Muskelspolar kallas de sinnesorgan i musklerna som förmedlar sträckreflexen och information om kroppsdelarnas position till det centrala nervsystemet. De anses spela en väsentlig roll för muskelsmärtor av olika slag och kunskaper om deras normala funktion är nödvändig för att förstå deras roll vid sjukdomar och nedsatt muskelfunktion.
Avhandlingen undersöker muskelspolarnas sammansättning i muskler med vitt skilda funktioner, en armmuskel (biceps) och fyra djupa nackmuskler hos människa för att bl.a. se om muskelspolarnas uppbyggnad skiljer sig åt och om ett samband kan härledas till musklernas olika funktioner. Vidare analyserades om det förekommer åldersrelaterade förändringar i muskelspolarna. Immunhistokemisk metodik användes för att undersöka fördelningen av de proteiner som har viktiga roller för musklernas funktioner.
Det fanns tydliga skillnader mellan biceps- och nackmusklerna när det gäller morfologi (uppbyggnad och form) och i fördelningen av proteiner, framför allt ”myosin heavy chain” (MyHC), som är det viktigaste proteinet vid muskelsammandragning, och ”Sarcoplasmic reticulum Ca2+ATPase” (SERCA), som reglerar hastigheten på muskelavslappning. Det totala antalet muskelfibrer per muskelspole minskade och myosinmönstret förändrades med åldern.
Sammanfattningsvis visade sig muskelspolarna både mer olika och mer komplexa i sin uppbyggnad än väntat. De klara skillnaderna mellan de båda studerade muskeltyperna antyder att mekanismen för rörelsekontroll är specialiserad i skilda muskler. De åldersförändringar i muskelvävnaden som upptäcktes kan avspegla nedsatt känslighet och rörelseförmåga. Troligen har de nedsättande effekter på den motoriska kontrollen hos äldre personer.
Jing-Xia Liu finns vid enheten för anatomi, tel. 090-786 57 90, e-post jingxia.liu@anatomy.umu.se
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi, och har titeln Human muscle spindles: Complex morphology and structural organisation.
Disputationen äger rum i Stora föreläsningssalen, anatomi (Biologihuset, vån 2).
Fakuletsopponent är professor William K Ovalle, Dept of Anatomy, University of British Columbia, Vancouver, Kanada.
– Vi vill ge unga forskartalanger möjlighet att fritt få utveckla sina forskningsidéer. Samtidigt vill vi härigenom stimulera rekryteringen av forskare inom FAS ansvarsområden, säger FAS huvudsekreterare Rune Åberg.
FAS fick totalt in 211 ansökningar och av dessa har 21 (14 kvinnor och 7 män) beslutats få bidrag. Forskarna får 1,3 miljoner kronor för två år.
– Intresset för att söka detta bidrag har varit mycket stort. Jag skulle tro att de som varit berättigade att söka också gjort det. Kvalitén på ansökningarna var mycket hög och konkurrensen har varit hård, säger Rune Åberg.
En lista över de forskare som fått bidrag finns på FAS hemsida www.fas.forskning.se
Korta fakta om FAS post-doc bidrag
Det är första gången FAS delar ut denna typ av post-doc bidrag till yngre, nydisputerade forskare. Syftet med stödet är att ge dessa forskare möjlighet att i nära anslutning till doktorsexamen fortsätta sin forskarkarriär inom FAS ansvarsområden. Bidraget ska täcka en heltidslön under två år. Postdoc-bidrag söks i konkurrens och urvalet sker på grundval av sökandens forskningsmeriter, i första hand avhandlingen. Avhandlingen liksom den framtida forskningen ska falla inom FAS ansvarsområde – arbetsliv, folkhälsa och välfärd. Det rör sig om en försöksverksamhet som ska pågå i tre år och sedan utvärderas. Nästa ansökningstillfälle blir i februari 2005.
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta,
FAS huvudsekreterare Rune Åberg
Tel. 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.forskning.se
FAS programchef Kenneth Abrahamsson
Tel. 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.forskning.se
Ett statistiskt säkerställt samband mellan radioaktivt nedfall från Tjernobylolyckan och en ökning av antalet cancerfall i de mest utsatta områdena i Sverige redovisas i en ny studie av forskare vid Linköpings universitet, Örebro universitet och Landstinget i Västernorrlands län.
Studien som är den första som visar på ett sådant samband, publiceras i decembernumret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health.
Ökning av cancerfall kopplade till Tjernobylolyckan har tidigare konstaterats i studier gjorda inom det forna Sovjetunionen.
Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl den 26 april 1986 nådde en del av det radioaktiva utsläppet med vindens hjälp Sverige. Kraftiga regn bidrog till att en förhållandevis stor mängd, cirka 5 procent av vid olyckan totalt frigjort cesium-137, föll ned över Sverige, framförallt efter Norrlandskusten och i norra Svealand. Nedfallet i Sverige var ojämnt fördelat och jämfört med områden nära kärnkraftverket i Tjernobyl avsevärt mindre. Kunskapen om det radioaktiva nedfallets möjliga hälsoeffekter ledde vid tiden för Tjernobyl-olyckan till ett flertal åtgärder för att minska dessa effekter.
Den nu publicerade studien avser att bidra till att ge svar på frågan om det finns en ökad cancersjuklighet som skulle kunna vara kopplad till detta nedfall. Studien är upplagd så att församlingarna i de sju nordligaste svenska länen indelats i sex klasser utifrån markbeläggningen av cesium-137. De flesta av församlingarna i de sju länen, 333 av 450, drabbades av nedfallet. En klass innehållande 117 församlingar fick inte något nedfall och individerna i dessa har utgjort studiens kontrollgrupp. De personer i åldrarna 0-60 år som var bosatta i de studerade länen och med samma adress såväl 31 december 1985 som 31 december 1987 har följts med avseende på cancerutveckling. Vid studiens början ingick 1 143 182 individer och det inträffade 22 409 cancerfall åren 1988 fram till och med 1996.
Det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan graden av nedfall och en observerad ökning av antalet cancerfall. Ökningen gäller alla typer av cancer sammantagna. Däremot ses ingen tydlig effekt för enskilda cancerformer, inte heller för sådana som har ansetts vara särskilt strålkänsliga t.ex. leukemi eller sköldkörtelcancer.
Det framstår som anmärkningsvärt att en ökning av cancersjukligheten skulle ha kunnat inträffa redan efter en så relativt kort tid efter olyckan, men en sådan kort tidsperiod är beskriven för grupper utsatta för radioaktiv strålning. Om det funna sambandet inte beror på slumpen, eller andra okända störfaktorer än de som forskarna korrigerat för i analysen, så är en möjlig förklaring att strålningen påskyndat tillväxten av redan bildade tumörer i deras tidiga stadier snarare än att nya tumörer skulle ha uppstått.
Kontaktinformation
Närmare upplysningar:
Martin Tondel, specialistläkare, Avd för yrkes- och miljömedicin, Linköpings Universitet, 013-221454, martin.tondel@lio.se
Peter Hjalmarsson, folkhälsovetare, Avd för socialmedicin och folkhälsovetenskap, Linköpings universitet, 013-228875, peter.hjalmarsson@ihs.liu.se
Lennart Hardell, professor, överläkare, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 019-6021000, lennart.hardell@orebroll.se
Göran Carlsson, överläkare vid Landstinget i Västernorrland, f.n. regeringsrådgivare vid Hälsoministeriet, Zambia , +260 96 86 02 50, goran.carlsson@uudial.zm
Vad det handlar om är att vi kan alla hoppas få ett långt och rikt liv men ingen vet om vi kommer att drabbas av funktionsnedsättningar. Risken ökar i alla fall med stigande ålder. Vad tekniken i så fall kan hjälpa till med är temat för dagen.
I två olika seminariepass hålls 21 föredrag som presenterar nästan lika många verksamheter. Bland annat talar professor Bodil Jönsson om ”Stress som ett funktionshinder” och ”Som man frågar får man svar”.
Vad det närmare handlar om berättar hon även vid en presskonferens kl 11-12 i sitt rum på IKDC, Ingvar Kamprad designcentrum, Sölvegatan 26, plan 5 (längst ut i flygeln mot Kemicentrum).
Det kompletta programmet för dagen hittar ni på www.certec.lth.se/infodag/
Representanter för media är hjärtligt välkomna även till eftermiddagens många föreläsningar och demonstrationer.
Kontaktinformation
Anmäl er gärna till Lena Leveen om ni tänker komma, tel: 046-222 46 95,
epost: lena.leveen@certec.lth.se
I sitt avhandlingsarbete har leg läkare Anna Ehnvall studerat sambandet mellan svårbehandlad depression och stress. I studien ingick 38 patienter med svår såväl återkommande som kronisk depression. Efter noggrann intervju och genomgång av journaler kartlades patienternas sjukdomsförlopp, allvarliga stressframkallande händelser i livet och alla behandlingar patienten fått. Resultaten illustrerades sedan grafiskt längs en tidsaxel. Metoden kallas livskartläggning. Resultaten visar att depressionsepisoderna tenderade att komma allt tätare efter varje skov samt att de tidigt i förloppet utlöstes i anslutning till stressframkallande händelser i livet. Senare i förloppet kom sjukdomsskoven mer spontant och utan tydligt samband till stress.
– Därför är tidig behandling, både medicinsk och psykologisk, troligtvis viktig för att hindra denna utveckling, säger Anna Ehnvall.
Depressionen i sig innebär att kroppen utsätts för stress. Inom depressionsforskningen finns idéer om att kroppens stressystem förändras av den sjukliga påfrestningen. Anna Ehnvalls avhandlingsresultat stödjer detta. Bland de patienter som ingick i studien var stresshormonet kortisol, som förväntat, förändrat. Vid stress blev det system som reglerar kortisol mindre aktivt hos de patienter som haft tre eller fler sjukdomsepisoder, jämfört med dem som haft färre episoder. Även det system som reglerar stresshormonet noradrenalin var kopplat till sjukdomsförloppet. Patienterna visade högre omsättning av noradrenalin beroende på hur länge och hur djupt hon eller han varit deprimerad under livet.
Dessa förändringar i stressystemen kanske delvis kan förklara varför individer med svårbehandlad depression är just så svåra att behandla. Patienternas inre biokemi förefaller förändras så att de inte svarar på vanligtvis effektiv behandling.
– Framtida behandlingsforskning bör rikta in sig på dessa stressystem, säger Anna Ehnvall.
Hon har även undersökt hur upplevelsen av hur barndomen var kan tänkas påverka läkningen vid depression. Det visade sig att en minoritet av gruppen upplevt att de som barn var oönskade av sina föräldrar. Denna minoritet var i genomsnitt sjuka tre år längre jämfört med dem som upplevt sig vara önskade.
– Kanske upplevelsen av att vara oönskad gör att en person tvekar att söka hjälp vid depression eftersom personen kanske känner att han eller hon är oönskade även i andra än sina föräldrars ögon. Det dröjer alltså längre innan personen får behandling. För dessa patienter bör den psykoterapeutiska behandlingen och forskningen inriktas mot att förbättra denna del av den negativa självbilden, säger Anna Ehnvall.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Anna Ehnvall, telefon: 0340-48 19 65, e-post: anna.ehnvall@lthalland.se
Handledare:
Professor Hans Ågren, telefon: 08-58 58 65 50, 08-58 58 57 86: e-post: hans.agren@neurotec.ki.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för psykiatri
Avhandlingens titel: Life-charting Patients with Treatment-Refractory Affective Disorders
Avhandlingen försvaras fredagen den 26 november 2004, klockan 9.00, i aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Natalie Boymel Kampen är Barbara Novak ’50 Professor of Art History and Professor of Women’s Studies vid Barnard College, Columbia University in the City of New York. Hon har skrivit en rad böcker och artiklar om romersk konst och vad romarnas bildframställningar säger om deras uppfattning om genus, social status och sexualitet. Natalie Boymel Kampen är en forskare som vunnit stor internationell ryktbarhet och som i hög grad inspirerat kolleger och studenter inom ämnet Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.
Sin Felix Neubergh-föreläsning har hon kallat The Family in Roman Art. Den behandlar de många bildframställningar som visar romerska familjer. Romare från alla sociala grupper och över hela imperiet använde sig av familjebilder för att förmedla en mängd viktiga idéer om sig själva och sin värld. Professor Kampen ställer i sin föreläsning frågan vad de uppnådde genom att använda dessa bilder – och varför de någon gång under kejsar Konstantins regeringstid slutade använda dem.
Félix Neubergh-föreläsningen – The Félix Neubergh Lecture – är sedan 1977 ett årligen återkommande evenemang vid Göteborgs universitet. Den har möjliggjorts tack vare donationer av bankir Félix Neubergh och hans hustru Bertha. Ämnet för den ska varannan gång vara Banking and Finance, varannan gång arkeologi.
Till Félix Neubergh-föreläsare utses ”internationellt kända och framstående personer”. Bland tidigare föreläsare kan nämnas Gunnar Myrdal, Edward Heath, Max Jakobson, Harold Wilson, Thor Heyerdahl, Pehr G Gyllenhammar, Kjell-Olof Feldt och David Ridgway.
Föreläsningen hålls i universitetets aula i Vasaparken.
För ytterligare information – kontakta professor Margareta Strandberg Olofsson margareta.strandberg.olofsson@class.gu.se
—
Kontaktinformation
Pressekreterare
Åke Pettersson
Informationsavdelningen
Göteborgs universitet
Box 100
405 30 Göteborg
tel 031-773 44 53
fax 031-773 43 54
e-post: Ake.Pettersson@adm.gu.se
internet: www.gu.se
De ungdomar som slutade gymnasiet i början av 1990-talet och därefter blev arbetslösa hade betydligt större sannolikhet att vara arbetslösa under de följande tio åren än de ungdomar som inte blev arbetslösa på en gång. I rapporten visas att under de första fem åren berodde en del av skillnaden mellan grupperna på den inledande arbetslöshetsperioden. Tidigt upplevd arbetslöshet tycks alltså i sig leda till en ökad arbetslöshetsrisk under de följande fem åren. Denna effekt verkar vara lika stor för män och kvinnor, och lika stor för personer med och utan invandrarbakgrund.
Ungdomsåtgärder i Sverige
Arbetslösa ungdomar hittar i allmänhet arbete efter betydligt kortare tid än andra arbetslösa. Trots detta, och tidigare nedslående resultat för ungdomsprogram, har Sverige i likhet med många andra länder speciella arbetsmarknadsprogram riktade till ungdomar. En anledning till detta kan vara oron för att arbetslöshet kan ha en negativ inverkan under de drabbades framtida arbetsliv, något som kan vara speciellt allvarligt för ungdomar eftersom de har hela sitt arbetsliv framför sig. Hittills har det dock inte funnits några studier av ungdomsarbetslöshetens långsiktiga effekter.
Metod
Denna studie försöker urskilja om det faktum att de som är arbetslösa efter gymnasiet också fortsätter att vara detta är en effekt av den tidiga arbetslösheten eller om det beror på att olika individer har olika egenskaper som påverkar risken för arbetslöshet. Detta görs genom en jämförelse inom syskonpar där det ena syskonet hamnade i arbetslöshet och det andra inte. Dessutom kontrollerar de statistiska modellerna för faktorer som skillnader i utbildningsinriktning, betyg och arbetslivserfarenhet under skolåren.
De data som används i studien innehåller uppgifter om alla 18 och 19-åringar som gick ut praktiska eller tvååriga gymnasielinjer mellan 1991 och 1994.
Rapport 2004:13 är skriven av Oskar Nordström Skans, IFAU. Studien finns även som Working paper 2004:14.
Kontaktinformation
Oskar Nordström Skans, tel: 018-471 70 79, e-post: oskar.nordström_skans@ifau.uu.se
Sammanlagt kom det in 679 projektskisser till FAS i början av 2004. Efter beredning och granskning i två steg har FAS beviljat stöd till 92 forskningsprojekt som får dela på drygt 62 miljoner kronor under 2005. De beviljade projektbidragen gäller för perioden 2005-2007 och siffran för hela treårsperioden är drygt 159 miljoner kronor.
– Det är svårt att säga att det går någon trend genom årets stöd till forskning. Snarare speglar projekten det svenska samhällets utveckling från vaggan till graven. Stor tyngd läggs vid äldres villkor, minne och omsorg och faktorer som påverkar folkhälsan i stort, bl.a. från ett longitudinellt perspektiv. Barn och ungdomars villkor, den nye fadern, familjens förändrade roll och barnomsorgens omställning är andra tema som uppmärksammas, säger Kenneth Abrahamsson, programchef vid FAS.
– Exponeringsrisker i arbete och vardag från mobiltelefoni till nya material i frisörernas arbete är andra exempel. Välfärdspolitiska studier är också ett område som fått stöd, både internationellt jämförande studier och fördelningspolitiska effekter av skattesystemet, säger Kenneth Abrahamsson.
En fullständig lista över alla projekt som fått bidrag finns på FAS hemsida www.fas.forskning.se
———–
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta,
FAS programchef Kenneth Abrahamsson
Tel. 08-775 40 91, mobil: 0705-46 83 53
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.forskning.se
FAS huvudsekreterare Rune Åberg
Tel. 08-775 40 71, mobil: 070-663 13 14
E-post: rune.aberg@fas.forskning.se
I Väst ställs oftare frågan hur storviltet i Afrika skall kunna överleva än hur en fattig lokalbefolkning skall kunna överleva bland storviltet. Avhandlingen undersöker hur utveck-lingsprogrammet CAMPFIRE, ”Communal Areas Management for Indigenous Resources”, introduceras hos en lokalbefolkning av Sotho, Venda och Ndebele i Gwandadistriktet i södra Zimbabwe i syfte att skapa ett hållbart utnyttjande av storvilt och bidra till fattigdoms-bekämpning.
Syftet med studien, resultatet av ett års fältarbete i området, är att granska de speciella omständigheter för lokalt naturresursutnyttjande och de lokala överlevnadsstrategier som utvecklingsprogrammet möter samt att representera lokalbefolkningens syn på programmets idé och praktik. Studiens huvudargument är att programmets resultat till stor del beror på människornas historiskt formade och kulturellt förmedlade uppfattningar av land, vilt och utveckling tillsammans med deras nyttosyn på vilt jämfört med andra naturresurser.
Avhandlingen problematiserar fältarbete bland fattiga och marginaliserade människor och undersöker faktorerna bakom denna marginalisering. Lokalbefolkningens egna röster får avspegla människornas sociala, politiska och ekonomiska belägenhet i detta avlägsna gränsland i Zimbabwe med närhet till Botswana och Sydafrika.
Västerländska ideèr om det ”vilda Afrika” och dess storvilt möter lokalbefolkningens överlevnads-tänkande och strategier i det torra landskapet och bildar en fond mot vilken CAMPFIREs ideér om natur-resursutnyttjande omsätts i praktiken för att bevara storviltet och ”utveckla” människorna. Med utgångs-punkt från nio ”avslöjande händelser” i området analyseras sammanhangen för utvecklingsprogrammet och dess resultat.
Maktlöshet är ett hinder för utveckling. Studien avslutas med en diskussion om makt och kontroll över det lokala naturresursutnyttjandet. Frågan om internationella anspråk på användandet av afrikanskt vilt och vad denna ”globalisering” av inhemska naturresurser kan innebära för lokalbefolkningen i Gwandadistriktet tas upp. Studien understryker att lokalt ägande och brukande av naturresurser i denna del av Afrika inte bara är en fråga om jämlikhet och demokrati utan att det också är en fråga om att göra sig av med ett kolonialt arv av dominerande västerländska intressen och uppfattningar om hur man bäst använder afrikanska inhemska resurser.
Avhandlingens titel: Hunting for development. People, land and wildlife in southern Zimbabwe
Avhandlingsförfattare: Per Zachrisson, tel. 0340-89503(bost.)
e-post:.per.zachrisson@sant.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor William Arens, New York
Tid och plats för disputation: Lördagen den 27 november 2004 kl. 10.15, Sal 120, socialantropologiska institutionen, Brogatan 4, Göteborg
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Avhandlingen söker kunskap om hur utvärderingar utformas och förstås i praktiken i samband med program för lokal folkbiblioteksutveckling. Frågor som ställs upp för studien rör bland annat vad det är för typ av studier som genomförs, vilken kunskap som eftersträvas, gentemot vilka kriterier resultatbedömningen görs samt hur utvärderingsresultaten dokumenteras och sprids för att komma till användning. Syftet är i första hand att skapa en bild av vad utvärdering handlar om och går ut på som ligger närmare ”verkligheten” än vad som är brukligt, men också att söka förstå och diskutera i vilken mån folkbiblioteksspecifika regler och normer reflekteras och inverkar i den typen av sammanhang.
Studiens empiriska bas består av tre fall, där folkbiblioteken under en längre tidsperiod systematiskt arbetat med att förändra och utveckla den etablerade verksamheten i projektform och i det sammanhanget också arbetet aktivt med utvärdering. Fallen är, utvärderingarna inbegripna, från 1986-1999. Forskningsansatsen är förståelseinriktad och följer principer för kvalitativ fallstudie. Det innebär att analysen grundats på erfarenheter som förmedlats genom intervjuer med dem som på olika sätt själva medverkat i programmen som utvärderare, beslutsfattare och implementerare samt programmens skriftliga dokumentation.
Analysen visar att utvärderingen i den här typen av program kan beskrivas ske enligt åtminstone tre parallella strategier: en deltagarinriktad; en rationell-administrativ och en pragmatisk-politisk. En deltagarinriktad utvärdering innebär att de studier som genomförs uppfattas som inslag i en konstruktiv dialog i samband med att den nya verksamheten formeras, en rationell-administrativ att studierna förstås som ett led i beslutsfattares och finansiärers styrning och kontrollutövning och en pragmatisk-politisk att de studier som genomförs betraktas som brickor i ett socialt maktspel. Praktikens utvärdering är således både komplex och paradoxal och skiljer sig på flera avgörande punkter från rationella instrumentella utvärderingsideal. När man väljer vad, på vilket sätt och av vem folkbibliotekens verksamhet skall utvärderas påverkas man också av traditionella sätt att se på samlingarnas organisering, biblioteksanvändaren samt etablerade biblioteksideologiska normer.
En övergripande slutsats är att utvärdering i det här sammanhanget inte kan eller bör förstås som ett neutralt tekniskt verktyg, utan också som ett led i folkbibliotekens sociala legitimering. Framtida forskning föreslås i högre grad rikta in sig mot utvärderingens sociala och politiska villkor och söka fördjupa förståelsen av samspelet mellan utvärderingens praktiska hantering och förändring av institutionella strukturer.
Avhandlingens titel: Att utvärdera i praktiken. En retrospektiv fallstudie av tre program för lokal folkbiblioteksutveckling
Avhandlingsförfattare: Angela Zetterlund, tel. 033-133260(bost.), 033-435 4347(arb.)
e-post:.angela.zetterlund@hb.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Ragnar Audunson, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 26 november 2004 kl. 13.15, Stora Hörsalen, Högskolan i Borås, Allégatan 1, Borås
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Handikapprörelsen har fört en intensiv kamp sedan 1960-talet, lagstiftaren har tagit intryck av denna och antagit normativa instrument som stärker diskrimineringsskyddet för de funktionshindrade.
I sin avhandling vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet gör Richard Sahlin ett urval av de viktigaste normativa instrumenten som direkt eller indirekt reglerar diskrimineringsskyddet för personer med funktionshinder, med tonvikt på utbildningsfrågor, och som antagits såväl av statssamfund (FN, UNESCO, Europarådet och EU) som av suveräna stater (Sverige och USA). Ett exempel är EU:s likabehandlingsdirektiv för personer med funktionshinder. Han diskuterar instrumentens ursprung, karaktär, räckvidd och inbördes förhållande. Vidare jämförs nyckelbegrepp som härrör från dessa instrument särskilt vad gäller handikappbegrepp, negativa och positiva åtgärder, rimliga stöd- och anpassningsåtgärder samt effektiva rättsmedel. Tonvikten ligger på rättsförhållandet mellan studerande med funktionshinder och utbildningsmyndigheten inom ramen för svenska rättsförhållanden.
Undersökningen visar att diskrimineringsskyddet för personer med funktionshinder inom utbildningsområdet långtifrån är fullgott utan tvärtom behäftat med brister. Det finns en mängd legala åtgärder som kan förbättra det befintliga diskrimineringsskyddet. Avhandlingen ger förslag till sådana förbättringar såväl på det konstitutionella som det legala planet.
Richard Sahlin är verksam som forskare vid Juridiska institutionen. Han har själv flerfunktionshinder (barndomsdövhet, Aspergers syndrom och ADHD) och blir Sveriges förste döve juris doktor. Disputationen kommer att genomföras med hjälp av fem teckenspråkstolkar och äger rum fredagen den 19 november kl 10.00 i sal B5, Södra huset, Frescati, Stockholms universitet. Opponent är docent Tom Madell, Umeå universitet.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Richard Sahlin nås på e-post: richard.sahlin@juridicum.su.se
Lars Lundström är lärarutbildare vid Musikhögskolan Ingesund som tillhör Karlstads universitet. Han har tidigare arbetat som skolpsykolog och mötte då lässvaga elever som kunde vara mycket begåvade men betraktades som lata och dumma. Ofta hade de starka känslor av skuld och skam som doldes bakom självdestruktiva strategier. Ett syfte med avhandingen har varit at tutveckla begrepp för att kunna förstå och utnyttja resultaten av de lästest som utförs i skolan.
– Läsning innebär det märkliga att små krumelurer på ett papper kommer till liv som budbärare från världar av kärlek och hat. Inför lässtarten ställs barn inför en rad svårlösta gåtor, säger Lars Lundström.
Försöker man förstå bilder bokstavligt hamnar man i problem (han kastade ett öga på texten), liksom om man försöker förstå bokstäver som bilder. Författaren P C Jersild skildrar hur han som barn försökte läsa bokstäverna som bilder: H som en ställning för att piska mattor, U som en hästsko, N som en grind och D som en apelsinklyfta. Men var syntes hunden? Skulle Jersilds läsmetod kanske haft större framgång i Kina?
Genom att kombinera neuropsykologi, lingvistik och läsforskning har Lars Lundström i mångfalden av dyslexiteorier försökt att urskilja en möjlig kombinerad modell som kan hantera både normal och avvikande läsutveckling. Han finner att några enkla och snabbadministrerade lästest gör det möjligt att redan i årskurs 2 förutse läsutvecklingen och att pojkar kan ha svårare att hantera ”Jersildproblemet” dvs en övergång från bild till symbolläsning. Några tydliga stadier i utvecklingen återfinns ej, däremot tycks det möjligt att behandla några vanliga dyslexiteorier inom ramarna för en gemensam modell. Graden av förståelse av text som bild eller i sammanhang kan vara av intresse att beakta i läsutvecklingen.
– En from förhoppning är att de gamla läskrigen definitivt ska kunna avblåsas. Dessa rörde frågan om man ska lära sig läsa utifrån ord och meningar eller genom att avkoda bokstäver. Den frågan skulle kunna besvaras med ”både och”, säger Lars Lundström.
Kontaktinformation
Lars Lundström kan kontaktas på 0570-38500 (arb), 0570-80077, 0498-245039 eller via e-post på Lars.Lundstrom@kau.se
– Den nya processlinan kommer dramatiskt att öka våra möjligheter att tillverka högkvalitativa komponenter säger Per-Åke Nilsson, forskare vid avdelningen för mikrovågselektronik och ansvarig för mikrovågs- och fotonik-linan. Vi kommer att arbeta med att säkra kvaliteten för de långa processkedjor som behövs för att tillverka våra komponenter. Exempel på komponenter som ska tillverkas är transistorer och integrerade kretsar för mikrovågsområdet (MMIC) i kiselkarbid, galliumnitrid och indiumfosfid, samt ytemitterande lasrar (VCSELs) i galliumarsenid.
Jan Stake, chef för processlaboratoriet vid MC2, betonar att industrin redan idag drar nytta av processerna i det som nu blir mikrovågs- och fotonik-linan. Några exempel är att MC2 inom Chalmers Centrum för Höghastighetselektronik, CHACH, samarbetar med SAAB och Ericsson Microwave Systems på kiselkarbid- och galliumnitridkomponenter och kretsar. Forskarna arbetar också med Philips Semiconductors på kiselkarbidtransistorer och med Totalförsvarets Forskningsinstitut och European Space Agency på indiumfosfidkomponenter för THz tillämpningar. Den nu uppbyggda processen förstärker MC2s möjligheter att samverka med industrin inom detta område.
– Det känns oerhört positivt med den utveckling vi har i vårt renrum, säger Jan Stake. Vi har i år 180 aktiva användare och antalet bokade timmar i våra maskiner har ökat med 25 procent under det senaste året.
– Vi har vetenskapligt haft vårt mest produktiva år hittills säger Herbert Zirath, professor och avdelningschef vid avdelningen för mikrovågselektronik vid MC2. Våra forskare har världsrekord i mobilitet i kiselkarbid MOS-transistorer, och nya lasrar med rekordhög uteffekt, låga drivströmmar och stor bandbredd har tagits fram för tillämpningar i nästa generations fiberoptiska länkar. Vid de stora internationella mikrovågskonferenserna (Europeiska Mikrovågskonferensen och International Microwave Symposium) inbjöds vi att delta med totalt 21 vetenskapliga bidrag, vilket sätter oss i nivå med de bästa grupperna i Europa.
– Vi har gjort ett strategiskt val, säger Stefan Bengtsson, chef för MC2, och genomför nu en profilering av verksamheten i vårt renrum. Förutom det självklara uppdraget att erbjuda en bred plattform för utveckling och testning av nya idéer, där verktygslådan som utvecklats för elektronik får en mycket bredare tillämpning, har vi för laboratoriet definierat två satsningsområden, en mikrovågs- och fotoniklina och en nanoprocessmiljö. I det första spetsområdet skall komponenter tas fram som ligger på den allra senaste tekniska nivån och i den andra skall nanolitografin pressas till sina yttersta gränser.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Professor Stefan Bengtsson, Mikroteknologi och nanovetenskap, MC2; Chalmers, tel 031-772 1881,
e-post:stefan.bengtsson@mc2.chalmers.se
– Kemiska medel, så kallade tillsatsmedel, till betong fyller viktiga funktioner; de gör att betongen tål frost bättre, blir mer lättflytande eller förändrar betongens härdningstid. De innehåller emellertid en del miljöskadliga ämnen som tidigare ansetts stanna kvar i materialet och därmed inte innebära någon risk för miljön. Många som arbetar med miljö i byggbranschen har ändå varit osäkra på om dessa tillsatsmedel är skadliga. I min studie, som ingått i forskningsprogrammet ”Sustainable Building”, har jag därför studerat urlakning av ämnen som anses vara miljöskadliga, och som finns i vanliga betongtillsatsmedel, säger Åse Togerö.
Resultaten visar att tillsatsmedlen i betongen lakas ut ganska långsamt men att processen pågår under lång tid. Vid krossning av betongen lakades en betydande andel av tillsatt mängd ut. Det kan betyda att man bör vara försiktig vid användningen av krossat material, exempelvis i närheten av vattentäkter. Hur stor effekt detta har på miljön är dock svårt att säga, det behöver utredas närmare.
Även betong med industriella restprodukter i form av flygaska och slagg, har testats. De materialen betraktas som farligt avfall eftersom de innehåller höga halter av bland annat tungmetaller. För att lösa avfallsproblemen och minska cementandelen i betong vill man använda dessa material i betong i större utsträckning, men man är osäker på om detta medför en högre och okontrollerad avgivning av tungmetaller.
Avgivningen av tungmetaller från flygaska och slagg är långsam så länge betongen är hel, och den ligger på samma nivå som lakningen från betong utan tillsatser. Det beror troligen på att flygaskan och slaggen gör betongen mer tät, vilket minskar lakhastigheten. Också vid krossning är skillnaden liten mellan de olika betongsorterna. Resultaten talar alltså inte för att det skulle vara någon större miljörisk att använda flygaska och slagg i betong, jämfört med att bara använda cement.
Färger som används på träfasader har också testats. De innehåller vanligen låga doser av biocider för att inte mikroorganismer ska börja växa på färgskiktet. De flesta biocider är mycket skadliga för vattenlevande organismer, men få undersökningar har gjorts av hur mycket av biociderna som kommer ut i naturen. I en fältstudie analyserades allt regnvatten från fyra olika röda färger som är vanliga i Sverige. Urlakningen var ganska hög, speciellt av bly ifrån en av färgerna. I ett senare laktest i laboratoriemiljö, var lakningen generellt sett lägre, men avtog inte med tiden på samma sätt som utomhus. Det är alltså svårt att simulera lakning från regn. Efter ett accelererat test av en sorts färg, gjordes analyser av själva färgprofilen. Skillnaden mellan före och efter regntestet var mycket tydlig, och visade på en nära nog halverad mängd biocid efter en tid som motsvarar många års lakning. Kanske kan dessa tester, som tagits fram inom projektet, vara värdefulla hjälpmedel när biociders miljörisker skall utvärderas framöver.
Avhandlingen ”Leaching of Hazardous Substances from Concrete Constituents and Painted Wood Panels” försvaras vid en offentlig disputation den 19 november 2004 kl 10.15 i sal VH, Sven Hultins gata 6, Chalmers, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information:
Åse Togerö, Byggnadsteknologi, Chalmers,
tel: 046-222 4277 eller 0709-360607
e-post: ase.togero@bt.chalmers.se
Starka motiv, som miljöpåverkan och kraftigt ökade oljepriser talar för en framtid med fordon som drivs av annat än bensin och diesel. Alternativa framdrivningstekniker såsom hybrid- och bränslecellsfordon har varit kända länge, och många har forskat på och utvecklat dessa tekniker. Den stora utmaningen har varit att göra dem ekonomiskt attraktiva, samtidigt som man inte fått göra avkall på prestanda. I sin doktorsavhandling har Jonas Hellgren med hjälp av datorsimuleringar studerat hur man genom att anpassa drivlinan kan göra dessa fordon kostnadseffektiva. Drivlinan är de delar i en bil som har med framdrivningen att göra – exempelvis motor, växellåda och kardanaxel. Det visar sig att det redan idag är ett ekonomiskt alternativ att tillverka tunga fordon med hybridteknik. Att det just är tunga fordon som kan tjäna på tekniken beror på att de oftast rullar längre och därmed snabbare kompenserar för det dyrare inköpspriset. Ju längre fordonet rullar, desto mer tjänar man på hybridtekniken.
För att lyckas skapa ett konkurrenskraftigt hybridfordon måste en avvägning göras mellan komponent- och bränslekostnad. I avhandlingen presenterar Jonas Hellgren ett datorverktyg, som föreslår hur komponenter ska konfigureras, väljas, dimensioneras och styras för att maximera kostnadseffektiviteten.
I fallstudier har Jonas Hellgren visat att hybrid framdrivningsteknik kan göras kostnadseffektiv redan idag, och de indikerar att tekniken har stor potential att i en nära framtid vara ett kostnadseffektivt alternativ även i personbilar.
Avhandlingen ”A Methodology for the Design of Cost Effective Hybrid and Fuel Cell Powertrains” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers tekniska högskola i Göteborg den 1 oktober 2004.
Hybridfordon har en energibuffert som tillsammans med en elmaskin medger regenerering av bromsenergi och en mer flexibel användning av den primära effektkällan, som normalt är en förbränningsmotor.
Bränslecellsfordon utmärks av en elektrokemisk energiomvandling, där endast vatten är restprodukten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Jonas Hellgren, Maskin- och fordonssystem, Chalmers
Tel. 031-772 13 79, e-post jonas.hellgren@me.chalmers.se
Familjer med hög inkomst, hög utbildningsnivå och som tror på jämställdhet har en jämnare arbetsfördelning i hemmet. Men även bland dessa familjer fördelas arbetet enligt ett tämligen traditionellt mönster. Det gäller särskilt i hemmet och omsorgen om barnen, där kvinnor oavsett livssituation utför en mycket stor andel av arbetet.
I sin bok analyserar Mikael Nordenmark, docent i sociologi vid Umeå universitet, hur mycket kvinnor och män deltar i förvärvs- och hushållsarbete och hur det påverkar jämställdhet och välbefinnande.
Bättre arbetsfördelning i hemmet
För att minska skillnaderna när det gäller arbetsfördelningen i hemmet och omsorgen om de egna barnen, föreslår Mikael Nordenmark att Sverige ska införa individuell föräldraförsäkring. Det innebär att vi inte ska tillåta att föräldradagar förs över från den ena föräldern till den andra. För att ytterligare underlätta för män att vara hemma med barnen är det också viktigt att lönetaket i försäkringen justeras, så att mannens föräldraledighet inte innebär en stor ekonomisk förlust för familjen.
Andra resultat som redovisas i boken är att både män och kvinnor sköter en mycket större del av hushållsarbetet när de är arbetslösa, jämfört med när de arbetar. Dock tyder resultaten på att kvinnan ansvarar för en stor andel av hushållsarbetet oavsett om mannen har arbete eller inte. Sannolikheten för att mannen tar på sig en större andel av hushållsarbetet om kvinnan inte arbetar är mycket liten. Först när kvinnan förvärvsarbetar och mannen är öppet arbetslös är arbetsbördan i hemmet någorlunda jämnt fördelad. Totalt sett innebär det en allt annat än jämställd arbetsfördelning.
Svenska kvinnor upplever mer stress
Svenska kvinnor upplever mer rollkonflikter och stress än vad yrkesarbetande i andra länder gör. Dessutom uppger drygt var tredje kvinna med barn som valt att arbeta heltid att de känner ett behov av att minska sin arbetstid, vilket är en betydligt högre andel än bland män i samma situation. Resultat i boken visar att kvinnor som valt att bryta traditionella mönster och satsat på en yrkeskarriär, samtidigt som de bildat familj, slits mellan arbetets och familjelivets krav. Om vi ska kunna minska stressen bland förvärvsarbetande kvinnor och öka jämställdheten måste män ta ett mer omfattande och kontinuerligt ansvar för familjelivet.
Boken har titeln ”Arbetsliv, familjeliv och kön” och är utgiven av Boréa bokförlag.
Kontakt:
Mikael Nordenmark,
Sociologiska institutionen,
Mikael.Nordenmark@soc.umu.se
