Hans Agné argumenterar för flera politiskt brännbara påståenden. I motsats till vad som ofta hävdas i den allmänna debatten konstaterar han att förmågan att fritt bestämma utgiftsnivåer i den offentliga sektorn har stärkts under internationaliseringsprocessen efter andra världskriget. Han visar också att finansmarknadernas radikala internationalisering från mitten av 1980-talet inte har lett till någon mer turbulent och svårförutsebar situation när det gäller tillväxtutvecklingen, vilket går på tvärs mot ett vanligt påstående i diskussionen om så kallad Tobin-skatt.
Internationaliseringen har ofta påståtts urholka demokratin genom att regeringarna blivit mer självständiga på bekostnad av de nationella parlamenten. Ett skäl för en sådan utveckling skulle vara att regeringarna måste förhandla med andra stater och internationellt verksamma företag och därför behöver ett stort eget manöverutrymme för att politiken inte skall bli ineffektiv. Men Hans Agnés undersökningar visar att parlamenten trots allt inte förlorat makt till regeringarna, åtminstone inte på det budgetpolitiska området.
Avhandlingen utmynnar i en tolkning av demokratin som den politiska form där så många som möjligt bestämmer så mycket som möjligt. I kombination med undersökningens empiriska resultat skulle den formuleringen peka på nya demokratiska värden i en rad praktiska förändringar, bland annat:
– att öka oppositionens inflytande inom utrikespolitiken
– att upplåta platser i nationella parlament till folkvalda politiker från andra länder
– att utvidga möjligheterna att nationellt och internationellt omfördela ekonomiska resurser
– att fortsätta utvecklingen av internationell handel,
Doktorsavhandlingens titel: Democracy Reconsidered: The Prospects of its Theory and Practice during Internationalisation: Britain, France, Sweden, and the EU
Disputationen äger rum fredagen den 5 november kl. 10.00 sal G, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är professor Jörgen Hermansson, Uppssala universitet
Hans Agné kan nås på telefon: 08-16 31 97 eller e-post: hans.agne@statsvet.su.se.
Dagens hygieniska livsstil har minskat risken att drabbas av infektioner, men kan också ha påverkat vår normala tarmbakterieflora. Biomedicinsk analytiker Erika Lindberg har i sin avhandling undersökt hur tarmbakteriefloran etableras hos svenska barn under första levnadsåret. Resultaten visar att traditionella tarmbakterier, som kolibakterie och arter av Bacteroides, har minskat i barnens tarmflora. Det tyder på att dessa bakterier endast i låg omfattning sprids mellan individer. I stället är idag stafylokocker de första bakterier som uppträder i tarmen hos spädbarn.
– I första hand finns stafylokocker i hudens normalflora. Jag tror att den ökade förekomsten av stafylokocker i tarmen hos svenska spädbarn beror på en minskad konkurrens från traditionella tarmbakterier, säger Erika Lindberg.
I sin avhandling har hon därför studerat hur den gula stafylokocken Staphylococcus aureus slår sig ner i de svenska spädbarnens tarmflora. Ungefär 80 procent av barnen hade den gula stafylokocken i sin tarmflora vid något tillfälle under det första levnadsåret. Forskningen visar också att de flesta av stammarna kommer från föräldrarnas hud. Majoriteten av stammarna var resistenta mot vanligt penicillin, vilket stämmer med tidigare studier. Resistens mot andra antibiotika var ovanligt. Stammar som var resistenta mot något antibiotika stannade kvar i tarmen i samma utsträckning som helt känsliga stammar, vilket tyder på att resistensen inte medför någon nackdel för gul stafylokock i tarmmiljön.
Erika Lindberg har också jämfört förekomsten av gul stafylokock i tarmen mellan italienska och svenska småbarn. Hon fann att den gula stafylokocken var betydligt vanligare hos de svenska barnen. Barn som ammades fullt till fyra månader och barn med äldre syskon hade oftare bakterien i tarmfloran, medan den förekom mer sällan hos barn som hade husdjur hemma. Att gul stafylokock är vanligare hos svenska jämfört med italienska barn beror dock troligen inte på dessa skillnader i livsstil.
– Jag tror att skillnaden beror att andra tarmbakterier konkurrerar ut den gula stafylokocken hos de italienska barnen, säger Erika Lindberg.
Hon säger att det finns mycket kvar att lära om den gula stafylokocken och hur den påverkar barnen.
– Gula stafylokocker bildar ofta toxiner som aktiverar immunsystemet. Nu vill vi veta om förekomsten av sådana bakterier i tarmfloran kan påverka barnets immunsystem, till exempel risken att utveckla allergi.
Avhandlingen är skriven av:
biomedicinsk analytiker Erika Lindberg, telefon: 031-342 61 69, 0733-43 87 18, e-post: erika.lindberg@microbio.gu.se
Handledare:
docent Agnes Wold, telefon: 031-342 46 17, e-post: agnes.wold@microbio.gu.se
Avhandling för medicine doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin
Avhandlingens titel: Staphylococcus aureus in the infantile bowel flora
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Det Stora Nordiska Priset går i år till vaccinforskaren professor Jan Holmgren från Göteborgs universitet. Hans forskning om kolerasjukdomens mekanismer har lett till ett vaccin som nu används i ett 50-tal länder framför allt i tredje världen. En praktisk fördel är att vaccinet inte behöver ges via injektioner utan är drickbart. Nu arbetar Jan Holmgren bl a med forskning kring nya vacciner som kan påverka slemhinnan i mag-tarmkanalen, luftvägarna och könsorganen.
De andra forskarna har utsetts av var och en av de medicinsk fakulteterna i landet.
Martin L Olsson, docent på avdelningen för transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på Blodcentralen Skåne, har fått priset för sin blodgruppsforskning. Dess övergripande mål är att göra blodtransfusioner ännu säkrare än idag. Olsson deltar bl a i ett projekt som handlar om att omvandla A-, B- och AB-blod till 0-blod, vilket skulle ta bort risken för transfusioner med fel donatorblod.
Birgitta Rasmusson är docent vid avdelningen för medicinsk mikrobiologi i Linköping. Hennes forskning gäller mikroorganismer som lyckas överleva och föröka sig inuti makrofager, en typ av vita blodkroppar som normalt ska döda sådana invaderande organismer. Hennes grupp har särskilt studerat den potentiellt dödliga tropiska parasiten Leishmania donovani och hur den lurar kroppens immunförsvar.
Johan Ericsson från Ludwiginstitutet för cancerforskning i Uppsala studerar regleringen av mängden kolesterol i blodet. Hans intresse riktas mot ett protein kallat SREPB, en s k transkriptionsfaktor som reglerar de gener som kontrollerar mängden kolesterol och andra fetter i cellerna. Forskningen har bäring på stora folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes.
Tommy Nilsson är professor i funktionell morfologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hans forskning handlar om de signaler som cellerna använder för att på rätt sätt hålla kvar vissa proteiner i cellen medan andra nybildade fettämnen och proteiner transporteras vidare. Han har bl a kunnat beskriva en ny transportväg som utnyttjas av giftämnen – toxiner – som vill ta sig in i cellen.
Sun Nyunt Wai, docent i medicinsk mikrobiologi vid Umeå universitet, är inriktad på bakteriers egenskaper. Hennes forskning handlar om hur s k gramnegativa bakterier kan exportera toxiner och andra proteiner genom att knoppa av särskilda blåsor, vesiklar, från sina yttermembran. Sådana vesiklar frisläpps bland annat från en typ av kolibakterier som är en vanlig orsak till diarréer i tredje världen.
Johan Ericson tillhör Karolinska Institutets Center of Excellence in Developmental Biology. Hans forskning är inriktad på de mekanismer som reglerar bildningen av nervceller under ett embryos utveckling. Ericson har bl a beskrivit hur signalämnen och transkriptionsfaktorer samverkar vid bildandet av motorneuron (nervceller som styr rörelser) i ryggmärgen och i hjärnstammen.
Kontaktinformation
Mer information Monica Vikingsson, tel 046-17 20 95, fernstrom@medfak.lu.se
Under 1980-talet öppnades det kulturella klimatet i Kina och en snabb pluralisering och vitalisering skedde. Forskning om religion fick ett uppsving under denna period, liksom antalet troende. Bland intellektuella framträdde i mitten av 1980-talet ett antal yngre forskare som utifrån kristen etik och värderingar uttryckte skarp kritik mot traditionell kinesisk kultur i form av daoism och konfucianism.
Dessa forskare menade också att kinesiska intellektuella vid 1900-talets början och framåt hade missförstått det moderna Västerlandet som enbart baserat på rationalitet. Istället, menade de, skulle man se den viktiga roll som kristendomen spelat för skapandet av det moderna Väst. I Kina hade man istället tagit till sig marxismen och utvecklat en människosyn med utilitaristiska tendenser vilket berett väg för de politiska och mänskliga katastrofer som drabbat landet.
Fredrik Fällman tar i sin avhandling vid Institutionen för orientaliska språk, Stockholms universitet upp kopplingen mellan tro och modernitet hos elitintellektuella i dagens Kina, men gör också en återkoppling till tidigare sekler och liknande fenomen. Fokus ligger på Liu Xiaofeng (f. 1956), med kontrasterande jämförelser till andra samtida forskare. Liu och andra menar att den enskilda individen i konfucianskt tänkande reducerats alltför mycket, likaså i fallet daoismen. Att se människan är viktigt för dessa forskare. De menar att identiteten som människa eller kristen kommer före den etniska tillhörigheten, t.ex. som kines. Bristen på transcendens inom konfucianism är också central i Liu Xiaofengs kritik.
Det fåtal bland dessa intellektuella med intresse för kristendomen som öppet uttryckt sin tro har fått namnet ”kulturkristna”. Uttrycket används också ofta för att beteckna hela fenomenet med teologiskt intresserade forskare, oavsett om de tror eller inte. Relationen till kyrkan i Kina är ansträngd men paradoxalt finns ofta en större teologisk bildning hos de ”kulturkristna” än i kyrkan. Fällman menar att förståelse av detta fenomen är viktigt för att analysera det intellektuella klimatet i dagens Kina och varför kristen etik och tro kan ses som alternativ av allt fler i dagens Kina. Religionsstudier är idag åter ett legitimt akademiskt ämne. Valet av teologi och kristen tro är också ett starkt ställningstagande mot det rådande politiska systemet.
Doktorsavhandlingens titel: Salvation and Modernity: Intellectuals and Faith in Contemporary China
Disputationen äger rum torsdagen den 4 november kl. 13.00 i Aulan, Institutionen för orientaliska språk, Kräftriket 4, Albano. Opponent är professor Yang Huilin, Renmin University of China, Beijing, Kina.
Fredrik Fällman kan nås på mobil 070-5284884 eller e-post fredrik.fallman@orient.su.se.
Om stallgödsel myllas ned i marken med hjälp av billar, i stället för att spridas ut över marken, minskar ammoniakavdunstningen och mer kväve blir tillgängligt för grödorna. Hur gödselbillen är utformad har dock stor betydelse för spridningsresultatet. Teknikagronom Lena Rodhe har i sitt doktorsarbete dels utvärderat de spridningsmetoder som används idag, dels utvecklat den tubulatorbill som kan placera flytgödsel i täckta skåror i vall även under hårda markförhållanden.
I slåttervall utvärderades olika typer av ytmyllare, som placerar flytgödseln mindre än 5 cm djupt i öppna skåror, så kallad öppen ytmyllning. Endast en av ytmyllarna klarade av att placera flytgödseln under markytenivå på tre olika jordar (lättlera, mellanlera och styv lera). Då avgick i medeltal 39 procent av ammoniumkvävet som ammoniakgas till omgivningen. Det är ganska mycket, men ända en halvering av förlusten jämfört med om flytgödseln sprids i strängar (så kallad bandspridning) på markytan. Studierna visade också att kvaliteten på det gräs som skördas på vallen (ensilaget) blir bättre vid ytmyllning än vid bandspridning, även om gödseln myllades dåligt, dvs. till stor del hamnade på markytan.
För att kunna ytmylla flytgödseln i täckta skåror, så kallad täckt ytmyllning, utvecklade Lena Rodhe en tubulatorbill, som jämfördes med en skivbill. Tubulatorbillens fördelar var dels att den gav knappt mätbara ammoniakförluster, dels att den krävde lägre krafter för att tränga ned i marken än skivbillen.
Lena Rodhe har bedrivit sin forskning vid JTI ? Institutet för jordbruks- och miljöteknik och disputerar vid institutionen för biometri och teknik, SLU.
Teknikagronom Lena Rodhe försvarar sin avhandling den 5 november kl. 9.30 i föreläsningssalen på Institutionen för biometri och teknik, SLU. Titeln på avhandlingen är ?Utveckling och värdering av ytmyllning av flytgödsel i vall? (Development and evaluation of shallow injection of slurry into ley). Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Opponent är professor Richard J Godwin från Cranfield University, Silsoe, Bedford i Storbritannien.
Kontaktinformation
För vidare information kontakta Lena Rodhe på tel 018-30 33 51 eller via e-post lena.rodhe@jti.slu.se
Publikationen JTI informerar nr 103 beskriver populärvetenskapligt delar av forskningen och kan hämtas gratis på www.jti.slu.se.
Det finns gott om kottar med frö av fin kvalitet i större delen av landet. Men på högre höjder över havet bör man inte låta sig luras av att fröträden har gott om kottar. Eftersom sommaren 2004 var kall kan det finnas ont om grobart frö i bestånd på hög höjd över havet. Där var klimatet extra kärvt när fröna skulle mogna.
– Bland annat i Västerbotten är det osäkert om tallfröet gror i bestånd på över 250 meters höjd över havet. I Dalarna bör man vara försiktig från 350 meters höjd över havet, säger Ulfstand Wennström som är ansvarig för Skogforsks kott- och fröprognoser.
Men gränsen är inte knivskarp. I Västerbotten finns det trots allt bestånd på 350 meter över havet med fullgod frömognad.
– Det viktiga är att förvissa sig om att fröna har fullgod kvalitet innan man lägger ner pengar på att markbereda, säger Ulfstand Wennström.
För att lyckas med självföryngring av tall är det viktigt att skogsägaren markbereder före fröfallet. Det ger en god groningsmiljö för fröna. Markberedningen bör göras nu under hösten om marken fortfarande är bar. Den kan också göras under våren mellan snösmältningen och fröfallet, som börjar i april-maj och pågår in i juni.
Kontaktinformation
Kontakt:
Ulfstand Wennström; tel: 090-15 09 72, 070-549 80 09.
Att det blir mer brus i ett trådlöst system beror bland annat på att signalerna studsar och hindras av föremål mellan sändare och mottagare. Oavsiktliga kommunikatörer, exempelvis mikrovågsugnar, kan också bidra till att öka bruset.
I sitt doktorsarbete har Elisabeth Uhlemann studerat realtidskommunikation i trådlösa system. Realtidskommunikation innebär att informationen måste vara mottagen och tolkad inom en viss tidsgräns. Trådlösa realtidssystem är än så länge ganska ovanliga. Enkla system finns till exempel i datorer och i inbyggda system i bilar. I en framtid kommer dessa system att bli allt fler och allt mer komplicerade och då blir det viktigt kunna urskilja meddelandet trots bruset.
Människor som talar med varandra i en brusig miljö underlättar kommunikationen genom att upprepa budskap som inte nått fram fullt ut. Vid upprepningen kan budskapet förändras, exempelvis förenklas eller byggas ut. Man kan också välja att höja rösten. Datorer och sensorer som kommunicerar gör på liknande sätt, man kan låta dem repetera exakt samma meddelande eller bara en utvald del. Man kan också ”höja rösten”, men då går det åt mer energi vilket inte är bra, eftersom man dels stör andra kommunikatörer, dels är angelägen om att spara energi, då trådlösa system vanligen är batteridrivna.
Man kan välja att skicka mer redundans, vilket innebär att ett överskott av information skickas. Redundans är information som kan försvinna utan att innehållet i meddelandet som helhet går förlorat, som till exempel upprepningar. Då redundans läggs till kallas det kodning. Kodningen kan göras adaptiv genom repetitioner som sker endast då mottagaren särskilt ber om dem, det vill säga då kommunikationsmiljön är särskilt brusig.
Elisabeth Uhlemann har analyserat hur kommunikationen kan ske på ett effektivt sätt. Hur skall kodningen bäst göras? Hur många ”ord” skall första ”meningen” innehålla? Hur många repetitioner skall göras på den begränsade tid man har i ett realtidssystem? Hur mycket och vilken information bör varje repetition innehålla?
– Ju fler ”bokstäver” eller ju mer redundans man har i sitt första meddelande, desto mindre är sannolikheten för att meddelandet skall behöva upprepas. Men mer redundans kräver mer energi, säger Elisabeth.
I avhandlingen visar hon att det finns ett optimalt värde som man bör hålla sig till för att minimera mängden redundans. Man kan också effektivisera informationen genom att välja att skicka vissa ”bokstäver” först (som läsare kan man ofta tolka en text rätt även om flera bokstäver saknas).
Ett exempel på trådlös realtidskommunikation skulle kunna vara att person A skall desarmera en bomb. Bombexperten B skall ge instruktioner trådlöst till A, exempelvis med hjälp av en megafon. Informationen måste fram innan bomben detonerar. Dessutom är området fullt av liknande kommunikatörer med megafoner. Varje gång någon använder sin megafon störs de andra. Dessutom går det åt batteri när megafonen används Vi kan tänka oss följande dialog som exempel på adaptiv kodning:
B: ”Klipp av den långa röda kabeln.”
A: ”Va?”
B: ”Klipp av den vänstra, grövsta, ljusa kabeln.”
– Ju mer B säger första gången desto mindre blir risken att behöva upprepa, men å andra sidan går det åt mer energi och omgivningen störs mer, förklarar Elisabeth.
Avhandlingen ”Adaptive Concatenated Coding for Wireless Real-Time Communications”försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 22 oktober.
Kontaktinformation
Mer information:
Elisabeth Uhlemann, Institutionen för datorteknik, Chalmers, tel:031-772 1652,e-post: bettan@ce.chalmers.se
samt Institutionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, Högskolan i Halmstad,
tel: 035-167195, e-post: bettan@ide.hh.se
Skillnader mellan formella och informella system förekommer i så gott som alla företag, mer i större än mindre. Det är egentligen för det mesta positivt. Många exempel visar att rimliga tolkningar av krångligt skrivna arbetsinstruktioner är en nödvändighet. På så sätt fungerar organisationen trots, inte tack vare, instruktionerna.
Men skillnaderna kan också leda till att regelverken blir mer ett hinder än ett stöd för projekt inom företaget. Det visar en delstudie i Jan Wickenbergs doktorsavhandling på Chalmers. Han har i sin avhandling undersökt om man kan förbättra projektorganisationer genom att lyfta fram och diskutera det som projektledare vanligtvis inte pratar om.
En projektledare får respons och ledning på sitt arbete genom projektets styrgrupp. Till den rapporteras för det mesta rationella problem, som teknikval och resurstilldelning. Frågor av mer politisk art, som till exempel vilka människor som motarbetar projekten, är inte lika självklart att ta upp. En hårt tidspressad styrgrupp serveras istället ”ofarlig” information med fokus på formellt fortgående. Men projektledaren får aldrig någon egentlig ledning i hur projektet bör navigeras i sin omgivning – det viktiga informella systemet. Och det kan vara ödesdigert.
– För det mesta kan man utgå ifrån att folk inte gör som man säger till dem. En vanlig reaktion är att reagera med att försöka styra upp det hela och utöva mer kontroll. Men det är oftast fruktlöst. Sådana försök leder bara till att det man vill åt flyr iväg någon annanstans, säger Jan Wickenberg.
Istället handlar det om att försöka använda sig av det informella systemet och inte bekämpa det. Jan Wickenbergs studier pekar på att det faktiskt går, genom att ett formellt stödsystem inrättas som legitimerar det informella systemet.
– Det innebär att man har en coach för projektet som försöker hjälpa projektledaren att navigera projektet framåt, att vara en samtalspart och hjälpa till att ge förklaringar på mystiska motgångar. För att det ska fungera måste coachen agera som en skugga och inte själv vilja ta åt sig av framgångar för projektet.
Jan Wickenberg har utformat en sådan konfidentiell coachningsmetod, kallad projektinitieringsgranskning, PIG, och prövat den på ett företag. Rapporterna från projektledarna var positiva – de ser metoden som ett kostnadseffektivt sätt att utveckla projektledarens förståelse för sitt projekt och förmågan att leda det framgångsrikt.
Några viktiga villkor måste uppfyllas:
· Stödsystemet får inte försöka kontrollera det informella systemet
· Stödsystemet får inte rapportera detaljer om det informella systemet som gör att individuella aktörer eller skeenden går att identifiera
· Stödsystemets syften måste tillfredsställa aktörers intressen i det informella systemet
Doktorsavhandlingen heter ”Exploring the Shadows of Project Management-Augmenting Effectiveness through Legitimized Non-disclosure” och lades fram vid Institutionen för projektledning, Sektionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers tekniska högskola, Göteborg i juni 2004.
Jan Wickenberg är civilingenjör och arbetar på AstraZeneca. Han har utfört sitt arbete inom ramen för Fenix -en satsning inom området ledning och organisering av industriell forskning och utveckling. Sedan 1998 drivs en företagsforskarskola där doktorander som är anställda vid de medverkande företagen genomgår en integrerad forskar- och ledarutbildning på fem år.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jan Wickenberg, tel 031-776 17 33, 0708-46 73 33
E-post: jan.wickenberg@fenix.chalmers.se
I sin forskning har Wullens vidareutvecklat en datormodell för att simulera mötet mellan däck och vägyta. Modellen erbjuder möjlighet att ta fram däck och vägytor för minskat vägtrafikbuller, utan att kräva tidsödande empirisk utveckling.
Buller från vägtrafik är ett stort miljöproblem. Det mest störande ljudet från vägtrafik är i frekvensområdet 1000 – 2000 Hz, där vår hörsel är som bäst, och det är också i det området däck/vägbanebullret är som starkast. För personbilar bestäms trafikbullret av däck/vägbanebullret redan vid hastigheter över 30 km/h och för lastbilar och bussar vid hastigheter över 70 km/h. Vid lägre hastigheter är andra ljudkällor hos fordonet starkare and däck/vägbanebullret.
I sin avhandling presenterar Frédéric Wullens en av de mest avancerade modellerna för att simulera interaktion mellan däck och vägbana. Simuleringsverktyget kan användas för att virtuellt göra prototyper både för däck och vägytor, med avseende på däck/vägbanebuller.
Simuleringsverktyget bygger på en tredimensionell modell över kontakten mellan däck och vägyta. För simuleringen krävs information om däckets mönster och bredd, vägytans ojämnhet, däckets gummiblandning samt hastighet och last.
Simuleringsverktyget har validerats genom mätningar på däck som rullat på en testtrumma och det har givit mycket god överensstämmelse för den förutsagda däcksvibrationen. Verktyget ger möjlighet att studera olika vibrationsfält hos däcket och för att fastställa vilken del av vibrationerna som bidrar med mest ljudstrålning. Modellen kommer att byggas ut till att även inkludera förutsägelser om rullmotstånd och trafiksäkerhet.
Kontaktinformation
Mer information:
Frédéric Wullens, frederic@ta.chalmers.se
Wolfgang Kropp, professor teknisk akustik, 031- 772 22 04, wk@ta.chalmers.se
Arbetslivets omvandling har under de senaste decennierna engagerat såväl arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som en mångfald andra aktörer. Det handlar om ökad konkurrens samt om en allt snabbare kunskaps- och teknikutveckling Detta ”kräver” inte bara en flexibel och kompetent produktionspersonal utan även nya former för styrning. Gun-Britt Wärvik har följt utvecklingen av nya former för styrning vid två arbetsplatser inom verkstadsindustrin. Hur ser styrningen ut om man befinner sig på produktionsgolvet? Det tayloristiska idealet om en kontrollerad produktionspersonal överges till förmån för anställda som tar egna initiativ och delar ledningens visioner. Studien belyser försök att åstadkomma en sådan förändring. Produktionsledningen introducerar arbetslag, kompetensstegar och datoriserade produktionsplaneringssystem.
Studien visar att flera av de nya ”ledningsredskapen” är svåra att använda på produktionsgolvet och att de sällan ger verklig vägledning. De nya redskapen påverkas dessutom av de gamla metoderna. Kundernas sätt att beställa har stor inverkan på produktionspersonalens arbete. I detta läge utvecklar personalen egna lösningar, men för att dessa skall få fäste i organisationen krävs det tillit från ledningens sida. Produktionsledningen kan dock inte lita till produktionspersonalens kreativitet på grund av en stark press från överordnade angående ekonomisk uppföljning. Pressen från kunder att i tid leverera unika produkter till ett så lågt pris som möjligt är också stark. Det handlar om ett stort omvandlingstryck som leder till två olika sätt att tänka och handla: dels krav på central styrning och detaljerad kontroll av produktionspersonalen, dels krav på produktionspersonalens egen initiativkraft och kreativa lösningar på uppkomna situationer. Den situation som skapas kan beskrivas som ett korstryck av närmast blockerande art. Såväl produktionsledning som produktionspersonal drabbas av detta.
Författare: Gun-Britt Wärvik, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Tel 031/773 2266. E-post: gun-britt.warvik@ped.gu.se
Handledare Professor Per-Olof Thång, tel 031/773 2239, e-post: per-olof.thang@ped.gu.se, Fil dr Rita Foss Fridlizius, tel 031/773 2418, e-post rita.foss@ped.gu.se Titel: Ambitioner att förändra och artefakters verkan. Gränsskapande och stabiliserande praktiker på produktionsgolvet.
Disputation: Fredagen den 12 november 2004 kl 9.15 i sal D3:50 vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Frölundagatan 118 i Mölndal
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Avhandlingen handlar delvis om en ny idé om probiotika, en probiotika för kvinnor som riktar sig både mot tarmen och mot vagina. Detta är en ny, framtida växande, nisch som har uppstått på grund av resistens mot antibiotika och åtföljande misslyckande i att bota kvinnosjukdomar som urinvägsinfektioner, bakteriell vaginos, svamp-infektioner, mm.
Idag lider en stor majoritet av halva jordens befolkning av dessa sjuk-domar. Varje år får tusentals svenska tjejer svåra underlivsskador av bl a receptfria svampmediciner.
I vaginan hos friska kvinnor dominerar olika arter av bakteriesläktet Lactobacillus vilket är gemensamt för kvinnor över hela världen.
Laktobacillerna kan obehindrat förankra sig på den vaginala slemhinnan och där leva av slemhinnans sockerarter. Den normala vaginala floran härstammar från den rektala floran vilket betyder att de mikroorganismer som följer med födan och överlever hela mag-tarm-passagen till slut står att finna där.
Laktobacillerna i vaginan bidrar till att bibehålla ett friskt vaginalt ekosystem. De sänker pH-värdet vilket ger en sur miljö, de bildar väteperoxider och bakterio-cinliknande substanser vilket gör att patogena (sjukdomsframkallande) bakterier, jäst och svampar, som kan ge vaginala sjukdomar, inte kan växa.
Det är en viktig symbios i det vaginala ekosystemet där både människan och laktobacillerna tjänar på samarbetet.
Av denna nyttiga och nödvändiga bakterieflora med olika arter av släktet Laktobaciller dominerar 1-2 arter och upprätthåller en viktig balans och ett skydd. Men när en kvinna får obalans i denna bakterieflora av olika anledningar som t ex stress, nedsatt immun-försvar, överdriven tvättning, nya sexpartners m m, så kan de farliga mikroorganismerna ta över och föröka sig en miljö där de normalt sätt hålls tillbaka av Lactobacillerna.
För att förebygga sådana tillstånd är ett probiotisk livsmedel för kvinnor fullt möjlig och tas fram.
Genombrotten i forskningen ligger i försöken att först isolera de nämnda bakterierna från vagina hos frivilliga, friska kvinnor, odla upp dem, tillsätta dem i livsmedel vilket intas av kvinnorna och sedan återfinna dessa i deras avföring och vagina. Ett annat genombrott är att ha hittat nya dominanta arter, vilka kan komma att användas i detta syfte i framtiden.
En framtida produkt är alltså tänkt att intas oralt av kvinnor i förebyggande syfte eller vid obalans för att upprätthålla eller återställa denna viktiga bakterie-flora. Det finns redan sedan tidigare sådana produkter men de appliceras direkt i vaginan t.ex. via tamponger och alltså ej förebyggande eller naturligt.
Alejandra – med chilensk ursprung och delvis uppvuxen i Rosengård – är också en av författarna till den nyligen utgivna boken Bakteriell Vaginos, som är tänkt att ligga som grund för en del av läkar-utbildningen i Sverige. Hon är även anställd som paneldeltagare i en av Formas beställda projektet Mat för livet, framtidssyn 2025, som presenteras i april år 2005.
Kontaktinformation
Alejandra Vásquez, Avdelningen för livsmedelsteknologi, LTH, forskargruppen Livsmedelshygien vid Lunds universitet. Telefon: 046-222 83 26, Mobil: 0736-57 99 90. E-mail: alejandra.vasquez@livsteki.lth.se
Diabetiker har två till fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-diabetiker. Kvinnor med diabetes är särskilt drabbade. Forskarna har inte vetat varför skillnaden mellan diabetiker och icke-diabetiker är större bland kvinnor än bland män. Överläkare Annika Dotevall har därför i sitt avhandlingsarbete undersökt varför kvinnor med diabetes förlorar det skydd mot hjärtinfarkt som kvinnor utan diabetes har jämfört med män.
– Resultaten visar att förhöjda nivåer av blodfettet triglycerid, övervikt, högt blodtryck och låg fysisk aktivitet ökade risken för friska kvinnor i medelåldern att utveckla diabetes. Även lätt förhöjda halter av triglycerider, det vill säga nivåer som normalt inte anses indikera ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, medförde betydligt ökad risk för diabetes oberoende av vikt, blodtryck och fysisk aktivitet, säger Annika Dotevall.
Vidare var bukfetma, höga nivåer av triglycerid och låga nivåer av det goda kolesterolet HDL – det vill säga störningar som talar för en rubbad energiomsättning – betydligt vanligare hos kvinnliga diabetiker med infarkt än hos övriga kvinnor. Resultaten visar även tecken på ett förändrat immunförsvar mot det onda kolesterolet LDL och en mer uttalad inflammation hos kvinnor med diabetes och/eller hjärtinfarkt jämfört med friska kvinnor.
– Diabeteskvinnor utan hjärtinfarkt hade en riskfaktorprofil som mer liknade infarktkvinnorna än de friska kvinnorna, säger Annika Dotevall.
Vid akut hjärtinfarkt utvecklade kvinnliga diabetiker signifikant oftare allvarliga EKG-förändringar än kvinnor utan diabetes. Diabeteskvinnorna hade också sämre prognos, medan skillnaden mellan män med och utan diabetes var mindre tydlig.
Höjda riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnliga diabetiker, redan innan sjukdomen diagnostiseras, kan bidra till den ökade hjärtinfarktrisken hos dessa kvinnor. Vidare skulle fynden i studien kunna tala för att diabetes påverkar hjärtats kranskärl olika hos kvinnor och män.
– Det är därför viktigt att i studier av diabetes och hjärtsjukdom analysera kvinnor och män var för sig.
Avhandlingen är skriven av:
överläkare Annika Dotevall, telefon: 031-343 40 84, 031-26 15 01, 0739-79 86 18, e-post: annika.dotevall@vgregion.se
Handledare:
professor Annika Rosengren, telefon: 031-343 40 86, e-post: annika.rosengren@hjl.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Women, diabetes and coronary heart disease
Avhandlingen försvaras fredagen den 29 oktober, klockan 9.00, Centralklinikens aula, SU/Östra sjukhuset, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Avhandlingen ger en övergripande framställning av den svenska utlandsturismens historia, men dess främsta syfte är att se hur turismen och den självbild den anspelar på hos de svenska turisterna förhåller sig till den moderna och koloniala erans ideologier och maktstrukturer. När den svenska självbilden på detta sätt relateras till synen på utlänningar blir det tydligt hur den svenska moderniteten har skapats genom jämförelser med dem som inte setts som moderna: de primitiva negrerna, de medeltida och pittoreska orientalerna, mañanaspanjorer, omoderna folkdräktsbärare och andra. Genom att ställa reklamens bilder av de ”tidlösa” och ”omoderna” människorna på turismens resmål mot det moderna världssystemets ojämlikheter och koloniala strukturer visar Grinell att dessa bilder varken är objektiva eller harmlösa semesterfantasier. De är istället grundläggande för konstruktionen av svenskheten som modern.
Avhandlingens viktigaste slutsats är dock att invånarna på resmålen väldigt sällan väcker den svenska utlandsturismens intresse. Det är bara när de kan framställas som färgrika, ursprungliga eller möjligen som trevliga som de får plats i reklamen. 1960-talet utmärker sig ändå som en tid då många av de öppet rasistiska och etnocentriska uttrycken försvann. Genom att fokusera på ”förnekandet av samtidighet” – d.v.s. att beskriva andra människor som omoderna, medeltida, otidsenliga – istället för rasism, visar avhandlingen att många av de förändringar i de svenska omvärldsbilderna som brukar framhållas är överdrivna. Även om de öppna hänvisningarna till rastankar försvunnit bedöms omvärlden fortfarande som omodern och mindre viktig.
Turistnäringens marknadsföring visar upp de lokala invånarna som objekt, som representanter för stereotypa kulturer. De besökta människornas livsvillkor ges inget utrymme i turistreklamen. Snarare osynliggörs de maktrelationer som möjliggör sorterandet av människor på resmålen i de tydliga kategorierna lokalbefolkning och turister. Turisterna behöver därmed aldrig reflektera över de sociala, politiska och ekonomiska faktorer som för samman turister och lokalbefolkning på samma plats.
Målet är att sälja världen, inte att göra den förståelig.
Avhandlingens titel: Att sälja världen: Omvärldsbilder i svensk utlandsturism.
Disputationen äger rum fredagen den 12 november 2004 kl. 10
Opponent: Docent Magnus Berg
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Klas Grinell, tel. 031-773 52 97 (arb.), mobil 0736-19 18 07,
e-post klas.grinell@idehist.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
När förbundet startade var det ett av flera spelmansförbund som bildades åren runt 1930. De var alla en del av spelmansrörelsen. Den tidiga spelmansrörelsen växte fram under 1900-talets första decennier och ledde till bildandet av organisationer som Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur och de tidiga spelmansförbunden, som från slutet av 1920-talet och fram till idag har varit viktiga ingredienser i den svenska folkmusikmiljön.
Under Hallands spelmansförbunds första femtio år utvecklades förbundet från att vara en sammanslutning av folkbildare och spelmän engagerade i sin halländska hembygd och dess musik, till att bli en paraplyorganisation för halländska spelmän och spelmanslag. Som en röd tråd genom verksamheten löpte syftet att främja ”god” halländsk folkmusik. Det verkar dock inte ha funnits någon tvekan om vad folkmusikbegreppet egentligen innebar, men däremot har förbundet stundtals ansett det nödvändigt att lära de halländska spelmännen att spela halländska låtar. Syftet med den här avhandlingen är att undersöka vad man under perioden 1931-1980 lyfte fram som halländsk folkmusik, på vilket sätt detta skedde och vilka konsekvenser det fick för sammansättningen av den repertoar som kom att spelas av förbundets medlemmar.
Tankarna om vad som ansågs som ”god” halländsk folkmusik hämtade förbundet vid starten från den tidiga spelmansrörelsen. Här innebar främjandet av ”god” folkmusik främjandet av en förindustriell musik som sågs som oförstörd av 1800-talets industrialisering. Detta påverkade framför allt vilka låttyper som framhävdes som ”äkta” folkmusik, i första hand polskor, valser och marscher. En närmare jämförelse mellan den repertoar som förbundet lyfte fram som halländsk folkmusik och den repertoar som avspeglas i halländska källor från tiden närmast före förbundets start visar dock att det inte är vad som helst som förbundet presenterade som halländsk folkmusik, utan främst låttyper som låg i linje med den tidiga spelmansrörelsen och/eller som det fanns en praktiskt användning för inom verksamheten.
Avhandlingen belyser hur Hallands spelmansförbund genom sin verksamhet på olika sätt presenterar vad som kan anses vara halländsk folkmusik och vilka konsekvenser detta får för den repertoar som lyfts fram som halländsk folkmusik. Karin Eriksson ger också en historik över spelmansförbundets första femtio år samt en presentation av flera av de viktigaste källorna för folkmusik från Halland. Förhoppningsvis kan de som är intresserade av svensk folkmusik i allmänhet och folkmusik från Halland i synnerhet både få en större insikt i den stora betydelse som spelmansrörelsen haft för vad som spelas idag och en inblick i ett av de landskap vars folkmusik inte är särskild känd.
Avhandlingens titel: Bland polskor, gånglåtar och valser. Hallands Spelmansförbund och den halländska folkmusiken.
Disputationen äger rum fredagen den 12 november 2004 kl. 13.00
Opponent: Docent Anders Hammarlund
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Karin Eriksson, tel. 054-56 55 78 (arb.),
054-14 31 33 (hem), mobil 0736-83 38 78,
e-post karin.eriksson@musiker.nu
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Shower, demonstrationer, praktiska experiment och föredrag. Listan är lång över de aktiviteter som allmänheten kan ta del av under Öppet hus på Ångströmlaboratoriet. Drygt 300 forskare deltar på olika sätt i aktiviteterna. Vad sägs om att se Van der Graaffs hårresande show, eller göra en rundvandring i atomslöjdens verkstad? Man kan också ta reda på hur man blir astronom eller gå på upptäcksfärd i såpbubblornas underbara värld. Barnen kan bygga satelliter, äta solgrillad korv eller skjuta upp raketer.
– Våra erfarenheter från Öppet hus 2001 var att det blev väldigt lång kö vid barnaktiviteterna, så denna gång har vi utökat dem från femton till ett drygt 40, säger Annika Olsson, projektledare.
Men programmet innehåller något för alla åldersgrupper. Det blir många spännande populärvetenskapliga föredrag om forskningen vid Ångströmlaboratoriet. Några exempel är ”När Einstein räknade fel”, ”Kannibalism i universum” eller ”En värld drogad av olja” som kanske kan lösas i ”Hur slipper vi oljeberoendet?”. Man kan också lyssna på Bengt Feldreich när han intervjuar nobelpristagaren Kai Siegbahn, 80 år och fortfarande aktiv forskare. I en paneldiskussion kommer aktiva energiforskare att diskutera energi med varandra och publiken.
– Energifrågan är väldigt aktuell nu, när anslagen för forskning om alternativa energikällor minskar, säger docent Kristina Edström, en av deltagarna i diskussionen.
En spännande programpunkt äger rum på fältet utanför Ångström, kl. 13.30 på lördagen. Några forskningsavdelningar bildar lag och tävlar med riktiga raketer lastade med ägg, som ska komma ner i fallskärm – hela?.
– Juryn består av personal från rymdstyrelsen, som sponsrat raketerna. Det blir otroligt spännande, säger Annika Olsson.
Mer information och program: http://www.angstrom.uu.se/oppethus_2004/oppet_2004.html
Närmare upplysningar lämnas av docent Annika Olsson, tfn 018-471 5904, 070-215 8187
Professor Henk G Schmidt, nytänkare och psykolog på Erasmusuniversitetet i Rotterdam, har nyligen tilldelats Karolinska Institutets nya forskningspris på 50 000 euro för sin framstående och banbrytande forskning inom området medicinsk pedagogik. Den 3 november deltar Schmidt i KIs presskonferens kl 13.30 tillsammans med representanter för priskommitté. Drygt en timme senare, kl 15.00, hålls en öppen gästföreläsning på temat ”The development of expertise in medicine: Implications for medicial education.” Den 4 november mottar Schmidt priset av KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson i samband med Karolinska Institutets årliga installationsfest i Berwaldhallen.
I stora delar av världen pågår moderniseringar av utbildningar för vårdkategorier som läkare och sjuksköterskor samt beteendevetare, forskare och tandläkare med flera, för att vårdtagare ska få vård som bygger på aktuell kunskap. Översynen utgår bland annat från forskares vetenskapliga arbete om vår kapacitet att lära, problemlösning och förmåga att utvecklas till experter samt hur våra våra färdigheter inom kommunikation, etik och samarbete kan utvecklas. Resultaten av Henk G Schmidts banbrytande forskning har påverkat den medicinska utbildningen över hela världen. Den visar att med rätt pedagogik kan vår inlärningskapacitet förbättras väsentligt.
Presskonferens: 3 november kl. 13.30, KI campus Solna, Nobel Forum, Nobels väg 1, Seminarierum 1.
Öppen gästföreläsning: 3 november kl. 15.00, KI campus Solna, Berzelius väg 3, sal Adam.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Ordförande i KIs priskommitté, Kirsti Lonka, professor i medicinsk pedagogik på Karolinska Institutet i Stockholm, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik; LIME. tel: 08-52487004, mobil: 070-8407735, fax: 08-345128, e-post: Kirsti.Lonka@lime.ki.se
Marianne Rynefeldt-Skog, informatör, mobil: 070-321 74 47.
Se även www.ki.se/kiprime för information. På websidan finns bilder för fri publicering.
