Vår miljö innehåller en mängd föroreningar, däribland de bromerade flamskyddsmedlen (polybromerade difenyletrar, PBDEer) som används i plaster, elektroniska kretskort, datorer, byggnadsmaterial och syntetiska textilier. Både i Sverige och globalt är PBDEerna vitt spridda och man har sett en kontinuerlig ökning av halterna i miljön, liksom i human modersmjölk, under de senaste årtiondena. En individ kan exponeras för PBDEer under hela sin livslängd, inklusive under digivningsperioden, då ämnen förs över till avkomman via modersmjölken.
Den s k neonatala perioden karaktäriseras hos många däggdjursarter av snabb utveckling och tillväxt av den outvecklade hjärnan. Det har tidigare visats att olika toxiska föreningar kan inducera permanenta skador i hjärnfunktionen hos möss som exponeras under denna utvecklingsfas. Hos möss och råttor sträcker sig denna fas över de första 3-4 veckorna efter födseln. Hos människa börjar den däremot under den sista tredjedelen av graviditeten och fortsätter under de två första levnadsåren.
Henrik Viberg har i sin avhandling identifierat en avgränsad kritisk period under den snabba utvecklings- och tillväxtsperioden av hjärnan, då hjärnan är mycket känslig för låga doser av PBDEer. Han visar att närvaron av PBDEer, och/eller deras metaboliter, i hjärnan under denna kritiska fas ledde till permanent förändrat spontanbeteende, försämrad anpassningsförmåga till nya miljöer samt hyperaktivitet hos den vuxna individen – skador som kan förvärras med åldern. Dessutom uppkom störningar i minnes- och inlärningsförmågan hos den vuxna individen samt förändringar i det s k kolinerga systemet, som är kopplat till beteende, minne och inlärning. PBDEernas förmåga att orsaka dessa neurotoxiska effekter tycktes inte vara beroende av kön, stam eller art.
Det faktum att PBDEerna själva kan inducera utvecklingsneurotoxiska effekter och att dessa effekter liknar de effekter som tidigare setts för polyklorerade bifenyler (PCBer) gör att mer fokus bör riktas mot PBDEernas neurotoxiska effekter och också mot möjliga samverkanseffekter mellan PBDEer och andra föroreningar i vår miljö.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Henrik Viberg på 018-471 7695 eller via e-post, Henrik.Viberg@ebc.uu.se
Kroniska sår är ett mycket stort samhällsekonomiskt problem som konsumerar en stor del av sjukvårdsresurserna. Vården av dessa kostar uppskattningsvis två miljarder kronor per år i Sverige. I takt med att andelen äldre i befolkningen blir större ökar också antalet mycket svårbehandlade sår. En viktig framtidsfråga är därför att finna effektiva och enkla behandlingsmetoder. Fluglarvsbehandling är en gammal behandlingsmetod, som har visat sig kunna vara ett gott behandlingskomplement även i modern sårvård.
– Fluglarvsbehandling går till så att nykläckta fluglarver appliceras i kroniska sår under tre dygn. I såret livnär de sig på död vävnad. Larverna gör dessutom rent och har också en antibakteriell och läkningsstimulerande effekt, säger leg läkare Hélène Wolff som skrivit avhandlingen.
Metoden var vanlig i USA under 1930-talet och användes då framförallt till sår med benröta. Men metoden föll i glömska när antibiotika introducerades på 1940-talet.
– Nu har vi istället problem med multiresistenta bakterier, där vanlig antibiotika inte längre räcker till. Fluglarvsbehandling är ett miljövänligt alternativ till syntetiska bredspektrumantibiotika, säger Hélène Wolff.
Fluglarvarna renar såren effektivt från död vävnad. Det är viktigt eftersom död vävnad i sår är en grogrund för bakterier och hindrar sårläkningen. De metoder som hitintills har funnits för att få bort död vävnad är kirurgi eller ett slags förband som långsamt luckrar upp vävnaden. Vid behandling med fluglarver utnyttjas det faktum att fluglarverna livnär sig på den döda vävnaden och lämnar den friska vävnaden ifred.
– I avhandlingen visas att larverna inte har några käkar utan löser upp den döda vävnaden med hjälp av proteinnedbrytande enzym som de utsöndrar. De suger sedan upp den upplösta vävnaden och rengör på detta vis såret selektivt, snabbt, oblodigt och mestadels smärtfritt, säger Hélène Wolff.
Behandling med larver behöver inte anläggas av läkare utan kan lätt appliceras av sjuksköterskor och undersköterskor inom öppenvård och äldreomsorg. Eftersom fluglarvsbehandling utgörs av en terapi med levande materia krävs en ständig tillgång på larver av hög kvalitet. Hélène Wolffs forskargrupp har därför också tagit fram en snabb, pålitlig och effektiv metod för att föda upp fluglarver som är säkra att använda till behandling av sår.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Hélène Wolff, telefon: 031-342 10 00, e-post: helene.wolff@vgregion.se
Handledare:
Docent Carita Hansson, telefon: 031-342 10 00, e-post: carita.hansson@vgregion.se
Avhandlig för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för dermatologi och venereologi
Avhandlingens titel: Studies of Chronic Ulcers and Larval Therapy
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Studien omfattade över 700 000 personer födda i Sverige mellan 1973 och 1980. Analysen baserades på journaler från personer som togs in på sjukhus mellan 1989 och 2001 med diagnosen schizofreni eller någon annan icke-affektiv psykos.
Det fanns ett starkt samband mellan en högre ålder hos fadern vid befruktningen och deras avkommas risk för schizofreni. Detta samband kvarstod även när man hade tagit hänsyn till en rad andra faktorer som skulle ha kunnat påverka resultatet.
Sammanlagt kan 15,5 procent av schizofrenifallen i denna grupp ha berott på att patientens fader var över 30 år vid patientens födsel, säger författarna.
Sambandet verkade vara relativt utmärkande för schizofreni jämfört med icke-affektiv psykos och var starkare hos dem där störningen inte förekom inom familjen. Detta stöder teorin om att ackumulerade ärftliga mutationer hos äldre fäder kan bidra till en ökad risk för schizofreni, tillägger de.
I England och Wales har den genomsnittliga åldern hos fadern ökat från 29,2 år till 32,1 år mellan åren 1980 och 2002. Författarna uppskattar, baserat på sina data, att denna ökning kan ha lett till ytterligare 710 fall av schizofreni år 2002 utöver de 5 923 fall som beror på bakgrundsincidensen.
Kontaktinformation
För mer information:
Finn Rasmussen, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap, Sektionen för barn och ungdomsepidemiologi, Karolinska Institutet. Tfn: 08-517 765 92, mobil: 070-484 04 43, e-mail: Finn.Rasmussen@phs.ki.se
Sektionen för barn- och ungdomsepidemiologi, Karolinska Institutet:
www.phs.ki.se/caphe/index_se.html
Honor bör därför vara mer noggranna med om partnern är närbesläktad eller inte, än vad hanar behöver vara. Detta kan leda till en intressekonflikt i parningar mellan besläktade individer.
En gemensam studie med forskare vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, University of Sheffield, University of Leeds och Sveriges lantbruksuniversitet i Skara visar att tuppar och hönor hos arten röda djungelhöns (Gallus gallus), anfadern till våra domesticerade höns, agerar olika i en parningssituation med besläktade individer, men också svarar på varandras respons. När hönor parades med bröder och obesläktade tuppar använde de mindre spermier från bröder än från obesläktade tuppar. Denna diskriminering sker genom så kallad ”cryptic female choice”, det vill säga genom ett spermieval som sker inuti hönan efter parning, och reducerar risken för inavel. Tuppar däremot, när de presenterades för bara en höna i taget, var lika benägna att para sig med systrar som med obesläktade hönor. De var dock snabbare att initiera parningar med obesläktade hönor än med sina systrar, trots att de inseminerade mer spermier i sina systrar. En sådan ökad investering i parningar med inavel är möjligen förvånande, men med vetskapen om hönornas diskriminering av brödernas spermier, är tupparnas respons sannolikt till för att kompensera för detta. Hur djungelhöns kan känna igen sina släktingar är fortfarande outforskat, men tupparnas svar kan tyda på att de känner igen sina systrar individuellt, medan hönornas respons antyder en mer fysiologisk process.
Artikeln publicerades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B-Biological sciences den 29 september 2004.
För ytterligare information kontakta gärna Hanne Løvlie, Stockholms universitet, tfn 08-16 48 96, e-post hanne.lovlie@zoologi.su.se
Tillsammans med forskare får du följa med på en upptäcktsresa genom allt det man forskar om på Sveriges universitet och högskolor.
Under hösten får du insikter i konsten att bygga en isorgel, att sänka kolestrolvärdet utan medicin och att hitta historiska spår i urgamla hajtänder. Du får kunskap om de dolda mekanismerna bakom vuxenmobbning, och lär dig vilka egenskaper filmens kvinnor egentligen får nöja sig med. Och mycket, mycket mer.
Vetenskapslandet är ett program för den nyfikne som vill veta vad forskarna i Sverige egentligen håller på med.
Vetenskapslandet sänds i Kunskapskanalen
varje onsdag kl 22 med repris torsdagar kl 18.30.
Dessutom går programinslagen att se på webben på www.forskning.se.
Vetenskapslandet är ett brett, nationellt samarbetsprojekt mellan lärosätena, Utbildningsradion UR och forskningsfinansiärerna: FAS, Formas, KK-stiftelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova samt Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Cecilia Anderson Edwall, redaktör/ projektledare Universitets-TV, Göteborgs universitet
Tel: 031-7732013 E-post: cecilia.edwall@adm.gu.se
Kampen för kvinnors rösträtt hör inte till berättelsen om Sverige och behandlas knappast alls i läroböcker i grundskolan eller på universitet. Men hur gick det egentligen till när svenska kvinnor inlemmades i den manliga politiska arenan?
Genom att undersöka Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) och dess kamp för kvinnors politiska rättigheter har historikern Josefin Rönnbäck i sin kommande avhandling vid Stockholms universitet samtidigt blottlagt politikens genusgränser, dvs. vad som var praktiskt möjligt och vad som ansågs lämpligt för kvinnor och män att göra inom politiken i början av 1900-talet. Motståndet och de olika hinder som restes mot kvinnor visar att det fanns genusgränser inom politiken som rösträttskvinnorna både utmanade och överskred.
En viktig slutsats är att rösträtten och valbarheten var inbäddade i något olika genus- och klasstrukturer och att politikens genus i viss utsträckning skiftat beroende på kontexten. Den kommunalpolitiska arenan öppnades redan på 1800-talet för kvinnor – och ansågs ”kvinnligare” – medan landstingen och riksdagen förbehölls män fram till 1918 respektive 1921. Medborgarskap betydde också olika för män och för kvinnor.
Josefin Rönnbäcks avhandling bidrar således med en nytolkning av detta viktiga skede i svensk 1900-talshistoria och visar att rösträttskvinnornas arbete var en viktig förutsättning för demokratiseringsprocessen. Genom sin blotta existens blottlade LKPR att det fanns en könsdimension i politiken och att de politiska arenorna – riksdagen, landstingen, kommunerna, partierna – var arenor för män. Genom sitt krav synliggjorde LKPR dessutom att det fanns ett glapp mellan mäns politiska retorik och praktik. Trots detta var samarbetsnormen – att kvinnor borde samarbeta med män – stark. Men kritiska röster höjdes och på vissa håll gick kvinnor fram med särskilda kvinnolistor på kommunal nivå. Mäns kollektiva agerande gjorde att vissa kvinnor redan under rösträttskampen knöt sina förhoppningar till ett kommande kvinnoparti.
Doktorsavhandlingens titel. Politikens genusgränser. Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap, 1902-1921. (Atlas förlag)
Disputationen äger rum fredagen den 29 oktober kl. 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratoriet, Frescati. Opponent är docent Lena Wängnerud, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Josefin Rönnbäck nås på telefon 0920-250242 eller e-post josefin.ronnback@historia.su.se eller josefin.ronnback@bredband.net
Agneta Törnqvists doktorsavhandling handlar om enhetschefers och vårdbiträdens yrkeskompetens. Författaren visar på att det råder stor skillnad mellan hur yrkesgrupperna talar om sin yrkeskompetens och detarbete som faktiskt utförs.
Studiens empiriska material består bl.a. av historiska, nutida nationella
och kommunala styrdokument, intervjuer och observationer. Yrkeskompetensen granskas med hjälp av begrepp som formell utbildning, yrkeskunskap och personlig kompetens.
Resultaten visar att enhetschefer behöver goda samhällsvetenskapliga
kunskaper och en helhetsförståelse av verksamheten. Vårdbiträden medicinska baskunskaper, en helhetsförståelse av de äldres livssituation och individuella behov.
Författaren konstaterar att mycket arbete kvarstår för att uppnå det
nationella målet att vårdbiträden ska ha en formell utbildning motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram.
Avhandlingen är av intresse för politiska beslutsfattare, för alla som
arbetar inom den kommunala äldreomsorgen och för utbildare inom vård, omsorg och ledarskapsutbildning.
Agneta Törnquist är fil. mag. och adjunkt vid institutionen för socialt
arbete-Socialhögskolan, Stockholms universitet.
Doktorsavhandlingens titel: Vad man ska kunna och hur man ska vara
En studie om enhetschefers och vårdbiträdens
yrkeskompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer
Disputationen äger rum fredagen den 29 oktober kl.13.00 i Dahlströmsalen, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 26. Opponent är professor Per-Erik Ellström, Linköpings universitet.
Agneta Törnquist kan nås på tfn 08-737 95 46
I en värld där problemen blir alltmer komplexa, kräver lösningarna ofta en mångvetenskaplig ansats. En förutsättning är då att forskare från olika discipliner kan kommunicera. För det krävs ett gemensamt ”vetenskapligt språk”, och det så kallade systemtänkandet tillhandahåller en sådan gemensam referensram.
I en ny bok, utgiven på förlaget Kluwer Academic Publishers, beskriver en rad svenska forskare de studier de bedriver kring komplexa problem som kräver en systemanalytisk ansats. Boken är redigerad av Mats-Olov Olsson, Centrum för regionalvetenskap (Cerum) vid Umeå universitet och Gunnar Sjöstedt, Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
Några forskningsprojekt syftar till att förbättra olika funktioner och rutiner i samhället. Det kan gälla sådant som hanteringen av förorenande avfall, att göra utlandsbiståndet mer effektivt eller att utveckla bättre rutiner för förhandlingar i internationell handel.
Andra projekt fokuserar på systemtänkande för bättre design och konstruktion. Nya metoder kan utvecklas för att förbättra effektiviteten och säkerheten i det mänskliga samspelet med stora datorbaserade system – exempelvis vid datorbaserad medicinsk övervakning i hemmen.
I viss forskning är det främsta syftet att generera ny kunskap och nya teorier. I boken behandlas bland annat vissa aspekter av den mänskliga hjärnans funktion och möjligheten att utveckla operativa mått på ekologisk hållbarhet.
Boken har tillkommit på initiativ av forskningsrådet Formas, som är svensk medlemsorganisation i IIASA, ett internationellt forskningsinstitut för tillämpad systemanalys beläget utanför Wien i Österrike. Med boken vill Formas stimulera intresset för forskning om komplexa problem som kräver en mångvetenskaplig systemanalytisk ansats.
För att läsa mer om boken och se hela innehållsförteckningen:
http://www.didaktekon.se/mats/system-bk.htm
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mats-Olov Olsson,
Centrum för regionalvetenskap (Cerum),
Umeå universitet.
Tel: 090-786 69 82,
E-post: Mats-Olov.Olsson@cerum.umu.se
Tillväxtfaktorer av typen PDGF (platelet-derived growth factor) har som främsta uppgift att verka stabiliserande på blod- och lymfkärl. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att de också verkar stimulerande vid tillväxt av kärl i och mellan tumörer och på så sätt bidrar till bildandet av metastaser och tumörspridning.
Cancermetastaser hittas ofta i det lymfatiska systemet, ett nätverk av kärl spridda i hela kroppen, liknande blodkärlen. För tillväxt av blodkärl och lymfkärl krävs speciella tillväxtfaktorer, både för normal tillväxt och vid utväxt av tumörer. Som första artikel i veckans nummer av den högt ansedda tidskriften Cancer Cell beskrivs hur cancerceller som uttrycker tillväxtfaktorn PDGF-BB inducerar tumörtillväxt i lymfkärl och metastaser i lymfkörtlar. Försöken har gjorts på möss.
Resultaten visar att tillväxtfaktorn PDGF-BB är en viktig faktor som bidrar till metastasering i lymfsystemet. Möjligheten att ta fram ett ämne som blockerar PDGFs stimulerande effekt på kärltillväxten kan innebära ett nytt grepp vid förebyggande och behandling av cancermetastaser i lymfsystemet.
Publikation:
PDGF-BB induces intratumoral lymphangiogenesis and promotes lymphatic metastasis.
Cao R, Björndahl MA, Religa P, Clasper S, Garvin S, Galter D, Meister B, Ikomi F, Tritsaris K, Dissing S, Ohhashi T, Jackson DG, Cao Y.
Cancer Cell (2004) 6: 333-345, med kommentar på sid 307-309.
Yihai Cao är nyutnämnd professor vid Karolinska Institutet i ämnet vaskulär biologi, speciellt angiogenesreglering. Han tilldelades förra året Erik K Fernströms pris till yngre särskilt lovande forskare för sitt banbrytande arbete om den molekylära regleringen av kärltillväxt.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Yihai Cao, tel 08-524 875 96 eller mail yihai.cao@mtc.ki.se
I takt med skogsbrukets kraftiga rationalisering har mellanchefens yrkesroll förändrats. Från att tidigare ha varit helt inriktat på arbetsledning handlar jobbet numera mycket om upphandling av tjänster, ansvar för virkesflöden och utveckling av verksamheten.
Studien visar att de flesta mellancheferna trivs med sin arbetssituation. Man vill bland annat slå vakt om de korta beslutsvägarna och friheten i arbetet. Däremot finns problem med luddiga mål och målkonflikter. För stor uppmärksamhet ägnas åt krismedvetenhet, dåliga resultat och kontroll. Och för mycket tid går åt till oväsentligheter vid möten, utvecklingsprojekt som drivs uppifrån och administration, anser mellancheferna.
– Många tycker att det blir för lite tid över till huvuduppgifterna och medarbetarna, säger Åke Thorsén som arbetar med verksamhetsutveckling på Skogforsk.
Utveckling måste drivas lokalt
Utvecklingsarbete betraktas av många som extrauppgifter vid sidan om det ordinarie arbetet. Man förväntar sig därför ofta någon form av belöning eller särskild uppskattning för sin medverkan.
– Om utvecklingsarbete ska bli en naturlig del av det operativa arbetet måste det pågå kontinuerligt. Det måste också initieras och drivas lokalt, menar Åke Thorsén.
Mellancheferna anser också att för mycket fokus ligger på individuella prestationer. Man vill istället ha mer lagarbete och samverkan över organisationsgränserna.
Studien bygger på intervjuer med mellanchefer och deras närmaste chef på 16 olika arbetsplatser i det svenska skogsbrukets fältorganisationer.
Kontaktinformation
Kontakt:
Åke Thorsén, Skogforsk; 018-18 85 97
Malin von Essen, pressansvarig; 018- 18 85 76, 070-630 68 67
Lee Gleichmann tar bland annat upp dessa frågor i sin doktorsavhandling. Han belyser perspektiv på föräldraskap från slutet av 1950-talet och fyra decennier framåt. En bristande tilltro till föräldrars förmåga präglar 1950-talet. Under 1970- och 1980-talet står föräldrars inbördes relationsproblem i fokus. Först på 1990-talet ses föräldrar som kompetenta, autonoma och självreglerande. Från att föräldrarna har betraktats som okunniga och i behov av utbildning ser man alltmer till deras resurser.
Lee Gleichmann har studerat hur familjens liv konfronteras med samhällets omsorger och krav. Här framkommer hur statsmakten t.ex. genom föräldrautbildning försökt främja demokratiutveckling och jämlikhet. Ambitionen har varit att stärka barnets ställning i samhället och samtidigt försöka styra föräldrar i deras vård och fostran av barnet.
Gleichmanns doktorsavhandling har sin utgångspunkt i hermeneutisk forskningstradition. Analysen fördjupar sig i olika aspekter av social styrning. Undersökningsmaterialet består av journalkort från barnhälsovården, offentliga utredningar om föräldrautbildning samt tidskriftsmaterial. Avhandlingen är av särskilt intresse för studerande inom lärarutbildningen samt yrkesverksamma inom vård, omsorg och skola som i sitt dagliga värv möter och arbetar med föräldrar.
Lee Gleichmann är sedan augusti 2004 verksam som undervisningsråd vid Skolverket.
Doktorsavhandlingens titel: Föräldraskap mellan styrning och samhällsomvandling En studie av syn på föräldrar och relation mellan familj och samhälle under perioden 1957-1997
Disputationen äger rum fredag 22 oktober kl.10.00 i Kyrksalen, Lärarhögskolan, Gjörwellsgatan 16. Opponent är professor Ingegerd Tallberg Broman Lärarutbildningen, avd. LFH, Malmö
Lee Gleichmann kan nås på tfn 0707-87 02 36
– Trots att vi har haft gränsvärde för radon sedan 1981 har ca 10 % av de nybyggda småhusen halter överstigande detta värde. Man kan undvika mycket arbete om man redan i ett tidigt stadium i byggandet förebygger höga radonhalter. Dessutom är det billigare att förebygga än att sanera i efterhand. Därför är det viktigt att kunskapen om radonrisker vid nybyggnad kommer ut, säger Bertil Clavensjö, en av författarna till boken.
RADONBOKEN – Förebyggande åtgärder i nya byggnader beskriver utförligt i text och bild hur man vid nybyggnad förebygger förhöjda radonhalter. Bokens tyngdpunkt ligger på redovisning av hur man bygger för att förhindra att radongas från marken kommer in i byggnader.
Radonboken innehåller i övrigt omfattande information om markradon och hur man undersöker markförhållandena inför nybyggnad. Radonavgång från grundvatten och byggmaterial behandlas, liksom teknik för mätning av radon och gammastrålning. Boken redovisar aktuella gränsvärden/riktvärden för radon samt myndigheternas föreskrifter och rekommendationer.
Boken vänder sig till dig som i yrket behöver kunskap om radon och hur man förebygger att radonhalten blir förhöjd i den nya byggnaden. Den vänder sig också till dig som av annan anledning vill få fördjupade kunskaper om radon i mark och i byggnader.
Formas har tidigare gett ut Radonboken – åtgärder mot radon i befintliga byggnader. Den handlar om sanering av hus med förhöjda radonhalter. Gustav Åkerblom är medförfattare till båda dessa böcker.
Boken ges ut av Formas förlag och kostar 286 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel: 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se
Kontaktinformation
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski tel 08 775 4008.
Mer information: Birgitta Johansson 08-775 4003, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
– De som är i den situationen känner sig bundna vid att finnas till hands och anpassa sitt liv till möjliga nödutryckningar. Samtidigt kan deras ansvar vara så osynligt för omvärlden att de aldrig får någon erkänsla för det. Den de känner ansvar för kanske inte ens vet om det! säger omvårdnadsforskaren Anna Kristensson Ekwall.
Hon har i sin avhandling, som snart läggs fram vid Lunds universitet, undersökt olika aspekter på vården av äldre närstående. Till dess uppgifter hör, förutom ”att finnas till hands” och att sköta den dagliga vården, också sådant som att städa och handla, hjälpa till med kontakterna med sjukhus och vårdpersonal, bidra med medicinska insatser och med att träna den sjukes fysiska funktioner. Vården omfattar alltså mycket mer än hjälp med aktiviteter för dagligt liv, och det finns inget självklart samband mellan uppgifternas tyngd och deras effekt på vårdarens livskvalitet.
I en av delstudierna har Anna Kristensson Ekwall jämfört män och kvinnor i en grupp på nära 800 äldre anhörigvårdare. Det visade sig att de män som vårdade hjälpte till fler timmar per vecka men var ändå mer nöjda än kvinnorna. Männen ansåg i högre grad än kvinnorna att vårdandet vidgat deras horisont och hjälpt dem att växa som människor.
– Skälet kan vara att männen fått ett nytt ansvarsområde som känns meningsfullt för dem. De får i regel också mycket beröm från omvärlden. De kvinnor som vårdar i den här åldersgruppen har däremot ofta varit hemmafruar, så för dem innebär vården bara att fortsätta med samma uppgifter som tidigare. Det ger dem ingen omväxling utan bara en belastning just när de äntligen hoppats kunna pusta ut, menar Anna Kristensson Ekwall.
Hon tycker det är viktigt att omvärlden uppmärksammar de vårdande äldre kvinnorna och ger dem lika mycket erkännande som de vårdande äldre männen. Hon tror också på informationsträffar för äldre anhörigvårdare, då vården skulle erbjuda personal som tar hand om de sjuka som inte kan lämnas ensamma. Sådana träffar kunde ge möjlighet att ta upp många praktiska frågor som t ex vad man gör med en som vill vara uppe och gå på nätterna, och hur man bäst bemöter en dement person.
Avhandlingen heter Informal caregiving at old age och läggs fram den 27 oktober. Ett sammandrag finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv in författarens namn i sökrutan. Anna Kristensson Ekwall träffas på tel 046-222 19 01 , e-post Anna.Kristensson_Ekwall@omv.lu.se.
Det folkhälsopedagogiska programmet är ett relativt ungt program på högskolan i Kristianstad. Det leder inte till en yrkesexamen på motsvarande sätt som lärarprogrammet men ger dubbel kandidaträtt i folkhälsovetenskap och pedagogik. Efter utbildningen är det tänkt att studenterna ska arbeta med folkhälsoarbete som folkhälsoplanerare.
Leif Karlssons studie bygger på intervjuer med 24 studenter som gjorde sin verksamhetsförlagda del av utbildningen, det vill säga praktiserade ute i arbetslivet. Många av dem arbetade med enskilda projekt, till exempel att stimulera en rökfri generation och att stärka invandrarkvinnors självkänsla. Närmare en tredjedel praktiserade i utlandet.
Studien berör den verksamhetsförlagda utbildningens betydelse för lärandet, huruvida de pedagogiska teorierna har betydelse för det hälsofrämjande arbetet och hur studenterna uppfattar arbetet som folkhälsopedagog. Leif Karlsson studerade också relationen mellan studenten och den plats de gjorde sin praktik på och fann både studenter som var mycket positiva och sådana som var mycket kritiska.
– Det finns studenter som inte förstår eller använder de teorier de lärt sig under sin verksamhetsförlagda tid, men också de som i högsta grad gör det. De använder också arbetsplatsen för att fundera mer över om och hur teorierna stämmer. Många studenter framhäver sin egen betydelse. Det är som om arbetsplatserna lever i ohöljt mörker och ska upplysas, menar de.
Kontaktinformation
För mer information; kontakta Leif Karlsson 044-20 40 68 eller via mail leif.karlsson@hv.hkr.se
Den växande mängden information som genereras via nationella register inom den kliniska vardagen och i molekylärbiologernas laboratorier ställer den medicinska forskningen inför nya utmaningar. Effektivare studieupplägg och nya data-analytiska verktyg utvecklas i rask takt, samtidigt som informationens mångfald inför nya element av subjektivitet i tolkningen.
Välkommen till ett minisymposium om ”Modern statistisk metodik inom medicinsk forskning”, som ingår i Nobelstiftelsen serie ”Frontiers in Medicine”.
DATUM: Torsdag den 21 och fredag den 22 oktober. LOKAL: Nobel Forum, Karolinska Institutet, Solnavägen 1.
Hör om vad som pågår på forskningsfronten inom bland annat statistisk genetik och bioinformatik samt om användningen av informationen i svenska nationella register.
Lyssna på Sir David Cox torsdagen den 21 oktober kl. 10.
Sir David Cox är från Oxford och har tilldelats sin adliga titel för sina vetenskapliga prestationer. ”Cox modellen för överlevnad”, som är den mest använda metoden världen över för att beräkna sjukdomsprognos, är framtagen av honom.
Övriga inbjuda föreläsare kommer från Cambridge, Harvard, Seattle och Berkeley och är alla internationellt ledande inom sina respektive områden.
I anslutning till symposiet håller institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) ”Biostatistics Open Day” i Wargentinhuset på torsdag den 21 oktober kl. 15.00. Här finns det möjlighet att träffa och intervjua Sir David Cox m.fl.
För programmet och information om forskarna som deltar på seminariet:
http://www.meb.ki.se/biostat/seminars/information/2004/october_21_22_en.html
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Juni Palmgren, professor i biostatistik vid Karolinska Institutet och vid Stockholms universitet. Tel: 08-524 86120, 08-16 45 57, mobil: 070-777 44 54, e-post: : juni.palmgren@meb.ki.se
En Stipendiejury har på uppdrag av stiftelsen bedömt de inkomna förslagen och beslutat att utse följande vinnare:
Juryn har beslutat utdela diplom, SKAPA statyett och SKAPA stipendium på 300 000 kr till: Sune Svanberg, Katarina Svanberg och Stefan Andersson-Engels för deras metod att behandla malign tumörvävnad genom att med en omkopplare kombinera interstitiell foto-dynamisk terapi med interaktiv övervakning. Därigenom är det möjligt att använda samma optiska fibrer för både behandling och diagnostik vilket möjliggör övervakning av tumörterapin on-line. Metoden är patenterad.
Sune Svanberg och Stefan Andersson-Engels kommer från Lunds tekniska högskola, Avdelningen för atomfysik, Skåne län. Katarina Svanberg kommer från medicinska fakulteten i Lund. Ett företag har utvecklats kring idén.
Juryns motivering:
Metoden kommer på sikt att innebära ökad effektivitet inom sjukvården med färre behandlingstillfällen samt ger en säker och kontrollerad tumörterapi. Metoden medför en minskad exponering för hälsovådliga ämnen framförallt för patienten men även för vårdpersonalen. Metoden möjliggör en selektiv behandling av tumörer. Marknadspotentialen för denna metod bedöms som mycket stor.
Skapapriset är landets största och mest prestigefyllda innovationspris som delats ut varje år sedan 1986. Vinnaren kan kalla sig svensk mästare i innovationer. Bakom Skapapriset står Stiftelsen Skapa med FöreningsSparbanken AB, Teknikföretagen, Svenska Uppfinnareföreningen och Stockholmsmässan AB som stiftare. Stiftelsen stöds av Patent- och registreringsverket, Stiftelsen Innovationscentrum, Verket för Innovations-system-VINNOVA, ALMI Företagspartner AB samt NUTEK, Verket för näringslivsutveckling.
Kontaktinformation
Stefan Andersson Engels kan nås på tel 0709-932136 och Sune Svanberg på tel: 070-590 21 26.
