På fredag disputerar Jamil Khan på sin avhandling ”Local Politics of renewable Energy: Project Planning, Siting Conflicts and Sitizen Participation”. Han har studerat sex fallstudier utifrån dokument och intervjuer.
Två teman ingår i studien; Planering av lokalt baserade projekt för förnybar energi med fokus på biogas samt konflikter relaterade till lokaliseringar och hur dessa hanterats genom medborgardeltagande, i det fallet med fokus på vindkraft.
Biogasprojekt är komplicerade därför att aktörerna ofta är många. Här är flexibilitet, enligt Jamil Khan, en nyckelfaktor i projektplaneringen. Detta eftersom det inte går att veta i förhand vilka frågor som ska visa sig problematiska.
När det gäller vindkraftsetableringar har de ofta ett brett allmänt stöd och stöd av miljöorganisationer. Motståndet organiseras därför ofta av tillfälliga grupperingar av lokala aktörer. Gemensamt för sådana konflikter och andra som gäller lokaliseringsfrågor är att motståndet beror på en genuin oro för effekterna, ett lågt förtroende för exploatören och en känsla av att man inte kan påverka planeringen.
Medborgardeltagande förs ofta fram som en lösning. Jamil Khan diskuterar möjligheter och problem med denna metod. En viktig slutsats är att det behövs realistiska förväntningar på vad som kan uppnås med medborgardeltagande. Det behövs också en medvetenhet om att olika typer av deltagande har olika för- och nackdelar.
Samråd med allmänheten är den dominerande formen av deltagande i Sverige och den har ett antal begränsningar, bl a att närboende och andra berörda i regel inte har möjlighet att påverka själva lokaliseringen av vindkraftverken, vilket för dem är den absolut viktigaste frågan. De har heller inte något garanterat inflytande över planeringen utan deras synpunkter blir bara underlag för tjänstemäns och politikers beslut. Det är naturligt i en representativ demokrati men leder till att det är svårt att få acceptans för besluten.

o Disputationen äger rum 1 oktober kl 13.15 på Physicum, föreläsningssal F. Fakultetsopponent är professor Katarina Eckerberg, samhällsvetenskap, Umeå
Universitet.

Kontaktinformation
o Jamil Khan träffas på telefon 046-222 86 39, eller E-post: Jamil.Khan@miljo.lth.se

Rapporten presenterar bakgrunder, internationella jämförelser och konkreta förslag på vägar framåt. SISTER:s analys av kunskapssamhällets globala trender och den europeiska harmoniseringen av universitetssektorn ställer de ledande tekniska högskolorna inför reella val: antingen anpassa sig till de nya betingelserna eller sjunka ned i nationell medelmåttighet.

En strategisk allians mellan KTH och Chalmers bör initialt ha följanden huvudsyften:
– samarbeta i utbildningsprogram på högre nivåer för att höja andelen master- och forskarstudenter
– skapa en gemensam internationell profil för att positionera sig på världsmarknaden för teknisk utbildning
– samverka med svenska storföretag med verksamhet i utvecklingsländer

– Den internationella strukturomvandlingen inom utbildning och forskning kommer att fortsätta i allt högre takt. För oss som leder två av Sveriges främsta tekniska högskolor är vägvalet klart: KTH och Chalmers måste framgångsrikt anpassa sig till de nya betingelserna och vi är väl rustade att göra det. Med vår strategiska allians kommer vi även i framtiden att kunna mäta oss med de bästa tekniska högskolorna i världen. Vi är också övertygade om att en utveckling som för fram Sveriges högskolor i den främsta utbildnings- och forskningsfronten är absolut nödvändig för att hålla kvar Sveriges viktigaste industrier i landet, säger Anders Flodström och Jan-Eric Sundgren.

Utredningen lyfter särskilt fram fordonsforskningen. Redan stark på båda högskolorna föreslår man att den skulle kunna vara ett första steg i en strategisk allians på forskningsområdet.

Rektorerna Anders Flodström (KTH) och Jan-Eric Sundgren (Chalmers) beställde rapporten från SISTER i maj 2004.
Ladda ner rapporten på www.sister.nu/pub/wp.html

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:

Olle Blomqvist, informationsdirektör KTH, Tfn: 08 – 790 81 89

Bodil Vesterlund, informationsdirektör Chalmers, Tfn: 031 – 772 25 48

Enrico Deiaco, verkställande direktör SISTER, Tfn: 08 – 545 252 62
Mobil: 070 – 626 44 73

Vi har länge känt till att motivation är positivt för lärandet. Motiverade personer studerar till exempel under längre tid eller repeterar oftare jämfört med andra. Däremot har det hittills varit svårt att skapa instruktioner som verkligen motiverar försöksdeltagare experimentellt.

Vidare har det varit oklart hur dessa instruktioner kan påverka minnesprestationen när det inte finns möjligheter att studera eller repetera under längre tid.

Syftet med Ngaosuvans avhandling var att utveckla kraftfullare motivationsinstruktioner och att undersöka hur dessa påverkar episodisk minnesprestation.

Avhandlingen visar att motivation kan påverka minnesprestation även om det inte finns skillnader i uppmärksamhet eller repetitionstid. Detta kräver dock att motivations-instruktionerna baserar sig på flera olika teorier.

En delstudie, som innehöll ett test som handlade om att återge ord, visade att manliga universitetsstuderanden som tävlade i lag (utan samarbete) mot ett fåtal lag presterade bättre än de som tävlade mot ett stort antal lag. Denna motivationsinstruktion utnyttjar således både vinstchans och grupprocesser för att skapa en motivationsskillnad som i sin tur påverkade minnesprestationen. Vidare påverkade denna instruktion bara fri återgivning, när deltagarna skriver upp så många ord som möjligt, men inte förmågan att känna igen ord. Detta resultat antyder att det är under själva testet som motivation har sin starkaste påverkan på episodisk minnesprestation.

E-publicering av avhandlingen finns på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=304

Tisdagen den 28 september försvarar Leonard Ngaosuvan, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Motivation and episodic memory performance. Svensk titel: Motivation och episodisk minnesprestation. Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Carl-Martin Allwood, institutionen för psykologi, Lunds universitet.

Leonard Ngaosuvan är uppvuxen i Västerås. Han genomgick sin grundutbildning, kognitionsvetenskapligt program vid högskolan i Skövde.

Kontaktinformation
Leonard Ngaosuvan nås på:
Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Tel: 090-786 64 01
E-post: Leonard.ngaosuvan@psy.umu.se

Kursen vänder sig främst till lärare och är på fem poäng. Den heter Digitala kulturer och strategier och anordnas av IML, institutionen för interaktiva medier och lärande, vid Umeå universitet.

– Genom att använda Lunarstorm placerar vi studenterna mitt i den miljö de ska lära sig mer om, istället för att de bara ska läsa om och ta del av fenomenet som observatörer, säger Thomas Fritz, adjunkt vid IML och ansvarig för kursen.

Lunarstorm är Sveriges största internetcommunity, idag räknar man med att ca 10 procent av befolkningen har en användare där. Varje dag används sajten av 350.000 personer. Många är unga, men allt fler äldre har också börjat upptäcka platsen.

– Internet framställs ofta i media som en mycket farlig miljö där ungdomar möter hot, pedofiler och recept på knark och bomber. Så enkelt är det givetvis inte, det är inte tekniken i sig som är problemet, utan frånvaron av medvetna föräldrar och lärare som vet vad som händer på Internet. Den här kursen kan vara ett sätt att råda bot på detta, menar Thomas Fritz.

Det ovanliga med universitetskursen Digitala kulturer och strategier är att all kommunikation under utbildningen sker via Lunarstorm. Studenterna får under kursens gång arbeta med olika områden där de själva formulerar frågeställningar som medstudenterna får i uppgift att problematisera och utveckla ett svar till. I slutet av kursen ska varje student utveckla en strategi som hjälp för hur man kan tänka kring Internetanvändning. Denna strategi måste för att bli godkänd, förankras av en företrädare för en skola, t.ex. en lärare eller rektor.

-Genom att lära sig använda internet, i det här fallet Lunarstorm, skapas en helt annan förståelse för Internet som kulturellt fenomen än om man skulle ha enbart läst om det, tror Thomas Fritz.

Dagboken i Lunarstorm är ett exempel på hur gamla sätt att kommunicera idag används i nyskapande former på Internet som det kan vara bra som lärare eller förälder att känna till.

– Jag tror att det är viktigt att själv få prova på sådant, dels för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som händer, men även i förlängningen för att skapa ett bättre klimat på webben. På samma sätt som att det behövs vuxna på stan för att göra kvällarna tryggare för ungdomarna, så behövs det vuxna i internetvärlden, menar Thomas Fritz

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Thomas Fritz på IML, institutionen för interaktiva medier och lärande
Tel: 090-786 97 98
E-post: thomas.fritz@educ.umu.se

Just nu är 28 experter från 18 länder i Afrika och Asien i Lund för en första delkurs på tre veckor. Den andra fasen av kursen bygger på arbete i hemlandet och den tredje genomförs om sex månader i Sydafrika (för afrikanerna) och Jordanien (för asiaterna).
Bakom kursen står två avdelningar vid LTH, Bebyggelsevård med professor Kerstin Barup och Boende och bostadsutveckling med arkitekt Johnny Åstrand som föreståndare.
Vid ett frukostmöte på måndag 27 september kl 10.00 kan representanter för media träffa dem och deras kolleger Mats Edström och Annete Jere samt några av de internationella kursdeltagarna. Kaffe med tilltugg serveras och frågor besvaras. Lokalen heter HDM Studio och finns längst till vänster (norr) i A-husets foajé tillsammans med bl a husets fotograf.
Det byggda kulturarvet är en existerande tillgång som kan stärka en hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning och historisk identitet. Detta kulturarv måste vidmakthållas kunskaps-mässigt och fysiskt på lokal nivå. I utvecklings-länder finns ofta det äldre byggnads-beståndet i de fattigaste delarna. Detta är både ett hot och ett skydd för bebyggelsen – felaktiga insatser kan leda till att kulturvärden förintas.
Väpnade konflikter har ofta kulturarvet som måltavla för att radera bort historia. En utveckling från fattigdom och konflikter är beroende av att bevara och skydda den identitet och de historiska vittnesbörd som finns i byggnadskulturen.

Kontaktinformation
Frågor besvaras också på telefon av Johnny Åstrand, tel: 046-222 92 44, eller 070-663 67 72.

Under andra hälften av 1800-talet började prostitutionen uppfattas som ett samhällsproblem. Det hängde samman med att den ökade i omfattning och blev alltmer synlig i och med att allt fler människor bosatte sig i städerna. Syfilis spred sig och de prostituerade var tvungna att registrera sig hos polismyndigheten och genomgå två gynekologiska undersökningar i veckan för att få fortsätta sin verksamhet.
– Det var under dessa omständigheter som gudfruktiga borgerliga kvinnor började se det som sitt kall att upprätta de fallna kvinnorna, trots att de många gånger var rädda både för kvinnorna i sig och för de sjukdomar som de bar med sig, berättar Anna Jansdotter.

I sin avhandling analyserar Anna Jansdotter mötet mellan ”räddarna” och de som skulle räddas. Hon har bland annat tagit del av en lång brevväxling mellan ”räddaren”, diakonissan Louise Fryksell och den prostituerade kvinnan Lovisa.
– Brevväxlingen är ett unikt material över hur relationen mellan räddaren och den som skulle räddas kunde se ut, säger Anna Jansdotter. Den innehåller mycket religiösa diskussioner men också ett livligt meningsutbyte om hur själva ”räddningen” skulle gå till. Tvärtemot vad man hade kunnat tro om man ser på maktstrukturen i relationen så var den prostituerade kvinnan Lovisa lång ifrån ett viljelöst offer som lät sig köras med hur som helst.

Under slutet av 1800-talet förändrades räddningshemmen för de fallna kvinnorna. Anstaltsstämpeln skulle tvättas bort och fram tonade ett ideal som påminner, både rent estetiskt och rituellt, om ett borgerligt hem. I många fall uppstod en vänskap och närhet mellan räddningskvinnorna och de kvinnor som skulle räddas. Men samtidigt förekommer beskrivningar som avslöjar den strikta kontroll kvinnorna kunde mötas av i hemmen. Det handlade om bestraffningssystem och övervakning där självkontroll och anpassning skulle inpräntas.
Denna välvilja i kombination med förtryck är ett centralt tema i Anna Jansdotters avhandling.

Kontaktinformation
Anna Jansdotter disputerar med avhandlingen Ansikte mot ansikte. Räddningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sverige 1850-1920 (Symposium), lördagen den 25 september kl 10.15, sal 3, Historiska institutionen. För kontakt med författaren ring 046-222 79 67, 12 39 50, 0704-97 45 72 eller skicka e-post till Anna.Jansdotter@hist.lu.se

Den 23-26 september blir Göteborg återigen Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen. I år fyller Bok- och biblioteksmässan dessutom 20 år, vilket naturligtvis innebär extra festligheter.

Liksom förra året står populärvetenskap för ett av årets teman. Forskartorget bjuder på en rad utställare och en scen med ett fullspäckat program. Här blir det diskussioner, debatter, författar- och forskarframträdanden, vetenskapsteater och film- och bokpresentationer. Allt gratis för mässbesökaren.

På forskartorgets scen kommer Torsten Rönnerstrand, docent i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, att belysa dikter ur Tomas Tranströmers senaste bok ”Den stora gåtan”. Tomas Tranströmer är en av vår tids ledande och mest älskade lyriker och kommer själv att medverka på scen.
Tid: lördagen den 25 september klockan 13.30

På scenen bjuder Karlstads universitet även på teaterföreställningen ”Bacillerna attackerar”, som handlar om kroppens förmåga att tackla en attack av förkylningsvirus. Medverkar gör Susanne Walan, universitetsadjunkt i biologi vid Karlstads universitet, tillsammans med flera skådespelare från Cabary och Pär Josäter från Värmlandsoperan.
Tid: söndagen den 26 september klockan 12.00

En rad andra forskare och lärare från Karlstads universitet medverkar i Värmlandsmontern. Bland dem finns Karin Bodland, Barbro Renck, Karin Forsling, Lasse Högberg, Margaretha Ullström, Peter Olausson och Rolf Ahlzén. Här medverkar också vår nyblivne hedersdoktor Per Inge Fridlund.

För mer information, kontakta Mona Holmfors, projektledare för forskartorget på Bokmässan, tfn 0705-833 811.

Under åren 1999 till 2001 stimulerade det statliga bidraget Anhörig 300 utvecklingen av anhörigstöd. Under denna period ökade kommunernas verksamhet för att stödja anhöriga avsevärt.
– Men detta ledde inte till att den frivilliga verksamheten trängdes ut, säger Lena Dahlberg. Tvärtom arbetade fler frivilligorganisationer med att stödja anhöriga i slutet av perioden än i början av den.

Både kommuner och frivilligorganisationer erbjuder stöd till anhöriga. Inte sällan arrangerar de liknande verksamheter, till exempel stödgrupper, studiecirklar, föreläsningar, avlösning och rådgivning. Det är emellertid för tidigt att beskriva situationen i termer av välfärdspluralism, eftersom det inte är särskilt vanligt att både kommuner och frivilligorganisationer erbjuder samma typ av verksamhet inom samma kommun. Det betyder att anhöriga oftast inte kan välja vem de vill få stöd av.

Med andra ord kompletterar kommuner och frivilligorganisationer varandra – och det är frivilligorganisationerna som kompletterar kommunerna snarare än tvärtom. Det hänger inte främst ihop med att de har olika styrkor och svagheter. Istället är den ett resultat av det starka stöd som finns för att detta är önskvärt – kommunerna har och bör ha ansvar för att anhöriga får det stöd de behöver, medan frivilligorganisationer ska komplettera deras verksamheter. Denna norm uttrycks i svensk media, i riksdagspolitik och på lokal nivå, och den styr utvecklingen av verksamheter och samarbetet mellan kommuner och frivilligorganisationer.

– Att påstå att välfärdsstaten tränger ut frivillig verksamhet är inte bara ogrundat, säger Lena Dahlberg. Det antyder också att det finns en inneboende konflikt mellan stat och civilsamhälle. I praktiken förekommer ett omfattande samarbete mellan svenska kommuner och frivilligorganisationer. Detta samarbete omfattar både beslutsfattande och det praktiska genomförandet av verksamheter.

Avhandlingens titel: Welfare Relationships. Voluntary organisations and local authorities supporting relatives of older people in Sweden

Disputationen äger rum fredag den 1 oktober kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen i Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är fil.dr Staffan Johnsson, Förvaltningshögskolan i Göteborg.

Lena Dahlberg kan nås på telefon 0044-114-2254194 eller via e-post L.Dahlberg@shu.ac.uk, under perioden 24 september – 4 oktober endast via 070-3714430.

Lena Dahlberg har genomfört avhandlingsarbetet som forskare vid Dalarnas forskningsråd i Falun. Som doktorand har hon varit knuten till Statsvetenskapliga Institutionen vid Stockholms universitet. Hon har tio års erfarenhet av forskning kring olika aspekter av äldres levnadsvillkor och stöd till deras anhöriga. Sedan mars 2004 arbetar hon som forskare vid Sheffield Hallam University i England.

En sammanfattning av avhandlingen och ytterligare information finns att hämta vid http://publications.uu.se/su/theses/abstract.xsql?dbid=233.

I sin avhandling i historia vid Stockholms universitet studerar Göran Samuelsson om dessa skillnader i jordens skattemässiga karaktär och därmed sammanhängande status fick återverkningar på den enskilde bondens vardagsvillkor. Påverkades familjebildningen? Kan man se skillnader i böndernas intresse och engagemang att utöka och förkovra den brukade jorden? Kunde bondens relation till jorden påverka möjligheterna att skapa sig en förmögenhet?

I avhandlingen framträder en frälsebonde som hade stora hushåll och gårdar där han under långa tider levde tillsammans med sin föräldragenerationen och även vuxna syskon. Gården han brukade hade han ofta övertagit av sin far eller svärfar. I studiens demografiska delar framgår det också att levnadsförhållandena förändras över tid, bland annat förkortas levnadslängden drastiskt över tid för frälsebonden, därtill minskar barnafödandet i bondefamiljerna under 1800-talets första hälft, vilket kontrasterar kraftigt mot de förhållande som karakteriserade stora delar av 1700-talet.

Det framgår också tydligt att frälsebonden idogt arbetade för att förvalta ”sin” gård så länge de socioekonomiska ramarna inte förändrades. I och med en ökad marknadsintegrering efter Napoleonkrigets slut, tillsammans med fysiokratiska idéer och franska revolutionens tankegods om jämlikhet, broderskap och frihet fick de övre samhällsklassernas yngre generation kanske för första gången i historien argument för att själva bedriva jordbruk. I och med detta ändrades förhållandena drastiskt för frälsebondegruppen. Under 1800-talets första decennier blir det uppenbart att den underliggande maktrelationen realiseras och att bonden över en natt kunde förvandlas till statare.

Studien visar dock med önskvärd tydlighet att den stora gruppen av svenska bönder som gick under beteckningen frälsebönder inte skötte sina gårdar sämre än skattebönderna och att de fram till tidpunkten för sitt uttåg ur den svenska agrara historien var väl så måna om att förkovra sin jord, att skapa tillväxt och en förmögenhet som sina kamerala kolleger, skattebönderna

Doktorsavhandlingens titel: I godsets skugga? Frälsebonden på Ängsö. Familj och arbete 1700-1880

Disputationen äger rum fredag den 8 oktober 2004 kl. 10.00 i hörsal B 4, Frescati. Opponent är docent Kerstin Sundberg, Lunds universitet.

Göran Samuelsson nås på telefon 026-633519 (Lantmäteriegatan 2, 801 82 Gävle), 070-569 04 55 samt på hemtelefon 026-650 702. E-post goran.samuelsson@lm.se