Finn E. Kydland
Carnegie Mellon University, Pittsburgh och University of California, Santa Barbara, USA, och
Edward C. Prescott
Arizona State University, Tempe och Federal Reserve Bank of Minneapolis, USA
”för deras bidrag till dynamisk makroekonomisk teori: den ekonomiska politikens tidskonsistens och konjunkturens drivkrafter”
Kontaktinformation
Mer information: www.kva.se och www.nobelprize.org
Kontaktpersoner: Fredrik All, informatör, tel. 08-673 95 63, 070-673 95 63, fredrik@kva.se
och Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, evak@kva.se
”för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt”.
Se tillkännagivande på webben:
http://nobelprize.org/literature/laureates/2004/announcement.html
Kvinnor i Sverige, liksom i många andra länder, föder barn allt senare i livet. Idag är moderns snittålder i Sverige vid första barnets födelse 29 år och det är inte längre ovanligt att kvinnor över 40 blir mammor. Andelen kvinnor som föder barn efter 40-årsdagen har fördubblats sedan början på 80-talet. Att missfallsrisken ökar och att det är svårare att bli gravid högre upp i åldrarna har länge varit känt, men kunskapen om hur utgången av graviditeten påverkas av mammans ålder har varit liten.
I en studie från avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har resultatet av alla graviditeter i Sverige mellan 1987-2001 analyserats. Totalt handlar det om knappt 1.6 miljoner graviditeter. Graviditetskomplikationer och utgången av graviditeterna hos kvinnor i åldrarna 40-44 år och 45 år eller äldre studerades särskilt och jämfördes med kvinnor i åldern 20-29 år som födde barn under samma period. Undersökningsresultaten publiceras i oktobernumret av den amerikanska tidskriften Obstetrics and Gynecology.
Sammanfattningsvis visar den mycket omfattande studien att fler barn till kvinnor mellan 40-44 år och 45 år eller äldre dör i magen eller under den första levnadsmånaden än barn till kvinnor i 20-årsåldern. Resultaten visar att sex av 1 000 barn födda av kvinnor i 20-årsåldern dör i magen eller under de första 28 dagarna. Motsvarande antal för kvinnor i åldern 40-44 är elva och för kvinnorna 45 år eller äldre 17.
– Men även om riskökningen är tydlig så är det fortfarande så att få barn dör även för mammor som har fyllt 40. Totalt handlar det om en halv till en och en halv procent av graviditeterna som slutar så här olyckligt, säger Bo Jacobsson, som är ansvarig för studien.
De gravida kvinnorna i 40-årsåldern har också större risk att utveckla graviditetskomplikationer som högt blodtryck, diabetes, blodpropp och andra sjukdomar. Kvinnorna i åldersgrupperna 40-44 och 45 eller äldre föder även för tidigt i större utsträckning och får i högre omfattning tvillingar än de yngre kvinnorna.
– Denna kunskap är viktig eftersom den kommer att ligga till grund för hur sjukvårdpersonal ska råda par angående betydelsen av kvinnans ålder vid barnafödande. Kunskapen är också viktig när det gäller utformningen av ett samhälleligt förhållningssätt till en senarelagd reproduktiv period, säger Bo Jacobsson.
För mer information kontakta:
Medicine doktor Bo Jacobsson, telefon: 070-560 01 62, 031-343 40 00 (sökare 6184), e-post: bo.jacobsson@obgyn.gu.se
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för obstetrik och gynekologi
Tidskrift: Obstetrics and Gynecology 104:727-733, 2004
Artikelns titel: Advanced maternal age and adverse perinatal outcome
Författare: Bo Jacobsson, Lars Ladfors och Ian Milsom
Kontaktinformation
Ulrika Lundin
informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Efter större hjärtoperationer och operationer på de stora blodkärlen förekommer det ofta att akut njursvikt uppstår. Komplikationen är förenad med långvarig och ofta problemfylld intensivvård. Vid helt upphävd njurfunktion behöver patienten behandlas med dialys. Dialysbehandling av svårt sjuka intensivvårdspatienter är resurskrävande och förenad med flera komplikationer. Dialysbehandling är, i sig, dessutom en oberoende riskfaktor för ökad dödlighet hos dessa patienter.
h-ANP är ett kroppseget hormon som bildas i och frisätts från hjärtats förmak. h-ANP är en kärlvidgande substans som är av stor betydelse för regleringen av kroppens vätskebalans. Leg läkare Kristina Swärds avhandling visar att intravenös tillförsel av h-ANP vidgar njurens blodkärl och därmed förbättrar njurens förmåga att utsöndra slaggprodukter vid akut nedsättning av njurfunktionen.
I avhandlingen redovisas också data från en nyligen publicerad studie där kritiskt sjuka patienter med så kallad multipel organsvikt efter komplicerad hjärtkirurgi behandlades med h-ANP eller placebo vid begynnande njursvikt. Behovet av dialys minskade från 50 procent till 22 procent med h-ANP. Dessutom ökade h-ANP den dialysfria överlevnaden i jämförelse med placebo. Detta är den första studien där det visas att en substans gynnsamt kan påverka förloppet vid akut njursvikt med minskat dialysbehov som följd.
– Behandling med h-ANP vid akut njursvikt minskar alltså behovet av dialys och har därmed potentialen att förbättra överlevnaden, minska sjukligheten samt att förkorta vårdtiden och minska lidandet hos svårt sjuka intensivvårdspatienter, säger Kristina Swärd.
Avhandlingen är skriven av:
leg läk Kristina Swärd, telefon: 031-342 19 41, 031-40 21 10, 0708-40 21 10, e-post: kristina.sward@medfak.gu.se
Handledare:
adjungerad professor Sven-Erik Ricksten, telefon: 031-342 20 59, e-post: sven-erik.ricksten@aniv.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för anestesiologi och intensivvård
Avhandlingens titel: Atrial natriuretic peptide in ischaemic acute renal failure
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Kronisk ledgångsreumatism, även kallad reumatoid artrit (RA), beror på inflammation i lederna. Inflammation är egentligen kroppens sätt att bemöta infektioner orsakade av t ex bakterier, men vid ledgångsreumatism överreagerar immunsystemet och ger sig på kroppens egna vävnader.
Inflammation är inblandade också i åderförfettning (ateroskleros, även kallat åderförkalkning). När fett lagrats i blodkärlen och härsknar försöker kroppen göra sig av med fettet genom att tillkalla s k inflammatoriska celler, vita blodkroppar. Men reaktionen blir oftast för stark, så att de vita blodkropparna börjar bryta ner blodkärlens väggar på samma sätt som de vid ledgångsreumatism bryter ner ledernas brosk och ben.
En central roll i inflammationen vid ledgångsreumatism spelas av en signalmolekyl kallad TNF-alfa. Hjärtforskaren Stefan Jovinge visar nu att TNF-alfa är inblandat också vid åderförfettning. Hans forskargrupp utvecklade först en speciell musstam med anlag för denna sjukdom, varpå man slog ut genen för TNF-alfa och fann att mössen fick mindre åderförfettning. Samma resultat fick man genom att ge dessa åderförfettnings-betingade möss ett läkemedel som hämmar TNFs effekt i kroppen. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Arteriosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology.
Reumatologen Lennart Jacobsson vid Universitetssjukhuset MAS har tillsammans med reumatologenheterna i Sydsverige samtidigt studerat användningen av nya TNF-hämmande läkemedel för patienter med kronisk ledgångsreumatism. Hos runt 1500 patienter visade det sig att ledsjukdomens symtom blev betydligt mildare, samtidigt som risken för hjärtsjukdomar – som annars är hög hos dessa patienter – sjönk till nästan hälften.
De båda forskargrupperna fortsätter nu sitt på flera sätt unika och internationellt uppmärksammade samarbete. Redan behandlas ungefär en femtedel av alla patienter med ledgångsreumatism i Malmö med TNF-hämmare, och Stefan Jovinge hoppas kunna testa medicinen även på speciella grupper av hjärtpatienter inom något år. Om teorierna håller skulle den i framtiden kunna användas för en stor andel av alla hjärtpatienter.
Mer information Stefan Jovinge, tel 046-222 30 82 eller 070-572 42 44 och stefan.jovinge@stemcell.lu.se, samt Lennart Jacobsson, 040-33 10 00 och
Lennart.Jacobsson@medforsk.mas.lu.se.
Tidskriftsartikeln hittas på http://atvb.ahajournals.org/, skriv in ”Stefan Jovinge” i sökrutan.
Det handlar om en ny teori om varför så kallade nanotrådar bildas under vissa omständigheter, trådar av stort intresse för bland annat den elektroniska teknikvetenskapen. Trådarna växer fram när en liten guldklump på ett substrat (en bricka av halvledande material) utsätts för reaktiva molekyler i gasform, i detta fallet för att bilda galliumarsenid.
Magnus Larsson och Ann Persson, doktorander på Materialkemi respektive Fasta tillståndets fysik – båda vid LTH – har i ett vackert samarbete lyckats motbevisa den s k VLS-teorin, vilken är den sedan 35 år förhärskande teorin om hur nanowires bildas och växer till, och dessutom lyckats föreslå en ny teori som bygger på diffusion genom fasta material. Den nya mekanismen förväntas bilda en ny skola med fördjupad förståelse och bättre nanostrukturer som följd.
De avgörande experimenten skedde vid över 500 graders värme med samtidig avbildning på atomär nivå. Detta var möjligt med hjälp av de nya elektronmikroskopen vid mikroskopicentret nCHREM på Kemi-centrum och rönen har kunnat stödjas med diffusionsberäkningar utförda vid Institutionen för kemiteknik. Strukturerna har växts vid Fasta tillståndets fysik.
Artikeln har titeln ”Solid-phase diffusion mechanism for GaAs nanowire growth” och är skriven av Ann I Persson, Magnus W Larsson, Stig Stenström, Jonas Ohlsson, Lars Samuelson och Reine Wallen-berg.
Artikeln ingår i oktobernumret av Nature Materials och kan laddas hem via www.nature.com/nmat/thisissue/1004-3.html (åtminstone om man har universitetsbehörighet). Den kan också beställas som pdf av övertecknad, Mats.Nygren@kansli.lth.se.
Kontaktinformation
Frågor besvaras av professor Reine Wallenberg, telefon 046-222 82 33, epost: reine.wallenberg@materialkemi.lth.se
Avhandlingsförfattaren har intervjuat närmare 100 gymnasieelever i Alingsås och undersökt hur ofta de använder olika uttalsformer eller uttrycken la och änna. Vissa traditionella västgötska varianter används knappt alls i intervjuerna, ingen uttalar roligt med skorrande r och tjockt l och bara några få använder änna. Men andra dialektdrag förekommer desto oftare. Rikssvenskan skiljer på så kallat slutet ö i t.ex. snö (i slutet av ord eller före andra bokstäver än r) och öppet ö framför r i t.ex. snöre, men i västgötska uttalas både snö och snöre med slutet ö. En stor del av ungdomarna uttalade ord som göra nästan genomgående med slutet ö.
Men det finns skillnader mellan vilka som ofta använder dialektala drag, och vilka som inte gör det. Och om man inte talar dialekt, vad talar man då? Är det stockholmska, göteborgska eller annat som påverkar? Ungdomarna delades in i olika grupper efter vilken typ av gymnasieprogram de gick på (yrkesförberedande, en mellangrupp eller studieförberedande), kön, hemort och livsstil. Den indelning som gav det tydligaste resultatet var den geografiska. Alla i undersökningen gick på Alströmergymnasiet i Alingsås, men de kom från Lerum i söder till Nossebro och Herrljunga i norr. Man kunde tänka sig att de stora samhällsförändringar som har skett under 1900-talet skulle leda till att geografin inte betydde så mycket för språket längre, men så är det alltså inte. Skillnaderna är överraskande stora inom ett ca 60 km långt område, och spridningsmönstret följer i stort sett E20 och järnvägen. Ju närmare Göteborg ungdomarna bodde, desto mer påverkade var de av både göteborgska och rikssvenska; och ju längre norrut, desto oftare använde de västgötska drag.
Men mönstret gällde inte alla – särskilt flickor i Sollebrunn nordväst om Alingsås, som var aktiva i föreningslivet och siktade på fortsatta studier, använde vissa göteborgska uttalsformer i hög grad. Genom att kombinera olika faktorer som kön, fritidsintressen, musiksmak, utbildning, framtidsplaner m.m. i en livsstilsanalys är det möjligt att hitta fler förklaringar till varför olika människor använder språket på olika sätt och väljer att tala mer eller mindre dialekt. Språket signalerar inte bara vem man är, utan också vem man vill vara.
Avhandlingens titel: Ungdomar och dialekt i Alingsås.
Disputationen är försvarad.
Närmare upplysningar kan fås av Anna Gunnarsdotter Grönberg, tel. 031-10 75 38 (arb.),
mobil 0709-51 45 62, e-post anna.gronberg@sofi.se
Hemsida: http://svenska.gu.se/~sveag/
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
När en preposition bildas av ett ord innebär det i princip en grammatikalisering av ordet ifråga, dvs. en betydelseförsvagning, som kan vara mer eller mindre uttalad beroende på prepositionens funktion. Den rumsliga funktionen hos en preposition kan anses vara primär i förhållande till andra funktioner, vilket gör att det är givande att studera de rumsliga prepositionernas utveckling i ett historiskt perspektiv.
En rumslig preposition, i modern högtyska t.ex. in
, zwischen
och gegenüber
, är ett ord vars betydelse till stor del är bibehållen i förhållande till ursprungsordet, ofta ett adverb eller substantiv, och vars grammatikaliseringsgrad således är relativt låg. Ännu lägre är grammatikaliseringsgraden i regel hos rumsliga postpositioner, t.ex.
gegenüber och cirkumpositioner, t.ex. von
aus, eftersom dessa ställningsvarianter ofta utgör steg på vägen inom den process som mestadels men inte alltid resulterar i framförställda prepositioner.
Elisabeth Romare utgår ifrån och modifierar i sin avhandling en semantisk-syntaktisk modell för rumsliga prepositioner utvecklad av Ph. Marcq och använd främst på högtyskt material. Analysen i avhandlingen utgår från syntaktiskt mångtydiga strukturer i modern högtyska. I sådana strukturer, t.ex. er kam mir entgegen, kan det prepositionsliknande ordet entgegen, som befinner sig i skärningspunkten mellan löst sammansatta verb och postposition uppfattas antingen som en del av verbet entgegenkommen eller som postposition i mir entgegen.
Undersökningen av rumsliga prepositioner, liksom mångtydiga strukturer och andra misstänkta fall av prepositionsstatus i forn- och medellågtyska texter från ca 850 fram till ca 1500 – med den omfattande Heliand som äldsta källa – syftar dels till att identifiera och beskriva de processer, som skapar nya rumsliga prepositioner, dels till att ge fördjupade kunskaper om de enskilda forn- och medellågtyska prepositionerna i ett jämförande västgermanskt perspektiv.
Avhandlingens titel: Präpositionen und Präpositionalisierungsprozesse.
Der räumliche Bereich im Alt- und Mittelniederdeutschen.
Disputationen äger rum fredagen den 8 oktober 2004 kl. 10.00
Opponent: Professor Dr. Kurt Braunmüller
Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Elisabeth Romare,
tel. +0049551-39 54 90/92 (arb.), e-post eromare@gwdg.de, eromare@tele2.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
-De här resultaten kan vara betydelsefulla. Idag behandlas barn med cancertumörer ofta i flera veckor eller månader innan vi säkert kan säga om behandlingen biter eller inte. Med en tidigare utvärdering skulle våra chanser att skräddarsy behandlingen för det enskilda barnet öka. Vi skulle också tidigare kunna förstå om nya mediciner har önskad effekt på en viss sjukdom. Det återstår dock att se om spektroskopi-metoden ger oss dessa möjligheter, säger Magnus Lindskog, doktorand på Karolinska Institutet och studiens huvudförfattare.
Forskarlaget, som leds av barncancerforskaren Per Kogner, undersökte både odlade cancerceller och tumörer i experimentella modeller av den svårbotade barncancern neuroblastom. Tack vare spektroskopi kunde man redan efter några dagars behandling med cellgifter skilja ut de tumörer som var känsliga för behandlingen från dem som var resistenta, motståndskraftiga mot behandlingen.
Med spektroskopi mäts den kemiska ämnesomsättningen i en cancertumör, särskilt innehållet av vissa fetter. I tumörer som krymper av cellgiftsbehandlingen förändras fettsammansättningen och ger upphov till ett typiskt ”kemiskt fingeravtryck” som tidigt kan fångas upp med magnetkameran. Genom datorbearbetning av signalen får man en kurva över de kemiska ämnena i tumören. I neuroblastom som är motståndskraftiga mot cellgifter uteblir förändringen av det ”kemiska fingeravtrycket”.
För att pröva om spektroskopi kan vara användbar för att utvärdera behandling hos cancersjuka barn, har forskarlaget i samarbete med röntgenläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus nu startat en patientstudie. I denna undersöks barn med neuroblastom och andra cancertumörer med den nya metoden i magnetkameran. Forskningen stöds av Barncancerfonden.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Magnus Lindskog, doktorand vid Karolinska Institutet, tel 070-5390069, mail: Magnus.Lindskog@kbh.ki.se eller Per Kogner, Med Dr vid Karolinska Institutet tel 070-5713907, mail: Per.Kogner@kbh.ki.se
Skador och olycksfall är ett stort folkhälsoproblem i utvecklingsländerna. I avhandlingen visar Hoang Minh Hang att varje år skadas var tionde person som bor i ett landsbygdsområde i Vietnam. Vanligast är skador i hemmet, men allvarligast är trafikolycksfall som orsakar stort lidande och höga kostnader för familjer som inte har några försäkringar. Kostnaden vid en skada motsvarar 1-7 månadslöner, beroende på allvarligheten. Detta måste täckas av familjen genom att man tvingas sälja sin boskap eller andra tillgångar som är nödvändiga för försörjningen, vilket illustrerar fattigdomsfällan.
Avhandlingsarbetet har genomförts inom ramen för ett samarbete med den medicinska fakulteten i Hanoi, där Umeåinstitutionen medverkar i uppbyggnaden av en longitudinell databas för forskning inom bl.a. epidemiologi och hälsoekonomi.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ”Epidemiology of unintentional injuries in rural Vietnam”.
Lokal: Sal 135, Allmänmedicin, by 9 A, NUS.
Fakultetsopponent är Dr Ruth Bonita, WHO, Schweiz.
Kontaktinformation
Hoang Minh Hang är lärare i biostatistik i Hanoi. I samband med disputationen finns hon vid enheten för epidemiologi, tel. 090-785 12 19.
Porträtt av Hoang Minh Hang kan hämtas på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html
– Vår studie visar vikten av att ta med både miljö- och genetiska faktorer i riskanalysen av sjukdomen, säger Lars Klareskog, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset. Tidigare studier har inte kombinerat dessa båda faktorer.
Forskarna frågade efter en rad livsstilsfaktorer, bland annat rökvanor hos både patienter med reumatoid artrit och friska kontrollpersoner i samma ålder och med samma kön som patienterna. Därutöver analyserade man genetiska riskfaktorer för ledgångsreumatism med hjälp av blodprover från samma personer.
– Vi visste sedan tidigare att rökning enbart ger en fördubblad risk för RA, fortsätter Lars Klareskog. Men analyserna visade att för rökare som dessutom bär på anlag för RA ökas risken mellan sju och femton gånger, detta är nytt för oss.
De här resultaten förstärker vår kunskap om hur farlig rökning är för vår hälsa och visar att det som sker vid rökning förstärker den genetiska process som påverkar utveckling av ledgångsreumatism.
– Att låta bli att röka är den enskilt största förebyggande åtgärden man kan göra, säger Lars Klareskog. Unga människor som bär på ett anlag kan minska sin risk för reumatism genom att inte röka.
FAKTA/ Reumatoid artrit, RA
Reumatoid artrit, RA, är en vanlig sjukdom med en förekomst av 0,5-1 % i befolkningen, det vill säga ca 50 000 vuxna sjuka i Sverige. Antalet nyinsjuknade per år är 20-25/100 000 invånare. Insjuknandet kan ske i vilken ålder som helst, men är vanligast mellan 45 och 65 år, och är vanligare hos kvinnor än hos män. De samhällsekonomiska kostnaderna för reumatiska sjukdomar är avsevärda och uppgår till mer än 30 miljarder kronor årligen. Indirekta kostnader på grund av arbetsoförmåga utgjorde 2/3 av detta.
Kontaktinformation
För mer information:
Lars Klareskog, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, tel: 08-517 745 29, mob: 070-522 77 88 mail: Lars.Klareskog@medks.ki.se
Olika politiska aktörerna kan avse helt skilda situationer när de pratar om jämställdhet. Den politiska och juridiska världen är inte sällan oense om hur frågan ska drivas, ska t ex positiv särbehandling användas eller en repressiv reglering av diskriminerande beteende? Ofta saknar det juridiska språket de begrepp som kan ”översätta” jämställdhetens värdering till rätten. Domstolarna betraktar ofta jämställdhet som ett problem som ska lösas på lagstiftarens nivå, inte på rättstillämpningens nivå. Detta är ett exempel på vad som kan ske när en politisk värdering ska omsättas i lag.
Mauro Zamboni analyserar i sin nyligen framlagda avhandling vid Juridiska institutionen, stockholms universitet hur politik interagerar, samarbetar och går i konflikt med juridiken. Särskild uppmärksamhet ges åt juristernas roll i transformeringen av ekonomiska, politiska, moraliska och sociala värderingar till juridisk diskurs.
Doktorsavhandlingens titel: The Policy of Law. A Legal Theoretical Framework.
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Mauro Zamboni nås på tfn 0709 – 99 42 82, 08 – 16 32 88 eller e-post:
mauro.zamboni@juridicum.su.se
Anna Maria Ursing har alltså via skönlitteraturen undersökt hur livet gestaltat sig för guvernanter, pensionsföreståndare, flickskole- småskole- och folkskollärare och senare även grundskollärare och gymnasielärare från 1830 ända fram till 2003. Hon har läst igenom massor av verk och använt 128 romaner, noveller, skådespel och dikter för att skaffa sig en bild av hur författare skildrat lärarinnerollen.
– Egentligen har jag velat se hur skönlitteraturen kan användas som kunskapskälla. Det menar jag definitivt att den kan – förutsatt att man sätter sig in i de sammanhang där litteraturen skapades och lästes
– Jag har exempelvis själv blivit förvånad över hur guvernanterna framställs. De var de första kvinnorna som trädde ut i offentligheten och försörjde sig genom sin kunskap. Ofta upplevde de ett oberoende trots att de arbetade i någon annans hem – där de befann sig i en mellanställning socialt.
– Än mer slående är kanske att lärarinneyrket varit ett så farligt och ensamt yrke. På landet låg ofta skolan enskilt mellan ett par byar och lärarinnan blev på det sättet utsatt både psykiskt pga ensamheten och sin egen rädsla och fysiskt pga kringströvande män som fanns på landsbygden långt in på 1900-talet. Av skönlitteraturen – och av faktalitteratur framgår att några av dessa ensamma lärarinnor både blev överfallna och våldtagna.
– Även i städerna levde lärarinnorna isolerat. Fram till 1939 fick kvinnliga statstjänstemän inte gifta sig enligt lagen, underförstått att de skulle ägna sig åt sitt yrke och utgöra en förebild. Men samtidigt visste inte samhället hur det skulle förhålla sig till dessa kvinnor och såg deras intellektuella yrke som ett hot, vilket gjorde att de sällan blev bortbjudna, förutom till andra lärarinnor.
– Det är först på 1960- och 70-talet som kvinnorna i större antal kan vara både mammor och lärare.
– Litteraturstudiet avslöjar även ett tydligt patriarkaliskt förtryck under stora delar av den undersökta tiden. Folkskollärarinnorna lever exempelvis under kyrkoherden – det är han som bestämmer över dem. Genom litteraturen ser jag även vad manliga rektorer gör gentemot kvinnliga lärare, jag ser manliga elever som trakasserar sina lärarinnor m.m. Det förekommer exempelvis i en av Björn Ranelids böcker.
– Däremot är det sällan förekommande i litteraturen att lärarinnorna trakasserar elever eller slår dem. Det förekommer i Sara Lidmans Hjortronlandet även om jag är övertygad om att verkligheten är betydligt värre. I många verk uppstår varma känslor mellan lärarinnor och elever – även som sexuella förhållanden.
En kategori lärarinnor som intresserat Anna Maria Ursing är pensionsföreståndarinnorna. – De är ekonomiskt drivna och framställs ofta i dålig dager.
De skönlitterära texterna har analyserats utifrån den sociala och historiska situation de skapats i och i fallet med pensionsföreståndarinnorna har Anna-Maria Ursing jämfört de skönlitterära texterna med etnologiska skildringar. Där beskrivs pensionsföreståndarinnorna som en av de första egna företagarna bland kvinnor, vilket sågs som ett hot av många män. Att inte veta vilken påverkan flickorna fick i flickpensionerna i städerna var en källa till osäkerhet och agg mot dess föreståndarinnor.
Valet av skönlitteratur som det huvudsakliga källmaterialet är medvetet för att det är där personliga erfarenheter och vardagssituationer kommer fram. Det är där man kan uppleva lärarinnornas glädjeämnen och livssituation. Avhandlingen blir på det sättet också ett inlägg i debatten kring hur man kan använda litteratur i undervisning och som källmaterial vid socialhistoriska studier.
– Det har också varit roligt att se att hur utsatta dessa lärarinnor än varit så är de knappast offer utan tvärtom är de självständiga och handlingskraftiga. Flera manliga författare har även belyst lärarinnerollen, underförstått att de vill verka för att kvinnor kan utbilda sig och på så vis försörja sig. I viss del av litteraturen förekommer även kvinnor som är progressiva och driver på skolutvecklingen – precis som i det verkliga livet.
Anna Maria Ursing ser också flera gemensamma drag i lärarrollen
– Hon besitter en mellanställning. Hon är en offentlig person och på det sättet är hon bevakad och påpassad och kan definitivt inte göra vad som helst. Samtidigt har hon inte mycket inflytande utåt samhället men väldigt mycket inåt mot föräldrar och elever.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anna Maria Ursing via e-post aia.ursing@telia.com eller per telefon 046-211 59 39.
Jan Erik Solem, som forskar i datorseende. Hans forskning bygger på teknik som Anders Heyden, professor i tillämpad matematik på Malmö högskola, är världsledande inom och som handlar om att kunna räkna ut var kameran varit placerad när man filmat eller tagit en serie bilder.
– Min forskning går ut på att hitta en metod att sammanställa information från olika bilder så att datorn kan konstruera tredimensionella modeller utifrån de tvådimensionella bilderna. Det hade varit omöjligt om man inte kunde räkna ut var kameran varit placerad. Tekniken kan användas inom till exempel stadsplanering, för att skapa hela miljöer i datorn, men också inom medicin.
Som en del av sitt forskningsarbete besökte Jan Erik Solhem bl a en firma som arbetade med stadsplanering i Köpenhamn och som gjort en tredimensionell modell Köpenhamns centrum.
– De var tvungna att göra allt manuellt, ta ut mätpunkter i bilderna och rita, det hade tagit dem ungefär 8000 arbetstimmar. Kan man förkorta den arbetstiden skulle det vara en enorm vinst.
Tekniken med att räkna ut kameraplacering används idag inom till exempel filmindustrin för att skapa specialeffekter. Det vore ett möjligt användningsområde för tekniken att skapa tredimensionella modeller också, menar Jan Erik Solem.
– Det här är generella metoder, som inte har avgränsade användningsområden och det är det som gör det så kul att arbeta med. Det finns oändliga möjligheter, säger Jan Erik Solem.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Erik Solem.
Tfn: 040 – 6657625, e-post: jan.erik.solem@ts.mah.se
I de nordiska länderna lagras stora mängder timmer och massaved under bar himmel och besprutas kontinuerligt med vatten för att skyddas. För att lagringsmetoden ska bli framgångsrik krävs kunskap om både eventuella kvalitetsförluster i veden och om hur man ska hantera de stora mängder lakvatten som bildas.
Maria Jonsson har i sin avhandling studerat effekterna av våtlagring med brackvatten, vilket är vanligt längs kusten, utan att hitta befarade ökningar av metallinträngning från bark till ved. Eftersom barken är rik på metaller skulle dessa kunna tränga in och förorena veden. Studier har också gjorts på våtlagring med färskt respektive recirkulerat vatten. Ingen skillnad i vedens ljushet kunde märkas.
De stora mängder lakvatten, förorenat med bark- och vedrester, som bildas vid våtlagring av timmer och massaved kan renas till upp till 98 procent om det får passera genom vegetationsfilter. Olika typer av filter har undersökts, bland annat innehållande det välkända ogräset kvickrot. Hur mycket vegetationsfiltren bevattnas är av större betydelse för reningsförmågan än växtart och jordtyp i filtren. En lägre bevattningsintensitet ger bättre reningsförmåga.
Det är fredagen den 15 oktober 2004 kl 09.00 som jägmästare Maria Jonsson, institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Wet storage of roundwood – effects on wood properties and treatment of run-off water (Våtlagring av rundvirke – effekter på vedkvalitet och hantering av lakvatten).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent är Dr. Scient Peder Gjerdrum, Skogforsk, Ås, Norge.
Länk till pdf-fil med avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000645/
Kontaktinformation
Mer information: Maria Jonsson, inst för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, 018-67 24 98.
E-post: Maria.Jonsson@spm.slu.se
Abborre är en art som är intressant för odling, både i Sverige och utomlands. Problem av olika slag gör dock att odling av abborre ännu inte är lönsam. Ett av dessa är stor variation i tillväxten hos abborre i odlingsmiljö. Eftersom mängden föda i odling inte är någon begränsande faktor, så borde alla abborrar kunna äta sig mätta och växa bra. För att få bukt med de stora skillnaderna i tillväxt försöker forskarna, som för omkring tio år sedan på allvar började studera arten, nu ta reda på vad som orsakar den.
Tillväxtvariationerna hos abborre verkar enligt Fia Staffans studier däremot inte vara direkt kopplade till sociala hierarkier och aggressivt beteende, vilket är positivt ur odlingssynpunkt. Hos laxfisk, till exempel regnbåge, är aggressivt beteende vanligt, och i naturliga miljöer har det en viktig funktion. Hos fisk i odling kan sådant beteende ofta orsaka fenskador och stress.
Variationen i tillväxt hos olika individer verkar vara konstant över tiden, vilket kan vara till stor nytta i framtida avelsprogram. Man skulle kunna bygga upp sådana program kring fiskar med särskilt med hög tillväxt.
Fia Staffan har i sina studier också funnit en säsongsmässig variation i tillväxten hos abborre, en variation som visade sig även när dagslängden och temperaturen behölls konstant. Det tyder på att abborren har en ”inre klocka” som gör att den kan veta vilken tid på året det är och hur mycket den borde äta. Detta är viktigt att känna till vid odling av abborre, eftersom man då lättare kan förutsäga foderåtgången och därmed förbättra odlingens ekonomi och minska dess miljöbelastning.
Det är fredagen den 15 oktober 2004 kl 10.00 som fil mag Fia Staffan, institutionen för vattenbruk, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln ”Betydelsen av födokonkurrens hos juvenil abborre i odlingsmiljö.” (Food competition and is relation to aquaculture in juvenile Perca fluviatilis).
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Opponent är professor Felicity Huntingford, Division of Environmental and Evolutionary Biology, Institute of Biomedical and Life Sciences, University of Glasgow, Skottland.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Länk till sammanfattning och avhandlingen i pdf-format:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000650/
Kontaktinformation
Mer information: Fia Staffan, inst för vattenbruk, SLU i Umeå, 090-786 85 71.
E-post: Fia.Staffan@vabr.slu.se
