– Trots att vi har haft gränsvärde för radon sedan 1981 har ca 10 % av de nybyggda småhusen halter överstigande detta värde. Man kan undvika mycket arbete om man redan i ett tidigt stadium i byggandet förebygger höga radonhalter. Dessutom är det billigare att förebygga än att sanera i efterhand. Därför är det viktigt att kunskapen om radonrisker vid nybyggnad kommer ut, säger Bertil Clavensjö, en av författarna till boken.
RADONBOKEN – Förebyggande åtgärder i nya byggnader beskriver utförligt i text och bild hur man vid nybyggnad förebygger förhöjda radonhalter. Bokens tyngdpunkt ligger på redovisning av hur man bygger för att förhindra att radongas från marken kommer in i byggnader.
Radonboken innehåller i övrigt omfattande information om markradon och hur man undersöker markförhållandena inför nybyggnad. Radonavgång från grundvatten och byggmaterial behandlas, liksom teknik för mätning av radon och gammastrålning. Boken redovisar aktuella gränsvärden/riktvärden för radon samt myndigheternas föreskrifter och rekommendationer.
Boken vänder sig till dig som i yrket behöver kunskap om radon och hur man förebygger att radonhalten blir förhöjd i den nya byggnaden. Den vänder sig också till dig som av annan anledning vill få fördjupade kunskaper om radon i mark och i byggnader.
Formas har tidigare gett ut Radonboken – åtgärder mot radon i befintliga byggnader. Den handlar om sanering av hus med förhöjda radonhalter. Gustav Åkerblom är medförfattare till båda dessa böcker.
Boken ges ut av Formas förlag och kostar 286 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel: 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se
Kontaktinformation
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski tel 08 775 4008.
Mer information: Birgitta Johansson 08-775 4003, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
– De som är i den situationen känner sig bundna vid att finnas till hands och anpassa sitt liv till möjliga nödutryckningar. Samtidigt kan deras ansvar vara så osynligt för omvärlden att de aldrig får någon erkänsla för det. Den de känner ansvar för kanske inte ens vet om det! säger omvårdnadsforskaren Anna Kristensson Ekwall.
Hon har i sin avhandling, som snart läggs fram vid Lunds universitet, undersökt olika aspekter på vården av äldre närstående. Till dess uppgifter hör, förutom ”att finnas till hands” och att sköta den dagliga vården, också sådant som att städa och handla, hjälpa till med kontakterna med sjukhus och vårdpersonal, bidra med medicinska insatser och med att träna den sjukes fysiska funktioner. Vården omfattar alltså mycket mer än hjälp med aktiviteter för dagligt liv, och det finns inget självklart samband mellan uppgifternas tyngd och deras effekt på vårdarens livskvalitet.
I en av delstudierna har Anna Kristensson Ekwall jämfört män och kvinnor i en grupp på nära 800 äldre anhörigvårdare. Det visade sig att de män som vårdade hjälpte till fler timmar per vecka men var ändå mer nöjda än kvinnorna. Männen ansåg i högre grad än kvinnorna att vårdandet vidgat deras horisont och hjälpt dem att växa som människor.
– Skälet kan vara att männen fått ett nytt ansvarsområde som känns meningsfullt för dem. De får i regel också mycket beröm från omvärlden. De kvinnor som vårdar i den här åldersgruppen har däremot ofta varit hemmafruar, så för dem innebär vården bara att fortsätta med samma uppgifter som tidigare. Det ger dem ingen omväxling utan bara en belastning just när de äntligen hoppats kunna pusta ut, menar Anna Kristensson Ekwall.
Hon tycker det är viktigt att omvärlden uppmärksammar de vårdande äldre kvinnorna och ger dem lika mycket erkännande som de vårdande äldre männen. Hon tror också på informationsträffar för äldre anhörigvårdare, då vården skulle erbjuda personal som tar hand om de sjuka som inte kan lämnas ensamma. Sådana träffar kunde ge möjlighet att ta upp många praktiska frågor som t ex vad man gör med en som vill vara uppe och gå på nätterna, och hur man bäst bemöter en dement person.
Avhandlingen heter Informal caregiving at old age och läggs fram den 27 oktober. Ett sammandrag finns på http://theses.lub.lu.se/postgrad/, skriv in författarens namn i sökrutan. Anna Kristensson Ekwall träffas på tel 046-222 19 01 , e-post Anna.Kristensson_Ekwall@omv.lu.se.
Det folkhälsopedagogiska programmet är ett relativt ungt program på högskolan i Kristianstad. Det leder inte till en yrkesexamen på motsvarande sätt som lärarprogrammet men ger dubbel kandidaträtt i folkhälsovetenskap och pedagogik. Efter utbildningen är det tänkt att studenterna ska arbeta med folkhälsoarbete som folkhälsoplanerare.
Leif Karlssons studie bygger på intervjuer med 24 studenter som gjorde sin verksamhetsförlagda del av utbildningen, det vill säga praktiserade ute i arbetslivet. Många av dem arbetade med enskilda projekt, till exempel att stimulera en rökfri generation och att stärka invandrarkvinnors självkänsla. Närmare en tredjedel praktiserade i utlandet.
Studien berör den verksamhetsförlagda utbildningens betydelse för lärandet, huruvida de pedagogiska teorierna har betydelse för det hälsofrämjande arbetet och hur studenterna uppfattar arbetet som folkhälsopedagog. Leif Karlsson studerade också relationen mellan studenten och den plats de gjorde sin praktik på och fann både studenter som var mycket positiva och sådana som var mycket kritiska.
– Det finns studenter som inte förstår eller använder de teorier de lärt sig under sin verksamhetsförlagda tid, men också de som i högsta grad gör det. De använder också arbetsplatsen för att fundera mer över om och hur teorierna stämmer. Många studenter framhäver sin egen betydelse. Det är som om arbetsplatserna lever i ohöljt mörker och ska upplysas, menar de.
Kontaktinformation
För mer information; kontakta Leif Karlsson 044-20 40 68 eller via mail leif.karlsson@hv.hkr.se
Den växande mängden information som genereras via nationella register inom den kliniska vardagen och i molekylärbiologernas laboratorier ställer den medicinska forskningen inför nya utmaningar. Effektivare studieupplägg och nya data-analytiska verktyg utvecklas i rask takt, samtidigt som informationens mångfald inför nya element av subjektivitet i tolkningen.
Välkommen till ett minisymposium om ”Modern statistisk metodik inom medicinsk forskning”, som ingår i Nobelstiftelsen serie ”Frontiers in Medicine”.
DATUM: Torsdag den 21 och fredag den 22 oktober. LOKAL: Nobel Forum, Karolinska Institutet, Solnavägen 1.
Hör om vad som pågår på forskningsfronten inom bland annat statistisk genetik och bioinformatik samt om användningen av informationen i svenska nationella register.
Lyssna på Sir David Cox torsdagen den 21 oktober kl. 10.
Sir David Cox är från Oxford och har tilldelats sin adliga titel för sina vetenskapliga prestationer. ”Cox modellen för överlevnad”, som är den mest använda metoden världen över för att beräkna sjukdomsprognos, är framtagen av honom.
Övriga inbjuda föreläsare kommer från Cambridge, Harvard, Seattle och Berkeley och är alla internationellt ledande inom sina respektive områden.
I anslutning till symposiet håller institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) ”Biostatistics Open Day” i Wargentinhuset på torsdag den 21 oktober kl. 15.00. Här finns det möjlighet att träffa och intervjua Sir David Cox m.fl.
För programmet och information om forskarna som deltar på seminariet:
http://www.meb.ki.se/biostat/seminars/information/2004/october_21_22_en.html
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Juni Palmgren, professor i biostatistik vid Karolinska Institutet och vid Stockholms universitet. Tel: 08-524 86120, 08-16 45 57, mobil: 070-777 44 54, e-post: : juni.palmgren@meb.ki.se
En Stipendiejury har på uppdrag av stiftelsen bedömt de inkomna förslagen och beslutat att utse följande vinnare:
Juryn har beslutat utdela diplom, SKAPA statyett och SKAPA stipendium på 300 000 kr till: Sune Svanberg, Katarina Svanberg och Stefan Andersson-Engels för deras metod att behandla malign tumörvävnad genom att med en omkopplare kombinera interstitiell foto-dynamisk terapi med interaktiv övervakning. Därigenom är det möjligt att använda samma optiska fibrer för både behandling och diagnostik vilket möjliggör övervakning av tumörterapin on-line. Metoden är patenterad.
Sune Svanberg och Stefan Andersson-Engels kommer från Lunds tekniska högskola, Avdelningen för atomfysik, Skåne län. Katarina Svanberg kommer från medicinska fakulteten i Lund. Ett företag har utvecklats kring idén.
Juryns motivering:
Metoden kommer på sikt att innebära ökad effektivitet inom sjukvården med färre behandlingstillfällen samt ger en säker och kontrollerad tumörterapi. Metoden medför en minskad exponering för hälsovådliga ämnen framförallt för patienten men även för vårdpersonalen. Metoden möjliggör en selektiv behandling av tumörer. Marknadspotentialen för denna metod bedöms som mycket stor.
Skapapriset är landets största och mest prestigefyllda innovationspris som delats ut varje år sedan 1986. Vinnaren kan kalla sig svensk mästare i innovationer. Bakom Skapapriset står Stiftelsen Skapa med FöreningsSparbanken AB, Teknikföretagen, Svenska Uppfinnareföreningen och Stockholmsmässan AB som stiftare. Stiftelsen stöds av Patent- och registreringsverket, Stiftelsen Innovationscentrum, Verket för Innovations-system-VINNOVA, ALMI Företagspartner AB samt NUTEK, Verket för näringslivsutveckling.
Kontaktinformation
Stefan Andersson Engels kan nås på tel 0709-932136 och Sune Svanberg på tel: 070-590 21 26.
I veckan kommer några av världens främsta forskare på området till Linköpings universitet för att delta i konferensen Molecular Aspects of Misfolding Diseases.
Proteinerna flyter omkring i cellen och utför sina vitt skilda uppgifter i direktkontakt med andra molekyler. Om de formats på fel sätt kan det få fatala följder. Hos exempelvis Alzheimerpatienter bildas plack av fibrer i hjärnans nervceller. Men för att stoppa ett sjukdomsförlopp måste man upptäcka den skadliga processen innan den gått så långt. Under konferensen kommer professor William Klein från Northwestern University i USA att beskriva hur så kallade oligomerer (nanometerstora proteinklumpar) kan ligga bakom minnesförlust hos patienterna.
Professor Jeffery Kelly från the Scripps Research Institute, konferensens huvudtalare, lägger fram några tänkbara behandlingsstrategier för felveckningssjukdomar.
– Vi har strävat efter en stor bredd, från den molekylära bakgrunden ända fram till möjliga terapier. Konferensen är en del av en satsning som omfattar tio forskargrupper inom Life Science vid LiU, säger Bengt-Harald Jonsson, professor i molekylär bioteknik och bas för organisationskommittén.
Konferensen är 2004 års möte inom Svenska föreningen för biokemi och molekylärbiologi (SFBM).
Tid: 21 oktober kl 10.00-22 oktober kl 14.45.
Plats: Wallenbergssalen, Länsmuseet, Linköping.
Intervjutillfällen erbjuds under fredagen.
Kontaktinformation
Professor Bengt-Harald Jonsson, 013-288935, 070-3974520, nalle@ifm.liu.se
Gustaf Lind hävdar i sin nyligen framlagda avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet att mellanstatliga regionala organisationer bör få en större rätt att agera i fall då FN är lamslaget. Ett exempel är att Afrikanska Unionen borde ha rätt att ingripa för att stoppa folkmordet i Darfur trots att folkrätten i dag förbjuder det.
Avhandlingen behandlar FN-stadgans regler för regionala organisationer när de agerar för internationell fred. Exempel på sådana organisationer är EU, Nato och Afrikanska unionen. Studien visar att FN-stadgan och folkrätten är dåligt anpassade till det internationella samarbetet inom regionala organisationer vars fredsskapande kapacitet därför inte kan användas till fullo.
Gustaf Lind argumenterar för att de regionala organisationerna ska få en starkare ställning i folkrätten. Organisationerna bör ha rätt att agera i vissa situationer där det är förbjudet för stater att handla, som till exempel att använda militärt våld för att stoppa massiva kränkningar av mänskliga rättigheter.
_ Det är tyvärr svårt att ändra FN-stadgans innehåll med en formell stadgeändring, säger Gustaf. Men det betyder inte att innehållet är oföränderligt. Stadgan har tidigare omtolkats på olika områden, till exempel för omröstningsreglerna i säkerhetsrådet. Det bör även kunna ske för att ge regionala organisationer en starkare ställning.
Doktorsavhandlingens titel: The Revival of Chapter VIII of the UN Charter – Regional Organisations and Collective Security
Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Gustaf Lind nås på tel 073 – 6001 602, 08 – 16 13 76 eller e-post: gustaf.lind@juridicum.su.se
Priset ska delas ut vart tredje år till person eller personer som påverkat byggprocessen i projekt inom Norden på ett sådant sätt att fuktsäkerhet i projektering, byggande eller förvaltning har säkrats även med hänsyn till energihushållning och miljöaspekter. En god funktion under drift ska ha visats.
Priset kan delas ut till exempelvis beställare, arkitekter, konstruktörer, materialleverantörer eller förvaltare, som uppfyller de nämnda kraven.
Priset ska delas ut i samband med konferensen ”Building Physics in the Nordic Countries” som närmast äger rum i Reyjkjavik 13-15 juni 2005. Priset består i en resa till konferensen för en person, uppehälle där och ett diplom. Som priskommitté fungerar Fuktcentrum med adjungerade deltagare från universitet och högskolor i de nordiska länderna.
Nomineringar till priset lämnas till Fuktcentrums föreståndare, teknologier doktor Lars-Erik Harderup senast 2005-02-08.
Kontaktinformation
Adress till Lars-Erik Harderup är LTH, Byggnadsafysik, Box 118, 221 00 Lund.
Han svarar på eventuella frågor på tel 046-222 73 83, fax 046-222 45 35
eller epost: lars-erik.harderup@byggtek.lth.s
Kom och lyssna på tre forskare som belyser ämnet ur olika synvinklar och som medverkar i Formas nya pocketbok Sopor hit och dit – på vinst och förlust.
Datum och tid: 26 oktober kl 14.00 till 15.30.
Plats: Birger Jarl, Forskningsrådet Formas, Birger Jarls torg 5,
Riddarholmen i Stockholm.
För karta se Forskningsrådet Formas hemsida www.formas.se
Medverkande forskare och inlägg är:
Vilken sophantering är bäst för miljön?
– Källsortera farligt avfall – det är självklart. Källsortera även annat avfall men utan att överanstränga dig. Om vi källsorterar oss trötta så kanske vi inte orkar göra annat som är minst lika viktigt för miljön, säger Tomas Ekvall, docent i energiteknik vid Chalmers tekniska högskola.
Ska vi sortera lika mycket överallt?
– Dagens ineffektiva avfallspolitik behöver ändras. Förutsättningar är olika i olika delar av landet, säger Christer Berglund, fil dr i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och verksam vid IIASA, International Institute for Applied Systems i Wien.
Varför gör dom inte som vi säger?
– Det spelar ingen roll hur genomtänkt informationen är om de fysiska systemen inte fungerar. Sopstationerna måste vara bekväma, rena och även estetiskt tilltalande, säger Gunilla Jarlbro, docent i masskommunikation och verksam vid avdelningen för Medie- och kommunikations- vetenskap vid Lunds universitet.
Formas pocketboksserie är ett led i Formas arbete att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debattforum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor. Tidigare utkomna pocketböcker är Är Eko Reko? Genklippet? Torskar torsken? samt Myter om maten.
Välkommen!
Kontaktinformation
OSA senast 21 oktober till Emilie von Essen,
emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 38
Forskningsrådet Formas
Syftet med Lars Stehns professur och med forskningen i träbyggnad är att utveckla hur trä kan fylla en del i en funktion som gynnar industriellt träbyggande och en industrialisering av hela byggprocessen.
– Ett annat sätt att uttrycka det på är att ansatsen är ett system- och processtänkande, det handlar alltså inte i första hand om materialvolym, säger Lars Stehn.
Därför är forskningen indelad i tre samverkande forskargrupper:
* Bygg- och affärsprocesser
* Industrialiserad byggproduktion
* Träkonstruktionsteknik
Upplysningar: Professor Lars Stehn, tel. 0920-49 19 76, 070-326 29 86 eller lars.stehn@ltu.se
Bengt Selghed arbetar på Högskolan Kristianstad och har lång erfarenhet av betygsfrågor. Han var med och skrev högskolans remissvar till den betygsutredning på 1970-talet som snarast ville slopa betygen i grundskolan. Han har också haft synpunkter på den betygsberedning som kom 1992 och som lagt grunden till det nuvarande målrelaterade betygsystemet i skolan.
För sin avhandling valde Bengt Selghed att göra djupintervjuer med 30 lärare i grundskolan som undervisade i svenska, engelska och matematik. De var tjugo kvinnor och tio män, precis som könsfördelningen ser ut i skolverkligheten.
FÖRSTÅR INTE NYA SYSTEMET
Det nya betygssystemet, med betygen G, VG och MVG, som infördes i grund- och gymnasieskolan på 90-talet är mål- och kriterierelaterat, till skillnad från de äldre sifferbetygen, där betygen delades ut i relation till övriga elever. Det nya betygssystemet föregicks av en debatt om en förändrad syn på kunskap; bort från en kunskapssyn där det gällde att återge fakta mot en förståelseinriktad kunskapssyn. Bengt Selghed frågade därför de 30 lärarna vad det nya betygssystemet innebar.
– Det intressanta var att endast fyra av de tillfrågade lärarna ansåg att betygen skulle mäta kvalitén på elevernas kunskaper.
17 av de tillfrågade lärarna hade utvecklat insikt i att det nya betygsystemet är mål och kriterierelaterat men eftersom det inte kopplades till den förändrade kunskapssynen blir det ganska ytligt. Sedan finns det även de som ser betygssystemet som regelverket med tre nivåer G, VG och MVG. Det finns också några lärare som inte ser någon förändring jämfört med det gamla sifferbetygen.
– Det paradoxala är att trots att många lärare i studien faktiskt inte förstår innebörden i det nya betygssystemet uttrycker många att det är bättre än de tidigare sifferbetygen. De ser det nya betygssystemet som användbart i många andra sammanhang än vid bedömning och betygsättning. Det rör planering och genomförande av undervisning. Det handlar om stöd och struktur vid föräldrakontakter vid utvecklingssamtal, till exempel. Men mest förvånande är att lärarna knappast upplevde sig ha något stöd i det nya betygssystemet när de skulle göra sina bedömningar av elevens kunskaper.
ORÄTTVISA BETYG
Lärarna väger in så mycket annat än elevens kunskaper när de ska sätta betyg, till exempel elevens sätt att engagera sig i skolarbetet, hur de uppför sig i skolan, om de sköter sina hemuppgifter, hur eleverna är som personer och även hur de fysiskt ser ut, menar Bengt Selghed. Det förekommer att lärarna håller inne med höga betyg under skolår 8, eftersom de är rädda för att eleverna inte ska anstränga sig i skolår 9.
– När man ser dessa resultat så finns uppenbara risker att betygen inte är rättvisa och likvärdiga. Ambitionen är ju att ett visst betyg i ett ämne i en klass ska motsvara samma betyg i en annan klass, men det kan inte styrkas. Risken är då att betygen blir subjektiva och beroende av lokala förhållanden.
Bengt Selghed hoppas att hans avhandling kan skapa förståelse för de svårigheter som finns och därför hjälpa till att utveckla betygssystemet, lärares bedömningar och betygsättning i framtiden.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Bengt Selghed via e-post bengt.selghed@bet.hkr.se eller per telefon 044- 20 32 71.
Enligt jämställdhetslagen ska kvinnor och män ha lika lön för lika och likvärdigt arbete. Ett sätt att jämföra kvinnors och mäns arbetsuppgifter är att använda sig av arbetsvärdering. Det innebär att man kartlägger vad en befattning innehåller för slags arbetsuppgifter. Utgångspunkten är vad individen ska göra och vad individen faktiskt gör. Arbetsvärderingen kan sedan användas som underlag vid lönesättningen.
I sitt avhandlingsarbete har Kerstin Rosenberg deltagit i och utvärderat fem arbetsvärderingsprojekt inom kommun, statliga myndigheter och banker. Studien visar att arbetsvärdering inte automatiskt ger rättvisa löner.
– Det finns ett motstånd till förändringar av de befintliga lönestrukturerna hos organisationerna. Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män hänvisas ofta till den personliga förmågan. När det gäller kvinnors ofta lågt betalda yrken inom till exempel hemtjänsten sägs det att ekonomiska resurser saknas för en löneförändring, säger Kerstin Rosenberg.
Studien visar att arbetsvärdering inte heller är användbart generellt utan måste anpassas till den verksamhet där den ska användas. Även stödet från ledningen är viktigt. Arbetsvärdering bör dessutom vara en kontinuerlig process som följs upp varje år. Många nöjer sig med att genomföra en arbetsvärdering utan att gå vidare med resultatet. Detta gör det svårt att komma åt problemet med orättvisa löner.
Kerstin Rosenberg hoppas att studien ska kasta nytt ljus på arbetsvärderingen som redskap för att åstadkomma rättvisa löner.
– Alla som sysslar med arbetsvärdering och lönesättning har nytta av att få kunskap om de hinder som kan förväntas när man försöker ändra i den lönestruktur som finns. Avhandlingen har även ett allmängiltigt värde eftersom innehållet speglar dagens samhälle vad gäller arbetsvärdering och lönesättning.
Kerstin Rosenberg har varit verksam vid Karlstads universitet sedan 1994 och arbetar idag som lärare och forskare vid ämnet genusvetenskap och Jämställdhetscentrum. Nyligen lade hon fram sin doktorsavhandling ”Värdet av arbete – arbetsvärdering som en lönepolitisk process” vid Handelshögskolan i Göteborg.
Avhandlingen kan beställas från BAS förlag, e-post bas@handels.gu.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kerstin Rosenberg, tfn 054-700 17 24 eller 0708-89 88 30, e-post Kerstin.Rosenberg@kau.se
Det är ett par av de frågor som kommer att diskuteras vid den årligen återkommande konferensen Arbetslivsforum. Årets Arbetslivsforum sätter arbetets krav och belöningar i centrum. Vad betyder arbetet i framtiden? Hur ser trenderna ut när det gäller utbud och efterfrågan, arbetets innehåll och mening? Finns det arbete åt alla? Går det att utveckla ett arbetsliv som tillvaratar människors förmågor och kompetens och som inte stänger ute människor som vill och kan arbeta. Det gäller ungdomars möjlighet att etablera sig i arbetslivet, möjligheterna att förena förvärvsarbete och familj, öppenheten för olika grupper med invandrarbakgrund. Häri ligger också behovet för den äldre arbetskraften att kunna trappa ned arbetet inför pensionering och skapa en mjukare övergång mellan arbete, pension och annan verksamhet.
Vid konferensen kommer man också att ta upp frågor som rör produktionens krav och nya organisations- och innovationsmönster för olika gruppers möjligheter att delta i arbetslivet. Går det att anpassa verksamhetens krav med individens förutsättningar?
Tid: 19-20 oktober 2004
Plats: Växjö universitet
Program: Finns på www.fas.forskning.se/konferenser/2004/arbetslivsforum2004.asp
Syftet med denna serie av årligen återkommande konferenser på temat Arbetslivsforum är att söka stärka en dialog mellan teori och praktik – att ge praktiker möjlighet att ta del av aktuella forskningsresultat och att ge forskare synpunkter på forskningsresultat och deras praktiska användbarhet.
Media är välkomna att följa konferensen.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Programchef Kenneth Abrahamsson, tel. 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53,
e-post: kenneth.abrahamsson@fas.forskning.se
Informatör Louise Jennfors, Ekonomihögskolan, Växjö universitet tel. 0470-70 88 88,
e-post: louise.jennfors@ehv.vxu.se
Under tre år ska ERABUILD, som är ett nätverk av nationella finansiärer, jämföra och analysera pågående forskningsprogram. Syftet är att identifiera gemensamma frågor och ”Best practice” och att undersöka
möjligheterna till samarbete över landsgränserna.
Genom ERABUILD-aktiviteterna skapas en europeisk agenda för byggforskning och ytterligare harmonisering av byggmarknaderna. Projektet utförs med starka nationella förankringar.
Bygg- och anläggningsindustrin är en av de viktigaste sektorerna i Europa. Den förbrukar en stor mängd resurser, producerar lika mycket avfall och påverkar indirekt den sociala infrastrukturen vad avser hälsa, levnadsvillkor och sysselsättning. ERABUILD ska ur hållbarhetssynpunkt granska balansen mellan dessa tre faktorer – den miljömässiga Planet), den sociala (People) och den ekonomiska (Profit). Detta strategiska samarbete ska leda till förbättringar utifrån alla tre aspekter.
Deltagande länder är Finland, koordinator, Danmark, England, Frankrike, Holland, Sverige, Tyskland och Österrike. Volymen på de program som ingår är totalt 60 miljoner Euro per år. Trots att programmens inriktning varierar, alltifrån att minska koldioxidutsläppen till att öka konkurrenskraften, är det gemensamma målet att ta fram verktyg och metoder som ger ett kostnadseffektivt och hållbart byggande, såsom ICT (Information and Communication Technology). Dessa verktyg och metoder blir utgångspunkten för att skapa länkar mellan de nationella programmen och för att identifiera och testa
möjligheter till samarbete inom internationella projekt som har nationell finansiering.
ERABUILD startade i september 04 och utvecklas snabbt. Webbsidan www.erabuild.net ger regelbundet ut nyhetsbrev som informerar om framsteg och resultat och branschfolk som vill hålla sig informerade kan registrera sig på sidan. Från Sverige deltar Forskningsrådet Formas och BIC, Byggsektorns InnovationsCentrum. Forskningsrådet Formas
deltar i ytterligare fyra ERANet-projekt inom andra områden.
Det svenska deltagandet utgörs av forskning om hållbar utveckling av byggd miljö som ingår i Forskningsrådet Formas samverkan med BIC och övriga intressenter i bygg- och fastighetssektorn.
Kontaktinformation
För mer information se under rubriken ”Tidigare utlysningar, Utlysning Formas – BIC II: Stöd för en hållbar utveckling av byggd miljö.Information lämnas av:
Jan Sandelin, Forskningsrådet Formas, tfn 08-775 4024
Åke Skarendahl, BIC, tfn 08-411 1640
Idag finns det drygt 11 500 allmännyttiga stiftelser och ca 3000 arbetsmarknadsstiftelser i Sverige. De allmännyttiga stiftelserna är främst aktiva inom områden såsom forskning, utbildning och social verksamhet. Men så har det inte alltid varit.
– Innan 1800-talets början var utbildning det vanligaste området, för att sedan ersättas med social verksamhet, förklarar Filip Wijkström. Från mitten av 1800-talet fram till våra dagar har forskning varit det i särklass största området för nya stiftelsebildningar.
Att stiftelser bildas med olika syften under olika tidsepoker, leder fram till slutsatsen att stiftelsesektorn, som helhet betraktad, tycks fylla en flexibel funktion i samhället. Detta trots att enskilda stiftelser paradoxalt nog ofta är ytterst inflexibla till sin natur.
Författarna menar att de samhällsroller och funktioner som stiftelser har haft under tidigare tidsepoker inte försvinner. Antingen existerar de parallellt med nya roller och funktioner, eller så omtolkas de och ges ny mening i dagens samhälle.
– Vi ser grupper av stiftelser som rör sig i vågor genom årtionden och århundraden, säger Stefan Einarsson. De tar med sig sitt tidsbundna syfte och sin karaktär in i nya och annorlunda situationer. Stiftelserna finner sig i nya omgivningar där de förväntas spela andra roller och fylla nya funktioner i samhället.
Vid Handelshögskolan i Stockholm har det under det senaste decenniet byggts upp ett forskningsprogram om det civila samhället, där bl.a. ideella organisationer och stiftelser ingår, och dess aktörer. Denna forskning syftar till att öka kunskapen om den position, betydelse och roll som det civila samhället har tagit (eller blivit tilldelad) i samhället och hur dessa organisationer leds och organiseras, nationellt såväl som internationellt.
Boken ”Foundations in Sweden. Their Scope, Roles and Visions” kan köpas via Ekonomiska Forskningsinstitutets förlag (300 kr.), e-post: efi@hhs.se
Kontaktinformation
Filip Wijkström, docent vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9489
E-post: Filip.Wijkstrom@hhs.se
Stefan Einarsson, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 9493
E-post: Stefan.Einarsson@hhs.se
Den spänningsberoende kalciumkanalen i bukspottkörtelns insulinproducerande beta-celler har en viktig roll i regleringen av insulinsekretionen. Denna kanal består av flera komponenter där alfa-komponenten medierar inflöde av kalcium i cellen och beta-komponenten kan modulera denna process. Viktiga beta-komponenter är beta2 och beta3. Den exakta rollen för dessa beta-komponenter i regleringen av beta-cellens kalciumkoncentration och därmed den sofistikerade process som insulinfrisättningen utgör har varit oklar.
Forskare vid Karolinska Institutet har, tillsammans med kollegor i Tyskland, visat att möss där beta3-komponenten tagits bort i bukspottkörtelns insulinproducerande beta-celler har en förbättrad blodsockerreglering. Detta berodde på en mer uttalad sockerstimulerad insulinfrisättning från beta-cellerna vilket i sin tur kunde förklaras av en markant förändrad kalciumhantering hos cellerna. Resultaten presenteras i veckans nummer av tidskriften Cell.
Fynden är viktiga och kan innebära att komponenten beta3 utgör en spännande kandidat vid utveckling av nya och mer effektiva behandlingsprinciper vid typ 2-diabetes. Ett av de stora problemen inom dagens diabetesbehandling är att tillgängliga mediciner har samma effekt vid såväl låga som höga koncentrationer av socker i blodet, vilket innebär en risk för att enskilda patienter kan drabbas av hypoglykemi, ett mycket allvarligt tillstånd. När beta3-komponenten blockeras frisätts insulin bara vid höga blodsockervärden, vilket är den önskvärda effekten.
Publikation:
Removal of Ca2+ channel beta3 subunit enhances Ca2+ oscillation frequency and insulin exocytosis.
Berggren P-O, Yang S-N, Murakami M, et al.
Cell 15 oktober 2004.
För mer information, kontakta:
Professor Per-Olof Berggren, Rolf Lufts Center för diabetesforskning och Institutionen för molekylär medicin, Karolinska Institutet, tel 08-517 757 31 eller mail: per-olof.berggren@molmed.ki.se
