Tankens tröghet är viktigare än makt- och intresseförhållanden. Radikala förändringar beslutas i regel under betydande enighet och motstånd från intresseorganisationer utgör inget avgörande hinder.

* Beslutsfattarna tänker om först när de upplever förhållandena inom ett välfärdsområde som så oacceptabla att den upplevelsen övervinner rädslan för en radikalt ny ordning.

* Drivande aktörer – förändringsagenter – kan under speciella förhållanden begränsa trögheten inför sådana beslut. Det är dock en otacksam uppgift, eftersom förändringsagenter riskerar sin fortsatta politiska karriär.

* En framgångsfaktor för att åstadkomma radikala förändringar är att så långt möjligt utforma och presentera dem som marginella förändringar.

Det är några slutsatser som ekonomhistorikern Per Borg presenterar i sin doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Per Borg har studerat och jämfört beslut och beslutsprocess vid riksdagsbesluten om
– ett nationellt pensionssystem år 1913
– en social bostadspolitik år 1935
– ny inriktning av bostadspolitiken år 1992
– ett nytt pensionssystem år 1994.

Doktorsavhandlingens titel: Systemskifte. En studie av tröghet vid fyra brytpunkter inom svensk välfärdspolitik.

Disputationen sker fredagen den 22 oktober kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Torsten Svensson från Uppsala universitets statsvetenskapliga institution.

Per Borg nås på telefon 08-653 46 92 eller 0705-83 63 29 eller e-post per.borg@quicknet.se.

Varje dag bombarderas vi av information, och under de senaste åren har begreppet informationssamhälle blivit välkänt. Men Mikael Wiberg vid institutionen för informatik, Umeå universitet, menar att vi nu även måste börja tala om interaktionssamhället. Idag tar vi inte längre bara emot information, utan är också med och interagerar genom exempelvis mejl, ICQ och mobiltelefoner. Vi påverkar, söker upp och håller kontakt med andra, och därmed underhåller vi våra sociala relationer samtidigt som vi skapar nya.
– Interaktionssamhället har sin grund i att vi är sociala varelser, både för att vi vill vara det och för att vi är det av naturen, säger Mikael Wiberg.

I en ny bok – The Interaction Society – presenterar Mikael Wiberg de första studierna av interaktionssamhället. Tillsammans med drygt tjugo andra forskare lyfter han fram teorier och fallstudier av det samhälle som just nu formas och utvecklas. Boken beskriver framför allt övergången från informationssamhället till interaktionssamhället.

Telekom och internet möjliggör det nya samhället, enligt Mikael Wiberg, men funktioner som till exempel mejl driver också fram interaktionssamhället. Idag kan vi även växla mellan olika funktioner. I boken beskrivs hur vi nu utan vidare kan koppla över ett pågående samtal från mobilen till en telefon i bilen, och sedan tillbaka till mobilen igen.

Genom ”information overload” riskerar människor att bli utbrända på grund av att vi tvingas hantera för mycket information. Mikael Wiberg menar att vi framöver också kommer att riskera ”interaction overload”. Människor blir utbrända, inte bara för den enorma mängden information, utan också för att man förväntas reagera på informationen. Samtidigt som interaktionssamhället skapar nya möten mellan människor, kan alltså också nya stressrelaterade problem uppstå.
– Vi kan därför se nya studier som undersöker hur folk slutar använda tekniken, och hur individer utvecklar personliga strategier för att minska sin tillgänglighet i dessa nya interaktionskanaler, säger Mikael Wiberg.

Boken The Interaction Society kommer ut fredagen den 15 oktober.

Kontaktinformation
Mikael Wiberg, institutionen för informatik,
Umeå universitet
Tel: 090-786 61 15
E-post: mwiberg@informatik.umu.se

Framväxten av nya diskurser och praktiker under skilda beteckningar verkar utgöra ett uttryck för varje generations behov av ”pånyttfödelse”; viljan att skapa något nytt och innovativt i förhoppningen om det annorlundas möjlighet i nuet och framtiden.
Turunen visar i avhandlingen att samhällsarbete i Norden sedan 1960-talet har genomgått flera omvandlingsprocesser, från enstaka projekt till en gränsöverskridande mångfald av community-orienterade diskurser och praktiker. Omvandlingen har gått mot differentiering, i såväl divergerande och konvergerande inriktning inom flera samhällssektorer. Inom den sociala sektorn har samhällsarbetet omvandlats mot grupp- och områdesbaserat socialt arbete. Inom denna sektor har talet om samhällsarbete nästan upphört. Hur än lokala strategier
har betecknats karaktäriseras de av tillfälliga lösningar i projektform. En fråga som avhandlingen väcker är huruvida dessa verkligen gagnar de mest ”utsatta”.

Päivi Turunen är socionom, ursprungligen från Torneå i Finland, bosatt i Sverige sedan 1980. Hon har arbetat som praktiskt verksam socialarbetare, lärare och forskare i socialt arbete. För närvarande är hon verksam som partnerskapssamordnare vid Socialtjänstens utvecklingscentrum (SUD), Högskolan Dalarna.

Avhandlingen ”Samhällsarbete i Norden” försvaras den 15 oktober 2005, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet.
Opponent är professor emeritus Bengt Börjeson, Ersta Sköndal Högskola (Sköndalsinstitutet).

Kontaktinformation
Ytterligare information
För mer information kontakta Päivi Turunen 023-77 84 80 och ptu@du.se eller 023-33 750 eller p.turunen@telia.com.

Beställ boken från
Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67 eller e-post: kerstin.broden@vxu.se

För det nya svenska försvaret är internationella fredsfrämjande insatser mycket viktiga. Fred och säkerhet är en gemensam internationell angelägenhet. När insatser ska genomföras i samarbete mellan länder behövs gemensamma former för att skydda dem som ska jobba i fält från risker i miljön. Erfarenhet från internationella insatser visar att hälsorisker som t ex föroreningar, otjänligt vatten och smittsamma sjukdomar kan hanteras bättre.

– Sverige ligger i framkant när det gäller kunskap om vilka risker som människor utsätts för i samband med internationella insatser, säger Christer Widgren på Försvarsmakten. Det är en kunskap som är viktig för oss i Sveriges försvar, men också för våra internationella kollegor. När vi ska jobba tillsammans med styrkor från andra länder i insatser Bosnien, i Kongo eller på andra platser är rätt utbildning och utrustning grundläggande för att undvika hälsoproblem på plats eller vid hemkomst.

Vid FOI NBC-skydd i Umeå bedriver man forskning kring miljö- och hälsorisker i förorenade miljöer såväl i Sverige som i internationella insatsområden. När det svenska försvaret deltog i en insats för att hålla en FN-flygplats i Kongo sattes hälso- och sjukvårdsfrågor i fokus i Försvarsmaktens planering, rekognosering och utbildning för att säkra personalens hälsa under missionen. FOI:s kunskaper var ett viktigt stöd i detta arbete liksom vid Räddningsverkets insatser i Afghanistan och Sudan. Kunskaperna är åter dagsaktuella när vi nu ska skicka svenska trupper till Bosnien igen.

– Vi är glada att få samarbeta med FOI och andra kompetenta partners i dessa viktiga frågor, säger Kjell Larsson, chef för utlandsverksamheten på Räddningsverket. Ämnet är högaktuellt och passar väl in i Räddningsverkets uppdrag och prioriteringar. Nils Förander på Folke Bernadotteakademin välkomnar den breda internationella uppslutningen.

– Ökad samverkan vid fredsfrämjande insatser är synnerligen angeläget och är vår kärnverksamhet, menar Nils Förander.

– Försvarspropositionen innebär att FOI:s roll stärks, inte minst när det gäller vårt stöd i internationella insatser, säger Åke Sellström, chef för FOI:s avdelning för NBC-skydd i Umeå. Vi på FOI är en ledande kunskapskälla och ser det som en viktig uppgift att bidra till att vi mellan länder bättre kan lära av varandra och agera mer likartat i de här frågorna. Det ger ett bra stöd i försvarets utveckling mot internationella insatser både i Sverige och i omvärlden.

FAKTA
Workshopen organiseras av FOI tillsammans med Defence R&D Canada (den kanadensiska motsvarigheten till FOI), Försvarsmakten, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Folke Bernadotteakademin.

Inom NATOs partnerskap för fred arbetar man bland annat med frågan hur man på bättre sätt kan skydda människor mot risker i miljön i samband med internationella insatser.
NBC-skydd = Skydd mot nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel och risker.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Åsa Ivarsson, presskontakt FOI, 073-444 77 55, asa.ivarsson@foi.se
Åke Sellström, FOI, tel: 070-3248705, ake.sellstrom@foi.se
Christer Widgren, Försvarsmakten, tel: 08-788 79 24, christer.widgren@hkv.mil.se
Birgitta Liljedahl, FOI, tel: 070-9277340, birgitta.liljedahl@foi.se

Åke Sellström och Birgitta Liljedahl från FOI samt Christer Widgren och Clas Ivgren från Försvarsmakten står till förfogande för frågor och kommentarer från media på plats vid FOI NBC-skydd på Cementvägen 20 i Umeå den 14 oktober kl 8.30.

MTM (Metod – Tid Mätning) har länge ansetts vara ett verktyg för ”Taylorismen” att i detalj styra arbetarna i industriell produktion. Jonas Laring, visar i sin doktorsavhandling att MTM istället kan vara ett hjälpmedel för att analysera produktivitet och ergonomi i en planerad arbetsplats. Den insikt som en MTM-analys ger i hur ett arbete kommer att kunna bli i en skissad arbetsplats är en god grund för att också uppskatta vilken den fysiska belastningen kommer att bli.

Med hjälp av en skiss över en blivande arbetsplats kombinerat med erfarenhet och fantasi kan några få uppgifter läggas in i det nya analysprogrammet ErgoSAM som Laring utvecklat. SAM är en lättanvänd MTM-metod som utvecklades redan under 80-talet och det nya ErgoSAM ger inte bara svar på hur lång tid ett arbete kan komma att ta utan även hur stor den fysiska belastningen kan bli. Om det visar sig att belastningen blir för stor har man möjlighet att åtgärda problemen innan investeringen görs och på så vis spara både pengar, mänskligt lidande och sjukskrivningsdagar.

I avhandlingen påpekar Jonas Laring att det finns få metoder att tillgå där man på ett enkelt och praktiskt sätt kan bedöma ergonomin i en arbetsplats när det inte går att studera en person som jobbar i den. Alternativet är att en industriergonom studerar skissen på arbetsplatsen och ger sina synpunkter utifrån erfarenhet av analyser gjorda på befintliga arbetsplatser. Företaget kan också köpa in och lära sig använda relativt dyra och komplicerade programvaror för simulering.

ErgoSAM kan användas av en produktionstekniker som är ergonomiskt intresserad och som fått tre dagars utbildning utöver vad som behövs för att behärska SAM. Programmet är en tillämpning för att utvärdera tankarna i avhandlingen kring en mer komplett metod bestående av ett enkelt CAD program, i vilket arbetsplatsen kan skissas. Till detta kopplas ett expertprogram, som kan göra en djupare analys av den belastning det i SAM beskrivna arbetet kan orsaka. Utvecklingen är gjord i samarbete med Arbetslivsinstitutet Väst, MTM föreningen i Norden, Volvo Personbilar och ITT Flygt i Emmaboda.

Avhandlingen ”Ergonomic Workplace Design Analysis: Development of a tool for enhanced productivity.” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 15:e oktober kl. 13.00 i Hörsal HA2 på Hörsalsvägen 4 i Göteborg.

Kontaktinformation
Mer information:
Jonas Laring, Institutionen för produkt- och produktionsutveckling/Människa tekniksystem, Chalmers
Jonas Laring arbetar på Arbetslivsinstitutet Väst,
tel: 0706 88 40 75,
e-post: jonas.laring@arbetslivsinstitutet.se

Hur skolbarns ”problem” formulerats genom åren och vad som kan ha bidragit till de kategoriseringar som görs är centrala frågeställningar i Christina Hellblom-Thibblins avhandling. Syftet har varit att fördjupa förståelsen för vad som betraktas som barns problem i skolan. För att beakta det sammanhang de ingår i anläggs ett historiskt perspektiv. Undersökningsmaterialet omfattar skolhälsovårdsrapporter från läsåren 1944/45 -1988/89.
Ett resultat av studien är att aktuella läroplaner, dokumentationsrutiner, experter och tillgången till pedagogiska stödåtgärder kan påverka begreppsbildningen. Man kan tala om en form av språklig styrning under skilda tidsperioder. I de aktuella dokumenten förekommer olika sorters ”problem” som till viss del kan ses som tidsbundna. Det sker en förskjutning över tid från mer inlärningsrelaterade svårigheter till en ökad fokusering på emotionella störningar och interaktionsproblem. Kommunikation och samspel är då centrala begrepp i samband med de ”problem” som återkommande uppmärksammades som problematiska.
En viktig uppgift för skolan är att hitta balansen mellan att bejaka elevers olikheter och strävan efter att hjälpa elever att övervinna svårigheter. Det finns med andra ord ett kontroversiellt förhållande mellan diagnostisering och annan kategorisering å ena sidan och individualisering å den andra. Avhandlingen tar upp olika sorters kategoriseringar och vad det betyder att utgå från innehållsrika problemformuleringar istället för mer generella definitioner i samband med barns svårigheter i skolan.
Begreppsbildningen och tänkandet kring hälsa och ohälsa kan även avspegla hälsoläget i stort, samtidigt som det påverkar människors uppfattningar om vad hälsa och ohälsa är. Det kan finnas anledning att med dagens höga sjukskrivningstal söka förklaringar till vad som formar människors attityder och tänkande om normalt och onormalt respektive synen på hälsa och ohälsa. Frågan är om den diagnostiska utvecklingen inom spänningsfältet hälsa – ohälsa leder till en snävare uppfattning om vad som är ”normalt” och därmed till en känsla av utanförskap bland allt fler, något som i sin tur kan innebära ökad ohälsa i samhället. Är en konsekvens av detta att fler riskgrupper skapas? Den sortens frågeställningar kan diskuteras utifrån resultaten av den empiriska studien. Nödvändigheten av att kritiskt betrakta de kategoriseringar som används i skolan och värdet av dessa i den pedagogiska situationen, kan stimulera till ett nytänkande när det gäller barns olikheter respektive svårigheter och hur dessa kan hanteras. Kanske detta förhållningssätt också kan bidra till att utveckla nya strategier för att hantera vuxnas upplevelse av ohälsa i dagens arbetsliv.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Christina Hellblom-Thibblin på 070-9409728 eller via e-post tina.h.thibblin@privat.utfors.se

David Gedin, litteraturvetenskap för avhandlingen Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll. Artonhundartalet. Avhandlingen beskriver det ”litterära” fältet i det svenska 1880-talets litteratur med utgångspunkt från den franske kultursociologen Bordieu. Gedin kastar ett nytt ljus över en rad olika områden, till exempel sedlighetsdebatten, tendens- och indignationslitteraturen och kvinnors läsning.

Shahram Khosravi, socialantropologi för avhandlingen The islamic order of things and Cultural Defiance among the Young of Teheran. Avhandlingen är en livlig etnografisk framställning hur de unga i Teheran uttrycker motstånd mot ‘the islamic order of things’ och konstruerar en egen kultur

Andreas Namslauer, biokemi för avhandlingen Proton transfer in cytochrome c oxidase – How, when and why? Avhandlingen behandlar ett forskningsområde inom biokemi som är mycket ”hett”.

David Gedin och Andreas Namslauer föreläser lördagen den 16 oktober om sina ämnen under universitetets Forskardagar 14-16 oktober. Se www.forskardagarna.su.se

Åsa Wedin, lingvist vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, och Högskolan Dalarna, har genom antropologisk-lingvistiska studier i nordvästra Tanzania funnit att olika språkvanor är involverade i processer där auktoritet och legitimitet skapas.

Relationen mellan litteracitet och makt är komplex. Åsa Wedin visar hur auktoriteter i Tanzania å ena sidan har kunnat använda litteracitet för att hävda sin auktoritet samtidigt som människor å andra sidan har kunnat använda litteracitet för att utmana auktoriteten. Hon visar även att en kombination av språkideologier och ett auktoritärt skolsystem har resulterat i en situation där en minoritet av barnen, de som växer upp i urban, swahilitalande miljö, gynnas i skolutbildningen medan majoriteten missgynnas.

Att språk och makt är sammankopplade blir ännu mer tydligt när det som händer i Tanzania relateras till den globala världsordningen. Åsa Wedin visar att situationen för Tanzania, som ett land i periferin av den globala marknaden, är den att många politiska och ekonomiska beslut som rör landet i själva verket fattas någon annanstans, i delar av världen där tanzaniska beslutsfattares inflytande är litet. Eftersom den formella utbildningen i Tanzania i hög grad är beroende av bistånd utifrån finns många inflytelserika personer i själva verket inte i utan utanför landet.

Åsa Wedin argumenterar också för att etnografi kan erbjuda möjlighet att blottlägga dolda fenomen och analysera resultat av officiella beslut. Alltför många utbildningsprogram och litteracitetsprojekt i länder som Tanzania har konstruerats utifrån ett västerländskt perspektiv. Att implicita språkideologier påverkar både vem som lyckas och vem som misslyckas är fallet inte bara i fattiga, postkoloniala stater som Tanzania, utan också i västerländska länder. Genom användande av etnografi för att avslöja relationer mellan explicita och implicita språkideologier kan deras inverkan i utbildningssammanhang belysas. Lingvistisk antropologi erbjuder ett sätt att studera och analysera kontexten som möjliggör framtida planer med större relevans och effektivitet.

Doktorsavhandlingens titel: Literacy Practices in and out of School in Karagwe – the Case of Primary School Literacy in Rural Tanzania

Disputationen äger rum lördagen den 16 oktober kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Lise Iversen Kulbrandtsdal, Högskolan i Hedmark, Norge.

Åsa Wedin nås på telefon 023 – 77 83 65 eller e-post: awe@du.se

Sensorisk kvalitet eller så kallad ätkvalitet är den viktigaste kvalitetsaspekten för livsmedelsval. Iwona Kihlberg har använt bröd som modell för att undersöka effekten av produktionssystem på produktkvalitet samt av sensoriska och icke sensoriska faktorer på brödacceptans hos konsumenterna. Effekten av odlingssystem, skördeår, malningsteknik och bakningsteknik på ett bröds ätkvalitet undersöktes med hjälp av beskrivande test i ett sensoriskt lab. Dessutom undersöktes effekten av information och konsumenternas värderingar på brödacceptans med hjälp av konsumenttest. Studien genomfördes inom MAT 21 – ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som ska bidra med vetenskapligt underlag till uthållig livsmedelsproduktion och konsumtion. Att bröd odlat på ekologiskt vete har hög kvalitet och är omtyckt av konsumenterna är viktigt för systemets utveckling.

Iwona Kihlberg undersökte också icke-sensoriska faktorers påverkan på brödacceptans, och visar att information hade effekt och var relaterad till typen av information. Den största positiva effekten hade information om odlingssystem (dvs. att bröd hade sitt ursprung i ett ekologiskt odlingssystem), speciellt för de konsumenter som oftast åt ekologiska livsmedel och för de minst omtyckta bröden. Olika grupper av ekologiska konsumenter med olika värderingar som levnadsprinciper identifierades. Dessa grupper skilde sig åt i brödacceptans.
Sensoriska faktorer (som t ex smak och textur) hos bröd bakat på helt vete påverkades i högre grad av malningsteknik än av odlingssystem och receptjusteringar. Hos vitt bröd var effekten av skördeår större än effekten av odlingssystem och receptmodifiering.

Framtida användningsområden av resultaten är inom brödproduktionskedjan och marknaden. Det finns gynnsamma förutsättningar för ökad användning av ekologiskt odlat vete för brödproduktion, både när det gäller teknologiska aspekter och konsumentacceptans av brödet. Skillnader i vetekvalitet borde tas till vara i produktionsprocessen. Eftersom kopplingen mellan information och köpvilja varierar med konsumentens värderingar, ålder och brödacceptans, borde produkterna också åtföljas av relevant information där marknaden tydligt inkorporerar värderingar som olika konsumentgrupper anser viktiga.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Iwona Kihlberg på 070-536 05 93 eller via e-post Iwona.Kihlberg@IHV.uu.se

Den startade på allvar redan i början på 1970-talet då verksamheten började institutionaliseras. Under de decennier som följde förändrades visserligen verksamheten en del men den har varit tämligen stabil ända fram till idag. Utvecklingen av utvärderingsverksamhetens framväxt och utveckling som institution analyseras och förklaras i en avhandling av Anette Gröjer vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Avhandlingen kombinerar områdena utbildningspolitik, utvärderingsforskning och institutionell teori.

Anette Gröjer fokuserar den utvärderingsverksamhet som bedrivits vid de centrala myndigheterna inom den högre utbildningens område under åren 1964 till 1995: Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Kanslersämbetet (KÄ).

Statsmaktsnivån – en aktiv aktör
Avhandlingen visar att politiska aktörer har varit mycket aktiva i utvecklingsprocessen. Redan 1969 beställde de politiska aktörerna utvärderingar av PUKAS-reformen. Men även vid myndigheterna har det funnits starka aktörer. Dessa har tillsammans varit banbrytare i utvärderingsverksamhetens institutionaliseringsprocess. Avhandlingen visar vilka aktörerna var men också hur och varför de agerade.

Slutet av 1960-talet var en turbulent period med fler studenter än någonsin tidigare, Sveriges enda studentrevolt ägde rum 1968 och en rad utbildningsreformer genomfördes. Utvecklingen på det förvaltningspolitiska området fortsatte också – krav ställdes på att statsförvaltningen skulle vara effektiv och mer rationell. I det helhetstänkande som rådde passade utvärdering som metod bra in.

Utvärdering – en ökande verksamhet
Utvärdering är en verksamhet som ökat alltmer i stora delar av den offentliga sektorn. Redan på 1960-talet genomförde UKÄ ett par utvärderingar. Senare, under UHÄ:s verksamhetstid, genomfördes mellan 4-15 utvärderingar årligen. Anette Gröjer analyserar utvecklingen och tar upp de omständigheter som påverkat tillväxten.

Varför består utvärderingsinstitutionen?
Avhandlingen har också en kompletterande forskningsfråga – att analysera om utvärderingsinstitutionen består på grund av förändringar eller om förändringar har skett för att utvärderingsinstitutionen ska bevaras. Svaret är både och eftersom det sammanhang där utvärderingsinstitutionen har uppstått i och verkar har förändrats över tid. Utvecklingen på den högre utbildningens område har inneburit större och större behov av utvärdering. Men samtidigt har förändringar också skett för att utvärderingsinstitutionen ska bestå, exempelvis omorganisationer och tillägg i myndighetsinstruktionerna.

Doktorsavhandlingens titel: Den utvärdera(n)de staten. Utvärderingens institutionalisering på den högre utbildningens område.

Disputationen äger rum fredagen den 15 oktober kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Evert Vedung, Uppsala universitet.

Anette Gröjer nås på telefon 073-066 54 30 eller e-post anette.grojer@hsv.se