– Den här boken har jag länge velat skriva och jag hoppas att många får glädje och nytta av den, säger Dan Engström, docent i arkitektur från Kungl. tekniska högskolan och teknologie dr i stål- och träbyggnad från Chalmers tekniska högskola.

Genom seklerna har byggtekniken pendlat mellan att vara arkitekturens slav och dess bundsförvant. Arkitektur och bärverk är en tvärdisciplinär, beskrivande betraktelse av integrationen mellan teknik och gestaltning i byggandet. Korta nedslag i teorier och trender samt bland historiska nyckelpersoner varvas med exempel på utmanande och illustrativa byggnadsverk.

Arkitektur och bärverk vänder sig till ingenjörer och arkitekter som är intresserade av bärverks bidrag till arkitekturen och av teknikens inverkan på gestaltningen av rummet.

Boken ges ut av Formas förlag och kostar 300 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-690 9522, fax 08-690 9550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se.

Kontaktinformation
Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski tel 08 775 4008

Mer information: Ulla Save-Öfverholm, 08-775 4001, 073-656 20 21, Ulla.save@formas.se,

Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se

– Miljöfrågan är beroende av insatser på flera nivåer i samhället och därför är det bra att författare med olika utgångspunkter har samlat sina erfarenheter. Det är nödvändigt och viktigt eftersom lärarutbildningarna i landet nu börjar intressera sig för hållbar utveckling, säger Magnus Boström, dr i sociologi och verksam på Score, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor. Han är tillsammans med Eva Sandstedt, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, redaktör och huvudförfattare till boken.

Är vi på rätt väg? Studier om miljöfrågans lösning, tar upp möjligheter och problem och belyser motsättningar, okunskap och oegentligheter i dagens miljöarbete. Författarna ger exempel från flera samhällsområden. Vi möter de gröna entreprenörerna som har en nyckelroll när det gäller att omsätta idéer om hållbarhet till praktik och produkter. Vi möter den enskilde individens funderingar och osäkerhet kring ny grön teknik och färdigpaketerade modeller för miljöhandlande. Boken skärskådar demonstrationsprojekt som genomförs i hållbarhetens namn, och den belyser hur hållbarhetens olika dimensioner – ekonomisk, ekologisk och social – kan komma i konflikt med varandra när de omsätts i lokala konkreta sammanhang. Konsekvenserna av internationella konventioner och olika miljömärkningar tas upp.

Är vi på rätt väg? vänder sig till studenter på samhälls- och tvärvetenskapliga kurser som behandlar miljöpolitik och miljöpraktik men också till forskare. Boken kan också läsas med behållning av en vidare läsekrets av bland andra politiker, aktivister, planerare, arkitekter och lärare. De andra författarna är Paul Fuehrer, Mikael Klintman, Rolf Lidskog, Mona Mårtensson Árni Sverrisson, Linda Soneryd, Adrienne Sörbom och Ylva Uggla.

Boken ges ut av Formas förlag och kostar 250 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel 08-6909522, fax 08-6909550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se

Kontaktinformation
Pressbilder för fri användning http://www.formas.se/docs/pressmeddelanden/pressbilder/pressbilder_vag.htm

Recensionsexemplar kan beställas från Maria Guminski tel 08 775 40 08,

Mer information:

Birgitta Johansson, tel: 08-775 40 03, birgitta.johansson@formas.se

Emilie von Essen, presschef, 08-775 40 38, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se

Harold Larnder var med och skapade begreppet operationsanalys. Så kallades det under andra världskriget när grupper av forskare hjälpte de allierade med vetenskapliga beslutsunderlag för krigföringen. Harold Larnder deltog också i utvecklingen av radarn. Han avled 1981.
I våra dagar står operationsanalys mindre för krig och mer för kvantativa metoder och matematiska modeller som underlag för beslut av ekonomisk art. I Sven Axsäters fall främst lagerstyrning och produktionsoptimering.
Sven Axsäter är sedan 1993 professor (och nu prefekt, institutionschef) vid Institutionen för teknisk ekonomi och logistik på LTH. Tidigare var han verksam vid KTH, Linköping och Luleå samt ett par år i USA.
– Utmärkelsen kommer överraskande men är naturligtvis glädjande. Den kanske kan bidra till att vår forskning blir lite mer känd internationellt, säger han.
Axsäter var den som föreslog att LTH skulle inrätta ett civilingenjörsprogram i industriell ekonomi, idag ett av högskolans mest populära program. Axsäter är i dag inspektor för studenterna vid denna utbildning.
Bland tidigare mottagare av Harold Larnder-priset, som delats ut sedan 1986, finns storheter som George Dantzig, som skapade linjär programmering, Harvey Wagner och Abe Charnes. Sven Axsäter är en av få europeiska mottagare.

Kontaktinformation
Sven Axsäter träffas på telefon 046-222 33 87 eller 073-592 19 28. Epostadress: Sven.Axsater@iml.lth.se

Schusters vetenskapliga inriktning har gått mot extern redovisning via ett intresse för ekonomisk organisation och finansiering. Han disputerade 1989 med doktorsavhandlingen ”Ägandeformens betydelse för ett företag – En studie av ICA-Rörelsen”. Det senast avslutade forskningsprojektet behandlar företags valutarisk i två olika avseenden. En del fokuserar på hur valutafrågorna påverkar de horisontella och vertikala styrprocesserna i ett företag. En annan del fokuserar på redovisningsfrågor i anslutning till detta.

Ett annat område som engagerar Schuster är koncernredovisning, inom vilket ämne han publicerat och varit medförfattare till böcker såväl nationellt som internationellt.

Schuster är ledamot av Redovisningsrådet.

Kontaktinformation
Walter Schuster, professor
Tel: 08-736 9306
E-post: walter.schuster@hhs.se

Lars Bergman, rektor, professor
Tel: 08-736 9012
E-post: lars.bergman@hhs.se

Det är några av de frågor som ställs i programmen ”Tankens revolution – en serie om lärande” som repriseras fr o m 29 augusti kl. 17.30 och sedan ytterligare tre söndagar i rad i SVT1/UR.

Serien innehåller reportage om olika lärandesituationer. Här berättas bland annat om skolor med särskild pedagogik, lärande i yrkeslivet och olika individuella erfarenheter av lärande. Reportagen varvas med forskare som berättar om olika aspekter av lärande och forskning om lärande.

Producenter av serien är Agaton Film och Television. Programmen har stötts av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté och KK-stiftelsen i syfte att stimulera till diskussion kring forskning om lärande.

Kontaktinformation
Kontaktperson Vetenskapsrådet
Birgitta Mattson, forskningssekreterare och informationsansvarig utbildningsvetenskap 08-546 44 211, Birgitta.Mattsson@vr.se

De senaste åren har Umeå universitet satsat på forskning om den samiska befolkningens historia, samhälle och kultur. Bland annat har ett center för samisk forskning startats. CeSam fungerar som nod för både svensk och internationell forskning inom området. I dagarna ger de ut en ny bok som erbjuder läsaren en inblick i aktuell samisk forskning.

Antologin ”Befolkning och bosättning i norr. Etnicitet, identitet och gränser i historiens sken” innehåller artiklar om bland annat bilden av det samiska, äldre samisk historia, samisk demografi, statlig politik och Barentsområdets historia författade av doktorander och forskare från Sverige, Norge och Ryssland. Boken ger möjligheter till bättre förståelse för ursprungsbefolkningarnas situation i historien och idag. Redaktörer är docent Patrik Lantto och docent Peter Sköld.

– Boken är ett viktigt bidrag i ett forskningsområde som är på stark frammarsch. Det här är den första publikationen i en skriftserie som vi nu startar vid Cesam för att sprida kunskap om studier av exempelvis politik, hälsa, kultur, historia och arbete bland samer men också andra minoriteter och ursprungsbefolkningar i Barentsområdet, säger docent Peter Sköld som är föreståndare vid Cesam.

De flesta artiklarna i boken har koppling till strukturer, gränser och föreställningar relaterade till det samiska forskningsområdet. Men det finns också artiklar som behandlar till exempel kvenner, Tornedalingar och sovjetiska krigsfångar i Norge.

Kontaktinformation
För mer ytterligare information eller intervju, kontakta redaktörerna
Peter Sköld, Centrum för samisk forskning
Tel:090-786 50 00, Epost: Peter.Skold@cesam.umu.se, eller
Patrik Lantto, institutionen för historiska studier
Tel: 090-786 50 00, E-post. Patrik.Lantto@histstud.umu.se

”Befolkning och bosättning i norr. Etnicitet, identitet och gränser i historiens sken” kan beställas av Gretha Gustafsson, CeSam
Tel 090 786 67 21 eller e-post: gretha.gustafsson@cesam.umu.se

Ökade kostnader – minskad sjukfrånvaro
I mars 1991 reformerades det svenska sjukförsäkringssystemet och sjukersättningen försämrades rejält. Individens kostnad för att börja en ny sjukskrivningsperiod ökade, medan den relativa kostnaden för att vara kvar i sjukskrivning längre än 90 dagar minskade. Med relativ kostnad menas inkomsten vid en sjukfrånvaro i relation till inkomst vid arbete. Den totala sjukfrånvaron minskade med cirka en procentenhet till följd av reformen, men effekten av reformen blev dubbel. Sjukskrivningarna minskade till antalet, men samtidigt blev de långa sjukskrivningsperioderna längre. Det fanns skillnader i beteende mellan könen: männen minskade antalet sjukskrivningsperioder mer än kvinnorna och ökade inte de långa sjukskrivningarna i samma omfattning.

En rättvis sjukförsäkring
Eftersom individer förändrar sin sjukfrånvaro beroende på förändringar i regelverket finns det svårigheter med att skapa en ”rättvis” sjukförsäkring. I reformen 1991 ville man av rättviseskäl inte försämra för de långtidssjukskrivna. Det medförde dock att kostnaden för att börja arbeta igen (d v s att ta risken med en ny sjukskrivning till en högre kostnad) blev hög. Detta i sin tur minskade de långtidssjukas benägenhet att återvända till arbete.

Bakgrund
Reformen 1991 innebar att individens kostnad för att vara sjuk de tre första sjukdagarna ökade från 10 % till 35 % av inkomsten, och till 20 % av inkomsten dag 4 till 90 (för inkomster under 7,5 basbelopp). För långtidssjukskrivna hölls kostnaderna kvar vid 10 % av inkomsten för perioder längre än 90 dagar. Den relativa kostnaden för att vara kvar i sjukskrivning längre än 90 dagar minskade. Rapporten baseras på registeruppgifter från Riksförsäkringsverket på individer i arbete med sjukskrivningar under åren 1990-1991.

Rapporten ”Moral hazard and sickness insurance: Emprical evidence from a sickness insurance reform in Sweden” är skriven av Per Johansson och Mårten Palme.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Per Johansson, telefon 018-471 70 86, e-post: per.johansson@ifau.uu.se

– Kvinnor vill idag lika mycket som män och de avancerar nu i snabb takt, trots alla hinder. Det medvetna företaget har oerhörda möjligheter att ta tillvara denna vilja hos kvinnor genom att förändra företagskulturen på ett sådant sätt att det blir så enkelt som möjligt för kvinnor att kombinera familj och karriärambitioner. Det handlar sällan om dyra åtgärder utan snarare om att skapa medvetenhet och rutiner för att säkerställa att så sker. Lönsamheten på sådana åtgärder är rimligen mycket stor, tillägger Magnus Henrekson, programansvarig och professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Programmet, som har en praktisk inriktning, bygger på forskningsresultaten i SNS forskningsprojekt som avslutades i våras, vars syfte var att undersöka vägar för att öka antalet kvinnor på lednings- och styrelsenivå i svenska företag.

I programmet medverkar några av frågans främsta experter. Bland dessa finner man Magnus Henrekson, Lars Thunell, Agneta Dreber, Fredrik Hillelson, Jan Moritz, Monica Renstig och Roland Fagerfjäll.

– Det pratas så mycket om problemen, men förändringen går för långsamt. Vi vill belysa att företagen inte kommer att ha råd att slösa med kvalificerade ledarämnen bara för att de råkar vara av ”fel” kön, tillägger Judit Weibull, ansvarig för Executive Seminars vid Handelshögskolan i Stockholm Executive Education.

Kontaktinformation
Judit Weibull, ansvarig Executive Seminars vid Handelshögskolan i Stockholm Executive Educaiton
Tel: 08-736 97 71 / 070-824 24 77
E-post: judit.weibull@hhs.se

Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 92 02 / 070-222 97 00
E-post: magnus.henrekson@hhs.se

Peter Rovér, Marknads- & Informationschef
Tel: 08-736 97 96 / 070-249 42 24
E-post: peter.rover@hhs.se

I den studie som presenteras i Marie Blidings avhandling har hela skoltillvaron betraktats som en arena för barns arbete med relationer. Situationer där barn utesluts eller utsätts för kränkande handlingar beskrivs i ett perspektiv där en komplex kamratkultur, snarare än avgränsade situationer och individers olika egenskaper och bakgrund, utgör handlingarnas sammanhang.

Med hjälp av deltagande observationer under lektioner och raster och gruppsamtal med barnen följdes en klass i skolår fyra under ett skolår. Resultaten visar att inneslutande och uteslutande handlingar var centrala inslag i barnens ständigt pågående relationsarbete, ett arbete som också handlade om att ordna den sociala tillvaron i skolan. Ur barnens perspektiv var inneslutning och uteslutning både vardagliga och nödvändiga inslag i relationsarbetet. För att skapa gemenskap med någon/några blev det ibland nödvändigt att utesluta andra. Uteslutning kunde ibland ses som en ”naturlig” konsekvens av ett inneslutande arbete. Snarare än som isolerade handlingar, riktade mot enskilda barn för att markera eller åstadkomma utanförskap, ingick inneslutande och uteslutande handlingar nästan alltid som delar i pågående relationsprojekt, vars mål var att etablera relationer och skapa samhörighet. På så sätt kan inneslutning och uteslutning beskrivas som olika uttryck för och konsekvenser av ett och samma projekt, som två sidor av samma mynt.

Men resultaten visar även att uteslutning också förekom i en annan form, som en i kamratkulturen etablerad och mer permanent uteslutning av vissa barn. Dessa barn blev kontinuerligt och aktivt uteslutna från andras relationer, samhörigheter och gemenskaper under hela skolåret. Gemensamma handlingar för att utesluta de här barnen och tillskriva dem avvikande och negativa egenskaper fungerade dels för att avvisa och markera avstånd till dem, dels för att förstärka samhörigheter och gemenskaper mellan andra. Den form av uteslutning som de här barnen var utsatta för innebar att de inte fritt kunde initiera och bedriva egna relationsprojekt. De blev dock delaktiga i de andra barnens projekt genom att användas som resurser i deras relationsarbete.

I förhållande till den komplexitet som de händelser där barnen i den här studien utesluter varandra omfattar, framstår den gängse definitionen av mobbning och de handlingsprogram som vuxit fram för att förhindra och åtgärda problemet som begränsade och förenklade. Om situationer där barn utesluts eller utsätts för kränkande handlingar inte definieras som ”mobbning” är risken uppenbar för att problem som bör uppmärksammas förklaras bort eller ignoreras. En annan risk är att de handlingsprogram och åtgärder som skolan bemöter problemen med inte svarar upp mot dess komplicerade sammanhang.

Studien visar hur barnen använde sig av sin skoltillvaro, så som den organiserats för dem av vuxna, som resurser i sitt arbete med att ordna sin sociala tillvaro och skapa egna kamratkulturer. Vuxnas deltagande är ett väsentligt inslag i det arbetet och det spelar roll hur detta sker. Kunskaper om barns arbete med att skapa kamratkulturer och insikter i hur relationsarbete och relationsprojekt ingår i detta blir en viktig förutsättning för att kunna ingripa i barns vardagstillvaro och för att medverka i deras uppväxt, deras kamratkulturer och sociala liv. Genom den här studiens ansats och perspektiv har en nära beskrivning givits av hur en specifik praktik, där barn både innesluter varandra i och utesluter varandra från gemenskaper och relationer, ser ut och kan förstås. Avhandlingen bidrar därmed till ökade kunskaper om hur barn genom sitt relationsarbete hanterar sin sociala tillvaro i skolan, och utifrån det, om hur det går till när barn utesluts från samhörighet och gemenskap med andra barn.

Författare: Marie Bliding, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Inneslutandets och uteslutandets praktik. En studie av barns relationsarbete i skolan.
Handledare: Professor Solveig Hägglund, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstad universitet & Docent Dennis Beach, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Disputation: Fredagen 10 september 2004, klockan 09.15 i Stora Hörsalen
Opponent: Professor Gunilla Halldén, Tema barn, Linköpings universitet
Kontakt:marie.bliding@ped.gu.se, 031-773 2454, 035-516 29, 0739 882784

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

I den här avhandlingen jämfördes bland annat hur svenska och amerikanska föräldrar till förskolebarn använder sin auktoritet. Medan de amerikanska föräldrarna oftare valde bestraffande metoder, som till exempel att skicka upp barnet på rummet eller dra in lördagsgodiset, så sa de svenska föräldrarna oftare att de skulle beordra, skälla eller tjata för att få sina barn att lyda. Det tycks med andra ord som att de amerikanska föräldrarna gärna passar på att ge barnen en läxa, medan de svenska nöjer sig om de får stopp på barnens otyg. Till skillnad från mammorna så var de svenska papporna benägna att ta i med hårdhandskarna om barnen inte lydde en tillrättavisning vid en allvarligare förseelse.

Hur bör då vuxna använda sin auktoritet i barn-förälderkonflikter? Ja, troligen enligt devisen ”lagom är bäst”. Även om det ibland är nödvändigt för föräldrar att pressa sina tonåringar att till exempel tala om vad de har för sig om kvällarna eller att uppföra sig enligt föräldrarnas förväntningar, så är det tveksamt om det lönar sig att alltid sätta hårt mot hårt. Avhandlingen visar att tonåringars uppfattning om sina föräldrar i olika konfliktsituationer spelar en väsentlig roll för hur de fungerar i vardagens olika områden. De tonåringar som hade förtroende för sina föräldrars livserfarenhet och därför respekterade föräldrarnas uppmaningar, var också de som uppfattade minst problem med sig själva och sin omgivning.

I avhandlingen dras slutsatsen att konflikter inte alltid behöver vara av ondo. Infekterade konflikter och konflikter som urartar är naturligtvis problematiska. Men lättare konflikter som samtidigt uttrycker respekt och som utspelas i ett tryggt sammanhang kan troligen bidra positivt till barns utveckling. Genom att möta visst motstånd och samtidigt erbjudas tillfälle att uttrycka sin åsikt kan barn öva upp sin intellektuella och emotionella skärpa i sociala situationer. Därmed kanske en ”bra” förälder är en förälder som kan skapa och upprätthålla ett positivt samspel mitt i stridens hetta.

Avhandlingens titel: Dealing with intergenerational disagreements
Avhandlingsförfattare:Göran Jutengren , tel. 033-15 60 40(bost.), 033-35 51 37(arb.)
e-post:.g.jutengren@spray.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Anne I H Borge, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 september 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940