Utmärkelsen delas varje år ut av American Marketing Associations till en forskare som under en längre tid väsentligen bidragit inom tjänsteforskningens område. Att utmärkelsen i år gick till Sverige och Karlstads universitet är förstås en mycket stor ära.
– Hela CTF gläds med Bo för den prestigefyllda utmärkelsen. Det är ett kvitto på mycket gott akademiskt ledarskap och internationell gångbar forskning under en lång tid, säger kollegan professor Anders Gustafsson på Centrum för tjänsteforskning.
Prisutdelningen ägde rum under den internationella konferensen Frontiers in Services, som nyligen arrangerades vid University of Miami i USA. Bland dem som tidigare har fått utmärkelsen finns flera mycket framstående och högt ansedda forskare från hela världen.
– När jag fick veta att jag skulle få utmärkelsen några veckor innan utdelningen vid konferensen i Miami, blev jag både överraskad och mycket glad. Självfallet är det mycket hedrande för mig. Men främst ser jag utmärkelsen som ett erkännande för den mångvetenskapliga tjänsteforskning som alla inom CTF på olika sätt bidragit till att bygga upp, säger Bo Edvardsson.
Bo Edvardsson är professor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för tjänsteforskning, vid Karlstads universitet. Ett föreståndarskap som han numera delar med professor Anders Gustafsson. I sin forskning har Bo Edvardsson intresserat sig för olika aspekter på ledning, organisering och utveckling av tjänsteverksamheter. Han har i första hand koncentrerat sig på kvalitetsbegreppet, hur kvalitet kan definieras, mätas och utvecklas. Han har även forskat inom områden som rör tjänsteutveckling och tjänstekonstruktion, dynamik och kritiska händelser i kundrelationer, klagomålshantering, tjänstebegreppet och värdeskapande genom tjänster.
Bo Edvardsson har skrivit eller varit medförfattare till sammanlagt 16 böcker. Hans senaste bok ”Tjänstegarantier” handlar om vad en tjänstegaranti är och hur tjänstegarantier kan och bör utformas. Boken är skriven tillsammans med kollegan docent Patrik Larsson på CTF. Bo Edvardsson har också publicerat ett 60-tal vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter inom tjänsteforskningens område. Han har bland annat medverkat i flera framstående internationella tidskrifter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bo Edvardsson, tfn 054-700 15 57 eller 070-633 44 78, e-post Bo.Edvardsson@kau.se
Livercirrhos eller skrumplever är ett stort världshälsoproblem och de vanligaste orsakerna till denna sjukdom är alkoholmissbruk, hepatit och vissa autoimmuna sjukdomar. Även om man har stor kunskap om orsakerna till skrumplever och vilka celltyper i levern som bidrar till sjukdomsprocessen, så vet man väldigt lite om de molekylära mekanismerna som styr sjukdomsutvecklingen. Detta innebär att sjukdomen hittills varit mycket svårbehandlad.
Ett genombrott i forskningen på de molekylära mekanismerna som styr sjukdomsförloppet har gjorts av en forskargrupp ledd av docent Leif Carlsson vid Umeå Center för Molekylär Medicin. Rönen publiceras i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, PNAS. Forskargruppen har tidigare i år identifierat en gen kallad Lhx2 som är aktiv i den celltyp i levern som anses sätta igång sjukdomsförloppet, oavsett orsaken. Nu har man studerat i detalj hur levern utvecklas i musfoster som saknar Lhx2. Dessa foster utvecklade snabbt alla typiska tecken på förstadiet till skrumplever, så kallad leverfibros. Lhx2 hämmade också det typiska förlopp som orsakar leverfibros i ett humant cellsystem, vilket direkt visar relevansen för sjukdomen i människa. Lhx2 hämmar/förebygger alltså utvecklingen av skrumplever. Denna upptäckt betyder att terapier mot skrumplever kan inriktas mot att inducera eller bibehålla uttrycket av Lhx2 genen, i stället för som förut anta att man måste blockera uttrycket av vissa gener.
För mer information, kontakta docent Leif Carlsson, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), på telefon 090-785 44 36 eller e-post leif.carlsson@ucmm.umu.se.
Hela artikeln i PNAS finns att läsa här: http://www.pnas.org/cgi/content/abstract/0404678101v1
Klicka på ”Full Text (PDF)” i högermarginalen för att ladda hem hela artikeln i pdf-format.
Kväve är livsviktigt för alla levande organismer på jorden. Men möjligheten att omvandla luftens kvävgas till ammonium – vilket i sin tur medfört att man använder stora mängder ammoniumbaserat konstgödsel – och den ökade användningen av förbränningsmotorer som bildar kväveoxider har gjort att kvävemängderna i många kustnära områden är onaturligt höga.
Naturlig bildning av kvävgas anses vara en ekologiskt viktig process för att reducera kväveinnehållet i havet, eftersom kväve på detta sätt lämnar systemet. Men vid traditionell kvävgasbildning bildas även växthusgaserna lustgas och koldioxid. Nu visar studier att en annan kvävgasbildande process sker i havet – kallad ”anammox” – som inte tidigare varit känd.
Anammox, som bildar kvävgas genom att oxidera ammonium med nitrit, upptäcktes i holländska reningsverk för tio år sedan, och visade sig vara en effektiv process för att ta bort ammonium från reningsverkens utsläppsvatten. Pia Engström konstaterar i sin avhandling att anammox är en globalt spridd reaktion som bidrar till kvävgasbildningen i havet.
Hur stor betydelse reaktionen har för den totala kvävgasproduktionen varierar, men i till exempel Skagerraks djuphåla (700 m djup) bidrar anammox till cirka 80 procent av den totala kvävgasproduktionen. Och eftersom anammox utgör en betydande del av all kvävgasbildning, stämmer inte längre de uppskattningar som tidigare gjorts av hur mycket kväve som förs bort från havet i form av kvävgas.
Pressmeddelandet kan också läsas här: http://www.science.gu.se/press/2004/pia_engstrom.shtml
Pia Engström disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i kemi med inriktning mot marin kemi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln:”The importance of anaerobic ammonium oxidation (anammox) and anoxic nitrification for N removal in coastal marine sediments”. Disputationen äger rum fredagen den 12 november 2004 kl 10.15 i sal KA, Kemigården 4, Chalmersområdet.
För mer information, kontakta:
Pia Engström
Institutionen för kemi
Göteborgs universitet
Tel: 0523-100 85
Mobiltfn: 070-361 62 89
E-post: piaeng@chem.gu.se
——————————————————–
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Strålbehandling av födelsemärken av sorten hemangiom, eller smultronmärken som de också kallas, hos spädbarn skedde framförallt under 1940- och 1950-talen. Smultronmärken finns hos cirka tio procent av alla nyfödda barn och är ofta snabbt växande och kan skapa oro hos föräldrarna. Vanligen avstannar tillväxten av dem när barnet är ett halvår och har som regel spontant helt försvunnit i skolåldern. När kunskapen om strålningens cancerogena effekt blev allmänt känd upphörde denna typ av behandling helt.
Civilingenjör Erik Holmberg har i sitt avhandlingsarbete studerat om de spädbarn som strålades drabbats av cancer i vuxen ålder i större utsträckning än befolkningen i övrigt. I studien ingår 25 000 spädbarn som strålbehandlades för födelsemärken under perioden 1920-1965.
Strålningen har gett fler cancerfall
Erik Holmbergs avhandling visar att strålningen av födelsemärkena har orsakat många cancerfall.
– Materialet visar att 228 extra cancerfall har uppkommit, det vill säga att personerna i denna grupp drabbats av 228 fler cancerfall än förväntat om de som strålats haft samma risk som befolkningen i övrigt. Det motsvarar en överrisk på 20 procent. Enskilda cancerformer med överrisk är bröstcancer hos kvinnor, prostatacancer hos män, malignt melanom i huden, hjärntumörer samt tumörer i sköldkörteln och bisköldkörtlarna, säger Erik Holmberg.
De funna överriskerna kan vara resultat av slumpvariation eller av andra orsaker än strålbehandlingen och därför har fördjupade analyser av orsakssambanden genomförts i avhandlingsarbetet.
– Det var 75 fler fall av bröstcancer bland de strålbehandlade kvinnorna än vad som kunde förväntas om de hade haft samma risk som övriga kvinnor i befolkningen i motsvarande åldrar, säger Erik Holmberg.
Risken för utvecklandet av bröstcancer hos en kvinna kan variera stort beroende av antalet födda barn och i vilken ålder kvinnan fött. Analysen av bröstcancerrisken hos de strålbehandlade kvinnorna visade att den givna strålbehandlingen kunde förklara hela tolv procent av överrisken. Resultaten visar att det råder ett linjärt samband mellan förhöjd risk och absorberad stråldos.
Risken med mammografi mindre än forskarna tidigare trott
De funna sambanden mellan stråldos och förhöjd risk att senare i livet utveckla bröstcancer är av betydelse för upprättandet av riktlinjer för strålskydd, men även till exempel för utvärdering av nyttan av hälsokontroll med mammografi. Förutom att mammografi tidigarelägger upptäckten av bröstcancer, och därmed ökar möjligheten till bot, så strålexponeras brösten vilket ger en liten förhöjd risk att utveckla cancer.
Framförallt har långtidsuppföljning av de japanska atombombsöverlevarna använts för att sätta gränsvärden i strålskyddssammanhang, men det är även viktigt med studier på andra strålningsexponerade grupper för att få lämpliga gränsvärden. I ett av avhandlingens delarbete har den strålningsorsakade bröstcancerrisken jämförts dels med andra grupper av personer som i medicinska sammanhang blivit utsatta för strålning i USA och Sverige, dels med dem som överlevde atombomberna i Hiroshima och Nagasaki. Detta arbete visar att bröstcancerrisken per stråldosenhet varierar beroende av strålkvalitet, exponeringsförhållanden samt av bakgrundsrisken för bröstcancer, som varierar stort i olika världsdelar.
– Noterbart är att vår studie indikerar att risken per dosenhet är något lägre än i japanska studier. Det talar för att de strålskyddsgränser som används för mammografin är väl tilltagna och att riskerna med mammografi snarast är ännu lägre än man tidigare trott, säger Erik Holmberg.
Avhandlingen är skriven av:
civilingenjör Erik Holmberg, telefon: 0739-81 72 84, e-post: erik.holmberg@oc.gu.se
Handledare:
med dr Per Karlsson, telefon: 031-342 10 00, e-post: per.karlsson@oncology.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för onkologi
Avhandlingens titel: Methodological Aspects on Excess Cancer Risk after Exposure to Ionizing Radiation
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 november, klockan 9.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig, Sahlgrenska akademin
Telefon: 031-773 38 69
Mobil: 070-775 88 51
E-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
En anpassning till Bolognadeklarationen skulle innebära att alla utbildningsprogram på grundnivå blir treåriga och ger en kandidatexamen. För att få en magisterexamen motsvarande en internationell master krävs att grundutbildningen kompletteras med ett tvåårigt påbyggnadsprogram. Syftet med anpassningen är att skapa enhetliga normer för högre utbildning och på så sätt öka samarbetet och rörligheten mellan universitet i Europa.
– Tanken är att man ska kunna läsa grundutbildningen hos oss och sedan läsa ett masterprogram någon annanstans eller tvärtom, säger Åsa Jouper-Jaan, utbildningsledare vid Naturvetenskapliga fakulteten.
Tisdagen den 9 november beslutade Göteborgs universitets rektor att inrätta åtta magisterprogram motsvarande internationell master inom naturvetenskap, med start i höst.
– Att vår fakultet är först beror på att naturvetenskapen är internationell och att studenterna visar intresse för masterprogram, säger Jöran Bergh, prodekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten med ansvar för grundutbildningen.
En annan anledning till att Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet nu beslutat sig för att satsa på en anpassning, är att delar av Europa redan anpassat sina utbildningar till Bolognadeklarationen.
– Vi tycker att det är angeläget att våra studenter får en internationellt gångbar utbildning, med två tydliga nivåer, en grundnivå och en avancerad nivå, säger Åsa Jouper-Jaan.
Till hösten 2005 startar Göteborgs universitet ”masterprogram” i ekotoxikologi, miljö- och hälsoskydd, marina vetenskaper, molekylärbiologi, systembiologi, organisk kemi och läkemedelskemi, komplexa adaptiva system och fysik för materia, material och biologiska system. Gemensamt för alla de program som startar till hösten är att de är smala profilprogram som passar fakultetens profil. De breda ämnesprogrammen – som till exempel ”masterprogram” i biologi eller kemi – kommer att inrättas i samverkan med de naturvetenskapliga fakulteterna vid universiteten i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping och Lund. Dessa beräknas starta hösten 2006.
Pressmeddelandet finns också att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2004/masterprogram.shtml
För mer information, kontakta:
Åsa Jouper-Jaan, utbildningledare
Naturvetenskapliga fakulteten
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 1154
Jöran Bergh, prodekanus
Naturvetenskapliga fakulteten
Göteborgs universitet
Tel: 031- 772 3554
——————————————————–
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
I sin avhandling har Magnus Karlström gjort flera studier och beräkningar med olika bäring på ett framtida bruk av bränslecellsfordon. Några av de frågor han har studerat har varit hur man enklast tillverkar vätgas till bränsle, hur ett spårvägssystem med bränslecellsvagnar i Uppsala skulle kunna se ut, hur miljön påverkas av dagens och ett framtida system, kostnader samt vilka nya möjligheter ett system byggt på bränsleceller skulle ge.
En övergång till ett tänkt system med bränslecellsfordon är av stort intresse, dels på grund av den ökning av fordonstrafik som sker samtidigt som oljeresurserna är begränsade. Dessutom skulle fordons påverkan på växthuseffekten minska och luftföroreningar kunna minska radikalt.
Vätgas till bränsleceller produceras idag med lägst kostnad från naturgas. Kostnaden är cirka 20 – 80 procent högre än kostnaden för motsvarande mängd bensin per fordonsmil. Ett system med bränslecellsspårvagnar i Uppsala skulle kunna innebära flexiblare och lättare vagnar som kräver mindre energi än dagens vagnar.
På vägen till ett system med bränslecellsfordon finns det dock gott om hinder. Bränslecellerna är idag alltför dyra för att vara ett reellt alternativ, men med ökad produktion av bränsleceller skulle priserna falla. Vätgasen är något dyrare att producera än motsvarande bensin, men skillnaden är dock bara några tiotal procent. Det finns idag inget distributionssystem för vätgas, men med efterfrågan skulle det byggas upp.
– Den begränsade kapaciteten för produktion av vätgas påverkar förstås kostnaden, och begränsad köpkraft påverkar marknaden för fordonen. Det här är problem som brukar tas upp i värderingar av kostnader, däremot brukar man inte väga in den positiva återkoppling som sker när någon satsar på ny teknik. Ju tidigare någon satsar på den nya tekniken, desto tidigare kan den bli ekonomiskt konkurrenskraftig, och desto tidigare begränsar man skadorna av miljöpåverkan, säger Magnus Karlström.
Avhandlingen ”Environmental Assessment of Polymer Electrolyte Membrane Fuel Cell Systems” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers i oktober.
Magnus Karlström kommer från Linköping.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Magnus Karlström, Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 21 58, e-post: magnus.karlstrom@esa.chalmers.se
En avhandling om effekterna av missbruk av anabola androgena steroider läggs den 26 november fram på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Resultat från denna avhandling, baserade på djurförsök, visar att anabola androgena steroider ökar aggressivitet och stimulerar till ökad alkoholkonsumtion. Anabola androgena steroider ökar även den beteendemässiga toleransen till alkohol. Fysisk aktivitet förstärker ytterligare aggressiviteten och ökar alkoholkonsumtionen hos steroidbehandlade djur. Vidare har förändringar i hjärnans neurotransmittorer påvisats som kanske kan kopplas till vissa av de observerade beteendeförändringarna.
Själv är Ann-Sophie Lindqvist, som alla forskare, dock mycket försiktig.
– Man måste komma ihåg att våra experiment är gjorda på hanråttor och att enbart effekterna av ett anabolt androgent steroid preparat (nandrolone decanoate) har studerats. Vad jag hoppas är att avhandlingen skall kunna tjäna som underlag för information till tonåringar och andra riskgrupper, och tillika tjäna som bas för vidare forskning i ämnet, säger Ann-Sophie Lindqvist.
Missbruk av anabola steroider är idag inte helt ovanligt. Tidigare undersökningar har visat att omkring tre procent av gymnasiepojkarna och en halv procent av gymnasieflickorna använder eller har använt steroidpreparat idag i Sverige. Dock tror man, baserat på studier från USA, att missbruket inom bodybuilding och styrkelyft är mera omfattande.
Avhandlingens titel: Nandrolone decanoate, behaviour and brain: animal experimental studies
Avhandlingsförfattare: Ann-Sophie Lindqvist, tel. 031-773 1640(arb.), 070-66 11 850 (mobil)
e-post: ann-sophie.lindqvist@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Peter Eriksson, Helsingfors
Tid och plats för disputation: Fredagen den 26 november 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Feltenius har studerat landets två största pensionärsorganisationer, Pensionärernas Riksorganisation, PRO, och Sveriges Pensionärsförbund, SPF, och deras agerande i syfte att påverka politiken.
Undersökningen, som omfattar perioden 1990 och framåt, visar att pensionärsorganisationerna på central nivå haft möjligheter att föra fram sina krav till regeringen genom en särskild kommitté på Socialdepartementet – den s.k. Pensionärskommittén. Flera av de krav som förts fram av pensionärsorganisationerna inom ramen för kommittén har dessutom tillgodosetts av regeringen.
De krav som tillgodosetts har handlat om en statligt reglerad maxtaxa och förbehållsbelopp inom äldreomsorgen, ett förstärkt tandvårdsstöd åt äldre, förbättringar av bostadstillägget, en återgång till tidigare beräkningsgrunder för pensionerna samt en viss kompensation till delar av pensionärskollektivet för pensionernas försämrade värdeutveckling under 1990-talet.
Regeringens beaktande av dessa krav visar att pensionärsorganisationerna haft ett inflytande över politiken på riksplanet under senare delen av 1990-talet och framåt. Organisationernas inflytande förklaras i avhandlingen med att de har tillgång till anställd expertis för att kunna bereda sina krav, att de representerar en viktig väljargrupp för de politiska partierna samt att de får uppmärksamhet för sina krav i massmedia.
Feltenius har även gjort en mindre studie av pensionärsorganisationernas inflytande på lokal nivå. I en majoritet av landets kommuner finns s.k. Kommunala pensionärsråd, KPR, där möten sker mellan företrädare för de lokala pensionärsorganisationerna och representanter från kommunen. Uppgifter om bland annat antalet möten tyder på att råden bidrar till att förse pensionärsorganisationerna med inflytandemöjligheter över politiken även om det finns fall där pensionärsorganisationernas lokala företrädare upplever att det inte är så.
Fallet med pensionärsorganisationerna tyder på en utveckling från korporatism till pluralism med avseende på välfärdsstatens förhållande till organiserade intressen. Under den korporativa perioden var parterna på arbetsmarknaden dominerande, medan andra typer av organiserade intressen hade en marginell betydelse. Numera präglas den process i vilken välfärdspolitiken skapas av att en större mångfald av organiserade intressen har en betydande maktposition, vilket illustreras av fallet med pensionärsorganisationerna.
Fredagen den 12 november 2004 försvarar David Feltenius, institutionen för statsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”En pluralistisk maktordning? Om pensionärsorganisationernas politiska inflytande.” Disputationen äger rum klockan 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Tommy Möller, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
David Feltenius nås på:
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Tel: 090- 786 50 28
E-post: david.feltenius@pol.umu.se
I Sverige föds två av tusen barn med någon form av läpp-, käk- och/eller gomspalt. En fjärdedel av barnen har en spalt som enbart innefattar gommen. Denna gomspalt kan variera i storlek från att bara omfatta de mjuka delarna av gommen till att omfatta stora delar av den hårda gommen. Hos hälften av barnen förekommer även andra missbildningar. För att talet hos barnen ska bli så normalt som möjligt måste gommen opereras. Det görs på olika sätt på olika orter. I Göteborg repareras den mjuka gommen i spädbarnsåldern medan en spalt i hårda gommen opereras när barnet fyllt fyra år.
Leg logoped Christina Persson har i sin avhandling studerat talet hos 53 barn i åldern tre till tio som opererats för gomspalt. Resultaten visar att barn med en spalt enbart i mjuka gommen i det närmaste pratade som jämnåriga barn utan spalt. Om spalten även omfattade hårda gommen var talet sämre. Ungefär två tredjedelar av de barn som hade en gomspalt i kombination med andra missbildningar hade en otillräcklig gomfunktion. Detta gör att talet blir otydligt och uppfattas som nasalt. De barn som hade en otillräcklig gomfunktion som småbarn fortsatte oftast att ha det under hela uppföljningsperioden.
Det vanligaste syndromet bland barn med gomspalt är 22q11 deletionssyndrom. Christina Persson har studerat 63 personer i åldrarna tre till trettiotre år med detta syndrom. 87 procent av dem hade en otillräcklig gomfunktion, ofta i kombination med språkförsening. Totalt sett hade mer än hälften av personerna med syndromet svårt att göra sig förstådda.
– Tack vare den här undersökningen har vi lärt oss att barn med gomspalt inte är en homogen grupp. Denna kunskap gör det möjligt att utforma, anpassa och rikta behandlingsinsatserna efter barnets behov så att den som behöver mest får det, säger Christina Persson.
Avhandlingen är skriven av:
leg logoped Christina Persson, telefon: 031-773 68 93, e-post: christina.persson@logopedi.gu.se
Handledare:
docent Anette Lohmander, telefon: 031-773 68 82, e-post: anette.lohmander@logopedi.gu.se
adjungerad professor Anna Elander: 031-342 25 84, e-post: anna.elander@vgregion.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för logopedi och foniatri
Avhandlingens titel: Speech and language in patients with an isolated cleft palate and/or 22q11 deletion syndrome
Avhandlingen är försvarad.
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Två forskare deltar och presenterar sina projekt:
* den unga forskarauktoriteten som manövrerar på nanonivå med magneter gjorda av biomaterial. Hon arbetar bland annat med att utveckla stationära minnen för en ny generation så att hårddiskkraschar blir ett minne blott.
* matematikforskaren som under gymnasietiden vann Skolornas matematiktävling, Skolornas Fysiktävling och Skolornas kemitävling. Nu forskar han om matematiska modeller för tomografi vilket har stor betydelse inom cell- och molekylärbiologin.
Arne Johansson presenterar alldeles färsk statistik från årets ansökningsomgång och svarar på frågor som ”Ökar eller minskar andelen kvinnliga forskare?”, ”Hur ser fördelningen per universitet ut?” och ”Vilka är de högst rankade projekten?”. Arne Johansson ger också som ny huvudsekreterare sin syn på framtida utveckling och utmaningar inom området.
Tid: 12.00- cirka 12.45. Lunchbuffén står uppdukad från 11.30.
Plats: Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm. Rum Linné.
Anmälan
Anmälan görs senast den 11 november för att lunchbeställning ska kunna beräknas.
Kontaktinformation
Kontaktperson
Eva Högström, informationsansvarig naturvetenskap och teknikvetenskap Eva.Hogström@vr.se, 08-546 44 345
(För översikt av forskare för resp lärosäte/ort, se ”Mer information” nedan.)
– Vi har till medicin fått in ett stort antal forskningsansökningar av mycket hög kvalitet, jag önskar bara att vi kunde finansiera betydligt fler. Jag ser därför fram emot den kommande forskningspropositionen där det har utlovats en satsning på forskning inom det medicinska området, säger Håkan Billig huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin.
Utöver detta har satsningen på unga forskare fortsatt. Ytterligare 44 yngre forskare har fått bidrag till forskarassistenttjänst i Sverige eller postdoktorsvistelse utomlands, motsvarande 36 miljoner för nästa år och ca 100 miljoner för hela treårsperioden.
Fler kvinnliga unga forskningsledare
Som ett resultat av ämnesrådets satsning på unga forskare finansieras 105 forskarassistenter inom medicin, varav 24 tillsätts år 2005. Stockholm och Göteborg tar hem de flesta av dessa tjänster, vilket är i proportion till antalet inkomna ansökningar från respektive ort.
Efter doktorsexamen väljer många att under en tid forska vid ett utländskt universitet. Vetenskapsrådet finansierar 56 sådana postdoktorbidrag, varav 20 tillsätts år 2005. De flesta forskar i USA, men det finns en tendens att fler väljer europeiska universitet, framförallt i Storbritannien och Tyskland.
Bland de unga forskningsledarna är andelen kvinnor något högre än män. 26 av 44 beviljade postdoktoranslag och anställningar som forskarassistenter tilldelades kvinnor. Manliga projektledare dominerar bland dem som tilldelats de största forskningsanslagen.
– Det kan bero på att de kvinnor som söker anslag i genomsnitt är yngre och inte har hunnit lika långt i karriären. Men ser man istället till män och kvinnor i samma fas av karriären är andelen beviljade anslag lika, konstaterar Karin Forsberg Nilsson, biträdande huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin.
Uppsala vänder nedåtgående trend
Under perioden 1996 till 2004 har relativt stora förskjutningar skett vid fördelningen av projektanslag mellan universitetsorterna. Efter flera år av nedgång i Uppsala, har universitetet nu lyckats vända trenden. Även för Stockholm (inkl KI och SU) går det fortsatt bra och andelen har ökat från 34 procent till 42 procent.
Mer information
Listor över beviljade forskningsbidrag och anställning som forskare inom respektive ämnesområde finns på http://vrproj.vr.se. Där går bl a att söka ut fördelning av medel per ämnesområde och lärosäte. Även beloppet per sökande redovisas.
Den totala statistiken för hela ansökningsomgången och alla ämnesområden på Vetenskapsrådet väntas bli klar mot mitten av november. Information om respektive områdes bidragsutdelning kommer dock publiceras allt eftersom beslut tas. Se datumlista nedan.
Pressinformation för alla ämnesområden enligt nedan:
Besluten publiceras enligt prel. datum nedan på www.vr.se, viss fördröjning kan ske. Pressinformation skickas i anslutning.
* 5 nov: Humaniora och samhällsvetenskap
* 5 nov: Medicin
* 8 nov: Utbildningsvetenskap
* 12 nov: Naturvetenskap och teknikvetenskap – OBS! Presslunch samma dag kl 12.00.
Bakgrund
Vetenskapsrådet har ca två och en halv miljarder kronor per år i budget. Det gör Vetenskapsrådet till den största statliga enskilda finansiären av svensk grundforskning.
I huvudsak är det forskningsprojekt initierade av forskarna själva vid svenska universitet och högskolor som får stöd. Fördelningen sker genom ett så kallat peer review-förfarande, ett system för kvalitetsbedömning och prioritering i ett stort antal beredningsgrupper där erkänt framstående forskare bedömer andra forskares ansökningar. Stödet går till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och bäst främjar förnyelsen av svensk grundforskning. Besluten om stöd tas av styrelsen, de tre ämnesråden och en utbildningsvetenskaplig kommitté.
Observera och vänligen notera att:
De belopp som anges i pressinformationen är avrundade och i dessa ingår kostnader för det som lärosäten får i ersättning för hyra, administration m m (ett schablonpåslag på 35 procent). Beräkningar av antal ansökningar och projekt kan komma att ändras marginellt.
Kontaktinformation
För kommentarer
Håkan Billig, huvudsekreterare medicin, hakan.billig@vr.se, 08-546 44 294, 031-773 35 34
Karin Forsberg Nilsson, biträdande huvudsekreterare medicin, karin.forsberg-nilsson@vr.se,
08-546 44 274, 070-373 45 18
Ytterligare information
Anna-Karin Svenningsson, informationsansvarig medicin, aks@vr.se, 08-546 44 219 (tillgänglig fr o m tisdag 9 nov)
I slutet av 1970-talet formulerades den så kallade SIA-reformen, där SIA står för Skolans inre arbete. Reformen handlar om att stärka skolors inre styrning genom att rektorer i större utsträckning använder kollektiva ledningsformer och att lärare använder mer kollektiva former för planering.
Ulf Blossing, biträdande lektor i pedagogik vid Karlstads universitet, har undersökt hur denna skolreform har förverkligats under de 20 år som har gått sedan den formulerades. Studien består av en kartläggning av utvecklingen på 35 svenska skolor.
Undersökningen visar att skolorna har utvecklats från att vara solitära organisationer där rektorer och lärare arbetade isolerat från varandra, till att bli kollektiva arbetsorganisationer som bland annat karaktäriseras av samarbete, ett pådrivande ledarskap och en öppen inställning till förändringar. Gemensamma måldiskussioner har blivit allt vanligare och lärarna arbetar tillsammans med att ta fram och använda arbetsplaner.
– Skolan har här gjort tydliga framsteg, en utveckling som vi antar genomsyrar en stor del av landets skolor, säger Ulf Blossing.
Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma att eleverna har hamnat på efterkälken i denna utveckling.
– Det vardagsnära elevinflytandet i form av klassråd har helt upphört på många skolor. Utvecklingen av arbetssätt där eleverna kan samverka och uppleva delaktighet går långsamt. I en del fall har detta ersatts med arbetsrutiner som hyllar individens framgång genom ansvar för det egna arbetet.
Ulf Blossing menar också att elevvården, som skulle värna om den ”svaga” elevens hela skolsituation, har förblivit en verksamhet vid sidan av den ordinarie undervisningen. Elevvården går idag ut på att hjälpa eleven att klara av undervisningen istället för att, som det var tänkt, förbättra den vanliga undervisningen att också innefatta ”ovanliga” elever.
I sin undersökning argumenterar Ulf Blossing för en utökad lokal pedagogisk kompetens byggd på visionen om en demokratisk skola.
– Det handlar inte om att skolledare och lärare behöver bli bättre på att förverkliga de mål som staten har formulerat. Kompetensen handlar istället om att man lokalt får makten att formulera och genomföra skolans visioner och mål. Detta bygger på övertygelsen om att lärare och skolledare vill och kan ta ett professionellt ansvar för hela verksamheten.
Här ställs inte bara skolledningens och lärarnas delaktighet på sin spets. Även elever och föräldrar får då verklig makt att prioritera lokala kunskapskrav där delaktigheten i lärandet känns givet.
Rapporten ”Skolors förbättringskulturer” kan beställas från Akademibokhandeln i Karlstad, tfn 054-83 37 50.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulf Blossing, tfn 070-573 85 70, e-post ulf.l.blossing@kau.se.
Plats: Linköpings universitet, A-huset.
Se karta på http://www.liu.se/basfakta/kartor/valla200407.pdf
Välj infart 1, ta vänster, kör förbi den första parkeringen ner till byggnaden, ta vänster.
Tid: 23 november 2004.
Seminariet är gratis men vi behöver din anmälan, senast 16 november.
PROGRAM
09.00 Tjuvstart: Autonom fickparkering – provkörning av Evolvebilen
09.45 Samling och kaffe i bilverkstaden, Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik (IKP)
10.00 Förarmiljön: Kognition och säkerhet (Rita Kovordanyi, Kjell Ohlsson)
10.30 Motorn: Högre effekt och renare avgaser (Anita Lloyd-Spetz, Lars Nielsen)
11.00 Bildoktorn: elektronisk diagnos (Erik Frisk)
11.15 Intelligenta funktioner: Navigering och varning (Fredrik Gustafsson)
11.30 Bilen som system: Mekatronik (Jochen Pohl, Magnus Sethson)
12.00 Lunch
13.00 Demonstration i motorlabbet, Institutionen för systemteknik
13.30 När olyckan är framme: Krock- och körsäkerhet (Larsgunnar Nilsson, Lennart Strandberg)
14.00 Ingenjören bakom bilen: Modellering och simulering (Johan Andersson)
14.30 Demonstration av simulatorer och experimentfordon
15.00 Kaffe och posterutställning
Deltagare:
Johan Andersson, tekn dr, forskarassistent i maskinkonstruktion
Erik Frisk, tekn dr, forskarassistent i fordonssystem
Fredrik Gustafsson, professor i reglerteknik
Rita Kovordanyi, tekn dr, forskarassistent i kognitiva system
Anita Lloyd-Spetz, professor i sensorvetenskap
Lars Nielsen, professor i fordonssystem
Larsgunnar Nilsson, professor i hållfasthetslära
Kjell Ohlsson, professor i kognitiva system
Jochen Pohl, tekn dr, forskarassistent i fluid och mekanisk systemteknik
Magnus Sethson, tekn dr, forskarassistent i fluid och mekanisk systemteknik
Lennart Strandberg, professor i färdsäkerhet
Kontaktinformation
Anmälan och ytterligare information:
Åke Hjelm
Informationsenheten, Linköpings universitet
013-281395, akehj@info.liu.se
(För översikt av forskare för resp lärosäte/ort, se ”Mer information” nedan.)
Antalet ansökningar till utbildningsvetenskapliga kommittén har varje år ökat. Så även under 2004 där är ökningen 17 procent mot 2003. – Det är glädjande att vi har sökande från så många discipliner, säger huvudsekreterare Ulf P Lundgren, huvudsekreterare vid utbildningsvetenskapliga kommittén. Tyvärr är anslagen små, vilket innebär att med alltmer sökande ökar antalet som får avslag. Det är många bra och betydelsefulla projekt som inte kan få anslag.
Ny forskarskola
Kommittén väljer också att stödja en forskarskola i utbildningshistoria fr o m nästa år.
– Denna forskarskola innebär ett intressant samarbete över olika högskolor och discipliner, anser Ulf P Lundgren. Av de beviljade ansökningarna kommer 44 procent från kvinnor. Det kan jämföras med att 49 procent av dem som sökt medel för i år är kvinnor.
Mer information
Listor över beviljade forskningsbidrag och anställning som forskarassistent inom utbildningsvetenskap finns på http://www.vr.se/utbildningsvet/index.asp?id=742. Där framgår bl a projekttitel, sökandes kön, lärosäte och tilldelat belopp.
Den totala statistiken för hela ansökningsomgången och alla ämnesområden på Vetenskapsrådet väntas bli klar mot mitten av november. Information om respektive områdes bidragsutdelning kommer dock publiceras allt eftersom beslut tas. Se datumlista nedan.
Pressinformation för alla ämnesområden enligt nedan:
Besluten publiceras enligt prel. datum nedan på www.vr.se, viss fördröjning kan ske. Pressinformation skickas i anslutning.
* 5 nov: Humaniora och samhällsvetenskap
* 5 nov: Medicin
* 8 nov: Utbildningsvetenskap
* 12 nov: Naturvetenskap och teknikvetenskap – OBS! Presslunch samma dag kl 12.00.
Bakgrund
Vetenskapsrådet har ca två och en halv miljarder kronor per år i budget. Det gör Vetenskapsrådet till den största statliga enskilda finansiären av svensk grundforskning.
I huvudsak är det forskningsprojekt initierade av forskarna själva vid svenska universitet och högskolor som får stöd. Fördelningen sker genom ett så kallat peer review-förfarande, ett system för kvalitetsbedömning och prioritering i ett stort antal beredningsgrupper där erkänt framstående forskare bedömer andra forskares ansökningar. Stödet går till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och bäst främjar förnyelsen av svensk grundforskning. Besluten om stöd tas av styrelsen, de tre ämnesråden och en utbildningsvetenskaplig kommitté.
Observera och vänligen notera att:
De belopp som anges i pressinformationen är avrundade och i dessa ingår kostnader för det som lärosäten får i ersättning för hyra, administration m m (ett schablonpåslag på 35 procent). Beräkningar av antal ansökningar och projekt kan komma att ändras marginellt.
Kontaktinformation
Kommentarer
Ulf P Lundgren, huvudsekreterare vid utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet
Ulf.Lundgren@vr.se, 08-546 44 184, 070 58 222 61
Ytterligare information
Birgitta Mattsson, informationsansvarig utbildningsvetenskap, Birgitta.Mattsson@vr.se, 08-546 44 211
Många vattendrag är idag starkt påverkade av reglering, i Sverige framförallt för vattenkraftsproduktion. Syftet med Malm Renöfälts avhandling är att öka förståelsen för de processer som styr växtsamhällen längs opåverkade älvstränder. På så sätt kan bättre skötsel- och restaureringsåtgärder utformas, både för fritt strömmande och för reglerade vattendrag.
Tidigare studier, både i Sverige och i andra delar av världen, har visat att artrikedomen av kärlväxter (allt som man tänker på som vanliga växter som träd, ris, örter och gräs) längs fritt strömmande vattendrag ofta är högst störst i deras mellersta delar.
Avhandlingen visar att mängden kärlväxter varierar över tiden och att variationen är störst i området mellan källorna och havet. Den tycks styras av växlingen mellan långa och korta översvämningar under vårfloden. Stränder längs forsar är minst känsliga och förblir artrika även efter långvarig översvämning, medan stränder längs sel, lugnflytande sträckor, förlorader många arter. Jorden på stränderna längs selsträckor är oftast finkornigare och homogenare än den längs forsar, vilket leder till att vattnet i den översvämmade strandjorden rör sig snabbare i forsar än i sel. Detta leder gör i sin tur till att jorden längs forsarna syresätts bättre än längs selen vilket gynnar artrikedomen. Efter en period utan långvariga översvämningar ökade artrikedomen längs älven och denna ökning var störst i de mellersta delarna.
Spridning av frön och växtdelar med vattnet har tidigare förmodats vara en viktig faktor för den höga artrikedomen i älvens mellersta delar.
– Jag fann vissa belägg för detta. Längs de mellersta delarna av älven var vegetationen på stränderna och i omgivningarna mest olika. Det tyder på att effekterna av nedströmsspridningen är störst i dessa delar. Jag kunde också visa att växters förmåga att etablera sig är störst i de mellersta delarna av älven, säger Birgitta Malm Renöfält.
Sammantaget visar resultaten i avhandlingen att man måste ha ett storskaligt perspektiv, både i tid och rum, för att tolka variationen i artrikedom i så dynamiska system som älvstränder utgör. Skötsel och restaurering måste ta hänsyn till detta för att kunna utforma program som bibehåller en hög ekologisk status. Resultaten visar också att åtgärder som återställer forsmiljöer, exempelvis rivning av dammar, kan vara gynnsamma utifrån ett bevarandeekologiskt perspektiv, i synnerhet om framtida klimatförändringar leder till ökade översvämningar.
Fredagen den 12 november försvarar Birgitta Malm Renöfält, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Vegetation patterns and processes in riparian landscapes. Svensk titel: Vegetationsmönster och -processer i älvlandskap.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal 5, Uminova Science Park.
Fakultetsopponent är professor Peter J. Edwards, Geobotanical Institute, Swiss Federal Institute of Technology, Zürich, Schweiz.
Birgitta nås på:
Institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet
E-post: birgitta.renofalt@eg.umu.se
Tel: 090-786 78 98
– Duktiga studenter ska inte hindras från att söka till Handelshögskolan p.g.a. sociala eller etniska barriärer, säger Lars Bergman, rektor vid HHS. Handelshögskolan är en högskola öppen för alla begåvade och driftiga studenter, oavsett bakgrund. Ungefär var femte student vid HHS har annan etnisk bakgrund och det tror jag inte är så känt bland allmänheten.
Anders Jörnsköld, student vid HHS och projektansvarig för temadagen engagerade sig i frågan för att han tycker hämmande vanföreställningar om högre utbildning i allmänhet och HHS i synnerhet är något som alla förlorar på.
– Som norrlänning och härstammande från ett studieovant hem, känner jag själv vilken betydelse en högre utbildning har för min personliga utveckling och mina framtida förutsättningar på arbetsmarknaden, säger Anders. Jag hoppas att jag kan inspirera andra till att ta det kliv som jag själv gjorde för knappt ett och ett halvt år sedan.
Temadagen kommer att behandla mångfaldsfrågan ur olika perspektiv och inbjudna gäster kommer att ge sin syn på frågan. Inbjudna talare är bland annat:
Erik Nilsson, skolborgarråd i Stockholm
Ann-Christin Nykvist, konsument- och jordbruksminister och civilekonom från HHS. Ann-Christin kommer berätta om hur det kändes att bli den första akademikern i sin släkt.
Caroline Sundewall, tidigare mångfaldsutredare vid SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) och civilekonom från HHS.
Golnaz Hashemzadeh, studentkårens ordförande
Lars Bergman, Handelshögskolans rektor
Lars Burstedt, Handelshögskolans högskoledirektör
Temadagen hålls kl. 10.00-16.00 onsdagen den 10 november 2004 i Handelshögskolans aula, Sveavägen 65 i Stockholm. Detaljerat program finns på Handelshögskolans hemsida, www.hhs.se. Klicka på länken ”Aktiviteter” till vänster för att komma vidare.
Ett antal platser finns avsatta för journalister. Kontakta Anders Jörnsköld om du vill medverka, se kontaktinformation nedan.
Kontaktinformation
Vid frågor, vänligen kontakta:
Anders Jörnsköld, projektansvarig
Tel:0702-23 63 13,
E-post: 19428@student.hhs.se
Lars Burstedt, högskoledirektör HHS
Tel: 08-736 90 00
E-post: Lars.Burstedt@hhs.se
