Gunilla Herolf tar upp det europeiska samarbetet i samband med två kriser: den ena gäller samarbetet efter den sovjetiska invasionen i Afghanistan i december 1979 och den andra gäller det samarbete som ägde rum i samband med oroligheterna i Makedonien våren 2001. Vid det senare tillfället spelade den framväxande europeiska säkerhets- och försvarspolitiken en roll, men även det tidigare fallet visar exempel på att alla de tre länderna önskar ett starkare europeiskt samarbete.

Gunilla Herolf beskriver det varierade samarbete som försiggår mellan Frankrike, Tyskland, Storbritannien, i vilket såväl USA som en rad organisationer – EG/EU, NATO, OSSE, WEU och FN ingår. Den visar på att detta samarbete styrs av de deltagande ländernas intressen men också av normer samt av organisationernas inflytande.

Medan Afghanistaninvasionen ägde rum under kalla kriget och Makedonienkrisen efter murens fall är samarbetet mellan de tre länderna likartat. Man kan dock se att förändringar har skett: De nya typerna av hot har medfört att organisationerna har fått ett större inflytande men också att samarbete mellan flera olika organisationer är nödvändigt. Fortfarande är dock samarbetet i hög grad kontrollerat av länder genom deras inflytande över beslutsfattandet inom organisationerna.

Doktorsavhandlingens titel: France, Germany and the United Kingdom: Cooperation in Times of Turbulence

Disputationen äger rum tisdagen den 28 september kl. 10.00 i de Geersalen, Geovetenskapens Hus, Frescati. Opponent är professor Janne Haaland Matláry, Oslo universitet.

Gunilla Herolf kan nås på telefon 08-696 05 29 (Utrikespolitiska Institutet) eller på e-post herolf@ui.se.

Svårigheterna att entydigt definiera begreppet ”oskäligt” har dock gjort denna till en av de mest kritiserade paragraferna i avtalsrätten. Paragrafen är ”gåtfull och svårfångad till sin natur”….”förefaller kunna tillämpas på allt eller intet”…”mycket lösligt konstruerad”.

Ett 40-tal domar har avkunnats i Högsta domstolen rörande oskäliga avtalsvillkor. Men domsluten är svåra att generalisera utifrån då vart och ett av dem gäller väldigt speciella omständigheter.

Andreas Norlén, nybliven doktor i juridik vid LiU, ägnar sitt avhandlingsarbete åt att förtydliga innebörden i oskälighetsbegreppet, i syfte att göra det mer användbart. Han gör det dels med normativ etik som en kompletterande rättskälla, dels genom att studera lagstiftning och rättstillämpning i några andra europeiska länder.

De etiska dygder som Andreas Norlén prövar är rättrådighet, ärlighet, pålitlighet, lojalitet och omsorgsfullhet. Dessa i huvudsak aristoteliska dygder kan översättas till avtalsrättsliga principer som bygger på samma värdegrund, visar han.

– Det är inte okontroversiellt inom svensk juridik att tala om dygder eller principer, konstaterar han, vi har fortfarande en stark rättspositivistisk tradition.

Rättspositivismen, i sin renodlade form, föreskriver att ingenting utanför själva lagtexten, förarbetena och tidigare domar ska kunna påverka rättstillämpningen. Det innebär bl.a. att inga hänvisningar till högre värden, eller etiska principer, kan göras.

Med den metod som Andreas Norlén föreslår skulle oskälighetsparagrafen kunna få en starkare ställning och tillämpning i den juridiska praktiken.

Kontaktinformation
Telefon till Andreas Norlén 013-28 2523 eller 0141 – 560 00, e-post andreas.norlen@eki.liu.se

Avhandlingen studerar samspelet mellan personer med demens och s.k. störande beteende och deras vårdare. Det handlar t.ex. om aggressivitet, skrikande och vandrande. Avhandlingen bygger på antagandet att detta beteende är en meningsfull kommunikation om personens upplevelse av sin situation i samspel med andra. Slutsatserna bygger på observationer och intervjuer med personer med demens och deras vårdare. Huvudresultatet är att samspelet mellan dessa personer och deras vårdare handlar om att befinna sig i kaos och pendla mellan motsatser: Att känna sig hemlös och hemma, att ”vara herre” och att ”vara slav”. Vårdarna slits mellan de demensdrabbades beroende och önskan om självbestämmande samt mellan att göra gott för den enskilde eller kollektivet, d.v.s. personen med demens gentemot andra boende, närstående och andra vårdare.

Att pendla mellan att vara hemlös och hemma beskrivs i de demensdrabbades berättelser som att vara omgiven av oordning, fångad av begränsningar, satt åt sidan men också medräknad. Detta kan ses som att de demensdrabbade har förlorat relationen till sig själva och andra betydelsefulla personer men också som att de upplever ögonblick av gemenskap. Vårdarna beskriver sin hemlöshet som att befinna sig i kaos och känna sig maktlös och bortstött. Att ha kontroll och känna sig duglig och accepterad har tolkats som att de känner sig hemmastadda. Pendlandet mellan att ”vara herre” och att ”vara slav” ska ses som en metafor för samspelet mellan dessa personer och deras vårdare. Det handlar om kampen för ömsesidig bekräftelse.

Enligt avhandlingen är ”störande beteende” beteenden som inte bekräftar den andra parten. När vårdarna inte blir bekräftade upplever de personerna med demens som störande och när personerna med demens inte blir bekräftade upplever de vårdarna som störande. Bekräftelse uppstår i ett samspel som präglas av upplevd hemmastaddhet medan störande beteende visar sig i samspel som kännetecknas av upplevd hemlöshet.

Avhandlingen visar också betydelsen av att skilja mellan beteende och upplevelse. Hos personer med demens och störande beteende ligger olika upplevelser bakom beteendet. En del slåss för sitt liv, andra för sin frihet eller för att skydda sitt revir. Om det störande beteendet tolkas som kommunikation borde omvårdnaden utformas olika för olika personer och för samma person vid olika tidpunkter. Det är alltså viktigt att eftersträva en vård där både personer med demens och deras vårdare kan känna sig hemma och kan bli bekräftade för vad de var, är och kan bli. Detta innebär bland annat att se varandras verklighet som sann och ta varandras upplevelser på allvar.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för omvårdnad och har titeln Störande beteende i interaktionen mellan personer med demens och deras vårdare.
Disputationen äger rum i kl. 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Unni Å. Lindström, Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa.

Kontaktinformation
Ulla Hällgren Graneheim är doktorand vid Institutionen för omvårdnad. Hon nås på tel. 090-786 92 58, e-post: ulla.hallgren.graneheim@nurs.umu.se

Gruppen består av Carl-Johan Zettervall, Ines Anderl, Michael J. Williams, Ruth Palmer och Dan Hultmark vid UCMP (Umeå Centrum för Molekylär Patogenes) i samarbete med två forskare i Ungern.

Det kan ta dagar eller veckor för kroppen att bygga upp immunitet mot en ny sjukdom. Under den tiden skyddas vi av en relativt okänd del av immunförsvaret, den s.k. medfödda eller naturliga immuniteten (eng. ”innate immunity”). För att förstå hur detta försvar fungerar har studier av bananflugan varit till stor hjälp. Tidigare forskning har visat hur insekter vid behov snabbt börjar producera en speciell typ av antibiotika, bakteriedödande peptider. Liknande peptider har senare hittats även i hud, lungor och tarm hos människor. Även de mekanismer som leder till att detta försvar aktiveras hos insekter har visat sig ha sin direkta motsvarighet hos människan.

En annan form av försvar utgörs av de blodceller som patrullerar alla delar av kroppen. De har förmågan att identifiera främmande föremål, t.ex. parasiter. Hos insekter bildar de en kapsel runt parasiten och dödar den. Hur detta går till har hittills varit okänt.

Forskargruppen i Umeå har nu använt bananflugan för att komma närmare problemets lösning. De har använt sej av en gen som de själva upptäckt, kallad ”Hemese”, som bara är verksam i blodceller. Med hjälp av denna gen kan de nu styra andra gener att bli aktiva i blodcellerna. Efter att ha testat effekten av ett sextiotal olika gener på detta vis har man funnit att vissa gener kan aktivera blodcellerna, på samma sätt som vid ett parasitangrepp. Andra leder till massförökning av blodceller.

Detta är ett första steg på vägen att förstå hur det medfödda cellulära försvaret aktiveras. Resultaten pekar också på ett nytt sätt att studera uppkomsten av blodcellstumörer.

Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar: Professor Dan Hultmark, UCMP, tel. 090-785 67 78, e-post dan.hultmark@ucmp.umu.se

Detta påvisar Torgny Lindström i en doktorsavhandling med titeln Local Polynomial Regression with Application on Lidar Measurements. På fredag, 24 september, blir han teknologie doktor vid LTH.

Hans avhandling är resultatet av ett gemensamt projekt mellan Avdelningen för Matematisk Statistik vid Matematikcentrum och Institutionen för Atomfysik, båda vid LTH.

Projektet har finansierats av Naturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR), Teknikvetenskapliga Forskningsrådet (TFR) samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Avhandlingen introducerar nya metoder för utvärdering av miljödata mätta med lidar (light detection and ranging). Lidar är en teknik liknande radar, där laserljus används för att bl a mäta halter av diverse miljöfarliga ämnen i luften. Eftersom olika gaser släcker ut eller absorberar ljus olika beroende på våglängden på ljuset kan denna information användas likt ett fingeravtryck för att identifiera och mäta gaser i atmosfären. I lidarsystemet vid Institutionen för atomfysik utnyttjas detta genom att laserpulser sänds ut varpå det ljus som reflekteras tillbaka av partiklar i atmosfären mäts upp. Med ett sådant system kan man övervaka stora och otillgängliga områden.

Metoden passar därför väl för att mäta utsläpp från geologiska och industriella källor. På grund av den låga signalnivån i denna typ av mätteknik kommer det slumpmässiga bruset som uppkommer från olika källor att ha stor påverkan på mätdata. Med hjälp av statistiska metoder kan man på ett optimalt sätt ta vara på informationen i mätdata samt värdera kvaliteten på resultaten av de beräknade halterna. I denna avhandling används nya resultat inom området för s k icke-parametriska metoder tillsammans med egen forskning för utvärdering av halterna av miljöfarliga ämnen. Baserat på resultaten i denna forskning har nya statistiska algoritmer utvecklats. Speciellt presenteras utvärderingar av mätningar av mängden av svaveldioxidutsläpp från vulkanen Etna på Sicilien samt övervakning av kvicksilverutsläpp från en klor-alkalifabrik i Italien.

Den föreslagna statistiska metodiken ger en möjlighet att identifiera områden med höga halter och beräkna det totala utsläppet per tidsenhet tillsammans med mått på osäkerheten i de beräknade värdena.

Disputation: Torgny Lindström försvarar sin avhandling på Matematikcentrum, Sölvegatan 18, sal MH:C, fredag 24 september kl 10:15. Fakultetsopponent är professor Jean Opsomer, Department of Statistics, Iowa State University.

Kontaktinformation
Frågor besvaras av Torgny Lindström på telefon 046-222 44 42, mobil: 0708-378260 eller epost: torgny@maths.lth.se.

Pressmeddelande från Lär för livet/Läsrörelsen, UR, Vetenskapsrådet


Forskartorget är en mötesplats för alla frågvisa mässbesökare. På scenen bjuds ett fullmatat, mycket varierat program varje dag och en rad utställare. Diskussioner, debatter, författar- och forskarframträdanden, vetenskapsteater, film- och bokpresentationer! Allt gratis för mässbesökare.

I programmet märks kanske särskilt i år satsningen på bilder och rymden. Den legendariske fotografen Lennart Nilsson finns på plats m a a boken Images in Sciences. På besök också den australiensiska professorn David Malin som utvecklat unika tekniker för att kunna ta högupplösta färgbilder av galaxer tusentals ljusår bort. Under söndagens rymdeftermiddag finns även vår svenske astronaut Christer Fuglesang uppkopplad per telefon och den blivande rymdingenjören Ella Carlsson som upplevt en simulerad Marsvistelse.

Hela programmet: www.vr.se/aktuellt/index.asp?id=620&dok_id=6580

Plats:
FORSKARTORGET, monternr B03:72
I anslutning till Forskartorget finns bokhandeln AdLibris med populärvetenskaplig litteratur.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Mona Holmfors, projektledare, 0705-833 811
Kajsa Eriksson, presschef Vetenskapsrådet, 08-546 44 216, 0733-66 62 16

Tillsammans med Bok & Bibliotek står Vetenskapsrådet, UR, Lär för livet/Läsrörelsen i samarbete med lärosäten, akademier, stiftelser, museer, myndigheter, organisationer, bokförlag med flera för det populärvetenskapliga temat på Bok&bibliotek 2004.

Engelska parken är universitetets nya forsknings- och utbildningscentrum för institutioner inom humaniora, samhällsvetenskap, språk och teologi, i det ombyggda kvarteret Kemikum. Humanistdagarna blir det första tillfället för en bredare allmänhet att besöka de nya lokalerna.

Programmet startar på eftermiddagen kl 16.30, med välkomstord av Margareta Fahlgren, dekanus vid historisk-filosofiska fakulteten.
Utgångspunkten för årets Humanistdagar är ”Vandring och förvandling”. Det är ett passande tema för de institutioner som under våren och sommaren har flyttat in i Engelska parken. Inflyttningen innebär att de humanistiska institutionerna har samlats i samma kvarter med allt vad det innebär av möten mellan forskare och studenter med olika bakgrund och olika intressen.

”Vad får geografiska förflyttningar för konsekvenser? Vart är humaniora på väg idag, och hur har disciplinen förändrats genom åren?” Det är frågor som ställs i programmet. Föreläsarna kommer från fyra fakulteter och ska tala om ämnen som anknyter till förflyttning, förändring och framtid.
På fredagen föreläser bl a Owe Wikström, professor i religionspsykologi och välkänd författare under rubriken: ”Jag lydde bara Guds röst”- om religiositet och psykisk störning.

Nästa föredrag handlar om ”Osäkerhetens äventyrliga glädje” och att skapa musik i stunden. Föredragshållaren är kompositören Tuomo Happala, som konstnärlig ledare för kursen i improvisation vid institutionen för musikvetenskap.

I år medverkar också studenter med presentationer av sina uppsatser. Eftersom dörrarna har öppnas till det nya kvarteret och blir det också visningar av nya utrymmen, ny teknik och nya mötesplatser.

Tid: Fredag 24 september 16.30 – 21.00. Lördag 25 september 10.30 – 18.00.

Fakta om Engelska parken:
I Engelska parken samlas institutioner inom teologi, humaniora, språk och samhällsvetenskap. Här gynnas samarbete över gränserna. Tätare kontakter mellan institutionerna ger nya möjligheter för forskning och undervisning.
I kvarteret finns 14 institutioner och två centrumbildningar: ABM, arkeologi och antik historia, centrum för genusvetenskap, engelska, filosofi, historia, idé- och lärdomshistoria, konstvetenskap, körcentrum, kulturantropologi och etnologi, lingvistik och filologi, litteraturvetenskap, moderna språk, musikvetenskap, nordiska språk, sociologi och teologi.
Institutionerna hör hemma inom fyra fakulteter inom humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet: teologiska, språkvetenskapliga, historisk-filosofiska och samhällsvetenskapliga fakulteten.

Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Informatör Anders Berndt, tel: 018-471 18 96, 0704-25 07 84, e-post: Anders.Berndt@uadm.uu.se, och Jenny Björklund, doktorand vid litteraturvetenskapliga institutionen, tel: 018-471 61 91, e-post: Jenny.Bjorklund@littvet.uu.se

Miniseminarium 

Gräver vi vår grav med kniv och gaffel?
Spelar det någon roll vad vi äter? Hur hållbara är våra kostråd? Är det bättre 
med stenåldersmat? Vad kommer vi att äta i framtiden? Forskare klargör myter
om maten, utifrån Formas nya pocketbok.

Medverkande: Stephan Rössner och Staffan Lindeberg 
Tid och datum: 15.30-15.50, 23 september
Plats: Sal G1


Vetenskapsteater på Forskartorget 

Myter om Maten: Teater med och av Helge Skoog och Lennart R Svensson 
Tid och datum: 14.30-15.00, 24 september
Plats: FORSKARTORGET

Sopor hit och dit: Teater med och av Helge Skoog och Lennart R Svensson
Tid och datum: 16.00-16.30, 24 september 
Plats: FORSKARTORGET


I anslutning till Forskartorget finns bokhandeln AdLibris med populärvetenskaplig litteratur, bl a Formas populära pocketbok Myter om Maten. Dessutom lanseras Formas nya pocketbok Sopor hit och dit. 

I Formas monter B04:79 mittemot Forskartorget finner du alla Formas populära pocketböcker.

Välkommen!

Kontaktinformation
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-50 31 61

Nu finns äntligen en karta över hur alla gener ser ut hos ett träd, en poppel, tillgänglig för världens forskare. Denna tredje växtgenomsekvens (efter backtrav och ris) är resultatet av ett samarbete mellan framför allt amerikanska, svenska och kanadensiska forskare. Det svenska projektet bedrivs i samarbete mellan Umeå Plant Science Centre och Kungl. Tekniska högskolan med ekonomiskt stöd från främst Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning samt Kempestiftelserna.

Skogsforskare över hela världen är entusiastiska över genombrottet. Professor Brian Ellis vid University of British Columbia i Vancouver säger till exempel:

– Access to the genetic blueprint of a tree will make it possible to develop the next generation of forests, with novel wood properties, improved pest resistance and increased capacity to capture greenhouse gases.

– Dagens offentliggörande visar att vår stora satsning på svensk genomikforskning har gett resultat, säger Erna Möller, verkställande ledamot på Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det är glädjande när en stiftelse som vår har den flexibilitet som krävs för att stötta nya och vetenskapligt högprioriterade forskningsprojekt. Trädgenomikprojektet har både inför starten och under projektets gång utvärderats och givits allra högsta betyg. Vi är tacksamma för det engagemang, det nytänkande och den kompetens som har präglat detta viktiga trädforskningsprojekt. Vi hoppas också att resultaten kan omvandlas till nytänkande och produktutveckling inom den svenska skogsindustrin.

Staffan Normark, VD för Stiftelsen för strategisk forskning, säger:

– Stiftelsens satsning på excellenta forskarmiljöer har visat sig betydelsefull. Vår satsning vid Umeå Plant Science Centre har bidragit till den kraftsamling och infrastruktur som krävs för att placera Sverige i frontlinjen inom detta för landet strategiska område. Tillgång till ett helt trädgenom kommer att ha mycket stor betydelse för all skogsforskning och det är mot denna bakgrund glädjande att vi i Sverige lyckats bygga upp ett skogligt forskningscentrum av internationell konkurrenskraft!

Kunskapen kommer att komma svensk skogsindustri till godo. Trots att asp inte är ett trädslag som i Sverige har någon större ekonomisk betydelse kan forskningen på asp och poppel ge insikter t ex om träds tillväxt, blomning, vedbildning och förmåga att utstå tuffa klimatförhållanden som sedan kan appliceras på de skogsträd som skapat vårt lands välstånd. I förlängningen kan därför svensk skogsindustri se fram emot en skogsråvara med högre kvalitet och därmed ett högre värde.

Databasen med hela poppelgenomsekvensen öppnas upp i dag på www.jgi.doe.gov/poplar . Den svenska databasen PopulusDB (www.populus.db.umu.se) med information om dessa geners reglering görs också nu tillgänglig, och presenteras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Science USA (www.pnas.org/cgi/reprint/0401641101v1). Dessutom har bland annat belgiska, franska, finska och koreanska trädforskare bidragit till arbetet. Ett bakgrundsmaterial finns längre ned på sidan och ett faktablad, producerat av Joint Genome Institute (JGI) och Oak Ridge National Laboratory (ORNL) finns att läsa på www.teknat.umu.se/aktuellt/pressmeddelanden/forestfacts.pdf. Pressmeddelanden från andra parterna finns på www.teknat.umu.se/aktuellt/pressmeddelanden/Final_poplar.pdf och www.jgi.doe.gov/News.

Bakgrundsmaterial
Gener styr många av våra sjukdomar och till och med våra beteenden påverkas till en viss del av gener. Även om såväl sjukdomar som beteenden i många fall beror på miljöpåverkan har genforskningen gjort det möjligt att på ett helt annat sätt än tidigare kunna studera hur mycket av vår psykologiska och kroppsliga utveckling som styrs av gener, och hur stor del som styrs av miljön. Att känna hela genomsekvensen (d v s att få en karta över hur alla gener ser ut) hos en art innebär långtifrån att man vet allt om den. Det finns mysterier hos människan som vi aldrig kommer att begripa trots forskarnas allt mera detaljerade genkartor men trots detta innebär en genomsekvens en revolution för forskningen på den arten; eftersom ”komponent-förteckningen” finns kan all forskarkraft riktas in på att begripa hur organismen fungerar. Under de senaste åren har sedan t ex hundens, bananflugans och nyligen (april 2004) råttans genomsekvens publicerats.

På samma sätt innebär naturligtvis genomsekvensen av en växt ett genombrott för forskningen. Den första växtgenomsekvensen (backtravens) publicerades i December 2000, och 2002 offentliggjordes sekvensen av risgenomet. Backtrav, ris, råttor och bananflugor i all ära men de organismer som dominerar jorden är träd, som förutom denna enorma ekologiska roll också har en mycket stor ekonomisk betydelse för de flesta av jordens länder. Nu har äntligen genomsekvensen av ett träd gjorts tillgänglig för världens forskare. Trädet som sekvenseras är en poppel som växte vid Nisqually-flodens strand i västra USA, men eftersom alla arter i släktet Populus (där bland annat den svenska aspen ingår) på gen-nivå är väldigt lika så kan resursen lika väl användas för att studera vanliga svenska aspar.

Forskargrupperna i de olika länderna har haft ett tätt samarbete, men koncentrerat sig på olika delar av arbetet. Amerikanska Oak Ridge National Laboratory (ORNL) har bland annat tagit fram DNA:t som skall sekvenseras medan Joint Genome Institute (JGI) har sekvenserat genomet med sk ”shot-gun” teknik. ORNL och JGI finansieras båda av det amerikanska energidepartementet (US Department of Energy’s Office of Science’s Biological and Environmental Research Program) som satsat 12 miljoner USD i projektet. De kanadensiska forskarna i British Columbia har, med stöd av Genome Canada, bland annat producerat en s.k. ”tiling path” av stora DNA-fragment (BAC-kloner) för att binda ihop hela genomet.

De svenska forskarna har framför allt koncentrerat sig på ”EST-sekvensering”, d v s de har tagit fram de bitar av genomet som är gener, största delen av ett genom består av DNA som inte direkt påverkar en arts egenskaper. De svenska forskarna vid Umeå Plant Science Centre (UPSC) och KTH började redan 1997 att arbeta med detta. När så DOE hösten 2001 beslutade att anslå pengar för att sekvensera ett trädgenom var den resurs som de svenska forskarna skapat en viktig faktor som bidrog till att det blev just en poppel som skulle sekvenseras. Förutom att visa vilka delar av genomet som verkligen är gener kan den svenska resursen PopulusDB (populus.db.umu.se) användas för att se i vilka delar av trädet de olika generna kan ha en funktion.

Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar, kontakta

Professor Stefan Jansson, Umeå Plant Science Centre
Telefon: 070-677 23 31 eller 090-786 53 54
E-post:: stefan.jansson@plantphys.umu.se eller

Professor Göran Sandberg, Umeå Plant Science Centre
Tel: 090-786 63 04 eller 070-31 82 75
E-post: goran.sandberg@genfys.slu.se

Dr Fredrik Sterky, KTH
Tel: 08-5537-8298 eller 070-3262911
E-post: fredrik.sterky@biotech.kth.se

Vad är fakta bakom rubriker och politikers oroliga tal om ”social turism” till Sverige från de nya EU-staterna runt östersjön?

Algblomning, ökande syrebrist och utfiskning av Östersjön är andra oroande faktorer som påverkar vårt dagliga liv. Men idag talar man inte längre bara om att rena utsläpp utan om att bygga funktionella och hållbara ekosystem som bidrar till ekonomisk och socialutveckling. Har detta blivit lättare att genomföra nu när Östersjön, nästan har blivit ett innanhav i eu?

Fakta och åsikter i dessa frågor grundar sig på forskning som bland annat bedrivs vid Södertörns högskola.

Fram till i år har Östersjöstiftelsen bidragit med sammanlagt 878 miljoner kronor som gjort det möjligt för forskare och studenter vid Södertörns högskola att forska och öka vårt vetande om våra nygamla grannar runt Östersjön.

Den 23 till 25 september välkomnar Södertörns högskola tillsammans med Östersjöstiftelsen alla intresserade av samhällsfrågor i och kring Östersjön till att ta del av den allra senaste forskningen. Huvuddelen av alla seminarier och diskussioner kommer att genomföras på engelska.

Östersjöstiftelsen firar sitt tioårs jubileum med konferensen ”Past & Future”. Förutom att redovisa resultat av redan genomförda forskningsprojekt kommer en dag att ägnas åt framtiden för forskningen i och omkring Östersjön.

När: Torsdag 23/9 kl. 16.00 till och med 25/9

Var: Moas båge, Alfred Nobels allé 7, Pendeltåg till Flemingsberg

Bland projekten återfinns exempelvis:

Den ”nya kvinnan” mellan två sekelskiften (1900-2000). Genusdialoger i ett interkulturellt perspektiv. Tyskland-Norden-Polen. Projektledare: Professor Ebba Witt Brattström

Anpassning eller omvandling? Europeisering i Baltikum. Projektledare: docent Karl Magnus Johansson

Skiftande medielandskap. Om mediers betydelse för social och kulturell förändring Projektledare: Professor Göran Bolin

Social förändring och folkhälsa i Ryssland och Baltikum- studier av regionala och sociala skillnader Projektledare professor Denny Vågerö

Naturliga och mänskliga störningars betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Östersjöns kustzon Projektledare: Docent Michael Gilek

Läs mer om östersjöstiftelsen på www.ostersjostiftelsen.se

I de 878 miljonerna kronor som Östersjöstiftelsen satsat ingår också stöd till forskarskolan Beegs vid Södertörns högskola. Där genomför i dag ett 40-tal forskarstuderanden från Sverige och ett tiotal länder i Östeuropa och runt östersjön sina doktorandstudier.

Kontaktinformation
Föranmälan är obligatorisk: Kontakta konferensens sekreterare Maureen Hoppers tel 08-608 41 85 eller maureen.hoppers@sh.se

Presskontakt: Cecilia Hörling 070-2804237 cecilia.horling@sh.se

Vill du veta mer om konferensprogrammet gå in på www.sh.se/conference.
 
Läs mer om östersjöstiftelsen på www.ostersjostiftelsen.se 

Program

Moderator: Bo Malmberg, forskningsledare, Institutet för Framtidsstudier, ordförande Svensk Demografisk Förening

14.00 – 16.30

· När befolkningsklockan slog 9 miljoner.

Helén Marklund, SCB

· Demografins betydelse för framtidens pensioner.

Lena Lundkvist och Danne Mikula, RFV

· Befolkningsprognoser­­­-hur stor är osäkerheten?

Michael Hartmann, SCB

Plats: Klara Konferens, Vattugatan 6 (i närheten av Sergels Torg, tvärgata till Drottninggatan)

Tid: Måndag 18 oktober, 2004 kl. 14.00 – 16.30. Kaffe serveras vid paus.

Anmälan: Via e-post: fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44

senast den 11 oktober.

Seminariet är kostnadsfritt, men förhandsanmälan krävs då deltagarantalet är begränsat. Deltagarförteckning kommer att delas ut i samband med seminariet

OBS! Anmälan är bindande. Anmäld som inte kommer och som inte avanmäler sig senast den 15 oktober faktureras 450 kr.

Om ni ej vill få inbjudningar från oss, skicka ett mail till: avregistrera@framtidsstudier.se

Institutet för Framtidsstudier
Box 591
101 31 STOCKHOLM
Tel: 08-402 12 00
Fax: 08-24 50 14
Besöksadress: Drottninggatan 33, 4 tr.
www.framtidsstudier.se

Kontaktinformation
fokus@framtidsstudier.se, fax 08-24 50 14 eller telefon 08-402 12 44

Det hittillsvarande arbetssättet – att bilda reservat och avgränsa så kallade nyckelbiotoper – liknar författaren vid ”nattorientering med förbundna ögon”. Man vet inte hur de hittillsvarande åtgärderna påverkar arten i fråga. Det kan till och med vara så att det nuvarande arbetssättet motverkar sitt syfte och är skadligt.

En utgångspunkt för analysen är att de arter som förekommer i Sverige har en mer eller mindre vidsträckt utbredning. De allra flesta har vandrat in i samband med att isen drog sig tillbaka efter den senaste nedisningen. Många av arterna befinner sig hos oss på gränsen till sina utbredningsområden, men förekommer i starka stammar på annat håll. Frågan är då, vem har egentligen ansvaret för deras fortlevnad?

Författaren har klassificerat 1 591 stycken rödlistade arter av ryggradsdjur, kärlväxter, svampar, mossor och lavar i några olika ansvarsklasser. Kort beskrivet ger analysen vid handen att Sverige ensamt eller tillsammans med grannländerna och/eller flera andra länder kan betraktas ha ansvar för 375 rödlistade arter (drygt 23 procent) men däremot inget omedelbart ansvar för de övriga 1151 (drygt 72 procent). Det finns också en restpost av udda eller svårklassificerade arter, 65 stycken (drygt 4 procent).

Ett avsnitt i skriften uppskattar kostnaderna för arbetet med artbevarande i Sverige under 2004. Kostnaderna uppskattas till totalt cirka 18-19 miljarder år 2004. Driftkostnader, huvudsakligen över statsbudgeten, beräknas till 2,3 – 2,6 miljarder, investeringskostnader, huvudsakligen för inköp av mark till 900 miljoner och inkomstbortfall, huvudsakligen bortfall av virke för skogsindustrin som istället importeras beräknas till 15 miljarder.

Rapporten kan rekvireras från: Informatör, Institutionen för teknik och design, 351 95 Växjö eller via e-post: simon.allvin@vxu.se. Pris: 175 kr

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta professor Mårten Bendz på telefon 0470-70 89 37, 0470-104 32 eller på mobilen 073-161 05 38. E-post: marten.bendz@vxu.se eller marten@bendz.nu

Anti Vasemägi har bland annat undersökt den geografiska spridningen av DNA-markörer hos laxbestånd i sjöar och älvar i norra Europa. Hans forskningsresultat kan också få praktisk nytta, genom att ge ett brett kunskapsunderlag för arbetet med att bevara och förvalta våra laxstammar på ett biologiskt riktigt sätt.

I en studie av spontan återkolonisering av en älv vars laxstam försvunnit på grund av miljöförstöring visar Vasemägi att vilda laxstammar i andra älvar var de som var viktigast för nyetableringen, trots att odlad lax förekom i mycket större antal i det närliggande havsområdet.

Genom att utnyttja att olika laxstammar har olik genetisk sammansättning visar han att bland de felgångare som upptäcks i laxtrappan i Norrfors i Umeälven kommer huvuddelen från Luleälven och Ångermanälven. Även lax från Ljusnan förekommer.

Vasemägi visar också på en trend mot allt mindre skillnader mellan laxstammarna i våra älvar, något som kan vara ett resultat av ökad felvandring hos odlad lax.

I en delstudie har Anti Vasemägi jämfört den geografiska utbredningen av så kallade genetiska markörgener, som antas sakna funktion, och funktionella gener, bland annat sådana som berör immunförsvaret. Det visar sig att det geografiska mönstret är detsamma för majoriteten av de funktionella generna som för markörgenerna. En mindre del avviker emellertid tydligt. Denna avvikelse tyder på att inte bara kolonisationshistoria och slumpvisa genetiska förändringar har påverkat den genetiska sammansättningen hos nutida laxstammar: även naturligt urval för en anpassning till lokala miljöförhållanden har betydelse på gennivå.

Fredagen den 24 september 2004 kl 10.00 försvarar Magister Sci. Anti Vasemägi, institutionen för vattenbruk, SLU i Umeå, sin doktorsavhandling med titeln Laxens evolutionsgenetik – molekylära markörer och tillämpningar (Evolutionary Genetics of Atlantic Salmon (Salmo salar L.) – Molecular Markers and Applications).

Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Opponent är Associate Professor Eric B. Taylor, Department of Zoology, University of British Columbia, Kanada.

Länk till sammanfattning och pdf-fil med avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000605/

Kontaktinformation
Mer information: Anti Vasemägi, institutionen för vattenbruk, SLU i Umeå, tel 090-786 84 33.
E-post: Anti.Vasemagi@vabr.slu.se

– Detta är till nytta för såväl kemisk-analytisk, biologisk som medicinsk forskning. Man kan öka känsligheten, upplösningen och provgenomströmningen, säger professor Thomas Laurell, Institutionen för elektrisk mätteknik vid LTH.
Han är konferensens ”chairman” i egenskap av medlem av den internationella styrelsen för MicroTAS, som står för MicroTotal Analysis Systems. Man håller årliga konferensen omväxlande i USA, Japan och Europa.
– De fysikaliska fenomen blir mycket annorlunda i mikro- till nanoskala och dessa frågor står i fokus under konferensen. I liten skala sker processerna nästan alltid på en yta, kapillärkrafterna får större betydelse och sådant som virvelbildning försvinner, förklarar Thomas Laurell.
På det här forskningsområdet, som är ungefär 15 år gammalt, bildas ständigt nya företag för provtagning, analyser, behandling, DNA-separation etc.
Så mycket som 430 vetenskapliga bidrag kommer att presenteras (av 633 inskickade) och i antal delegater väntar man sig ”all time high”, 700-800 personer, en ökning med c:a 30 procent jämfört med tidigare microTAS-konferenser i andra länder.
Bland föreläsarna märks norske nobelpristagaren Ivar Giaever, som sedan han vann priset bytt forskningsområde från fysik till biologi.

Kontaktinformation
Frågor om konferensen besvaras av Thomas Laurell på telefon 070-666 75 40 eller epost thomas.laurell@elmat.lth.se

Mild glömska – en fråga om stress eller begynnande demens? Journalisten Sara Bergqvist Månsson talar med Anders Wallin, professor i geriatrisk neuropsykiatri vid Sahlgrenska Akademin och överläkare på minnesmottagningen i Mölndal, om tidiga minnesproblem. Är mild glömska den nya folksjukdomen? Måste mild glömska vara en fråga om begynnande demens?
Plats: Forskartorget, monter B03:72
Dag & tid: Torsdagen den 23 september kl. 13.00-13.20


Professor Torbjörn Åkerstedt talar om Trötthet- en folksjukdom? tillsammans med FAS programchef Kenneth Abrahamsson. Samtalet kommer att handla om olika former av trötthet, skillnader mellan ungdomar och äldre och vad individ och samhälle kan göra för att minska den onaturliga tröttheten.
Torbjörn Åkerstedt är chef för enheten för arbetsmiljö och hälsa vid Institutet för psykosocial miljömedicin (IPM) i Stockholm.
Plats: Forskartorget, monter B03:72
Dag & tid: Söndagen den 26 september kl. 11.30-11.50

Välkommen!

Kontaktinformation
Bodil Gustavsson, pressansvarig, tel. 08-775 40 96, bg@fas.forskning.se

Det är i år sjätte gången som Kempe Award for Distinguished Ecologists delas ut. Företrädare för ekologer vid Umeås universitet och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå utser pristagaren. Prissumman är 50 000 kronor.

Mary Powers forskning är inriktad på näringskedjor i rinnande vatten. Med innovativa experiment har hon studerat interaktionen mellan fiskar, ryggradslösa djur och alger samt hur den påverkas av artsammansättning, produktivitet och hydrologiska förhållanden. Hon har också intresserat sig för kopplingar mellan de rinnande vatten och det omkringliggande landskapet, speciellt då hur organismer som kläcks från rinnande vatten kan påverka födovävsdynamiken i landmiljön. Hennes forskning har haft stor betydelse för förståelsen av näringskedjornas dynamik i olika typer av ekosystem.

Disputerade forskare och doktorander i Umeå har vid flera tillfällen vistats och bedrivit forskning vid Mary Powers institution i Berkeley. Mary Power har också flera gånger deltagit som lärare vid forskarkurser i Umeå.

Den 23 och 24 september håller Mary Power två hedersföreläsningar. Prisutdelningen sker i samband med den första föreläsningen.

Mer information om Mary Power finns på http://ib.berkeley.edu/labs/power/lab_people/mary_power_history.shtml

Kontaktinformation
Lennart Persson, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, tel 090-786 63 16.
E-post: lennart.persson@eg.umu.se