Idag är kunskaperna bristfälliga om det verkliga värdet av sportfiske i Sverige, utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Avhandlingen är ett försök att fylla kunskapsluckan med hjälp av flera empiriska studier. Avhandlingen innehåller även förslag till några metodologiska förbättringar av befintliga metoder för värdering av icke-marknadsprissatta varor, såsom sportfiske.
Resultaten i avhandlingen kommer från studier av olika typer av sportfiske i olika delar av Sverige. Resultaten är anpassade för att kunna användas för både skötsel av våra vattendrag och för beslutfattare i avvägningsfrågor och fördelningsfrågor. Exempel kan vara konflikten mellan nyttjandet av resursen vatten för kraftproduktion, yrkesfiske eller sportfiske.
Det är fredagen den 17 september 2004 kl 13.00 som jägmästare Anton Paulrud, institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Ekonomisk värdering av sportfiske i Sverige: empiriska resultat och metodutveckling (Economic Valuation of Sport-Fishing in Sweden: Empirical Findings and Methodological Developments).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent är professor Jason Shogren, Department of Economics and Finance, University of Wyoming Laramie, USA.
Kontaktinformation
Anton Paulrud, institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå, tel 090-786 85 74. E-post: Anton.Paulrud@sekon.slu.se
Karolinska Institutet i Stockholm delar för första gången ut ett nytt stort internationellt pris inom det vetenskapliga området forskning i medicinsk pedagogik. Priset på 50 000 euro, är sannolikt det första och största i världen inom sitt område. Priset går till Professor Henk G. Schmidt, Erasmusuniversitetet, Rotterdam, för hans originella och banbrytande forskning inom ämnesområdet.
Priset ska delas ut vart tredje år till en framstående forskare inom en vårdyrkesinriktad utbildning någonstans i världen. Syftet är att främja forskning inom ämnesområdet medicinsk pedagogik och på så sätt bidra till förbättring av medicinsk undervisning, utbildning och sjukvård. Bakom priset står Gunnar Höglunds och Anna-Stina Malmborgs Stiftelse.
Universitet i ett flertal länder har på inbjudan av Karolinska Institutet nominerat kandidater till priset som ska överlämnas vid KI:s installationsfest i Berwaldhallen i november. Karolinska Institutets Styrelse för Utbildning och Gunnar Höglunds och Anna-Stina Malmborgs Stiftelse har beslutat att ge priset till professor Henk G. Schmidt Erasmusuniversitetet i Rotterdam, för hans framstående forskning om lärande på alla nivåer, från student till medicinsk expert. Han har bland annat studerat lärande som utgår från studenternas förutsättningar, problembaserad inlärning, klinisk inlärningsförmåga och hur man uppnår expertkunskap inom medicin. Resultaten av hans framstående och banbrytande forskning har påverkat den medicinska utbildningen i hela världen.
Professor Kirsti Lonka på Karolinska Institutet, innehavare av Nordens enda professur i medicinsk pedagogik sedan tre år tillbaka, tillika ordförande i KI:s priskommitté, är glad att det nya priset uppmärksammar detta viktiga forskningsområde vilket kan bidra till att resultaten tillämpas i den medicinska utbildningen.
– Medicinsk pedagogik handlar bland annat om hur vi bäst förvärvar de kunskaper och färdigheter som behövs i vårdarbetet, om känslor och attityder, kommunikationen mellan vårdgivare och patient och samarbetet mellan olika medicinska yrkesgrupper, om vår beredskap att pröva nya lösningar i en föränderlig omvärld, om livslångt lärande och om viljan och förmågan att söka ny kunskap och bidra till utvecklingen genom egen forskning. Allt detta är viktiga komponenter för hög kvalitet i vården. De flesta är överens om att behandling av sjukdomar bör bygga på resultat av forskning. På samma sätt bör forskning vara grunden för hur vi utbildar och fortbildar de som arbetar i vården. Ledande nationer inom forskningsområdet är Canada och USA, men flera nationer, bland annat Nederländerna och Sverige, är goda utmanare.
Instiftarna av priset, professor Gunnar Höglund och docent Anna-Stina Malmborg, har båda haft en livslång yrkesanknytning till Karolinska Institutet. Gunnar Höglund har under många år arbetat inom medicinsk pedagogisk utveckling vid KI där han har utbildat blivande läkare samt arbetat som professor vid Arbetslivsinstitutet. Hustrun Anna-Stina Malmborg har arbetat som klinikchef vid avdelningen för klinisk bakteriologi på Huddinge sjukhus och var i tolv år ordförande för Moderna Museets Vänner.
Kontaktinformation
För ytterligare information, var vänlig kontakta:
Kirsti Lonka, professor i medicinsk pedagogik på Karolinska Institutet i Stockholm, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik; LIME.
tel: +46 (0)8 52487004, mobil: +46 (0)708407735, fax: +46 (0)8 345128
e-post: Kirsti.Lonka@lime.ki.se www.lime.ki.se/Centrum för Utbildning och Lärande
Se även www.ki.se/kiprime för information om priset. Där finns även bilder för fri publicering.
Beroende på dess omfattande porstruktur och stora interna yta är aktivt kol den mest använda adsorbenten när det gäller att rena luft från organiska föroreningar.
Nuvarande teoretiska modeller för att förutsäga adsorptionsegenskaper grundar sig på vad man hittills vet om adsorptionens mekanismer. Modellerna har flera nackdelar, speciellt i komplexa situationer, då de ofta kräver omfattande experimentella data som ingångsvärden.
I detta arbete presenteras ett systematiskt arbetssätt för att studera adsorption, grundat på multivariat dataanalys och experimentell design. Dessa tekniker har använts för att avgöra vilka experiment som bör göras för att ge maximal information om adsorptionen och för att undersöka hur adsorptionsförloppet påverkas av ett flertal olika faktorer.
Studien visar att denna teknik kan användas som ett hjälpmedel för att öka kunskapen om adsorptionens mekanismer. Den kan också bidra till utvecklandet av modeller för att uppskatta filterkapaciteten och förutsäga när filtergenombrott inträffar för både enstaka organiska ämnen och blandningar.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=297&lang=en
Fredagen den 24 september försvarar Jufang Wu, Kemiska institutionen, Analytisk kemi, Umeå universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut, avdelningen för NBC-Skydd, sin avhandling med titeln Modelling adsorption of organic compounds on activated carbon – A multivariate approach. Svensk titel: Modellering av adsorption av organiska föreningar i aktivt kol -Ett multivariat angreppssätt
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal KB3A9, KBC-huset
Fakultetsopponent är professor Fritz Stoeckli, Université de Neuchâtel, Schweiz.
Kontaktinformation
Jufang Wu nås på:
Totalförsvarets forskningsinstitut
Tel: 090- 10 66 51
jufang.wu@foi.se
Det konstaterar Jenny Palm i sin avhandling ”Makten över energin – policyprocesser i två kommuner 1977-2001”, som lagts fram vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.
Jenny Palm har granskat energiproduktionen i Linköpings och Norrköpings kommuner under de här åren. I båda kommunerna har den utförts i kommunala bolag, Tekniska Verken i Linköping respektive NME, Norrköping Miljö och Energi. (NME såldes 2002 till Sydkraft, där majoritetsägaren är det tyska bolaget EON).
Jenny Palm har undersökt hela produktionssystemet, allt ifrån val av bränsle till de miljöanpassningar som gjorts. Hon har också tittat på de energipolitiska beslut som tagits i andra delar av den kommunala verksamheten, utanför energibolagen.
Under hela den här perioden har energiproduktionen konstant ökat, konstaterar hon. Det har varit en medveten politik i de kommunala energibolagen, trots att de båda kommunerna också vid flera tillfällen beslutat om att minska energiförbrukningen. Sådana beslut har bl.a. tagits som ett resultat av Agenda 21-processen och på förslag av kommunernas miljökontor.
– Det är produktionsmålen som styr, miljömålen kommer i andra hand, konstaterar hon. När de här två målen kommer i konflikt med varandra, så vinner produktionsmålet. Ingen av kommunerna har lyckats att ens komma i närheten av sina egna uppsatta miljömål.
Kontaktinformation
Jenny Palm nås på e-post jenpa@tema.liu.se eller telefon 013-28 56 15
Det senaste decenniet har ett antal vetenskapliga framsteg inom fasta tillståndets fysik medfört att nya elektronikkomponenter har kunnat utvecklas. Detta har möjliggjorts av nya spinnelektronikkomponenter, främst sensorer som är mindre och känsligare än sina föregångare. Den komponent som framförallt medverkat till den snabba utvecklingen är magnetiska tunnelkopplingar. I en magnetisk tunnelkoppling överförs elektroner från en magnetisk elektrod till en annan via kvantmekanisk tunnling. Elektronernas spinn avgör vilka elektroner som får tunnla eller inte.
Andra forskargrupper har tidigare visat att ett tunnelliknande beteende kan uppstå i gränsytan mellan två eller flera korn av magnetiska kristaller där en hög andel av de tunnlande spinnen pekar i samma riktning. Robert Gunnarsson har studerat bikristallkopplingar i en magnetisk manganoxid som har mycket hög spinn-polarisering, cirka 95 procent,, jämfört med de ämnen som används idag och som har en spinn-polarisering på cirka 60 procent
– Vi har tillverkat bikristaller av manganit, där gränsytan mellan två kristaller kan ges en bestämd vinkel med varandra. I denna struktur har vi studerat tunneleffekten och har kunnat besvara tre viktiga frågor kring magnetiska tunnelkomponenter. För det första har vi visat hur en uppsättning bikristallkopplingar kan användas som modellsystem för polykristallina material som innehåller en samling med slumpmässigt ordnade kristaller. Vidare har vi visat att kristallstrukturen nära bikristallkorngränsen är sådan att elektronerna verkligen kan transporteras genom kvantmekanisk tunnling. Dessutom har vi, genom att studera enskilda bikristallkopplingar, kunnat urskilja olika processer då spinnen byter riktning i elektroderna. Vi har visat att det sistnämnda öppnar upp möjligheten att förutsäga vissa egenskaper hos magnetiska bikristallkopplingar, säger Robert Gunnarsson.
Arbetet har i stor utsträckning utförts i renrumsmiljö vid sektionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2. Viktiga samarbetspartners har varit avdelningen för experimentell fysik, Chalmers, avdelningen för materialvetenskap vid Uppsala Universitet, samt Laboratoire des Matériaux et du Génie Physique, CNRS-ENSPG, St Martin d’Hères, Frankrike. Studierna är utförda inom ramen för OXIDE, ett materialkonsortium finansierat av Stiftelsen för strategisk forskning.
Avhandlingen ”Magnetic bicrystal junctions – a study of half-metallic manganite grain boundaries” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 17 september kl. 10.00, 2004 i sal Kollektorn, MC2, Kemivägen 9, Göteborg.
Kvantmekanisk tunnling innebär att en partikel, (t.ex. en elektron) kan passera en barriär, som enligt klassisk fysik är oöverstiglig. En sådan barriär kan t. ex vara ett tunt isolerande skikt mellan två metaller. (tunneleffekt, Nationalencyklopedin)
Kontaktinformation
Mer information
Robert Gunnarsson, Mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, Chalmers
Tel: 031-772 3303 (Inst.)
E-post: robert.gunnarsson@mc2.chalmers.se
De möss som studerats är genetiskt modifierade så att de i sina vävnader producerar allt för höga halter av tillväxthormon. I sjukvården används tillväxthormon bland annat som behandling av korta barn och av hjärtsviktspatienter. Det finns även en ovanlig tumörsjukdom som leder till onormalt höga halter av tillväxthormon i kroppen. Dessa patienter dör i högre utsträckning av hjärt-kärlsjukdomar än befolkningen i allmänhet, men sjukdomen har inte förknippats med mer åderförkalkning. Detta motsägelsefulla faktum var en av orsakerna till att fil kand Irene Andersson i sitt avhandlingsarbete bland annat tittade på sambanden mellan tillväxthormon och åderförkalkning. Resultaten visar att möss som producerar höga halter av tillväxthormon är mer åderförkalkande än möss med normal produktion av tillväxthormon.
– Det går dock inte att dra några slutsatser från resultaten i dessa möss till patienter som blir behandlade med tillväxthormon eftersom mössen är påverkade av väldigt höga halter tillväxthormon under lång tid. Det skiljer sig helt från behandling av patienter, säger Irene Andersson.
Förutom att påverka utvecklingen av åderförkalkning verkar det som om de höga halterna av tillväxthormon minskar förmågan till ökning av hjärtfrekvensen, som normalt sker vid till exempel stress. Orsaken verkar vara en minskning av noradrenalin, den signalsubstans som frisätts när det sympatiska nervsystemet aktiveras för att bland annat öka hjärtfrekvensen. I möss med höga halter av tillväxthormon såg Irene Andersson låga halter av signalsubstansen.
– Om tillväxthormon har en förmåga att minska nivåerna av noradrenalin kan det i framtiden ha betydelse för behandling av vissa sjukdomar som är förknippade med hög aktivitet i det sympatiska nervsystemet, som till exempel ökning av hjärtfrekvensen och högt blodtryck, säger Irene Andersson.
Hon anser att fler studier på hur tillväxthormon påverkar utvecklingen av åderförkalkning måste utföras.
– Även om tendenserna till mer åderförkalkning i tillväxthormonmössen var tydliga så var ändå den åderförkalkade ytan av blodkärlen en relativt liten del av den totala blodkärlsytan. Mössen måste utfodras med kost med fettinnehåll mer motsvarande det vi människor äter, för att få mer utbredd åderförkalkning. Eventuella effekter av tillväxthormon på åderförkalkning kan då bli tydligare. Det som avgör farlighetsgraden av åderförkalkning är inte bara utbredningen utan även hur de ”plack” som utgör åderförkalkning är uppbyggda. Därför behöver plackens komposition också undersökas, säger Irene Andersson.
Avhandlingen är skriven av:
Fil kand Irene Andersson, telefon: 031-773 35 92, mobiltelefon: 070-489 34 17, e-post: irene.andersson@fysiologi.gu.se
Handledare:
Forskare Göran Bergström, telefon: 031-773 35 93, e-post: goran.bergstrom@hjl.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för fysiologi och farmakologi, avdelningen för fysiologi
Avhandlingens titel: Cardiovascular effects of growth hormone. Studies in genetically engineered mice
Avhandlingen försvaras fredagen den 17 september, klockan 9.00, hörsal Inge Schiöler, Medicinaregatan 11, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51, e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
* Genom immunadsorption kan patienter i dag få organ från en anhörig med annan blodgrupp, då man tar bort mottagarens antikroppar mot donatorns blodgrupp.
* En dominotransplantation kan genomföras då en patient med en inte helt frisk lever (fel i proteinproduktionen) får en frisk lever, och en annan svårt sjuk patient får i sin tur den lever som har fel i produktionen av äggviteämne.
* Ett tredje sätt att resurshushålla med organ är att dela en lever så att två patienter kan få var sin del.
Utvecklingen inom medicinvetenskapen har gjort det möjligt för alltfler patienter med behov av organtransplantation att genomgå en transplantation. Trots detta är bristen på organ ett stort bekymmer.
Hör mer om de senaste rönen inom transplantationsforskningen. Följ en njurtransplantation ”live” och möt forskare och specialister:
Bo-Göran Ericzon, professor, överläkare,
chef för transplantationskirurgiska enheten
Henryk Wilczek, docent, överläkare
– Hur går en njurtransplantation till?
Olle Ringdén, professor, överläkare
– Hur används stamceller i dagens sjukvård?
Gunnar Tydén, professor, överläkare
– Hur gör vi för att få fler levande donatorer?
Annika Tibell, docent, verksamhetschef
– Transplantation vid diabetes
PRESSEMINARIUM OM TRANSPLANTATION
Tid: Onsdag 15 september klockan 9 – 12
Plats: Operationskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
OBS Samling klockan 9.00 vid informationsdisken i entréhallen
FÄRDBESKRIVNING: Sjukhuset ligger på Hälsovägen i Flemingsberg, söder om Huddinge centrum. Om du åker kollektivt till sjukhuset kan du antingen åka buss, pendeltåg eller fjärrtåg. För dig som kommer med bil har vi reserverat ett antal parkeringsplatser i sjukhusets parkeringsgarage, under huvudentrén, plan 4. Från E4/E20 svänger du av i Fittja mot Huddinge om du kommer söderifrån. Norrifrån kör du av i Vårby. Följ skyltar till sjukhus. Du kan också åka Huddingevägen från Gullmarsplan söderut, förbi Huddinge centrum. Följ skyltar till sjukhus i Flemingsberg.
Seminariet är kostnadsfritt. Lättare lunch serveras.
Observera att den europeiska Donationsdagen är på lördag den 18 september.
Kontaktinformation
FÖR ANMÄLAN OCH INFORMATION:
Sabina Bossi, pressekreterare Karolinska Institutet
Telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Ulla Sörensen, pressekreterare Karolinska Universitetssjukhuset
Telefon: 08-585 806 81, mobil 070-484 00 55, e-post: ulla.sorensen@kus.se
Fredagen den 17 september kl. 13.15 invigs centret genom en öppningsceremoni i sal M:B i M-huset, LTH.
I den nya centrumbildningen kan ortopedernas praktiska erfarenheter och de tekniska specialisternas mer mekaniska och matematiska kunskaper mötas. Modeller för hur ben kan stärkas av vibrationer för att motverka benskörhet, proteser för leder i underarmarna, höftleds- och knäprotester är exempel på gemensamma forsknings-områden. Dessa har hittills utförts av gemensamma examensarbetare under några år. Ett mål är att kunna anställa en doktorand tillsammans. Centrumbildningen gör det lättare att söka pengar till sådana forskningsprojekt.
Föreståndare är universitetslektor Ingrid Svensson, Avdelningen för hållfasthetslära vid LTH. Ordförande är Ian McCarthy, ortoped vid Universitetsjukhuset i Lund.
Vid invigningen kommer vice rektor Björn Wittenmark kommer att invigningstala och därefter följer populärvetenskapliga biomekaniska presentationer av både inbjudna forskare och forskare aktiva inom centret.
Bland föreläsarna finns bland annat docent Anders Hedenström, teoretisk ekologi, som under rubriken ”Biomechanics of bird flight”, utreder hur fåglarna egentligen kan flyga.
Alla intresserade hälsas hjärtligt välkomna!
Kontaktinformation
Frågor besvaras av Ingrid Svensson, tel: 046-222 79 93 eller 046-222 31 15. Epost: Ingrid.Svensson@solid.lth.se
De första vildsvinen i projektet märktes i början av augusti på Österlen i Skåne. De individer som märktes var i första hand ledarsuggorna i olika vildsvinsflockar.
Projektet som finansieras av Svenska jägareförbundet beräknas pågå i tre år. Syftet är att testa effekten av de olika förvaltningsverktyg som används för att undvika, förebygga och avvärja skador av vildsvin på odlingsmark.
Den teknik som används är avancerade gps-halsband med inbyggd gsm-sändare. Gps-mottagaren tar varje halvtimme en position som senare med hjälp av halsbandets mobiltelefon sänds via sms till institutionen för skoglig zooekologi vid SLU i Umeå. Denna teknik, som möjligör realtidsstudier, ger unika möjligheter att testa hur vildsvinen reagerar på olika metoder som används för att minska vildsvinsskador.
De märkta djuren kommer att ge värdefull kunskap om effekten av olika skadeförebyggande åtgärder. Forskarna vädjar nu till jägarna i området att inte skjuta halsbandsmärkta djur.
– Om en märkt gris ändå skulle bli påkörd eller skjuten så bör bilföraren/skytten ta kontakt med SLU i Umeå. Köttet bör inte ätas för nära efter vår märkning, på grund av det bedövningsmedel vi använt för att fånga djuren. Djuren märks för säkerhets skull också i örat. Om ett märkt vildsvin skulle lyckas kränga av sig sitt gps-halsband kan det alltså tack vare öronmärkningen ändå identifieras.
Ansvariga för projektet är Kjell Sjöberg och P-A Åhlén på institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
P-A Åhlén, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, tel 090-786 81 94, mobiltel 070-376 59 63. E-post: Per-Arne.Ahlen@szooek.slu.se
Den 3085 meter långa isborrkärnan från NGRIP innehåller lager av snöfall från de senaste 123 000 åren. Den senaste istiden, som startade för 115 000 år sedan, föregicks av den varma klimatperioden Eem då temperaturen var flera grader varmare än dagens klimat. Övergången från Eem till istid skedde genom en långsam, gradvis avkylning över flera tusentals år. Den unika upplösningen i NGRIP-kärnan, med 1cm is från varje enskilt år i den äldsta delen, ger ny insikt i hur klimatsystemet ställer om från ett varmt klimat till en istid.
Isen smälter i botten av den 3085 meter tjocka inlandsisen och en 45 meter hög vattenpelare steg upp i borrhålet när borrningen förra året nådde ner till berggrunden. Det röda bottenvattnet från subglaciala vattensystem kan ha varit isolerat från ytan i kanske miljontals år och kan innehålla organiskt material från exotiska livsformer eller lämningar av liv innan inlandsisen täckte Grönland.
NGRIP-kärnan har borrats upp inom ett åtta år långt projekt av forskare från Danmark, Tyskland, Japan, Sverige, Schweiz, Frankrike, Belgien, USA och Island. Analyser av isen visar hur temperaturen har varierat med tiden. I luftbubblorna i isen finns gångna tiders atmosfär innesluten och analyser av växthugaserna avslöjar hur deras halter har varierat med klimatet både före och efter människans inblandning. Förståelse för vad som har drivit klimatet tidigare är nyckeln till att förutsäga framtidens klimat.
NGRIP (North GReenland Ice core Project) är ett internationellt projekt som koordineras av den danska forskargruppen vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet. Borrplatsen finns vid 75?N, 42?W på Grönlands inlandsis. Under sommaren 2004 har den internationella forskargruppen framgångsrikt borrat upp det återfrusna bottenvattnet och undersökningarna av denna väldigt speciella is har just påbörjats. NGRIP-lägret på 3000m höjd har nu stängts efter en fältkampanj som nådde längre än väntat.
Sverige har varje år deltagit i fältarbetet på Grönland och is från hela NGRIP-kärnan har analyserats av forskare på Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Isens innehåll av lösta ämnen, joner, har analyserats med jonkromatografi. Resultaten berättar om hur partikelhalterna i atmosfären har varierat med tiden och hur detta har påverkat klimatet.
Fotografier från NGRIP-projektet finns tillgängliga på projektets hemsida www.glaciology.gfy.ku.dk/ngrip, eller genom NGRIP-kontoret, Lars Berg Larsen, tel: +(45) 35 32 05 20, e-post lbl@gfy.ku.dk, eller genom Margareta Hansson, tel: 08-674 78 65, e-post margareta.hansson@natgeo.su.se
För mer information kontakta: Margareta Hansson tfn 08-674 78 65, margareta.hansson@natgeo.su.se
Virtuell teknik eller Virtual Reality (VR) där man använder datorgrafik för att kommunicera och samarbeta på distans är en teknik som blir allt vanligare inom såväl projektarbete med många inblandade som i visualisering. Det kan gälla arbete med till exempel bilprototyper, husmodeller för arkitektur eller stadsplanering eller i underhållningsbranschen, till exempel datorspel.
Det finns fortfarande mycket lite kunskap om vilken sorts social interaktion VR-tekniken skapar och hur den och liknande tekniker ska designas, konfigureras och användas för att fungera väl – tekniskt och socialt.
I sin doktorsavhandling analyserar Ann-Sofie Axelsson i fem studier olika aspekter av interaktion i virtuella fleranvändarmiljöer. Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra till den tekniska utvecklingen av välfungerande VR-system och liknande tekniker och att bidra till förståelsen och det framtida studiet av social interaktion i virtuella fleranvändarmiljöer. Utifrån befintliga teorier kring social interaktion och empiriska studier utvecklar Ann-Sofie Axelsson en mer sammansatt teori som inbegriper såväl tekniska som sociala faktorer.
Följande faktorer är de mest centrala:
Tekniska fördelar
Användare som använder en kraftfullare teknik (t.ex. snabbare Internet-uppkoppling eller en mer omslutande VR-teknik) än sin partner i en virtuell samarbetssituation har större möjlighet att delta i den sociala interaktionen. Detta är ett demokratiskt problem, eftersom den person som har sämre teknik blir mindre delaktig i det gemensamma arbetet och i beslut som fattas. Det som egentligen är ett tekniskt problem blir ett socialt problem: människor som använder ett ‘sämre’ tekniskt system tenderar också att uppfattas – av andra och av sig själva – som mindre kompetenta.
Sociala fördelar
Vissa karakteristika såsom kön, ålder och etnisk tillhörighet är avgörande i virtuella fleranvändarmiljöer genom att de ger somliga användare en högre status och därmed större möjligheter att dominera den sociala interaktionen.
– I vanlig interaktion, ansikte mot ansikte, har män ofta en fördel av sitt kön, något som många trott skulle försvinna på Internet. Men tvärtom, vilket min forskning också pekar på, så blir kön en än mer avgörande och bestämmande kategori online, eftersom man saknar så mycket annan information om dem man har att göra med. Detta särskilt i grafiska miljöer där den grafiska representationen av användaren (avataren) oftast har ett rätt så könsstereotypt utseende. Man styrker kategorin och även det beteende som är förknippat med könet i dessa miljöer, säger Ann-Sofie Axelsson.
– Detsamma gäller ålder och etnisk bakgrund. Vad beträffar det senare så tillfrågas man tidigt som användare – antingen av andra användare eller av systemet självt – varifrån man kommer, och denna kategori blir sedan bestämmande för om andra vill interagera med mig eller inte. Som svensk har man ett gott rykte och en öppen väg i interaktionssammanhang medan det kan vara svårare om man är av annan nationalitet. Dessutom skapar de som utformar Internetbaserade online-miljöer också olika kategorier av användare som till exempel ‘medborgare’ och ‘turister’, grupper som har olika tillgång till verktyg för online-interaktion, något som förstås ger olika möjligheter att delta i den sociala interaktionen, fortsätter hon.
Doktorsavhandlingen ”Framing Social Interaction in Shared Virtual Environments: The Influence of Technical and Social Factors” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 september 2004 kl. 13.00. Disputationen äger rum i Vasa C/Schenkersalen, Vera Sandbers Allé 8, Göteborg. Opponent är professor Angela Sasse, University College London.
Ann-Sofie Axelsson är hemmahörande i Umeå.
Kontaktinformation
Mer information:
Ann-Sofie Axelsson, Institutionen för teknik och samhälle, Chalmers, Göteborg
Tel: 031-772 11 19 eller 0708-574321
E-post: annaxe@mot.chalmers.se
Av det treåriga projektanslaget går ungefär hälften till Chalmers, som därmed får möjlighet att nysatsa på ett spännande fält med beröringspunkter inom biofysik och nanoteknologi. Anslaget kommer att innebära omfattande nyrekrytering för forskargrupperna, främst i form av doktorander.
Den franska forskargruppen leds av Jean-Marie Lehn som fick nobelpris 1987 för sina upptäckter i supramolekylär kemi. Ledare för forskargrupperna på Chalmers är professorer på Avdelningen för fysikalisk kemi – Bengt Nordén, Bo Albinsson och Owe Orwar.
Målet med forskningen är att på ytor kunna tillverka funktionaliserade ”adresserbara” nätverk med nanometerupplösning (miljarddels meter) för framtida användningsområden inom till exempel molekylär elektronik och diagnostiska sensorer. I motsats till tidigare metoder att bygga nanomaterial, då man arbetat från makro- mot mikroskala, kommer man här att utgå ifrån syntetiska DNA-molekyler och bygga upp strukturer från grunden.
Professor Bo Albinsson beskriver arbetet som en kontroll på molekylens egen skala. Det nya är att bygga oregelbundna, adresserbara nätverk i nanoformat.
– Många andra gör regelbundna nätverk i nanometerskala, vilket idag egentligen inte är så svårt. Men om man vill kunna styra till exempel vart elektronerna tar vägen bör de vara oregelbundna. Finessen är att varje punkt i nätverket har en egen funktion. Till exempel är ju det fina med en DNA-molekyl just att delarna har ett eget budskap, annars vore den inte så intressant, säger han.
– Vi kommer att använda korta DNA-snuttar och bygga nätverk, för att sedan kunna klä dem med funktioner, till exempel fästa olika enzymer eller kemiska sensorer.
Nu väntar närmare kontraktsförhandlingar med EU. Projektet beräknas kunna starta i början av år 2005.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Marcus Wilhelmsson, forskare, Fysikalisk kemi, Chalmers
tel: 031-772 30 51, mobil: 0709-64 87 71
mawi@chembio.chalmers.se
Bo Albinsson, professor, Fysikalisk kemi, Chalmers
tel: 031-772 30 44
balb@chembio.chalmers.se
Bengt Nordén, professor, Fysikalisk kemi, Chalmers
Tel: 031-772 30 41
norden@chembio.chalmers.se
Bakom konventet står Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet i samarbete med Center for Tehnolution vid LTH. Över 500 ungdomar i åldern 15-18 år från 150 länder runt hela världen har deltagit i en webbaserad kurs, som avslutas med det stora konventet (ett tiotal ungdomar från Lund deltar).
– Jag har samarbetat med Internationella miljöinstitutet i ett och ett halvt år och bl a gjort bildmaterialet till deras verksamhet i Kina. Till den nu aktuella utställningen kompletteras ett 50-tal äldre bilder med åtta nya (Alexandria-oktetten) där jag hårdare trycker på att det är tekniken som är lösningen på våra miljöproblem. Teknik är inget fy-ord, säger Peter Broberg.
Han skulle själv ha rest till konventet för att föreläsa om sin syn på människa och teknik, om humanism och kulturell utveckling men avstår av hälsoskäl. Peter Broberg är professor i human-teknologi vid LTH och har tillsammans med professor Skotte Mårtensson utarbetat 100 bilder med text som illustrerar människans utveckling, hur människan skapat tekniken och skapats av tekniken. Man har också gjort en film som i Alexandria ska presentera konceptet och engagerat en student som ska demonstrera det och kolla ungdomarnas reaktionerna.
Peter Broberg har i flera år arbetat tillsammans med gymnasier runt om i hela Norden och bl a kompetenshöjt 500 lärare och nått tusentals av deras elever. Nordiska kulturrådet har stött denna bildverksamhet. Nu har projektet fått pengar av Sparbanksstiftelsen Skåne (700.000 kronor under två år) för att arbeta med bild och teknologi vid ett tiotal grund-skolor i Malmö-Lund-området.
– Det ska bli intressant att se hur många nya kontakter vi får i Alexandria. Vi uppmanar de unga forskarna att kontakta oss, säger Peter Broberg.
Kontaktinformation
Peter Broberg kan nås via telefon: 0418-280 50 eller epost: peter.broberg@landskronagruppen.com
Mängden information som kan lagras i dagens hårddiskar har miljondubblats sedan den första hårddisken tillverkades kommersiellt för 50 år sedan. Detta har åstadkommits genom att minska storleken på varje informationsenhet (eller ”bit”). En ytterligare ökning av lagringskapaciteten med denna metod är hämmad av något som kallas superparamagnetismen, vilken uppstår när den magnetiska energin i varje ”bit” är lika stor som den termiska energin (som bestäms av temperaturen inuti t.ex. en dator). Detta leder till att informationen raderas inom en tid som är alldeles för kort för att praktiskt kunna lagra information. För att även i framtiden kunna öka lagringskapaciteten är det nödvändigt att ta fram nya material. De tekniska krav som ställs på sådana material handlar framför allt om magnetiska egenskaper.
– Stor magnetisk anisotropi förhindrar att datainformationen (”bitarna”) raderas av termisk energi inom för kort tidsram.
– Stort magnetiskt moment är nödvändigt för att kunna skriva ned information i det magnetiska materialet, och underlättar samtidigt processen att ”läsa av” informationen.
Olle Erikssons forskargrupp, vid fysiska institutionen, avdelningen för teoretisk magnetism, har tillsammans med amerikanska forskare vid Seagate Inc., identifierat ett material som bör ha betydligt bättre egenskaper för datalagring. Materialet, som har en prestanda som är c:a tusen gånger bättre är vanligt järn, är en blandning av järn och kobolt med en speciell struktur. Järn har vanligtvis en så kallad kubisk struktur med en hög symmetri. Genom att bryta denna symmetri samt att noggrant kontrollera legeringskoncentrationen kan den magnetiska anisotropin öka tusenfalt. Forskare vid Ångströmlaboratoriet försöker nu syntetisera materialet.
Kontaktinformation
För mer information: Olle Eriksson 018-471 36 25, 0704-25 07 77 eller via e-post Olle.Eriksson@fysik.uu.se
Om människans arvsmassa från en enda cell sträcks ut i all sin längd omfattar den cirka två meter. Utmed denna sträcka har arvsanlagen under evolutionens tryck fördelats klumpvis i öar eller oaser. All denna information ska packas i många lager för att få plats i cellkärnan som är mindre än spetsen på en synål samtidigt som arvsanlagen ska aktiveras eller inaktiveras i mycket precisa mönster för att exempelvis fosterutvecklingen ska fortgå normalt. Tyvärr kan denna precision, som kallas epigenetisk med ett facknamn, förloras och skapa sjukdomar som cancer. Även om vi numera känner väl till epigenetiska principer har vi liten eller ingen kunskap om hur den reglerar aktiviteten inom klumpar av arvsanlag.
I ett arbete som idag publiceras i Nature genetics, har en grupp av Uppsalaforskare under ledning av professor Rolf Ohlsson, institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi vid Evolutionsbiologiska Centret, identifierat en helt ny typ av mekanism som förklarar hur arvsmassan är uppdelad i olika territorier. Dessa fungerar ungefär som nationsgränser eller ”tullstationer” med arvsanlagen placerade i en aktiv eller inaktiv ”nation”.
Principen är helt ny och styrs av en kemisk modifiering, som kallas poly(ADP-ribosyl)erring, och som måste kopplas på till ett protein som kallas för CTCF för att ”tullstationen” ska fungera.
Dessa fynd är viktiga eftersom de skapar en ny dimension av vår förståelse för uppkomsten och därmed diagnos och behandling av sjukdomar hos människan. Således kan i ett enda slag hela balansen vad gäller arvsanlagens ”nationstillhörighet” förändras med antingen katastrofala, exempelvis hos cancerpatienter, eller ibland med goda konsekvenser, som till exempel under evolutionens gång.
Kontaktinformation
För mer information: Rolf Ohlsson, tel. 018-471 26 60, 0704-25 02 31 eller via e-post Rolf.Ohlsson@ebc.uu.se
En forskargrupp vid fysikalisk-kemiska institutionen vid Uppsala universitet har sedan 1998 arbetat med utveckling av s k elektrokroma bildskärmar som potentiellt kan göras mycket tunna. Till skillnad från den vanligare tekniken för exempelvis bärbara datorer, att använda flytande kristaller, kräver elektrokroma skärmar inte lika mycket bakgrundsbelysning och kan läsas i solljus.
– De är ljusa, lättlästa och syns bättre från sidan än skärmar med flytande kristaller, säger Mårten Edwards, en av forskarna i gruppen.
Bildpunkterna i elektrokroma skärmar utgörs av små tunna elektrokemiska ”batterier” som ändrar färg när de laddas upp elektriskt. Man kan alltså få färgmönster – bilder – genom att ladda bildpunkterna olika mycket. Tekniken bakom den skärm som nu finns på marknaden (lanserad av det irländska företaget Ntera) har tagits fram i olika europeiska projekt.
Uppsala universitet och industriforskningsinstitutet IVF i Mölndal har utvecklat ett nytt koncept för elektroderna som finns i bildpunkterna. Detta används nu av Ntera. I det nya konceptet består en av bildpunkternas elektroder av en porös film med många små nanopartiklar av ledande material.
Elektroden beter sig inte som ett konventionellt elektrokemiskt system utan fungerar som en kondensator – den kan laddas upp men släpper inte igenom ström mellan elektrolyt och elektrod.
– Skärmen är nu vit och blå och passar bäst för siffror. Nästa steg är att kunna visa bilder, och för det behövs skärmar med flera tusen bildpunkter. Vår forskning är inriktad på att ta fram teknik för att styra skärmar med tusentals bildpunkter.
Den elektrokroma tekniken är en av de mest lovande för att få fram pappersliknade skärmar i framtiden, d v s skärmar som både ser ut och beter sig mekaniskt som papper. Och det är den tillämpning som Uppsalaforskarna tror tekniken passar bäst för.
– Frågan är nog inte om elektriskt papper bli verklighet, utan vad det kommer att tillverkas av, säger Mårten Edwards.
Kontaktinformation
För mer information: Mårten Edwards, 018-471 3656 eller Marten.Edwards@fki.uu.se och Anders Hagfeldt, 018-471 3642 eller Anders.Hagfeldt@fki.uu.se
