Många bakterier använder sig av en nålliknande apparat för att injicera giftiga proteiner i våra celler och därigenom undkomma immunförsvaret och orsaka sjukdom.

Injiceringen sker via porer som bakterien bildar i målcellen. Komponenterna, translokatorer, som bygger upp porerna är mycket närbesläktade hos en rad olika bakterier, däribland Yersinia, som orsakar mag- och tarmsjukdomar eller pest och Pseudomonas aeruginosa, som orsakar svåra infektioner hos människor med nedsatt immunförsvar, på grund av exempelvis brännskador, cancer eller AIDS.

Jeanette Bröms har i sin avhandling jämfört injiceringsprocessen hos dessa två bakterier. Resultaten visar att komponterna, translokatorerna, är mycket lika och i vissa fall utbytbara, men att de är optimerade för att passa bakteriernas enskilda behov. Bland annat skiljer sig de mekanismer som bakterierna använder sig av för att reglera aktiviteten hos injiceringssystemet under infektionen. Medan translokatorerna hos Yersinia spelar en viktig roll i denna reglering, så saknar motsvarande proteiner hos P. aeruginosa denna funktion.

Resultaten visar också att små ”hjälparproteiner’’, så kallade chaperoner är avgörande för bildandet av porer i målcellerna. Chaperonerna har alla en likartad struktur som är kritisk för deras funktion. Vissa chaperoner är även viktiga för själva regleringen av systemet.

Chaperonernas konserverade struktur och centrala roll vid injiceringsprocessen i kombination med att de ofta förekommer bland sjukdomsframkallande bakterier, gör dem intressanta som måltavlor för framtida vaccin.

E-publicering av avhandlingen finns på: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=331

Fredagen den 5:e november försvarar Jeanette Bröms, institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Type III secretion- the various functions of the translocon operon in bacterial pathogenesis. Svensk titel: Typ III sekretion- de många funktionerna hos translokeringsoperonet vid bakteriella infektioner. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major Groove, Byggnad 6L, NUS. Fakultetsopponent är professor Michael Koomey, The Biotechnology Centre of Oslo, Oslo Universitet, Norge.

Jeanette Bröms är född och uppvuxen i Piteå och har en fil. mag. i molekylärbiologi från Umeå universitet. Forskningen har utförts vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet och institutionen för medicinskt skydd, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), NBC-skydd, Umeå.

Kontaktinformation
Jeanette Bröms nås på:
Tel: 090-10 68 34
Hem: 090-19 45 54
Mobil: 0730-31 76 26
E-post: jeanette.broms@foi.se

Mer än att lära ut en mängd faktakunskaper vill lärare att studenter börjar tänka och resonera så som man brukar göra i det lästa ämnet. Och hur man tänker har ju ett samband med språket, hur man talar och skriver. Skrivande inom högskolan används inte bara för att visa upp faktakunskaper, utan för att resonera.

– Det tar tid för många studenter att inse det här, säger Mona Blåsjö, som följt undervisningen i nationalekonomi och historia vid Stockholms universitet och intervjuat studenter och lärare. Sina resultat redovisar hon i sin doktorsavhandling vid institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. En del tror att deras tentor och uppsatser går ut på att visa upp faktakunskaper. Men lärare i nationalekonomi letar mycket efter ett logiskt sätt att resonera, och i historia gäller det att tänka kritiskt.

– Det händer att de uppmanar studenterna att resonera, tänka kritiskt och diskutera, menar Mona Blåsjö. Men alla studenter förstår inte vad det innebär. För det första är ett tänkesätt ofta väldigt omedvetet, och många lärare har därför svårt att förklara vad det går ut på. Lärarna kan också tro att deras sätt att tänka är det normala, men olika ämnen har alltså olika typer av resonemang. För det andra så räcker det inte att säga: ”Tänk kritiskt!” Hur ska nya studenter fatta vad det innebär? Nej, studenterna behöver också träna det vetenskapliga tänkesättet genom bland annat diskussioner.

Den träningen kan se ut som uppsatsseminarier i historia. Där tränas under lång tid och redan på B-nivå det kritiska sättet att tänka genom att studenterna diskuterar varandras uppsatsutkast. De ställer bland annat kritiska frågor om hållbarheten i slutsatser, valet av källor och liknande. Så är det i flera ämnen, men i andra – som nationalekonomi – har man inga uppsatsseminarier förrän C-uppsatsen redan är färdig.

– Visst får man hjälp med uppsatsen också av en handledare, säger Mona Blåsjö. Men poängen är att de gemensamma diskussionerna verkar träna det vetenskapliga sättet att tänka, så att studenter i historia lär sig det snabbare.

Doktorsavhandlingens titel: Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer.
Se http://publications.uu.se/su/theses/abstract.xsql?dbid=265

Disputationen äger rum fredagen den5 november kl. 13.00 i hörsal 4, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Christine Räisänen, Chalmers tekn. högskola.

Mona Blåsjö kan nås på mona.blasjo@nordiska.su.se eller tfn 08-674 71 86

Enligt avhandlingen är kommunikation med god kvalitet via bildtelefoni för denna grupp möjlig under vissa förutsättningar. En förutsättning är att de äldre känner igen sig, en annan att de känner trygghet, en tredje att de är intresserade av det ämne man samtalar om och en fjärde att det inte finns tekniska störningar. Studierna visar även att de tekniska begränsningar som videokonferensmediet medför då det gäller att överföra icke verbala kommunikationssignaler i vissa situationer faktiskt kan bidra till ökad uppmärksamhet och vara till fördel för äldre med kommunikationsproblem.

En introduktion av telekonsultation i vården av äldre med stort vårdbehov kommer enligt de erfarenheter som belyses i studierna att påverka både den professionella rollen och innehållet i arbetet för de yrkesgrupper som blir berörda. Det finns en defensiv inställning bland vårdpersonal till införande av televård beroende på en dubbelsidighet i deras inställningar. Ytterst handlar det om vårdens kärna och möjligheterna till både human och inhuman vård av äldre. För att televård ska kunna bli ett framgångsrikt hjälpmedel måste det bli del i ett helhetsperspektiv och upplevas som en del av de bästa alternativen för alla inblandade, inklusive personalen.

Televård och vård på distans av äldre med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi är ett nytt forskningsområde. Det är aktuellt och diskuteras mycket inför den framtida äldrevården. Resultaten i de här studierna bidrar till ökad kunskap om och förståelse av viktiga aspekter på ett mer allmänt införande av televård bland äldre.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för omvårdnad och har titeln Telecare of frail elderly – reflections and experiences among health personnel and family members. Svensk titel: Televård av äldre med stort vårdbehov, reflektioner och erfarenheter.
Disputationen äger rum i Aulan, Vårdvetarhuset, kl. 13.00.
Fakultetsopponent är Margareta Ehnfors, professor i omvårdnad vid Örebro Universitet.

Kontaktinformation
Stefan Sävenstedt, f. 1950, har vuxit upp i Skellefteå och under sin yrkesverksamma tid hunnit med att arbeta som sjuksköterska, vårdlärare, biståndsarbetare i Afrika och projektledare. Idag bor han i Hortlax utanför Piteå och är, förutom till Umeå Universitet, även knuten till FoU Norrbotten, Kommunförbundet i Norrbottens län.

För mer information: Stefan Sävenstedt 0911-303 84, 073-041 75 26

Rapporten är resultatet av ett uppdrag från regeringen. Den har gjorts av en oberoende expertgrupp som tillsatts av Vetenskapsrådet. Rapporten innehåller en kvalitetsvärdering av forskningen och en analys av vissa problem inom forskningsområdet. Observera att ingenting i rapporten sägs om elektromagnetiska fälts eventuella farligheter för hälsan.

Bred forskning med svårigheter
Den nationella och internationella forskningen på området är omfattande och karakteriseras av kunskapsuppbyggnad utan stora språng. Forskningen är förbunden med betydande svårigheter som kan leda till oenighet om problemformulering och tolkning av resultat, liksom till komplikationer när resultaten ska kontrolleras. Forskningen i Sverige skiljer sig inte till karaktären från den i andra länder. Det finns ingen anledning att förvänta sig att en kortvarig och koncentrerad satsning skulle ge resultat som på något avgörande sätt skulle påverka bedömningen av eventuella hälsoeffekter. Författarna till rapporten menar att det inte är meningsfullt att göra någon speciell satsning inom området.

Tio svenska grupper delar på 20 milj kr/år
I Sverige finns ca tio grupper med tillsammans mer än 80 personer som bedriver forskning inom området. Till förfogande finns minst 20 miljoner kronor per år. Ca 80 procent kommer från offentliga svenska medel, ca 10 procent från internationella finansiärer och ca 10 procent från bransch- och intresseorganisationer. Kvalitetsvärderingen visar att det i Sverige finns särskilt goda förutsättningar för att i internationellt samarbete bedriva långsiktig forskning baserad på epidemiologisk metodik. Tillgången till registerdata av olika slag i Sverige utgör en värdefull källa. Långsiktighet i forskningen är väsentlig för att eventuella långtidseffekter ska kunna upptäckas (som utveckling av cancer, Alzheimers sjukdom etc). Det finns även en potential för forskning om cellbiologiska mekanismer, d v s forskning som syftar till att förstå vad som händer inne i cellerna vid påverkan av elektromagnetiska fält.

Ett par framstående grupper
Med enstaka undantag håller svenska forskargrupper en tillfredsställande vetenskaplig kvalitet, men det internationella utbytet och samarbetet är i de flesta fall alltför begränsat. Ett markant undantag när det gäller internationella kontakter utgör gruppen kring Anders Ahlbom och Maria Feychting vid Karolinska institutet i Stockholm. Det är en metodologiskt stark och drivande grupp inom epidemiologin med stor internationell genomslagskraft. Vid Arbetslivsinstitutet i Umeå finns en erfaren och aktiv forskargrupp med breda intressen (epidemiologi, dosimetri, överkänslighet), ledd av Kjell Hansson Mild. Deras forskning är internationellt känd och respekterad, dock med begränsat internationellt samarbete.

Slutsatser
* Det är angeläget att forskningen i Sverige bedrivs i internationellt samarbete med syftet att på bästa möjliga sätt bidra till den pågående internationella kunskapsuppbyggnaden inom området.
* Forskningen i Sverige bör därför inriktas mot de delområden där den högsta vetenskapliga kvaliteten och potentialen finns. Särskilt goda förutsättningar finns för att i internationellt samarbete bedriva långsiktig epidemiologisk forskning. I Sverige finns även en potential för forskning om cellbiologiska mekanismer.

Bakgrund och hela rapporten
Bakom rapporten står en oberoende expertgrupp med representanter från olika vetenskapsområden. Gruppen har även tagit in utlåtanden från internationella specialister och samtalat med berörda finansiärer, myndigheter, organisationer m fl. Hela rapporten finns att hämta i PDF-format på Vetenskapsrådets webbplats: www.vr.se/emf. Här finns även mer information kring arbetet, en förteckning över expertgruppen och de internationella granskarna, uppdraget i sin helhet, pressbilder (kommer under dagen) m m.


Kontaktinformation
Kontaktpersoner
Från expertgruppen: Göran Grimvall, professor i fysik, Kungliga tekniska högskolan, grimvall@theophys.kth.se, 08 – 553 78 160
Från Vetenskapsrådet: Margareta Larsson, analytiker, Margareta.Larsson@vr.se, 08 – 546 44 131

Johanna Schiratzki, rättsvetenskap
Hon disputerade på avhandlingen Vårdnad och vårdnadstvister 1997 och har sedan dess varit verksam här. Hennes forskning är inriktad på rättsfrågor kring barn och migration.
– Min viktigaste uppgift är att få barnrätten accepterad som ett eget forskningsämne.
Barnrätten är ett tvärvetenskapligt område som berör många ämnen och hon betonar vikten av kontaktnät för att utveckla barnrätten.
Johanna Schiratzki undervisar i familjerätt, internationell privaträtt, komparativ rätt och barnrätt. Hon är föreståndare för Institutet för social civilrätt vid universitetet.

Gunnar Karlsson, pedagogik
disputerade i psykologi 1987 med en fenomenologiskt inriktad avhandling. Han är också psykoterapeut och psykoanalytiker. Hans forskning har framför allt bedrivits utifrån ett fenomenologiskt hermeneutiskt perspektiv och har rört såväl kunskapsteoretiska och metodologiska frågor som empirisk forskning om bland annat blinda personers upplevelser. För närvarande är hans forskning framför allt ägnad åt psykoanalysen. Hans senast utgivna bok är Psykoanalysen i ny belysning (2004).

Louise Yngström, data- och systemvetenskap med inriktning mot säkerhetsinformatik
Hennes forskning och undervisning inom informationssäkerhetsområdet är förankrad i ämnet data- och systemvetenskaps teoribildning, där systemteorier ger grund för analys, utveckling och användning av informationssystem på alla nivåer; för idivider, organisationer och samhället. Delområdet säkerhetsinformatik har specificerats och utvecklats för att kunna hantera frågeställningar multidisciplinärt och holistiskt. Tillsammans med doktorander från utvecklingsländer studerar hon hur säkerhetsfrågor kan integreras med själva införandet av IT.

Hans Agné argumenterar för flera politiskt brännbara påståenden. I motsats till vad som ofta hävdas i den allmänna debatten konstaterar han att förmågan att fritt bestämma utgiftsnivåer i den offentliga sektorn har stärkts under internationaliseringsprocessen efter andra världskriget. Han visar också att finansmarknadernas radikala internationalisering från mitten av 1980-talet inte har lett till någon mer turbulent och svårförutsebar situation när det gäller tillväxtutvecklingen, vilket går på tvärs mot ett vanligt påstående i diskussionen om så kallad Tobin-skatt.

Internationaliseringen har ofta påståtts urholka demokratin genom att regeringarna blivit mer självständiga på bekostnad av de nationella parlamenten. Ett skäl för en sådan utveckling skulle vara att regeringarna måste förhandla med andra stater och internationellt verksamma företag och därför behöver ett stort eget manöverutrymme för att politiken inte skall bli ineffektiv. Men Hans Agnés undersökningar visar att parlamenten trots allt inte förlorat makt till regeringarna, åtminstone inte på det budgetpolitiska området.

Avhandlingen utmynnar i en tolkning av demokratin som den politiska form där så många som möjligt bestämmer så mycket som möjligt. I kombination med undersökningens empiriska resultat skulle den formuleringen peka på nya demokratiska värden i en rad praktiska förändringar, bland annat:

– att öka oppositionens inflytande inom utrikespolitiken
– att upplåta platser i nationella parlament till folkvalda politiker från andra länder
– att utvidga möjligheterna att nationellt och internationellt omfördela ekonomiska resurser
– att fortsätta utvecklingen av internationell handel,

Doktorsavhandlingens titel: Democracy Reconsidered: The Prospects of its Theory and Practice during Internationalisation: Britain, France, Sweden, and the EU

Disputationen äger rum fredagen den 5 november kl. 10.00 sal G, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är professor Jörgen Hermansson, Uppssala universitet

Hans Agné kan nås på telefon: 08-16 31 97 eller e-post: hans.agne@statsvet.su.se.

Dagens hygieniska livsstil har minskat risken att drabbas av infektioner, men kan också ha påverkat vår normala tarmbakterieflora. Biomedicinsk analytiker Erika Lindberg har i sin avhandling undersökt hur tarmbakteriefloran etableras hos svenska barn under första levnadsåret. Resultaten visar att traditionella tarmbakterier, som kolibakterie och arter av Bacteroides, har minskat i barnens tarmflora. Det tyder på att dessa bakterier endast i låg omfattning sprids mellan individer. I stället är idag stafylokocker de första bakterier som uppträder i tarmen hos spädbarn.

– I första hand finns stafylokocker i hudens normalflora. Jag tror att den ökade förekomsten av stafylokocker i tarmen hos svenska spädbarn beror på en minskad konkurrens från traditionella tarmbakterier, säger Erika Lindberg.

I sin avhandling har hon därför studerat hur den gula stafylokocken Staphylococcus aureus slår sig ner i de svenska spädbarnens tarmflora. Ungefär 80 procent av barnen hade den gula stafylokocken i sin tarmflora vid något tillfälle under det första levnadsåret. Forskningen visar också att de flesta av stammarna kommer från föräldrarnas hud. Majoriteten av stammarna var resistenta mot vanligt penicillin, vilket stämmer med tidigare studier. Resistens mot andra antibiotika var ovanligt. Stammar som var resistenta mot något antibiotika stannade kvar i tarmen i samma utsträckning som helt känsliga stammar, vilket tyder på att resistensen inte medför någon nackdel för gul stafylokock i tarmmiljön.

Erika Lindberg har också jämfört förekomsten av gul stafylokock i tarmen mellan italienska och svenska småbarn. Hon fann att den gula stafylokocken var betydligt vanligare hos de svenska barnen. Barn som ammades fullt till fyra månader och barn med äldre syskon hade oftare bakterien i tarmfloran, medan den förekom mer sällan hos barn som hade husdjur hemma. Att gul stafylokock är vanligare hos svenska jämfört med italienska barn beror dock troligen inte på dessa skillnader i livsstil.

– Jag tror att skillnaden beror att andra tarmbakterier konkurrerar ut den gula stafylokocken hos de italienska barnen, säger Erika Lindberg.

Hon säger att det finns mycket kvar att lära om den gula stafylokocken och hur den påverkar barnen.

– Gula stafylokocker bildar ofta toxiner som aktiverar immunsystemet. Nu vill vi veta om förekomsten av sådana bakterier i tarmfloran kan påverka barnets immunsystem, till exempel risken att utveckla allergi.

Avhandlingen är skriven av:
biomedicinsk analytiker Erika Lindberg, telefon: 031-342 61 69, 0733-43 87 18, e-post: erika.lindberg@microbio.gu.se

Handledare:
docent Agnes Wold, telefon: 031-342 46 17, e-post: agnes.wold@microbio.gu.se
Avhandling för medicine doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin, institutionen för laboratoriemedicin
Avhandlingens titel: Staphylococcus aureus in the infantile bowel flora
Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Det Stora Nordiska Priset går i år till vaccinforskaren professor Jan Holmgren från Göteborgs universitet. Hans forskning om kolerasjukdomens mekanismer har lett till ett vaccin som nu används i ett 50-tal länder framför allt i tredje världen. En praktisk fördel är att vaccinet inte behöver ges via injektioner utan är drickbart. Nu arbetar Jan Holmgren bl a med forskning kring nya vacciner som kan påverka slemhinnan i mag-tarmkanalen, luftvägarna och könsorganen.

De andra forskarna har utsetts av var och en av de medicinsk fakulteterna i landet.

Martin L Olsson, docent på avdelningen för transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på Blodcentralen Skåne, har fått priset för sin blodgruppsforskning. Dess övergripande mål är att göra blodtransfusioner ännu säkrare än idag. Olsson deltar bl a i ett projekt som handlar om att omvandla A-, B- och AB-blod till 0-blod, vilket skulle ta bort risken för transfusioner med fel donatorblod.

Birgitta Rasmusson är docent vid avdelningen för medicinsk mikrobiologi i Linköping. Hennes forskning gäller mikroorganismer som lyckas överleva och föröka sig inuti makrofager, en typ av vita blodkroppar som normalt ska döda sådana invaderande organismer. Hennes grupp har särskilt studerat den potentiellt dödliga tropiska parasiten Leishmania donovani och hur den lurar kroppens immunförsvar.

Johan Ericsson från Ludwiginstitutet för cancerforskning i Uppsala studerar regleringen av mängden kolesterol i blodet. Hans intresse riktas mot ett protein kallat SREPB, en s k transkriptionsfaktor som reglerar de gener som kontrollerar mängden kolesterol och andra fetter i cellerna. Forskningen har bäring på stora folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes.

Tommy Nilsson är professor i funktionell morfologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hans forskning handlar om de signaler som cellerna använder för att på rätt sätt hålla kvar vissa proteiner i cellen medan andra nybildade fettämnen och proteiner transporteras vidare. Han har bl a kunnat beskriva en ny transportväg som utnyttjas av giftämnen – toxiner – som vill ta sig in i cellen.

Sun Nyunt Wai, docent i medicinsk mikrobiologi vid Umeå universitet, är inriktad på bakteriers egenskaper. Hennes forskning handlar om hur s k gramnegativa bakterier kan exportera toxiner och andra proteiner genom att knoppa av särskilda blåsor, vesiklar, från sina yttermembran. Sådana vesiklar frisläpps bland annat från en typ av kolibakterier som är en vanlig orsak till diarréer i tredje världen.

Johan Ericson tillhör Karolinska Institutets Center of Excellence in Developmental Biology. Hans forskning är inriktad på de mekanismer som reglerar bildningen av nervceller under ett embryos utveckling. Ericson har bl a beskrivit hur signalämnen och transkriptionsfaktorer samverkar vid bildandet av motorneuron (nervceller som styr rörelser) i ryggmärgen och i hjärnstammen.

Kontaktinformation
Mer information Monica Vikingsson, tel 046-17 20 95, fernstrom@medfak.lu.se

Under 1980-talet öppnades det kulturella klimatet i Kina och en snabb pluralisering och vitalisering skedde. Forskning om religion fick ett uppsving under denna period, liksom antalet troende. Bland intellektuella framträdde i mitten av 1980-talet ett antal yngre forskare som utifrån kristen etik och värderingar uttryckte skarp kritik mot traditionell kinesisk kultur i form av daoism och konfucianism.

Dessa forskare menade också att kinesiska intellektuella vid 1900-talets början och framåt hade missförstått det moderna Västerlandet som enbart baserat på rationalitet. Istället, menade de, skulle man se den viktiga roll som kristendomen spelat för skapandet av det moderna Väst. I Kina hade man istället tagit till sig marxismen och utvecklat en människosyn med utilitaristiska tendenser vilket berett väg för de politiska och mänskliga katastrofer som drabbat landet.

Fredrik Fällman tar i sin avhandling vid Institutionen för orientaliska språk, Stockholms universitet upp kopplingen mellan tro och modernitet hos elitintellektuella i dagens Kina, men gör också en återkoppling till tidigare sekler och liknande fenomen. Fokus ligger på Liu Xiaofeng (f. 1956), med kontrasterande jämförelser till andra samtida forskare. Liu och andra menar att den enskilda individen i konfucianskt tänkande reducerats alltför mycket, likaså i fallet daoismen. Att se människan är viktigt för dessa forskare. De menar att identiteten som människa eller kristen kommer före den etniska tillhörigheten, t.ex. som kines. Bristen på transcendens inom konfucianism är också central i Liu Xiaofengs kritik.

Det fåtal bland dessa intellektuella med intresse för kristendomen som öppet uttryckt sin tro har fått namnet ”kulturkristna”. Uttrycket används också ofta för att beteckna hela fenomenet med teologiskt intresserade forskare, oavsett om de tror eller inte. Relationen till kyrkan i Kina är ansträngd men paradoxalt finns ofta en större teologisk bildning hos de ”kulturkristna” än i kyrkan. Fällman menar att förståelse av detta fenomen är viktigt för att analysera det intellektuella klimatet i dagens Kina och varför kristen etik och tro kan ses som alternativ av allt fler i dagens Kina. Religionsstudier är idag åter ett legitimt akademiskt ämne. Valet av teologi och kristen tro är också ett starkt ställningstagande mot det rådande politiska systemet.

Doktorsavhandlingens titel: Salvation and Modernity: Intellectuals and Faith in Contemporary China

Disputationen äger rum torsdagen den 4 november kl. 13.00 i Aulan, Institutionen för orientaliska språk, Kräftriket 4, Albano. Opponent är professor Yang Huilin, Renmin University of China, Beijing, Kina.

Fredrik Fällman kan nås på mobil 070-5284884 eller e-post fredrik.fallman@orient.su.se.

Om stallgödsel myllas ned i marken med hjälp av billar, i stället för att spridas ut över marken, minskar ammoniakavdunstningen och mer kväve blir tillgängligt för grödorna. Hur gödselbillen är utformad har dock stor betydelse för spridningsresultatet. Teknikagronom Lena Rodhe har i sitt doktorsarbete dels utvärderat de spridningsmetoder som används idag, dels utvecklat den tubulatorbill som kan placera flytgödsel i täckta skåror i vall även under hårda markförhållanden.

I slåttervall utvärderades olika typer av ytmyllare, som placerar flytgödseln mindre än 5 cm djupt i öppna skåror, så kallad öppen ytmyllning. Endast en av ytmyllarna klarade av att placera flytgödseln under markytenivå på tre olika jordar (lättlera, mellanlera och styv lera). Då avgick i medeltal 39 procent av ammoniumkvävet som ammoniakgas till omgivningen. Det är ganska mycket, men ända en halvering av förlusten jämfört med om flytgödseln sprids i strängar (så kallad bandspridning) på markytan. Studierna visade också att kvaliteten på det gräs som skördas på vallen (ensilaget) blir bättre vid ytmyllning än vid bandspridning, även om gödseln myllades dåligt, dvs. till stor del hamnade på markytan.

För att kunna ytmylla flytgödseln i täckta skåror, så kallad täckt ytmyllning, utvecklade Lena Rodhe en tubulatorbill, som jämfördes med en skivbill. Tubulatorbillens fördelar var dels att den gav knappt mätbara ammoniakförluster, dels att den krävde lägre krafter för att tränga ned i marken än skivbillen.

Lena Rodhe har bedrivit sin forskning vid JTI ? Institutet för jordbruks- och miljöteknik och disputerar vid institutionen för biometri och teknik, SLU.

Teknikagronom Lena Rodhe försvarar sin avhandling den 5 november kl. 9.30 i föreläsningssalen på Institutionen för biometri och teknik, SLU. Titeln på avhandlingen är ?Utveckling och värdering av ytmyllning av flytgödsel i vall? (Development and evaluation of shallow injection of slurry into ley). Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Opponent är professor Richard J Godwin från Cranfield University, Silsoe, Bedford i Storbritannien.

Kontaktinformation
För vidare information kontakta Lena Rodhe på tel 018-30 33 51 eller via e-post lena.rodhe@jti.slu.se

Publikationen JTI informerar nr 103 beskriver populärvetenskapligt delar av forskningen och kan hämtas gratis på www.jti.slu.se.

Det finns gott om kottar med frö av fin kvalitet i större delen av landet. Men på högre höjder över havet bör man inte låta sig luras av att fröträden har gott om kottar. Eftersom sommaren 2004 var kall kan det finnas ont om grobart frö i bestånd på hög höjd över havet. Där var klimatet extra kärvt när fröna skulle mogna.

– Bland annat i Västerbotten är det osäkert om tallfröet gror i bestånd på över 250 meters höjd över havet. I Dalarna bör man vara försiktig från 350 meters höjd över havet, säger Ulfstand Wennström som är ansvarig för Skogforsks kott- och fröprognoser.

Men gränsen är inte knivskarp. I Västerbotten finns det trots allt bestånd på 350 meter över havet med fullgod frömognad.

– Det viktiga är att förvissa sig om att fröna har fullgod kvalitet innan man lägger ner pengar på att markbereda, säger Ulfstand Wennström.

För att lyckas med självföryngring av tall är det viktigt att skogsägaren markbereder före fröfallet. Det ger en god groningsmiljö för fröna. Markberedningen bör göras nu under hösten om marken fortfarande är bar. Den kan också göras under våren mellan snösmältningen och fröfallet, som börjar i april-maj och pågår in i juni.

Kontaktinformation
Kontakt:
Ulfstand Wennström; tel: 090-15 09 72, 070-549 80 09.

Att det blir mer brus i ett trådlöst system beror bland annat på att signalerna studsar och hindras av föremål mellan sändare och mottagare. Oavsiktliga kommunikatörer, exempelvis mikrovågsugnar, kan också bidra till att öka bruset.

I sitt doktorsarbete har Elisabeth Uhlemann studerat realtidskommunikation i trådlösa system. Realtidskommunikation innebär att informationen måste vara mottagen och tolkad inom en viss tidsgräns. Trådlösa realtidssystem är än så länge ganska ovanliga. Enkla system finns till exempel i datorer och i inbyggda system i bilar. I en framtid kommer dessa system att bli allt fler och allt mer komplicerade och då blir det viktigt kunna urskilja meddelandet trots bruset.

Människor som talar med varandra i en brusig miljö underlättar kommunikationen genom att upprepa budskap som inte nått fram fullt ut. Vid upprepningen kan budskapet förändras, exempelvis förenklas eller byggas ut. Man kan också välja att höja rösten. Datorer och sensorer som kommunicerar gör på liknande sätt, man kan låta dem repetera exakt samma meddelande eller bara en utvald del. Man kan också ”höja rösten”, men då går det åt mer energi vilket inte är bra, eftersom man dels stör andra kommunikatörer, dels är angelägen om att spara energi, då trådlösa system vanligen är batteridrivna.

Man kan välja att skicka mer redundans, vilket innebär att ett överskott av information skickas. Redundans är information som kan försvinna utan att innehållet i meddelandet som helhet går förlorat, som till exempel upprepningar. Då redundans läggs till kallas det kodning. Kodningen kan göras adaptiv genom repetitioner som sker endast då mottagaren särskilt ber om dem, det vill säga då kommunikationsmiljön är särskilt brusig.

Elisabeth Uhlemann har analyserat hur kommunikationen kan ske på ett effektivt sätt. Hur skall kodningen bäst göras? Hur många ”ord” skall första ”meningen” innehålla? Hur många repetitioner skall göras på den begränsade tid man har i ett realtidssystem? Hur mycket och vilken information bör varje repetition innehålla?
– Ju fler ”bokstäver” eller ju mer redundans man har i sitt första meddelande, desto mindre är sannolikheten för att meddelandet skall behöva upprepas. Men mer redundans kräver mer energi, säger Elisabeth.

I avhandlingen visar hon att det finns ett optimalt värde som man bör hålla sig till för att minimera mängden redundans. Man kan också effektivisera informationen genom att välja att skicka vissa ”bokstäver” först (som läsare kan man ofta tolka en text rätt även om flera bokstäver saknas).

Ett exempel på trådlös realtidskommunikation skulle kunna vara att person A skall desarmera en bomb. Bombexperten B skall ge instruktioner trådlöst till A, exempelvis med hjälp av en megafon. Informationen måste fram innan bomben detonerar. Dessutom är området fullt av liknande kommunikatörer med megafoner. Varje gång någon använder sin megafon störs de andra. Dessutom går det åt batteri när megafonen används Vi kan tänka oss följande dialog som exempel på adaptiv kodning:
B: ”Klipp av den långa röda kabeln.”
A: ”Va?”
B: ”Klipp av den vänstra, grövsta, ljusa kabeln.”

– Ju mer B säger första gången desto mindre blir risken att behöva upprepa, men å andra sidan går det åt mer energi och omgivningen störs mer, förklarar Elisabeth.

Avhandlingen ”Adaptive Concatenated Coding for Wireless Real-Time Communications”försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 22 oktober.

Kontaktinformation
Mer information:
Elisabeth Uhlemann, Institutionen för datorteknik, Chalmers, tel:031-772 1652,e-post: bettan@ce.chalmers.se
samt Institutionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, Högskolan i Halmstad,
tel: 035-167195, e-post: bettan@ide.hh.se

Skillnader mellan formella och informella system förekommer i så gott som alla företag, mer i större än mindre. Det är egentligen för det mesta positivt. Många exempel visar att rimliga tolkningar av krångligt skrivna arbetsinstruktioner är en nödvändighet. På så sätt fungerar organisationen trots, inte tack vare, instruktionerna.

Men skillnaderna kan också leda till att regelverken blir mer ett hinder än ett stöd för projekt inom företaget. Det visar en delstudie i Jan Wickenbergs doktorsavhandling på Chalmers. Han har i sin avhandling undersökt om man kan förbättra projektorganisationer genom att lyfta fram och diskutera det som projektledare vanligtvis inte pratar om.

En projektledare får respons och ledning på sitt arbete genom projektets styrgrupp. Till den rapporteras för det mesta rationella problem, som teknikval och resurstilldelning. Frågor av mer politisk art, som till exempel vilka människor som motarbetar projekten, är inte lika självklart att ta upp. En hårt tidspressad styrgrupp serveras istället ”ofarlig” information med fokus på formellt fortgående. Men projektledaren får aldrig någon egentlig ledning i hur projektet bör navigeras i sin omgivning – det viktiga informella systemet. Och det kan vara ödesdigert.

– För det mesta kan man utgå ifrån att folk inte gör som man säger till dem. En vanlig reaktion är att reagera med att försöka styra upp det hela och utöva mer kontroll. Men det är oftast fruktlöst. Sådana försök leder bara till att det man vill åt flyr iväg någon annanstans, säger Jan Wickenberg.

Istället handlar det om att försöka använda sig av det informella systemet och inte bekämpa det. Jan Wickenbergs studier pekar på att det faktiskt går, genom att ett formellt stödsystem inrättas som legitimerar det informella systemet.

– Det innebär att man har en coach för projektet som försöker hjälpa projektledaren att navigera projektet framåt, att vara en samtalspart och hjälpa till att ge förklaringar på mystiska motgångar. För att det ska fungera måste coachen agera som en skugga och inte själv vilja ta åt sig av framgångar för projektet.

Jan Wickenberg har utformat en sådan konfidentiell coachningsmetod, kallad projektinitieringsgranskning, PIG, och prövat den på ett företag. Rapporterna från projektledarna var positiva – de ser metoden som ett kostnadseffektivt sätt att utveckla projektledarens förståelse för sitt projekt och förmågan att leda det framgångsrikt.

Några viktiga villkor måste uppfyllas:
· Stödsystemet får inte försöka kontrollera det informella systemet
· Stödsystemet får inte rapportera detaljer om det informella systemet som gör att individuella aktörer eller skeenden går att identifiera
· Stödsystemets syften måste tillfredsställa aktörers intressen i det informella systemet

Doktorsavhandlingen heter ”Exploring the Shadows of Project Management-Augmenting Effectiveness through Legitimized Non-disclosure” och lades fram vid Institutionen för projektledning, Sektionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers tekniska högskola, Göteborg i juni 2004.

Jan Wickenberg är civilingenjör och arbetar på AstraZeneca. Han har utfört sitt arbete inom ramen för Fenix -en satsning inom området ledning och organisering av industriell forskning och utveckling. Sedan 1998 drivs en företagsforskarskola där doktorander som är anställda vid de medverkande företagen genomgår en integrerad forskar- och ledarutbildning på fem år.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Jan Wickenberg, tel 031-776 17 33, 0708-46 73 33
E-post: jan.wickenberg@fenix.chalmers.se

I sin forskning har Wullens vidareutvecklat en datormodell för att simulera mötet mellan däck och vägyta. Modellen erbjuder möjlighet att ta fram däck och vägytor för minskat vägtrafikbuller, utan att kräva tidsödande empirisk utveckling.

Buller från vägtrafik är ett stort miljöproblem. Det mest störande ljudet från vägtrafik är i frekvensområdet 1000 – 2000 Hz, där vår hörsel är som bäst, och det är också i det området däck/vägbanebullret är som starkast. För personbilar bestäms trafikbullret av däck/vägbanebullret redan vid hastigheter över 30 km/h och för lastbilar och bussar vid hastigheter över 70 km/h. Vid lägre hastigheter är andra ljudkällor hos fordonet starkare and däck/vägbanebullret.

I sin avhandling presenterar Frédéric Wullens en av de mest avancerade modellerna för att simulera interaktion mellan däck och vägbana. Simuleringsverktyget kan användas för att virtuellt göra prototyper både för däck och vägytor, med avseende på däck/vägbanebuller.

Simuleringsverktyget bygger på en tredimensionell modell över kontakten mellan däck och vägyta. För simuleringen krävs information om däckets mönster och bredd, vägytans ojämnhet, däckets gummiblandning samt hastighet och last.

Simuleringsverktyget har validerats genom mätningar på däck som rullat på en testtrumma och det har givit mycket god överensstämmelse för den förutsagda däcksvibrationen. Verktyget ger möjlighet att studera olika vibrationsfält hos däcket och för att fastställa vilken del av vibrationerna som bidrar med mest ljudstrålning. Modellen kommer att byggas ut till att även inkludera förutsägelser om rullmotstånd och trafiksäkerhet.

Kontaktinformation
Mer information:
Frédéric Wullens, frederic@ta.chalmers.se
Wolfgang Kropp, professor teknisk akustik, 031- 772 22 04, wk@ta.chalmers.se

Arbetslivets omvandling har under de senaste decennierna engagerat såväl arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som en mångfald andra aktörer. Det handlar om ökad konkurrens samt om en allt snabbare kunskaps- och teknikutveckling Detta ”kräver” inte bara en flexibel och kompetent produktionspersonal utan även nya former för styrning. Gun-Britt Wärvik har följt utvecklingen av nya former för styrning vid två arbetsplatser inom verkstadsindustrin. Hur ser styrningen ut om man befinner sig på produktionsgolvet? Det tayloristiska idealet om en kontrollerad produktionspersonal överges till förmån för anställda som tar egna initiativ och delar ledningens visioner. Studien belyser försök att åstadkomma en sådan förändring. Produktionsledningen introducerar arbetslag, kompetensstegar och datoriserade produktionsplaneringssystem.

Studien visar att flera av de nya ”ledningsredskapen” är svåra att använda på produktionsgolvet och att de sällan ger verklig vägledning. De nya redskapen påverkas dessutom av de gamla metoderna. Kundernas sätt att beställa har stor inverkan på produktionspersonalens arbete. I detta läge utvecklar personalen egna lösningar, men för att dessa skall få fäste i organisationen krävs det tillit från ledningens sida. Produktionsledningen kan dock inte lita till produktionspersonalens kreativitet på grund av en stark press från överordnade angående ekonomisk uppföljning. Pressen från kunder att i tid leverera unika produkter till ett så lågt pris som möjligt är också stark. Det handlar om ett stort omvandlingstryck som leder till två olika sätt att tänka och handla: dels krav på central styrning och detaljerad kontroll av produktionspersonalen, dels krav på produktionspersonalens egen initiativkraft och kreativa lösningar på uppkomna situationer. Den situation som skapas kan beskrivas som ett korstryck av närmast blockerande art. Såväl produktionsledning som produktionspersonal drabbas av detta.

Författare: Gun-Britt Wärvik, institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Tel 031/773 2266. E-post: gun-britt.warvik@ped.gu.se
Handledare Professor Per-Olof Thång, tel 031/773 2239, e-post: per-olof.thang@ped.gu.se, Fil dr Rita Foss Fridlizius, tel 031/773 2418, e-post rita.foss@ped.gu.se Titel: Ambitioner att förändra och artefakters verkan. Gränsskapande och stabiliserande praktiker på produktionsgolvet.
Disputation: Fredagen den 12 november 2004 kl 9.15 i sal D3:50 vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, Frölundagatan 118 i Mölndal

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap

Avhandlingen handlar delvis om en ny idé om probiotika, en probiotika för kvinnor som riktar sig både mot tarmen och mot vagina. Detta är en ny, framtida växande, nisch som har uppstått på grund av resistens mot antibiotika och åtföljande misslyckande i att bota kvinnosjukdomar som urinvägsinfektioner, bakteriell vaginos, svamp-infektioner, mm.
Idag lider en stor majoritet av halva jordens befolkning av dessa sjuk-domar. Varje år får tusentals svenska tjejer svåra underlivsskador av bl a receptfria svampmediciner.
I vaginan hos friska kvinnor dominerar olika arter av bakteriesläktet Lactobacillus vilket är gemensamt för kvinnor över hela världen.
Laktobacillerna kan obehindrat förankra sig på den vaginala slemhinnan och där leva av slemhinnans sockerarter. Den normala vaginala floran härstammar från den rektala floran vilket betyder att de mikroorganismer som följer med födan och överlever hela mag-tarm-passagen till slut står att finna där.
Laktobacillerna i vaginan bidrar till att bibehålla ett friskt vaginalt ekosystem. De sänker pH-värdet vilket ger en sur miljö, de bildar väteperoxider och bakterio-cinliknande substanser vilket gör att patogena (sjukdomsframkallande) bakterier, jäst och svampar, som kan ge vaginala sjukdomar, inte kan växa.
Det är en viktig symbios i det vaginala ekosystemet där både människan och laktobacillerna tjänar på samarbetet.
Av denna nyttiga och nödvändiga bakterieflora med olika arter av släktet Laktobaciller dominerar 1-2 arter och upprätthåller en viktig balans och ett skydd. Men när en kvinna får obalans i denna bakterieflora av olika anledningar som t ex stress, nedsatt immun-försvar, överdriven tvättning, nya sexpartners m m, så kan de farliga mikroorganismerna ta över och föröka sig en miljö där de normalt sätt hålls tillbaka av Lactobacillerna.
För att förebygga sådana tillstånd är ett probiotisk livsmedel för kvinnor fullt möjlig och tas fram.
Genombrotten i forskningen ligger i försöken att först isolera de nämnda bakterierna från vagina hos frivilliga, friska kvinnor, odla upp dem, tillsätta dem i livsmedel vilket intas av kvinnorna och sedan återfinna dessa i deras avföring och vagina. Ett annat genombrott är att ha hittat nya dominanta arter, vilka kan komma att användas i detta syfte i framtiden.
En framtida produkt är alltså tänkt att intas oralt av kvinnor i förebyggande syfte eller vid obalans för att upprätthålla eller återställa denna viktiga bakterie-flora. Det finns redan sedan tidigare sådana produkter men de appliceras direkt i vaginan t.ex. via tamponger och alltså ej förebyggande eller naturligt.
Alejandra – med chilensk ursprung och delvis uppvuxen i Rosengård – är också en av författarna till den nyligen utgivna boken Bakteriell Vaginos, som är tänkt att ligga som grund för en del av läkar-utbildningen i Sverige. Hon är även anställd som paneldeltagare i en av Formas beställda projektet Mat för livet, framtidssyn 2025, som presenteras i april år 2005.

Kontaktinformation
Alejandra Vásquez, Avdelningen för livsmedelsteknologi, LTH, forskargruppen Livsmedelshygien vid Lunds universitet. Telefon: 046-222 83 26, Mobil: 0736-57 99 90. E-mail: alejandra.vasquez@livsteki.lth.se