Det globala energibehovet och därmed energiproduktionen förväntas öka väsentligt under de kommande årtiondena bl.a. som en följd av högre levnadsstandard och växande befolkning. Andra energialternativ än dagens traditionella behöver därmed utnyttjas i betydligt större utsträckning för att undvika en eventuell negativ inverkan på det globala klimatet. Ett tänkbart alternativ i jakten på ekologiskt hållbara energiformer är att utnyttja väte som energibärare.
Ingen av dagens metoder att lagra väte, exempelvis i gasflaskor, är särskilt lämpliga för mobila tillämpningar – något som anses nödvändigt för att tekniken skall få ett större genombrott.
Emil Johansson har under sitt avhandlingsarbete arbetat med att utveckla nya lättare material för lagring av väte. Bland de undersökta material märks framför allt magnesiumbaserade metallhydrider men även nanoporösa kolstrukturer.
Magnesium har den största förmågan att absorbera väte i förhållande till sin egen vikt men de tryck och temperaturer som är nödvändiga för att nå den helt hydrerade formen är alldeles för höga för att det skall vara praktiskt genomförbart att använda ren magnesium som lagringsmedium. Emil Johansson visar att man genom att blanda (legera) magnesium med exempelvis nickel eller yttrium kan destabilisera hydriden och sänka den energi som behövs för att vätet skall desorbera och kunna utnyttjas i t.ex. en bränslecell – men samtidigt innebär detta en sänkning av den maximala upptagskapaciteten. De undersökta materialens optiska egenskaper förändrades vid absorption av väte och gick från ett ledande till ett halvledande tillstånd. Denna förmåga kan vara intressant även för tillämpningar som vätesensorer och smarta fönster.
Dessa legeringar framställdes atomlager för atomlager, så kallat ”sputtring”, vilket gjort att provsammansättningar som inte varit möjliga att nå med traditionella metoder kunnat undersökas.
Kontaktinformation
För mer information: Emil Johansson, 018-471 3597, eller via e-post Emil.Johansson@fysik.uu.se
I samband med all hjärtkirurgi påverkas lungfunktionen. Lungvolymen minskar kraftigt, lungblåsorna faller samman och klibbar ihop, vilket leder till nedsatt syresättning och risk för lunginflammationer. Med hjälp av andningsgymnastik efter kranskärlsoperationer kan dock dessa komplikationer minskas. Det visar sjukgymnast Elisabeth Westerdahl i sin avhandling ”Effects of Deep Breathing Exercises after Coronary Artery Bypass Sugery”, som läggs fram vid Universitetssjukhuset Örebro.
En viktig del av en sjukgymnasts arbete vid en hjärtklinik är att hjälpa patienterna att komma igång så fort som möjligt efter operationen. Snabb mobilisering har bra effekt för lungorna. Men hittills har man inte kunnat bevisa effekten av andningsgymnastik, en av de vanligaste sjukgymnastiska metoderna för att rehabilitera hjärtopererade patienter.
– I mina studier har jag undersökt effekten av djupandning på lungorna med skiktröntgen, vilket aldrig tidigare gjorts, säger Elisabeth Westerdahl. Röntgenmetoden gör det möjligt att avgöra arean på lungan och mäta de ytor där lungblåsorna fallit ihop. På det sättet kan man noggrant studera små effekter av andningsgymnastik och se resultaten av de insatser man gör.
Forskningen visar tydligt att andningsgymnastik har god verkan på en nedsatt lungfunktion. De ihopfallna lungavsnitten blev mindre och syresättningen i blodet förbättrades i samband med andningsövningarna.
– Studierna påvisar att effekten av andningsgymnastiken var betydelsefull för lungfunktionen. Däremot fanns ingen skillnad mellan de olika hjälpmedel som används för att träna upp andningen. Resultaten blev lika goda oavsett hjälpmedel, säger Elisabeth Westerdahl.
Forskningen ger en vetenskaplig grund för den här typen av insatser.
– Nu vet vi att vårt arbete har effekt och ger patienterna klart minskade komplikationer. Att evidensbasera arbetet är viktigt, inte minst för att motivera patienterna.
Elisabeth Westerdahl är anställd vid Örebro universitetessjukhus, där hon även gjort den praktiska delen av avhandlingsarbetet.
Porträtt finns att hämta på http://www.info.uu.se/pressmapp/ElisabethWesterdahl.jpg
Kontaktinformation
För mer information kontakta Elisabeth Westerdahl på 019-6025771 eller Elisabeth.Westerdahl@orebroll.se
Älgjakten har gjort att det råder brist på tjurar. Följden blir att alla älgkor inte blir betäckta under brunsten, och dessa kor genomgår då ytterligare en menstruationscykel för att kunna bli betäckta. I Västerbotten är kalvar födda före den 14 juni ett resultat av den första brunsten, och de som föds senare är från den andra brunsten.
Skillnaden mellan dessa båda är stora. Avhandlingen visar nämligen att älgkor som föder kalvar efter den första brunsten lika ofta får hanar som honor. Men de älgkor som kalvar efter en ombrunst får betydligt oftare hankalvar. Något som älgkon teoretiskt sett gör helt rätt i.
Förklaringen är att tvillingfödslar är ovanliga vid en ombrunst, och anledningen tros vara att honfoster aborteras hos älgkor som inte blivit befruktade under första brunsten.
– Jag föreslår att en genomliden brunst utan befruktning skulle kunna vara den mekanism med vilken kor erfar att det råder brist på tjurar. Detta skulle i sin tur initiera den process som leder till riktad abortering, säger Martin Broberg.
Förutom att visa att älgkon kan reglera könet på sina ungar, konstateras också att medelålders kor kalvar tidigt på våren, medan unga och äldre kor föder senare. Tidsskillnaden kan betyda att älgtjurar väljer att betäcka medelålders kor först, eftersom de föder fler kalvar än yngre och äldre kor. Avhandlingen visar även på hur kors åldrande påverkar kalvproduktionen och kalvöverlevnaden. Den ökade reproduktionsinvestering som korna gör med stigande ålder visade sig genom en ökad födelsevikt på kalvarna.
Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2004/martin_broberg.shtml
För mer information:
Martin Broberg,
Tillämpad miljövetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 2529
Mobiltfn: 0706- 50 39 12
E-post: martin.broberg@miljo.gu.se
——————————————————–
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Många matallergiker har utvecklat så kallade IgE-antikroppar mot de proteiner som finns i den mat de inte tål. Antikropparna binds till proteinerna och orsakar reaktioner hos allergikern. Mjölk innehåller många olika proteiner och vid en IgE-förmedlad mjölkallergi har allergikern ofta antikroppar mot flera av dem. Det kan vara svårt att undvika mjökproteiner då de ofta är tillsatta i många livsmedel. Eftersom komjölksallergi är en av de vanligaste matallergier som barn har är det ett viktigt forskningsområde.
β-laktoglobulin är ett mjölkprotein, ett så kallat vassleprotein, som de flesta mjölkallergiker med en IgE-förmedlad allergi har antikroppar mot. Biomedicinska analytikern Britt-Marie Ehn har därför valt att i sitt licentiatarbete undersöka hur β-laktoglobulins förmåga att binda IgE-antikroppar förändras om proteinet utsätts för tre olika behandlingar.
Vid värmebehandling till 74 grader Celsius eller högre försämrades proteinet förmåga att binda antikroppar. I mjölk där laktobaciller tillsatts kunde hon inte finna någon skillnad från vanlig mjölk avseende β-laktoglobulins förmåga att binda antikropparna. Efter långtgående nedbrytning med enzymet trypsin var däremot den antikroppsbindande förmågan kraftigt försämrad.
Vid IgE-förmedlad allergi är antikropparnas bindning till proteinet en viktig del i den kedja av reaktioner som leder till symtom hos patienten. Om proteinets förmåga att binda dessa antikroppar försämras skulle det kunna innebära en mildare allergisk reaktion. I uppsatsen har dock enbart mjölkproteinet β-laktoglobulin undersökts och det finns fler mjölkproteiner som är betydelsefulla vid mjölkallergi. Det har heller inte utförts några kliniska tester på mjölkallergiska patienter.
Britt-Marie Ehn tror att livsmedelsproducenterna kan ha intresse av att följa hur olika behandlingsprocesser påverkar maten.
– En behandling som gör att produkten binder dessa antikroppar sämre borde vara att föredra, säger Britt-Marie Ehn.
Licentiatuppsatsen är skriven av:
Biomedicinsk analytiker Britt-Marie Ehn, telefon: 031-335 56 04, e-post: britt-marie.ehn@sik.se
Handledare:
Docent Ulf Bengtsson, telefon: 031-342 36 35, e-post: ulf.bengtsson@vgregion.se
Professor Bo Ekstrand, telefon: 031-335 56 50, e-post: bo.ekstrand@sik.se
Docent Esbjörn Telemo, telefon: 031-342 47 70, e-post: esbjorn.telemo@immuno.gu.se
Uppsats för licentiatexamen, Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen lungmedicin och allergologi.
Arbetet har skett i samarbete med SIK institutet för livsmedel och bioteknik.
Licentiatuppsatsens titel: Process induced changes in IgE binding of the cow’s milk allergen β-lactoglobulin – Influence of heat, fermentation and proteolysis
Uppsatsen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Synkrotronljus är ett oerhört intensivt ljus som uppkommer när elektroner accelereras i en lagringsring och som kan användas som verktyg både inom grundforskningen och inom industriell forskning. Synktrotronljusanläggningen MAX-lab i Lund har varit mycket framgångsrik och successivt byggts ut. Lundaprofessorn och acceleratorbyggaren Mikael Eriksson har ständigt kunna skapa maskiner med höga prestanda och ändå kunnat göra det på ett kostnadseffektivt sätt; annars skulle det vara omöjligt för ett litet land som Sverige att hänga med i utvecklingen.
MAX-lab är ett nationellt laboratorium och ska framför allt betjäna den nordiska och baltiska regionen. Den lockar dock till sig många andra användare som vill göra experiment med hjälp av synkrotronljus. De senaste året har ca 600 forskare nyttjat anläggningen; ungefär hälften är svenskar, en fjärdel kommer från Norden och resten från andra delar av världen, däribland även USA.
Den nya lagringsring man nu projekterat för kallas MAX IV och kommer att kräva en ny injektor (varifrån elektronerna skjuts in i ringen) och en egen byggnad. Toltalt rör det sig om en satsning på ca en och en halv miljard kronor. Får man klartecken från Vetenskapsrådet och andra tänkta forskningsfinansiärer skulle projektet kunna fullbordas på sex år. Det inkluderar också en s k frielektronlaser, en högenergilaser som avger röntgenstrålar.
– Det här kan bli den vassaste synkronljuskällan i världen. Därför är praktiskt alla betydande synktronljusforskare här. De har på känn att det händer något spännande här, säger professor Svante Svensson från Uppsala universitet, tillika ledamot av MAX-labs styrelse.
Syftet med mötet är att diskutera vad man kan och vill göra med MAX IV. Vad forskarna har att säga om detta måste vägas in när ansökningen om medel till projektet bedöms.
Kontaktinformation
Professor Svante Svensson nås på tel 070 42 50 256.
Runt om i Europa sker en omfattande utbyggnad av vindkraft. Frågan om var i Sverige en utbyggnad kan ske berör många. Fram till år 2006 ska därför passande land- och havsområden pekas ut. För- och nackdelar med att etablera vindkraft till havs eller i fjällen utreds för närvarande av såväl lokala och nationella myndigheter som vindkraftprojekterande företag.
Föredragen på VIND 2004 kommer att belysa hur vindkraften passar in i vårt lands energisystem och på vilka ekonomiska villkor den kan konkurrera. Konferensen kommer också att tydliggöra vilka frågor som vindkraftsforskning kan och bör ge svar på.
I en workshop ges deltagarna också möjlighet att lämna sina synpunkter på vilka frågor som bör prioriteras inom framtida forskning om vindkraft. Flera inslag med internationella utblickar ger perspektiv på den svenska utvecklingen.
Programmet återfinns på http://www.vindenergi.org/ eller direktlänk http://www.vindenergi.org/Vind2004/Vind2004_program.pdf
Konferensen startar tisdagen den 28:e september klockan 9.00.
Konferenslokal: SAL RunAn i Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg.
Karta, se: http://www.chalmers.se/HyperText/Kartor.html
FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, arrangerar VIND 2004 på uppdrag av Energimyndigheten. Detta är den 13:e nationella vindenergikonferensen sedan starten 1984.
Kontaktinformation
Avsändare: FOI, Energimyndigheten och Chalmers Tekniska Högskola
Kontaktpersoner:
Sven-Erik Thor, FOI, 070-772 8786
Ola Carlson, Chalmers, 073-978 7597
Anders Björck, Energimyndigheten, 070-207 4568
Praktiska upplysningar:
Ann-Christine Nordin, Chalmers, 073-079 4365
Åsa Elmqvist, FOI, 070-200 9984
Göran Ronsten, FOI, 070-594 6570
På fredag disputerar Jamil Khan på sin avhandling ”Local Politics of renewable Energy: Project Planning, Siting Conflicts and Sitizen Participation”. Han har studerat sex fallstudier utifrån dokument och intervjuer.
Två teman ingår i studien; Planering av lokalt baserade projekt för förnybar energi med fokus på biogas samt konflikter relaterade till lokaliseringar och hur dessa hanterats genom medborgardeltagande, i det fallet med fokus på vindkraft.
Biogasprojekt är komplicerade därför att aktörerna ofta är många. Här är flexibilitet, enligt Jamil Khan, en nyckelfaktor i projektplaneringen. Detta eftersom det inte går att veta i förhand vilka frågor som ska visa sig problematiska.
När det gäller vindkraftsetableringar har de ofta ett brett allmänt stöd och stöd av miljöorganisationer. Motståndet organiseras därför ofta av tillfälliga grupperingar av lokala aktörer. Gemensamt för sådana konflikter och andra som gäller lokaliseringsfrågor är att motståndet beror på en genuin oro för effekterna, ett lågt förtroende för exploatören och en känsla av att man inte kan påverka planeringen.
Medborgardeltagande förs ofta fram som en lösning. Jamil Khan diskuterar möjligheter och problem med denna metod. En viktig slutsats är att det behövs realistiska förväntningar på vad som kan uppnås med medborgardeltagande. Det behövs också en medvetenhet om att olika typer av deltagande har olika för- och nackdelar.
Samråd med allmänheten är den dominerande formen av deltagande i Sverige och den har ett antal begränsningar, bl a att närboende och andra berörda i regel inte har möjlighet att påverka själva lokaliseringen av vindkraftverken, vilket för dem är den absolut viktigaste frågan. De har heller inte något garanterat inflytande över planeringen utan deras synpunkter blir bara underlag för tjänstemäns och politikers beslut. Det är naturligt i en representativ demokrati men leder till att det är svårt att få acceptans för besluten.
o Disputationen äger rum 1 oktober kl 13.15 på Physicum, föreläsningssal F. Fakultetsopponent är professor Katarina Eckerberg, samhällsvetenskap, Umeå
Universitet.
Kontaktinformation
o Jamil Khan träffas på telefon 046-222 86 39, eller E-post: Jamil.Khan@miljo.lth.se
Rapporten presenterar bakgrunder, internationella jämförelser och konkreta förslag på vägar framåt. SISTER:s analys av kunskapssamhällets globala trender och den europeiska harmoniseringen av universitetssektorn ställer de ledande tekniska högskolorna inför reella val: antingen anpassa sig till de nya betingelserna eller sjunka ned i nationell medelmåttighet.
En strategisk allians mellan KTH och Chalmers bör initialt ha följanden huvudsyften:
– samarbeta i utbildningsprogram på högre nivåer för att höja andelen master- och forskarstudenter
– skapa en gemensam internationell profil för att positionera sig på världsmarknaden för teknisk utbildning
– samverka med svenska storföretag med verksamhet i utvecklingsländer
– Den internationella strukturomvandlingen inom utbildning och forskning kommer att fortsätta i allt högre takt. För oss som leder två av Sveriges främsta tekniska högskolor är vägvalet klart: KTH och Chalmers måste framgångsrikt anpassa sig till de nya betingelserna och vi är väl rustade att göra det. Med vår strategiska allians kommer vi även i framtiden att kunna mäta oss med de bästa tekniska högskolorna i världen. Vi är också övertygade om att en utveckling som för fram Sveriges högskolor i den främsta utbildnings- och forskningsfronten är absolut nödvändig för att hålla kvar Sveriges viktigaste industrier i landet, säger Anders Flodström och Jan-Eric Sundgren.
Utredningen lyfter särskilt fram fordonsforskningen. Redan stark på båda högskolorna föreslår man att den skulle kunna vara ett första steg i en strategisk allians på forskningsområdet.
Rektorerna Anders Flodström (KTH) och Jan-Eric Sundgren (Chalmers) beställde rapporten från SISTER i maj 2004.
Ladda ner rapporten på www.sister.nu/pub/wp.html
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Olle Blomqvist, informationsdirektör KTH, Tfn: 08 – 790 81 89
Bodil Vesterlund, informationsdirektör Chalmers, Tfn: 031 – 772 25 48
Enrico Deiaco, verkställande direktör SISTER, Tfn: 08 – 545 252 62
Mobil: 070 – 626 44 73
Göran Scharmer får priset ”för sitt banbrytande arbete med att visa solen på ett helt nytt vis. I Lennart Nilssonsk anda har han lyckats synliggöra det som tidigare varit osynligt. Hans unika närbilder av solen förenar forskning av yppersta klass med estetisk skönhet”, heter det i styrelsens motivation.
Göran Scharmer är född 1951 och har arbetat med solforskning sedan 1984. Hans arbete med att konstruera ”Det svenska 1-m solteleskopet” har möjliggjort närbilder av solen vilka betecknas som ett vetenskapligt genombrott. De har publicerats i de ledande tidskrifterna Science, Nature och National Geographic Magazine. År 2002 beskrev Science dessa bilder som en av årets tio viktigaste vetenskapliga händelser. Göran Scharmer är chef för Vetenskapsakademiens institut för solfysik och hans forskning bedrivs till stor del på Kanarieöarna där solteleskopet finns.
Priset på 100.000 kronor delas ut i anslutning till Karolinska Institutets årliga installationshögtid i Berwaldhallen i Stockholm torsdagen den 4 november.
Pristagaren Göran Scharmer presenteras personligen på Bokmässan i Göteborg i kväll den 24/9 kl 17-19 i anslutning till seminariet Images in Science.
Information om priset och pristagaren samt text- och bildmaterial kan hämtas på Karolinska Institutets hemsida www.ki.se
Materialet står fritt till förfogande vid presentation av LENNART NILSSON AWARD.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
fotograf Staffan Larsson, tel: 070-484 00 91
fotograf Jacob Forsell, tel: 070-744 78 78
professor Lennart Möller, Karolinska Institutet och Novum, tel: 08-608 91 89 eller 070-554 09 24.
Detta visas i en publikation från Centrum för suicidforskning vid Karolinska Institutet i veckans nummer av den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Som första större studie har man analyserat risken för självmord och självmordsförsök i förhållande både till medicinska uppgifter från nyföddhetsperioden och till uppgifter om psykosociala och ekonomiska förhållanden.
Självmord och självmordsförsök bland alla personer som föddes i Sverige mellan 1973 och 1980 har analyserats. De var då mellan tio och 26 år gamla. Av totalt 713 370 unga individer hade 563 begått självmord och 6676 försökt begå självmord.
– Det samband som studien visar mellan dålig fostertillväxt och ogynnsamma förhållanden hos mödrarna och självmordsbenägenhet kan bero på psykiska störningar hos föräldrarna och ökad förekomst av självmord inom familjen, säger professor Danuta Wasserman.
– Om mamman mår mentalt sämre kan det påverka fostrets tillväxt och socioekonomiska standard, öka risken för tonårsgraviditet och psykisk ohälsa hos barnet vilket ytterligare ökar risken för självmord.
Studien visar att tonårsgraviditeter, stora barnkullar och låg utbildningsnivå är faktorer som bör beaktas för samhällets självmordspreventiva strategier.
Publikation:
Restricted foetal growth and mothers adverse psychosocial and socioeconomic conditions as risk factors for offsprings suicidal behaviour. Cohort study of 713,370 adolescents and young adults in Sweden.
Mittendorfer E, Rasmussen F, Wasserman D.
The Lancet (2004) 364: 1135-1140, kommentar sid 1102.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Professor Danuta Wasserman, Institutet för psykosocial medicin, Karolinska Institutet, tel 08-5248 7076 eller mail: danuta.wasserman@ipm.ki.se
Vi har länge känt till att motivation är positivt för lärandet. Motiverade personer studerar till exempel under längre tid eller repeterar oftare jämfört med andra. Däremot har det hittills varit svårt att skapa instruktioner som verkligen motiverar försöksdeltagare experimentellt.
Vidare har det varit oklart hur dessa instruktioner kan påverka minnesprestationen när det inte finns möjligheter att studera eller repetera under längre tid.
Syftet med Ngaosuvans avhandling var att utveckla kraftfullare motivationsinstruktioner och att undersöka hur dessa påverkar episodisk minnesprestation.
Avhandlingen visar att motivation kan påverka minnesprestation även om det inte finns skillnader i uppmärksamhet eller repetitionstid. Detta kräver dock att motivations-instruktionerna baserar sig på flera olika teorier.
En delstudie, som innehöll ett test som handlade om att återge ord, visade att manliga universitetsstuderanden som tävlade i lag (utan samarbete) mot ett fåtal lag presterade bättre än de som tävlade mot ett stort antal lag. Denna motivationsinstruktion utnyttjar således både vinstchans och grupprocesser för att skapa en motivationsskillnad som i sin tur påverkade minnesprestationen. Vidare påverkade denna instruktion bara fri återgivning, när deltagarna skriver upp så många ord som möjligt, men inte förmågan att känna igen ord. Detta resultat antyder att det är under själva testet som motivation har sin starkaste påverkan på episodisk minnesprestation.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=304
Tisdagen den 28 september försvarar Leonard Ngaosuvan, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Motivation and episodic memory performance. Svensk titel: Motivation och episodisk minnesprestation. Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Carl-Martin Allwood, institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Leonard Ngaosuvan är uppvuxen i Västerås. Han genomgick sin grundutbildning, kognitionsvetenskapligt program vid högskolan i Skövde.
Kontaktinformation
Leonard Ngaosuvan nås på:
Institutionen för psykologi, Umeå universitet
Tel: 090-786 64 01
E-post: Leonard.ngaosuvan@psy.umu.se
Kursen vänder sig främst till lärare och är på fem poäng. Den heter Digitala kulturer och strategier och anordnas av IML, institutionen för interaktiva medier och lärande, vid Umeå universitet.
– Genom att använda Lunarstorm placerar vi studenterna mitt i den miljö de ska lära sig mer om, istället för att de bara ska läsa om och ta del av fenomenet som observatörer, säger Thomas Fritz, adjunkt vid IML och ansvarig för kursen.
Lunarstorm är Sveriges största internetcommunity, idag räknar man med att ca 10 procent av befolkningen har en användare där. Varje dag används sajten av 350.000 personer. Många är unga, men allt fler äldre har också börjat upptäcka platsen.
– Internet framställs ofta i media som en mycket farlig miljö där ungdomar möter hot, pedofiler och recept på knark och bomber. Så enkelt är det givetvis inte, det är inte tekniken i sig som är problemet, utan frånvaron av medvetna föräldrar och lärare som vet vad som händer på Internet. Den här kursen kan vara ett sätt att råda bot på detta, menar Thomas Fritz.
Det ovanliga med universitetskursen Digitala kulturer och strategier är att all kommunikation under utbildningen sker via Lunarstorm. Studenterna får under kursens gång arbeta med olika områden där de själva formulerar frågeställningar som medstudenterna får i uppgift att problematisera och utveckla ett svar till. I slutet av kursen ska varje student utveckla en strategi som hjälp för hur man kan tänka kring Internetanvändning. Denna strategi måste för att bli godkänd, förankras av en företrädare för en skola, t.ex. en lärare eller rektor.
-Genom att lära sig använda internet, i det här fallet Lunarstorm, skapas en helt annan förståelse för Internet som kulturellt fenomen än om man skulle ha enbart läst om det, tror Thomas Fritz.
Dagboken i Lunarstorm är ett exempel på hur gamla sätt att kommunicera idag används i nyskapande former på Internet som det kan vara bra som lärare eller förälder att känna till.
– Jag tror att det är viktigt att själv få prova på sådant, dels för att kunna bilda sig en uppfattning om vad som händer, men även i förlängningen för att skapa ett bättre klimat på webben. På samma sätt som att det behövs vuxna på stan för att göra kvällarna tryggare för ungdomarna, så behövs det vuxna i internetvärlden, menar Thomas Fritz
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Thomas Fritz på IML, institutionen för interaktiva medier och lärande
Tel: 090-786 97 98
E-post: thomas.fritz@educ.umu.se
Just nu är 28 experter från 18 länder i Afrika och Asien i Lund för en första delkurs på tre veckor. Den andra fasen av kursen bygger på arbete i hemlandet och den tredje genomförs om sex månader i Sydafrika (för afrikanerna) och Jordanien (för asiaterna).
Bakom kursen står två avdelningar vid LTH, Bebyggelsevård med professor Kerstin Barup och Boende och bostadsutveckling med arkitekt Johnny Åstrand som föreståndare.
Vid ett frukostmöte på måndag 27 september kl 10.00 kan representanter för media träffa dem och deras kolleger Mats Edström och Annete Jere samt några av de internationella kursdeltagarna. Kaffe med tilltugg serveras och frågor besvaras. Lokalen heter HDM Studio och finns längst till vänster (norr) i A-husets foajé tillsammans med bl a husets fotograf.
Det byggda kulturarvet är en existerande tillgång som kan stärka en hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning och historisk identitet. Detta kulturarv måste vidmakthållas kunskaps-mässigt och fysiskt på lokal nivå. I utvecklings-länder finns ofta det äldre byggnads-beståndet i de fattigaste delarna. Detta är både ett hot och ett skydd för bebyggelsen – felaktiga insatser kan leda till att kulturvärden förintas.
Väpnade konflikter har ofta kulturarvet som måltavla för att radera bort historia. En utveckling från fattigdom och konflikter är beroende av att bevara och skydda den identitet och de historiska vittnesbörd som finns i byggnadskulturen.
Kontaktinformation
Frågor besvaras också på telefon av Johnny Åstrand, tel: 046-222 92 44, eller 070-663 67 72.
Datorskärmar i rullgardinsform, lysande tapeter som ersätter glödlampor, flexibla solceller, elektronik tryckt på papper och elektroniska komponenter som kan föras in i kroppen utan infektionsrisk är några av visionerna för framtiden.
I en ny doktorsavhandling vid Linköpings universitet visar Stina K M Jönsson hur den elektriska ledningsförmågan i plastmaterialen kan ökas och hur kontakterna kan utformas för att dessa visioner ska kunna bli verklighet.
Ledningsförmågan hos vissa ledande plaster kan ökas flera gånger om. Detta är nödvändigt för att de ska kunna ersätta metall i kontakter vid tillämpningar med stark ström eller där låg effektförbrukning är ett krav. Sådana genomskinliga, flexibla kontakter är önskvärda till exempel i hoprullbara solceller och färgskärmar. Avhandlingen presenterar en modell för de fysikaliska fenomen som gör det möjligt att förbättra metoden, och applicera den på andra plastsystem.
Metoder och material som kan öka effektiviteten i solceller har också studerats, bland annat en ny typ av plast som absorberar solljus med mycket fördelaktiga elektroniska och optiska egenskaper.
Stina K M Jönsson är verksam i gruppen för organisk fysik vid LiU Norrköping, en av de fyra avdelningar vid LiU som bedriver forskning kring ledande plaster.
Avhandlingen heter Towards flexible organic electronics: Photoelectron spectroscopy of surfaces and interfaces. Disputationen äger rum 1 oktober 2004 kl 10.15 i sal K3, Kåkenhus, Campus Norrköping.
Kontaktinformation
Doktorand Stina K M Jönsson 011-363071, stijo@itn.liu.se
Professor Mats Fahlman 011-363322, matfa@itn.liu.se
Under andra hälften av 1800-talet började prostitutionen uppfattas som ett samhällsproblem. Det hängde samman med att den ökade i omfattning och blev alltmer synlig i och med att allt fler människor bosatte sig i städerna. Syfilis spred sig och de prostituerade var tvungna att registrera sig hos polismyndigheten och genomgå två gynekologiska undersökningar i veckan för att få fortsätta sin verksamhet.
– Det var under dessa omständigheter som gudfruktiga borgerliga kvinnor började se det som sitt kall att upprätta de fallna kvinnorna, trots att de många gånger var rädda både för kvinnorna i sig och för de sjukdomar som de bar med sig, berättar Anna Jansdotter.
I sin avhandling analyserar Anna Jansdotter mötet mellan ”räddarna” och de som skulle räddas. Hon har bland annat tagit del av en lång brevväxling mellan ”räddaren”, diakonissan Louise Fryksell och den prostituerade kvinnan Lovisa.
– Brevväxlingen är ett unikt material över hur relationen mellan räddaren och den som skulle räddas kunde se ut, säger Anna Jansdotter. Den innehåller mycket religiösa diskussioner men också ett livligt meningsutbyte om hur själva ”räddningen” skulle gå till. Tvärtemot vad man hade kunnat tro om man ser på maktstrukturen i relationen så var den prostituerade kvinnan Lovisa lång ifrån ett viljelöst offer som lät sig köras med hur som helst.
Under slutet av 1800-talet förändrades räddningshemmen för de fallna kvinnorna. Anstaltsstämpeln skulle tvättas bort och fram tonade ett ideal som påminner, både rent estetiskt och rituellt, om ett borgerligt hem. I många fall uppstod en vänskap och närhet mellan räddningskvinnorna och de kvinnor som skulle räddas. Men samtidigt förekommer beskrivningar som avslöjar den strikta kontroll kvinnorna kunde mötas av i hemmen. Det handlade om bestraffningssystem och övervakning där självkontroll och anpassning skulle inpräntas.
Denna välvilja i kombination med förtryck är ett centralt tema i Anna Jansdotters avhandling.
Kontaktinformation
Anna Jansdotter disputerar med avhandlingen Ansikte mot ansikte. Räddningsarbete bland prostituerade kvinnor i Sverige 1850-1920 (Symposium), lördagen den 25 september kl 10.15, sal 3, Historiska institutionen. För kontakt med författaren ring 046-222 79 67, 12 39 50, 0704-97 45 72 eller skicka e-post till Anna.Jansdotter@hist.lu.se
– Samtidigt som förslaget innebär nedskärningar för försvaret ser vi på FOI positivt på att regeringen i propositionen betonar att forskning och teknikutveckling är viktigt för att stödja omställningen till det nya försvaret, säger Madelene Sandström, generaldirektör för FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut.
Enligt regeringens förslag kommer försvaret år 2007 att kosta tre miljarder mindre än idag. En särskild utredning kommer att lämna förslag till kostnadsminskningar inom bland annat de totalförsvarsgemensamma myndigheterna Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarshögskolan (FHS), Totalförsvarets pliktverk (TPV) och Försvarets radioanstalt (FRA).
– Nedskärningarna inom försvaret kommer givetvis att påverka vår verksamhet, säger Madelene Sandström, men eftersom vår verksamhet till ungefär 85 procent är uppdragsfinansierad innebär de framför allt att konkurrensen om uppdragen för forskning och teknikutveckling kommer att hårdna, och att trycket på oss ökar att bli ännu bättre på det vi gör.
Propositionen innebär en fortsatt omställning av försvaret mot ett flexibelt insatsförsvar och en fokusering på att Sverige ska kunna medverka i uppbyggnaden av EU:s krishanteringsförmåga. FOIs huvuduppgift är att vara ett kunskapsstöd för utvecklingen av försvaret.
– Vi har en fördel av att vi sedan länge har omfattande internationellt samarbete inom försvarsforskningen, påpekar Madelene Sandström. Det gör att vi har goda förutsättningar att stödja försvarets utveckling mot ökat internationellt samarbete i internationella insatser och materielförsörjning.
En viktig utgångspunkt i försvarspropositionen är att försvarspolitiken ska formas utifrån en bredare hotbild där vi också måste kunna möta nya hot mot oss som en del av en vidare europeisk och global gemenskap.
– Vi konstaterar att regeringen såväl som resten av försvaret tycker att FOI fungerar väl som leverantör av forskning och teknikutveckling för totalförsvarets behov, säger Madelene Sandström. Vi välkomnar dock regeringens ambition att tydliggöra att våra uppgifter utvidgas till att även gälla området samhällets säkerhet och krisberedskap.
Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar kan fås av:
Madelene Sandström, Generaldirektör, telefon 08-55 50 30 01
Åsa Ivarsson, presskontakt, telefon 08-55 50 39 55
