Fredagen den 10 september skrivs samarbetsavtalet under i Uppsala av Winston Tabb, dekan för universitetsbiblioteken vid Johns Hopkins University och Ulf Göranson, överbibliotekarie vid Uppsala universitet. Eva Müller, chef för bibliotekets enhet för digital publicering, har stora förhoppningar:
– Vi har mycket gemensamt och kommer att samarbeta inom flera områden. Vi kommer bl a att ansöka om pengar till gemensamma projekt. Det nya avtalet ger också utrymme för personalutbyte och det inte enbart på områden knutna till digitalt bibliotek. Vi hoppas att även andra delar av verksamheten kan dra nytta av detta samarbete och delta i t. ex. personalutbytesprogram.
Ett viktigt område att samarbeta kring är digital arkivering. Hur ska man försäkra att dokumenten bevarar sin autencitet och läsbarhet? Vilket format ska texterna lagras i, för att garantera hållbarheten? Sheridan Libraries vid Johns Hopkins University har värdefull expertis att bidra med, genom sitt samarbete med Library of Congress i Washington.
”Sheridan Libraries Digital Knowledge Center” är en del av universitetsbiblioteket, enligt samma modell som vid Uppsala universitet. Det är en ganska ovanlig lösning inom universitetsvärlden. Oftast är utvecklingen och forskningen kring digital publicering utspridd mellan olika institutioner.
– Vi har samlat kompetensen på ett ställe, vilket ger oss en stor fördel jämfört med att arbeta endast i nätverk, säger Eva Müller.
Enheten för digital publicering inrättades för fyra år sedan vid universitetsbiblioteket i Uppsala, med syfte att hitta nya vägar att sprida forskningsresultat vid Uppsala universitet. Den första uppgiften var att skapa ett system för att publicera avhandlingar på nätet. Systemet fick namnet DiVA och togs i drift i januari 2003. Det fungerade så bra att det nu har spritt sig till 11 universitet i Sverige, Norge och Danmark.
Ett annat projekt är Waller-projektet, som går ut på att digitalisera historiska dokument, såsom handskrivna brev ur bibliotekets samlingar.
Eva Müller hoppas att samarbetet med John Hopkins University ska ge upphov till nya spännande projekt, både när det gäller publicering av forskningsresultat och bevarande av kulturarvet.
– Vi har väldigt mycket gemensamt och har redan inlett samarbetet. Vi testar och utvärderar varandras system och samarbetar inom ett nystartat tidskriftsprojekt.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Eva Müller, tel: 018-471 71 05, 0704-25 03 10 eller e-post: Eva.Muller@ub.uu.se
Studien visar att förarnas uppmärksamhet påverkas negativt av telefonsamtal med såväl handsfree som handhållen mobiltelefon. Dock var deltagarna i studien betydligt mer positiva till att använda handsfree än handhållen telefon under färd. Man upplevde även sin egen körprestation som bättre vid användning av handsfree jämfört med handhållen telefon. Detta trots att studien inte visar på några skillnader i körprestation mellan handsfree och handhållen mobiltelefon.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt visade det sig mer osäkert att ringa upp med mobiltelefon än att tala i mobiltelefon. Förarna försökte kompensera för mobilhanterandet genom att sakta ner men hade svårt att köra utan att vingla på körbanan.
I studien gjordes även två mindre experiment med att läsa SMS under färd samt att titta på DVD-film under färd. Dessa två mindre experiment bör utökas för att det ska vara möjligt att dra säkra slutsatser från dem.
Resultaten från studien är tidigare redovisade i samband med Tylösandsseminariet 2003 och Transportforum 2004.
Kontaktinformation
Anne Bolling, projektledare VTI, 013-20 41 65
Det främsta syftet med modellerna är att förutsäga inväxningen, det vill säga hur många småträd som växer in i trädskiktet under en viss tid, som ett komplement till de nya tillväxtfunktionerna i det nya skogsplaneringssystemet Heureka. Modellerna ger även kunskap om under vilka förutsättningar och i vilken grad småträd av en viss art förekommer.
I avhandlingen presenteras även en undersökning om hur morfologin hos småträd påverkas av att utvecklas i ett underbestånd. Resultaten visar att tall och contorta som vuxit i skuggan under en skärmställning får högre andel stam, lägre andel kvist och slankare stam jämfört tall och contorta som vuxit på kalhygge. Inga tydliga skillnader hittades hos gran.
Det är fredagen den 10 september 2004 kl 10.00 som fil mag Per-Erik Wikberg, institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Förekomst, morfologi och tillväxt av småträd i underbeståndet i svensk skog (Occurrence, morphology and growth of understorey saplings in Swedish forests).
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Opponent är skogl dr Christer Karlsson, Siljansfors och Jädraås försöksparker, SLU.
Kontaktinformation
Per-Erik Wikberg, inst för skogsskötsel, SLU i Umeå, tel 090-786 85 41, 070-656 33 69. E-post: Per-Erik.Wikberg@ssko.slu.se
Det är väl känt att man genom att klippa av toppskottet på en växt ökar förgreningen på stammen under toppen. Detta fenomen används till exempel för att förtäta en vanlig häck. Förutom toppskottet så finns även så kallade laterala skottanlag. Dessa bildar så småningom grenar på en växt. Förhållandet mellan växthormonerna cytokinin och auxin tros påverka graden av förgrening och därmed kontrollera graden av ”uppåtväxt” eller apikaldominans. Tidigare experiment har visat att man kan stimulera förgreningsgraden genom att öka mängden av cytokininer i växten, samt förminska förgreningsgraden, eller stimulera uppåtväxt, genom att öka mängden auxin. Avhandlingen visar att dessa två växthormoner kan motverka varandra genom att negativt reglera varandras tillverkningsgrad. Detta skulle kunna delvis förklara fenomenet apikaldominans. Om toppskottet klipps bort tas en stor källa till auxin bort. Mängden av cytokininer skulle då kunna öka genom att blockering av tillverkningen tas bort. När cytokininerna ökar så ökar även graden av förgrening.
För att kunna studera dessa två hormoner, som finns i extremt små mängder i växten, har kemiska analysmetoder utvecklats som kan mäta halten av dessa ämnen i nivåer av 1 picogram (0,000000000001 g). I de praktiska experimenten på växter motsvaras detta av att kunna hitta ett sandkorn i en sandlåda som är 1x1x1 meter stor (1 kubikmeter).
Det är fredagen den 10 september 2004 kl 13.00 som fil mag Anders Nordström, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Cytokinins in Arabidopsis, tools, pathways and interaction with auxin.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Opponent är professor Michel Laloue, Laboratoire de Biologie Cellulaire, Institut National de la Recherche Agronomique, Frankrike.
Kontaktinformation
Anders Nordström, inst för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, 090-786 86 07. E-post: Anders.Nordstrom@genfys.slu.se
Hennes försök visar att två veckors behandling med östrogen minskar genuttrycket av vissa serotoninreceptorer i hjärnan hos honråttor. Om östrogenbehandlingen däremot kombineras med progesteron ökar samma genutryck. Dessa förändringar kan vara en delförklaring att behandling med enbart östrogen ofta ger positiv effekt på humöret, medan kombinationsbehandling med progesteron kan ge negativ humörpåverkan.
Progesteron omvandlas i kroppen till bl.a. allopregnanolon, som påverkar det signaldämpande GABA-systemet i hjärnan. Allopregnanolon är en av de faktorer som verkar ha betydelse vid humörpåverkan. Studierna visar att progesteron kan medföra akut tolerans mot allopregnanolon samtidigt med förändrat genuttryck för GABAA-receptorn i specifika hjärnregioner.
Studier av allopregnanolons effekter på hjärnan är därför av intresse för att förstå mekanismen bakom detta tillstånd, och för att i framtiden hitta en medicin för behandling av bl.a. patienter med nedstämdhet i samband med menstruationen.
Substanser som aktiverar GABAA-receptorn kan ha negativa effekter på minne och inlärning. Studierna visar att allopregnanolon blockerar rumsinlärning och ändrar navigeringsstrategin. Substansen UC1011 fungerar som en allopregnanolonantagonist, dvs. kan minska ämnets negativa effekter på inlärning. Detta fynd visar en möjlig väg att hitta medicinering mot sjukdomar och besvär som försämras av neuroaktiva steroider som allopregnanolon, t.ex. Alzheimers sjukdom.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk vetenskap och Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Den har titeln Neuroactive steroids and rat CNS. Svensk titel: Neuroaktiva steroider och centrala nervsystemet hos råtta.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal E04, by 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är docent Bo Söderpalm, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Vita Birzniece är doktorand vid enheten för obstetrik och gynekologi, tel. 090-785 34 61, e-post mailto:vita.birzniece@obgyn.umu.se
Världen förändras snabbt, som bekant.
Det som var välbekant och sant i går är i dag hopplöst ute och nästan oviktigt.
För några månader sedan fick EU tio nya medlemsländer och ända sedan 1989 har Europas gränser ritats om vid flera tillfällen.
Vi rör oss mer obehindrat än tidigare över dessa gränser, vi arbetar och studerar i andra länder än i de vi är födda, vi knyter vänskapsband och professionella kontakter över snart sagt hela världen.
För medarbetarna vid Avdelningen för kvalitets- och miljöledning vid Luleå tekniska universitet innebär dessa snabba förändringar också möjligheter. Till den förändrade världsbilden hör nämligen också en allt mer snabbt utvecklad teknik och förenklade kommunikationer. Något som i sin tur föder oro – hos enskilda individer, hos enskilda företag och ibland på hela orter. Hur överlever en bygd där själva grunden för existensen plötsligt läggs ner och försvinner?
Bengt Klefsjö, professor vid Avdelningen för kvalitets- och miljöledning, menar att det finns gott om möjligheter för dem som vågar göra något annorlunda, de som kanske vågar bryta mönster och etablera samverkan och tillsammans med andra nyttja sin styrka på olika nivåer.
– Uttrycket ”made in Sweden” kanske borde bytas ut mot ”made by Sweden” i ett läge när exempelvis en Volvo S40 består av delar från ett tiotal länder och sätts ihop i Belgien.
Under årets upplaga av den återkommande kvalitets- och miljöledningskonferensen vid Luleå tekniska universitet får deltagarna, precis som tidigare år, möjlighet att lyssna till representanter från olika delar av samhället.
På föreläsarlistan finns entreprenörer, företagsledare, politiker, en tidningschef, en stå-upp-komiker, en facklig förbundsordförande – och några till.
Ämnena skiftar – från stort till smått, från smalt till brett.
Hela programmet återfinns på intillstående länk.
Dag: 16 september
Plats: Aula Aurora, campus Luleå
Tid: Klockan 08.30-17.00
Medias representanter hälsas varmt välkomna att övervara hela eller delar av konferensen!
Upplysningar: Professor Bengt Klefsjö, tel. 0920-49 11 23, 070-550 05 77, bengt.klefsjo@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
När Öresundsregionen invigdes år 2000 nådde förväntningarna på dansk-svensk integration sin kulmen. Prognoser och framtidsspekulationer haglade. Nyhetsbrev, reklamkampanjer, webbplatser och konferenser producerades på löpande band. En ny gemensam transnationell identitet skulle skapas.
– Massmedierna hade och har en central roll i denna process, säger Jesper Falkheimer. Dels genom sina retoriska berättelser om Öresundsregionen, dels genom ett stort antal satsningar på nya medier med Öresund som marknad.
I sin avhandling försöker Jesper Falkheimer besvara frågan: hur och av vem har Öresundsregionen konstruerats i medierna under perioden 1991-2001? Två dimensioner behandlas särskilt – dels de kommunikationsstrategier som tillämpats av ett urval professionella källor utanför medierna, dels de gestaltningar och föreställningar som förmedlats i den dominerande dagspressen, Sydsvenskan och Berlingske Tidende. Författaren analyserar även de medieprojekt som finns i regionen varav de flesta misslyckats att attrahera läsare, lyssnare och tittare. Undantagen är det nischade affärsmediet Rapidus och möjligen en del projekt inom public service.
Vilka är då slutsatserna? För det första visar studien att de professionella källorna använt sig av tre strategier för att styra nyhetsflödet: faktastrategin, den journalistiska strategin samt publicitetsstrategin. Faktastrategin har varit mest effektiv, särskilt när det gäller opinionsbildning. Denna innebär att källan indirekt försöker påverka medier och opinion genom att sprida rapporter, undersökningar etc. genom attraktiva kommunikatorer (ofta med experstatus). Den journalistiska strategin riktar sig direkt till berörda målgrupper genom att etablera egna pseudo-journalistiska kanaler som nyhetsbrev, kundtidningar, webbplatser och liknande. Denna strategi kan också vara en möjlighet att få massmedial publicitet, då journalister använder sig av pseudo-journalistiskt underlag när det saknas eget insamlat material. Publicitetsstrategin är en klassisk PR-strategi som innefattar arrangemang av händelser, direkta tips och liknande.
Innehållsanalyserna av Berlingske Tidende, Sydsvenska Dagbladet och deras bilaga Öresundsnytt visar bland annat att journalistiken gav en mycket positiv profil av Öresundsregionen 1991-2001. Danska Berlingske Tidende var något mer nyanserad. Den kvalitativa analysen visar att trots den positiva bild som överlag förmedlades i de analyserade medierna så dominerades bilden av nationella stereotyper och format. Danskar är danskar och svenskar är svenskar i medierna. Satsningar på Öresundsregional journalistik stöttas ofta utifrån premissen att sådana gynnar transnationell integration. Avhandlingen visar att det nationella och lokala har betydligt större betydelse för massmedierna än det Öresundsregionala.
Kontaktinformation
Jesper Falkheimer nås via jesper.falkheimer@soc.lu.se eller 0709-350622. Han disputerar den 10 september kl 10-12 Kulturens auditorium.
Titel: Att gestalta en region – källornas strategier och mediernas föreställningar om Öresund (Makadam förlag/Centrum för Danmarksstudier 2004)
Det första hon tittat på är slaggbildningen i masugnen. I Sverige är mängden slagg som utvinns ur masugnar relativt låg vilket är en fördel då energiförbrukningen sänks och produktionseffektiviteten blir hög. Nackdelen är att sammansättningen hos slaggen påverkas kraftigt av förändringar i värmeläget i masugnen. En sådan förändring kan leda till att slaggen blir trögflytande vilket stör produktionen.
En metod som består i att injicera så kallade slaggbildare in i masugnen och på så vis kunna styra slaggbildningen har utvärderats. Mängden slagg kan därmed sänkas ytterligare med bibehållet högt alkaliutbyte och god svavelrening av järnet. Idag är inte injektion av slaggbildare en del av den ordinarie verksamheten men i Lena Sundqvist-Ökvists avhandling beskriver hon det som något som kan vara en pusselbit i utvecklingen av masugnsprocessen.
Den andra delen av hennes doktorsavhandling har handlat om hyttsot, det stoft som kommer ur masugnen. SSAB Tunnplåt har, sedan 1993, återanvänt hyttsotet i masugnen via en cementbunden brikett som fungerat bra. Hyttsot har dock en negativ inverkan på hållfastheten i briketten. En sänkt andel hyttsot i briketten minskar bildningen av nytt stoft.
Resultaten av Lena Sundqvist-Ökvists forskning visar att återanvändningen av hyttsotet genom injecering i masugnen är ett effektivt utnyttjande av järn och kol som ingår i stoftet. På SSAB pågår ett arbete med att försöka hitta en tekniskt lämplig metod för att återvinna hyttsot vid injicering i masugn.
Lena Sundqvist-Ökvist är utbildad kemi- och biologilärare. Hon har även en bergsingenjörsexamen från Luleå tekniska universitet.
Den 10 september disputerar hon med avhandlingen Co-injection of basic fluxes of BF flue dust with PC into a BF charged with 100 % pellets – effects on slag formation on coal combustion.
Upplysningar: Lena Sundqvist-Ökvist, 070-358 22 56, lena.sundqvist@ssab.com eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-698 16 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
Han uppehåller under innevarande läsår Civil-ingenjörsförbundets professur i miljövetenskap med placering vid Avdelningen för matematisk statistik, LTH. Han samarbetar också med universitetet i Linköping.
På fredag 10 september kl 13.15 presenterar han sig för kollegerna vid Lunds universitet vid ett litet seminarium i Matematikhuset, sal MH:C. Han talar över ämnet ”Environmetrics – Combining Science and Statistics”. Representanter för media är välkomna dit.
Peter Guttorp är född och uppvuxen i Lund och efter en kandidatexamen här fortsatte han sin akademiska bana vid University of California, Berkeley, och har sedan dess länge tjänstgjort vid University of Washington i Seattle, som professor i statistik och direktör för National Research Center for Statistics and the Environment.
Statistiken har t ex en nyckelroll när man bestämmer gränsvärden och kontrollerar vetenskapliga modellbyggen mot uppmätta data. Exempelvis kan kvaliteten hos en modell för spridning av föroreningar i en flod testas genom jämförelse med mätningar vid ett experiment. Ett annat viktigt intresseområde hos Peter Guttorp är hur man kommunicerar dessa frågor till politiker.
Kontaktinformation
Peter Guttorp träffas på tel 046-222 47 47 eller epost: peter@maths.lth.se
Detta medför stora krav på säkerhet så att inte människor, djur eller annat i omgivningen skadas. Robotarna måste även kunna upptäcka om arbetet inte går som planerat. Med andra ord, robotarna måste ha förmågan att upptäcka fel och även kunna ta reda på vad som gick fel.
Det vanligaste sättet att upptäcka fel hos robotar idag är med hjälp av modeller som förutspår robotens position efter ett visst agerande. Om roboten hamnar i den förutspådda positionen agerar den rätt och om den hamnar i en annan position uppstod ett fel. Men när det gäller självgående robotar är det ofta svårt, eller till och med omöjligt, att skapa noggranna modeller.
Ola Pettersson vid Örebro universitet har i en doktorsavhandling undersökt hur man kan upptäcka fel utan modeller. Ola har istället undersökt robotens beteendemönster för att se om den agerar felaktigt.
– Att undersöka beteendemönster för feldetektering hos mobila robotar är en ny metod, säger Ola Pettersson. Därför krävs forskning för att undersöka om metoden verkligen fungerar. I vår forskning föreslår vi att roboten skall lära sig vad som är rätt eller felaktigt agerande.
Metoden som Örebroforskaren använder kommer att göra robotarna lättare att använda för oss människor.
– Vi kommer helt enkelt att kunna tala om för roboten när den gör rätt eller fel, i stället för att beskriva det i matematiska modeller, säger Ola Pettersson.
Avhandlingen visar att det går att upptäcka fel och även bestämma vilken typ av fel som uppstod genom att undersöka robotens beteendemönster. Flera olika tekniker har undersökts och användbarheten har visats i ett stort antal experiment, både med en simulerad och med en verklig robot. Statistiska metoder har använts för att jämföra de olika resultaten.
Kontaktinformation
Ola Pettersson disputerar i datavetenskap, fredag 1 oktober 2004 klockan 13:00, Hörsal T, Örebro universitet med avhandlingen ”Model-Free Execution Monitoring in Behavior-Based Mobile Robotics”.
För mer information kontakta Ola Pettersson på telefon: 021-34 26 34, mobil: 0739-67 89 07,
e-post: ola.b.pettersson@se.abb.com
Bild på Ola Pettersson finns att hämta i pressrummet på Örebro universitets webbplats.
Adress: www.oru.se/press/bildarkiv/ola_pettersson
Ibland går det flera år innan patienterna får rätt behandling.
– Käkleden och dess muskulatur sitter någon millimeter från örat och symtomen kan yttra sig på flera sätt. Det gör att många inte tänker på att problemen kan komma från till bettet och får lida i onödan, säger Sigvard Åkerman.
En annan förklaring är att tandläkare inte alltid frågar patienterna om de har kronisk värk från leder och muskler. De koncentrerar sig i stället på traditionella besvär från munnen som hål i tänderna och inflammation i tandköttet, berättar Maria Nilner, professor i klinisk bettfysiologi vid Odontologiska fakulteten.
Ett av syftena med konferensen den 9 till 12 september är därför att samla specialister och allmänpraktiserande tandläkare för att sprida kunskap om vad man idag vet om det tandläkarna kallar orofacial smärta: hur den uppstår, hur prognosen ser ut, vilka behandlingsalternativen är.
SMÄRTENHET I MALMÖ
Vid avdelningen för klinisk bettfysiologi på Odontologiska fakulteten finns sedan två år en särskild smärtenhet dit de mest svårbehandlade patienterna skickas från södra Sverige.
– Den typiska patienten är en kvinna i 40-års åldern som haft ont i flera år och som sökt olika läkare och tandläkare utan att få hjälp. Cirka hälften har också problem från andra delar av kroppen och har provat zonterapi, akupunktur, hälsokost och liknande. Vi gör en noggrann utredning och kan via samarbeten med olika vårdgivare i de flesta fall erbjuda någon form av symtomatisk behandling. Det kan handla om allt ifrån bettskenor och käkkirurgi till psykoterapi och mediciner, säger Maria Nilner.
KOMPLEXT PROBLEM
– Smärta i tuggregionen är ett komplext problem med fysiska och psykosociala aspekter. Dessutom är bettfysiologi en relativt ung disciplin och vi behöver mer forskning om hur besvären uppkommer, diagnostik och behandling, säger EwaCarin Ekberg, docent i klinisk bettfysiologi vid odontologiska fakulteten i Malmö.
Här har forskare vid Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola bidragit till utvecklingen. Bland annat har man visat att förändringar av bettet genom slipning inte hjälper på värk som sitter i musklerna. Och att en bettstabiliserande skena, som är en relativt billig och enkel metod, har god effekt på värk i både muskler och leder.
– Eftersom behandlingen ibland är dyr och tar lång tid är det viktigt att vi vet att den hjälper och att diagnosen är rätt. Det händer att patienter tackar nej till behandlingen av kostnadsskäl, säger Lena Widerström, lektor i oral diagnostik vid Odontologiska fakulteten.
Kontaktinformation
Läs mer om koferensen European Academy of Craniomandibular Disorders.
Andreas Perssons forskning har bedrivits vid JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, i Uppsala samt Institutionen för naturgeografi och GIS-Centrum (Centrum för Geografiska Informationsssystem) vid Lunds universitet. På marknaden finns potatisupptagare med skördekartering där de upptagna potatisarna vägs samtidigt som upptagarens position bestäms med GPS via satellit. Vägningen störs dock ibland av vibrationer från maskinen. Andreas Persson har varit med om att utveckla en ny typ av skördekarteringsteknik där man i stället för våg har en kamera som registrerar storleken på varenda potatis. Felmarginalen i skördekarteringen ligger bara på 2 till 3 procent och då är varje potatis positionsbestämd på halvmetern när.
– Med denna utrustning kunde jag undersöka hur stor roll topografin spelar för skördeutfallet, säger Andreas Persson. 20% av skördefallet kunde förklaras av topografi och därmed vattenfördelningen. Man bör alltså vid bevattningen ta hänsyn till topografin när man doserar vattnet.
I vissa länder som USA och Israel förekommer ”precisionsbevattning” som tar hänsyn till hur näringsämnen är fördelade i ett område. Rön av det slag som Andreas Persson har gjort skulle kunna användas för att vidareutveckla precisionsbevattningen så att den också styrs av topografiska faktorer.
Kupning av potatisen påverkar också fördelningen av vattnet. Andreas Persson har utvecklat nya hydrologiska modeller för detta. Han har också testat flera befintliga hydrologiska modeller och funnit att de är bristfälliga; vanligen ligger tonvikten på en faktor – t ex topografi, jordmån eller växtlighet – på bekostnad av andra faktorer. Det går att utveckla mer dynamiska modeller där fler faktorer är variabla och viktade mot varandra.
Inom kort disputerar Andreas Pettersson på sin doktorsavhandling.
– Det har inte ingått i mitt uppdrag att undersöka vad som eventuellt kan hända med vattenfördelningen för den händelse att växthuseffekten påverkar nederbörden. Men nya hydrologiska modeller och precisionsbevattning blir naturligtvis mycket viktiga i en sådan situation, säger han.
Kontaktinformation
Andreas Persson disputerar den 17 september på sin doktorsavhandling Hydrological Modelling, Topographical Influence and Yield Mapping in Precision Agriculture. Han nås för ytterligare information på tel 070 640 48 29, e-post Andreas.Persson@nateko.lu.se
– Stödet till familjerna och den psykosociala uppföljningen bör anpassas efter sjukdomstyp och hur föräldrabelastningen utvecklas över tid i de olika patientgrupperna, säger Krister Boman, psykolog och forskningsledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Allvarlig sjukdom hos ett barn medför oftast en kraftig psykologisk och känslomässig påfrestning, inte enbart för barnet utan för hela familjen och inte minst föräldrarna. Den psykologiska forskningen kring allvarliga/kroniska sjukdomar hos barn har som ett av målen att kartlägga hur familjen påverkas för att öka kunskapen och i förlängningen få svar på hur man bäst skall hjälpa och stödja till familjemedlemmarna genom sjukdoms- och behandlingen.
Studien Allvarlig sjukdom hos barn: olika hotbilder för föräldrarna vid barncancer och barndiabetes utfördes i ett samarbete mellan Barncancerforskningsenheten vid Karolinska Institutet (Krister Boman och Per Kogner) och Barn- och ungdomsmedicinska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus (Ulf Samuelsson). Studien jämförde förekomsten av sjukdomsrelaterad stressymtpom hos föräldrar till barncancer- och barndiabetespatienter. Vidare undersöktes hur den psykiska belastningen utvecklades beroende tid som förflutit från det att föräldrarna fått diagnosbeskedet. Totalt 675 föräldrar, inklusive en kontrollgrupp av från samhället slumpmässigt utvalda föräldrar genomgick mätningar av stress och psykologiska belastningssymptom, bland annat depression, ångest, upplevelse av förlorad kontroll, självkänsla, osäkerhet och fysiska stressymptom.
Resultaten visade att patientföräldrarna hade en markant högre stressupplevelse än kontrollföräldrarna. Vid barncancer sågs en markant högre stress de första åren efter diagnosbeskedet i de flesta uppmätta faktorerna. Medan föräldrastressen sjönk i ett 10-årsperspektiv vid barncancer och då närmade sig den stressnivån som en ”normal” förälder uppvisar, uppmättes bestående och ökad stress hos föräldrar till barn med diabetes. Forskarna sammanfattar resultaten med att konstatera att stressmönstren som karakteriserar föräldrarna bestäms av barnets sjukdom och av att tiden har olika effekt på föräldrarnas belastning.
– Psykosocialt stöd bör alltid erbjudas tidigt i samband med det chockartade diagnosbeskedet vid cancer. Vår studie visar att behovet av stöd sedan för en del kan finnas under en lång period, kanske upp till tio år efter diagnosbeskedet. Vid barndiabetes å andra sidan visar den bestående eller ökande stressen att vården undantagslöst måste tillhandahålla stöd och psykologisk uppföljning som en del av omhändertagandet av familjerna på mycket lång sikt, säger Krister Boman.
De vetenskapliga rönen publiceras i: The Journal of Pediatrics, vol.145, nr 3 (September), sid. 373-379. Boman KK, Viksten J, Kogner P, Samuelsson U. Serious illness in childhood: the different threats of cancer and diabetes from a parent perspective.
Projektet har genomförts med stöd från:
Barncancerfonden, Cancer & trafikskadefonden och Barndiabetesfonden.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Krister K Boman, Barncancerforskningsenheten Karolinska Institutet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Tel: 070-788 33 05, 08-5177 28 70, Fax: 088-5177 31 84, e-post: Krister.Boman@kbh.ki.se
För kontakt med familjer som deltagit i studien och som har barn med cancer eller diabetes: Sabina Bossi, pressekreterare, karolinska Institutet, tel 08-524 838 95, e-post sabina.bossi@admin.ki.se
Avhandlingen analyserar och diskuterar utifrån ett genusperspektiv hur svenska läkare reflekterar och resonerar i professionella sammanhang. Orättvisor och skevheter kan uppstå i utredning och behandling av patienter, i bedömning av medicinsk forskning och vid undervisning av blivande läkare genom att läkare ser skillnader mellan kvinnor och män när likheterna överväger, men också genom att läkarna bortser från skillnader som har betydelse, inte minst könskulturella förväntningar och möjlighet till inflytande och makt.
Slutsatserna bygger på tre delstudier. I AT-skrivningen, det examensprov som krävs för att få arbeta som läkare i Sverige, inkluderades en fråga om tarmbesvär, där patienten slumpvis presenterades som man eller kvinna; fallbeskrivningen var i övrigt identisk. Det fanns könsskillnader i den handläggning som föreslogs. Frågor om tobak och alkohol samt remiss till röntgen av tjocktarmen förordades oftare till män. Om patienten var kvinna föreslogs i större utsträckning ämnesomsättningsprover, smärtstillande och lugnande medel samt råd om livsstilen. Både kvinnliga och manliga läkare gjorde sådana könsskillnader, fast på olika sätt. Eftersom patienten inte kunde påverka utfallet måste det bero på olika föreställningar om kvinnor och män. Rubbningar i ämnesomsättningen är vanligare bland kvinnor och alkoholproblem bland män, så det kan verka motiverat att läkarna frågade och utredde olika. Men den enskilde patienten måste ses som unik och inte som representant för en grupp. Skillnaderna mellan individer av samma kön är ofta större än mellan kvinnor och män.
I den andra delstudien ombads ett antal slumpvis utvalda läkare bedöma två forskningssammanfattningar, en med kvantitativ och en med kvalitativ metod, där författaren angavs vara antingen man eller kvinna. Den kvantitativa sammanfattningen bedömdes lika oberoende av kön hos bedömare och författare. Den kvalitativa rankades som mindre vetenskaplig än den kvantitativa men ansågs mer trovärdig, relevant och intressant om författaren var kvinna – och då särskilt av kvinnliga bedömare. Ger osäkerheten inför de relativt nya kvalitativa metoderna inom medicinen utrymme inte bara för nytänkande utan också för fördomar och segregation?
Den tredje delstudien var en enkät om undervisande och handledande läkares attityder till genusperspektiv i undervisningen. Hos många framkom motstånd och skepsis till att beakta genusfrågor. Både kön och specialitet spelade in. Manliga läkarlärare, speciellt inom kirurgiska specialiteter, tyckte i mindre utsträckning än kvinnliga att könstillhörigheten har betydelse i kontakt med patienter, studenter, personal och kolleger. Inom kirurgiska specialiteter är andelen kvinnor fortfarande låg. Kan ett ökat antal kvinnor inom ett område påverka mäns genusmedvetenhet?
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, och har titeln ”I am solely a professional – neutral and genderless.” On gender bias and gender awareness in the medical profession. Svensk titel: ”Jag är bara en tjänsteman – neutral och könlös.” Om genusbias och genusmedvetenhet bland läkare.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Toine Lagro-Janssen, chef för Womens Studies Medicine, Universitetet i Nijmegen, Nederländerna.
Kontaktinformation
Gunilla Risberg är född i Vilhelmina och sedan 1980 distriktsläkare vid Tegs Vårdcentral i Umeå. Hon nås (efter kl. 17.00) på tel. 090-12 48 23, mobil 070-211 50 70, e-post guarig97@student.umu.se
Ett viktigt område inom utbildningsvetenskap är forskning som tar upp innehållsliga aspekter i olika former av pedagogisk verksamhet. Detta eftersom lärande och undervisning kan se olika ut inom olika skolämnen men också inom andra kunskaps- och färdighetsområden. Spelar roll gör också vilken grupp som utbildas; barn, ungdomar och/eller vuxna, liksom undervisning på olika stadier/nivåer. Årets utbildningsvetenskapliga konferens handlar därför om utmaningar för forskningen på området.
Axplock ur programmet
* ”Stabilitet och förändring – från Svenskämnets kris till Svenska i ett mångkulturellt samhälle” Gun Malmgren, Lunds universitet
* ”Vad är ett ämne: om skolämne och universitetsämne” Lennart Olausson, Malmö högskola
* ”Att studera atomer och individer – likheter och skillnader” Ann-Marie Pendrill, Göteborgs universitet:
* ”Internasjonale komparative studier: Bestemmes framtidens læreplaner av PISA og TIMSS? Overtar de styringen av skolens mål, mening og innhold?” Svein Sjøberg, Univeritetet i Oslo
Tid & plats
Fredag 17 september 2004
Kl 09.30-16.00
Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm
Program & anmälan
Hela programmet och anmälningsblankett finns under bif länk. Obs att pdf-filen ej är ifyllningsbar över nätet. Ladda istället ner filen till din egen dator.
http://www.vr.se/fileserver/index.asp?fil=1GZJ107JTV0K
Anmälan skickas via fax: 08 – 546 44 180, eller via e-post till llw@vr.se.
Ange även vilken seminariegrupp du vill vara med i på eftermiddagen (se programmet).
För att lunch ska ingå gäller anmälan senast 10 sept.
Kontaktinformation
Kontaktperson
Birgitta Mattson, forskningssekreterare och informationsansvarig utbildningsvetenskap, 08-546 44 211, Birgitta.Mattsson@vr.se
Engagemang i frågor som rör naturvård, kulturvård, viltvård och skötsel är några exempel på motiv för skogsägandet som idag tillmäts stor betydelse av många skogsägare. Skoglig tradition inom familjen och skatteplanering är andra skäl till att man väljer att äga skog.
Det framgår av en doktorsavhandling av jägmästare Fredrik Ingemarson, institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala. I avhandlingen diskuterar han också vilken betydelse olika mål med skogsägandet har för olika grupper samt tar upp praktiska frågor som naturvårdsavsättningar i den gröna skogsbruksplanen, rådgivning och lämpliga skogsbruksmetoder för den privata skogsägaren.
Materialet som ligger till grund för avhandlingen består bland annat av intervjuer, enkäter, insamlade skogsbruksplaner samt policymaterial från ett antal företag.
Det är fredagen den 10 september 2004 kl 13.00 som jägmästare Fredrik Ingemarson, institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Privatskogsbruk i Sverige – ägarnas mål, skötselmetoder och skogsbruksplaner (Small-scale forestry in Sweden – owners objectives, silvicultural practices and management plans).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent är professor John Bliss, Starker Chair in Private and Family Forestry, Department of Forest Resources, Corvallis, USA.
Kontaktinformation
Fredrik Ingemarson, inst för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, 018-67 38 45. E-post: Fredrik.Ingemarson@spm.slu.se
