Den 23-26 september blir Göteborg återigen Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen. I år fyller Bok- och biblioteksmässan dessutom 20 år, vilket naturligtvis innebär extra festligheter.
Liksom förra året står populärvetenskap för ett av årets teman. Forskartorget bjuder på en rad utställare och en scen med ett fullspäckat program. Här blir det diskussioner, debatter, författar- och forskarframträdanden, vetenskapsteater och film- och bokpresentationer. Allt gratis för mässbesökaren.
På forskartorgets scen kommer Torsten Rönnerstrand, docent i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, att belysa dikter ur Tomas Tranströmers senaste bok ”Den stora gåtan”. Tomas Tranströmer är en av vår tids ledande och mest älskade lyriker och kommer själv att medverka på scen.
Tid: lördagen den 25 september klockan 13.30
På scenen bjuder Karlstads universitet även på teaterföreställningen ”Bacillerna attackerar”, som handlar om kroppens förmåga att tackla en attack av förkylningsvirus. Medverkar gör Susanne Walan, universitetsadjunkt i biologi vid Karlstads universitet, tillsammans med flera skådespelare från Cabary och Pär Josäter från Värmlandsoperan.
Tid: söndagen den 26 september klockan 12.00
En rad andra forskare och lärare från Karlstads universitet medverkar i Värmlandsmontern. Bland dem finns Karin Bodland, Barbro Renck, Karin Forsling, Lasse Högberg, Margaretha Ullström, Peter Olausson och Rolf Ahlzén. Här medverkar också vår nyblivne hedersdoktor Per Inge Fridlund.
För mer information, kontakta Mona Holmfors, projektledare för forskartorget på Bokmässan, tfn 0705-833 811.
Under åren 1999 till 2001 stimulerade det statliga bidraget Anhörig 300 utvecklingen av anhörigstöd. Under denna period ökade kommunernas verksamhet för att stödja anhöriga avsevärt.
– Men detta ledde inte till att den frivilliga verksamheten trängdes ut, säger Lena Dahlberg. Tvärtom arbetade fler frivilligorganisationer med att stödja anhöriga i slutet av perioden än i början av den.
Både kommuner och frivilligorganisationer erbjuder stöd till anhöriga. Inte sällan arrangerar de liknande verksamheter, till exempel stödgrupper, studiecirklar, föreläsningar, avlösning och rådgivning. Det är emellertid för tidigt att beskriva situationen i termer av välfärdspluralism, eftersom det inte är särskilt vanligt att både kommuner och frivilligorganisationer erbjuder samma typ av verksamhet inom samma kommun. Det betyder att anhöriga oftast inte kan välja vem de vill få stöd av.
Med andra ord kompletterar kommuner och frivilligorganisationer varandra – och det är frivilligorganisationerna som kompletterar kommunerna snarare än tvärtom. Det hänger inte främst ihop med att de har olika styrkor och svagheter. Istället är den ett resultat av det starka stöd som finns för att detta är önskvärt – kommunerna har och bör ha ansvar för att anhöriga får det stöd de behöver, medan frivilligorganisationer ska komplettera deras verksamheter. Denna norm uttrycks i svensk media, i riksdagspolitik och på lokal nivå, och den styr utvecklingen av verksamheter och samarbetet mellan kommuner och frivilligorganisationer.
– Att påstå att välfärdsstaten tränger ut frivillig verksamhet är inte bara ogrundat, säger Lena Dahlberg. Det antyder också att det finns en inneboende konflikt mellan stat och civilsamhälle. I praktiken förekommer ett omfattande samarbete mellan svenska kommuner och frivilligorganisationer. Detta samarbete omfattar både beslutsfattande och det praktiska genomförandet av verksamheter.
Avhandlingens titel: Welfare Relationships. Voluntary organisations and local authorities supporting relatives of older people in Sweden
Disputationen äger rum fredag den 1 oktober kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen i Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är fil.dr Staffan Johnsson, Förvaltningshögskolan i Göteborg.
Lena Dahlberg kan nås på telefon 0044-114-2254194 eller via e-post L.Dahlberg@shu.ac.uk, under perioden 24 september – 4 oktober endast via 070-3714430.
Lena Dahlberg har genomfört avhandlingsarbetet som forskare vid Dalarnas forskningsråd i Falun. Som doktorand har hon varit knuten till Statsvetenskapliga Institutionen vid Stockholms universitet. Hon har tio års erfarenhet av forskning kring olika aspekter av äldres levnadsvillkor och stöd till deras anhöriga. Sedan mars 2004 arbetar hon som forskare vid Sheffield Hallam University i England.
En sammanfattning av avhandlingen och ytterligare information finns att hämta vid http://publications.uu.se/su/theses/abstract.xsql?dbid=233.
Modern livsmedelsförsörjning blir alltmer globaliserad. Vad vi äter och hur det produceras blir därför ständigt mer frikopplade från varandra. Lisa Deutsch har i sin avhandling undersökt hur våra matvanor i Sverige förändrats sedan 60-talet och hur det i sin tur har påverkat ekosystem i Sverige och utomlands.
Undersökningarna visar att mer än en tredjedel av Sveriges matkonsumtion är beroende av land- och vattenekosystem i andra länder. Till exempel äter svenska grisar, kor och kycklingar kraftfoder som till nästan 80 % är baserat på råvaror från andra delar av världen, t.ex. soja från Sydamerika och palmkärnor från Asien.
Lisa Deutsch har också kartlagt handeln med fiskmjöl som används som foder till jätteräkodling i Thailand och laxodling i Norge. Även i dessa fall har livsmedelsindustrin blivit allt mer beroende av ekosystem som ligger utanför ländernas egna gränser. Bägge länderna har gått från att vara nettoexportörer till att vara nettoimportörer av fiskmjöl – särskilt ifrån Peru och Chile.
Våra matvanor påverkar hela landskapet
Ökad kraftfoderanvändning och förändrade konsumtionsvanor har påverkat det svenska landskapet. Stora ytor som tidigare var öppet landskap är idag igenväxta av skog. Till stor del beror det på den ökade intensifieringen av jordbruket och att vi svenskar äter en mindre andel betande djur och istället mer fläskkött och kyckling. Sverige har gått från att vara ett exportland till att vara ett importland för kött. Djuren betar mindre, äter mindre vall och äter istället kraftfoder som importerats.
– Beroendet av ekosystem i andra länder är i sig inte ett problem, menar Lisa Deutsch. Men en långsiktigt hållbar matproduktion i världen kan bara bli verklighet om konsumenter och producenter blir mer medvetna om hur de påverkar ekosystemen, nationellt såväl som internationellt.
Doktorsavhandlingens titel: Global trade, food production and ecosystem support: Making the interactions visible
Disputationen äger rum fredag 1 oktober kl. 13.00, i De Geersalen, Svante Arrhenius väg 8 C, Frescati. Opponent är Ppofessor David Waltner-Toews, Department of Population Medicine, University of Guelph, Canada.
Lisa Deutsch kan nås på tfn 08-16 12 90, 0733-544 729 eller via e-post lisad@ecology.su.se
Med topografins hjälp kan man modellera hur grundvattnet rinner i marken och skapa ett fuktighetsindex. Ett högt index visar att det finns mycket grundvatten nära markytan, medan ett lågt index indikerar det motsatta. Studien visar att i områden med höga fuktighetsindex finns många kärlväxtarter (växter som har kärl att transportera vatten och näring, allt som man tänker på som vanliga växter som träd, ris, örter och gräs) och på områden med låga fuktighetsindex finns få arter. Andelen mer ovanliga kärlväxtarter visade sig också vara högre på områden med höga fuktighetsindex jämfört med låga index. Även markens pH-värde studerades i relation till fuktighetsindexet. Det var högre pH-värden i områden med höga än med låga fuktighetsindex.
Fuktighetsindex kan bli användbart inom naturvårds- och skogsbruksplanering eftersom man kan använda det för att identifiera områden med speciella markförhållanden innan man går ut och inventerar i fält. Större delen av den boreala skogen har relativt låga fuktighetsindex – marken är relativt torr med låga pH-värden och få kärlväxtarter. Det är bara en mindre andel av skogen som har höga fuktighetsindex, med de speciella markförhållanden som råder där.
Sambandet mellan artrikedom hos kärlväxter och fuktighetsindexet studerades i två områden; ett öster om Åmsele, Västerbotten, och ett strax väster om Kälarne, Jämtland. I Kälarne var markens pH-värde och artrikedom av kärlväxter högre i områden med höga fuktighetsindex jämfört med i Åmsele. Även andelen mer ovanliga kärlväxtarter var högre i Kälarne i områden med höga fuktighetsindex jämfört med i Åmsele. Detta visar på att markens pH-värde verkar ha stor betydelse för hur artrika olika skogsområden är.
Vidare visade studien att områden med många kärlväxtarter även hyser många mossarter. Däremot sammanfaller inte områden med många lavarter med områden som har många kärlväxt- och mossarter. Detta innebär att kärlväxter skulle kunna användas som en s k indikatorgrupp för att finna områden som har stor artikedom av mossor. Eftersom kärlväxter är mer kända än mossor och till del mer lättidentifierade i fält kan även detta resultat vara viktigt för naturvården.
Fredagen den 1 oktober försvarar Ursula Zinko, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Plants go with the flow: predicting spatial distribution of plant species in the boreal forest.
Svensk titel: Växter följer strömmen: att förutsäga rumslig fördelning av kärlväxtarter i den boreala skogen.
Disputationen äger rum kl 10.00 i P.O. Bäckströms sal, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Håkan Rydin, instiutionen för ekologi och
evolution, Uppsala universitet.
Länk till e-publicering av avhandlingen:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=315
Kontaktinformation
Ursula Zinko nås på:
tel:090-786 7151 (arb),
090-350 73 (hem)
E-post: ursula.zinko@eg.umu.se
I sin avhandling i historia vid Stockholms universitet studerar Göran Samuelsson om dessa skillnader i jordens skattemässiga karaktär och därmed sammanhängande status fick återverkningar på den enskilde bondens vardagsvillkor. Påverkades familjebildningen? Kan man se skillnader i böndernas intresse och engagemang att utöka och förkovra den brukade jorden? Kunde bondens relation till jorden påverka möjligheterna att skapa sig en förmögenhet?
I avhandlingen framträder en frälsebonde som hade stora hushåll och gårdar där han under långa tider levde tillsammans med sin föräldragenerationen och även vuxna syskon. Gården han brukade hade han ofta övertagit av sin far eller svärfar. I studiens demografiska delar framgår det också att levnadsförhållandena förändras över tid, bland annat förkortas levnadslängden drastiskt över tid för frälsebonden, därtill minskar barnafödandet i bondefamiljerna under 1800-talets första hälft, vilket kontrasterar kraftigt mot de förhållande som karakteriserade stora delar av 1700-talet.
Det framgår också tydligt att frälsebonden idogt arbetade för att förvalta ”sin” gård så länge de socioekonomiska ramarna inte förändrades. I och med en ökad marknadsintegrering efter Napoleonkrigets slut, tillsammans med fysiokratiska idéer och franska revolutionens tankegods om jämlikhet, broderskap och frihet fick de övre samhällsklassernas yngre generation kanske för första gången i historien argument för att själva bedriva jordbruk. I och med detta ändrades förhållandena drastiskt för frälsebondegruppen. Under 1800-talets första decennier blir det uppenbart att den underliggande maktrelationen realiseras och att bonden över en natt kunde förvandlas till statare.
Studien visar dock med önskvärd tydlighet att den stora gruppen av svenska bönder som gick under beteckningen frälsebönder inte skötte sina gårdar sämre än skattebönderna och att de fram till tidpunkten för sitt uttåg ur den svenska agrara historien var väl så måna om att förkovra sin jord, att skapa tillväxt och en förmögenhet som sina kamerala kolleger, skattebönderna
Doktorsavhandlingens titel: I godsets skugga? Frälsebonden på Ängsö. Familj och arbete 1700-1880
Disputationen äger rum fredag den 8 oktober 2004 kl. 10.00 i hörsal B 4, Frescati. Opponent är docent Kerstin Sundberg, Lunds universitet.
Göran Samuelsson nås på telefon 026-633519 (Lantmäteriegatan 2, 801 82 Gävle), 070-569 04 55 samt på hemtelefon 026-650 702. E-post goran.samuelsson@lm.se
I mitten av 1970-talet upptäcktes ett protein i blodet (hemolymfan) hos cecropia-fjärilen, som senare visade sig ha en immunoglobulin-liknande struktur, och fick namnet Hemolin. Genen för Hemolin ökade kraftigt sin aktivitet vid infektion av bakterier. Ökningen av Hemolin i blodet efter infektion visar på en viktig betydelse för immunförsvaret.
Forskning om insekters immunförsvar har tidigare mest fokuserats på infektioner av bakterier och svamp, samt infektioner av parasiter i insekter som fungerar som bärare av exempelvis malariaparasiter. Virusförsvar hos insekter är till stora delar outforskat. Olle Terenius har i sin avhandling visat att hemolin har stor betydelse för immunförsvaret och verkar vara det enda immunprotein som tillverkas som ett svar på virusinfektion. Fjärilar drabbas av virussjukdomar i väsentligt högre grad än andra insekter och ser alltså ut att ha utvecklat ett protein som är specifikt för detta immunförsvar.
Hemolin har nu hittats hos 6 fjärilsarter, bland annat i lövskogsnunna vars larver är en betydande skadegörare på lövträd samt hos två silkesfjärilar med stor betydelse för världens silkesproduktion. Resultaten från denna avhandling kan få betydelse för användningen av virus som biologisk bekämpning av fjärilar, och för att minska problemen med virusinfektioner hos silkesproducenter.
Doktorsavhandlingens titel: Anti-parasitic and Anti-viral Immune Responses in Insects.
Disputationen äger rum fredagen den 24 september 2004 klockan 13.00 i G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati.
Olle Terenius kan nås på telefon 08-16 13 08 eller mobil 073-98 22 300, GMT, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, olle.terenius@gmt.su.se.
Svenskt artnamn latinskt artnamn
Cecropiafjäril Hyalophora cecropia
lövskogsnunna Lymantria dispar
Lodjur livnär sig i huvudsak på rådjur, men också på småvilt som hare och skogsfågel. Räven är alltså inte något viktigt bytesdjur, utan lodjurets motiv för att döda räv kan istället vara att eliminera en konkurrent och kanske också fiende till de egna ungarna. Lodjur kan ta fullt friska, vuxna rävar, vid alla tider på året, men särskilt utsatta är de små rävvalparna. Och även om ett enskilt lodjur bara tar några enstaka rävar per år kan detta vara tillräckligt för att påverka rävstammen.
J-O Helldin och hans kollegor har följt viltbeståndens utveckling i Grimsöskogarna i över 30 år. När det gäller rävar har forskarna gjort flera intressanta iakttagelser sedan lodjuren dök upp för ca 10 år sedan. Antalet rävkullar har till exempel halverats, och omkring hälften av de rävar som dör varje år beräknas ha fallit offer för lodjur. En annan förändring är att rävarna allt oftare drar sig mot bebyggelse och jordbruksmark, kanske för att undvika de lodjurstäta områdena.
Eftersom tidigare studier i området visat att räven kan hålla nere småviltstammarna, har forskarna förväntat sig att lodjurens ankomst skulle förbättra villkoren för småviltet. Så tycks också vara fallet. Bestånden av skogshare och skogshöns ökade några år efter att lodjuren etablerat sig i området. Lodjuret tycks alltså kompensera för sitt eget uttag av hare och skogsfågel genom att också döda räv.
Förhållandet mellan lodjur och räv är inte unikt. Aggressivitet och dödande mellan rovdjur av olika arter verkar snarare vara regel än undantag i naturen, och det finns flera exempel på hur ett större rovdjur kan minska antalet av ett mindre. Några av de bäst studerade artparen är lejon/gepard, varg/prärievarg, panterlo/egyptisk mungo samt rödräv/fjällräv. Efter den utrotning av stora rovdjur som skett på många håll i världen har de medelstora rovdjuren ökat i antal, vilket i sin tur har lett till en ökad predation på mindre bytesdjur.
Stora rovdjur kan därför sägas ha en nyckelroll i ekosystemen. Det faktum att deras predation på mindre rovdjur kan leda till växande bestånd av en del viltarter kan verka överraskande, och kan kanske leda till en ökad tolerans för stora rovdjur, bland annat inom jägarkåren.
Kontaktinformation
J-O Helldin, viltforskare vid Grimsö forskningsstation, Inst. för naturvårdsbiologi, SLU
0581-69 73 08, 070-607 53 22, j-o.helldin@nvb.slu.se
Det första numret av Tvärsnitt i ny form innehåller bl a:
* ”Krävande unga politiska konsumenter”, Michele Micheletti, professor i statsvetenskap, Karlstads universitet, och Dietlind Stollem, Ass Professor of Political Science, McGill University, Montreal, Quebec, Canada.
* ”Nya rön om våra långtidsminnen”, Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi, Stockholms universitet.
* ”Tranströmer skapar poesi ur afasi”, Torsten Rönnerstrand, docent i litteraturvetenskap, Karlstads universitet
* ”Forskningsansökningarnas matematik”, forskningspolitiskt debattinlägg av Agneta Stark, rektor för Högskolan Dalarna
* ”Kläder och frisyrer – ett hot mot samhällsordningen”, Kekke Stadin, docent i historia vid Södertörns högskola
Nya Tvärsnitt vill två saker:
– Skapa en ämnesövergripande arena för humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare, som inspirerar till idéutbyte och samarbete
– Skapa förståelse och respekt för alla former av humaniora och samhällsvetenskap hos en bred krets av vetenskapligt intresserade
Målet är att vara ett forum för svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, inte bara den som finansieras av Vetenskapsrådet. Därför kommer Vetenskapsrådet att söka ett konstruktivt samarbete kring Tvärsnitt med alla fakulteter inom området i Sverige.
Tidskriften kommer att distribueras kostnadsfritt till anställda vid alla humanistisk-samhällsvetenskapliga fakulteter – en mer än tiodubblad upplageökning.
Kontaktinformation
För pressexemplar:
Johanna Myrman, informationsassistent
08-546 44 324, vetenskapsradet@vr.se
Kontakt med redaktionen:
Liselotte Englund, redaktör
0733-55 64 92, liselotte.englund@vr.se
Bengt Hansson, huvudsekreterare ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ansvarig utgivare 08-546 44 228, bengt.hansson@vr.se
Flexibilitet har i många år varit ett nyckelord i arbetslivsdebatten. En ökad flexibilitet antas hjälpa moderna organisationer att hantera en instabil omvärld. Den antas också underlätta för människor att förena arbete och familj och ge möjlighet till en ökad jämställdhet.
I avhandlingen granskar Anne Grönlund flexibilitetens betydelse med hjälp av enkätsvar från arbetsgivare och anställda i tre branscher – vården, finansbranschen och verkstadsindustrin. Resultaten ger en bild av både kvinnors och mäns arbetsliv, en bild som på flera sätt skiljer sig från den som tecknas i debatten.
Avhandlingen visar bland annat att…
* Strävan efter flexibla organisationer inte nödvändigtvis leder till en ny arbetsmarknad baserad på kortvariga jobb.
* Den svenska arbetsrätten inte är något dominerande hinder för flexibilitet i organisationen.
* Flexibla arbetstider inte dämpar konflikten mellan arbete och familj. Denna flexibilitet leder inte heller till en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet.
* Arbetsrotation och andra typer av breddade arbetsuppgifter bidrar till utveckling och inflytande, men ökar också arbetets intensitet.
Fredag 8 oktober försvarar Anne Grönlund, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Flexibilitetens gränser. Förändring och friktion i arbetsliv och familj. Disputationen äger rum kl 10.15 i hörsal G, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Björg Aase Sörensen, Arbeidsforskningsinstitutt i Oslo.
Recensionsex av boken kan beställas från Boréa Bokförlag: maria@borea.nu
Kontaktinformation
Anne Grönlund nås på:
Tel: 090 – 77 30 16 eller 070 – 346 13 70
E-post: Anne.Gronlund@soc.umu.se
En ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet har som syfte att bidra med en sådan lösning, i form av en samverkansmodell för utveckling av lokala samhällen, baserad på offensiv kvalitetsutveckling och på medverkan av många invånare.
Offensiv kvalitetsutveckling, på engelska kallat Total quality management (TQM), är traditionellt ett ledningssystem för organisationer inom privat och offentlig sektor för tillverkning och produktion av varor och tjänster.
Modellen i avhandlingen utvecklas stegvis med hjälp av positiva och negativa erfarenheter och uppfattningar hos tre olika intressentgrupper i två svenska samhällen. Forskningen bygger också på litteraturstudier och befintliga teorier. De tre grupperna är de pionjärer som startat utvecklingsprojekten, de ”vanliga” invånarna och de lokala kommunpolitikerna.
Analyserna visar att offensiv kvalitetsutveckling kan användas framgångsrikt inom samhällsutvecklingen, även om några av dess metoder och verktyg tolkas på nya sätt.
Att använda TQM är ett systematiskt och målinriktat sätt att arbeta där delaktighet är en viktig ingrediens.
Eftersom offensiv kvalitetsutveckling bör användas med hänsyn till en organisations mål så är en viss flexibiltet både väntad och önskvärd. En annan observation är att detta arbete med samhällsutveckling bedrivs bäst inom grupper som definieras av situationer och aktiviteter som är typiska för livet eller för samhället.
Detta är en modifierad version av ”kvalitetscirklar” som är en metod från offensiv kvalitetsutveckling.
Upplysningar: Maria Fredriksson, tel. 0920-49 17 28, maria.fredriksson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Laserytbehandling är en metod för avancerad ytbehandling. Med högeffektlaser kan man utföra flera ytbehandlingsmetoder som ythärdning, omsmältning, påsvetsning, upplegering och ytimpregnering – alla metoder med syfte att förbättra ytors slitage- och korrosionsmotstånd.
Metoderna har flera fördelar som bland annat minimal och väl kontrollerbar energitillförsel till arbetsobjektet, selektiv behandling av utsatta ytor, exakt och snabb bearbetning samt möjlighet att arbeta med ett flertal material och materialkombinationer.
I sin doktorsavhandling Laser cladding: An experimental and theoretical investigation visar Hans Gedda att det går att påverka det påsvetsade materialets slutliga form.
Tekniken är intressant vid påsvetsning av skärande verktyg som exempelvis svarvning, där skärverktygets eggar utsätts för hårt slitage.
För att förlänga livslängden på verktyget påsvetsar man ett tunt skikt slitstarkt material. För att forma påsvetsen fixerar man en form av koppar på båda sidor om materialet som ska påsvetsas.
Hans Gedda visar även att det går att gjuta stänger med cirkulära tvärsnitt i en form av koppar.
Hans Gedda är född, uppvuxen och bosatt i Boden. Efter sin civilingenjörsexamen i maskinteknik vid Luleå tekniska universitet 1999 har han genomfört sina forskarstudier vid LTU:s avdelning för produktionsutveckling.
Den 15 oktober försvarar han sin doktorsavhandling.
Upplysningar: Hans Gedda, tel. 0920-49 11 69, hans.gedda@ltu.se, eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Annica Carlsson Bergdahl, Reportagebörsen i Göteborg, ska följa projektet: ungdom, kön och sexualitet i gränslandet. Projektet pågår vid Centrum för kulturstudier, Göteborgs universitet. Annica Carlsson Bergdahl ska fördjupa sina kunskaper om ungdomar och sexualitet. Hon kommer att delta i seminarier, möten samt intervjua forskarna i projektet.
Mattias Hagberg, Göteborg, frilansjournalist, ska fördjupa sig i ett forskningsprojekt om bostadslöshet vid Göteborgs universitet. Han ska delta i seminarier, konferenser samt intervjua projektets forskare. Mattias Hagberg kommer också tillsammans med forskarna att anordna flera seminarier utifrån teman som hemlöshet, forskningsmetodik och förhållandet mellan journalistik och forskning.
Erik Skogh, Malmö, frilansjournalist, ska framför allt studera två projekt vid avdelningen för Yrkes och miljömedicin, Lunds universitet. Det ena projektet handlar om Isocyanater- exponering, medicinska effekter m.m. Det andra projektet handlar om hur man ska lösa situationen för dagens långtidsarbetslösa. Erik Skogh kommer förutom att intervjua forskarna i projekten även delta i möten och annat som händer på institutionerna.
Agneta Söderberg, Stockholm, frilansjournalist, ska studera ett projekt om utmattningssyndrom som pågår vid Karolinska institutets institution vid Danderyds sjukhus. Agneta Söderberg ska delta i möten om upplägg, metoder, utvärderingar etc. Hon kommer också att vara med vid en utbildning av s.k. mindfulness-instruktörer.
Kontaktinformation
Kontaktperson på FAS:
Bodil Gustavsson
Pressansvarig
Tel. 08-775 40 96
E-post:bg@fas.forskning.se
En screeningstudie (massundersökning av hela befolkningen) genomfördes i Norsjö kommun, i Västerbottens inland, avseende förekomsten av bråck på stora kroppspulsådern i buken, sk bukaortaaneurysm, som misstänktes vara ett allvarligt hälsoproblem i området. Vid undersökningen erbjöds alla män och kvinnor mellan 65-75 år en ultraljudsundersökning. Av 555 inbjudna deltog 506 personer (91%). I samband med undersökningen togs blodprover och deltagarna fyllde i en hälsoenkät och en enkät om livskvalitet.
Världens hittills högsta förekomst av sjukdomen upptäcktes. 17% av männen och 3,5% av kvinnorna var drabbade, vilket är 2-3 gånger vanligare än i tidigare undersökta befolkningar. Utvärderingen av enkäten visade ett samband mellan aneurysm och rökning samt åderförkalkning. Däremot fanns inget samband med traditionella riskfaktorer för åderförkalkning såsom diabetes och högt blodtryck. Genetiska faktorer och inflammation tycks dock ha betydelse vid utvecklingen av sjukdomen.
Med hjälp av en datormodell studerade Anders Wanhainen vidare effekten av att införa allmän screening för bukaortaaneurysm i Sverige. Han visar att screening av 65-åriga män halverar dödligheten i sjukdomen. Den beräknade kostnaden bedömdes som rimlig, 75 000 kr per vunnet levnadsår, men visar också att det kan ha stor betydelse om man tar hänsyn till och justerar för en eventuell negativ effekt på livskvaliteten eller inte när man beräknar kostnadseffektiviteten. Livskvaliteten påverkades visserligen inte negativt av diagnosen hos flertalet individer, men en liten grupp med låg livskvalitet före screeningen hade lägre mental hälsa ett år efter undersökningen.
Kontaktinformation
För mer information: Anders Wanhainen, tel. 018-611 0000 (vx), eller via e-post andwan@algonet.se
Vid bioteknologisk produktion är det av ekonomiska skäl viktigt att snabbt kunna avgöra om rätt produkt bildas (kvalitativ analys) under processens gång samt kunna mäta i vilken koncentration (kvantitativ analys) produkten bildas. I dagsläget saknas detaljerade rekommendationer för hur analyser skall utföras vid bioteknologiska processer. I denna avhandling ges avhandling riktlinjer för hur analytisk metodutveckling och validering inom detta område bör utföras. Steroiden 9a-hydroxyprogesteron har använts som modellsubstans.
Johan Lindholm utvecklade en metod där en vätskekromatograf kopplas till en multivåglängdsdetektor och en masspektrometer för snabb preliminär identifikation och koncentrationsbestämning av produkten. Dessutom ger han rekommendationer för hur riktigheten vid koncentrationsbestämningarna skall höjas.
Storskalig kromatografi är en kraftfull separationsmetod för upprening av substanser från komplexa provblandningar. En sådan provblandning kan vara processvätska från en bioteknologisk process. Ett annat exempel kan vara en blandning av molekyler som är spegelbilder till varandra, där de rena spegelbildsmolekylerna måste isoleras för att kunna användas som läkemedel (t.ex. läkemedlet Nexium mot magsår).
Storskalig vätskekromatografi är en ofta använd separationsmetod inom läkemedels- och kemiteknisk industriell produktion men är både kostsam och komplicerad att optimera genom ”trial-and-error”. Datorbaserade modelleringar kan användas för att optimera denna storskaliga kromatografi, men det krävs giltiga parametrar som indata i dataprogrammen, och metoderna för att ta fram sådana parametrar fungerar dåligt och är tidskrävande.
Johan Lindholm har tagit fram nya metoder för att kunna bestämma dessa parametrar snabbare och enklare än vad som tidigare varit möjligt. Genom att använda denna metod har för första gången någonsin parametrar för en fyrakomponentsblandning tagits fram. De modellerande separationerna gjorda med parametrar framtagna med den nya metoden visar mycket bra överrensstämmelse med motsvarande experimentella separationer. Detta visar att den nyutvecklade metoden fungerar väl och har möjlighet att bli tids och kostnadsbesparande vid industriell processutveckling.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Johan Lindholm, tel. 018-471 4683, 0702-289249 eller via e-post Johan.Lindholm@ytbioteknik.uu.se
Gunvor Strömberg har studerat dels hälsa och livskvalitet hos personer med allvarliga funktionshinder, dels patienter med risk att utveckla psykos och primärvårdens respektive den psykiatriska vårdens förmåga att upptäcka denna risk. Hon har använt tre metoder för att göra detta. Först erbjöd hon personer med allvarliga funktionshinder en allmän hälsoundersökning följt av en intervju. Resultatet av den studien ledde henne till att gå vidare med en ny studie där tre patientfall skildrades för distriktsläkare, distriktssköterskor, kuratorer och psykologer i primärvården respektive psykiatriker inom den psykiatriska vården. Den deltagande personalen ombads att identifiera eventuella
tecken och symtom på psykos i skildringarna. Slutligen gjordes två studier där journaler från primärvården studerades i perioder två år respektive sex månader innan patienten fått diagnosen psykos av den allmänna psykiatrin.
Förmågan att upptäcka tidiga tecken på psykos bedömdes i studien sammanhänga mer med intresse och inte med utbildning/träning eller bakgrund. Psykiatrikerna antogs initialt upptäcka fler symtom än andra personalkategorier i vården, men det fanns inga skillnader mellan yrkesgrupperna. Arbetet visade däremot att det behövs utbildningsinsatser inom såväl primärvården som psykiatrin när det gäller tidiga tecken på psykos.
Undersökningen visade att patienterna sökte primärvården i ett tidigt skede av psykos-utvecklingen och de sökte ofta p.g.a. diffusa symtom och hos många läkare. Ca 70% av distriktsläkarnas journalanteckningar innehöll uppgifter om tidiga tecken och symtom och det innebar att distriktsläkarna upptäckte en stor andel av symtomen. Ju fler besök desto fler tecken och symtom upptäcktes och med de förutsättningar som vi ställt upp skulle distriktsläkarna kunnat upptäcka nästan varannan patient som riskerade att insjukna i psykos.
Symtomen var mer uttalade och allvarliga närmare diagnostillfället samt vid ett nära insjuknande i schizofreni/schizoaffektivt syndrom. Dessa personer sökte primärvården oftare än andra studerade grupper med någon form av psykos. Många sökte inte sin egen vårdcentral eller den distriktsläkare som man listat sig hos, utan andra vårdcentraler eller distriktsläkare. Detta skulle kunna vara ett tidigt fenomen i samband med psykosinsjuknande.
När distriktsläkarna besöks av personer i åldern 20-40 år med tidiga tecken och symtom enligt kriterier som sammanställts med stöd av tidigare forskning, måste han/hon vara medveten om att det kan vara risk för ett psykosinsjuknande. Att upptäcka tidiga tecken på psykos måste emellertid följas av mod att agera och det måste finnas en lyhördhet inom psykiatrin gentemot primärvården, när distriktsläkarna börjar misstänka ett psykosinsjuknande. I annat fall är riskerna stora att möjligheter till tidiga åtgärder missas. Samarbetet med psykiatrin måste därför fördjupas och resultatet av åtgärder/remisser måste klargöras både för primärvården och för psykiatrin.
Vid studien upptäcktes också stora behov, som inte var tillgodosedda, när det gällde vård, arbete/sysselsättning och ekonomi samt dagliga aktiviteter (ADL) och livskvalitet bland personer med svåra och långvariga funktionshinder. Detta gällde främst personer med psykiska funktionshinder.
Primärvården speciellt i glesbygd har ansvaret och möjligheterna att upptäcka ej tillgodosedda behov för personer med svåra funktionshinder samt skapa ett tätare nätverk kring dem. Dessa patienter bör ha regelbunden kontakt med en distriktsläkare, som skall kunna tidigt upptäcka vårdbehov och sociala behov samt verka som ombud för
patienten.
Gunvor Strömberg härstammar ursprungligen från Kalix. Hon har bott i Umeå kommun sedan 1966 och arbetat i Umeå, Sävar, Robertsfors och Lycksele. Under de fyra senaste åren har hon arbetat i Trehörningsjö och det mesta av studien har utförts under den tiden. Forskningsmedel har till största delen erhållits från Västernorrlands läns landsting och via FoU-centrum i Sundsvall.
Fredagen den 1 oktober försvarar Gunvor Strömberg, Institutionen för klinisk vetenskap, psykiatri samt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet, sin avhandling Serious mental illness. Early detection and intervention by the primary health service. Svensk titel: De allvarligt psykiskt sjuka. Primärvårdens möjligheter till tidig upptäckt och tidiga åtgärder. Disputationen äger rum kl.10.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.Fakultetsopponent är professor Bengt Mattsson, Institutionen för samhällsmedicin, Avdelningen för Allmänmedicin, Göteborgs universitet.
Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas:
http://publications.uu.se/umu/theses/
Kontaktinformation
Gunvor Strömberg nås på telefon 090-507 22 (hem) mobiltelefon 070-656 80 93 eller e-post gunvor.stromberg@swipnet.se.
“It would be politically acceptable to express nationalism, even though Germans still prefer to call it national consciousness or patriotism,” says Jan Selling.
When Germany was reunited, the matter came to a head. The two states had both come to terms with their past, but in different ways. East Germany described itself as an anti-fascist state, whereas West Germany saw itself as anti-totalitarian.
Jan Selling has studied three German conflicts of memory that arose during the 1990s and that stirred much debate in the media and in politics. One of them involves the struggle over how to depict the history of the concentration camp Buchenwald. It had been used as a Soviet internment camp in the years following World War II and later as an anti-fascist memorial site. A debate grew between different groups of survivors regarding what should be done with the former concentration camp. The other two conflicts of memory that Jan Selling has studied are the transformation of the former GDR monument Neue Wache Unter den Linden into an anti-totalitarian national monument, and the 12-year debate about the form of the Holocaust Memorial in Berlin.
The discussions surrounding these three events grew bitter and what ensued was something Jan Selling calls “centrist extremism.” Two well-known Germans from the political center, the author Martin Walser and the journalist Rudolf Augstein, founder of the news magazine Der Spiegel, made some anti-Semitic pronouncements, though in veiled form. Among other things, they maintained that the German attempt to create a national consciousness was being sabotaged by prominent Jews, and there was a stark polarization between what is German and what is Jewish.
“The fact that the debate arose in the society’s political center meant that it was widely accepted. Many taboos were loosened up, and several individuals started using language that was reminiscent of classic anti-Semitism,” explains Jan Selling. He believes that it was possible for this to happen since there was such a strong movement to create a common national identity.
The new German coexistence after the demise of the Wall is grounded in the notion that Germany is a chastened nation. The Holocaust is a central part of the historical discourse, and earlier differences between leftist liberal and conservative positions have been bridged. But, according to Jan Selling, this has transpired at the expense of a lowered threshold for anti-Semitism and xenophobia.
Jan Selling will defend his dissertation on September 24, at 10:15 a.m. in Hall 3 at the Department of History. It is titled Ur det förflutnas skuggor-historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000 (Out of the Shadows of the Past-Historical Discourse and Nationalism in Germany 1990-2000).
Kontaktinformation
The author can be reached at phone +46 490-70292, cell phone: +46 732-057009, or e-mail: Jan.Selling@hist.lu.se.
