Skilda löneeffekter för administrativ och övrig kommunal personal
När lönerna för personal går upp så ökar kommunens kostnader, vilket generellt leder till att man minskar personalstyrkan. Detta resultat finner vi också för personal inom barnomsorg, äldreomsorg och skola. Men när lönerna för den kommunala administrationen stiger leder detta inte till några personalnedskärningar inom den sektorn. En möjlig förklaring till dessa skilda effekter kan vara att den administrativa personalen har inflytande i den kommunala beslutsprocessen.
Förändringar i statsbidrag och skattebas oviktiga
Ett resultat som är förvånande är den lilla, eller obefintliga, roll som förändringar i kommunernas statsbidrag och skattebas spelar för efterfrågan på personal. Detta gäller för alla fyra verksamhetsområden som vi undersökt. Med tanke på den betydelse statsbidrag ges för den kommunala ekonomin i den svenska debatten känns det angeläget att finna förståelse för detta resultat i framtida forskning.
Befolkningens sammansättning, kommunstorlek och trögheter viktiga
Resultaten visar också att det verkar finnas stordriftsfördelar i den kommunala sektorn: ju större befolkningen är desto färre anställda per invånare finns det i kommunen. Dessutom spelar antalet barn och antalet gamla i kommunen roll. Slutligen verkar det finnas avsevärda trögheter i anpassningen av antal anställda, något som t ex kan bero på fasta anställningskontrakt.
Bakgrund
I Sverige är 20 procent av alla sysselsatta anställda inom den primärkommunala sektorn. Av dessa är knappt 10 procent anställda inom den kommunala administrationen. Dessa utgörs av chefer, handläggare och kontorspersonal. Studien bygger på data från samtliga kommuner under tidsperioden 1990-2002.
Rapport 2004:10 ”Kommunanställda byråkraters dubbla roll” bygger på den engelska forskningsuppsatsen ”Public employment and the double role of bureaucrats”. Bägge är skrivna av Matz Dahlberg och Eva Mörk, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala.
Kontaktinformation
Eva Mörk, tel 018 – 471 70 72, e-post: Eva.Mork@ifau.uu.se
I sin avhandling vid Stockholms universitet omtolkar statsvetaren Sofia Näsström grunden för statlig legitimitet inom den moderna kontraktsteorin. Arbetet är politisk-filosofiskt och utmynnar i två huvudsakliga argument.
Den första frågan handlar om syftet med staten. Varför behövs egentligen en stat? Varför måste människor inordna sig i ett samhälle av lagar och regler? Det klassiska svaret på den här frågan bottnar i föreställningen om människan. Det antas att utan ett gemensamt styre skulle samhället hemfalla åt anarki. Min frihet skulle komma i konflikt med din frihet, och det är den här konflikten som förklarar behovet av ett gemensamt styre. Sofia Näsström ger en annan tolkning. Statens yttersta syfte är inte att begränsa ett allas krig mot alla, utan att begränsa ett oändligt ansvar för den andre. Fördelningen av rättigheter och skyldigheter inom staten är ett sätt att reglera detta grundläggande ansvar.
Den andra frågan handlar om statens legitimitet. Vad krävs för att en stat ska betraktas som legitim? I den sociala kontraktsteorin står svaret att finna i individers samtycke. Så länge medborgarna själva samtycker till statens auktoritet är den legitim. Sofia Näsström ger ett mer handlingsorienterat försvar av staten. Legitimitet bottnar inte i medborgarnas vilja till samtycke (”will to consent”), utan i deras handlingsmotstånd (”act of dissent”). Det är genom medborgarnas handlingar – här tolkat som friheten från ansvaret för den andre – som statens legitimitet grundas och upprätthålls.
Doktorsavhandlingens titel: The An-Archical State. Logics of Legitimacy in the Social Contract Tradition.
Disputationen äger rum fredag den 24 september kl. 13.00 i hörsal 5, hus 5, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Stephen K White från Department of Politics, University of Virginia.
Sofia Näsström nås på telefon 08-16 26 28 (Statsvetenskapliga institutionen, 106 91 Stockholm), 08-640 21 43 eller bäst via e-post sofia.nasstrom@statsvet.su.se
TID: Tisdag 21 september kl. 18.00-20.00
PLATS: MTCs föreläsningssal, Theorells väg 1, Karolinska Institutet, Solna campus
PROGRAM:
Hur ser virus och celler ut?
Fotoutställning av Lennart Nilsson
Vad är ett virus?
Professor Britta Wahren
Influensa, fågelinfluensa och SARS
Professor Annika Linde
Virus i mat och vatten
Chefsmikrobiolog Kjell-Olof Hedlund
Hur överförs HIV från mamma till barn?
Docent Anneka Ehrnst
Seminarierna följs av en frågestund med föreläsarna.
Fri entré
Välkomna!
Kontaktinformation
Mer information finns på www.mtc.ki.se
Fall och deras konsekvenser hos äldre människor är ett stort hälsoproblem. Avhandlingen fokuserar på äldreboenden med de sköra äldre som löper störst risk att falla. Under ett år hade de flesta av de äldre i två studier fallit, i en annan studie hade 8 procent fallit under den senaste veckan. Bland dem som föll ådrog sig 53-67 procent skador.
Att ha råkat ut för fall tidigare är en viktig faktor som är förknippad med hög fallrisk. Övriga riskfaktorer är behandling med antidepressiva läkemedel (selektiva serotonin-återupptagshämmare, SSRI), behandling med psykiatriska läkemedel (neuroleptika), nedsatt syn, nedsatt psykiska funktioner samt nedsatt fysisk förmåga, t.ex oförmåga att gå självständigt.
Olycksfallsanalyser av de enskilda fallen bland dessa sköra äldre med flera riskfaktorer visade att 39 procent av fallen utlöstes av akut sjukdom, t.ex. urinvägsinfektion eller förvirring, och 8 procent av läkemedelsbiverkningar pga. nyinsatta läkemedel eller doshöjningar – men också av sömntabletter som gavs för tidigt innan sänggåendet. Yttre orsaker, t.ex. hinder, felaktiga/trasiga hjälpmedel eller dåliga skor, utlöste 8 procent av fallen. Andra omständigheter, både relaterade till individen och omgivningen, bedömdes utlösa 17 procent av fallen. Det gäller exempelvis missbedömningar, glömska och fel gjorda av personalen. Många av dessa fall är relaterade till svårigheter vid demenssjukdom.
I ett delarbete studerades också fall i förhållande till väder och väderomslag, men inga samband kunde påvisas.
Avhandlingens slutsats är att fall och fallrelaterade skador bland äldre boende i särskilda äldreboenden är vanligt. För att kunna förhindra fall måste man upptäcka, förebygga och åtgärda både de allmänna riskfaktorerna och det som kan utlösa fallen.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik, och har titeln Falls in older people in geriatric care settings, predisposing and precipitating factors. Svensk titel: Fall bland äldre i särskilda äldreboenden, predisponerande och utlösande faktorer.
Disputationen äger rum kl. 9.00 i sal Betula, Byggnad 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor Leif Svanström, Karolinska Institutet, Stockholm.
Kontaktinformation
Kristina Kallin är född och uppvuxen i Karlstad, där hon också påbörjade sin utbildning på Vårdskolan. Hon flyttade till Umeå universitet för att studera på läkarlinjen och har sedan stannat i Umeå, där hon arbetat vid flera kliniker på Norrlands universitetssjukhus och Tegs vårdcentral. Hon är specialist i allmänmedicin och geriatrik och arbetar på Geriatriskt centrum, NUS. Hon kan nås på tel. 090-785 00 00, e-post Kristina.kallin@germed.umu.se
– BSC är ett teoretiskt välutvecklat instrument men den verkliga utmaningen med BSC, som jag ser det, är just att tillämpa det i organisationen. Själva implementeringen får konsekvenser för hela organisationen eftersom den i sin tur leder till ett komplext förändringsprojekt, säger Simone Wenisch.
I början av 1990-talet introducerade två amerikanska forskare inom redovisningsområdet ett nytt verktyg inom internredovisning kallat balanserade styrkort (BSC). Detta sågs som mycket lovande för praktiker och forskare över hela världen. BSC ska översätta det abstrakta språket inom organisationsstrategi till applicerbara och lättillgängliga aktiviteter i det vardagliga arbetet inom organisationen. I motsats till många traditionella internredovisningsverktyg så ger BSC inte bara riktlinjer till företaget inom det finansiella området utan även inom områden såsom kundrelationer, interna processer och organisationsutveckling.
Wenisch forskning baseras på fallstudier av fem divisioner inom ett företag i kommunikationsbranschen. Mer än 80 intervjuer genomfördes för att skapa en bild av hur och varför divisionerna valde att implementera BSC och hur det tillämpades och användes över tid.
Tidsmässigt förflöt fyra år innan BSC implementeringen påbörjats i alla fem divisionerna. Den dagliga användningen av BSC var då ännu inte en självklarhet för alla enheter.
Orsakerna till att spridningen, diffusionsprocessen, tagit lång tid anser Wenisch bero på organisationsfaktorer som bl.a. befintliga redovisningssystem, bristande IT-stöd, samt existerande subkulturer inom divisionerna.
Simone Wenisch ser BSC som ett hjälpmedel som möter på liknande motstånd som andra påstådda revolutionerande ledningsmetoder och menar att BSC är lika svårt att implementera och använda över tid som andra verktyg. Det som gör BSC speciellt är att det skapar transparens i organisationen och har på så sätt en genomlysningseffekt som inte välkomnas av alla inom organisationen.
För en lyckad implemetering bör företag bygga på redan existerande infrastukturen och så långt som möjligt anpassa styrkortet till sina behov. Vid implementering av balanserade styrkort bör företag dessutom vara medvetna om att BSC inte är lösningen på alla problem inom organisationen. Studien kunde till exempel inte konstatera att implementering av BSC gav några fördelar i utvecklingen av nya strategier eller förändringar av redan existerande.
Fredagen den 24 september försvarar Simone Wenisch, institutionen för företagsekonomi vid Umeå universitet sin avhandling med titeln “The diffusion of a Balanced Scorecard in a divisionalized firm – Adoption and Implementation in a practical context”. Svensk titel: Diffusionen av Balanserade Styrkort inom ett divisionaliserat företag.
Disputation äger rum kl. 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Marko Järvenpää, Jyväskylä universitet, Finland.
Kontaktinformation
Simone Wenisch nås på:
Tel: 090 -786 61 62
E-post: Simone.Wenisch@fek.umu.se
Grupp A-streptokocken, GAS, kan ibland finnas i svalget utan att bäraren märker något alls. I andra fall kan bakterien orsaka en godartad halsfluss eller hudinfektion. Men i somliga fall, bl a beroende på bakteriestammens karaktär, kan en hals- eller hudinfektion ge allvarliga följder med kroniska hjärt- eller njurskador. En akut GAS-infektion t ex i huden kan också gå på djupet och göra att muskulaturen blir formligen uppäten av bakterierna. I andra fall sprids bakterien hastigt och kroppens små blodkärl börjar läcka vätska, vilket kan leda till blodtrycksfall och snabb död även för en ung och tidigare frisk person.
– Vår studie har väckt stort intresse och vi har tvingats avvisa många länder som i efterhand velat ansluta sig till projektet, säger Aftab Jasir från avdelningen för bakteriologi vid Lunds universitet. Det är hon och kollegan Claes Schalén som koordinerar EU-studien.
– En del av de 11 länderna, som Italien och Rumänien, hävdade från början att allvarliga GAS-infektioner inte alls fanns hos dem. Men när man började leta hittade man ett stort antal fall!
I Sverige inträffar 3-400 svåra GAS-infektioner om året. I förhållande till befolkningen är förekomsten ungefär densamma i övriga Skandinavien, Storbritannien och Tjeckien, som också har väl fungerande rapporteringssystem på området. Om man antar att detta är den verkliga förekomsten, så skulle det utvidgade EU ha 18-20 000 fall om året av svåra streptokockinfektioner.
– Den exakta siffran lär vi aldrig få fram. Men det finns säkerligen ett mycket stort mörkertal, säger Claes Schalén. Vi hoppas därför att studien ska leda till en alleuropeisk övervakning av dessa infektioner, och till mer enhetliga laboratoriemetoder.
Studien visar också att inte bara antalet fall utan också antalet olika bakterietyper är mycket större än vad som hittills redovisats. Tidigare räknade forskarna med ett 50-tal typer av GAS. Nu däremot är antalet typer snart nära 200, och nya dyker upp hela tiden. Dessutom är det ofta olika typer som dominerar i olika länder.
– USA har satsat mycket pengar och tid på att utveckla vaccin mot de GAS-typer som förr ansetts vanligast. Men våra fynd visar att detta inte är särskilt meningsfullt. Om ett vaccin ska fungera måste det baseras på någon mycket grundläggande egenskap hos GAS, säger Aftab Jasir.
Allvarliga streptokockinfektioner behandlas idag med penicillin i kombination ett mer snabbverkande antibiotikum kallat klindamycin. Men EU-studien har hittat enstaka fall av klindamycin-resistens, något som i värsta fall kan sprida sig snabbt och i framtiden göra bakterien motståndskraftig mot denna behandling.
Om klindamycin skulle bli verkningslöst, så återstår det sista motdraget i svåra fall, ett medel kallat vancomycin. Sedan finns inga fler antibiotika att ta till. Därför hoppas inte bara Aftab Jasir och hennes medarbetare utan också många andra på ett ämne som lundagruppen utvecklat och kallat Cystapep. Det är en substans som biter på flera sorters farliga bakterier och mot vilken bakterierna inte verkar kunna utveckla resistens. Forskningen är dock ännu i ett tidigt stadium, och en klinisk användning av Cystapep kan bli verklighet först på 5-10 års sikt.
Kontaktinformation
Mer information Aftab Jasir och Claes Schalén, 046-17 32 84 eller -86, aftab.jasir@mmb.lu.se, claes.schalen@mmb.lu.se.
”Scientific officer” i EU är Anna Lönnroth, 32 2 299 42 10, anna.lonnroth@cec.eu.int, och projektets hemsida är www.strep-euro.lu.se.
Om Cystapep, se http://www.lu.se/info/pm/638_pressm.html.
Om trötthet handlar framför allt om den sjukliga formen av trötthet som kan komma efter psykiska påfrestningar, stress och obalanser.
I boken bidrar flera framstående forskare på området med sin kunskap. Här kan du också läsa om hur det är att leva med fibromyalgi och den långa vägen tillbaka till arbete efter att ha varit sjukskriven för utmattningssyndrom. Du får även veta hur Stressmottagningen på Karolinska institutet arbetar och hur det är att jobba på udda tider.
Om trötthet är den sjätte skriften i FAS serie
populärvetenskapliga kunskapsöversikter.
Pressbild för fri publicering finns på
FAS hemsida: www.fas.forskning.se/pressinformation
Kontaktinformation
För recensionsexemplar kontakta:
Bodil Gustavsson, FAS
E-post: bg@fas.forskning.se
Tel. 08-775 40 96
Boken kan beställas i bokhandeln på FAS hemsida: www.fas.forskning.se
Pris: 100 kr. exkl. moms och porto
Tidigare i år rönte Mars Exploration Rovers (MER) stor uppmärksamhet genom sin förmåga att ta sig fram på Mars yta och utföra mycket framgångsrika analysuppdrag. Våra kunskaper om den röda grannplaneten har formligen exploderat. NASA planerar att skicka nästa generation fordon till Mars år 2009. De ska bli större, starkare, ha längre räckvidd och framförallt vara än mer självständiga än MER. Komplexiteten i programvaran som styr fordonen ökar avsevärt. För att klara utmaningarna vill NASA programmera styrsystemet i programspråket Java.
– En av Javas starka sidor i det här sammanhanget är att det, till skillnad från traditionella programspråk som C, och C++, är mycket säkert och stabilt att programmera i. Olika program som är skrivna i Java kan t ex inte förstöra varandras minne – något som mycket väl kan hända i andra programspråk om man inte är ytterst försiktig, säger Roger Henriksson som forskar och undervisar i realtidsprogrammering vid Institutionen för Datavetenskap, LTH.
Hittills har priset man fått betala för säkerheten i Java varit problem i realtidssystem, det vill säga system som är beroende av snabba, men framförallt förutsägbara reaktionstider. I normal Java har man inte kunnat garantera att en signal från omgivningen kan påverka styrningen av ett fordon inom de mikrosekunder man har på sig. Om t ex ett självgående fordon på Mars upptäcker en grop i sin färdväg måste datorkraften användas till att bromsa istället för att skicka fotografier till jorden. Men det problemet blir historia med realtidsjava.
Företaget SUN Microsystems och dess forskningsavdelning SUN Labs är drivande aktörer vad utvecklingen av Java och har från och till intresserat sig för realtidsfrågor. Men sedan SUN Labs, i samverkan med Carnegie Mellon University i USA, fått i uppdrag av NASA att programmera nästa generation marslandare i Java har det blivit fart på utvecklingen. För att lösa minneshanteringen har man vänt sig till LUCAS som redan år 1998 genom Roger Henrikssons avhandling visade hur det kan gå till.
– Vår specialitet inom realtidsjava är garbage collection, d v s den delen av Java som håller reda på upptagna och lediga delar av internminnet åt de andra programmen, berättar Roger Henriksson.
Det är lätt att inse att det ligger mycket prestige i att programmera en marslandare.
– Vi är naturligtvis både stolta och smickrade över att ha blivit inbjudna att skicka vår programvara till Mars. Men projektet har större konsekvenser än så. Vi använder redan idag vårt realtidsjava i olika experimentella system, i t ex industrirobotar tillsammans med ABB och andra industripartners. Eftersom ett kommersiellt företag som SUN nu använder vår lösning i sina system blir det lättare att använda realtidsjava i skarp drift även för andra, t ex svensk industri. Därigenom får vi, tillsammans med våra partners, ännu bättre möjlighet att behålla vår tätposition på området programvara för inbyggda system, kommenterar professor Boris Magnusson, forskningsledare vid LUCAS.
LUCAS-dagen 18 oktober
Den som vill veta mer om Marsprojektet och realtidsjava kan anmäla sig till LUCAS-dagen på LTH den 18/10. Då kommer bl a Greg Bollella, projektledare på SUN Labs, att berätta om programmeringsprojektet i sin helhet. Roger Henriksson ska försöka bringa ytterligare klarhet i LUCAS insatser och garbage collectorn.
OM LUCAS – CENTER FÖR INDUSTRIELL PROGRAMVARUTEKNIK
LUCAS är en centrumbildning på Lunds Tekniska Högskola (LTH) med forskare inom tillämpad programvaruteknik från Institutionerna för Datavetenskap, Telekommunikationssystem och Reglerteknik.
LUCAS forskning rör sig inom tillämpningsområden som robotteknik, trådlös kommunikation, processtyrsystem och mobilt Internet. De tekniska frågeställningarna kan t ex beröra konfigurationshantering, programvaruarkitekturer, programmeringsspråk, testmetodik för programvara, styrning och utvärdering av programvarukvalitet och realtidsproblem. I samarbete med industrin utvecklas nya tekniker för att bemästra komplexa tekniska programvarusystem. Industrin hjälper i gengäld till att delfinansiera t ex doktorandtjänster och förse forskarna med projekt och produkter som forskningsobjekt.
LUCAS finansieras med en tredjedel från industrin, en tredjedel från institutionella sponsorer som t ex Vinnova och SSF samt en tredjedel från Lunds Tekniska Högskola.
Mer information och kompletterande illustrationer och fotografier:
Mer information om LUCAS: http://www.lucas.lth.se
Kontaktinformation
KONTAKTPERSONER:
Prof. Boris Magnusson, Boris.Magnusson@cs.lth.se, 046-222 80 44 / 070-623 80 44
Dr. Roger Henriksson, Roger.Henriksson@cs.lth.se, 046-222 96 35 / 070-675 90 07
Jonas Wisbrant, Jonas.Wisbrant@cs.lth.se, 046-222 34 83 / 070-99 89 002
Klamydia ökar bland unga människor i hela västvärlden trots förebyggande insatser med upplysning och råd om kondomanvändning. Enbart i Sverige smittades fler än 26 800 personer under 2003, vilket är en ökning med 9 % från föregående år. De flesta som är infekterade har inga symtom och obehandlade infektioner kan leda till minskad fertilitet hos män och infertilitet hos kvinnor. När de förebyggande insatserna inte håller måste andra åtgärder för att spåra de smittade tillgripas. Ett sätt är att öka provtagningen för klamydia.
Urinprovet beställs på webbsidan www.klamydia.se (on line från 15 september), tas enkelt hemma och skickas in för analys. Svaret kan man själv läsa på nätet genom att åter gå in på webbsidan och knappa in sin personliga kod. Om testet är positivt, dvs. att man har klamydia, uppmanas man att uppsöka läkare för behandling.
– Det här är en metod som skall förenkla provtagningen, öka kunskapen om klamydia och överlåta mer ansvar till individen för sin egna sexuella hälsa, kommenterar AT-läkaren Daniel Novak som är ansvarig för forskningsprojektet.
Projektet genomförs med stöd av Folkhälsoinstitutet och Västerbottens läns landsting. En liknande studie har genomförts med gott resultat bland 22-åriga män i Umeå kommun; nu vidgas möjligheten till att omfatta alla invånare i Västerbottens län och möjligheten att själv beställa hem ett klamydiaprov. På webbsidan kan man också läsa om klamydia, se den aktuella andelen smittade och följa ett urval intressanta länkar.
Kontaktinformation
För vidare information om projektet och om klamydia, kontakta:
Daniel Novak, AT-läkare (projektansvarig)
Enheten för Allmänmedicin, Umeå universitet
Tel: 090-785 10 21
E-post: daniel.novak@fammed.umu.se
En delstudie tar upp frågan om föräldrarna pratat med sitt svårt sjuka barn om döden. Ingen av de 147 föräldrar som hade pratat med sitt barn om döden hade ångrat detta. Däremot hade 69 (27 %) av de 258 föräldrar som inte hade pratat med sitt barn om döden ångrat sig, de flesta därför att de insett att deras barn själva förstått att de skulle dö.
– Personal i vården bör uppmärksamma om barnet förstår att det ska dö och i de fallen stödja de föräldrar som tvekar om de ska prata med sitt barn om döden, menar sjuksköterska Ulrika Kreicbergs som har ansvarat för studien.
Resultaten presenteras i veckans nummer av New England Journal of Medicine, och uppmärksammas i tidningens ledare som anmärkningsvärda för sin potentiella betydelse:
”Pediatriska onkologer kan nu, inte bara från sin egen erfarenhet utan även med stöd av hundratals föräldrar i den presenterade studien, säga att ingen förälder ångrar att de talat med sitt barn om dess död. Om barnet syntes vara medvetet om sin förestående död, vilket de flesta troligen är, är denna kommunikation än mer viktig.”
Studien är en del av Ulrika Kreicbergs doktorsavhandling som presenteras på torsdag den 16 september vid Karolinska Institutet.
På lördag 18 september tar Ulrika Kreicbergs emot The Schweisguth Prize i Oslo för en ytterligare delstudie som ingår i avhandlingen. Det prestigeladdade priset delas ut av International Society of Pediatric Oncology (SIOP) till en junior forskare för bästa vetenskapliga publikationen i samband med den årliga barnonkologikongressen.
Den prisbelönta publikationen, som ännu inte publicerats, handlar om vilka faktorer i vården av det sjuka barnet som har berört föräldrarna mest på längre sikt. Viktiga faktorer kan vara upplevelsen av att smärtor inte lindrats tillräckligt eller om dödsögonblicket varit besvärligt.
– En slutsats man kan dra är att det finns ett värde i att personal är närvarande när barnet dör, säger Ulrika Kreicbergs.
Ytterligare en publikation i avhandlingen visar att föräldrarna hade en överrisk för depression och ångest upp till fyra till sex år efter barnets död. Detta kan ses som ett tecken på att sorgeprocessen efter ett barns död tar längre tid, jämfört med sorgen efter andra nära anhörigas död.
Aktuell publikation:
Talking about death with children who have severe malignant disease.
Kreicbergs U, Valdimarsdottir U, Onelöv E, Henter J-I, Steineck G.
New Engl J Med (2004) 351: 1175-1186.
Avhandling:
To lose a child to cancer. A nationwide study of parental experiences.
Ulrika Kreicbergs, Institutionen för onkologi och patologi samt Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Disputation:
Torsdag 16 september 2004, kl. 9.00, Skandiasalen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Kontaktinformation
Kontakt:
Ulrika Kreicbergs, Karolinska Institutet, tel 08-517 766 13, mobil 070-629 91 02 eller mail: ulrika.kreicbergs@onkpat.ki.se (utom under torsdagens disputation)
Då sparades en del tallar, cirka tio per ha. Tallarna var vid den tidpunkten ungefär 150 år gamla. Sedan har en ny skogsgeneration vuxit upp runt de kvarlämnade tallarna. I en zon upp till cirka fem meter runt tallarna kunde SLU- forskarna se en 20-procentig nedgång av tillväxten hos den nya skogen, jämfört med på tio meters avstånd eller däröver. Av de kvarlämnade träden visade sig de mer välväxande få större negativ effekt på tillväxten i den nya skogen än de långsamväxande.
Produktionsbortfallet beräknas uppgå till 2-3 procent per ha i den nya skogen, sett över en skogsgeneration.
Samtidigt har de kvarlämnade träden vuxit med mer än den produktionsförlust de orsakat i den nya skogsgenerationen. Den ”vinsten” kan man dock inte tillvarata, eftersom evighetsträden är tänkta att stå kvar under flera skogsgenerationer.
Vid slutavverkning idag lämnar man en del träd som så kallade evighetsträd. Certifieringsorganisationerna som FSC och PEFC kräver detta, och det står även i skogsvårdslagen att träd och trädgrupper ska lämnas vid avverkning.
Förutom effekten på den nya skogen uppvisar även de gamla träden ett mycket intressant tillväxtmönster. Effekten av friställningen kulminerade efter omkring 30 år. Dessa träd hade då, trots sin redan höga ålder, dubblerat sin tillväxt i förhållande till före friställningen. Effekten höll dessutom i sig under en 50-årsperiod, vilket är en förvånansvärt lång period.
Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management. Författarna undersöker även om kvarlämnade träd i olika skogstyper och i olika delar av Sverige får olika effekt på produktionen, men det arbetet är ännu inte färdigt.
Kontaktinformation
Rikard Jakobsson, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 86 23, mobiltel 070-651 66 81. E-post: Rikard.Jakobsson@ssko.slu.se
I sin avhandling i kulturgeografi vid Stockholms universitet granskar Lowe Börjeson historien bakom jordbruksintensifiering i ett höglandsområde i norra Tanzania.
Att ”nöden är uppfinningarnas moder” är en gammal och etablerad föreställning som återkommer i många studier av jordbruksutveckling och dess bakomliggande drivkrafter. Tidigare forskning om det studerade området har betonat att det intensiva jordbruket skulle ha framtvingats av en belägringsliknande situation. Militärt överlägsna herdefolk anses ha kontrollerat omkringliggande marker och därmed förhindrat jordbruket i området från att expandera, med tilltagande befolkningstryck och markbrist som följd.
Genom noggranna studier av områdets historiska geografi visar dock Lowe Börjeson att denna hypotes inte har stöd i det historiska källmaterialet. Slutsatsen är istället att den intensifiering som skett i området under 1800-talet och tidigt 1900-tal till stor del har utgjort ”sin egen drivkraft”. Intensiva brukningsmetoder har varit en lyckad strategi för att skapa ökat välstånd även under relativt låg befolkningstäthet. Dessa har i sin tur bidragit till att skapa en betydande inflyttning av folk från omkringliggande trakter som funnit området attraktivt. Genom intensivjordbruket har även goda förutsättningar för handel och utbytesrelationer skapats, vilket ytterligare har stärkt den lokala ekonomin och försörjningstryggheten.
Doktorsavhandlingens titel: A History under Siege: Intensive Agriculture in the Mbulu Highlands, Tanzania, 19th Century to the Present
Disputationen äger rum fredag 17 september kl. 13.15 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Dr. Yusufu Lawi från University of Dar es Salaam, Tanzania.
Lowe Börjeson kan nås på telefon 08-16 48 48 eller via e-post lowe@humangeo.su.se.
Riksdagen har satt som mål att 35 procent av hushållens organiska avfall år 2010 ska behandlas genom kompostering eller rötning. Men hur åstadkommer vi detta och hur når vi alla andra insamlingsmål?
– Det spelar ingen roll hur genomtänkt informationen är om de fysiska systemen inte fungerar. Sopstationerna måste vara bekväma, rena och även estetiskt tilltalande, säger Gunilla Jarlbro, docent i masskommunikation vid Lunds universitet och en av de forskare som medverkar i boken.
Boken är indelad i fyra avdelningar. Lönar det sig att sortera? – handlar om ekonomi och miljö, och här ifrågasätter ekonomer en enligt deras mening ineffektiv avfallspolitik. Hur vill vi ha det? – handlar om människor och sopinsamling. Bekvämt är nyckelordet. Så här gör vi – ger fakta om dagens sophantering. Parter i målet – här kommer intressenterna till tals – Renhållningsverksföreningen, Naturskyddsföreningen och Återvinningsindustrierna.
Formas pocketboksserie är ett led i Formas arbete att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debattforum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor. Tidigare utkomna pocketböcker är Är Eko Reko? Genklippet? Torskar torsken? samt Myter om maten.
Boken ställs ut på Elmia Waste & Recycling på Älvsjömässan 14-17 september. Recensionsex. kan beställas av: Katerina Chrysogeni, 08-775 40 13, katerina.chrysogeni@formas.se
Kontaktinformation
För mer information:
Birgitta Johansson, redaktör, 08-775 4003, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, emilie.von.essen@formas.se
Nätbokhandel
Tid: onsdag den 22 september kl. 13.30 – 14.30
Plats: G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati
Dr Jurgenne Primavera är världsledande vad gäller tropiska kustmiljöproblem, särskilt mangroveskogarnas ekologi och de hot dessa utsätts för genom etablering av bl.a. räkodlingar. Hon har i samarbete med forskare från Stockholms universitet visat att mangroven är ett nyckelområde för rekrytering och uppväxt av fisk och räkyngel och att konventionella räkodlingar skapar negativa ekonomiska och sociala konsekvenser som hämmar en långsiktigt hållbar utveckling. De senaste åren har hon på ett konstruktivt sätt forskat om utveckling av alternativa integrerade odlingar av räkor, fisk, krabbor och mangrove.
Torsdagen den 23 september kl. 13.00-14.00 håller Primavera dessutom ett forskningsseminarium om Philippine mangroves – prospects for rehabilitation and sustainable management.
på Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5, rum 540.
Närmare upplysningar lämnas av professor Nils Kautsky, tfn16 42 51, e-post nils@ecology.su.se
Lena Eriksson vid Stockholms universitet undersöker i sin avhandling i historia varför den kostsamma och administrativt krävande arbetslinjen fick en så framträdande ställning i den tidiga svenska statliga arbetslöshetspolitiken.
Arbetslinjens mål var både att säkra den arbetslösas försörjning och att förmå dem att återgå till den öppna marknadens arbeten. Verksamheten fick därför inte bara ekonomiska konsekvenser. Under det decennium svenska myndigheter tvingades hantera den högsta noterade arbetslösheten i Sveriges historia hade arbetslinjen även långtgående sociala effekter. Dessa fick genomslag på nationell, lokal och individuell nivå, bland annat genom den normgivning och sociala kategorisering som var beståndsdelar av arbetslinjen. Lena Eriksson skildrar några av arbetslinjens konsekvenser för det svenska samhället under ett centralt skede av vår moderna historia.
Doktorsavhandlingens titel: Arbete till varje pris. Arbetslinjen i 1920-talets arbetslöshetspolitik. (Almqvist & Wiksell International)
Disputationen äger rum fredag 17 september kl. 10.00 i hörsal 9, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Jonny Hjelm, Umeå universitet.
Lena Eriksson kan nås på tfn 08-674 71 12, 070-21 21 296 eller e-post lena.eriksson@historia.su.se
Socionomen Annika Nordström har studerat 207 gärningsmän med schizofreni, som under nioårsperioden 1992-2000 för första gången var föremål för rättspsykiatrisk utredning efter våldsbrott. Majoriteten av de män med schizofreni som gör sig skyldiga till våldsbrott i form av misshandel, mord eller dråp är sedan tidigare väl kända inom psykiatriska vården. Studierna visade att nio av tio tidigare hade vårdats inom psykiatrin och sju av tio hade tvångsvårdats. Många hade också haft kontakt med vården strax innan brottet. Två tredjedelar hade tidigare dömts för lindrigare brott och drygt hälften hade ett alkohol- eller drogmissbruk under de senaste åren, vilket gör att även andra samhällsinstanser i många fall har haft kontakt med dessa gärningsmän.
Under åren 1992-2000 överlämnades i Sverige sammanlagt 369 män och 39 kvinnor med schizofrenidiagnos till rättpsykiatrisk vård på grund av våldsbrott. Då kvinnors kriminalitet på många sätt skiljer sig från männens exkluderades dock dessa. Av de 615 personer som var offer för våldsbrott med manlig gärningsman, var drygt hälften okända eller personer som skadats i sitt arbete, som exempelvis poliser, väktare och sjukvårdspersonal. Våldshandlingarna resulterade emellertid i dessa fall sällan i några allvarliga skador. De som visade sig löpa störst risk för allvarlig skada eller död var familjemedlemmar eller manliga bekanta. Under nioårsperioden avled 52 personer till följd av våld begånget av män med schizofreni. Alla utom nio av dessa offer var bekanta med gärningsmannen och 21 var familjemedlemmar. Mödrar löpte som enskild grupp störst risk att utsättas för dödligt våld.
De som gjorde sig skyldiga till våld gentemot familjemedlemmar verkade ha utvecklat sin psykossjukdom tidigare med ett möjligen svårare förlopp än de som riktade sitt våld mot andra.
Vid tiden för brottet var de gärningsmän som gjorde sig skyldiga till dödligt våld i hög grad påverkade av sin psykossjukdom med vanföreställningar och hallucinationer. Samtidig alkoholpåverkan var vanlig då offret var en manlig bekant, men ytterst sällan förekommande då våldet riktade sig mot familjemedlemmar. Många hade en ordinerad antipsykotisk medicinering men endast två personer uppgav att de tog sin medicin.
För att fånga föräldrars upplevelser och erfarenheter intervjuades ett antal mödrar och fäder till män med schizofreni, som överlämnats till rättspsykiatrisk vård efter ett våldsbrott. Det var påtagligt att sonens sjukdom i sig gav upphov till känslor av skuld, rädsla och förvirring. Förekomsten av våldshandlingar påverkade relationerna negativt, både gentemot sonen och vården, och många valde att vara ovetande om vad sonen faktiskt gjort. Besvikelsen gentemot tidigare psykiatrisk vård var stor och många förhoppningar om en positiv utveckling lades på den rättspsykiatriska vården.
Akuta psykotiska tillstånd, missbruk och en bristande motivation för medicinering är kända riskfaktorer för våld, vilket får stöd i avhandlingen. Dessa faktorer kan dock påverkas genom adekvata vårdinsatser, vilket medför möjligheter till preventiva insatser. Huvudansvaret för detta måste tas av den psykiatriska vården. Familjemedlemmar bör ses som viktiga resurspersoner, men initiativ till kontakt, förmedling av kunskap och nödvändigt stöd måste ligga på psykiatrin.
Det bör betonas att även om personer med schizofreni har en förhöjd risk att begå våldsbrott, bidrar denna grupp endast marginellt till det totala våldet i samhället, och majoriteten gör sig aldrig skyldig till några våldshandlingar.
Fredagen den 17 september försvarar Annika Nordström, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Violent offenders with schizophrenia. Quantitative and qualitative studies focusing on the family of origin. Svensk titel: Våldsbrott och schizofreni. Kvantitativa och kvalitativa studier med fokus på primärfamiljen.
Disputationen äger rum kl 9.30 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Leif Lindström, Centrum för klinisk forskning, Västerås.
Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas:
http://publications.uu.se/umu/theses/
Kontaktinformation
Annika Nordström nås via telefon 090-785 64 38 eller e-post annika.nordstrom@psychiat.umu.se
