Under 1999-2002 satsade staten SEK 1,7 miljarder på IT i Skolan (ITiS). Satsningen är unik genom sitt upplägg. Ca 70 000 lärare har fått en dator att använda privat – en kostsam åtgärd som debatterats i press – men de erbjöds inga datorkurser. Istället användes den avsatta kurstiden (35 timmar) till pedagogiska diskussioner ledda av en handledare, och seminarier tillsammans med andra lärararbetslag. Detta gjorde att pedagogiken kom i fokus, och att många lärare lärde sig använda IT. Mia Karlsson har just lagt fram en doktorsavhandling om ett lärararbetslag som deltog i ITiS 2000. I avhandlingen beskrivs hur arbetslaget i sig fungerar som drivkraft för lärarnas kompetensutveckling, både vad gäller att lära sig använda IT och att lära genom pedagogiska diskussioner. I och med införandet av IT väcks nya pedagogiska frågor och gamla får nytt liv. Slutsatsen i avhandlingen är att ITiS varit en fungerande modell för lärares kompetens-utveckling på flera områden. Att erbjuda arbetslaget pedagogisk handledning gjorde att pedagogiska frågor kom i fokus. Lärarna var också ålagda att genomföra ett elevorienterat IT-projekt, vilket gjorde att de lärde sig sådant som de måste kunna för att genomföra projektet tillsammans med eleverna. Att kräva att deltagande lärare var organiserade i arbetslag, gjorde det möjligt att använda varandra som resurser för sitt eget lärande. Lärarna anser att det är viktigt att de får hjälp med att lära sig använda IT av någon som är mer kompetent än de är. Men de efterfrågar inte traditionella datorkurser. Lärarna uttrycker en önskan om tillgång till IT-kompetenta människor som kan stötta deras IT-lärande allteftersom de upptäcker vad IT kan användas till – någon som lär dem hur, eller vad, de ska göra. De vill också att tid avsätts för pedagogisk handledning. I pedagogiska diskussioner anser lärarna att det är viktigt att handledaren agerar så lärarnas egna frågor kommer upp, dvs någon som inte bestämmer hur, eller vad, de ska göra. En process har startats genom ITiS. När lärarna fick en egen dator, handledning, seminarier och genomförde ett elevorienterat IT-projekt, blev ITiS i det studerade arbetslaget en katalysator för lärares kompetensutveckling, vad gäller t ex pedagogik, IT och arbetslagsutveckling. Det är rimligt att anta att ITiS-modellen har varit gynnsam för kompetensutveckling på långt fler områden, än om lärarna enbart hade erbjudits traditionella datorkurser. Handledning för lärare och IT-pedagoger är relativt nya företeelser i skolan, som även i framtiden skulle behöva stöttas ekonomiskt om inte den redan gjorda satsningen ska rinna ut i sanden. Skolutveckling tar tid. Nu är det upp till politiker och skolledare att avgöra om ITiS var värt skattebetalarnas pengar. Politiker och skolledare kan stötta lärares lärande genom att även i framtiden erbjuda lärarna handledning och IT-support på lärarnas egna villkor. För ytterligare information kontakta Mia Karlsson på 036-132650 efter den 18 oktober, eller skicka ett mail till mia.k@minmail.net Författare: Mia Karlsson, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Handledare: Prof. Berner Lindström, IPD, Göteborgs universitet. Tel: 031-7732421 Titel: An ITiS Teacher Team as a Community of Practice Disputation: Fredagen den 29 oktober kl. 13.00 i sal Hb116, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, Gjuterigatan 5 Opponent: Dr. Etienne Wenger, North San Juan, CA. USA

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

For å undersøke og analysere haugene ønsket Terje Gansum å se på hvilke forventninger arkeologene hadde når de skulle undersøke dem. Det viste seg at målet var gravfunn og at selve tolkningen av haugen som grav sjelden ble utfordret. Til og med hauger som ikke inneholdt graver ble omtalt som tomme graver, kenotafer eller tomme hauger. En haug er under alle omstendigheter bygd, og er derfor en konstruksjon. Kan en konstruksjon være tom? Gansums svar var nei, og han gikk gjennom gravninger fra 1830 til 2003 for å få en oversikt over utviklingen av gravningsstrategier samt gravnings- og dokumentasjonsteknikk. Det ble klart at forventningene til hva arkeologene mente de gjorde var styrt av gravtolkningene, og at dokumentasjonen favoriserte gjenstadene mer enn konstruksjonene.

Det viste seg at fler hauger kunne være bygd over andre konstruksjoner, for eksempel hus, flere hundre år før grav ble satt inn i haugen. Gjennomgangen viste at det er nødvendig å undersøke i detalj hvordan hauger var bygd og hvilke elementer som ble lagt inn i de ulike byggefasene. Like viktig var det å forstå at haugbyggeriet var en dynamisk prosess. Hauger kunne bli bygget om og bli åpnet mange ganger. Forståelsen av at hauger ikke nødvendig vis var engangshendelser ble tydelig når konstruksjonen ble målet for analysen.

I steden for kun å rette kritikk mot dagens praksis valgte Gansum å gjennomføre to forskningsgravninger. Den ene gravningen var et samarbeidsprosjekt mellom Riksantikvarieämbetet og Södertörns Högskola, og den andre ble gjenomført i samarbeid med Riksantikvarieämbetets updragsavdelning Mitt (UV). Gravningsstrategien, med store åpne felt uten stående profiler, samt gravningsteknikken var den samme som ble brukt på Birka og på Kaupang. Dokumentasjonen ivaretok de vanskelige forholdene som ble avdekket, og viste at empirien var mer kompleks enn tidligere antatt. Haugen på Vårby gård viste seg å inneholde menneskelige levinger av minst tre individer; 1) brente bein fra førromersk jernalder, 2) brente bein fra romers jernaler, 3) skjelettbegravelse fra 1000-tallet. Stedet har vært en plass hvor hele eller deler av menneskekropper ble rituelet behandlet og det over lang tid. Det er nettopp slike kontekster arkeologene behøver for å kunne nærme seg forfedredyrking.

Språk og forventninger hegner om hva som kan klassifiseres som kunnskap. Hvilke prosedyrer og hvilke maktmekanismer regulerer og godkjenner produskjon av kunnskap? Avhandlingen forsøker å gi et bilde av kunnskapsprosessen ved å analysere tenkemåter bak haugundersøkelser. I forskningshistorien finnes det tilløp til annerledes tenkning, som kanskje ble akseptert lang tid etterpå, eller som aldri fikk betydning, men som kan vise seg svært fruktbare å ta stilling til i dag. Hvorfor aksepteres noe fort i samtiden, mens annet blir marginalisert? Ett synes sikkert og det er at den arkeologiske virksomheten ikke følger en evolusjonistisk utvikling fra dårlig til bedre. Valg av metoder har vært preget av maktmekanismene som var knyttet til forvaltningen av kunnskap.

Avhandlingens titel: Hauger som konstruksjoner – arkeologiske forventninger
gjennom 200 år.
Disputationen äger rum fredagen den 29 oktober 2004 kl. 13.00
Opponent: Docent Torun Zachrisson
Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Terje Gansum, tel. +47 33328699,
e-post gansum@online.no

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Tankens tröghet är viktigare än makt- och intresseförhållanden. Radikala förändringar beslutas i regel under betydande enighet och motstånd från intresseorganisationer utgör inget avgörande hinder.

* Beslutsfattarna tänker om först när de upplever förhållandena inom ett välfärdsområde som så oacceptabla att den upplevelsen övervinner rädslan för en radikalt ny ordning.

* Drivande aktörer – förändringsagenter – kan under speciella förhållanden begränsa trögheten inför sådana beslut. Det är dock en otacksam uppgift, eftersom förändringsagenter riskerar sin fortsatta politiska karriär.

* En framgångsfaktor för att åstadkomma radikala förändringar är att så långt möjligt utforma och presentera dem som marginella förändringar.

Det är några slutsatser som ekonomhistorikern Per Borg presenterar i sin doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Per Borg har studerat och jämfört beslut och beslutsprocess vid riksdagsbesluten om
– ett nationellt pensionssystem år 1913
– en social bostadspolitik år 1935
– ny inriktning av bostadspolitiken år 1992
– ett nytt pensionssystem år 1994.

Doktorsavhandlingens titel: Systemskifte. En studie av tröghet vid fyra brytpunkter inom svensk välfärdspolitik.

Disputationen sker fredagen den 22 oktober kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Torsten Svensson från Uppsala universitets statsvetenskapliga institution.

Per Borg nås på telefon 08-653 46 92 eller 0705-83 63 29 eller e-post per.borg@quicknet.se.

Varje dag bombarderas vi av information, och under de senaste åren har begreppet informationssamhälle blivit välkänt. Men Mikael Wiberg vid institutionen för informatik, Umeå universitet, menar att vi nu även måste börja tala om interaktionssamhället. Idag tar vi inte längre bara emot information, utan är också med och interagerar genom exempelvis mejl, ICQ och mobiltelefoner. Vi påverkar, söker upp och håller kontakt med andra, och därmed underhåller vi våra sociala relationer samtidigt som vi skapar nya.
– Interaktionssamhället har sin grund i att vi är sociala varelser, både för att vi vill vara det och för att vi är det av naturen, säger Mikael Wiberg.

I en ny bok – The Interaction Society – presenterar Mikael Wiberg de första studierna av interaktionssamhället. Tillsammans med drygt tjugo andra forskare lyfter han fram teorier och fallstudier av det samhälle som just nu formas och utvecklas. Boken beskriver framför allt övergången från informationssamhället till interaktionssamhället.

Telekom och internet möjliggör det nya samhället, enligt Mikael Wiberg, men funktioner som till exempel mejl driver också fram interaktionssamhället. Idag kan vi även växla mellan olika funktioner. I boken beskrivs hur vi nu utan vidare kan koppla över ett pågående samtal från mobilen till en telefon i bilen, och sedan tillbaka till mobilen igen.

Genom ”information overload” riskerar människor att bli utbrända på grund av att vi tvingas hantera för mycket information. Mikael Wiberg menar att vi framöver också kommer att riskera ”interaction overload”. Människor blir utbrända, inte bara för den enorma mängden information, utan också för att man förväntas reagera på informationen. Samtidigt som interaktionssamhället skapar nya möten mellan människor, kan alltså också nya stressrelaterade problem uppstå.
– Vi kan därför se nya studier som undersöker hur folk slutar använda tekniken, och hur individer utvecklar personliga strategier för att minska sin tillgänglighet i dessa nya interaktionskanaler, säger Mikael Wiberg.

Boken The Interaction Society kommer ut fredagen den 15 oktober.

Kontaktinformation
Mikael Wiberg, institutionen för informatik,
Umeå universitet
Tel: 090-786 61 15
E-post: mwiberg@informatik.umu.se

Framväxten av nya diskurser och praktiker under skilda beteckningar verkar utgöra ett uttryck för varje generations behov av ”pånyttfödelse”; viljan att skapa något nytt och innovativt i förhoppningen om det annorlundas möjlighet i nuet och framtiden.
Turunen visar i avhandlingen att samhällsarbete i Norden sedan 1960-talet har genomgått flera omvandlingsprocesser, från enstaka projekt till en gränsöverskridande mångfald av community-orienterade diskurser och praktiker. Omvandlingen har gått mot differentiering, i såväl divergerande och konvergerande inriktning inom flera samhällssektorer. Inom den sociala sektorn har samhällsarbetet omvandlats mot grupp- och områdesbaserat socialt arbete. Inom denna sektor har talet om samhällsarbete nästan upphört. Hur än lokala strategier
har betecknats karaktäriseras de av tillfälliga lösningar i projektform. En fråga som avhandlingen väcker är huruvida dessa verkligen gagnar de mest ”utsatta”.

Päivi Turunen är socionom, ursprungligen från Torneå i Finland, bosatt i Sverige sedan 1980. Hon har arbetat som praktiskt verksam socialarbetare, lärare och forskare i socialt arbete. För närvarande är hon verksam som partnerskapssamordnare vid Socialtjänstens utvecklingscentrum (SUD), Högskolan Dalarna.

Avhandlingen ”Samhällsarbete i Norden” försvaras den 15 oktober 2005, kl. 10.15. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet.
Opponent är professor emeritus Bengt Börjeson, Ersta Sköndal Högskola (Sköndalsinstitutet).

Kontaktinformation
Ytterligare information
För mer information kontakta Päivi Turunen 023-77 84 80 och ptu@du.se eller 023-33 750 eller p.turunen@telia.com.

Beställ boken från
Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67 eller e-post: kerstin.broden@vxu.se

För det nya svenska försvaret är internationella fredsfrämjande insatser mycket viktiga. Fred och säkerhet är en gemensam internationell angelägenhet. När insatser ska genomföras i samarbete mellan länder behövs gemensamma former för att skydda dem som ska jobba i fält från risker i miljön. Erfarenhet från internationella insatser visar att hälsorisker som t ex föroreningar, otjänligt vatten och smittsamma sjukdomar kan hanteras bättre.

– Sverige ligger i framkant när det gäller kunskap om vilka risker som människor utsätts för i samband med internationella insatser, säger Christer Widgren på Försvarsmakten. Det är en kunskap som är viktig för oss i Sveriges försvar, men också för våra internationella kollegor. När vi ska jobba tillsammans med styrkor från andra länder i insatser Bosnien, i Kongo eller på andra platser är rätt utbildning och utrustning grundläggande för att undvika hälsoproblem på plats eller vid hemkomst.

Vid FOI NBC-skydd i Umeå bedriver man forskning kring miljö- och hälsorisker i förorenade miljöer såväl i Sverige som i internationella insatsområden. När det svenska försvaret deltog i en insats för att hålla en FN-flygplats i Kongo sattes hälso- och sjukvårdsfrågor i fokus i Försvarsmaktens planering, rekognosering och utbildning för att säkra personalens hälsa under missionen. FOI:s kunskaper var ett viktigt stöd i detta arbete liksom vid Räddningsverkets insatser i Afghanistan och Sudan. Kunskaperna är åter dagsaktuella när vi nu ska skicka svenska trupper till Bosnien igen.

– Vi är glada att få samarbeta med FOI och andra kompetenta partners i dessa viktiga frågor, säger Kjell Larsson, chef för utlandsverksamheten på Räddningsverket. Ämnet är högaktuellt och passar väl in i Räddningsverkets uppdrag och prioriteringar. Nils Förander på Folke Bernadotteakademin välkomnar den breda internationella uppslutningen.

– Ökad samverkan vid fredsfrämjande insatser är synnerligen angeläget och är vår kärnverksamhet, menar Nils Förander.

– Försvarspropositionen innebär att FOI:s roll stärks, inte minst när det gäller vårt stöd i internationella insatser, säger Åke Sellström, chef för FOI:s avdelning för NBC-skydd i Umeå. Vi på FOI är en ledande kunskapskälla och ser det som en viktig uppgift att bidra till att vi mellan länder bättre kan lära av varandra och agera mer likartat i de här frågorna. Det ger ett bra stöd i försvarets utveckling mot internationella insatser både i Sverige och i omvärlden.

FAKTA
Workshopen organiseras av FOI tillsammans med Defence R&D Canada (den kanadensiska motsvarigheten till FOI), Försvarsmakten, Räddningsverket, Socialstyrelsen och Folke Bernadotteakademin.

Inom NATOs partnerskap för fred arbetar man bland annat med frågan hur man på bättre sätt kan skydda människor mot risker i miljön i samband med internationella insatser.
NBC-skydd = Skydd mot nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel och risker.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Åsa Ivarsson, presskontakt FOI, 073-444 77 55, asa.ivarsson@foi.se
Åke Sellström, FOI, tel: 070-3248705, ake.sellstrom@foi.se
Christer Widgren, Försvarsmakten, tel: 08-788 79 24, christer.widgren@hkv.mil.se
Birgitta Liljedahl, FOI, tel: 070-9277340, birgitta.liljedahl@foi.se

Åke Sellström och Birgitta Liljedahl från FOI samt Christer Widgren och Clas Ivgren från Försvarsmakten står till förfogande för frågor och kommentarer från media på plats vid FOI NBC-skydd på Cementvägen 20 i Umeå den 14 oktober kl 8.30.

MTM (Metod – Tid Mätning) har länge ansetts vara ett verktyg för ”Taylorismen” att i detalj styra arbetarna i industriell produktion. Jonas Laring, visar i sin doktorsavhandling att MTM istället kan vara ett hjälpmedel för att analysera produktivitet och ergonomi i en planerad arbetsplats. Den insikt som en MTM-analys ger i hur ett arbete kommer att kunna bli i en skissad arbetsplats är en god grund för att också uppskatta vilken den fysiska belastningen kommer att bli.

Med hjälp av en skiss över en blivande arbetsplats kombinerat med erfarenhet och fantasi kan några få uppgifter läggas in i det nya analysprogrammet ErgoSAM som Laring utvecklat. SAM är en lättanvänd MTM-metod som utvecklades redan under 80-talet och det nya ErgoSAM ger inte bara svar på hur lång tid ett arbete kan komma att ta utan även hur stor den fysiska belastningen kan bli. Om det visar sig att belastningen blir för stor har man möjlighet att åtgärda problemen innan investeringen görs och på så vis spara både pengar, mänskligt lidande och sjukskrivningsdagar.

I avhandlingen påpekar Jonas Laring att det finns få metoder att tillgå där man på ett enkelt och praktiskt sätt kan bedöma ergonomin i en arbetsplats när det inte går att studera en person som jobbar i den. Alternativet är att en industriergonom studerar skissen på arbetsplatsen och ger sina synpunkter utifrån erfarenhet av analyser gjorda på befintliga arbetsplatser. Företaget kan också köpa in och lära sig använda relativt dyra och komplicerade programvaror för simulering.

ErgoSAM kan användas av en produktionstekniker som är ergonomiskt intresserad och som fått tre dagars utbildning utöver vad som behövs för att behärska SAM. Programmet är en tillämpning för att utvärdera tankarna i avhandlingen kring en mer komplett metod bestående av ett enkelt CAD program, i vilket arbetsplatsen kan skissas. Till detta kopplas ett expertprogram, som kan göra en djupare analys av den belastning det i SAM beskrivna arbetet kan orsaka. Utvecklingen är gjord i samarbete med Arbetslivsinstitutet Väst, MTM föreningen i Norden, Volvo Personbilar och ITT Flygt i Emmaboda.

Avhandlingen ”Ergonomic Workplace Design Analysis: Development of a tool for enhanced productivity.” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 15:e oktober kl. 13.00 i Hörsal HA2 på Hörsalsvägen 4 i Göteborg.

Kontaktinformation
Mer information:
Jonas Laring, Institutionen för produkt- och produktionsutveckling/Människa tekniksystem, Chalmers
Jonas Laring arbetar på Arbetslivsinstitutet Väst,
tel: 0706 88 40 75,
e-post: jonas.laring@arbetslivsinstitutet.se

Hur skolbarns ”problem” formulerats genom åren och vad som kan ha bidragit till de kategoriseringar som görs är centrala frågeställningar i Christina Hellblom-Thibblins avhandling. Syftet har varit att fördjupa förståelsen för vad som betraktas som barns problem i skolan. För att beakta det sammanhang de ingår i anläggs ett historiskt perspektiv. Undersökningsmaterialet omfattar skolhälsovårdsrapporter från läsåren 1944/45 -1988/89.
Ett resultat av studien är att aktuella läroplaner, dokumentationsrutiner, experter och tillgången till pedagogiska stödåtgärder kan påverka begreppsbildningen. Man kan tala om en form av språklig styrning under skilda tidsperioder. I de aktuella dokumenten förekommer olika sorters ”problem” som till viss del kan ses som tidsbundna. Det sker en förskjutning över tid från mer inlärningsrelaterade svårigheter till en ökad fokusering på emotionella störningar och interaktionsproblem. Kommunikation och samspel är då centrala begrepp i samband med de ”problem” som återkommande uppmärksammades som problematiska.
En viktig uppgift för skolan är att hitta balansen mellan att bejaka elevers olikheter och strävan efter att hjälpa elever att övervinna svårigheter. Det finns med andra ord ett kontroversiellt förhållande mellan diagnostisering och annan kategorisering å ena sidan och individualisering å den andra. Avhandlingen tar upp olika sorters kategoriseringar och vad det betyder att utgå från innehållsrika problemformuleringar istället för mer generella definitioner i samband med barns svårigheter i skolan.
Begreppsbildningen och tänkandet kring hälsa och ohälsa kan även avspegla hälsoläget i stort, samtidigt som det påverkar människors uppfattningar om vad hälsa och ohälsa är. Det kan finnas anledning att med dagens höga sjukskrivningstal söka förklaringar till vad som formar människors attityder och tänkande om normalt och onormalt respektive synen på hälsa och ohälsa. Frågan är om den diagnostiska utvecklingen inom spänningsfältet hälsa – ohälsa leder till en snävare uppfattning om vad som är ”normalt” och därmed till en känsla av utanförskap bland allt fler, något som i sin tur kan innebära ökad ohälsa i samhället. Är en konsekvens av detta att fler riskgrupper skapas? Den sortens frågeställningar kan diskuteras utifrån resultaten av den empiriska studien. Nödvändigheten av att kritiskt betrakta de kategoriseringar som används i skolan och värdet av dessa i den pedagogiska situationen, kan stimulera till ett nytänkande när det gäller barns olikheter respektive svårigheter och hur dessa kan hanteras. Kanske detta förhållningssätt också kan bidra till att utveckla nya strategier för att hantera vuxnas upplevelse av ohälsa i dagens arbetsliv.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Christina Hellblom-Thibblin på 070-9409728 eller via e-post tina.h.thibblin@privat.utfors.se

David Gedin, litteraturvetenskap för avhandlingen Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll. Artonhundartalet. Avhandlingen beskriver det ”litterära” fältet i det svenska 1880-talets litteratur med utgångspunkt från den franske kultursociologen Bordieu. Gedin kastar ett nytt ljus över en rad olika områden, till exempel sedlighetsdebatten, tendens- och indignationslitteraturen och kvinnors läsning.

Shahram Khosravi, socialantropologi för avhandlingen The islamic order of things and Cultural Defiance among the Young of Teheran. Avhandlingen är en livlig etnografisk framställning hur de unga i Teheran uttrycker motstånd mot ‘the islamic order of things’ och konstruerar en egen kultur

Andreas Namslauer, biokemi för avhandlingen Proton transfer in cytochrome c oxidase – How, when and why? Avhandlingen behandlar ett forskningsområde inom biokemi som är mycket ”hett”.

David Gedin och Andreas Namslauer föreläser lördagen den 16 oktober om sina ämnen under universitetets Forskardagar 14-16 oktober. Se www.forskardagarna.su.se

Åsa Wedin, lingvist vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, och Högskolan Dalarna, har genom antropologisk-lingvistiska studier i nordvästra Tanzania funnit att olika språkvanor är involverade i processer där auktoritet och legitimitet skapas.

Relationen mellan litteracitet och makt är komplex. Åsa Wedin visar hur auktoriteter i Tanzania å ena sidan har kunnat använda litteracitet för att hävda sin auktoritet samtidigt som människor å andra sidan har kunnat använda litteracitet för att utmana auktoriteten. Hon visar även att en kombination av språkideologier och ett auktoritärt skolsystem har resulterat i en situation där en minoritet av barnen, de som växer upp i urban, swahilitalande miljö, gynnas i skolutbildningen medan majoriteten missgynnas.

Att språk och makt är sammankopplade blir ännu mer tydligt när det som händer i Tanzania relateras till den globala världsordningen. Åsa Wedin visar att situationen för Tanzania, som ett land i periferin av den globala marknaden, är den att många politiska och ekonomiska beslut som rör landet i själva verket fattas någon annanstans, i delar av världen där tanzaniska beslutsfattares inflytande är litet. Eftersom den formella utbildningen i Tanzania i hög grad är beroende av bistånd utifrån finns många inflytelserika personer i själva verket inte i utan utanför landet.

Åsa Wedin argumenterar också för att etnografi kan erbjuda möjlighet att blottlägga dolda fenomen och analysera resultat av officiella beslut. Alltför många utbildningsprogram och litteracitetsprojekt i länder som Tanzania har konstruerats utifrån ett västerländskt perspektiv. Att implicita språkideologier påverkar både vem som lyckas och vem som misslyckas är fallet inte bara i fattiga, postkoloniala stater som Tanzania, utan också i västerländska länder. Genom användande av etnografi för att avslöja relationer mellan explicita och implicita språkideologier kan deras inverkan i utbildningssammanhang belysas. Lingvistisk antropologi erbjuder ett sätt att studera och analysera kontexten som möjliggör framtida planer med större relevans och effektivitet.

Doktorsavhandlingens titel: Literacy Practices in and out of School in Karagwe – the Case of Primary School Literacy in Rural Tanzania

Disputationen äger rum lördagen den 16 oktober kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Lise Iversen Kulbrandtsdal, Högskolan i Hedmark, Norge.

Åsa Wedin nås på telefon 023 – 77 83 65 eller e-post: awe@du.se