Björken tar upp ozon via bladens klyvöppningar, som är små justerbara porer som ofta finns på bladets undersida. Dessa öppningar reglerar utbytet av vatten, koldioxid och andra gaser med atmosfären. I det skandinaviska klimatet, med fuktig mark och luft, är klyvöppningarna mer öppna än i ett torrare klimat, och därför blir växterna här mer känsliga för ozon.
Avhandlingen visar att ozon har en negativ inverkan på fotosyntesen och tillväxten. Vid förhöjda ozonhalter fälls bladen i förtid, innan kvävet på ett effektivt sätt dragits tillbaka till övervintrande delar av växten. Därmed förloras kväve som hade kunnat användas för tillväxt under kommande år. Unga träd drabbas särskilt hårt av ozon eftersom deras klyvöppningarna inte stänger sig lika lätt i varm och torr luft som de gör hos vuxna träd.
Minskningen i tillväxt hos björk är bättre relaterad till ozonupptaget genom klyvöppningarna än till koncentrationerna av ozon i den omgivande luften. Inom det internationella arbetet med att fastställa kritiska belastningsgränser för ozon, görs nu ansträngningar för att basera gränsvärdena på upptaget genom klyvöppningarna istället för på halterna i luften.
De negativa effekterna av ozon på tillväxt och bladens åldrande är betydande vid nivåer som ofta överskrids i södra Sverige. Eftersom både halterna av marknära ozon och användandet av björk inom svenskt skogsbruk förväntas öka, är det troligt att ozon kommer att bli en allt viktigare stressfaktor i svenska skogar framöver.
Pressmeddelandet går också att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2004/johan_uddling.shtml
Johan Uddling disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i fysiologisk botanik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Uptake of ozone and its impact on silver birch”. Disputationen har ägt rum.
För mer information, kontakta:
Johan Uddling
Botaniska institutionen
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 2631
Mobilnr: 070-27 73 335
E-post: johan.uddling@botany.gu.se
——————————————————–
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Kommer det i framtiden vara möjligt att rutinmässigt analysera hela genomet? Kan sjukvårds-insatserna optimeras som en effekt av tidigare åtgärder baserade på kunskap om vår arvsmassa och livsstil? Säger DNA-profilen något om benägenheten för kriminellt handlande? Databaser med genetisk information – vilka regler, möjligheter och begränsningar finns? Kan vi hantera kunskapen om våra gener och vårt genetiska arv? Och vem har tillgång till denna kunskap?
Det här är några av de viktiga frågor som belyses i en öppen populär- och tvärvetenskaplig konferens: ”DNA-analyser, DNA-register och biobanker”. Vilken ställning vi tar i de här frågorna kommer att spela stor roll för hur samhället kommer att se ut i framtiden. Det är därför viktigt att debatten inte bara förs bland en liten grupp experter, utan att så många människor som möjligt sätter sig in i frågorna, tar ställning och för fram sina synpunkter.
Inbjudna är politiker, forskare och företrädare för berörda myndigheter och organisationer. Platser är reserverade även för media.
Tid & plats:
14 oktober 2004, kl. 9:30 i Riksdagens andrakammarsal.
Fullständigt program: se länk nedan.
Arrangörer:
Konferensen arrangeras av Gentekniknämnden, BioteknikForum, Cancerfonden, Datainspektionen, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Landstingsförbundet, RIFO – Sällskapet Riksdagsmän och Forskare, Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Science Generation, Socialstyrelsen, Wallenberg Consortium North, Vetenskap & Allmänhet samt Vetenskapsrådet.
Kontaktinformation
Birgit Postol, assistent, Gentekniknämnden, 08-508 846 32 E-post: genteknik@genteknik.se
Marlene Truedsson, informatör, Vetenskapsrådet, 08-546 44 110 E-post: marlene.truedsson@vr.se
Den heter RHIC och finns på Brookhaven National Lab på Long Island utanför New York. Fysiker från Lund har varit med och byggt delar av PHENIX, en detektor som mäter de skurar av partiklar som varje kollision ger upphov till. I mer än trettio år har man gjort sådana här experiment och uppnått allt högre förtätning av energi och allt högre temperaturer i det oerhört lilla kollisionsområdet. Henrik Tydesjö från Avd f högenergifysik i Lund har arbetat vid PHENIX och diskuterar de resultat som uppnåtts.
Kvarkar är materiens allra minsta beståndsdelar och gluoner är partiklar genom vilka kvarkarna växelverkar med varandra. Atomkärnans protoner och neutroner består av kvarkar men för att dessa ska kunna uppträda i fri form krävs mycket höga energier. Sådana rådde efter Big Bang. Då bestod världsalltet av ett plasma av kvarkar och gluoner. Men bara i ca en hundratusendels sekund! Sedan bands kvarkarna i protoner, neutroner och andra elemenarpartiklar.
– Det kvark-gluonplasma som uppstår vid experimenten har ännu kortare livstid, säger Henrik Tydesjö. Det är omöjligt att registrera det direkt utan man måste leta efter spår i de processer som inträffar bråkdelar av sekunder senare. Och man har genom åren följt flera olika slags spår.
1999 lancerades en ny idé. Kvarkar har mindre elektriska laddningar – såväl positiva som negativa – än de elementarpartiklar de bygger upp.
– Man mäter den sammanlagda laddningen – nettoladdningen – hos de partiklar som registreras i ett begränsat område av detektorn, förklarar Henrik Tydesjö. Genom att studera hur detta värde fluktuerar mellan olika kollisioner kan man fastställa huruvida det dessförinnan funnits fria eller bundna kvarkar i området. Ett plasma ger lägre fluktuationer.
– Mina undersökningar av mätresultaten vid PHENIX visar att laddningsfluktuationerna verkligen är mindre än vad som kan förväntas från vanlig materia.
– Kollisionerna mellan atomkärnorna är inte alltid rena frontalkollisioner. I min studie har jag noterat att ju mer ”centraliserade” kollisionerna är desto mindre är också fluktuationerna. Detta är precis vad man kan förvänta sig då man har lyckats skapa ett kvark-gluonplasma.
– Många resultat från experimenten är svårtolkade, men en majoritet av dem som forskar på det här området anser att man redan har lyckats framställa kvark-gluonplasma och påvisa det. Även jag anser att bevisen är övertygande. Inom en tioårsperiod har vi säkert nått full visshet – om inte förr så när en ännu kraftfullare maskin – LHC – står färdig att användas vid CERN i Genève, slutar Henrik Tydesjö.
Kontaktinformation
Henrik Tydesjö nås på tel 0708 85 14 96. Han disputerar torsdagen den 7 oktober. Hans doktorsavhandling heter Net-Charge Fluctuations in Ultra-Relativistic Nucleus-Nucleus Collisions.
David J. Gross
Kavli Institute for Theoretical Physics vid University of California, Santa Barbara, USA,
H. David Politzer
California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, USA, och
Frank Wilczek
Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA.
En färgstark upptäckt i kvarkarnas värld
Vad är det minsta som fi nns? Hur bygger dessa partiklar upp allt vi ser omkring oss? Vilka krafter verkar i naturen och hur fungerar de egentligen?
Årets Nobelpris i fysik berör dessa fundamentala frågor, som sysselsatt fysiker under hela 1900-talet och som fortfarande engagerar och utmanar såväl teoretiker som experimentalister vid de stora partikelacceleratorerna.
David Gross, David Politzer och Frank Wilczek har gjort en viktig teoretisk upptäckt som rör den starka kraften, eller ”färgkraften” som den också kallas. Den starka kraften är den kraft som dominerar i atomkärnan, den som verkar mellan kvarkarna inuti protonen och neutronen. Det årets pristagare upptäckte var något som vid första anblicken kan tyckas helt motsägelsefullt. Tolkningen av deras matematiska formel blev nämligen att ju närmare varandra kvarkarna är, desto svagare blir ”färgladdningen”. När kvarkarna är riktigt nära varandra är kraften så svag att de nästan uppträder som fria partiklar. Detta, som beskriver vad som händer partiklarna när avstånden blir allt mindre utan att nå fram till noll, kallas asymptotisk frihet. Omvänt gäller när kvarkarna avlägsnar sig från varandra; kraften blir starkare när avståndet ökar. Egenskapen kan liknas vid ett vanligt gummiband. Ju längre man sträcker ut det, desto starkare blir kraften.
Upptäckten sammanfattades 1973 i en elegant matematisk
formel som ledde till en helt ny teori, kvantkromodynamiken, QCD. Denna teori blev en viktig pusselbit i den s.k. standardmodellen, som beskriver all den fysik som är förknippad med den elektromagnetiska kraften (som verkar mellan laddade partiklar), den svaga kraften (som har betydelse för solens energiproduktion) och den starka kraften (som alltså verkar mellan kvarkar). Med kvantkromodynamikens hjälp kan fysikerna äntligen förklara varför kvarkarna endast uppträder som fria partiklar vid extremt höga energier. I protonen och neutronen följs de alltid åt tre och tre.
Med denna upptäckt har David Gross, David Politzer och Frank Wilczek tagit fysiken närmare uppfyllelsen av en storslagen dröm, nämligen en samlad teori som även innefattar gravitationen – en teori för allt.
David J. Gross, född 1941 (63 år) i Washington, DC, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1966 vid University of California, Berkeley. Professor vid Kavli Institute for Theoretical Physics vid University of California, Santa Barbara, USA. www.kitp.ucsb.edu/community/ITPBios/David.html
David H. Politzer, (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1974 vid Harvard University. Professor vid Department of Physics, California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, USA. www.theory.caltech.edu/people/politzer
Frank Wilczek, född 1951 (53 år) i Queens, NY, USA (amerikansk medborgare). Doktorsgrad i fysik 1974 vid Princeton University. Professor vid Department of Physics, Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, USA. www.web.mit.edu/physics/facultyandstaff/faculty/frank_
wilczek.html
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, som delas lika mellan pristagarna. Mer information: www.kva.se och www.nobelprize.org
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Jonas Förare, vetenskapsredaktör, tel. 08-673 95 44, 0703-27 72 00, jonas@kva.se och Eva Krutmeijer, informationschef, tel. 08-673 95 95, 0709-84 66 38, evak@kva.se
Tack vare det internationella genomprojektet (kallat HUGO projektet) publicerades sekvensen för de 3 miljarder DNA-baser som utgör människans arvsmassa i april 2003. Lovisa Lovmar har använt denna sekvensinformation för att studera genetiska sekvensvariationer, polymorfier som förutom att direkt förorsaka eller bidra till sjukdom, kan användas som genetiska markörer för att identifiera faktorer bakom våra vanligaste sjukdomar. Hon var med och genomförde ett omfattande metodutvecklingsarbete för analys av genetiska markörer (genotypning) varav flera utvärderades och tillämpades i epidemiologiska studier.
I ett samarbete med Karolinska Institutet undersöktes sambandet mellan polymorfier i genen för östrogenreceptorn och risken för bröstcancer och livmodercancer hos ca 4000 svenska kvinnor. Forskarna fann att en kombination av genetiska variationer var associerade med en ökad risk för bröstcancer medan en annan bidrog till en minskad risk för livmodercancer.
Lovisa Lovmar utvecklade även metoder som tillåter parallell analys av ett stort antal prover och genetiska variationer samtidigt. Med metoden kan man även bedöma kvaliteten på analysen. Eftersom DNA-baserna, som utgör det genetiska materialet, är desamma för alla organismer kan metoderna även användas för andra organismer.
Med en av de nya metoderna kan till exempel generna hos stammar av humant rotavirus analyseras. Detta virus orsakar diarré hos barn och leder till cirka en halv miljon dödsfall per år i världen. Metoden användes som en del av en epidemiologisk studie av infektiösa rotavirusstammar i Nicaragua.
Lovisa Lovmar var också med och utvärderade två metoder för att öka mängden av DNA från ett prov genom kopiering av hela människans genom. Hon fann att en av metoderna, helgenomamplifiering, gav DNA-material som var lika bra som det ursprungliga.
– Detta är lovande med tanke på de dyrbara insamlade proverna som finns i biobanker, och för prover som det finns väldigt små mänger av, säger Lovisa Lovmar.
– Metoden gör det möjligt att utföra mer än 1000 gånger fler genotypanalyser än om man använder original DNA-proverna direkt.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Lovisa Lovmar på 018-611 29 25
018-611 28 73 eller via e-post: Lovisa.Lovmar@medsci.uu.se
Utbildningen är ett led i statens långsiktiga kompetensförsörjning och strävan efter ökad mångfald bland sina medarbetare. KKR har på uppdrag av regeringen tagit fram konceptet för utbildningen, som anordnas av Stockholms universitet. Förhoppningen är att den nya förvaltningsutbildningen senare även ska kunna ges av högskolor på andra orter. Det första programmet startar vid Stockholms universitet i början av 2005 med ansökningstid den 15 november i år.
– Många invandrade akademiker är arbetslösa. Sverige har inte råd att gå miste om deras kunskap och kompetens, och statliga myndigheter måste bli långt bättre på att bereda plats för invandrade svenskar, säger biträdande finansminister Gunnar Lund, som ansvarar för förvaltningsfrågor.
Den nya utbildningen heter Högre praktisk förvaltningsutbildning. Den är ettårig (40 poäng) med inriktning på statlig förvaltning och inkluderar 10 veckor praktik på en myndighet. Ett 30-tal myndigheter erbjuder praktikplatser. Utbildningen och praktikperioden innebär dock ingen garanti för anställning.
Den nya utbildningen riktar sig till personer som är motiverade att arbeta i staten och att vara med att utveckla statsförvaltningen, som idag befinner sig i ett spännande förändringsskede.
För att vara behörig till förvaltningsutbildningen krävs bland annat en tidigare fil.kand. eller annan högskoleexamen motsvarande 120 poäng samt kunskaper motsvarande grundkurs 20 poäng i minst ett vanligt förekommande invandrar- eller minoritetsspråk. Den som söker till utbildningen ska också ha de språkkunskaper i svenska som krävs för svensk högskoleutbildning, dvs. svenska B (Komvux) eller godkänt s.k. TISUS-test samt engelska A.
Den som vill veta mer om utbildningen kan vända sig till Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet alternativt besöka www.statsvet.su.se.
För ytterligare information, kontakta:
Claes Linde, adm. chef, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet,
08-16 30 89, claes.linde@statsvet.su.se
Eva Brandorf, KKR, 070-2717382
*Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR) arbetar för en effektivare statsförvaltning i medborgarnas tjänst. Rådet erbjuder myndigheter stöd i form av kunskaper, erfarenhetsutbyte och metoder inom områdena verksamhetsutveckling, förvaltningskunskap, chefsutveckling och kompetensförsörjning.
Under oktober månad kommer svensk modern polarforskning att presenteras på Arlas mjölkpaketbaksidor. Där kan mjölk- och fildrickare i Mellansverige läsa om vardagligheter som grodor och fåglar – alltså inte den forskning som ses som traditionell polarforskning. Att polarforskning är en mångsidig och varierad verksamhet framgår genom att tre forskare, inom vitt skilda discipliner, beskriver verksamheten polarforskning.
Polarforskningssekretariatet arbetar aktivt med att stimulera barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och forskning. Detta har hittills framför allt skett genom möten mellan elever och forskare som presenterar sin spännande forskning, men även genom speciella stipendier för lärare. Via Arlas mjölkpaketbaksidor ges ytterligare en möjlighet att nå barn och ungdomar, och på paketen hänvisas till www.polar.se/vetgirig, en av sekretariatets webbsidor där elever och lärare får hjälp i sökandet efter polarforskningskunskap.
Polarforskningssekretariatet etablerades 1984 med uppgift att främja och samordna svensk polarforskning. Svenska forskningsintressen har vunnit ett avsevärt anseende under denna period och sekretariatet har genom sin verksamhet grundlagt den bas som svensk polarforskning idag vilar på.
Trevlig läsning och trivsamma frukostar
önskar Polarforskningssekretariatet
Kontaktinformation
Eva Grönlund, Polarforskningssekretariatet
Telefon: 08-673 97 30 och 070-344 92 51
E-post: eva.gronlund@polar.se
Den omgivande sociala miljön – attityder, lagar, riktlinjer, tillgång till hjälpinsatser och hur de ges – är viktigast för de funktionshindrades möjligheter till och upplevelse av aktiviteter i sina dagliga liv, t.ex. personlig omvårdnad, hushållsgöromål och fritidsintressen. Tillgången till stöd från andra i dessa aktiviteter var mer betydelsefull för att kunna förutsäga problem med delaktigheten i samhällslivet än personliga faktorer och sådana som har med sjukdomen eller skadan att göra. Det är därför viktigt att uppmärksamma samspelet mellan den funktionshindrade och personer i dennes närhet, och att också inbegripa den vidare miljön för att möjliggöra aktivitet och delaktighet.
Vad gäller samhällets insatser var den individuella planeringen av rehabiliteringsinsatser på sjukhus inte anpassad till patienternas varierande önskemål om att delta. Sett över tiden var rehabiliteringsinsatserna inte heller tillräckligt anpassade till patienternas föränderliga behov under rehabiliteringsprocessen.
Möjligheten för personer med fysiska funktionshinder att vid valfri tidpunkt vara engagerade i för dem betydelsefulla aktiviteter på det sätt de vill är av stor betydelse för hur de upplever sitt funktionshinder. Det framkom t.ex. att funktionshindrade som behövde hjälp av andra trots det upplevde sig som oberoende och självständiga om den hjälp de fick var tillräcklig. När det sätt på vilket de utövade aktiviteter förändrades i och med att de blev funktionshindrade – genom hjälpmedel, bostadsanpassningar och personalinsatser – förändrades också hemmets betydelse för dem. Några upplevde inte längre sitt hem som sitt när de inte kunde vara engagerade i aktiviteter på samma sätt som tidigare.
Avhandlingen baseras på fyra intervjustudier och en enkätstudie. Dessa kunskaperna har betydelse för planering och utformning av rehabiliteringsinsatser, både på individnivå och samhällsnivå.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för arbetsterapi, och har titeln ”Living with physical disability – experiences of the rehabilitation process, occupations and participation in everyday life”. Svensk titel: ”Att leva med fysikt funktionshinder – erfarenheter av rehabiliteringsprocessen, aktiviteter och delaktighet i dagligt liv”.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är docent Ulla Sonn, Institutionen för fysioterapi och arbetsterapi, Göteborgs Universitet.
Kontaktinformation
Maria Larsson Lund är uppvuxen i Överkalix och numera bosatt i Boden, där hon arbetar vid avdelningen för arbetsterapi, Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. Hon kan nås via e-post: maria.larsson-lund@ltu.se
1994 inrättades sju nyinrättade forskningsstiftelser. Pengarna till dem, ca 18 miljarder kronor, kom från de nedlagda löntagarfonderna. Målet med forskningsstiftelserna var att forskningen skulle bli mer samhällsrelevant och ske i samverkan med näringslivet. Det här har inneburit en i grunden förändrad forskningspolitik i Sverige.
De vetenskapsteoretiska grunderna för denna förändring analyseras av Malin Mobjörk i en studie av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Malin Mobjörk är nybliven doktor vid Tema vatten, Linköpings universitet.
I sin analys utgår hon från den förändrade syn på vetenskap och forskning som slagit igenom på 1990-talet. Borta är det gamla idealet att vetenskapen ska eller kan vara objektiv och opartisk. Istället betonas vetenskapens sociala och kulturella sammanhang, dess kontext.
Men, finner hon, denna insikt om vetenskapens kontextberoende tycks falla bort i den faktiska forskningspolitiken. Underförstått finns det gamla idealet kvar, att de forskningsresultat som kommer fram är allmängiltiga.
Mistra ska stödja forskning som stärker Sveriges konkurrenskraft och som bedrivs tvärvetenskapligt. Forskningen ska resultera i lösningar, eller förslag på åtgärder, på viktiga miljöproblem. Utgångspunkten för Mistra är att vi idag vet tillräckligt om orsakerna och att miljöproblemen är färdigdefinierade. Nu gäller det att hitta lösningar.
Det innebär att många frågor åsidosätts, frågor som kan vara djupt konfliktfyllda och värderingsberoende. Det innebär också att grundläggande forskning försummas, liksom forskning för att upptäcka nya problem.
Resultatet blir en likriktning av den forskning som Mistra finansierar. Den inriktas på redan definierade problem. Huruvida dessa är de mest relevanta ifrågasätts inte, inte heller själva problemformuleringen.
Inom Mistra efterlyses mer samhällsvetenskaplig och problematiserande forskning. Betydelsen av mångfald och komplexitet betonas. Samtidigt ställer Mistra upp ramar som begränsar sådan forskning.
– Med Mistras styrning försvåras snarast det nytänkande man säger sig vilja ha, något som man själv tycks vara omedveten om, konstaterar Malin Mobjörk.
En slutsats är att forskningspolitiken präglas av en oreflekterad ambivalens, och följdriktigt har hon döpt sin avhandling till ”En kluven tid”.
Kontaktinformation
Telefon till Malin Mobjörk 013 – 28 22 77, e-post: malmo@tema.liu.se
Kontaktinformation
Mer information: http://nobelprize.org
Det finns de som hävdar att George W Bush var helt oförberedd när det handlar om utrikespolitik när han tog plats i Vita huset, personer som också hävdar att han ända sedan den 11 september 2001 har utvecklat en neokonservativ syn på utrikesfrågorna.
Delar av USA:s nuvarande utrikespolitik anses inspirerad av en strävan att i grunden förändra världen – bakgrunden till detta förhållningssätt finns dels att finna i den franska revolutionens idéer, dels hos amerikanska intellektuella som gått från extrem radikalism till konservatism.
Centralt i deras idévärld är att USA är en unik nation, bärare av universella principer som bör vara vägledande för alla.
Mike Winnerstig, fil dr i statsvetenskap och säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, besöker Populärvetenskap i morgon kväll (5 oktober) och diskuterar bland annat den ideologiska utvecklingen i USA och analyserar effekterna på amerikansk politik.
Den 14 oktober är det dags att lägga den amerikanska valmaskinen under lupp.
Då kommer Cynthia Kite, universitetslektor i statsvetenskap vid Umeå universitet, till Luleå för att diskutera om valet i USA handlar om en tydlig värdekonflikt mellan de båda kandidaterna och om vilken agenda John Kerry vill etablera för USA om han blir USA:s nästa president.
Den tredje föreläsningen i serien handlar om USA ur ett religiöst perspektiv – utan tvekan kan landet betraktas som västvärldens mest religiösa. 40 procent av befolkningen går i kyrkan minst en gång i veckan och 80 procent säger sig tro på gud.
Den så kallade ”Jesus-effekten” i amerikansk politik diskuteras allt oftare – George W Bush beskriver sig exempelvis själv som pånyttfödd kristen och den kristna högern i USA har stort inflytande på såväl inrikes- som utrikespolitiken.
Arne Rasmusson, docent i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Umeå universitet, diskuterar i sin föreläsning den 19 oktober religionens starka ställning i USA och hur den påverkar den politiska debatten och det civila samhället.
Dagar: 5, 14 och 19 oktober
Tid: Klockan 19.00
Plats: LKAB-salen, Alfa-Huset, Luleå tekniska universitet
Välkomna!
Upplysningar: Soy Lundqvist, tel. 0920-49 16 06, 070-527 29 11, soy.lundqvist@ltu.se eller Elisabeth Engren, tel. 0920-49 16 19
Man måste inte vara expert i professionell bemärkelse för att vara kunnig på aktiefondsmarknaden. Man kan få mycket kunskap om man har förmåga och möjlighet att ta till sig relevant information som publiceras i affärspressen. Forskningsresultatet visar också att de konsumenter som har egna kontaktpersoner hos bankerna är mycket nöjda med detta och att dessa rådgivare påverkar kundlojaliteten.
Intresset för aktiefonder har ökat dramatiskt under de senaste två decennierna och idag äger de flesta svenskar aktiefonder. Svenskarna är i ett världsperspektiv unika på två sätt. Ingen annan nationalitet satsar en så stor del av sitt sparande på aktier som svenskarna samt att man infört PPM-systemet som i praktiken gör alla till aktörer på aktie- och räntefondsmarknaden. Generellt sett har de flesta aktiefondsköparna lågt engagemang och låg kunskap om aktiemarknaden. Deras intresse ligger i att få en något bättre avkastning på sitt sparande än den ränta som bankerna betalar.
Marknadsföringsgruppen vid Företagsekonomiska institutionen bedriver sedan många år forskning om investeringar i aktiefonder. Förutom ovanstående exempel diskuteras frågor som t ex ”Hur påverkar kunskap och engagemang PPM fondsvalet?” och ”Vad kännetecknar etiska fonder och vilken roll spelar de?”
På Handelshögskolans dag presenteras forskning och resultat under temat
Aktiefondsköp: kunskap, etik och rådgivning
Sal B32, kl 11.45 – 13.15 (för hela temat)
På vår webbplats finns två intressanta rapporter av professor Rita Mårtenson:
”Framgång på aktiemarknaden: kunniga konsumenter får högre avkastning”
”Kontaktpersoners inflytande på kundernas aktiefondsval”
Adressen är: http://www.handelsgu.webhotel.tripnet.se/item.aspx?id=7243
Övriga programpunkter på Handelshögskolans dag den 3 oktober:
Alla programpunkter äger rum på Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Företagen och samhället
En serie samtal om företagens roll och ansvar i samhället.
Värd och moderator för samtalen är Karl Palmås, projektledare för ”Business in Society”.
Sal: B33, kl 11.00 – 15.00 (för hela temat)
Kan företag vara etiska?
Om företagandet ur ett etiskt perspektiv.
Har företagandet politiserats?
Om direktörer, ingenjörer och konsumenter som politiska aktörer.
Vem tar ansvar för finansbubblor och börsras?
Om företagens, bankernas och mediernas ansvar på finansmarknaden.
Redovisning i entreprenörskap
Forskningsprogrammet handlar om att studera hur entreprenörer använder redovisning när de utvecklar och introducerar nya produkter. Professor Olov Olson, Företagsekonomiska institutionen, presenterar programmet.
Sal B34, kl 11.30 – 13.00 (för hela temat)
Snabbt organiskt växande företag i Sverige – tillväxttakt, kassaflöde och konkurser
Entreprenörers delaktighet i att producera redovisning
Framgångsrika entreprenörer och redovisning
Redovisningens roll i entreprenöriellt risktagande
Ett mer detaljerat program för Handelshögskolans dag finns på http://www.handelsgu.webhotel.tripnet.se/item.aspx?id=7096
Välkommen!
Handelshögskolans dag ingår i Universitetets vecka och vänder sig till den breda allmänheten. I populärvetenskapliga föreläsningar presenteras ett urval av vår forskning.
För ytterligare information kontakta:
Maria Norrström, informatör
Telefon: 031-773 12 47, mobil: 0709-22 66 89
E-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
_____________________________________________________
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Trots att mycket av teorin inom området förutsäger att människor i första hand är individuellt rationella och ser till sina egna intressen visar empirisk forskning om sociala dilemman att människor ofta samarbetar för att bevara en resurs. Graden av samarbete varierar dock beroende på situation. Forskningen inom området har i stort fokuserats på situationer där ökad rättvisa antas öka graden av samarbete. I många beslut står dock rättvis fördelning i konflikt med bevarande av naturresurser. Vid implementering av policy för att minska resursanvändning kan rättvisa antas minska graden av samarbete kring bevarandet av naturresurser. Ett exempel är politikers beslut om införande av vägavgifter där en ökad avgift förbättrar miljön men samtidigt minskar rättvisan mellan grupper i samhället.
I avhandlingen studeras situationer där en beslutsfattare står inför konflikter inte enbart mellan egenintresse och resurshänsyn utan också mellan rättvisa och resurshänsyn. I Studie I och II undersöks människors fördelningsbeslut med hjälp av ett dataspel där deltagarna upprepade gånger väljer mellan att upprätthålla rättvisa mellan två grupper och att bevara en resurs. Deltagarna har också möjlighet att maximera sin egen vinning. Resultaten visar att människor reagerar på ökad orättvisa mellan grupper (där man inte själv är medlem) genom att försöka minska skillnader i tilldelning mellan grupperna trots att detta leder till ökad användning av resurser. Man är dock inte villig att helt utarma en resurs utan försöker kompromissa mellan rättvisa och resurshänsyn. I Studie III undersöks hur människors bedömningar av fördelningsrättvisa påverkas av att antalet grupper ökar. Ett antagande är att när antalet grupper är fler än två jämförs alla grupper med varandra och en samlad intuitiv bedömning av rättvisa görs. Rättvisemotivets styrka antas alltså inte enbart bero på skillnader mellan den grupp som får lägst och den som får högst tilldelning utan också på hur många grupper som tilldelas. En hypotes om att bedömd rättvisa är omvänt relaterat till medeltalet av skillnader mellan grupper testas och får stöd. En tänkbar konsekvens av detta är att åtgärder som uppfattas som orättvisa (t ex sparpaket inom organisationer, företag, stat och kommun) kan verka mer rättvisa (och därför lättare genomföra) när fler grupper drabbas. Om t ex en stor grupp som låginkomsttagare delas upp i undergrupper som vårdbiträden, barnskötare och städare o s v möjliggörs ett antal jämförelser mellan grupper som har liten eller ingen skillnad i inkomst. Orättvisa kan då upplevas minska trots att den objektiva rättvisan inte påverkats. Negativa (miljö)effekter orsakade av konflikter med rättvisa antas därför i de flesta fall minska när antalet grupper som jämförs ökar. I Studie IV undersöks hur kommunpolitiker i Stockholm, Göteborg och Malmö vid beslut om nivå av vägavgifter ser på konflikter mellan mål som egenintresse (att maximera intäkter från ett vägavgiftssystem), rättvisa (att minimera skillnader mellan grupper) och miljö (att bevara en knapp naturresurs som ren luft). Resultaten visar att för en majoritet av dessa politiker existerar ovan nämnda konflikter i en verklig beslutssituation. Konflikten mellan framför allt rättvisa och bevarande av naturresurs befaras leda till att miljömålet att minska koldioxidutsläpp från bilar inte kan uppnås.
Avhandlingens titel: Goal conflicts in decisions to allocate resources
Avhandlingsförfattare: Lars-Olof Johansson , tel. 031-141691(bost.), 031-773 4696(arb.)
e-post:.lars-olof.johansson@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Mark van Vugt, Southampton
Tid och plats för disputation: Fredagen den 22 oktober 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Glappet härrör från mekaniskt spel bland annat mellan kuggarna i växellådan. Speciellt uppstår problem vid övergång från motorbromsning till gaspådrag, en så kallad tip-in-manöver, då glappet måste passeras. Om motorn tillåts accelerera fritt under passagen, kommer kuggarna att återfå kontakt med en hög hastighetsskillnad, motorsidan roterar snabbare än hjulsidan av glappet. Detta ger upphov till ett så kallat slag, det vill säga en plötslig acceleration av fordonet, vilket upplevs som obekvämt för passagerarna.
Slagfenomenet är lätt att känna som passagerare i ett äldre fordon. Moderna fordon har ofta någon slags kompensering för glappet i det elektroniska motorsystemet. Denna kompensering fungerar dock inte alltid på önskvärt sätt. Inom fordonsindustrin betraktas glapp-problematiken som svår, och fram till nyligen har endast relativt enkla reglermetoder för glappkompensering använts.
Genom att förbättra regleringen av motorns vridmoment under den snabba glapp-passagen, kan fordonets komfort förbättras. Det blir också möjligt att tillåta större glapp i drivlinan med bibehållen komfort, vilket leder till lägre tillverkningskostnad för drivlinekomponenter.
I sin doktorsavhandling presenterar Adam Lagerberg olika reglertekniska metoder för glappkompensering. Några av dessa har tidigare använts för andra system med glapp, och utvärderas här i den aktuella tillämpningen. Andra metoder bygger på ny reglerteknisk forskning, exempelvis så kallad modellprediktiv reglering. Dessutom presenteras en metod för att beräkna en ideal styrning genom glappet.
Resultatet visar att de moderna reglermetoderna ger möjlighet till förbättrad prestanda, men att ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete krävs innan dessa metoder kan användas i praktiken. De mer avancerade reglermetoderna kräver mätning av ett flertal storheter i drivlinan som inte är direkt åtkomliga. Till exempel behövs information om glappets storlek och möjlighet att följa glapp-passagen i realtid.
I avhandlingen presenteras metoder för hur dessa storheter kan beräknas trots att direkta givare saknas. I stället används så kallad parameter- och tillståndsestimering, baserat på Kalmanfiltrering. Datorsimuleringar och experimentella resultat visar att dessa virtuella givare ger mätsignaler av hög kvalitet.
Avhandlingsarbetet har varit ett delprojekt inom Integrerad drivlinestyrning, ett forskningsprogram som bedrivits i samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Volvo Personvagnar och Volvo Lastvagnar.
Avhandlingen ”Control and Estimation of Automotive Powertrains with Backlash” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 1 oktober 2004 kl 09.30 i sal HC3, Hörsalsvägen 14, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information
Adam Lagerberg är doktorand vid Institutionen för signaler och system, Chalmers, men arbetar vid Ingenjörshögskolan i Jönköping.
Tel: 036-15 75 45
E-post: adam.lagerberg@ing.hj.se eller al@s2.chalmers.se
WWW: www.hj.se/~laad eller www.s2.chalmers.se/~al
Att köra avverkningsmaskin är ett krävande arbete. Föraren måste behärska närmare 50 olika spak- och knappfunktioner för att fälla och kapa träden på ett korrekt sätt. Arbetet är stressigt. Det är också vanligt med fysiska besvär från nacke och axlar.
Men en pilotstudie vid Skogforsk visar att arbetet blir mindre ansträngande när delar av avverkningsarbetet automatiseras. Det går också fortare när föraren inte behöver styra varje rörelse hos kranen.
Prestationsökningen är särskilt stor hos ovana förare. I jämförelse med en erfaren förare jobbade en ovan förare 75 procent långsammare när automatiken inte var inkopplad. Med automatiken påslagen var prestationen bara 20 procent sämre.
– Normalt tar det fyra år att bli så bra. Med automatisk kranstyrning skulle inlärningstiden alltså kunna förkortas avsevärt, säger Björn Löfgren, forskare på Skogforsk. Men vi tror också att vana förare kommer att prestera bättre med hjälp av automatisering.
Studien genomfördes med hjälp av en skogsmaskinsimulator och elever på Jälla skogsbruksskola utanför Uppsala. Eleverna fick först köra simulatorn som en vanlig skogsmaskin, sedan med automatiska funktioner inkopplade.
Ökar utvecklingstakten
Hittills har skogsmaskinsimulatorer bara använts för att utbilda maskinförare, men sedan ett år använder Skogforsk samma teknik för att bedriva forskning och utveckling.
– Simulatorn är ett suveränt forskningsverktyg, eftersom vi kan testa olika idéer och koncept utan att behöva bygga nya skogsmaskiner. Min vision är att vi på 15 till 20 års sikt har helt förarlösa skogsmaskiner, säger Björn Löfgren.
Kontaktinformation
Kontakt
Björn Löfgren, Skogforsk. Tel: 018-18 85 81, 070-589 85 76
Studenternas syn är klar. För dem är laborationerna avgörande för lärandet i biokemi och de tycker därför också att det är viktigt att det arbetet bedöms.
Utgångspunkten för Bergendahls studie var att det hävdas att experimentellt arbete i naturvetenskapliga ämnen är viktigt för lärande.
– Men jag tyckte också att det var berättigat att fråga vad studenterna lär sig under laboratoriearbete. De laborativa momenten i exempelvis kemikurser anses centrala, men de är både tidskrävande och dyra. Samtidigt tycks det experimentella arbetet sällan tas på allvar i tillräckligt hög grad för att tas med i bedömningen av studenternas uppnådda kunskap, säger Christina Bergedahl.
– Om examinationen är viktig för vad man lär sig så borde den kunna utnyttjas på ett positivt sätt i syfte att nå de uppsatta lärandemålen. Kurser och examinationsuppgifter skulle strategiskt kunna designas för ett meningsfullt lärande, menar Bergendahl.
Syftet med avhandlingsarbetet har varit att hitta vägar som kan användas för att utveckla studenternas kompetens, att nå mer komplexa lärandemål och att hitta olika vägar att bedöma komplext lärande i biokemiundervisningen på universitetsnivå.
– Speciellt har jag studerat hur utveckling och bedömning av experimentellt arbete kan utnyttjas som hjälpmedel för att stödja lärandet, berättar Bergendahl
I avhandlingen analyseras hur förändringar av två kemikurser påverkar lärandet.
Huvudresultaten kan sammanfattas i följande mer generella punkter:
• Studenter ser det experimentella arbetet som avgörande för sitt lärande i biokemi och att det därför är viktigt att bedöma.
• Det är viktigt att involvera både studenter och lärare i diskussionen av mål och kriterier. Dessutom visade studien klart betydelsen av att uttrycka dessa mål och kriterier tydligt.
• Introduktionen av fler och relevanta bedömningsformer hjälper studenterna att göra framsteg och att utveckla sin kompetens. En kombination av metoder krävs dock för att man skall kunna göra en högkvalitativ och allsidig bedömning.
• Ett mindre detaljstyrt experimentellt arbete utvecklar studenternas lärande: att planera, angripa problemet ur olika perspektiv, att utvärdera och ta ställning till sina egna resultat befrämjar utvecklingen av kompetens och medför fördjupning av kunskapen.
• Feedback från lärare och studenternas egen reflektion om både ämnesinnehåll och sitt eget lärande, liksom känslomässiga faktorer visade sig vara centrala för komplext lärande.
E-publicering av avhandlingen finns på: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=313
Lördagen den 2 oktober försvarar Christina Bergendahl, kemiska institutionen, Umeå universitet , sin avhandling med titelnDevelopment of Competence in Biochemical Experimental Work. Assessment of complex learning at university level.
Disputationen äger rum den 2 oktober 2004 kl.10.00 i sal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Lars Owe Dahlgren,institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Christina Bergendahl nås på:
Kemiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 68 27
E-post: Christina.bergendahl@chem.umu.se
