Regeringen förbereder ett lagförslag om kvotering till styrelseposter, i Norge har sådana regler redan införts.

Mot denna bakgrund inbjuder Juridiska institutionen vid Stockholms universitet till en öppen föreläsning om kvinnor på ledande poster i näringslivet. Finansmannen Mats Qviberg och Marianne Laxén från Näringsdepartementet talar, liksom Ulla-Britt Fräjdin Hellqvist från Svenskt Näringsliv och universitetets forskare Catarina af Sandeberg, Robert Sevenius, Eva Wittbom och Laura Carlson. Eftermiddagen avslutas med en paneldebatt.

Ämnen som kommer att tas upp är positiv särbehandling av kvinnor i styrelser, maktstrukturer, löneskillnader; argumenten i debatten, lagstiftningsmetoder etc – allt ur ett bolagsstyrningsperspektiv.

Tid: onsdagen den 24 november kl 13-18.

Plats: Aula Magna, Frescati

För mer information, kontakta universitetslektor Catarina af Sandeberg, tfn 16 12 94 eller informatör Elisabeth Hansson, tfn 16 28 02/ 070-558 25 89.
Programmet finns på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se

Många befraktare/transportköpare väljer att anlita samma säljare av transporttjänster som man brukar anlita. Denna tröghet beror bl a av att man känner sig bunden till transportören. Med tiden har man upprättat en form av vänskapsrelation och man förlitar sig på att transportören erbjuder bra villkor. Detta beteende innebär en risk, i första hand för köparen men indirekt även för transportsäljaren. Beteendet begränsar konkurrensen inom området.

Godstransportindustrin utgör en av samhällets viktigaste servicefunktioner. Det är av största vikt att denna industri fungerar effektivt såväl för den enskilda individen som för näringslivet och landet som helhet. I avhandlingen diskuteras och analyseras hur konkurrensen fungerar inom näringen.

Ett annat av avhandlingens resultat är att befraktare och transportörer har olika syn på vilka variabler som är viktigast för köparen. Köparna betonar ofta kvalitativa aspekter som t ex leveranssäkerhet, avgångsfrekvens och miljö. Transportörerna å sin sida menar att priset är den viktigaste variabeln. Anledningen till den assymetriska synen är att säljarna inte märker att en del konkurrenter uteslutits på ett tidigt stadie då de inte uppfyller köparens grundkrav. Risken med detta är transportörerna börjar tumma på kvalitetsaspekterna, vilket kan medföra att de mister sina uppdrag.

– En ökad förståelse för konkurrensproblematiken, en mer effektivt fungerande konkurrens mellan olika aktörer och kedjor och ett bättre tillvaratagande och utvecklande av konkurrensfördelar skulle gynna transportörerna, näringslivet och landet som helhet, säger Rikard Engström.

Tid för disputation: tisdag 16 november kl 13.15
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Rikard Engström
Avhandlingens titel: “Competition in the Freight Transport Sector – a Channel Perspective”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Rikard Engström, telefon 031-773 4402, hem 031-96 76 11 mobil 073-578 00 91, e-post rikard.engstrom@handels.gu.se

Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

I en ny doktorsavhandling med titeln Vuxenutbildning i omvandling – Kunskapslyftet som ett sätt att organisera förnyelse, studerar Karin Lumsden Wass den omvandlingsprocess som många kommuner har genomgått under de senaste åren. Utgångspunkten för studien är den omfattande satsningen på Kunskapslyftet som genomfördes under åren 1997-2002. Tanken var att motverka den höga arbetslösheten, men den stora utbildningssatsningen hade dessutom klart uttalade intentioner att förändra och utveckla den kommunala vuxenutbildningen. Efter satsningens slut skulle den ersättas av ett nytt vuxenutbildningssystem. Ambitionen var att utvecklingen skulle ske lokalt i kommunerna.

Men vad innebar den förnyade vuxenutbildning som Kunskapslyftet skulle leda fram till?

Det lokala förändringsarbetet speglas i avhandlingen genom 38 kommuner vilka studerades under de första åren med Kunskapslyftet. Studien visar att de kommunala beslutsfattarna var angelägna om att förändra vuxenutbildningens form och struktur. Det fanns en påtaglig vilja att göra utbildningen än mer attraktiv för vuxna men också för den lokala arbetsmarknaden. I kommunerna arbetades hårt med att rekrytera och vägleda individer och på att utveckla mer flexibla former för studier.

I avhandlingen analyseras hur intentioner om förändring skrivs fram i olika texter om Kunskapslyftet och hur det formuleras i intervjuer med nationella beslutsfattare. Studien visar att förändringen till stora delar drivs fram genom det sätt varpå den ”gamla” och den ”nya” vuxenutbildningen presenteras och kontrasteras mot varandra. Ett förändrat språkbruk blir en drivkraft för att påbörja och genomföra ett förändringsarbete i kommunerna. Den språkliga förändringen karaktäriseras av beskrivningar av den lokala styrningen, betoningen av marknadsprinciper när man arrangerar utbildning, samverkan mellan aktörer, strävan efter individualisering samt av övergripande diskussioner om lärande. Den ”önskvärda förändringen” sker indirekt genom olika verktyg som inbjudningsbrev, ansökningsformulär, ett särskilt inrättat styrningsorgan och sist men inte minst genom villkorad ekonomisk ersättning.

Författare: Karin Lumsden Wass, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Tel 031-773 24 22. E-post: karin.wass@ped.gu.se
Titel: Vuxenutbildning i omvandling. Kunskapslyftet som ett sätt att organisera förnyelse.
Handledare: Professor Per-Olof Thång, Tel. 031-773 22 39, e-post per-olof.thang@ped.gu.se
Docent Dennis Beach, e-post dennis.beach@ped.gu.se
Univ lektor Lars-Erik Olsson,
e-post lars-erik.olsson@ped.gu.se
Disputation: Fredagen den 3 december 2004 kl 9.15 i Stora Hörsalen, Pedagogen, Frölundagatan 118, Mölndal.
Opponent: Professor Lisbeth Lundahl, BUSV, Umeå Universitet

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Lokalt fredsarbete kan vara viktigt för att lägga grunden för fred i Sri Lanka. Det visar en ny avhandling som läggs fram samtidigt som försöken att nå en fredlig lösning på det över tjugo år långa kriget har nått ett dödläge. Camilla Orjuelas avhandling ”Civil Society in Civil War: Peace Work and Identity Politics in Sri Lanka” läggs fram vid Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet, fredagen den 3 december. Studien bygger på 122 intervjuer gjorda i Sri Lanka under åren 1999-2002. De intervjuade är ledare för fredsorganisationer och deltagare i fredsaktiviteter, samt nyckelpersoner utanför fredsrörelsen (t.ex. politiker, representanter för den tamilska gerillan och religiösa ledare).
Kriget mellan den tamilska gerillan LTTE, som kämpar för självstyre för den tamilska befolknings-minoriteten, och Sri Lankas regering, som domineras av landets singalesiska majoritet, har sedan 1983 skördat 70,000 människoliv.
I Sri Lanka finns ett stort antal frivilligorganisationer, personer och nätverk inom det civila samhället som arbetar för en fredlig lösning på konflikten. Dessa grupper har utövat påtryckningar på nyckelaktörer i konflikten (politiker, LTTE, internationella aktörer) samt arbetat för att skapa ett brett folkligt stöd för fredsförhandlingar och en politisk lösning.
– Åren av krig har gjort att många tamiler och singaleser ser varandra som fienden. Kunskapen om konfliktens orsaker och möjliga lösningar är bristfällig. Fredsorganisationerna sprider information om detta och möjliggör dialog mellan folk från olika etniska grupper, säger Camilla Orjuela.
Fredsorganisationernas bidrag till fred är indirekt. Det finns inget direkt samband mellan fredsförsök (t.ex. fredsförhandlingarna 1994-95 eller fredsprocessen som inleddes 2002) eller bakslag (det eskalerande våldet från 1995 eller dagens dödläge) och civilsamhällets fredsaktiviteter. Däremot har fredsrörelsen medverkat till att ändra attityder och skapa nya relationer över etniska och andra klyftor. Det rör sig dock ofta om småskaliga och sporadiska insatser, som tar itu med viktiga problem, men som sällan leder till omfattande och strukturell förändring.
– Den viktigaste bidraget till fred är att fredsorganisationerna för fram alternativa sätt att förstå konflikten. När resten av samhället sett krig som enda alternativ har fredsrörelsen pekat på möjligheten till fredlig konfliktlösning. Fredsorganisationernas alternativa idéer har sedan kunnat plockas upp av makthavarna.
Civilsamhällets roll som fredsbyggare har fått allt större uppmärksamhet och genom biståndet har icke-statliga organisationer fått ökade resurser. Camilla Orjuela betonar att alla aktörer i civilsamhället inte nödvändigtvis förespråkar fredlig konfliktlösning och demokratiska värderingar. För att förstå civilsamhällets roll måste man inse att det finns många olika krafter och intressen inom det civila samhället. Avhandlingen pekar även på behovet av en mer komplex förståelse av identitet i konfliktlösning. Så kallade etniska konflikter uppfattas ofta som konflikter mellan två homogena folkgrupper, som kan lösa sina problem genom dialog. Men den som vill verka för fred måste ta hänsyn till en mångfald av olika skiljelinjer, till exempel mellan ”hökar” och ”duvor” inom samma grupp.
Avhandlingens titel: Civil society in civil war. Peace work and identity politics in Sri Lanka
Avhandlingsförfattare: Camilla Orjuela , tel. 031-120385(bost.), 031-773 5873(arb.)
e-post: camilla.orjuela@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Dr Kumar Rupesinghe, Colombo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 3 december 2004 kl. 10.15, Sal 105, inst. för freds- och utvecklingsforskning, Brogatan 4, Göteborg

Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

– Den europeiska forskningsstrukturen diskuteras just nu intensivt, inte minst inom EU, och det är viktigt att skapa förutsättningar för kvalificerad grundforskning i Europa. Det är en både betydelsefull och intressant period att börja arbeta med dessa frågor i, säger Claus Nowotny.

ESFs syfte är att stödja och skapa forskning på ett europeiskt plan. Långsiktiga forskningsprogram, nätverk, konferenser och finansieringsinitiativ är några exempel. Organisationen ägs av institutioner i hela Europa, i Sverige är bland annat Kungliga Vetenskapsakademin och Vetenskapsrådet medlemmar.

Ett av ESFs främsta mål är att stärka grundforskningen. Europa förlorar många lovande forskare till USA och EU kommer sannolikt att satsa stora resurser på just grundforskning genom ett europeiskt forskningsråd. En av Claus Nowotnys uppgifter blir att arbeta för att ESFs expertis och oberoende ska komma till nytta i den utvecklingen.

– Forskningen är beroende av offentliga beslut, både politiska och inom EUs administration. Min erfarenhet från stora samhällsprojekt som Öresundsbron är därför viktig för uppdraget. Också vårt arbete med att bygga upp kommunikationen vid Malmö högskola är något som intresserat ESF. Malmö högskolas extremt snabba tillväxt, bland annat genom ett framgångsrikt kommunikationsarbete, visar att det med goda resultat går att kommunicera högre utbildning och forskning, säger Claus Nowotny.

Claus Nowotny tillträder tjänsten, som är placerad i Strasbourg, den 1 januari 2005. Han kommer dock att vara kvar och avsluta sitt arbete vid Malmö högskola under en övergångsperiod.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Claus Nowotny, 0708/655219.

Tidigare har Vetenskapsrådet annonserat vilka forskare inom utbildningsvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap respektive medicin som får pengar i årets utdelning. Idag fredag offentliggörs namnen på mottagarna inom natur- och teknikområdet. Hans Rullgård, forskare och matematiker vid Stockholms universitet, får en fyraårig tjänst som forsknings-assistent finansierad av Vetenskapsrådet.

Hans Rullgård forskar om de matematiska modeller som ligger till grund för att avbilda människor och molekyler. Ett problem med vanliga röntgenbilder är att djupseende saknas. Genom att ta många röntgenbilder från olika vinklar kan en tredimensionell modell skapas. En liknande teknik kan användas för att avbilda proteiner och andra molekyler i ett elektronmikroskop. Rullgårds forskning handlar bland annat om att hantera de små mätfel som uppstår vid avbildningen av molekyler och kroppar. Med hjälp av beräkningar kring dessa fel kommer bilden så nära sanningen som möjligt.

– Det är förstås roligt att få sin ansökan beviljad och att det satsas på ett projekt i tillämpad matematik. Matematiken lever ju ofta sitt eget liv, vilket är lite underligt med tanke på att den kan vara ett verktyg i nästan alla verksamheter, till exempel inom medicinsk och biologisk forskning som det här är frågan om, säger Hans Rullgård.

Vetenskapsrådet delar sammanlagt ut omkring 111 miljoner kronor, av totalt 887 miljoner kronor, till forskare inom natur- och teknikvetenskap vid Stockholms universitet.

I den här utdelningen har Vetenskapsrådet, alla forskningsområden sammantaget, fördelat cirka 1,5 miljarder kronor varav 12 procent tillfallit forskning vid Stockholms universitet. Inom området humaniora och samhällsvetenskap får Stockholms universitet hela 25 procent av det utdelade beloppet.

Beviljade projekt inom alla stödformer finns tillgängliga i Vetenskapsrådets projektdatabas http://vrproj.vr.se/default.asp?funk=s

För ytterligare information:
Hans Rullgård, doktorand i matematik, tfn 08-16 45 45, mobil 073-967 49 23
Maria Erlandsson, pressekreterare Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 01
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet, tfn 08 -546 44 216, mobil 0733 – 666 216

– I år har söktrycket varit högre än tidigare. Det är roligt att se att det finns så många kvalificerade forskare och extra positivt är att många yngre forskare har fått sina projekt beviljade i år. Konkurrensen är dock stenhård och vi tvingas avslå närmare 80 procent av alla ansökningar, säger Arne Johansson, huvudsekreterare för ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Totalt fick ämnesrådet in ca 2300 ansökningar. Av dessa ansökningar har ca 21 procent beviljats bidrag. Andelen beviljade ansökningar inom natur-teknikområdet har stadigt sjunkit de senaste fyra åren, i fjol beviljades 24 procent och 2002 var det över 30 procent.

God återväxt
Unga forskare har i år fått en stor del av forskningsanslagen. Ungefär 35 procent av de beviljade ansökningarna kommer från forskare som är 40 år eller yngre, det är en ökning jämfört med i fjol. Utöver de ca 500 ansökningar som beviljas i år, ges 24 bidrag till postdoktorsstipendier. Inom natur-teknikområdet var det 170 som sökte. 

Fortsatt låg andel kvinnor
Av de som sökt bidrag är ca 17 procent kvinnor och bland de som beviljats bidrag är andelen kvinnor 15 procent. 
– Det är ungefär lika stor andel som det brukar vara inom NT, men något lägre än i fjol. Bilden varierar dock mycket mellan olika delområden. Glädjande är t ex att kvinnliga forskare inom Teknisk fysik klarat sig mycket bra i årets utdelning, säger Arne Johansson.

Lund i topp igen
Fördelningen per universitet följer mönstret från tidigare år, mest får Lund tätt följt av Uppsala och KTH. Listor över beviljade forskningsbidrag inom respektive ämnesområde finns på http://vrproj.vr.se. Där går bl a att se fördelning av medel per ämnesområde och lärosäte. Även beviljat belopp redovisas.

Bidrag till energirelaterad grundforskning
På grund av den kraftiga neddragningen till energiforskning, som aviserades i budgetpropositionen, är det oklart om Vetenskapsrådet kommer att kunna dela ut några nya pengar till energigrundforskning under 2005.  Förhoppningsvis kan någon form av besked lämnas senare i år.

Mer information och pressbilder
Den totala statistiken för hela ansökningsomgången och alla ämnesområden på Vetenskapsrådet väntas bli klar inom en vecka. Information om respektive områdes bidragsutdelning, (pressbilder kommer fredageftermiddag 12 nov), finns på Vetenskapsrådets webbplats www.vr.se.

Bakgrund
Vetenskapsrådet har ca två och en halv miljarder kronor per år i budget. Det gör Vetenskapsrådet till den största statliga enskilda finansiären av svensk grundforskning.
I huvudsak är det forskningsprojekt initierade av forskarna själva vid svenska universitet och högskolor som får stöd. Fördelningen sker genom ett så kallat peer review-förfarande, ett system för kvalitetsbedömning och prioritering i ett stort antal beredningsgrupper där erkänt framstående forskare bedömer andra forskares ansökningar. Stödet går till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och bäst främjar förnyelsen av svensk grundforskning. Besluten om stöd tas av styrelsen, de tre ämnesråden och en utbildningsvetenskaplig kommitté.

Observera och vänligen notera att:
De belopp som anges i pressinformationen är avrundade och i dessa ingår kostnader för det som lärosäten får i ersättning för hyra, administration m m (ett schablonpåslag på 35 procent). Beräkningar av antal ansökningar och projekt kan komma att ändras marginellt.

Kontaktinformation
Ytterligare kommentarer
Arne Johansson, huvudsekreterare naturvetenskap och teknikvetenskap Arne.Johansson@vr.se, 08-546 44 201, 070-820 96 06

Kontaktperson
Eva Högström, informationsansvarig naturvetenskap och teknikvetenskap
Eva.Hogstrom@vr.se, 08-546 44 345, 0733-55 64 94

Camilla Jakobsson, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap Camilla.Jakobsson@vr.se, 08-546 44 336

– Få företeelser har varit så framträdande i ekonomisk och politisk debatt under de senaste 20 åren som just ”marknaden”, säger Claes-Fredrik Helgesson, en av bokens redaktörer. Vi möter dagligen marknader i någon form. Trots det vet vi väldigt lite om hur teorier om marknader samspelar med och formar verklighetens marknader. I den här boken tar vi ett första steg mot vad vi uppfattar som en angelägen typ av forskning om vår samtid.

I boken ger forskarna en bild av hur exempelvis företag, aktieanalytiker och kommuner utrustas med teoretiskt laddade verktyg som påverkar deras sätt att agera på marknaden. En viktig inspirationskälla i denna process är nationalekonomiska teoribildningar.

– Starka teoretiska bilder som ”den naturliga marknaden” och ”den rationella marknadsaktören” är vare sig fiktion eller fakta, säger Hans Kjellberg. De är medproducenter av vår verklighet. De kan ha stor praktisk betydelse genom att de översätts till verktyg som i sin tur bidrar till att forma verklighetens marknader och dess aktörer.

I boken ses marknader som konstituerade av konkreta praktiska handlingar. Det handlar om aktiviteter mellan säljare och köpare, om aktiviteter som skapar och förmedlar de normer som formar aktörers agerande och om skapandet av de bilder som gör det möjligt för oss att se marknaderna.

– Det finns viktiga aspekter av marknader som i regel förbises, säger Anders Liljenberg. Genom att följa marknadspraktiken blir det möjligt att studera hur idéer om marknader bidrar till att forma verklighetens marknader. Då får vi en annan återgivning med fler färger, större skärpa och mer djup.

”Den där marknaden: Om utbyten, normer och bilder” är utgiven av Studentlitteratur. Förutom bokens tre redaktörer medverkar flera andra disputerade forskare i företagsekonomi.

Kontaktinformation
Ekonomie doktor Claes-Fredrik Helgesson
Tel: 08-736 9544, 070-564 10 26
E-post: claes-fredrik.helgesson@hhs.se

Ekonomie doktor Hans Kjellberg
Tel: 08-736 9523, 070-863 33 56
E-post: hans.kjellberg@hhs.se

Ekonomie doktor Anders Lijenberg
Tel: 08-736 9546, 070-226 65 33,
E-post: anders.liljenberg@hhs.se

Drygt 900 ungdomar tvångsplaceras varje år på svenska behandlingshem. Antalet ökar år från år. En minoritet, 27 procent, är flickor. Medan pojkarna ofta tvångsvårdas på grund av brottslig verksamhet, så är den vanligaste orsaken för flickorna ett socialt avvikande och destruktivt beteende. Ofta har de en historia av sexuella övergrepp.

Tidigare forskning visar också att det sexuella beteendet beaktas på ett helt annat sätt när det gäller att tvångsinta flickor jämfört med pojkar. Ett kriterium som antal sexuella partner används nästan enbart för flickor.

– De här flickorna är de mest marginaliserade i vårt samhälle, trasiga unga människor utan skyddsnät, säger Carolina Överlien, forskare på Tema barn vid LiU. Hon har undersökt hur det faktum att flickorna varit utsatta för sexuella övergrepp hanteras i den vård som de får på behandlingshemmet.

Det nedslående resultatet är att det inte hanteras särskilt bra. Flickornas berättelser kommer sällan fram, än mindre bearbetas. Istället för att uppmuntra flickorna till att berätta, väljer personalen ofta att lägga över initiativet på flickorna själva. Resultatet blir tystnad kring det som kanske är de svåraste upplevelserna i dessa unga människors liv.

De anställda väljer tystnaden hellre än att öppna för en process som de inte är säkra på att kunna hantera. Ämnet är explosivt och de vet inte vad som händer om flickorna börjar berätta. Några har t.o.m. upplevt att flickor som verkligen har berättat sedan tagit livet av sig. De vill inte riskera något sådant. Då är tystnaden bättre.

– Jag vill absolut inte skuldbelägga de anställda, säger Carolina Överlien. De har empati och mycket värme. Men det handlar om lågutbildad, underbetald personal. De saknar kunskap, verktyg och stöd för att kunna möta dessa svåra berättelser på ett bra sätt.

En inbyggd problematik är också personalens dubbla roller, där de ska stå både för vård och kontroll av de unga, som ju vistas på hemmet mot sin vilja.

Carolina Överlien påpekar att en institutionell policy eller gemensam kunskapsbas saknas. De anställda på hemmet är medvetna om att flickorna behöver få prata, men anser att de bör göra det med någon annan.

En stor majoritet av de ungdomar som tvångsvårdas på ungdomshem återfaller i sitt brottsliga eller destruktiva beteende efter behandlingen.

Kontaktinformation
Avhandlingen heter Girls on the verge of exploding. Telefon till Carolina Överlien 08 – 550 981 81, e-post: carolina.overlien@tele2.se

Maria Steinberg tar i sin avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet sin utgångspunkt i arbetsmiljörätten och studerar de nästan 110 000 svenska skyddsombudens möjligheter att påverka arbetsmiljön. Genom empiriska undersökningar av 400 fall har hon funnit att skyddsombuden kan påverka genom att stoppa ett arbete och genom att vända sig till arbetsmiljölagens tillsynsmyndighet. Den senare befogenheten är mest effektiv ur ett inflytandeperspektiv. Studien visar att skyddsombuden ofta använder sin makt för att förebygga psykosociala problem, så som våld, missnöje med chefer eller för hög arbetsbelastning.

Maria Steinberg är jur.kand. och verksam som forskare och lärare i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet.

Disputationen äger rum onsdagen den 17 november kl 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Örjan Edström, Umeå universitet.

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se

Maria Steinberg nås på tfn 019-30 30 40 eller e-post maria.steinberg@bsr.oru.se

* Oxelösunds kommun har minskat antalet långtidssjuka med 35 procent samt minskat antalet sjukdagar per anställd med 16 procent under perioden 2002/2003.

* Frigoscandia Distribution har sänkt sjukfrånvaron med drygt 20 procent på knappt två år och beräknar spara 4,3 mkr för varje procentenhet som sjukfrånvaron sjunker

– Systematiskt arbetsmiljöarbete och hälsosatsningar minskar sjukfrånvaron. Men ingenting ersätter en engagerad och ansvarstagande ledning. De har haft god hjälp av den struktur som Karolinska Institutets forskning har gett, säger Gunnar Söderberg, vice VD AFA.

Idag presenterade Karolinska Institutet den preliminära slutrapporten av AHA-projektet (Arbete och Hälsa i process- och verkstadsindustri inför 2000-talet) där den nya metodiken har utvecklats. Projektet pågick mellan 2000 och 2003 på Södra Cell Värö, Stora Enso Skutskärs Bruk, Volvo Lastvagnar Göteborg samt Sandvik Materials Technology.

Kartläggning och konkreta åtgärder
AHA-metodiken innebär i korthet en systematisk kartläggning av medarbetarnas hälsa, livsstil och psykosociala arbetsmiljö med hjälp av ett vetenskapligt frågeformulär. Medarbetarna får dels en personlig återkoppling på sina svar, dels sker en återkoppling på gruppnivå. Därefter genomförs förebyggande och rehabiliterande insatser både på individ- och gruppnivå.

Projektet visar att jämfört med den privata sektorn totalt minskade den totala sjukfrånvaron vid tre av de fyra deltagande företagen. Förändringar i livsstil och hälsa syns på alla företagen, främst när det gäller rökning och alkohol.

– Det är anmärkningsvärt och mycket glädjande att mellan 70 och 80 procent av de som ändrade sin livsstil eller arbetssituation bibehöll denna förändring efter projektets slut, säger Irene Jensen, professor i personskadeprevention vid Karolinska Institutet, som har ansvarat för AHA-projektet.

Den tydligaste förändringen av den psykosociala arbetsmiljön finns bland de företag som upprättat konkreta handlingsplaner för förändring. Främst handlar det om inflytande över arbetssituation, ledarskap, organisationsklimat och engagemang i företaget.

Forskningsresultat blir verklighet i AFA-programmen
Kunskaperna från AHA-projektet tillämpas i försäkringsorganisationen AFA:s arbetsmiljöprogram för kommuner och landsting (Sunt liv.nu) och det privata näringslivet (Bättre arbetsmiljö och hälsa). Två exempel på deltagare är Oxelösunds kommun och logistikföretaget Frigoscandia Distribution. De har båda på kort tid minskat sjukfrånvaron och sjukkostnaderna samt ökat produktiviteten med hjälp av det nya arbetssättet.

Omfattande satsningar på rehabilitering
Oxelösunds kommun har upprättat nya riktlinjer för rehabilitering och aktivt arbete med långtidssjukskrivna, nya samarbetsformer med försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Man har satsat stort på utbildning inom arbetsmiljöfrågor och chefs- och ledarskap. För det framtida arbetet har kommunen upprättat en aktivitetsplan som samordnats med kommunens utbildningsplan, verksamhetsplan och budget. På varje arbetsplats har kommunen också tillsammans med AFA skapat så kallade arbetsplatsdialoger.

Företagshälsovård för alla
Frigoscandia har genomfört en rad åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och hälsan. Bland annat företagshälsovård för alla, regelbundna, strukturerade arbetsplatsträffar och en extern sjukskrivningstjänst.

Förra året kostade sjukfrånvaron företaget totalt 31 miljoner kronor (inkl. nyrekrytering, produktions-bortfall och framtida rehabiliteringsinsatser) För varje procentenhet som sjukfrånvaron sjunker beräknar de spara cirka 4,3 miljoner kronor (beräknat på 2004). Insatserna är naturligtvis kostsamma men så här långt är arbetet självfinansierande.

Kontaktinformation
För mer information kontakta
Irene Jensen, professor Karolinska Institutet, 08-545 726 43, 070-577 76 59. Gunnar Söderberg, vice VD AFA, 08-696 46 00, 0708-92 85 70. Åsa Rosendahl-Söder, projektledare Oxelösunds kommun, 0155-38182, 070-212 98 59. Lars Adgård, VD Frigoscandia, 042-17 80 99, 0708-17 80 99.