Hepatit B-viruset (HBV) tillhör familjen Hepadnaviridae, en grupp små virus som specifikt infekterar leverceller och där orsakar gulsot. Uppskattningsvis finns fler än 300 milj. kroniska bärare av hepatit B över hela världen. Den akuta formen av sjukdomen läker oftast ut av sig själv. Infektionen dock kan bli kronisk med risk för allvarliga leverskador och levercancer som följd. De hittills registrerade läkemedlen mot hepatit B (interferon och lamivudin) har sällan åstadkommit en bestående eliminering av infektionen. Därför krävs nya och effektivare medel.

I avhandlingen bestäms strukturen på hepatit B-virusets s.k. enkapsideringssignal, en struktur av ribonukleinsyra (RNA) som är nödvändig för att viruset ska bildas och föröka sig. Som huvudsaklig analysmetod används kärnmagnetisk resonans (NMR). Att ta fram den tredimensionella strukturen på enkapsideringssignalen bidrar till utveckling av nya metoder, som gör det möjligt att studera större och mer relevanta RNA-molekyler. Dessutom ger det ökad förståelse för hur HBV förökar sig i leverceller.

Framför allt är det en början till utveckling av nya läkemedel, som på effektivare sätt kan hindra HBV från att föröka sig, t.ex. genom blockering av enkapsideringssignalen. Detta kan i framtiden hjälpa personer med hepatit B att bekämpa sin infektion.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik och har titeln ”Structure and dynamics of the hepatitis B virus encapsidation signal revealed by NMR spectroscopy”. Svensk titel: ”Hepatit B-virus enkapsideringssignals struktur och dynamik bestämd med hjälp av NMR-spektroskopi”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal KB3A9, KBC-huset.
Fakuletsopponent är professor Stephan Grzesiek, Div. of Biophysical Chemistry, Biozentrum, University of Basel, Basel, Switzerland.

Kontaktinformation
Sara Flodell finns vid enheten för medicinsk biofysik, tel. 090-786 56 24,
e-post: mailto:sara.flodell@chem.umu.se

I fyra delstudier undersöks grundskolor, gymnasier, doktorandutbildning och militär flygförarutbildning. Studierna visar att teknologin i första hand anpassas till normalaktiviteten inom en viss verksamhet d.v.s. man försöker använda teknologin till att göra samma saker fast lite lättare och snabbare. Avhandlingen visar också på ett samband mellan teknologi, innehåll och pedagogisk metod. Inom det allmänna skolväsendet är man oftare inriktad på s.k. moderna undervisningsmetoder än på vad eleverna skall lära sig medan specialiserade utbildningar tar innehållet som utgångspunkt och låter metoderna förbli mer eller mindre oreflekterade. När det gäller sambandet mellan metod och innehåll, undrar Jonsson (lite skämtsamt) hur det skulle se ut om man inom flygförarutbildningen prioriterade metoder framför inlärningsmål t.ex. om någon föreskrev ett individuellt problembaserat lärande (Hitta det bästa sättet att flyga en JAS 39 Gripen!). En slutsats i avhandlingen är att en tekniskt välutrustad undervisningsmiljö inte per automatik erbjuder kvalificerad utbildning d.v.s. hög teknisk kompetens innebär inte nödvändigtvis motsvarande didaktiska kompetens. Man kan också vända på resonemanget och säga att inget garanterar att erfarna pedagoger förmår använda teknologi för undervisning på optimalt sätt. Det är därför nödvändigt att betrakta lärande med informations- och kommunikationsteknologi som ett eget forskningsområde. Lars-Erik Jonssons avhandling torde kunna läsas av såväl intresserade lekmän som av forskare då den innehåller både omfattande beskrivningar på vardagsspråk och teoretiska analyser. Avhandlingen har tre huvuddelar: Approaching the Field är en introducerande avdelning där forskningsområdet överblickas. Empirical Studies innehåller fyra studier studier, Making Sense of ICT in Class, Practicing Distance Education, Disseminating ICT in Educational Practice och Conditions of Learning in Fighter Pilot Training. Conclusions innehåller en diskussion av resultaten och en teoretisk integration av avhandlingens resultat. Författare: Lars-Erik Jonsson, epost: lars-erik.jonsson@ped.gu.se Titel: Appropriating Technologies in Educational Practices. Studies in the Contexts of Compulsory Education, Higher Education, and Fighter Pilot Training Disputation: Fredagen den 22 oktober, kl. 09.15 i sal D3 50, Pedagogen, GU

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har genom sin konstruktion svårt att leva upp till kraven på lika behandling av medborgare i samma situation. Det visar avhandlingen I välfärdsstatens hägn, som bygger på en jämförelse mellan den svenska och den norska arbetslöshetsförsäkringen under 1900-talet. Resultaten visar även att den norska arbetslöshetsförsäkringen har följt en relativt stabil utveckling över tid, medan den svenska har genomgått större förändringar i sin grundkonstruktion under 1900-talet. Förändringarna kommer sig av att de svenska socialdemo-kraterna har försökt kompensera för det frivilliga systemets nackdelar genom att göra försäk-ringen så lik ett obligatoriskt socialförsäkringssystem som det är möjligt, utan att ta ifrån de fackliga arbetslöshetskassorna kontrollen över försäkringens tillämpning.
Avhandlingen I välfärdsstatens hägn visar att hur välfärdsstaten utformas får betydelse för ett viktigt och grundläggande värde i de moderna demokratierna, medborgarnas autonomi (självbestämmande). Det område som studeras i avhandlingen är arbetslöshetsförsäkringen, som är en central del av välfärdsstaten och ofta föremål för politiska konflikter. I avhandlingen undersöks två socialdemokratiska välfärdsstater, Sverige och Norge, som på 1930-talet valde olika typer av arbetslöshetsförsäkringssystem. Den fråga som analyseras är om detta val har inneburit skillnader i de beslut som fattas om arbetslöshetsförsäk-ringens regler trots de stora likheter som finns mellan länderna. Besluten om reglerna får i sin tur konse-kvenser för medborgarnas möjligheter till autonomi.
Autonomi består av två komponenter, handlingsfrihet och neutralitet. Handlingsfrihet innebär att få agera enligt egna önskemål, i det här fallet att få välja vad man vill arbeta med. Avhandlingens resultat visar att de arbetslösa medborgarna i Sverige och Norge tillåts viss handlingsfrihet genom att de får en viss be-stämmanderätt över vilken typ av arbete de ska söka eller acceptera. Valmöjligheterna är emellertid starkt begränsade och dessutom inträder sanktioner om en person säger nej till ett arbete som anses lämp-ligt av arbetsförmedlingen (a-kassan). Båda ländernas arbetslöshetsförsäkringar är uppbyggda så att reg-lerna ger utrymme för bedömningar på tjänstemannanivå vilket ger möjlighet att ta hänsyn till indivi-duella omständigheter men samtidigt också innebär en risk för visst godtycke i bedömningen av med-borgarnas situation. Likheterna i handlingsfrihet är stora och det är faktorer som hänsyn till samhälls-ekonomin och arbetsmarknadens läge som förklarar graden av handlingsfrihet snarare än valet av arbets-löshetsförsäkringssystem.
Den norska obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen är, jämfört med den svenska frivilliga arbets-löshetsförsäkringen, lättare att förena med idealet om lika behandling av medborgarna. I det svenska fallet innebär de självständiga arbetslöshetskassorna att medborgarna riskerar att behandlas på olika sätt i samma situation. Detta var mest framträdande under arbetslöshetsförsäkringens tidiga historia då a-kassorna hade möjlighet att själva bestämma över ersättningsreglerna. Under den moderna välfärds-statens utveckling har neutralitet prioriterats allt mer och a-kassorna har efter hand förlorat sitt själv-bestämmande. Analysen över tid visar att de svenska beslutsfattarna stegvis har förändrat den svenska arbetslöshetsförsäkringen så att den blir mer förenlig med de socialdemokratiska välfärdspolitiska målen. Att byta till ett obligatoriskt system har framförts som ett alternativ, men aldrig genomförts. En möjlig förklaring är att en sådan förändring skulle splittra arbetarrörelsen då fackföreningarna skulle motsätta sig att arbetslöshetskassorna förlorade kontrollen över försäkringen. Eftersom man i Norge valde ett system som i sig är mer förenligt med socialdemokratiska välfärdsstatspolitiska mål har det där inte varit nödvändigt med lika genomgripande förändringar av försäkringen.
Avhandlingens titel: I välfärdsstatens hägn. Autonomi inom arbetslöshetsförsäkringen
Avhandlingsförfattare: Anna Bendz , tel. 031-132398(bost.), 0733-56 55 55 (mobil)
e-post:.anna.bendz@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Dr polit. Ingrid Helgøy, Bergen
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 oktober 2004 kl. 13.15, Sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

I studien jämfördes en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp av patienter som råkat ut för hjärnskakningar med varandra ett år efter händelsen. Totalt erbjöds 246 patienter behandling på en rehabiliteringsklinik. 96 patienter, cirka 40 procent, hade symtom och tackade ja till en individuellt utformad uppföljning. De resterande 150 patienterna, cirka 60 procent, upplevde sig helt återställda efter hjärnskakningen och avböjde uppföljning. 109 patienter i kontrollgruppen fick ordinarie sjukvård. Studien genomfördes vid rehabiliteringskliniken på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.

Avhandlingens resultat visar ingen skillnad mellan de båda grupperna efter ett år.

– Slutsatsen jag drar är att de patienter som efter två till åtta veckor upplever sig återställda fortsätter att vara det även efter ett år. Men de patienter som har kvarstående symtom två till åtta veckor efter hjärnskakningen har en ökad risk för kvarstående symtom och en minskad hälsorelaterad livskvalitet, åtminstone ett år efter olyckan, säger avhandlingens författare leg arbetsterapeut Elisabeth Holmqvist Andersson.

Hon anser därför att alla patienter ska få skriftlig information om hur de ska ta hand om sig själva och vad de kan göra om de inte blir bättre efter några månader. De som har kvarstående symtom känner främst av trötthet, huvudvärk, yrsel och nedstämdhet samt har koncentrationssvårigheter och känner sig lättirriterade.

Röntgenundersökningar med datortomografi och magnetröntgen kan vara helt normala efter en hjärnskakning. Forskning har dock visat att hjärncellerna ändå kan påverkas av en hjärnskakning, men att de efter en tid återgår till normalläge. De flesta återhämtar sig inom cirka tre månader vad gäller kognitiva störningarna som koncentration, minne och uppmärksamhet. Men många patienter upplever symtom efter hjärnskakningen, så kallade postcommotionella symtom, i flera månader och till och med år efter hjärnskakningen. De postcommotionella symtomen orsakar stora problem för patienterna i de dagliga aktiviteterna i hemmet, på arbetet eller i skolan samt på fritiden och i andra sociala sammanhang.

– Det som rekommenderats är att de personer som upplever postcommotionella symtom ska ta det lugnt i början efter hjärnskakningen och successivt utöka sina vardagliga aktiviteter när krafterna och orken återkommer, säger Elisabeth Holmqvist Andersson.

KORTFAKTA HJÄRNSKAKNING:

Hjärnskakning kan vara en omtumling, förvirring upp till en kortvarig medvetslöshet i direkt anslutning till våld, till exempel slag eller fall, mot huvudet. Oftast är skadan av lindrig art där patienten kan bli medvetslös i högst 30 minuter och kan få en kortvarig minnesförlust. Årligen drabbas mellan 27 000 och 45 000 svenskar av hjärnskakningar. Av dessa får 17 000 stanna kvar på sjukhus under minst natt.

Avhandlingen är skriven av:

Leg arbetsterapeut Elisabeth Holmqvist Andersson, telefon: 033-616 32 97, 033-10 05 16, 070-247 92 76, e-post: elisabeth.holmqvist-andersson@vgregion.se

Handledare:

Docent Daniel Stålhammar, telefon: 031-342 10 00, 0707-61 15 76, e-post: daniel.stalhammar@vgregion.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap

Avhandlingens titel: Mild traumatic brain injuries: The impact of early intervention on late sequelae

Avhandlingen försvaras fredagen den 8 oktober, klockan 13.00, Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg

Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51, e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51, e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Under de senaste decennierna har handelshögskolorna och ekonomutbildningarna i Europa blivit alltfler. Expansionen har lett till att en flora av standarder, utvärderingar, rankingar och ackreditering vuxit fram, speciellt på internationell nivå. Trots en omfattande kritik mot etableringen av internationell ackreditering i Europa i slutet av 1990-talet, har intresset för denna företeelse ökat. Idag är 73 handelshögskolor och andra utbildningsanordnare av ekonomiutbildning ackrediterade av EQUIS – en europeisk ackrediteringsorganisation med säte i Bryssel.

Ackreditering har sedan länge varit standarden för utvärdering i USA och kan ses som ett frivilligt verktyg för att kontrollera och stärka kvalitén på skolor och utbildningsprogram och göra dem mer jämförbara. Ackrediteringen baseras på standarder som är definierade av dem som ackrediteras – d v s företrädare för Europas ekonomutbildningar. Det är också dessa som utför ackrediteringen, så det rör sig om en form av självreglering.

Tina Hedmo har i sitt avhandlingsarbete försökt förstå och förklara varför ackreditering har fått en sådan genomslagskraft i Europa. Hennes studier visar att ackreditering inte bara är en kvalitetskontroll, utan också driver fram förändringar. I reglerna för ackrediteringen betonas till exempel att skolor ska sträva efter att bli mer internationella, öka sitt samarbete med näringslivet och mer självständigt kontrollera sina egna resurser. Det senare kravet visar att ackreditering ibland tycks gå på tvärs mot statliga regelverk.

Forskningsresultaten visar att framväxten av europeisk ackreditering är en respons på expansionen och variationen av ekonomutbildningar. En annan drivkraft är avregleringen av nationella utbildningssystem i Europa och politiska strävanden inom EU att skapa en gemensam marknad för högre utbildning. Framväxten är också en reaktion mot spridningen av amerikanska ackrediteringar i Europa och för att försvara europeiska utbildningars särdrag gentemot de amerikanska.

Paradoxalt nog tycks dock etableringen och spridningen av europeisk ackreditering ha öppnat upp för ett ökat amerikanskt inflytande. Med spridningen av europeisk ackreditering har många handelshögskolor också valt att ackreditera sig enligt det amerikanska systemet och därmed anpassat sin verksamhet tydligare efter amerikanska förebilder.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Tina Hedmo, tel:018-471 27 31, e-post: Tina.Hedmo@fek.uu.se.

Avsändare: FOI, Energimyndigheten och Chalmers Tekniska Högskola

– Men alla nuvarande projekt kommer inte att fullbordas. Osäkerhet om vinstnivån och om elcertifikatens långsiktighet är avgörande för investeringsviljan, sa Mattias Rapp.
Nya långsiktiga regler för elcertifikaten under 2005 utlovades dock under konferensen av Magnus Blumer från Näringsdepartementet.

En annan talare på VIND 2004 var Torbjörn Laike från Lund, som forskar på människans acceptans för vindkraftverk som planeras och byggs i den nära omgivningen.

– Det viktigaste för att ett projekt ska bli väl accepterat av en nära boende är att man involveras aktivt i början av projektets planering och att processen inte går för fort. Involvera alla hela tiden, var Laikes budskap på konferensen.

Svensk vindkraftsforskning bedrivs till stor del inom ramen för energipolitikens långsiktiga program för omställning av energisystemet.

– Vi har just i årets budgetproposition fått ramar för en förnyad sjuårsperiod, men nivån för energiforskningen är kraftigt bantad, sa Anders Björck från Energimyndigheten. Därför behövs koncentration av forskningen, sa han, och efterlyste vindkraftsintressenternas åsikter om prioritering. En annan stark statlig satsning är pilotprojekt för vindkraft, som kan få stöd med upp till 350 miljoner kronor under de kommande fem åren.

– I Europa sker just nu en kraftig utbyggnad av vindkraften, medan vi i Sverige fortfarande ligger i vänteläge. Det är därför oerhört positivt att här på VIND 2004 se så många konkreta projekt, sa Sven-Erik Thor, chef för vindkraftforskningen på FOI och en av konferensens arrangörer. Det är även glädjande att vindkraftstillverkarnas svenska underleverantörer nu expanderar kraftigt. Traditionella kanontillverkare i Sverige har t ex styrt över mycket av sin produktion mot vindkraftsindustrin. Nu behövs en långsiktig energipolitik som ger vindkraften dess självklara plats i ett uthålligt energisystem, menar Thor.

FAKTA
Den nationella konferensen VIND 2004 genomfördes 28-29 september på Chalmers i Göteborg. Ungefär 150 personer med olika intressen samlades för att diskutera och debattera aktuella vindkraftsfrågor.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Sven-Erik Thor, FOI, 070-772 8786
Ola Carlson, Chalmers, 073-978 7597
Anders Björck, Energimyndigheten, 070-207 4568

Licentiatuppsatsen består av tre delstudier, där den första är en litteraturstudie som visar att både mammor och pappor upplever överväldigande förändringar under årets första år. De beskriver likheter och olikheter – såväl positiva som negativa upplevelser.

I den andra delstudien intervjuades åtta mödrar om sina upplevelser av att separeras från sina nyfödda barn när dessa flyttades över till en neonatalavdelning (avdelning för nyfödda) där de vårdats under två-fyra dagar. Det handlade om barn med lindrigare tillstånd eller problem, men separationen innebar många känslomässiga påfrestningar, men även närhet och omsorg. Mammorna trodde att barnets tillstånd var allvarligt trots att de fick information om att så inte var fallet. De kände att barnet fick lida och att det var deras fel.

Den tredje delstudien är en intervention där fem mammor och en BVC-sjuksköterska träffats var tredje vecka under barnets första levnadsår via elektroniska möten med hjälp av Internet-teknik. Förutom att mammorna intervjuades två gånger uppmanades de att skriva dagbok efter varje gång de varit uppkopplade.
Analysen av intervjuerna och dagboksanteckningarna visar bland annat att mammorna känner sig tryggare när de får dela erfarenheter med andra och att de har fått nya vänner som minskat ensamhetskänslan.

– Föräldrars upplevelser av föräldraskapets första år visar att behovet av stöd är stort- De föräldrar som känner sig trygga i sitt föräldraskap tycks ha det stödet, och de har stöd av varandra, säger Kerstin Nyström.

– Av studierna framkom att mammornas känsla av trötthet och utmattning kvarstod under hela första året, vilket är tvärtemot andra studier som visar att tröttheten försvinner efter några månader. Detta känns det förstås angeläget att undersöka närmare.

Kerstin Nyström konstaterar också att pappornas upplevelser av papparollen både speglar den traditionella synen – där pappans primära uppgift är att stödja sin partner och beskydda familjen – och den syn som eftersträvar jämställdhet, alltså där paret tror på att dela ansvaret för barnets vård.

– Att mammornas upplevelser av sorg och smärta var så starka när de separerade från sina nyfödda barn tycker jag visar hur det strider mot naturen att skilja mor och barn åt. Därför känns det mycket angeläget att genom interventionsstudier klarlägga var barn med lindrigare problem ska vårdas, säger Kerstin Nyström.

Den 19 oktober presenterar Kerstin Nyström sin licentiatuppsats som fått titeln Experiences of parenthood and parental support during the child’s first year.

Upplysningar: Kerstin Nyström, tel. 0921-758 29, kerstin.nystrom@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Ett växande antal operationer på äldre och ofta svårt sjuka patienter har gett narkosläkarna en nyckelroll när det gäller att säkerställa god vårdkvalitet på våra operations- och intensivvårdsavdelningar. Narkosläkarnas arbete kräver förmåga att arbeta under tidspress och samtidigt kunna hantera situationer som präglas av stor osäkerhet. Önskemål om förbättringar av narkosläkarnas specialistutbildning innebär därför en stor utmaning för anestesiologer med utbildningsansvar.

Jan Larssons avhandling visar att narkosläkares syn på arbetet varierar. Många situationer som narkosläkaren ställs inför är komplicerade och innebär att läkaren måste välja centrum för sin uppmärksamhet. Arbetet innehåller aspekter som att kontrollera patientens fysiologi (blodtryck, syrsättning mm), leda operationslaget och se till att rätt person gör rätt sak, inkalla förstärkning vid behov, ingripa för att ge kirurgen optimala betingelser. Avhandlingen visar att vissa läkare uppfattar alla aspekter av arbetet, medan andra har en mera begränsad förståelse. Detsamma gällde unga blivande anestesispecialister. Jan Larsson föreslår hur dessa resultat kan tillämpas på narkosläkarnas specialistutbildning. Eftersom det är viktigt att blivande narkosläkare utvecklar praktisk kompetens inom arbetets alla aspekter, bör de till exempel handledas av läkare med bred förståelse av arbetet.

Avhandlingens andra del handlar om att skapa en bra pedagogisk miljö. Den baseras på två intervjustudier om svårigheter som narkosläkarna upplever i sitt arbete. Den ena visade att stora, ibland övermäktiga krav ställs på de unga blivande narkosläkarna, framför allt under jourtid, och att de ofta känner sig ensamma och otillräckliga. Den andra var en undersökning av vilka svårigheter specialistkompetenta narkosläkare upplever i arbetet. De flesta specialister beskrev problem i arbetsmiljön med stress och brist på respekt från andra läkare. Det fanns dock bland de intervjuade en liten grupp erfarna narkosläkare som inte såg några yttre svårigheter i arbetet, läkare som uppenbarligen funnit sig väl tillrätta i sitt arbete. Dessa läkare ger i avhandlingen sina råd till de unga blivande narkosläkarna om hur man som narkosläkare ska hantera svåra situationer för att kunna leva väl med sitt arbete.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Jan Larsson, tel. 018-146212, 070-787 1672 eller via e-post Jan.Larsson@trolin.net

Larsson visar i sin avhandling att det går att utveckla modeller för både ABC-kalkyler och BSc med hjälp av prototyping. Med denna teknik tillåts framtida användare vara med och bygga sina egna anpassade modeller och ”system”. På så sätt får företag och organisationer sina medarbetare med sig i förändringsprocessen. Dessutom byggs medarbetarnas kompetens och erfarenhet in i det framtida systemet. Studien visar att prototyping är ett fungerande alternativ till traditionell systemutveckling.

Utvecklingsgrupper inom företagen använder huvudsakligen Excel som verktyg i den explorativa sökningen och experimenterandet med prototyper. Allteftersom nya prototyper kommer fram ser utvecklingsgruppen till att så många medarbetare som möjligt får möjlighet att delta i de återkommande utvärderingarna av de nya prototyperna. På så sätt går utvecklingen framåt när framtida användares erfarenheter byggs in i prototyperna. Denna cirkulära arbetsgång benämner Larsson Erfarenhetsbaserad Prototyping, E-Prototyping. E-Prototyping är ett teoretiskt bidrag till forskningsområdet prototyping.

Rolf G Larsson kommer ursprungligen från Eskilstuna men är sedan tolv år verksam som lärare och forskare vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet. Han arbetar också som konsult och sitter i ett antal bolagsstyrelser.

Avhandlingen ”Prototyping för ABC och BSc. Erfarenheter från
aktionsforskning i tre organisationer”, försvaras fredagen den 1 oktober 2004, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Trond Bjørnenak, Norges Handelshøgskole, Bergen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Rolf G Larsson, telefon: 0470-70 87 74 eller 070-222 0507, e-post: Rolf.Larsson@ehv.vxu.se.

Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: Kerstin.Broden@vxu.se

Eric K Fernströms stiftelse delar varje år ut dels ett Stort Nordiskt Pris, dels lokala priser till lovande yngre forskare vid varje medicinsk fakultet i landet. Martin L Olsson får årets pris vid Lunds universitet för sin blodgruppsforskning, vars övergripande mål är att göra blodtransfusioner ännu säkrare än vad de är idag.

Att få blod som inte stämmer med den egna blodgruppen är farligt och kan leda till döden. Detta händer sällan i Sverige, men utgör ändå en betydligt större risk än den mer omtalade risken för att få blod smittat med HIV och andra sjukdomar. Också i andra länder utgör transfusioner med fel donatorblod – beroende på förväxling av blodpåsar, provtagning på fel patient eller felaktigt utförd blodgruppering – den största faran. Om allt A, B och AB-blod kunde omvandlas till 0 (noll)-blod, så skulle detta problem vara i stort sett löst. 0-blod kan nämligen ges även till personer med andra blodgrupper. Martin L Olsson är sedan våren 2003 Visiting Associate Professor vid Harvard Medical School i Boston, som han besöker en vecka i månaden för att delta i ett forskningsprojekt med detta syfte.

– Vi har hittat två bakterie-enzymer som har förmågan att ”klippa av” de delar av sockerkedjorna på blodcellernas yta som utgör A- och B-antigenerna. På så sätt förvandlas blodgruppen till 0, dvs ”varken A eller B återstår”, förklarar han.

Försök på människor i liten skala har redan startats, och fortsätter nästa år. Om metoden håller vad den lovar kommer den i första hand att användas för att omvandla A- och B-blod till 0-blod när blodcentralerna fått ont om den senare sorten, och på längre sikt för att omvandla allt givarblod. Då skulle också blodcentralernas hantering och transporter förenklas betydligt, vilket kan leda till besparingar samtidigt som blodet blir säkrare.

I vissa fall är dock inte ens 0-blod självklart användbart. Det finns nämligen många andra faktorer i blodet som kan ge upphov till reaktioner, och därigenom många andra blodgrupper förutom de kända A, B, 0 samt Rh-negativ och Rh-positiv. Martin L Olsson har till exempel kontakt med en patient med en så sällsynt blodgrupp att det bara finns fyra kända blodgivare i världen – tre i USA och en i Sydafrika.

Att det inte finns fler än fyra kända givare av denna sorts blod behöver dock inte betyda att fler inte existerar. Man känner bara inte till dem, eftersom blodgrupperna inte brukar ”typas” på ett så detaljerat sätt. Martin L Olssons forskargrupp i Lund har upptäckt den genetiska bakgrunden till flera blodgrupper, vilket lett fram till användningen av DNA-baserade metoder för blodgruppering. Gruppen deltar också i ett stort EU-projekt som utvecklat en genetisk blodgruppstypning med så kallade mikromatriser. Tanken är att en dator automatiskt ska avläsa proverna på DNA-chipsen och mata in dem i ett datasystem, där en sökning sedan lätt ska kunna hitta bästa möjliga givare till varje blodmottagare.

Mer information Martin L Olsson, tel 046-17 32 07 eller 070-5773207, e-post Martin_L.Olsson@transfumed.lu.se.

Det menar forskaren Sixten Nolén på VTI som på fredag 1 oktober lägger fram sin doktorsavhandling om användandet av cykelhjälm i Sverige.

I avhandlingen konstateras bland annat att för att kunna uppnå en kraftigt ökad hjälmanvändning bland alla cyklister i Sverige tyder befintlig forskning på att det inte räcker med enbart informationsåtgärder utan det tycks också behövas en generell cykelhjälmslag för alla cyklister.

I Sverige använder idag i genomsnitt 15-20 procent av alla cyklister hjälm. Hjälmanvändningen är högst bland barn under 10 år med 35 procent. Därefter kommer skolbarn med 33 procents användning. Sämst är vuxna, där endast ca 14 procent använder cykelhjälm. Forskning visar att cyklisters hjälmanvändning kan ökas genom ett långsiktigt och aktivt informationsarbete, men klart högst hjälmanvändning har uppnåtts i de länder som infört obligatorisk hjälmanvändning för alla cyklister. I avhandlingen beskriver Sixten Nolén bland annat hur införandet av cykelhjälmslagar har fungerat i Australien, Nya Zeeland och Nord-Amerika. Som en följd av förändrad lagstiftning och aktivt informationsarbete har cykelhjälmsanvändandet i dessa länder gått från 30-40 procent upp till 80 procent.

Införandet av en lag med obligatoriskt hjälmanvändande för alla cyklister i Sverige, kombinerat med informationsinsatser, skulle kunna öka hjälmanvändningen kraftigt, vilket skulle innebära 10-15 färre dödsfall årligen bland cyklisterna i Sverige och en minskning av skallskador på grund av cykelolyckor med ca 500 personer.

”Regeringen har beslutat att det från och med årsskiftet blir obligatoriskt för barn under 15 år att använda cykelhjälm när de cyklar eller blir skjutsade på cykel. Risken finns att förordningen endast får en begränsad effekt, då barn under 15 år inte är straffskyldiga. Samtidigt är det bättre än ingen lag alls”, menar Sixten.

I Motala infördes en lokal ”cykelhjälmslag” 1996, som fick starkt genomslag de första sex månaderna. Cykelhjälmanvändningen ökade bland barn upp till tolv år från 65 procent till 76 procent. Men två och ett halvt år senare var användandet tillbaka på 65 procent bland skolbarnen och bland vuxna var användningen endast ca 10 procent. Meningen med Motalas hjälmlag var att öka hjälmanvändningen både bland barn och vuxna. Det är vuxna som står för den större delen av skallskadorna och cykelolyckor med dödlig utgång.

Avhandlingens titel är “ Increased bicycle helmet use in Sweden – Needs and possibilities”. Disputationen äger rum 2004-10-01 [09.30] vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Kontaktinformation
Sixten Nolén, forskare VTI, 013-20 41 32, 073-060 45 05.

Lena Rantakyrö, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har studerat processer och förhållanden i små företag, det vill säga företag med färre än 50 anställda som verkar i huvudsak inom verkstadsindustrin.
Syftet har varit att ta reda på om och på vilket sätt företagen implementerat moderna managementkoncept. Arbetet omfattar fyra delstudier och 35 företag i östra Norrbotten, småländska Gnosjö och staten Minnesota i USA.

Resultaten visar att även företag med traditionell struktur och ledningsfilosofi, som till synes inte gör någonting för att förändras, både kan bibehålla sin konkurrenskraft, öka sin produktivitet och växa.
Ledarna i de studerade företagen använder i mycket liten utsträckning konventionella ledningsverktyg och den strategiska ledningen är mer eller mindre integrerad med den operativa ledningen.

– Strategier snarare uppstår än formuleras efter analys av interna och externa förhållanden och den strategiska processen bygger i huvudsak på ledarnas känsla, intuition och erfarenhet, säger Lena Rantakyrö.

– Lärandet är mer inriktat på att personalen ska klara nuvarande uppgifter än på att utveckla personalen för framtida uppgifter eller för ett mer aktivt deltagande i förändringsarbete. Företagen är tämligen stabila internt med en stark centraliserad ledning, vilket är en förutsättning för extern flexibilitet.

De små företagen i Lena Rantakyrös studier har alltså inte i någon större utsträckning influerats av moderna managementkoncept och de är strukturellt och i organiserandet av olika processer tämligen traditionella.
Å andra sidan – en djupare analys av ett flertal av dessa ”nya” managementkoncept visar att koncepten i sig kanske inte innehåller så mycket nytänkande som vi gärna vill tro …

Vad gör då att de små företagen överlever och utvecklas utan att anamma organisationsmodet?

– Det kan bero på att de inte ödslar tid och kraft på att implementera något som de redan har praktiserat i åratal, utan i stället intuitivt och logisk – på samma sätt som man gjort i 100 år – försöker svara upp mot de krav som ställs av omvärlden, säger Lena Rantakyrö.

Lena Rantakyrö och född och uppvuxen i Överkalix och har alltid bott och arbetat i Norrbotten. Hon har tidigare arbetat i olika administrativa befattningar, bland annat som administratör på Luleå tekniska universitet under hela 1980-talet. Åren 1990-95 var Lena Rantakyrö handläggare på dåvarande Arbetslivsfonden i Norrbottens län och arbetade då med organisationsutveckling i mindre företag.

– En erfarenhet från det arbetet var att man i olika myndigheter och organisationer ganska okritiskt försöker överföra modeller och koncept som utarbetats i och för stora organisationer till de små företagens verklighet. Detta var också upprinnelsen till mitt forskningsintresse för de mindre företagens organisationslogik, säger Lena Rantakyrö.

Fredagen den 1 oktober disputerar Lena Rantakyrö med sin doktorsavhandling Still searching the best way … – A multiple-case study in small industrial organizations.

Upplysningar: Lena Rantakyrö, tel. 0920-49 14 17, 070-292 43 00, lena.rantakyro@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

GH är ett hormon som finns hos alla ryggradsdjur, från fisk till människa. Det bildas i hypofysen och sekreeras ut i blodet där det transporteras till olika målorgan. GH är kanske mest känt för att stimulera tillväxt, men det är inblandat i många andra processer i kroppen, till exempel ämnesomsättningen, immunförsvaret och könsmognaden. På senare tid har man upptäckt att GH också har effekter på beteende, både hos däggdjur och fiskar.

Avhandlingen visar att GH finns naturligt i fiskens hjärna och att det kan ta sig från blodet in i hjärnan, genom att passera den så kallade blod-hjärnbarriären. När hormonet tillfördes direkt till hjärnan, ökade fisken sin simaktivitet. Hos dessa fiskar var även ett signalsystem i hjärnan, dopaminsystemet, påverkat. Ytterligare delstudier har visat att dopaminsystemet är inblandat i förmedlingen av GHs effekter på beteende i laxfisk.

Resultaten från studien visar därmed att GH har en direkt effekt på hjärnan. Det är troligt att GH, genom att öka aktiviteten hos dopaminsystemet i hjärnan, ökar fiskens generella aktivitetsnivå, vilket skulle kunna yttra sig som ökad fysisk aktivitet, aptit och risktagande. Det har visats att avel i fiskodlingar för att få fram snabbväxande fisk kan påverka GH-systemets aktivitet.

Tillväxthormon skulle alltså kunna vara anledningen till varför odlad fisk uppvisar ett annat beteendemönster än vild. Resultaten kan också bidra till förståelsen av hur odlad fisk interagerar med vild fisk, om den kommer ut i naturen.

Pressmeddelandet finns även här: http://www.science.gu.se/press/2004/viktoria_johansson.shtml

För mer information:

Viktoria Johansson
Zoologiska institutionen
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 3684
E-post: viktoria.johansson@zool.gu.se


——————————————————–

Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39

Rationell användning av bergmaterialprodukter medför betydligt lägre anläggnings- och underhållskostnader genom att man förlänger livslängden för vägar och andra konstruktioner.
På så sätt kommer också produktionens negativa miljöeffekter att minska betydligt.

För att uppnå dessa mål kommer Centrum för bergmaterialforskning att samarbeta med ledande experter och institutioner i Sverige och utomlands.

Centrum för bergmaterialforskning har grundats i samarbete med Vägverkets Haraldprojekt och förestås av Karel Miskovsky, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet.

Bild på Karel Miskovsky för fri publicering kan beställas via universitetets pressansvarige, se telefonnummer nedan.

Upplysningar: Adj. professor Karel Miskovsky, tel. 090-14 42 69, miskovsky@telia.com eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Områden för vidare analys inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning:

• Omvårdnad och socialt arbete
• Ingenjörsutbildningar samt anknytande utbildningar på mastersnivå och doktorsnivå samt eventuellt civilingenjörsutbildning
• Matematik, framför allt forskarutbildning
• Ekonomutbildning samt anknytande utbildningar på mastersnivå och doktorsnivå
• Lärarutbildning samt anknytande utbildningar på mastersnivå och doktorsnivå
• Designutbildning samt anknytande utbildningar på mastersnivå och doktorsnivå
• Administration och stödfunktioner

BAKGRUND
Högre utbildning och forskning blir allt mer konkurrensutsatt. Universitet och högskolor konkurrerar om studenter till sina utbildningar och om externa forskningsmedel till forskning och forskarutbildning. Det ökade antalet studenter ställer krav på ökad undervisning, men resurserna räcker inte.

Rektorerna i Sydost vill genom samarbete, samordning och profilering göra forskning och utbildning i sydöstra Sverige tillräckligt stark för att kunna konkurrera både nationellt och internationellt om forskningsmedel, studenter och personal.

När detta blir verklighet kommer studenter och personal att snabbt vilja förflytta sig mellan lärosätena. Det ställer i sin tur krav på bättre infrastruktur i sydöstra Sverige.

SYDOST FÖREGÅNGARE
Nationellt och internationellt samarbete mellan olika lärosäten sker i stor omfattning mellan forskare i olika forskningsprojekt, i forskarskolor, utbildningar med mera.

Samarbete på ledningsnivå är däremot ovanligt. Växjö universitet och Högskolan i Kalmar är redan föregångare. 2003 koncentrerades biovetenskap till Kalmar och språk, exklusive engelska, till Växjö.

Att lärosätena i sydöstra Sverige knyts närmare varandra ska inte ske på bekostnad av det värdefulla samarbete som redan finns eller planeras med andra lärosäten. Det påbörjade projektet ska ses som ett unikt initiativ för att ta ett helhetsgrepp kring samordning av verksamheterna vid tre lärosäten.

Kontaktinformation
Rektor Lars Haikola, telefon 0455-38 50 01, 073-396 51 16, eller informationschef Lennarth Förberg, 070-833 60 33, Blekinge tekniska högskola.

Rektor Agneta Bladh, 0480-44 60 02 eller informatör Karin Alvelid,070-922 94 35, Högskolan i Kalmar.

Rektor Johan Sterte, 0470-70 87 60, 070-538 35 36 eller informationschef Håkan Jalling, 070-660 64 33.

Mathias Johansson har under sitt avhandlingsarbete utvecklat nya statistiska metoder som kan spara resurser inom olika områden. Bland annat kan statistik användas för att öka dataöverföringshastigheter i data- och mobiltelefonnätverk genom bättre utnyttjande av resurser. Resultaten kan användas för att förbättra existerande nät, som 3G-nätet, eller minska behovet för nyinvesteringar. Genom mindre resursslöseri kan mobiloperatörer nå högre lönsamhet i sina nät.

De föreslagna statistikmetoderna gör det också möjligt att utveckla bättre strategier för att vinna olika typer av auktioner – något som kan användas i finansiella auktionssystem på finansmarknader och i system för mobiltelefonnät. Metoderna kan också användas för att effektivisera produktionen i tillverkningsindustrier. Det blir möjligt att möta orderingångar optimalt även när orderprognoser är mycket osäkra.
Mathias Johansson är en av grundarna till företaget Dirac Research AB som erbjuder digitala metoder för förbättring av ljudåtergivningssystem.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mathias Johansson, mobiltelefon: 070-346 0583, eller via e-post: mj@signal.uu.se