Andreas Perssons forskning har bedrivits vid JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, i Uppsala samt Institutionen för naturgeografi och GIS-Centrum (Centrum för Geografiska Informationsssystem) vid Lunds universitet. På marknaden finns potatisupptagare med skördekartering där de upptagna potatisarna vägs samtidigt som upptagarens position bestäms med GPS via satellit. Vägningen störs dock ibland av vibrationer från maskinen. Andreas Persson har varit med om att utveckla en ny typ av skördekarteringsteknik där man i stället för våg har en kamera som registrerar storleken på varenda potatis. Felmarginalen i skördekarteringen ligger bara på 2 till 3 procent och då är varje potatis positionsbestämd på halvmetern när.
– Med denna utrustning kunde jag undersöka hur stor roll topografin spelar för skördeutfallet, säger Andreas Persson. 20% av skördefallet kunde förklaras av topografi och därmed vattenfördelningen. Man bör alltså vid bevattningen ta hänsyn till topografin när man doserar vattnet.
I vissa länder som USA och Israel förekommer ”precisionsbevattning” som tar hänsyn till hur näringsämnen är fördelade i ett område. Rön av det slag som Andreas Persson har gjort skulle kunna användas för att vidareutveckla precisionsbevattningen så att den också styrs av topografiska faktorer.
Kupning av potatisen påverkar också fördelningen av vattnet. Andreas Persson har utvecklat nya hydrologiska modeller för detta. Han har också testat flera befintliga hydrologiska modeller och funnit att de är bristfälliga; vanligen ligger tonvikten på en faktor – t ex topografi, jordmån eller växtlighet – på bekostnad av andra faktorer. Det går att utveckla mer dynamiska modeller där fler faktorer är variabla och viktade mot varandra.
Inom kort disputerar Andreas Pettersson på sin doktorsavhandling.
– Det har inte ingått i mitt uppdrag att undersöka vad som eventuellt kan hända med vattenfördelningen för den händelse att växthuseffekten påverkar nederbörden. Men nya hydrologiska modeller och precisionsbevattning blir naturligtvis mycket viktiga i en sådan situation, säger han.
Kontaktinformation
Andreas Persson disputerar den 17 september på sin doktorsavhandling Hydrological Modelling, Topographical Influence and Yield Mapping in Precision Agriculture. Han nås för ytterligare information på tel 070 640 48 29, e-post Andreas.Persson@nateko.lu.se
– Stödet till familjerna och den psykosociala uppföljningen bör anpassas efter sjukdomstyp och hur föräldrabelastningen utvecklas över tid i de olika patientgrupperna, säger Krister Boman, psykolog och forskningsledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Allvarlig sjukdom hos ett barn medför oftast en kraftig psykologisk och känslomässig påfrestning, inte enbart för barnet utan för hela familjen och inte minst föräldrarna. Den psykologiska forskningen kring allvarliga/kroniska sjukdomar hos barn har som ett av målen att kartlägga hur familjen påverkas för att öka kunskapen och i förlängningen få svar på hur man bäst skall hjälpa och stödja till familjemedlemmarna genom sjukdoms- och behandlingen.
Studien Allvarlig sjukdom hos barn: olika hotbilder för föräldrarna vid barncancer och barndiabetes utfördes i ett samarbete mellan Barncancerforskningsenheten vid Karolinska Institutet (Krister Boman och Per Kogner) och Barn- och ungdomsmedicinska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus (Ulf Samuelsson). Studien jämförde förekomsten av sjukdomsrelaterad stressymtpom hos föräldrar till barncancer- och barndiabetespatienter. Vidare undersöktes hur den psykiska belastningen utvecklades beroende tid som förflutit från det att föräldrarna fått diagnosbeskedet. Totalt 675 föräldrar, inklusive en kontrollgrupp av från samhället slumpmässigt utvalda föräldrar genomgick mätningar av stress och psykologiska belastningssymptom, bland annat depression, ångest, upplevelse av förlorad kontroll, självkänsla, osäkerhet och fysiska stressymptom.
Resultaten visade att patientföräldrarna hade en markant högre stressupplevelse än kontrollföräldrarna. Vid barncancer sågs en markant högre stress de första åren efter diagnosbeskedet i de flesta uppmätta faktorerna. Medan föräldrastressen sjönk i ett 10-årsperspektiv vid barncancer och då närmade sig den stressnivån som en ”normal” förälder uppvisar, uppmättes bestående och ökad stress hos föräldrar till barn med diabetes. Forskarna sammanfattar resultaten med att konstatera att stressmönstren som karakteriserar föräldrarna bestäms av barnets sjukdom och av att tiden har olika effekt på föräldrarnas belastning.
– Psykosocialt stöd bör alltid erbjudas tidigt i samband med det chockartade diagnosbeskedet vid cancer. Vår studie visar att behovet av stöd sedan för en del kan finnas under en lång period, kanske upp till tio år efter diagnosbeskedet. Vid barndiabetes å andra sidan visar den bestående eller ökande stressen att vården undantagslöst måste tillhandahålla stöd och psykologisk uppföljning som en del av omhändertagandet av familjerna på mycket lång sikt, säger Krister Boman.
De vetenskapliga rönen publiceras i: The Journal of Pediatrics, vol.145, nr 3 (September), sid. 373-379. Boman KK, Viksten J, Kogner P, Samuelsson U. Serious illness in childhood: the different threats of cancer and diabetes from a parent perspective.
Projektet har genomförts med stöd från:
Barncancerfonden, Cancer & trafikskadefonden och Barndiabetesfonden.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Krister K Boman, Barncancerforskningsenheten Karolinska Institutet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Tel: 070-788 33 05, 08-5177 28 70, Fax: 088-5177 31 84, e-post: Krister.Boman@kbh.ki.se
För kontakt med familjer som deltagit i studien och som har barn med cancer eller diabetes: Sabina Bossi, pressekreterare, karolinska Institutet, tel 08-524 838 95, e-post sabina.bossi@admin.ki.se
Avhandlingen analyserar och diskuterar utifrån ett genusperspektiv hur svenska läkare reflekterar och resonerar i professionella sammanhang. Orättvisor och skevheter kan uppstå i utredning och behandling av patienter, i bedömning av medicinsk forskning och vid undervisning av blivande läkare genom att läkare ser skillnader mellan kvinnor och män när likheterna överväger, men också genom att läkarna bortser från skillnader som har betydelse, inte minst könskulturella förväntningar och möjlighet till inflytande och makt.
Slutsatserna bygger på tre delstudier. I AT-skrivningen, det examensprov som krävs för att få arbeta som läkare i Sverige, inkluderades en fråga om tarmbesvär, där patienten slumpvis presenterades som man eller kvinna; fallbeskrivningen var i övrigt identisk. Det fanns könsskillnader i den handläggning som föreslogs. Frågor om tobak och alkohol samt remiss till röntgen av tjocktarmen förordades oftare till män. Om patienten var kvinna föreslogs i större utsträckning ämnesomsättningsprover, smärtstillande och lugnande medel samt råd om livsstilen. Både kvinnliga och manliga läkare gjorde sådana könsskillnader, fast på olika sätt. Eftersom patienten inte kunde påverka utfallet måste det bero på olika föreställningar om kvinnor och män. Rubbningar i ämnesomsättningen är vanligare bland kvinnor och alkoholproblem bland män, så det kan verka motiverat att läkarna frågade och utredde olika. Men den enskilde patienten måste ses som unik och inte som representant för en grupp. Skillnaderna mellan individer av samma kön är ofta större än mellan kvinnor och män.
I den andra delstudien ombads ett antal slumpvis utvalda läkare bedöma två forskningssammanfattningar, en med kvantitativ och en med kvalitativ metod, där författaren angavs vara antingen man eller kvinna. Den kvantitativa sammanfattningen bedömdes lika oberoende av kön hos bedömare och författare. Den kvalitativa rankades som mindre vetenskaplig än den kvantitativa men ansågs mer trovärdig, relevant och intressant om författaren var kvinna – och då särskilt av kvinnliga bedömare. Ger osäkerheten inför de relativt nya kvalitativa metoderna inom medicinen utrymme inte bara för nytänkande utan också för fördomar och segregation?
Den tredje delstudien var en enkät om undervisande och handledande läkares attityder till genusperspektiv i undervisningen. Hos många framkom motstånd och skepsis till att beakta genusfrågor. Både kön och specialitet spelade in. Manliga läkarlärare, speciellt inom kirurgiska specialiteter, tyckte i mindre utsträckning än kvinnliga att könstillhörigheten har betydelse i kontakt med patienter, studenter, personal och kolleger. Inom kirurgiska specialiteter är andelen kvinnor fortfarande låg. Kan ett ökat antal kvinnor inom ett område påverka mäns genusmedvetenhet?
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, och har titeln ”I am solely a professional – neutral and genderless.” On gender bias and gender awareness in the medical profession. Svensk titel: ”Jag är bara en tjänsteman – neutral och könlös.” Om genusbias och genusmedvetenhet bland läkare.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Toine Lagro-Janssen, chef för Women’s Studies Medicine, Universitetet i Nijmegen, Nederländerna.
Kontaktinformation
Gunilla Risberg är född i Vilhelmina och sedan 1980 distriktsläkare vid Tegs Vårdcentral i Umeå. Hon nås (efter kl. 17.00) på tel. 090-12 48 23, mobil 070-211 50 70, e-post guarig97@student.umu.se
Ett viktigt område inom utbildningsvetenskap är forskning som tar upp innehållsliga aspekter i olika former av pedagogisk verksamhet. Detta eftersom lärande och undervisning kan se olika ut inom olika skolämnen men också inom andra kunskaps- och färdighetsområden. Spelar roll gör också vilken grupp som utbildas; barn, ungdomar och/eller vuxna, liksom undervisning på olika stadier/nivåer. Årets utbildningsvetenskapliga konferens handlar därför om utmaningar för forskningen på området.
Axplock ur programmet
* ”Stabilitet och förändring – från Svenskämnets kris till Svenska i ett mångkulturellt samhälle” Gun Malmgren, Lunds universitet
* ”Vad är ett ämne: om skolämne och universitetsämne” Lennart Olausson, Malmö högskola
* ”Att studera atomer och individer – likheter och skillnader” Ann-Marie Pendrill, Göteborgs universitet:
* ”Internasjonale komparative studier: Bestemmes framtidens læreplaner av PISA og TIMSS? Overtar de styringen av skolens mål, mening og innhold?” Svein Sjøberg, Univeritetet i Oslo
Tid & plats
Fredag 17 september 2004
Kl 09.30-16.00
Ingenjörshuset, Malmskillnadsgatan 46, Stockholm
Program & anmälan
Hela programmet och anmälningsblankett finns under bif länk. Obs att pdf-filen ej är ifyllningsbar över nätet. Ladda istället ner filen till din egen dator.
http://www.vr.se/fileserver/index.asp?fil=1GZJ107JTV0K
Anmälan skickas via fax: 08 – 546 44 180, eller via e-post till llw@vr.se.
Ange även vilken seminariegrupp du vill vara med i på eftermiddagen (se programmet).
För att lunch ska ingå gäller anmälan senast 10 sept.
Kontaktinformation
Kontaktperson
Birgitta Mattson, forskningssekreterare och informationsansvarig utbildningsvetenskap, 08-546 44 211, Birgitta.Mattsson@vr.se
Engagemang i frågor som rör naturvård, kulturvård, viltvård och skötsel är några exempel på motiv för skogsägandet som idag tillmäts stor betydelse av många skogsägare. Skoglig tradition inom familjen och skatteplanering är andra skäl till att man väljer att äga skog.
Det framgår av en doktorsavhandling av jägmästare Fredrik Ingemarson, institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala. I avhandlingen diskuterar han också vilken betydelse olika mål med skogsägandet har för olika grupper samt tar upp praktiska frågor som naturvårdsavsättningar i den gröna skogsbruksplanen, rådgivning och lämpliga skogsbruksmetoder för den privata skogsägaren.
Materialet som ligger till grund för avhandlingen består bland annat av intervjuer, enkäter, insamlade skogsbruksplaner samt policymaterial från ett antal företag.
Det är fredagen den 10 september 2004 kl 13.00 som jägmästare Fredrik Ingemarson, institutionen för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, försvarar sin doktorsavhandling med titeln Privatskogsbruk i Sverige – ägarnas mål, skötselmetoder och skogsbruksplaner (Small-scale forestry in Sweden – owners’ objectives, silvicultural practices and management plans).
Disputationen avser skoglig doktorsexamen.
Opponent är professor John Bliss, Starker Chair in Private and Family Forestry, Department of Forest Resources, Corvallis, USA.
Kontaktinformation
Fredrik Ingemarson, inst för skogens produkter och marknader, SLU i Uppsala, 018-67 38 45. E-post: Fredrik.Ingemarson@spm.slu.se
Kopplingen mellan utbildning och de rätta kvalifikationerna blir, i arbetslivet, allt viktigare. Den moderna arbetsmarknaden ställer också höga krav på den anställdes beredskap på förändring, förmåga att själv lösa problem och att snabbt lära sig nya arbetsuppgifter.
Det är mot denna bakgrund som Mats Lindell, doktorand vid Luleå tekniska univeristet, har följt utvecklingen och etableringen av den Kvalificerade yrkesutbildningen (KY).
Utbildningen, som funnits sedan 1996, bygger på internationella erfarenheter av utbildningsplantering och samverkan mellan skola och arbetsliv och skiljer sig mot tidigare uppfattningar om hur en yrkesutbildning ska utformas. Med KY är det främst lokala och regionala företag som, efter egna behov, och tillsammans med utbildningsaktörer bestämmer kursernas utformning och innehåll. Den arbetsförlagda utbildningstiden utgör en tredjedel av kursen där studenterna tidigt får en möjlighet att använda de kunskaper de inhämtat på teoretisk väg i praktiken. ”Lärande i arbete” har uppfattats som mycket positivt.
I Mats Lindells forskning, som han bedrivit tillsammans med bland annat Statistiska centralbyrån och Institutet för arbetsmarknads-politiska utärderingar, framgår exempelvis att åtta av tio som genomgått en kvalificerad yrkesutbildning antingen fått arbete eller startat eget företag.
Mats Lindell är bosatt i Luleå men kommer ursprungligen från Arjeplog. Den 10 september disputerar han med sin avhandling From formulation to realisation: Reform in Swedish continuing vocational training – the case of advanced vocational education.
Upplysningar: Mats Lindell, 0920-49 14 10, mats.lindell@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-214 71 73 eller sofia.eriksson@ltu.se
Under den internationella forskningsexpeditionen ACEX, Arctic Coring Expedition, har forskarna upptäckt att Arktiska oceanen har varit isfri på grund av en förhistorisk global uppvärmning av klimatet. Forskarlaget, med deltagare från åtta länder, har borrat upp nära 400 meter sediment ifrån havsbotten på ett vattendjup av drygt 1300 meter. Sedimentet vilar på en 80 miljoner år gammal berggrund. Professor Jan Backman från Stockholms universitet är en av forskningsledarna på ACEX och han säger ”Arktiska oceanens historia kommer att omprövas utifrån de nya vetenskapliga resultat som har framkommit under ACEX”.
I borrkärnorna från havsbotten har hittats fossil från alger som enbart levde i subtropiska sjöar med en temperatur på ca 20°C. Fossilen kan dateras ca 55 miljoner år tillbaka, till den tidsperiod som benämns ”Palaeocene-Eocene thermal maximum”, PETM. Perioden karakteriseras av ett extremt varmt klimat som orsakade en naturlig växthuseffekt, vilket i sin tur ledde till en omfattande ökning av koldioxid i sjöar och i luften.
Enligt Michael Kaminski, forskare från University College i London som nu arbetar ombord på isbrytaren Oden i Arktis, kan man se att en utbredd massdöd av bottenlevande organismer orsakades av klimatförändringen. Vidare fram i tiden framgår det att många arter försvann, bara ett fåtal överlevde de hårda temperaturförändringarna. Professor Jan Backman säger också att forskarna blev överraskade av att finna spår efter sötvatten och varma perioder. Det betyder att miljöbetingelserna har varit mer varierade än vad som tidigare förutspåtts.
Arctic Coring Expedition, ACEX, återkommer till avresehamnen Tromsö i Norge den 14 september. I november kommer forskarna att återsamlas på universitetet i Bremen i Tyskland för att fortsätta analysarbetet av sedimentkärnorna. De fortsatta undersökningarna kommer att kunna hjälpa till att förklara hur klimatet i Arktis har förändrats, från växthusklimat till nuvarande istid.
ACEX genomförs inom det internationella vetenskapliga forskningsprogrammet IODP, Integrated Ocean Drilling Program, och har en budget på 12 miljoner USD. Inom IODP finns ECORD, European Consortium for Ocean Research Drilling, som är en sammanslutning av europeiska nationer och ett konsortium av forskningsinstitutioner som ansvarar för det tekniska och logistiska stödet; t ex operativ och vetenskaplig ledning, is- och väderdata. Polarforskningssekretariatet har en viktig roll i denna komplexa expedition.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar om ACEX och forskningsresultaten, kontakta Eva Grönlund, informationssekreterare vid Polarforskningssekretariatet, tel 08-673 97 30 eller 070-344 92 51, e-post eva.gronlund@polar.se
Ungefär två miljoner svenskar lider av funktionella mag-tarmsjukdomar, till exempel magkatarr och irritabel tarm. Sjukdomarna gör att de drabbade har ont, ofta är sjukskriva och har försämrad livskvalitet. Det finns idag i stort sett ingen effektiv behandling och forskarna har fortfarande mycket att lära om mekanismerna bakom funktionella mag-tarmsjukdomar.
Henrik Sjövall, professor i mag-tarmkanalens fysiologi och patofysiologi vid Sahlgrenska akademin, leder ett projekt som handlar om hur smärta påverkar nätverk av nerver i tarmväggen. Ny forskning har nämligen visat att tarmens nerver arbetar i nätverk och forskarna tror att det är regleringen av nätverket som är störd hos patienter med funktionella mag-tarmsjukdomar.
– Tidigare har vi mest studerat hur enskilda nerver fungerar. Men precis som i en armé spelar det inte så stor roll hur den enskilda soldaten fungerar, utan det är vad de gör tillsammans som är det viktiga. Vi måste därför lära oss vilka mekanismer som bidrar till att aktivera och stänga av nätverket, hur detta styrs, och hur vi ska göra för att korrigera de fel som uppstår, säger Henrik Sjövall.
En annan viktig fråga är hur informationen om nätverkens funktion hanteras av hjärnan och hur denna information sedan går tillbaka till tarmen.
– När vi lärt oss hur nätverken fungerar kan kunskapen användas till att utveckla nya mediciner mot bland annat irritabel tarm.
För att förbättra möjligheterna att utveckla läkemedel för patienter med funktionella mag-tarmsjukdomar tog AstraZeneca förra året initiativ till forskningssamarbete med Sahlgrenska akademin. Företaget anslog totalt 6,3 miljoner kronor till forskning, medel som mag-tarmforskare vid akademin under tre år har möjlighet att söka. Det är inte första gången de båda samarbetar. Magsårsmedicinen Losec, ett av världens mest sålda läkemedel, utvecklades i nära samarbete med dåvarande Hässle, nuvarande AstraZeneca, och forskare vid Göteborgs universitet.
I år ansökte 32 forskare och bland dem får fem, däribland Henrik Sjövall, dela på totalt 1 160 000 kronor. Till beviljade projekt knyts två forskare från AstraZeneca. Detta för att skapa ett större kontaktnät samtidigt som båda parters kunskap tillvaratas på bästa sätt.
Följande forskare har beviljats medel:
Professor Henrik Sjövall, institutionen för invärtesmedicin, 260 000 x 2 år
Interactions between pain systems and intrinsic secretomotor neurons in the irritable bowel syndrome
Forskare Lena Öhman, institutionen för invärtesmedicin och institutionen för laboratoriemedicin, 160 000 x 1 år
Immunopathogenesis of the inflamed human colon
Professor Gunnar Hansson, institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, 160 000 x 1 år
The intestinal mucins, the major components of the protective mucus layer and their alterations in IBD and IBS disorders
Professor Lars Fändriks, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, 160 000 x 1 år
GERD symptoms and functional heart burn – relation to hiatal hernia and esophageal longitudinal contractions
Docent Anders Kilander, institutionen för invärtesmedicin, 160 000 x 1 år
Effects of bile acids on colonic motility and mucosa and the regulation of the apical sodium dependent bile salt transporter – studies in patients with bile salt induced diarrhoea and functional diarrhoea
Totalt anslagna medel 2004: 1 160 000 kronor
För mer information kontakta:
Henrik Sjövall, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-342 10 00, e-post: henrik.sjovall@medfak.gu.se
Tomas Nilsson, director PR & Communication, AstraZeneca R&D Mölndal, telefon: 031-706 53 64, mobiltelefon: 0708-46 76 38, e-post: tomas.l.nilsson@astrazeneca.com
Staffan Edén, dekanus medicinska fakulteten vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-773 35 76, mobiltelefon: 0708-43 35 32, e-post: staffan.eden@sahlgrenska.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51, e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Frälsesläkterna dominerade det svenska kungadömet i kraft av privilegier, börd, gods samt deras kontroll över ämbeten och län. Gruppen genomgick en social ”stängningsprocess” som påbörjades redan mot slutet av 1200-talet och fortsatte under de följande seklen. Detta innebar att den som helhet skiljdes ut från det övriga samhället genom att privilegier och skyldigheter reserverades för dem. Dessa blev sedan exklusiva för frälset och gruppen exkluderade andra från att uppnå dem. Processen verkade dock även internt genom att frälset genomgick en stratifiering där de högre skikten såg till att reservera vissa fördelar för sig själva.
Thomas Småberg vill förklara hur två släkter innehaft dessa ämbeten genom direkta medlemmar i över 100 år när ämbetsinnehavaren enligt lagen skulle väljas till sin post. Dessa släkter hade tillgång till vissa medel för att bygga upp, upprätthålla och förmedla denna maktställning genom generationerna. Avhandlingen vill förklara detta genom de sociala nätverk som frälset ingick i. Dessa nätverk bestod av släktskap, herre-vasallrelationer och vänskap.
Tidigare forskning har fokuserat sig på äktenskapsallianser för att förklara hur frälset innehade sin position. Småberg hävdar att dessa inte kan ses isolerade från de övriga sociala relationer frälset ingick i. Herre-vasallrelationer och vänskap användes för att bygga upp de nätverk som existerade. Frälsets förbindelser var mångfasetterade och överlappande och de kompletterade även varandra. Den tidigare forskningen har också främst undersökt de högre skikten av frälse. Avhandlingsförfattaren vill istället ställa mellanskikten och de lägre skikten av frälse i centrum. Det fanns ett livskraftigt mellanskikt av frälse som levde och verkade i lokalsamhället. Det var dessa som innehade det viktiga häradshövdingeämbetet.
Avhandlingens titel: Det stängda frälset. Makt och eliter i det medeltida lokalsamhället:
Marks och Kinds härader i Västergötland ca 1390 – 1520.
Disputationen äger rum fredagen den 10 september 2004 kl. 10
Lilla hörsalen, Renströmsgatan 6, Göteborg.
Opponent: Docent Dag Lindström
Närmare upplysningar kan fås av Thomas Småberg, tel. 031-773 55 16 (arb.),
0709-52 67 89 (mobil), e-post thomas.smaberg@history.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Ett annat exempel på ett idiom är få kalla fötter. Kännetecknande för idiomen är bl.a. att de i normala fall inte brukar tolkas bokstavligt. När just få kalla fötter används åsyftas snarare en annan betydelse, vilken i korthet kan sägas vara ‘(plötsligt) känna starka betänkligheter’.
Emma Sköldberg fokuserar i sin avhandling på idiom och variation hos idiomen. För det första undersöker hon om idiomen uppvisar någon form av betydelsevariation i de aktuella tidningstexterna. Analyserna visar bl.a. att många av idiomen är mycket expressiva. Det kan vara svårt att på samma korta och koncisa sätt förmedla en liknande betydelse i andra ordalag. Vidare framgår att många av idiomen kännetecknas av viss vaghet och oskärpa i betydelsen. Det är helt enkelt – för att använda ett idiom – svårt att sätta fingret på vad de egentligen betyder. Det är först i en konkret text som man kan säga vad deras innebörd är. Många idiom liknar alltså enkla svenska ord. Idiomen är därmed inte så annorlunda som många verkar ha antagit.
För det andra undersöker avhandlingsförfattaren huruvida tidningsskribenter varierar idiomens form. Traditionellt brukar man säga att idiomens form inte kan varieras. Som exempel kan idiomet kasta in handduken (dvs. ‘ge upp’) nämnas. Den normala formen hos idiomet är just kasta in handduken. Däremot upplevs troligen varianter som kasta in en handduk och kasta in handdukarna som konstiga. Inte sällan leder en avvikelse från idiomets normala form till att uttrycket tolkas bokstavligt. Trots att många idiom har restriktioner varierar ett antal av dem avsevärt i materialet. För att nämna ett exempel står det i en av tidningstexterna att en viss tennisspelare, som led av en elakartad förkylning, kastade in näsduken. Han gav alltså upp p.g.a. förkylning. I detta fall rör det sig alltså om en avancerad lek med idiomets form. De undersökta uttrycken varierar dock mer eller mindre och i avhandlingen diskuteras vad detta kan bero på.
Avhandlingen är intressant genom att den behandlar ett område av det svenska språket som tidigare fått stå tillbaka för exempelvis studier av enkla ord. I förlängningen kan avhandlingen vara användbar vid framställningen av ordböcker, vid översättning och vid språkundervisning.
Avhandlingens titel: Korten på bordet. Innehålls- och uttrycksmässig variation hos svenska idiom.
Disputationen äger rum lördagen den 11 september 2004 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Renströmsgatan 6, Göteborg.
Opponent: Professor Lena Ekberg
Närmare upplysningar kan fås av Emma Sköldberg, tel. 031-773 4757 (arb.), e-post emma.skoeldberg@svenska.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Denna avhandling är tvärvetenskaplig och ger många inblickar i kustfiskets komplexa villkor. Den undersöker vilka problem som yrkesfiskarna från norra Bohuslän upplever i sitt fiske. Författaren belyser olika faktorer som har bidragit till att reducera den lokala kustfiskarens inflytande på beslutsprocessen och dennes möjligheter att få en långsiktig utdelning av resurserna. Den illustrerar vidare hur de lokala socioekologiska egenskaperna kommer i skymundan i generella regelverk, representation och utvecklingsincitament med båten som utgångspunkt. I avhandlingen diskuteras hur bristen på uppmärksamhet av de lokala fiskarnas specifika situation hänger tätt ihop med de innehålls- och begreppsmässiga samt organisatoriska avgränsningar som alltid har gjorts inom fiskeriförvaltningen. Studien problematiserar hur det förvaltningssystemet har spelat en viktig roll i fördelningen av fiskeresurserna.
Som ett alternativ till det rådande förvaltningssystemet diskuterar författaren en mer pluralistisk modell baserad på lokal och regional samförvaltning som länkas till den nuvarande centraliserade samförvaltningen med korporativistiska inslag. Avhandlingen beskriver två fall av lokal förvaltning och analyserar dessa i skenet av gängse teoribildning kring samförvaltning av naturresurser. Studien beskriver de arrangemang som räkfiskaren på Koster-Väderö i norra Bohuslän har byggt upp för att fördela och bevara räkan. Den belyser interna motsättningar och visar på problem och möjligheter med alternativa lokala samförvaltningslösningar.
På det teoretiska planet menar författaren att en mer effektiv fiskeriförvaltning av fiskresurserna förutsätter ett kollektivt agerande (collective action); en bredare syn på brukarens rättigheter (property rights) och ett samförvaltningssystem (multi-layered co-management system).
Avhandlingens titel: Hauling home the co-management of coastal fisheries. A study on institutional barriers to fishermens involvement in the management of coastal fisheries on the west coast of Sweden
Avhandlingsförfattare: Laura Píriz, tel. 031-743 04 30 (arb.)
e-post:laura.piriz@fiskeriverket.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Per Wramner, Huddinge
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 september 2004 kl. 10.00, Världshuset, Brogatan 4, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Den etniska diskriminering som Kurderna upplever i Sverige handlar i första hand inte om att de är kurder utan om att de inte är svenskar eller västerlänningar. De finner ett hem i den kurdiska gemenskapen när de känner sig utestängda från det svenska samhället. I denna process mobiliserar de sina livserfarenheter, identiteter, historier ock kulturella traditioner som resurser för att överleva utanförskapet och främlingskapet. Dessa resurser mobiliseras för att skapa alternativa hem och gemenskaper inom ramen för de möjligheter som samhället erbjuder. ”Hemland” blir i denna process väldigt central. I den bemärkelsen hemland kan vara en symbol för tillhörighet, trygghet och gemenskap och inte enbart något territoriellt.
Denna avhandling gör en sociologisk analys av exil och ofrivillig migration och behandlar frågor om ursprung, hemland och nationell tillhörighet i en kontext där: a) ”rötter” och ursprung inte längre är enbart personliga frågor utan har blivit alltmer politiska kategorier; 2) migration och folkförflyttningar sker i en allt större omfattning och över större distanser; 3) nationella tillhörigheter, nationaliteter och ursprung är rangordnade i en global hierarki av makt och dominans och påverkar vardagslivet. Frågan är hur denna situation påverkar sociala relationer och hur migranter och flyktingar upplever sin situation samt hur de förhåller sig till den? Tjugo-två kurdiska kvinnor och män huvudsakligen bosatta i Göteborg har intervjuats och deras upplevelser, erfarenheter och kunskap utgör empiriska basen för denna studie. Avhandlingen fokuserar inte bara på individernas erfarenheter av hur de har blivit bemötta, utan också på deras strategier för att dels bemöta och hantera situationen och dels för att överleva exilen, utanförskapet och stigmatiseringen. Dessa individuella motiv, behov och strategier diskuteras i relation till de sociala och politiska kontexter och diskurser som omger dem.
Kännetecknande för dessa processer är deras komplexitet, mångtydighet och ambivalens, vilket författaren försöker lyfta fram, i synnerhet genom att fördjupa sig i genusfrågor inom det kurdiska exilsamhället. Kvinnors och mäns erfarenheter av dessa processer, deras relation till Sverige och till kurdiska exilsamhället har jämförts. Studien visar att både kvinnor och män känner sig utestängda och alienerade i det svenska samhället och hittar därmed ett hem i den kurdiska gemenskapen. Kvinnorna visar, jämfört med männen, mer ambivalens i sina relationer till det kurdiska exilsamhället och utmanar ständigt dess gränser. Kvinnor som kollektiv blir betraktade av det svenska samhället som offer, medan männen som kollektiv betraktas som deras förtryckare. I egenskap av att vara kvinnor gynnas de kurdiska kvinnorna av samhället medan männen känner sig mer utsatta för diskriminering och rasism. Detta gör kurdiska kvinnor mer positiva och mer öppna gentemot samhället än de kurdiska männen. Studien bekräftar att kurdisk nationalism har blivit starkare och mer utbredd inom kurdisk diaspora. Vidare argumenterar den för att kurdisk nationalism definierar sig inte i relation till Sverige utan att den snarare mobiliseras som en resurs för att motstå den påtvingade invandraridentiteten och för att överleva utanförskapet och stigmatiseringen som den innebär.
Avhandlingens titel: Spaces of Diasporas, Kurdish identities, experiences of otherness and politics of belonging
Avhandlingsförfattare:Minoo Alinia , tel. 031-250954(bost.), 031-773 4832(arb.)
e-post:.minoo.alinia@sociology.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr Östen Wahlbeck, Åbo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 september 2004 kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Den svenska invandrarpolitikens trovärdighet har byggt på att ansvariga politiker tagit avstånd från den politik som förts tidigare. När dåvarande invandrarminister Leif Blomberg presenterade nya mål för invandrarpolitiken 1997 var hans kritik hård mot den tidigare invandrarpolitiken. Samma sak har skett tidigare när invandrarpolitikens mål omformulerats.
Detta är anmärkningsvärt med tanke på hur invandrarpolitiken har utvecklats i praktiken. Avhandlingen visar nämligen också att alla viktiga invandrarpolitiska åtgärder introducerades redan under 1960- och 1970-talen och att de har funnits kvar sedan dess.
I avhandlingen ges en förklaring till denna märkliga diskrepans mellan retorik och praktik.
Förklaringen till skillnaden mellan invandrarpolitikens retorik och praktik är att de bedöms på så olika sätt. Den invandrarpolitiska retoriken bedöms i första hand i den offentliga politiska diskussionen, bland annat i media, medan den invandrarpolitiska praktiken bedöms i olika typer av statliga utvärderingar och utredningar.
I det offentliga samtalet ställs framför allt principiella frågor av moralisk karaktär, medan statliga utvärderingar och utredningar oftast ställer frågor om åtgärdernas effektivitet.
De politiska reaktionerna blir därmed helt olika, även om syftet i båda fallen är att tillfredsställa kritikerna. Retoriken har därför byggt på flera olika invandrarpolitiska principer mellan 1964 och 2000. Praktiken har däremot varit i princip oförändrad under samma period. De förändringar som har gjorts har genomförts med avsikt att öka politikens effektivitet.
Både retorik och praktik har alltså anpassats för att stärka invandrarpolitikens legitimitet, men samtidigt har de kopplats isär allt mer.
Avhandlingens titel: Nästan välkomna. Invandrarpolitikens retorik och praktik
Avhandlingsförfattare: Carl Dahlström, tel. 0709-281046 (mobil), 031-773 1400 (arb.)
e-post: carl.dahlstrom@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr. Shirin Ahlbäck Öberg, Uppsala
Tid och plats för disputation: Fredagen den 24 september 2004 kl. 13.15, Sal 10, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Åsa Marand presenterar i sin avhandling i analytisk kemi vid Stockholms universitet ny mätmetodik för isocyanater och aminer:
Förbättrad metodik presenteras för isocyanater, och halter ned till en miljontedel av gränsvärdet kan bestämmas. Flera nya typer av isocyanater har påvisats i arbetslivet och metylisocyanat och isocyansyra kommer nu enligt förslag att återfinnas på den svenska listan över hygieniska gränsvärden. Metoden är föreslagen som en internationell standard (ISO).
Tidigare provtagningsmetodik har inneburit hantering av kemikalier och lösningsmedel vilket gjort att metodiken uppfattats som omständlig. Nu presenteras en användarvänlig ”torr” provtagningsteknik.
Exponering för isocyanater och aminer förekommer inte bara på arbetsplatser, utan det kan också ske när man hanterar den färdiga plasten. Metodik presenteras för bestämning av aminer från skumplast. I varierade halter har aromatiska aminer återfunnits i bl.a. madrasser, kuddar, tvättsvampar och bandage. Flera företag har nu infört ett gränsvärde för konsumentprodukter.
Ny metodik för att uppskatta exponeringen genom analys av blod eller urin presenteras. Det är nu möjligt att studera exponeringen för fler ämnen än vad som tidigare varit möjligt.
De nya mätmetoderna ger en bättre kunskap om exponeringen. Genom denna kunskap kan man sätta in effektiva åtgärder och därigenom förebygga sjukdom.
Åsa Marands avhandlingsarbete har ägt rum vid avdelningen för arbetsmiljökemi vid Institu-tionen för analytisk kemi, vars lokaler finns i Hässleholm. Forskningen är inriktad på mätningar av hälsofarliga ämnen i arbetslivet. Avhandlingen är den första vid avdelningen.
Doktorsavhandlingens titel: Isocyanates and Amines – Sampling and Analytical Procedures
Avhandlingen finns på http://publications.uu.se/su/fulltext/nbn_se_su_diva-204.pdf
Disputation äger rum fredag 10 september kl. 10.00 i Vita salongen, Hässleholms kulturhus, Järnvägsgatan 23, Hässleholm. Opponent är professor Rando, Roy, Environmental Health Sciences, Tulane University, New Orleans.
Åsa Marand kan nås på telefon 0451-385255 eller via e-post asa.marand@anchem.su.se. Ytterligare kontaktperson är docent Gunnar Skarping på tfn 0451-38 52 51, 070-715 31 97 eller e-post gunnar skarping@anchem.su.se
Inbjudan till presskonferens
I samband med avhandlingen ordnas en presskonferens där Åsa Marand presenterar sin avhandling
Tid: 8 september klockan 9.00
Plats: Avdelningen för arbetsmiljökemi, Stockholms universitet, Esplanadgatan 9 i Hässleholm.
Hon ingår i en forskargrupp på Chalmers som utvecklat en analysmetod där det går att se om en specifik molekyl finns inuti en cell. Analystekniken bygger på Ramanspektroskopin efter den indiske fysikern och nobelpristagaren Chandrasekhara Venkata Raman.
Charlotte Eliasson har förstärkt analysteknikens signal så att det är möjligt att detektera molekylen inne i cellen. Det är ett första steg mot att exempelvis kunna mäta hur mycket det finns av en viss molekyl inne i en tumörcell.
– Min forskning har handlat om tillämpningen analystekniken på levande celler och hur man ska lyckas genomföra repeterbara mätningar med den.
För fem år sedan startade ett nytt forskningsprojekt vid Sektionen för kemi och bioteknik på Chalmers i samarbete med barnonkologen på Östra sjukhuset. Forskarna ville undersöka möjligheten att använda sig av Ramanspektroskopi för att komplettera och förbättra existerande behandlingsmetoder.
Ramanspektroskopi är ett sätt att identifiera och mäta molekyler i olika prover. Varje molekyl identifieras med hjälp av sitt Ramanspektrum. Det är unikt för varje molekyl på samma sätt som fingeravtryck är unika för varje individ. I till exempel blodprover som består av många olika molekyler är det möjligt att identifiera varje enskild Ramanaktiv molekyl med hjälp av dess Ramanspektrum.
Fördelen med den här analystekniken jämfört med andra, när man ska mäta och analysera blodprover, är att den inte påverkas av vatten.
Men en nackdel med Ramanspektroskopi är det är en okänslig teknik eftersom det är svårt att mäta små mängder eller halter av en molekyl i ett prov.
Charlotte Eliasson har löst den här svårigheten och förstärkt Ramansignalen med hjälp av en metod som kallas ytförstärkt Ramanspektroskopi, SERS, från engelskans Surface Enhanced Raman Spectroscopy.
I SERS används små metallkulor för att förstärka Ramansignalen, vilket fungerar på ungefär samma sätt som en förstärkare i en stereoanläggning.
– Jag har använt SERS för att mäta olika molekyler i komplexa prover. En av molekylerna, doxorubicin, är en cancermedicin. Den används vid behandling av t ex leukemi. Genom att använda SERS har jag kunnat mäta hur mycket doxorubicin det finns i blodprover, säger Charlotte Eliasson.
Ramanspektra mäts med hjälp av laserljus. Genom att kombinera Ramaninstrumentet med ett mikroskop är det möjligt att fokusera laserljuset på en enstaka cell. På så vis har Charlotte Eliasson lyckats mäta en molekyl som förts in i cellen samtidigt som hon mätt de ämnen som finns inne i cellen naturligt.
Det här har aldrig gjorts tidigare med SERS. Resultatet kan göra det möjligt att bestämma hur mycket det finns av en specifik molekyl inuti en cell.
– När vi lyckas mäta hur mycket det finns av medicinen inne i en cell kommer det att bli möjligt att medicinera patienter på individnivå. Idag följer läkarna olika protokoll som bygger på hur en stor grupp patienter svarat på behandlingen historiskt sätt. Vid cancerbehandling finns alltid en risk för drogresistens. Detta vill man förstås undvika samtidigt som man vill ge så mycket medicin som möjligt för att få bättre behandlingsresultat.
Mängden insamlad data från proverna ackumuleras snabbt till stora mängder, vilket kan göra dataanalyserandet besvärligt. Charlotte Eliasson har använt sig av multivariat statistik för att underlätta datautvärderingen. Kortfattat betyder det att all data läggs samman och de största variationerna separeras från varandra. På så vis synliggörs dolda mönster och sammansättningar som annars hade varit svåra, eller rentav omöjliga, att upptäcka i en stor hög med Ramanspektra.
Charlotte Eliasson disputerade den i juni 2004 på Chalmers. Titeln på hennes avhandling är: Applications in Surface Enhanced Raman Spectroscopy
Kontaktinformation
Mer information:
Charlotte Eliasson, telefon: 0739-867389
E-post: charlotte.eliasson@chembio.chalmers.se
Centrumet vill samla och synliggöra den breda kompetens som finns i Linköping/Norrköpingsregionen för att fokusera på sex huvudfrågor:
– Samspel mellan näringsliv, offentlig sektor och universitet
– Kunskap om vad som ökar acceptansen för IT-lösningar
– Personlig integritet och etik
– Säkerhetsmedvetande och kunskap hos användare och utvecklare
– Optimalt utnyttjande av dagens IT-lösningar
– Behovsmotiverad utveckling av säkra IT-lösningar
– Den viktigaste uppgiften är att skapa en balans mellan öppenhet och säkerhet. Människor ska ha tillgång till datorresurser och information samtidigt som man vill hindra missbruk och risker för användarna, säger Nahid Shahmehri, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.
Utöver initiativtagarna deltar följande organisationer i planeringen: Ericsson, FOI, Kriminalvårdsstyrelsen, Landstinget i Östergötland, Norrköpings kommun, Saab, Sectra Communication, Tekniska Verken och Östgöta Enskilda Bank.
Måndag 6 september arrangeras en hearing vid Linköpings universitet med samtliga intressenter. I samband med detta inbjuds till PRESSKONFERENS med
Lena Micko, kommunstyrelsens ordförande, Linköpings kommun
Mille Millnert, rektor, Linköpings universitet
Mikael Jacobsson, vd, Nexus
Nahid Shahmehri, professor, Institutionen för datavetenskap
Tid: 6 september kl 14.20-15.00.
Plats: Linköpings universitet, Campus Valla, mötesrum Grace Hopper, B-huset ingång 27 (IDA Infoterminal visar vägen – se även karta på http://www.ida.liu.se/department/location/).
Kontaktinformation
Bo Sunnerhagen, Nexus (Bo.Sunnerhagen@nexus.se, 013-357465, 0708-250009)
Nahid Shahmehri, Linköpings universitet (nsh@ida.liu.se, 013-282066, 070-3262066).
