Licentiatuppsatsen består av tre delstudier, där den första är en litteraturstudie som visar att både mammor och pappor upplever överväldigande förändringar under årets första år. De beskriver likheter och olikheter – såväl positiva som negativa upplevelser.

I den andra delstudien intervjuades åtta mödrar om sina upplevelser av att separeras från sina nyfödda barn när dessa flyttades över till en neonatalavdelning (avdelning för nyfödda) där de vårdats under två-fyra dagar. Det handlade om barn med lindrigare tillstånd eller problem, men separationen innebar många känslomässiga påfrestningar, men även närhet och omsorg. Mammorna trodde att barnets tillstånd var allvarligt trots att de fick information om att så inte var fallet. De kände att barnet fick lida och att det var deras fel.

Den tredje delstudien är en intervention där fem mammor och en BVC-sjuksköterska träffats var tredje vecka under barnets första levnadsår via elektroniska möten med hjälp av Internet-teknik. Förutom att mammorna intervjuades två gånger uppmanades de att skriva dagbok efter varje gång de varit uppkopplade.
Analysen av intervjuerna och dagboksanteckningarna visar bland annat att mammorna känner sig tryggare när de får dela erfarenheter med andra och att de har fått nya vänner som minskat ensamhetskänslan.

– Föräldrars upplevelser av föräldraskapets första år visar att behovet av stöd är stort- De föräldrar som känner sig trygga i sitt föräldraskap tycks ha det stödet, och de har stöd av varandra, säger Kerstin Nyström.

– Av studierna framkom att mammornas känsla av trötthet och utmattning kvarstod under hela första året, vilket är tvärtemot andra studier som visar att tröttheten försvinner efter några månader. Detta känns det förstås angeläget att undersöka närmare.

Kerstin Nyström konstaterar också att pappornas upplevelser av papparollen både speglar den traditionella synen – där pappans primära uppgift är att stödja sin partner och beskydda familjen – och den syn som eftersträvar jämställdhet, alltså där paret tror på att dela ansvaret för barnets vård.

– Att mammornas upplevelser av sorg och smärta var så starka när de separerade från sina nyfödda barn tycker jag visar hur det strider mot naturen att skilja mor och barn åt. Därför känns det mycket angeläget att genom interventionsstudier klarlägga var barn med lindrigare problem ska vårdas, säger Kerstin Nyström.

Den 19 oktober presenterar Kerstin Nyström sin licentiatuppsats som fått titeln Experiences of parenthood and parental support during the child’s first year.

Upplysningar: Kerstin Nyström, tel. 0921-758 29, kerstin.nystrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Ett växande antal operationer på äldre och ofta svårt sjuka patienter har gett narkosläkarna en nyckelroll när det gäller att säkerställa god vårdkvalitet på våra operations- och intensivvårdsavdelningar. Narkosläkarnas arbete kräver förmåga att arbeta under tidspress och samtidigt kunna hantera situationer som präglas av stor osäkerhet. Önskemål om förbättringar av narkosläkarnas specialistutbildning innebär därför en stor utmaning för anestesiologer med utbildningsansvar.

Jan Larssons avhandling visar att narkosläkares syn på arbetet varierar. Många situationer som narkosläkaren ställs inför är komplicerade och innebär att läkaren måste välja centrum för sin uppmärksamhet. Arbetet innehåller aspekter som att kontrollera patientens fysiologi (blodtryck, syrsättning mm), leda operationslaget och se till att rätt person gör rätt sak, inkalla förstärkning vid behov, ingripa för att ge kirurgen optimala betingelser. Avhandlingen visar att vissa läkare uppfattar alla aspekter av arbetet, medan andra har en mera begränsad förståelse. Detsamma gällde unga blivande anestesispecialister. Jan Larsson föreslår hur dessa resultat kan tillämpas på narkosläkarnas specialistutbildning. Eftersom det är viktigt att blivande narkosläkare utvecklar praktisk kompetens inom arbetets alla aspekter, bör de till exempel handledas av läkare med bred förståelse av arbetet.

Avhandlingens andra del handlar om att skapa en bra pedagogisk miljö. Den baseras på två intervjustudier om svårigheter som narkosläkarna upplever i sitt arbete. Den ena visade att stora, ibland övermäktiga krav ställs på de unga blivande narkosläkarna, framför allt under jourtid, och att de ofta känner sig ensamma och otillräckliga. Den andra var en undersökning av vilka svårigheter specialistkompetenta narkosläkare upplever i arbetet. De flesta specialister beskrev problem i arbetsmiljön med stress och brist på respekt från andra läkare. Det fanns dock bland de intervjuade en liten grupp erfarna narkosläkare som inte såg några yttre svårigheter i arbetet, läkare som uppenbarligen funnit sig väl tillrätta i sitt arbete. Dessa läkare ger i avhandlingen sina råd till de unga blivande narkosläkarna om hur man som narkosläkare ska hantera svåra situationer för att kunna leva väl med sitt arbete.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Larsson, tel. 018-146212, 070-787 1672 eller via e-post Jan.Larsson@trolin.net

Eric K Fernströms stiftelse delar varje år ut dels ett Stort Nordiskt Pris, dels lokala priser till lovande yngre forskare vid varje medicinsk fakultet i landet. Martin L Olsson får årets pris vid Lunds universitet för sin blodgruppsforskning, vars övergripande mål är att göra blodtransfusioner ännu säkrare än vad de är idag.

Att få blod som inte stämmer med den egna blodgruppen är farligt och kan leda till döden. Detta händer sällan i Sverige, men utgör ändå en betydligt större risk än den mer omtalade risken för att få blod smittat med HIV och andra sjukdomar. Också i andra länder utgör transfusioner med fel donatorblod – beroende på förväxling av blodpåsar, provtagning på fel patient eller felaktigt utförd blodgruppering – den största faran. Om allt A, B och AB-blod kunde omvandlas till 0 (noll)-blod, så skulle detta problem vara i stort sett löst. 0-blod kan nämligen ges även till personer med andra blodgrupper. Martin L Olsson är sedan våren 2003 Visiting Associate Professor vid Harvard Medical School i Boston, som han besöker en vecka i månaden för att delta i ett forskningsprojekt med detta syfte.

– Vi har hittat två bakterie-enzymer som har förmågan att ”klippa av” de delar av sockerkedjorna på blodcellernas yta som utgör A- och B-antigenerna. På så sätt förvandlas blodgruppen till 0, dvs ”varken A eller B återstår”, förklarar han.

Försök på människor i liten skala har redan startats, och fortsätter nästa år. Om metoden håller vad den lovar kommer den i första hand att användas för att omvandla A- och B-blod till 0-blod när blodcentralerna fått ont om den senare sorten, och på längre sikt för att omvandla allt givarblod. Då skulle också blodcentralernas hantering och transporter förenklas betydligt, vilket kan leda till besparingar samtidigt som blodet blir säkrare.

I vissa fall är dock inte ens 0-blod självklart användbart. Det finns nämligen många andra faktorer i blodet som kan ge upphov till reaktioner, och därigenom många andra blodgrupper förutom de kända A, B, 0 samt Rh-negativ och Rh-positiv. Martin L Olsson har till exempel kontakt med en patient med en så sällsynt blodgrupp att det bara finns fyra kända blodgivare i världen – tre i USA och en i Sydafrika.

Att det inte finns fler än fyra kända givare av denna sorts blod behöver dock inte betyda att fler inte existerar. Man känner bara inte till dem, eftersom blodgrupperna inte brukar ”typas” på ett så detaljerat sätt. Martin L Olssons forskargrupp i Lund har upptäckt den genetiska bakgrunden till flera blodgrupper, vilket lett fram till användningen av DNA-baserade metoder för blodgruppering. Gruppen deltar också i ett stort EU-projekt som utvecklat en genetisk blodgruppstypning med så kallade mikromatriser. Tanken är att en dator automatiskt ska avläsa proverna på DNA-chipsen och mata in dem i ett datasystem, där en sökning sedan lätt ska kunna hitta bästa möjliga givare till varje blodmottagare.

Mer information Martin L Olsson, tel 046-17 32 07 eller 070-5773207, e-post Martin_L.Olsson@transfumed.lu.se.

I samband med all hjärtkirurgi påverkas lungfunktionen. Lungvolymen minskar kraftigt, lungblåsorna faller samman och klibbar ihop, vilket leder till nedsatt syresättning och risk för lunginflammationer. Med hjälp av andningsgymnastik efter kranskärlsoperationer kan dock dessa komplikationer minskas. Det visar sjukgymnast Elisabeth Westerdahl i sin avhandling ”Effects of Deep Breathing Exercises after Coronary Artery Bypass Sugery”, som läggs fram vid Universitetssjukhuset Örebro.
En viktig del av en sjukgymnasts arbete vid en hjärtklinik är att hjälpa patienterna att komma igång så fort som möjligt efter operationen. Snabb mobilisering har bra effekt för lungorna. Men hittills har man inte kunnat bevisa effekten av andningsgymnastik, en av de vanligaste sjukgymnastiska metoderna för att rehabilitera hjärtopererade patienter.
– I mina studier har jag undersökt effekten av djupandning på lungorna med skiktröntgen, vilket aldrig tidigare gjorts, säger Elisabeth Westerdahl. Röntgenmetoden gör det möjligt att avgöra arean på lungan och mäta de ytor där lungblåsorna fallit ihop. På det sättet kan man noggrant studera små effekter av andningsgymnastik och se resultaten av de insatser man gör.
Forskningen visar tydligt att andningsgymnastik har god verkan på en nedsatt lungfunktion. De ihopfallna lungavsnitten blev mindre och syresättningen i blodet förbättrades i samband med andningsövningarna.
– Studierna påvisar att effekten av andningsgymnastiken var betydelsefull för lungfunktionen. Däremot fanns ingen skillnad mellan de olika hjälpmedel som används för att träna upp andningen. Resultaten blev lika goda oavsett hjälpmedel, säger Elisabeth Westerdahl.
Forskningen ger en vetenskaplig grund för den här typen av insatser.
– Nu vet vi att vårt arbete har effekt och ger patienterna klart minskade komplikationer. Att evidensbasera arbetet är viktigt, inte minst för att motivera patienterna.
Elisabeth Westerdahl är anställd vid Örebro universitetessjukhus, där hon även gjort den praktiska delen av avhandlingsarbetet.

Porträtt finns att hämta på http://www.info.uu.se/pressmapp/ElisabethWesterdahl.jpg

Kontaktinformation
För mer information kontakta Elisabeth Westerdahl på 019-6025771 eller Elisabeth.Westerdahl@orebroll.se

Många matallergiker har utvecklat så kallade IgE-antikroppar mot de proteiner som finns i den mat de inte tål. Antikropparna binds till proteinerna och orsakar reaktioner hos allergikern. Mjölk innehåller många olika proteiner och vid en IgE-förmedlad mjölkallergi har allergikern ofta antikroppar mot flera av dem. Det kan vara svårt att undvika mjökproteiner då de ofta är tillsatta i många livsmedel. Eftersom komjölksallergi är en av de vanligaste matallergier som barn har är det ett viktigt forskningsområde.

β-laktoglobulin är ett mjölkprotein, ett så kallat vassleprotein, som de flesta mjölkallergiker med en IgE-förmedlad allergi har antikroppar mot. Biomedicinska analytikern Britt-Marie Ehn har därför valt att i sitt licentiatarbete undersöka hur β-laktoglobulins förmåga att binda IgE-antikroppar förändras om proteinet utsätts för tre olika behandlingar.

Vid värmebehandling till 74 grader Celsius eller högre försämrades proteinet förmåga att binda antikroppar. I mjölk där laktobaciller tillsatts kunde hon inte finna någon skillnad från vanlig mjölk avseende β-laktoglobulins förmåga att binda antikropparna. Efter långtgående nedbrytning med enzymet trypsin var däremot den antikroppsbindande förmågan kraftigt försämrad.

Vid IgE-förmedlad allergi är antikropparnas bindning till proteinet en viktig del i den kedja av reaktioner som leder till symtom hos patienten. Om proteinets förmåga att binda dessa antikroppar försämras skulle det kunna innebära en mildare allergisk reaktion. I uppsatsen har dock enbart mjölkproteinet β-laktoglobulin undersökts och det finns fler mjölkproteiner som är betydelsefulla vid mjölkallergi. Det har heller inte utförts några kliniska tester på mjölkallergiska patienter.

Britt-Marie Ehn tror att livsmedelsproducenterna kan ha intresse av att följa hur olika behandlingsprocesser påverkar maten.

– En behandling som gör att produkten binder dessa antikroppar sämre borde vara att föredra, säger Britt-Marie Ehn.

Licentiatuppsatsen är skriven av:

Biomedicinsk analytiker Britt-Marie Ehn, telefon: 031-335 56 04, e-post: britt-marie.ehn@sik.se

Handledare:

Docent Ulf Bengtsson, telefon: 031-342 36 35, e-post: ulf.bengtsson@vgregion.se

Professor Bo Ekstrand, telefon: 031-335 56 50, e-post: bo.ekstrand@sik.se

Docent Esbjörn Telemo, telefon: 031-342 47 70, e-post: esbjorn.telemo@immuno.gu.se

Uppsats för licentiatexamen, Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen lungmedicin och allergologi.

Arbetet har skett i samarbete med SIK institutet för livsmedel och bioteknik.

Licentiatuppsatsens titel: Process induced changes in IgE binding of the cow’s milk allergen β-lactoglobulin – Influence of heat, fermentation and proteolysis

Uppsatsen är försvarad.

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se