomen. Upprepad självmordsbenägenhet och behov av omfattande psykiatrisk vård under de närmast följande åren visade sig vara starkt relaterat till sexuella övergrepp under barndomen.
Vid intervjun efter sju år beskrev de flesta att de nått en större stabilitet i livet. Berättelserna visade att det som varit avgörande för stabiliseringen efter självmordsförsöket var relationen till andra människor. Det som varit mest betydelsefullt i relationen var att de fått hjälp med att se sin livssituation ur andra perspektiv, och att någon trott på deras förmåga till förändring. Dessa relationer hade främst utvecklats utanför psykiatrin.
I berättelserna framkom att psykiatrin ibland gjort värdefulla insatser som medfört personlig utveckling. Sådana professionella relationer karaktäriserades av pålitlighet, ömsesidighet och förmåga till flexibilitet. De flesta av berättelserna visar dock att en betoning av diagnos och terapeutisk metod satt hinder i vägen. Många beskrev också att de upplevt en oförmåga hos öppenvårdspsykiatrin att möta dem som vuxna människor med förmåga att ta ansvar för sina liv. Detta ledde ofta till långvariga men ofruktbara kontakter. Bland dem som gjort upprepade självmordsförsök nämndes ofta behandlingshem och stöd i hemmet som avgörande för stabiliseringen. Berättelserna visar att dessa sammanhang inte bara skiljde sig från öppenvårdskontakterna genom större närhet och tätare kontakt, utan också genom att egna resurser och förmågor betonades.
Avhandlingens slutsatser är att upprepade självmordsförsök kan relateras till svåra livshändelser, särskilt sexuella övergrepp i barndomen, samt att det inom psykiatrin finns behov av grundläggande förändringar i arbetssättet i förhållande till människor som gjort självmordsförsök. Framför allt gäller detta förmågan att lyssna bortom diagnostiken, att sätta tilltro till människors berättelser och att ta vara på människors egna styrkor och resurser i en ömsesidig dialog.
Stig Söderberg är överläkare vid psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, och doktorand vid enheten för psykiatri, Umeå universitet. Han nås på tel. 070-326 86 39, e-post: stig.soderberg@psychiat.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, och har titeln To leave it all behind. Factors behind parasuicide – Roads towards stability. Svensk titel: Att lämna allt bakom sig. Faktorer bakom självmordsförsök – Vägar till stabilitet.
Disputationen äger rum kl 9.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är docent Bo Runeson, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykiatri, S:t Görans sjukhus, Stockholm.
– Det faktum att val överhuvudtaget hålls leder till självförstärkande processer som i sin tur ger verklig demokrati, säger Staffan Lindberg.
Många forskare är kritiska till det internationella samfundets ensidiga fokusering på val. Den kritiken är missriktad tycker Staffan Lindgren, som menar att själva valproceduren inte ska ses som den slutgiltiga övergången till ett demokratiskt styre utan som ett viktigt steg på vägen. Ofta leder valen till att både individer och organisationer i det civila samhället lär sig använda demokratiska spelregler.
– Polisväsendet kan exempelvis börja se det som sin uppgift att försvara folks rätt att demonstrera istället för att bara slå ner demonstrationer för att bevara ordningen, säger Staffan Lindberg.
Staffan Lindberg har studerat 232 val i afrikanska länder söder om Sahara. Sammanlagt har 44 av 48 länder gått till val minst en gång sedan början av 90-talet. Staffan Lindbergs forskning visar att det tredje valet brukar vara den vändpunkt då valprocessen börjar fungera avsevärt bättre. Därmed tillbakavisar han tidigare uppgifter om att många afrikanska länder återgår till ett mer auktoritärt styre när de utan större framgång har hållit sina första val.
Staffan Lindberg har bott i Ghana i flera år. Han har bland annat arbetat för den internationella organisationen Parlamentarians for Global Action och tjänstgjorde då som parlamentarisk rådgivare åt Ghanas riksdag. Den 7 december är det val i Ghana och då åker han dit som valobservatör.
– Ghana håller sitt fjärde val och räknas idag som ett fullt demokratiskt land, säger Staffan Lindberg. Vid landets tredje val, år 2000, tog oppositionen makten för första gången och valet i december blir en test på om också de nya ledarna är beredda att försvara demokratins spelregler.
Staffan Lindberg är involverad i flera internationella forskningsprojekt och har nyligen kontaktats av ett antal amerikanska universitet för förfrågningar om jobb. Den 17 december disputerar han klockan 10.15 i Edens hörsal med avhandlingen The power of elections.
Kontaktinformation
Staffan I Lindberg kan nås på telefonnummer 0701-30 45 04, 046-222 45 54, eller e-post Staffan.Lindberg@svet.lu.se
“Up till now the Baltic has been regarded as a haven against shipworm. This is one of the reasons why it was possible to find the royal warship Wasa and other large wooden vessels in such excellent condition after centuries at the bottom of the sea,” adds Carl Olof Cederlund.
The EU project has been carried out by six countries and is now presenting its results regarding the protection and preservation of underwater cultural environments, primarily well-preserved shipwrecks in northern Europe.
One of the wrecks is the Dutch snaubrigg Vrouw Maria, which sank in the Finnish archipelago in 1771. It is still fully preserved, with its rigging intact. It has not been attacked by shipworm, which, on the other hand, is the case with a kogg from the 13th century off the German Baltic coast. German scientists involved in the project have been able to show that the wreck evinces extensive damage from shipworm, Teredo Navalis.
It remains to be determined just how shipworm has managed to get a foothold in the Baltic. It may have been brought in with water of higher salinity that penetrated the Danish Belts, in connection with storms, for example. It may also be that shipworm from other marine areas has been carried onboard vessels into the Baltic and released with ballast water there.
In Sweden the EU project has focused on the steam wheeler E. Nordevall, launch in 1837, one of the first steamships built in Sweden, which sank in 1856. Today it lies intact at the bottom of Lake Vättern.
The E. Nordevall played a central role in the discussion about and development of methods for bringing to life old shipwrecks.
One way of making a well-preserved shipwreck of advanced age available to the general public is to build a full-scale model of it. A replica, Eric Nordevall II, is now being built at the Forsvik Dockyards in the municipality of Karlsborg. The aim is for the replica to ply the routes of the original ship, carrying passengers.
Another thought is to be able to display the vessel to the public at the bottom of the lake.
“It’s not unrealistic to use modern digital technology to transmit direct images of the ship from the bottom of the lake to a museum along Vätternstranden,” says Carl Olof Cederlund.
The three-year EU project is called Monitoring, Safeguarding and Visualizing North European Shipwreck Sites, abbreviated MoSS.
The project is the first project in marine archeology to be supported by the EU’s European Community Culture 2000 Program. It is organized and executed by partners in Finland, Sweden, Denmark, the Netherlands, the United Kingdom, and Germany.
The initiative and coordinating center is Finnish, the Section for Marine Archeology at the National Board of Antiquities in Finland. Södertörn University College is the Swedish partner, and Carl Olof Cederlund, professor of marine archeology there, is Sweden’s representative. The Foundation for Baltic and Eastern European Studies has provided the Swedish part of the project funding.
The address to the project’s Web page is: http://www.mossproject.com
Images are available at:
http://www.nba.fi/INTERNAT/MoSS/pressphotos.html
Kontaktinformation
For further information about the project and its findings:
Contact Professor Carl Olof Cederlund at Södertörn University College, Stockholm, e-mail: carl-olof.cederlund@sh.se or
the Finnish coordinator, Executive Director Riikka Alvik, Section for Marine Archeology at the National Board of Antiquities, Helsinki, e-mail: riikka.alvik@nba.fi
Flickor rör sig mindre än pojkar redan i 6 års ålder. Skillnaderna är större i skola och på fritids än under övrig tid, vilket kan tolkas som att skola och fritids förstärker könsskillnader i fysisk aktivitet. Marcus vill dock varna för att överskatta den inverkan som minskad fysisk aktivitet har på utvecklingen av fetma bland barn.
– Än viktigare än fysisk aktivitet är det att tänka på vad barnen stoppar i sig. Fysisk aktivitet är visserligen viktigt, men vi underskattar hur energieffektiva barn är. En studie vi gjort på sambandet mellan fysisk aktivitet och graden av övervikt visar att motion bara står för några procent av utvecklingen av fetma bland barn. Detta tyder på att förklaringen till den ökande fetman bland barn till stor del måste bero på att barnen äter fel. Felaktig kost och för många mellanmål är inte bra. Det handlar om att barnen måste lära sig äta rätt. Att motionera bort all den föda barnen stoppar i sig nuförtiden är inte praktiskt möjligt. Barnen måste därför helt enkelt tänka på att äta färre kalorier, menar Claude Marcus.
Studier visar att fetman band svenska sjuåringar ökat från 8.5 procent till 22-23 procent under de senaste åren. Detta betyder dock givetvis inte att alla barn är feta. Med den ökande fetman som incitament har Marcus och medarbetare inlett en kampanj för att lära barn att äta rätt. Projektet kallas STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project) och finansieras av Stockholms Läns Landsting. Idén är att gå ut i skolorna och informera om hur kostvanorna påverkar risken att utveckla fetma och de risker som fetma för med sig.
Kontaktinformation
Symposiets titel:
Effekten av fysisk aktivitet hos det växande barnet
Tid för symposiet:
16:30-18:00
Sal:
H2
Föreläsare:
Claude Marcus, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Rikscentrum för överviktiga barn, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, telefon: 08-585 814 19 eller mobil 0707-58 61 59, e-mail: claude.marcus@karolinska.se
Epidemiologisk forskning visar att skillnaden i fråga om att utveckla allergier, som astma, hösnuva och eksem, mellan barn uppväxta i stadsmiljö och på landet på 50-talet var mycket liten eller inte existerande. Men lantbrukarbarn som växer upp idag har en signifikant mindre risk att utveckla allergier. Framförallt är det barnen som växer upp på gårdar med boskap och andra djur som klarar sig bäst från allergiproblem. Anledningen till de observerade skillnaderna i allergirisk risk, tror Bengt Björkstén, beror på skillnader i barnens tarmflora, som beror på att barn på landet har andra kostvanor och bland annat dricker opastöriserad mjölk i högre grad än stadsbarnen.
Den debatt som förts tidigare har till stor del gått ut på att den ökade förekomsten av allergier i västvärlden idag jämfört med för 50 år sedan beror på att den miljö vi lever i idag är alltför steril. Infektioner har ansetts stärka barns immunförsvar och skydda mot allergier senare i livet. Det är viktigt att skilja på allergi och diverse andra kliniska symptom. Luftvägsinfektioner hos barn, exempelvis, ger tillfälliga andningsproblem men det finns inga bevis för att luftvägsinfektioner medför ökad risk för eller ger skydd mot astma.
Professor Björkstén lägger också fram bevis för att behandling av små barn med bredspektrumantibiotika, antibiotika som slår mot i princip alla former av bakterier, leder till en ökad risk för att utveckla allergier senare i livet.
– Vår forskning visar att tarmflorans sammansättning hos barn är av avgörande betydelse för barnens risk att utveckla olika former av allergier. Ökad kunskap om sambandet mellan tarmflora och astma gör det möjligt att utveckla nya metoder för att förebygga och bota astma och andra allergisjukdomar, säger professor Björkstén.
Kontaktinformation
För kontakt med Bengt Björkstén: Telefon: 08-524 869 56, e-mail bengt.bjorksten@cfa.ki.se
Hittills har statens kostnader för efterbehandling av förorenade områden varit ca en miljard kronor. För att åtgärda de mest angelägna områdena uppskattar Naturvårdsverket att det krävs ytterligare ca 45 miljarder kronor. Miljöbalken kräver dessutom att miljöinsatser skall göras så att miljönyttan överskrider kostnaden för insatsen.
Med det arbetssätt som Jenny Norrman föreslår kan olika beslutsalternativ jämföras och beslutsfattare få information som hjälper dem att förstå vilka risker ett visst beslut medför. De fallstudier som genomförts i avhandlingen behandlar miljöproblem, men arbetssättet kan också tillämpas inom andra områden.
I avhandlingen går hon igenom den teoretiska bakgrunden för arbetssättet, beskriver arbetsgången och presenterar ett antal verktyg som kan användas för de analyser som ingår. Genom att tillämpa arbetssättet på verkliga fallstudier har hon kunnat dra slutsatser om fördelar och begränsningar med metoden. Fallstudierna som har genomförts behandlar nedläggning av en deponi, mellanlagring av använd asfalt, ombyggnad av en väg genom gruvavfallsmassor i Falun, samt sanering av en del av en förorenad industritomt i Gullspång.
Avhandlingen ”On Bayesian Decision Analysis for Evaluating Alternative Actions at Contaminated Sites” försvarades vid en offentlig disputation den 29 oktober på Chalmers. Opponent var Professor Roger Kasperson från George Perkins Marsh Institute, Clark University i Massachusetts.
Arbetet är utfört vid Institutionen för geologi och geoteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Statens Geotekniska Institut (SGI) har finansierat arbetet, Vägverket har bidragit med finansiering till en fallstudie i Falun och Länsstyrelsen i Västra Götaland har stött arbetet med en fallstudie i Gullspång.
Kontaktinformation
Mer information:
Jenny Norrman, Statens Geotekniska Institut (SIG), Regionkontor Väst, tel: 031- 778 6570,
e-post: jenny.norrman@swedgeo.se
Jonas Häckner, nationalekonomi
Hans forskning är inriktad på konkurrenspolitik, marknadsföringslagstiftning, mediapolitik, bostadspolitik, transportekonomi och priskarteller. Gemensamt för studierna är att hänsyn tas till att effekterna av ekonomisk politik och regleringar påverkas av strategiska överväganden hos företag, konsumenter och organisationer.
Stanislaw Karpinski, molekylär växtfysiologi
Hans huvudsakliga forskningsintresse fokuseras på genetiska, molekylära, fysiologiska och biofysiska mekanismer som kontrollerar det cellulära och totala signalsystemet som svar på en rad omgivande stressfaktorer. Han arbetar också med olika aspekter på
De ungerska själaregistren innehåller visserligen inte lika tydliga noteringar om kunskaper som de svenska husförhörslängderna. Men Hanna Zipernovszkys avhandling i religionsvetenskap visar att det finns mer att finna i de ungerska kyrkoarkiven än man tidigare anat. Bland gamla kyrkböcker på en prästgård på den ungerska landsbygden hittade hon ett häfte från 1800-talets mitt som innehöll information om en hel bys kunskaper i bl.a. läs- och skrivkunnighet, direkt jämförbar med svenska husförhörslängder. I häftet noteras skolgång, kunskaper i läsning och skrivning och det finns anmärkningar om t.ex. bön och bikt. Varför gjorde prästen detta dokument och var han verkligen ensam i hela Ungern om att göra detta slag av noteringar i sin församling?
Av Hanna Zipernovszkys analys framgår att drygt en femtedel av byns nära tvåtusen personer är läskunniga. Avhandlingen visar att den stora skillnaden mellan den ungerska katolska kyrkans undervisning och den svenska lutherska är vuxenundervisningen. Hade man konfirmerats i den katolska kyrkan ansågs man vara mogen. Vidare regelmässig undervisning ansågs i vanliga fall inte längre vara nödvändig, även om det fanns olika tillfällen till fördjupning i kristendomen. I Sverige däremot, från och med 1600-talet och två hundra år framåt, fortsatte undervisningen i hemmen med katekesen i centrum efter konfirmationen. Uppföljning och kontroll av kunskaperna i kristendom och läsning gällde alla i hushållet – även pigor och drängar – och var husfaderns ansvar.
Eftersom Umeå universitets utbildningshistoriska forskning, grundad på kyrkböcker, bildat skola och givit internationellt uppmärksammade resultat, har de svenska forskningsresultaten i ämnet varit en bra utgångspunkt för Hanna Zipernovszkys studie. Med hjälp av husförhörslängderna, ett källmaterial som ofta framhålls som unikt för Sverige, kan Svenska kyrkans roll i folkundervisningen följas på ett tydligt sätt. Den aktuella avhandlingen i religionsvetenskap tydliggör att det finns likartade källor i Ungern ur vilka bilden av prästerna som folkbildare också träder fram. Hanna Zipernovszky visar att ungerska katolska och protestantiska själaregister kan användas för fortsatt forskning om prästerskapets roll i kristendomsundervisningen och den kristna kyrkans insatser i folkbildningen.
Tisdagen den 30 november försvarar Hanna Zipernovszky, institutionen för religionsvetenskap, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”… att forma ungdomen till religiösa, moraliska och nytiga medborgare”. En studie av ungerska kyrkoarkiv som källmaterial för religionspedagogisk forskning.
Disputationen äger rum kl.13.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Arne Bugge Amundsen, Institutt for kulturstudier, Universitetet i Oslo.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Hanna Zipernovszky, institutionen för religionsvetenskap, Umeå universitet
Tel. 090-7866730 eller e-post Hanna.Zipernovszky@religion.umu.se
PROGRAM
13.00 – 14.15 Inledning
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier, professor sociologi
Framtidsteater I
Iwa Bohman och Peder Falk
Panel 1
Var kommer barnen in?
Kvinnor och män i framtidens familjer
Diskussionsledare: Christina Florin, professor historia, Institutet för Framtidsstudier
• Kristina Hultman, journalist, v ordf Demokratiinstitutet, Sundsvall
• An-Magritt Jensen, professor sociologi, Trondheims universitet
• Stefan Attefall, riksdagsman Kristdemokraterna
14.15-14.45 Kaffepaus
14.45-16.40 Panel 2
6-8 regioner, eller Hela Sverige ska leva?
Diskussionsledare: Erik Westholm, professor kulturgeografi, Institutet för Framtidsstudier
• Maud Olofsson, partiledare Centerpartiet
• Jan Edling, näringspolitisk expert LO
• Gunnel Forsberg, professor kulturgeografi, Stockholms universitet
Framtidsteater II
Iwa Bohman och Peder Falk
Panel 3
Får Sverige plats i världen?
Diskussionsledare: Thomas Lindh, professor nationalekonomi, Institutet för Framtidsstudier
• Göran Rosenberg, författare och journalist
• Mohammad Fazlhashemi, docent idéhistoria, Umeå universitet
• Lena Sommestad, miljöminister
16.40-17.00 Avslutning
Carl Tham, ambassadör, styrelseordförande Institutet för Framtidsstudier
Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier, professor sociologi
17.00-17.30 Mingel, vin och snacks
Kontaktinformation
Frågor: Besvaras av Torbjörn Lundqvist
tel: 08-402 12 33
Tel: +46 8 402 12 00 ● Fax: +46 8 24 50 14 ● E-mail: info@framtidsstudier.se
Box 591, SE-101 31 Stockholm ● Drottninggatan 33, 2 tr. ● www.framtidsstudier.se
Organisationsnummer: 802013-3198
Artikelns författare Åsa Petersén ingår i en forskargrupp som forskar om nervcellsöverlevnad på Wallenberg Neurocentrum i Lund. Hon har kunnat visa att möss med en motsvarighet till Huntingtons sjukdom förlorat en stor del av de nervceller i hypotalamus som uttrycker ämnet orexin. Orexin är viktigt för regleringen av sömn och vakenhet – brist på orexin kan leda till narkolepsi, en sjukdom som medför ett okontrollerbart sömnbehov.
– De celler i hypotalamus som uttrycker orexin tycks vara känsliga för sjukliga proteinansamlingar av den typ som uppstår vid Huntingtons sjukdom. De sjukaste mössen hade bara en fjärdedel så många orexin-uttryckande nervceller som kontrollgruppen, säger Åsa Petersén.
Hon har även funnit en nedsatt orexinproduktion hos Huntingtons-patienter. Orexin-nivåerna kan mätas i ryggmärgsvätskan och på sikt kanske också i blodet. Det innebär ett möjligt nytt sätt att via en biomarkör följa hur sjukdomen påverkar hjärnan och även – den dagen ett tänkbart läkemedel kommer fram – se hur sjukdomen svarar på behandling.
Kontaktinformation
Mer information Åsa Petersén, 046-222 05 25 eller 0709-42 06 42, asa.petersen@mphy.lu.se. Nature-notisen hittas på www.nature.com, sök på författarens namn.
Hur man med rimlig precision ska kunna söka och återvinna material på Internet eller i större databaser är ett problem som studeras inom ämnesområdet informationsåtkomst (”information retrieval”). Forskning inom detta område har främst gällt engelskspråkig text. Denna avhandling rör texter på svenska.
Avhandlingen behandlar olika sätt att automatiskt indexera (innehållsbeskriva) dokument i stora databaser för att förbättra möjligheterna till sökning och återvinning. Problemet att andra varianter av ett ord, än den variant användaren placerar in sin sökfråga, kan förekomma i dokumenten studerades. I studien testades metoder avsedda att motverka detta problem.
En testsamling bestående av 161336 svenska tidningsartiklar användes i studiens experiment. Fem olika metoder testades. Tre av dessa involverade transformering av ordformer till deras grundformer. Denna transformering skedde under indexeringen av tidningsartiklarna och resulterade i index bestående av ords grundformer. Två av de tre nämnda metoderna använde uppbrytning av sammansättningar vid indexeringen. Ett program för morfologisk analys av svenska ord utförde såväl transformeringen ifråga som uppbrytningen av sammansättningar. En fjärde metod avsåg att gruppera relaterade ord genom förkortning av orden i en sökfråga. Förkortningen av ord utfördes av en sökexpert. I en femte metod, studiens kontrollmetod, gjordes inget för att motverka problemet med förekomst av varianter av sökfrågeord i tidningsartiklarna.
Avhandlingens huvudsakliga slutsats är att såväl den nämnda transformeringen av ordformer till deras grundformer (tre metoder) som förkortningen av ord i sökfrågor var effektiva i den meningen att åtkomsten till relevanta tidningsartiklar förbättrades, i jämförelse med kontrollmetoden. Vidare gäller att de tre metoderna baserade på transformering av ordformer till deras grundformer var nästa lika effektiva som den metod, som involverade förkortning av ord. Resultatet ger stöd för att åtkomsten till svenska dokument kan förbättras avsevärt om en metod för transformering av ord till deras stammar tillämpas vid indexering samt på de ord som ingår i användares sökfrågor.
Avhandlingens titel: The effects of indexing strategy-query term combination on retrieval effectiveness in a Swedish full text database
Avhandlingsförfattare: Per Ahlgren , tel. 033-101195(bost.), 033-435 4065(arb.)
e-post:.per.ahlgren@hb.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Jussi Karlgren, Kista
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 december 2004 kl. 13.15, Stora Hörsalen, Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Avhandlingen beskriver en ny familj av tretton gener hos bananflugan som spelar en central roll för immunförsvaret. Dessa gener ger upphov till en grupp s.k. PGRP-proteiner (PGRP = peptidoglycan recognition proteins, dvs. peptidoglykan-igenkänningsproteiner) som kan känna igen bakterier och fästa sig vid deras cellväggar. Bland de tretton beskrivs särskilt en ny immunreceptor (PGRP-LC), som snabbt känner igen bakterier i kroppen och aktiverar ett effektivt immunförsvar. Det gör att flugorna kan klara stora mängder bakterier: En bananfluga med immunreceptorn PGRP-LC överlever till och med att man injicerar en mängd bakteriekultur som motsvarar hela dess blodvolym. Om flugan däremot saknar PGRP-LC kan det räcka med en enda bakterie för att döda den. Olika former av PGRP-LC verkar vara specialiserade på olika typer av bakterier.
Dessa upptäckter kan ha omedelbar betydelse för den medicinska forskningen. I människan har fyra PGRP-gener från samma genfamilj påträffats. Deras funktioner är fortfarande oklara, men det är tänkbart att några av dem har en liknande funktion för människan som för bananflugan.
Varje dag blir vi konfronterade med miljontals bakterier som tar sig in i kroppen, t.ex. genom småsår. Vi klarar detta utan problem tack vare ett väl fungerande naturligt immunförsvar. Det kan tänkas att människans PGRP-gener bidrar till detta skydd och hjälper oss att överleva de vardagliga bakteriella angrepp vi är utsatta för.
Thomas Werner finns vid UCMP och nåt på tel 070-283 54 36, e-post:
Thomas.werner@ucmp.umu.se
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-355
Avhandlingen läggs fram vid Umeå Center för Molekylär Patogenes (UCMP) och har titeln Peptidoglycan recognition proteins in Drosophila melanogaster. Svensk titel: Peptidoglykan-igenkänningsproteiner i bananflugan.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Sal Betula, by 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor Bruno Lemaitre, Centre de Genetique, CNRS, Gif-sur-Yvette, Frankrike.
I Sverige finns idag uppskattningsvis 10 000 – 16 500 personer som tidigare haft barnförlamning, polio. De flesta hade en period med förlamning i ben, armar och andningsmuskler i varierande grad. Vanligen gick symptomen helt eller delvis tillbaka efter veckor till månader. Efter införandet av vaccination i slutet av 1950-talet har polio utrotats i Sverige och är sällsynt i andra delar av västvärlden. Däremot har man sett i vissa delar av världen, t.ex. i USA att liknande symptom kan orsakas av andra virustyper, mot vilka vaccin ännu ej finns.
En stor del av de personer som tidigare haft polio upplever nu, årtionden efter det akuta insjuknandet, nya eller tilltagande symtom där svaghet, minskad uthållighet och smärta dominerar (det sk postpoliosyndromet) . Orsakerna till dessa symptom är inte klarlagda. Arne Sandberg har under sitt avhandlingsarbete kartlagt de mekanismer som ligger bakom den sent uppträdande tilltagande muskelsvagheten efter genomgången polio. Olika metoder för mätning av nervfunktion, muskelfunktion, samt reflexer användes. Totalt har ca 700 personer med genomgången polio undersökts med en eller flera av dessa metoder.
Han visar att svagheten efter polio huvudsakligen beror på förlust av de nervceller i ryggmärgen som styr muskelfunktionen. Den nya svagheten är en avmaskering av en normal process. Med stigande ålder förlorar alla friska människor nervceller, något som dock inte märks hos dem, eftersom det finns en stor reserv av nervceller och god kapacitet till utväxt av nya nervtrådar när vissa försvinner. Efter polio har man inte dessa reserver och de åldersbetingade effekterna med svaghet och trötthet blir uppenbara mycket tidigt. Dessutom är denna cellförlust troligen snabbare än normalt hos dem som haft polio. Egna och andras undersökningar tyder på att muskulär överanvändning kan påskynda processerna av cellförlust.
Avhandlingen pekar på behovet och värdet av en neurofysiologisk kartläggning av nerver och muskler hos personer som haft polio. Sådana undersökningar är av betydelse för rätt rådgivning till dem och till deras vårdgivare.
Kontaktinformation
Arne Sandberg kan kontaktas på 018-611 3440, eller via e-post Arne.Sandberg@akademiska.se
Akutmedicin är ännu inte någon formell medicinsk specialitet i Sverige men det bedrivs för närvarande ett intensivt arbete för att skapa grunder för detta bl a genom svensk akutmedicinsk förening där Thomas Olsson sitter i styrelsen. En viktig del i utvecklingen av en medicinsk specialitet är den vetenskapliga aktiviteten inom disciplinen. Som ett led i detta arbete har han skapat ett s.k. scoringsystem för att bedöma svårighetsgraden av sjukdom oavsett diagnos hos internmedicinska patienter som söker på akutmottagningen. Detta riskskattningsinstrument kan inom 20 minuter efter ankomsten till akutmottagningen tjäna som underlag för att bedöma risken för en patient att avlida under vårdtiden. Något liknande instrument för patienter på en akutmottagningen har inte funnits tidigare.
Det nya scoringsystem, Rapid Emergency Medicine Score (REMS), prövades på mer än 12 000 patienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och omfattade fem fysiologiska variabler (blodtryck, andningsfrekvens, hjärtfrekvens, medvetandegrad, syrgasmättnad i arteriellt blod) samt patientens ålder. Slutsumman i systemet blev 26, där låg poäng motsvarade små avvikelser i dessa variabler och hög summa grava avvikelser. Det konstateras i avhandlingen att för varje poängs ökning i REMS ökar risken att avlida under vården 1.4 gånger oavsett vilken sjukdom/symtom patienten hade. När systemet prövades på enskilda symtomgrupper visade det sig att det hade giltighet även för enskilda stora grupper på akutmottagningen, såsom patienter med bröstsmärta, diabetes, stroke osv. Han följde sedan dessa 12 000 patienter och fann att REMS kunde förutsäga risken att dö över så lång tid som fem år efter det aktuella besöket på akutmottagningen.
Tänkbara användningsområden för Olssons scoringsystem är jämförelser mellan olika akutmottagningar vad gäller effektivitet, politiska beslut vad gäller resursutnyttjande i sjukvården, i vetenskapliga sammanhang där man söker få prognostiskt likvärdiga grupper vid studier av behandlingsmetoder och slutligen som sorteringsinstrument för sjuksköterskor på akutmottagningen. Då REMS även kan predicera dödligheten över flera år efter det akuta besöket kan det även utgöra underlag för läkare, patienter och anhöriga i den fortsatta vården och uppföljningen, då prognosbedömning i ett längre perspektiv alltid är en viktig del.
Kontaktinformation
Thomas Olsson kan kontaktas på 063-153975, 063-153000 eller via e-post thomas.olsson@jll.se
