I sin avhandling i kulturgeografi vid Stockholms universitet granskar Lowe Börjeson historien bakom jordbruksintensifiering i ett höglandsområde i norra Tanzania.
Att ”nöden är uppfinningarnas moder” är en gammal och etablerad föreställning som återkommer i många studier av jordbruksutveckling och dess bakomliggande drivkrafter. Tidigare forskning om det studerade området har betonat att det intensiva jordbruket skulle ha framtvingats av en belägringsliknande situation. Militärt överlägsna herdefolk anses ha kontrollerat omkringliggande marker och därmed förhindrat jordbruket i området från att expandera, med tilltagande befolkningstryck och markbrist som följd.
Genom noggranna studier av områdets historiska geografi visar dock Lowe Börjeson att denna hypotes inte har stöd i det historiska källmaterialet. Slutsatsen är istället att den intensifiering som skett i området under 1800-talet och tidigt 1900-tal till stor del har utgjort ”sin egen drivkraft”. Intensiva brukningsmetoder har varit en lyckad strategi för att skapa ökat välstånd även under relativt låg befolkningstäthet. Dessa har i sin tur bidragit till att skapa en betydande inflyttning av folk från omkringliggande trakter som funnit området attraktivt. Genom intensivjordbruket har även goda förutsättningar för handel och utbytesrelationer skapats, vilket ytterligare har stärkt den lokala ekonomin och försörjningstryggheten.
Doktorsavhandlingens titel: A History under Siege: Intensive Agriculture in the Mbulu Highlands, Tanzania, 19th Century to the Present
Disputationen äger rum fredag 17 september kl. 13.15 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är Dr. Yusufu Lawi från University of Dar es Salaam, Tanzania.
Lowe Börjeson kan nås på telefon 08-16 48 48 eller via e-post lowe@humangeo.su.se.
Riksdagen har satt som mål att 35 procent av hushållens organiska avfall år 2010 ska behandlas genom kompostering eller rötning. Men hur åstadkommer vi detta och hur når vi alla andra insamlingsmål?
– Det spelar ingen roll hur genomtänkt informationen är om de fysiska systemen inte fungerar. Sopstationerna måste vara bekväma, rena och även estetiskt tilltalande, säger Gunilla Jarlbro, docent i masskommunikation vid Lunds universitet och en av de forskare som medverkar i boken.
Boken är indelad i fyra avdelningar. Lönar det sig att sortera? – handlar om ekonomi och miljö, och här ifrågasätter ekonomer en enligt deras mening ineffektiv avfallspolitik. Hur vill vi ha det? – handlar om människor och sopinsamling. Bekvämt är nyckelordet. Så här gör vi – ger fakta om dagens sophantering. Parter i målet – här kommer intressenterna till tals – Renhållningsverksföreningen, Naturskyddsföreningen och Återvinningsindustrierna.
Formas pocketboksserie är ett led i Formas arbete att kommunicera forskningsresultat. Serien är ett debattforum där forskare klargör dagens kunskaps- och debattläge i viktiga samhällsfrågor. Tidigare utkomna pocketböcker är Är Eko Reko? Genklippet? Torskar torsken? samt Myter om maten.
Boken ställs ut på Elmia Waste & Recycling på Älvsjömässan 14-17 september. Recensionsex. kan beställas av: Katerina Chrysogeni, 08-775 40 13, katerina.chrysogeni@formas.se
Kontaktinformation
För mer information:
Birgitta Johansson, redaktör, 08-775 4003, birgitta.johansson@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 4038, emilie.von.essen@formas.se
Nätbokhandel
Tid: onsdag den 22 september kl. 13.30 – 14.30
Plats: G-salen, Arrheniuslaboratorierna, Frescati
Dr Jurgenne Primavera är världsledande vad gäller tropiska kustmiljöproblem, särskilt mangroveskogarnas ekologi och de hot dessa utsätts för genom etablering av bl.a. räkodlingar. Hon har i samarbete med forskare från Stockholms universitet visat att mangroven är ett nyckelområde för rekrytering och uppväxt av fisk och räkyngel och att konventionella räkodlingar skapar negativa ekonomiska och sociala konsekvenser som hämmar en långsiktigt hållbar utveckling. De senaste åren har hon på ett konstruktivt sätt forskat om utveckling av alternativa integrerade odlingar av räkor, fisk, krabbor och mangrove.
Torsdagen den 23 september kl. 13.00-14.00 håller Primavera dessutom ett forskningsseminarium om Philippine mangroves – prospects for rehabilitation and sustainable management.
på Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5, rum 540.
Närmare upplysningar lämnas av professor Nils Kautsky, tfn16 42 51, e-post nils@ecology.su.se
Lena Eriksson vid Stockholms universitet undersöker i sin avhandling i historia varför den kostsamma och administrativt krävande arbetslinjen fick en så framträdande ställning i den tidiga svenska statliga arbetslöshetspolitiken.
Arbetslinjens mål var både att säkra den arbetslösas försörjning och att förmå dem att återgå till den öppna marknadens arbeten. Verksamheten fick därför inte bara ekonomiska konsekvenser. Under det decennium svenska myndigheter tvingades hantera den högsta noterade arbetslösheten i Sveriges historia hade arbetslinjen även långtgående sociala effekter. Dessa fick genomslag på nationell, lokal och individuell nivå, bland annat genom den normgivning och sociala kategorisering som var beståndsdelar av arbetslinjen. Lena Eriksson skildrar några av arbetslinjens konsekvenser för det svenska samhället under ett centralt skede av vår moderna historia.
Doktorsavhandlingens titel: Arbete till varje pris. Arbetslinjen i 1920-talets arbetslöshetspolitik. (Almqvist & Wiksell International)
Disputationen äger rum fredag 17 september kl. 10.00 i hörsal 9, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Jonny Hjelm, Umeå universitet.
Lena Eriksson kan nås på tfn 08-674 71 12, 070-21 21 296 eller e-post lena.eriksson@historia.su.se
Socionomen Annika Nordström har studerat 207 gärningsmän med schizofreni, som under nioårsperioden 1992-2000 för första gången var föremål för rättspsykiatrisk utredning efter våldsbrott. Majoriteten av de män med schizofreni som gör sig skyldiga till våldsbrott i form av misshandel, mord eller dråp är sedan tidigare väl kända inom psykiatriska vården. Studierna visade att nio av tio tidigare hade vårdats inom psykiatrin och sju av tio hade tvångsvårdats. Många hade också haft kontakt med vården strax innan brottet. Två tredjedelar hade tidigare dömts för lindrigare brott och drygt hälften hade ett alkohol- eller drogmissbruk under de senaste åren, vilket gör att även andra samhällsinstanser i många fall har haft kontakt med dessa gärningsmän.
Under åren 1992-2000 överlämnades i Sverige sammanlagt 369 män och 39 kvinnor med schizofrenidiagnos till rättpsykiatrisk vård på grund av våldsbrott. Då kvinnors kriminalitet på många sätt skiljer sig från männens exkluderades dock dessa. Av de 615 personer som var offer för våldsbrott med manlig gärningsman, var drygt hälften okända eller personer som skadats i sitt arbete, som exempelvis poliser, väktare och sjukvårdspersonal. Våldshandlingarna resulterade emellertid i dessa fall sällan i några allvarliga skador. De som visade sig löpa störst risk för allvarlig skada eller död var familjemedlemmar eller manliga bekanta. Under nioårsperioden avled 52 personer till följd av våld begånget av män med schizofreni. Alla utom nio av dessa offer var bekanta med gärningsmannen och 21 var familjemedlemmar. Mödrar löpte som enskild grupp störst risk att utsättas för dödligt våld.
De som gjorde sig skyldiga till våld gentemot familjemedlemmar verkade ha utvecklat sin psykossjukdom tidigare med ett möjligen svårare förlopp än de som riktade sitt våld mot andra.
Vid tiden för brottet var de gärningsmän som gjorde sig skyldiga till dödligt våld i hög grad påverkade av sin psykossjukdom med vanföreställningar och hallucinationer. Samtidig alkoholpåverkan var vanlig då offret var en manlig bekant, men ytterst sällan förekommande då våldet riktade sig mot familjemedlemmar. Många hade en ordinerad antipsykotisk medicinering men endast två personer uppgav att de tog sin medicin.
För att fånga föräldrars upplevelser och erfarenheter intervjuades ett antal mödrar och fäder till män med schizofreni, som överlämnats till rättspsykiatrisk vård efter ett våldsbrott. Det var påtagligt att sonens sjukdom i sig gav upphov till känslor av skuld, rädsla och förvirring. Förekomsten av våldshandlingar påverkade relationerna negativt, både gentemot sonen och vården, och många valde att vara ovetande om vad sonen faktiskt gjort. Besvikelsen gentemot tidigare psykiatrisk vård var stor och många förhoppningar om en positiv utveckling lades på den rättspsykiatriska vården.
Akuta psykotiska tillstånd, missbruk och en bristande motivation för medicinering är kända riskfaktorer för våld, vilket får stöd i avhandlingen. Dessa faktorer kan dock påverkas genom adekvata vårdinsatser, vilket medför möjligheter till preventiva insatser. Huvudansvaret för detta måste tas av den psykiatriska vården. Familjemedlemmar bör ses som viktiga resurspersoner, men initiativ till kontakt, förmedling av kunskap och nödvändigt stöd måste ligga på psykiatrin.
Det bör betonas att även om personer med schizofreni har en förhöjd risk att begå våldsbrott, bidrar denna grupp endast marginellt till det totala våldet i samhället, och majoriteten gör sig aldrig skyldig till några våldshandlingar.
Fredagen den 17 september försvarar Annika Nordström, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Violent offenders with schizophrenia. Quantitative and qualitative studies focusing on the family of origin. Svensk titel: Våldsbrott och schizofreni. Kvantitativa och kvalitativa studier med fokus på primärfamiljen.
Disputationen äger rum kl 9.30 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Leif Lindström, Centrum för klinisk forskning, Västerås.
Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas:
http://publications.uu.se/umu/theses/
Kontaktinformation
Annika Nordström nås via telefon 090-785 64 38 eller e-post annika.nordstrom@psychiat.umu.se
Idag är kunskaperna bristfälliga om det verkliga värdet av sportfiske i Sverige, utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Avhandlingen är ett försök att fylla kunskapsluckan med hjälp av flera empiriska studier. Avhandlingen innehåller även förslag till några metodologiska förbättringar av befintliga metoder för värdering av icke-marknadsprissatta varor, såsom sportfiske.
Resultaten i avhandlingen kommer från studier av olika typer av sportfiske i olika delar av Sverige. Resultaten är anpassade för att kunna användas för både skötsel av våra vattendrag och för beslutfattare i avvägningsfrågor och fördelningsfrågor. Exempel kan vara konflikten mellan nyttjandet av resursen vatten för kraftproduktion, yrkesfiske eller sportfiske.
Det är fredagen den 17 september 2004 kl 13.00 som jägmästare Anton Paulrud, institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Ekonomisk värdering av sportfiske i Sverige: empiriska resultat och metodutveckling (Economic Valuation of Sport-Fishing in Sweden: Empirical Findings and Methodological Developments).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent är professor Jason Shogren, Department of Economics and Finance, University of Wyoming Laramie, USA.
Kontaktinformation
Anton Paulrud, institutionen för skogsekonomi, SLU i Umeå, tel 090-786 85 74. E-post: Anton.Paulrud@sekon.slu.se
Karolinska Institutet i Stockholm delar för första gången ut ett nytt stort internationellt pris inom det vetenskapliga området forskning i medicinsk pedagogik. Priset på 50 000 euro, är sannolikt det första och största i världen inom sitt område. Priset går till Professor Henk G. Schmidt, Erasmusuniversitetet, Rotterdam, för hans originella och banbrytande forskning inom ämnesområdet.
Priset ska delas ut vart tredje år till en framstående forskare inom en vårdyrkesinriktad utbildning någonstans i världen. Syftet är att främja forskning inom ämnesområdet medicinsk pedagogik och på så sätt bidra till förbättring av medicinsk undervisning, utbildning och sjukvård. Bakom priset står Gunnar Höglunds och Anna-Stina Malmborgs Stiftelse.
Universitet i ett flertal länder har på inbjudan av Karolinska Institutet nominerat kandidater till priset som ska överlämnas vid KI:s installationsfest i Berwaldhallen i november. Karolinska Institutets Styrelse för Utbildning och Gunnar Höglunds och Anna-Stina Malmborgs Stiftelse har beslutat att ge priset till professor Henk G. Schmidt Erasmusuniversitetet i Rotterdam, för hans framstående forskning om lärande på alla nivåer, från student till medicinsk expert. Han har bland annat studerat lärande som utgår från studenternas förutsättningar, problembaserad inlärning, klinisk inlärningsförmåga och hur man uppnår expertkunskap inom medicin. Resultaten av hans framstående och banbrytande forskning har påverkat den medicinska utbildningen i hela världen.
Professor Kirsti Lonka på Karolinska Institutet, innehavare av Nordens enda professur i medicinsk pedagogik sedan tre år tillbaka, tillika ordförande i KI:s priskommitté, är glad att det nya priset uppmärksammar detta viktiga forskningsområde vilket kan bidra till att resultaten tillämpas i den medicinska utbildningen.
– Medicinsk pedagogik handlar bland annat om hur vi bäst förvärvar de kunskaper och färdigheter som behövs i vårdarbetet, om känslor och attityder, kommunikationen mellan vårdgivare och patient och samarbetet mellan olika medicinska yrkesgrupper, om vår beredskap att pröva nya lösningar i en föränderlig omvärld, om livslångt lärande och om viljan och förmågan att söka ny kunskap och bidra till utvecklingen genom egen forskning. Allt detta är viktiga komponenter för hög kvalitet i vården. De flesta är överens om att behandling av sjukdomar bör bygga på resultat av forskning. På samma sätt bör forskning vara grunden för hur vi utbildar och fortbildar de som arbetar i vården. Ledande nationer inom forskningsområdet är Canada och USA, men flera nationer, bland annat Nederländerna och Sverige, är goda utmanare.
Instiftarna av priset, professor Gunnar Höglund och docent Anna-Stina Malmborg, har båda haft en livslång yrkesanknytning till Karolinska Institutet. Gunnar Höglund har under många år arbetat inom medicinsk pedagogisk utveckling vid KI där han har utbildat blivande läkare samt arbetat som professor vid Arbetslivsinstitutet. Hustrun Anna-Stina Malmborg har arbetat som klinikchef vid avdelningen för klinisk bakteriologi på Huddinge sjukhus och var i tolv år ordförande för Moderna Museets Vänner.
Kontaktinformation
För ytterligare information, var vänlig kontakta:
Kirsti Lonka, professor i medicinsk pedagogik på Karolinska Institutet i Stockholm, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik; LIME.
tel: +46 (0)8 52487004, mobil: +46 (0)708407735, fax: +46 (0)8 345128
e-post: Kirsti.Lonka@lime.ki.se www.lime.ki.se/Centrum för Utbildning och Lärande
Se även www.ki.se/kiprime för information om priset. Där finns även bilder för fri publicering.
Beroende på dess omfattande porstruktur och stora interna yta är aktivt kol den mest använda adsorbenten när det gäller att rena luft från organiska föroreningar.
Nuvarande teoretiska modeller för att förutsäga adsorptionsegenskaper grundar sig på vad man hittills vet om adsorptionens mekanismer. Modellerna har flera nackdelar, speciellt i komplexa situationer, då de ofta kräver omfattande experimentella data som ingångsvärden.
I detta arbete presenteras ett systematiskt arbetssätt för att studera adsorption, grundat på multivariat dataanalys och experimentell design. Dessa tekniker har använts för att avgöra vilka experiment som bör göras för att ge maximal information om adsorptionen och för att undersöka hur adsorptionsförloppet påverkas av ett flertal olika faktorer.
Studien visar att denna teknik kan användas som ett hjälpmedel för att öka kunskapen om adsorptionens mekanismer. Den kan också bidra till utvecklandet av modeller för att uppskatta filterkapaciteten och förutsäga när filtergenombrott inträffar för både enstaka organiska ämnen och blandningar.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=297&lang=en
Fredagen den 24 september försvarar Jufang Wu, Kemiska institutionen, Analytisk kemi, Umeå universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut, avdelningen för NBC-Skydd, sin avhandling med titeln Modelling adsorption of organic compounds on activated carbon – A multivariate approach. Svensk titel: Modellering av adsorption av organiska föreningar i aktivt kol -Ett multivariat angreppssätt
Disputationen äger rum kl 13.00 i sal KB3A9, KBC-huset
Fakultetsopponent är professor Fritz Stoeckli, Université de Neuchâtel, Schweiz.
Kontaktinformation
Jufang Wu nås på:
Totalförsvarets forskningsinstitut
Tel: 090- 10 66 51
jufang.wu@foi.se
Det konstaterar Jenny Palm i sin avhandling ”Makten över energin – policyprocesser i två kommuner 1977-2001”, som lagts fram vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.
Jenny Palm har granskat energiproduktionen i Linköpings och Norrköpings kommuner under de här åren. I båda kommunerna har den utförts i kommunala bolag, Tekniska Verken i Linköping respektive NME, Norrköping Miljö och Energi. (NME såldes 2002 till Sydkraft, där majoritetsägaren är det tyska bolaget EON).
Jenny Palm har undersökt hela produktionssystemet, allt ifrån val av bränsle till de miljöanpassningar som gjorts. Hon har också tittat på de energipolitiska beslut som tagits i andra delar av den kommunala verksamheten, utanför energibolagen.
Under hela den här perioden har energiproduktionen konstant ökat, konstaterar hon. Det har varit en medveten politik i de kommunala energibolagen, trots att de båda kommunerna också vid flera tillfällen beslutat om att minska energiförbrukningen. Sådana beslut har bl.a. tagits som ett resultat av Agenda 21-processen och på förslag av kommunernas miljökontor.
– Det är produktionsmålen som styr, miljömålen kommer i andra hand, konstaterar hon. När de här två målen kommer i konflikt med varandra, så vinner produktionsmålet. Ingen av kommunerna har lyckats att ens komma i närheten av sina egna uppsatta miljömål.
Kontaktinformation
Jenny Palm nås på e-post jenpa@tema.liu.se eller telefon 013-28 56 15
Det senaste decenniet har ett antal vetenskapliga framsteg inom fasta tillståndets fysik medfört att nya elektronikkomponenter har kunnat utvecklas. Detta har möjliggjorts av nya spinnelektronikkomponenter, främst sensorer som är mindre och känsligare än sina föregångare. Den komponent som framförallt medverkat till den snabba utvecklingen är magnetiska tunnelkopplingar. I en magnetisk tunnelkoppling överförs elektroner från en magnetisk elektrod till en annan via kvantmekanisk tunnling. Elektronernas spinn avgör vilka elektroner som får tunnla eller inte.
Andra forskargrupper har tidigare visat att ett tunnelliknande beteende kan uppstå i gränsytan mellan två eller flera korn av magnetiska kristaller där en hög andel av de tunnlande spinnen pekar i samma riktning. Robert Gunnarsson har studerat bikristallkopplingar i en magnetisk manganoxid som har mycket hög spinn-polarisering, cirka 95 procent,, jämfört med de ämnen som används idag och som har en spinn-polarisering på cirka 60 procent
– Vi har tillverkat bikristaller av manganit, där gränsytan mellan två kristaller kan ges en bestämd vinkel med varandra. I denna struktur har vi studerat tunneleffekten och har kunnat besvara tre viktiga frågor kring magnetiska tunnelkomponenter. För det första har vi visat hur en uppsättning bikristallkopplingar kan användas som modellsystem för polykristallina material som innehåller en samling med slumpmässigt ordnade kristaller. Vidare har vi visat att kristallstrukturen nära bikristallkorngränsen är sådan att elektronerna verkligen kan transporteras genom kvantmekanisk tunnling. Dessutom har vi, genom att studera enskilda bikristallkopplingar, kunnat urskilja olika processer då spinnen byter riktning i elektroderna. Vi har visat att det sistnämnda öppnar upp möjligheten att förutsäga vissa egenskaper hos magnetiska bikristallkopplingar, säger Robert Gunnarsson.
Arbetet har i stor utsträckning utförts i renrumsmiljö vid sektionen för mikroteknologi och nanovetenskap, MC2. Viktiga samarbetspartners har varit avdelningen för experimentell fysik, Chalmers, avdelningen för materialvetenskap vid Uppsala Universitet, samt Laboratoire des Matériaux et du Génie Physique, CNRS-ENSPG, St Martin d’Hères, Frankrike. Studierna är utförda inom ramen för OXIDE, ett materialkonsortium finansierat av Stiftelsen för strategisk forskning.
Avhandlingen ”Magnetic bicrystal junctions – a study of half-metallic manganite grain boundaries” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 17 september kl. 10.00, 2004 i sal Kollektorn, MC2, Kemivägen 9, Göteborg.
Kvantmekanisk tunnling innebär att en partikel, (t.ex. en elektron) kan passera en barriär, som enligt klassisk fysik är oöverstiglig. En sådan barriär kan t. ex vara ett tunt isolerande skikt mellan två metaller. (tunneleffekt, Nationalencyklopedin)
Kontaktinformation
Mer information
Robert Gunnarsson, Mikroteknologi och nanovetenskap, MC2, Chalmers
Tel: 031-772 3303 (Inst.)
E-post: robert.gunnarsson@mc2.chalmers.se
De möss som studerats är genetiskt modifierade så att de i sina vävnader producerar allt för höga halter av tillväxthormon. I sjukvården används tillväxthormon bland annat som behandling av korta barn och av hjärtsviktspatienter. Det finns även en ovanlig tumörsjukdom som leder till onormalt höga halter av tillväxthormon i kroppen. Dessa patienter dör i högre utsträckning av hjärt-kärlsjukdomar än befolkningen i allmänhet, men sjukdomen har inte förknippats med mer åderförkalkning. Detta motsägelsefulla faktum var en av orsakerna till att fil kand Irene Andersson i sitt avhandlingsarbete bland annat tittade på sambanden mellan tillväxthormon och åderförkalkning. Resultaten visar att möss som producerar höga halter av tillväxthormon är mer åderförkalkande än möss med normal produktion av tillväxthormon.
– Det går dock inte att dra några slutsatser från resultaten i dessa möss till patienter som blir behandlade med tillväxthormon eftersom mössen är påverkade av väldigt höga halter tillväxthormon under lång tid. Det skiljer sig helt från behandling av patienter, säger Irene Andersson.
Förutom att påverka utvecklingen av åderförkalkning verkar det som om de höga halterna av tillväxthormon minskar förmågan till ökning av hjärtfrekvensen, som normalt sker vid till exempel stress. Orsaken verkar vara en minskning av noradrenalin, den signalsubstans som frisätts när det sympatiska nervsystemet aktiveras för att bland annat öka hjärtfrekvensen. I möss med höga halter av tillväxthormon såg Irene Andersson låga halter av signalsubstansen.
– Om tillväxthormon har en förmåga att minska nivåerna av noradrenalin kan det i framtiden ha betydelse för behandling av vissa sjukdomar som är förknippade med hög aktivitet i det sympatiska nervsystemet, som till exempel ökning av hjärtfrekvensen och högt blodtryck, säger Irene Andersson.
Hon anser att fler studier på hur tillväxthormon påverkar utvecklingen av åderförkalkning måste utföras.
– Även om tendenserna till mer åderförkalkning i tillväxthormonmössen var tydliga så var ändå den åderförkalkade ytan av blodkärlen en relativt liten del av den totala blodkärlsytan. Mössen måste utfodras med kost med fettinnehåll mer motsvarande det vi människor äter, för att få mer utbredd åderförkalkning. Eventuella effekter av tillväxthormon på åderförkalkning kan då bli tydligare. Det som avgör farlighetsgraden av åderförkalkning är inte bara utbredningen utan även hur de ”plack” som utgör åderförkalkning är uppbyggda. Därför behöver plackens komposition också undersökas, säger Irene Andersson.
Avhandlingen är skriven av:
Fil kand Irene Andersson, telefon: 031-773 35 92, mobiltelefon: 070-489 34 17, e-post: irene.andersson@fysiologi.gu.se
Handledare:
Forskare Göran Bergström, telefon: 031-773 35 93, e-post: goran.bergstrom@hjl.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för fysiologi och farmakologi, avdelningen för fysiologi
Avhandlingens titel: Cardiovascular effects of growth hormone. Studies in genetically engineered mice
Avhandlingen försvaras fredagen den 17 september, klockan 9.00, hörsal Inge Schiöler, Medicinaregatan 11, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51, e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
* Genom immunadsorption kan patienter i dag få organ från en anhörig med annan blodgrupp, då man tar bort mottagarens antikroppar mot donatorns blodgrupp.
* En dominotransplantation kan genomföras då en patient med en inte helt frisk lever (fel i proteinproduktionen) får en frisk lever, och en annan svårt sjuk patient får i sin tur den lever som har fel i produktionen av äggviteämne.
* Ett tredje sätt att resurshushålla med organ är att dela en lever så att två patienter kan få var sin del.
Utvecklingen inom medicinvetenskapen har gjort det möjligt för alltfler patienter med behov av organtransplantation att genomgå en transplantation. Trots detta är bristen på organ ett stort bekymmer.
Hör mer om de senaste rönen inom transplantationsforskningen. Följ en njurtransplantation ”live” och möt forskare och specialister:
Bo-Göran Ericzon, professor, överläkare,
chef för transplantationskirurgiska enheten
Henryk Wilczek, docent, överläkare
– Hur går en njurtransplantation till?
Olle Ringdén, professor, överläkare
– Hur används stamceller i dagens sjukvård?
Gunnar Tydén, professor, överläkare
– Hur gör vi för att få fler levande donatorer?
Annika Tibell, docent, verksamhetschef
– Transplantation vid diabetes
PRESSEMINARIUM OM TRANSPLANTATION
Tid: Onsdag 15 september klockan 9 – 12
Plats: Operationskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
OBS Samling klockan 9.00 vid informationsdisken i entréhallen
FÄRDBESKRIVNING: Sjukhuset ligger på Hälsovägen i Flemingsberg, söder om Huddinge centrum. Om du åker kollektivt till sjukhuset kan du antingen åka buss, pendeltåg eller fjärrtåg. För dig som kommer med bil har vi reserverat ett antal parkeringsplatser i sjukhusets parkeringsgarage, under huvudentrén, plan 4. Från E4/E20 svänger du av i Fittja mot Huddinge om du kommer söderifrån. Norrifrån kör du av i Vårby. Följ skyltar till sjukhus. Du kan också åka Huddingevägen från Gullmarsplan söderut, förbi Huddinge centrum. Följ skyltar till sjukhus i Flemingsberg.
Seminariet är kostnadsfritt. Lättare lunch serveras.
Observera att den europeiska Donationsdagen är på lördag den 18 september.
Kontaktinformation
FÖR ANMÄLAN OCH INFORMATION:
Sabina Bossi, pressekreterare Karolinska Institutet
Telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Ulla Sörensen, pressekreterare Karolinska Universitetssjukhuset
Telefon: 08-585 806 81, mobil 070-484 00 55, e-post: ulla.sorensen@kus.se
Fredagen den 17 september kl. 13.15 invigs centret genom en öppningsceremoni i sal M:B i M-huset, LTH.
I den nya centrumbildningen kan ortopedernas praktiska erfarenheter och de tekniska specialisternas mer mekaniska och matematiska kunskaper mötas. Modeller för hur ben kan stärkas av vibrationer för att motverka benskörhet, proteser för leder i underarmarna, höftleds- och knäprotester är exempel på gemensamma forsknings-områden. Dessa har hittills utförts av gemensamma examensarbetare under några år. Ett mål är att kunna anställa en doktorand tillsammans. Centrumbildningen gör det lättare att söka pengar till sådana forskningsprojekt.
Föreståndare är universitetslektor Ingrid Svensson, Avdelningen för hållfasthetslära vid LTH. Ordförande är Ian McCarthy, ortoped vid Universitetsjukhuset i Lund.
Vid invigningen kommer vice rektor Björn Wittenmark kommer att invigningstala och därefter följer populärvetenskapliga biomekaniska presentationer av både inbjudna forskare och forskare aktiva inom centret.
Bland föreläsarna finns bland annat docent Anders Hedenström, teoretisk ekologi, som under rubriken ”Biomechanics of bird flight”, utreder hur fåglarna egentligen kan flyga.
Alla intresserade hälsas hjärtligt välkomna!
Kontaktinformation
Frågor besvaras av Ingrid Svensson, tel: 046-222 79 93 eller 046-222 31 15. Epost: Ingrid.Svensson@solid.lth.se
De första vildsvinen i projektet märktes i början av augusti på Österlen i Skåne. De individer som märktes var i första hand ledarsuggorna i olika vildsvinsflockar.
Projektet som finansieras av Svenska jägareförbundet beräknas pågå i tre år. Syftet är att testa effekten av de olika förvaltningsverktyg som används för att undvika, förebygga och avvärja skador av vildsvin på odlingsmark.
Den teknik som används är avancerade gps-halsband med inbyggd gsm-sändare. Gps-mottagaren tar varje halvtimme en position som senare med hjälp av halsbandets mobiltelefon sänds via sms till institutionen för skoglig zooekologi vid SLU i Umeå. Denna teknik, som möjligör realtidsstudier, ger unika möjligheter att testa hur vildsvinen reagerar på olika metoder som används för att minska vildsvinsskador.
De märkta djuren kommer att ge värdefull kunskap om effekten av olika skadeförebyggande åtgärder. Forskarna vädjar nu till jägarna i området att inte skjuta halsbandsmärkta djur.
– Om en märkt gris ändå skulle bli påkörd eller skjuten så bör bilföraren/skytten ta kontakt med SLU i Umeå. Köttet bör inte ätas för nära efter vår märkning, på grund av det bedövningsmedel vi använt för att fånga djuren. Djuren märks för säkerhets skull också i örat. Om ett märkt vildsvin skulle lyckas kränga av sig sitt gps-halsband kan det alltså tack vare öronmärkningen ändå identifieras.
Ansvariga för projektet är Kjell Sjöberg och P-A Åhlén på institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
P-A Åhlén, institutionen för skoglig zooekologi, SLU i Umeå, tel 090-786 81 94, mobiltel 070-376 59 63. E-post: Per-Arne.Ahlen@szooek.slu.se
Den 3085 meter långa isborrkärnan från NGRIP innehåller lager av snöfall från de senaste 123 000 åren. Den senaste istiden, som startade för 115 000 år sedan, föregicks av den varma klimatperioden Eem då temperaturen var flera grader varmare än dagens klimat. Övergången från Eem till istid skedde genom en långsam, gradvis avkylning över flera tusentals år. Den unika upplösningen i NGRIP-kärnan, med 1cm is från varje enskilt år i den äldsta delen, ger ny insikt i hur klimatsystemet ställer om från ett varmt klimat till en istid.
Isen smälter i botten av den 3085 meter tjocka inlandsisen och en 45 meter hög vattenpelare steg upp i borrhålet när borrningen förra året nådde ner till berggrunden. Det röda bottenvattnet från subglaciala vattensystem kan ha varit isolerat från ytan i kanske miljontals år och kan innehålla organiskt material från exotiska livsformer eller lämningar av liv innan inlandsisen täckte Grönland.
NGRIP-kärnan har borrats upp inom ett åtta år långt projekt av forskare från Danmark, Tyskland, Japan, Sverige, Schweiz, Frankrike, Belgien, USA och Island. Analyser av isen visar hur temperaturen har varierat med tiden. I luftbubblorna i isen finns gångna tiders atmosfär innesluten och analyser av växthugaserna avslöjar hur deras halter har varierat med klimatet både före och efter människans inblandning. Förståelse för vad som har drivit klimatet tidigare är nyckeln till att förutsäga framtidens klimat.
NGRIP (North GReenland Ice core Project) är ett internationellt projekt som koordineras av den danska forskargruppen vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet. Borrplatsen finns vid 75?N, 42?W på Grönlands inlandsis. Under sommaren 2004 har den internationella forskargruppen framgångsrikt borrat upp det återfrusna bottenvattnet och undersökningarna av denna väldigt speciella is har just påbörjats. NGRIP-lägret på 3000m höjd har nu stängts efter en fältkampanj som nådde längre än väntat.
Sverige har varje år deltagit i fältarbetet på Grönland och is från hela NGRIP-kärnan har analyserats av forskare på Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Isens innehåll av lösta ämnen, joner, har analyserats med jonkromatografi. Resultaten berättar om hur partikelhalterna i atmosfären har varierat med tiden och hur detta har påverkat klimatet.
Fotografier från NGRIP-projektet finns tillgängliga på projektets hemsida www.glaciology.gfy.ku.dk/ngrip, eller genom NGRIP-kontoret, Lars Berg Larsen, tel: +(45) 35 32 05 20, e-post lbl@gfy.ku.dk, eller genom Margareta Hansson, tel: 08-674 78 65, e-post margareta.hansson@natgeo.su.se
För mer information kontakta: Margareta Hansson tfn 08-674 78 65, margareta.hansson@natgeo.su.se
Virtuell teknik eller Virtual Reality (VR) där man använder datorgrafik för att kommunicera och samarbeta på distans är en teknik som blir allt vanligare inom såväl projektarbete med många inblandade som i visualisering. Det kan gälla arbete med till exempel bilprototyper, husmodeller för arkitektur eller stadsplanering eller i underhållningsbranschen, till exempel datorspel.
Det finns fortfarande mycket lite kunskap om vilken sorts social interaktion VR-tekniken skapar och hur den och liknande tekniker ska designas, konfigureras och användas för att fungera väl – tekniskt och socialt.
I sin doktorsavhandling analyserar Ann-Sofie Axelsson i fem studier olika aspekter av interaktion i virtuella fleranvändarmiljöer. Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra till den tekniska utvecklingen av välfungerande VR-system och liknande tekniker och att bidra till förståelsen och det framtida studiet av social interaktion i virtuella fleranvändarmiljöer. Utifrån befintliga teorier kring social interaktion och empiriska studier utvecklar Ann-Sofie Axelsson en mer sammansatt teori som inbegriper såväl tekniska som sociala faktorer.
Följande faktorer är de mest centrala:
Tekniska fördelar
Användare som använder en kraftfullare teknik (t.ex. snabbare Internet-uppkoppling eller en mer omslutande VR-teknik) än sin partner i en virtuell samarbetssituation har större möjlighet att delta i den sociala interaktionen. Detta är ett demokratiskt problem, eftersom den person som har sämre teknik blir mindre delaktig i det gemensamma arbetet och i beslut som fattas. Det som egentligen är ett tekniskt problem blir ett socialt problem: människor som använder ett ‘sämre’ tekniskt system tenderar också att uppfattas – av andra och av sig själva – som mindre kompetenta.
Sociala fördelar
Vissa karakteristika såsom kön, ålder och etnisk tillhörighet är avgörande i virtuella fleranvändarmiljöer genom att de ger somliga användare en högre status och därmed större möjligheter att dominera den sociala interaktionen.
– I vanlig interaktion, ansikte mot ansikte, har män ofta en fördel av sitt kön, något som många trott skulle försvinna på Internet. Men tvärtom, vilket min forskning också pekar på, så blir kön en än mer avgörande och bestämmande kategori online, eftersom man saknar så mycket annan information om dem man har att göra med. Detta särskilt i grafiska miljöer där den grafiska representationen av användaren (avataren) oftast har ett rätt så könsstereotypt utseende. Man styrker kategorin och även det beteende som är förknippat med könet i dessa miljöer, säger Ann-Sofie Axelsson.
– Detsamma gäller ålder och etnisk bakgrund. Vad beträffar det senare så tillfrågas man tidigt som användare – antingen av andra användare eller av systemet självt – varifrån man kommer, och denna kategori blir sedan bestämmande för om andra vill interagera med mig eller inte. Som svensk har man ett gott rykte och en öppen väg i interaktionssammanhang medan det kan vara svårare om man är av annan nationalitet. Dessutom skapar de som utformar Internetbaserade online-miljöer också olika kategorier av användare som till exempel ‘medborgare’ och ‘turister’, grupper som har olika tillgång till verktyg för online-interaktion, något som förstås ger olika möjligheter att delta i den sociala interaktionen, fortsätter hon.
Doktorsavhandlingen ”Framing Social Interaction in Shared Virtual Environments: The Influence of Technical and Social Factors” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 10 september 2004 kl. 13.00. Disputationen äger rum i Vasa C/Schenkersalen, Vera Sandbers Allé 8, Göteborg. Opponent är professor Angela Sasse, University College London.
Ann-Sofie Axelsson är hemmahörande i Umeå.
Kontaktinformation
Mer information:
Ann-Sofie Axelsson, Institutionen för teknik och samhälle, Chalmers, Göteborg
Tel: 031-772 11 19 eller 0708-574321
E-post: annaxe@mot.chalmers.se
