Ökade kostnader – minskad sjukfrånvaro
I mars 1991 reformerades det svenska sjukförsäkringssystemet och sjukersättningen försämrades rejält. Individens kostnad för att börja en ny sjukskrivningsperiod ökade, medan den relativa kostnaden för att vara kvar i sjukskrivning längre än 90 dagar minskade. Med relativ kostnad menas inkomsten vid en sjukfrånvaro i relation till inkomst vid arbete. Den totala sjukfrånvaron minskade med cirka en procentenhet till följd av reformen, men effekten av reformen blev dubbel. Sjukskrivningarna minskade till antalet, men samtidigt blev de långa sjukskrivningsperioderna längre. Det fanns skillnader i beteende mellan könen: männen minskade antalet sjukskrivningsperioder mer än kvinnorna och ökade inte de långa sjukskrivningarna i samma omfattning.

En rättvis sjukförsäkring
Eftersom individer förändrar sin sjukfrånvaro beroende på förändringar i regelverket finns det svårigheter med att skapa en ”rättvis” sjukförsäkring. I reformen 1991 ville man av rättviseskäl inte försämra för de långtidssjukskrivna. Det medförde dock att kostnaden för att börja arbeta igen (d v s att ta risken med en ny sjukskrivning till en högre kostnad) blev hög. Detta i sin tur minskade de långtidssjukas benägenhet att återvända till arbete.

Bakgrund
Reformen 1991 innebar att individens kostnad för att vara sjuk de tre första sjukdagarna ökade från 10 % till 35 % av inkomsten, och till 20 % av inkomsten dag 4 till 90 (för inkomster under 7,5 basbelopp). För långtidssjukskrivna hölls kostnaderna kvar vid 10 % av inkomsten för perioder längre än 90 dagar. Den relativa kostnaden för att vara kvar i sjukskrivning längre än 90 dagar minskade. Rapporten baseras på registeruppgifter från Riksförsäkringsverket på individer i arbete med sjukskrivningar under åren 1990-1991.

Rapporten ”Moral hazard and sickness insurance: Emprical evidence from a sickness insurance reform in Sweden” är skriven av Per Johansson och Mårten Palme.

Kontaktinformation
Kontaktperson: Per Johansson, telefon 018-471 70 86, e-post: per.johansson@ifau.uu.se

– Kvinnor vill idag lika mycket som män och de avancerar nu i snabb takt, trots alla hinder. Det medvetna företaget har oerhörda möjligheter att ta tillvara denna vilja hos kvinnor genom att förändra företagskulturen på ett sådant sätt att det blir så enkelt som möjligt för kvinnor att kombinera familj och karriärambitioner. Det handlar sällan om dyra åtgärder utan snarare om att skapa medvetenhet och rutiner för att säkerställa att så sker. Lönsamheten på sådana åtgärder är rimligen mycket stor, tillägger Magnus Henrekson, programansvarig och professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Programmet, som har en praktisk inriktning, bygger på forskningsresultaten i SNS forskningsprojekt som avslutades i våras, vars syfte var att undersöka vägar för att öka antalet kvinnor på lednings- och styrelsenivå i svenska företag.

I programmet medverkar några av frågans främsta experter. Bland dessa finner man Magnus Henrekson, Lars Thunell, Agneta Dreber, Fredrik Hillelson, Jan Moritz, Monica Renstig och Roland Fagerfjäll.

– Det pratas så mycket om problemen, men förändringen går för långsamt. Vi vill belysa att företagen inte kommer att ha råd att slösa med kvalificerade ledarämnen bara för att de råkar vara av ”fel” kön, tillägger Judit Weibull, ansvarig för Executive Seminars vid Handelshögskolan i Stockholm Executive Education.

Kontaktinformation
Judit Weibull, ansvarig Executive Seminars vid Handelshögskolan i Stockholm Executive Educaiton
Tel: 08-736 97 71 / 070-824 24 77
E-post: judit.weibull@hhs.se

Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Tel: 08-736 92 02 / 070-222 97 00
E-post: magnus.henrekson@hhs.se

Peter Rovér, Marknads- & Informationschef
Tel: 08-736 97 96 / 070-249 42 24
E-post: peter.rover@hhs.se

I den studie som presenteras i Marie Blidings avhandling har hela skoltillvaron betraktats som en arena för barns arbete med relationer. Situationer där barn utesluts eller utsätts för kränkande handlingar beskrivs i ett perspektiv där en komplex kamratkultur, snarare än avgränsade situationer och individers olika egenskaper och bakgrund, utgör handlingarnas sammanhang.

Med hjälp av deltagande observationer under lektioner och raster och gruppsamtal med barnen följdes en klass i skolår fyra under ett skolår. Resultaten visar att inneslutande och uteslutande handlingar var centrala inslag i barnens ständigt pågående relationsarbete, ett arbete som också handlade om att ordna den sociala tillvaron i skolan. Ur barnens perspektiv var inneslutning och uteslutning både vardagliga och nödvändiga inslag i relationsarbetet. För att skapa gemenskap med någon/några blev det ibland nödvändigt att utesluta andra. Uteslutning kunde ibland ses som en ”naturlig” konsekvens av ett inneslutande arbete. Snarare än som isolerade handlingar, riktade mot enskilda barn för att markera eller åstadkomma utanförskap, ingick inneslutande och uteslutande handlingar nästan alltid som delar i pågående relationsprojekt, vars mål var att etablera relationer och skapa samhörighet. På så sätt kan inneslutning och uteslutning beskrivas som olika uttryck för och konsekvenser av ett och samma projekt, som två sidor av samma mynt.

Men resultaten visar även att uteslutning också förekom i en annan form, som en i kamratkulturen etablerad och mer permanent uteslutning av vissa barn. Dessa barn blev kontinuerligt och aktivt uteslutna från andras relationer, samhörigheter och gemenskaper under hela skolåret. Gemensamma handlingar för att utesluta de här barnen och tillskriva dem avvikande och negativa egenskaper fungerade dels för att avvisa och markera avstånd till dem, dels för att förstärka samhörigheter och gemenskaper mellan andra. Den form av uteslutning som de här barnen var utsatta för innebar att de inte fritt kunde initiera och bedriva egna relationsprojekt. De blev dock delaktiga i de andra barnens projekt genom att användas som resurser i deras relationsarbete.

I förhållande till den komplexitet som de händelser där barnen i den här studien utesluter varandra omfattar, framstår den gängse definitionen av mobbning och de handlingsprogram som vuxit fram för att förhindra och åtgärda problemet som begränsade och förenklade. Om situationer där barn utesluts eller utsätts för kränkande handlingar inte definieras som ”mobbning” är risken uppenbar för att problem som bör uppmärksammas förklaras bort eller ignoreras. En annan risk är att de handlingsprogram och åtgärder som skolan bemöter problemen med inte svarar upp mot dess komplicerade sammanhang.

Studien visar hur barnen använde sig av sin skoltillvaro, så som den organiserats för dem av vuxna, som resurser i sitt arbete med att ordna sin sociala tillvaro och skapa egna kamratkulturer. Vuxnas deltagande är ett väsentligt inslag i det arbetet och det spelar roll hur detta sker. Kunskaper om barns arbete med att skapa kamratkulturer och insikter i hur relationsarbete och relationsprojekt ingår i detta blir en viktig förutsättning för att kunna ingripa i barns vardagstillvaro och för att medverka i deras uppväxt, deras kamratkulturer och sociala liv. Genom den här studiens ansats och perspektiv har en nära beskrivning givits av hur en specifik praktik, där barn både innesluter varandra i och utesluter varandra från gemenskaper och relationer, ser ut och kan förstås. Avhandlingen bidrar därmed till ökade kunskaper om hur barn genom sitt relationsarbete hanterar sin sociala tillvaro i skolan, och utifrån det, om hur det går till när barn utesluts från samhörighet och gemenskap med andra barn.

Författare: Marie Bliding, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Inneslutandets och uteslutandets praktik. En studie av barns relationsarbete i skolan.
Handledare: Professor Solveig Hägglund, Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstad universitet & Docent Dennis Beach, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Disputation: Fredagen 10 september 2004, klockan 09.15 i Stora Hörsalen
Opponent: Professor Gunilla Halldén, Tema barn, Linköpings universitet
Kontakt:marie.bliding@ped.gu.se, 031-773 2454, 035-516 29, 0739 882784

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

I den här avhandlingen jämfördes bland annat hur svenska och amerikanska föräldrar till förskolebarn använder sin auktoritet. Medan de amerikanska föräldrarna oftare valde bestraffande metoder, som till exempel att skicka upp barnet på rummet eller dra in lördagsgodiset, så sa de svenska föräldrarna oftare att de skulle beordra, skälla eller tjata för att få sina barn att lyda. Det tycks med andra ord som att de amerikanska föräldrarna gärna passar på att ge barnen en läxa, medan de svenska nöjer sig om de får stopp på barnens otyg. Till skillnad från mammorna så var de svenska papporna benägna att ta i med hårdhandskarna om barnen inte lydde en tillrättavisning vid en allvarligare förseelse.

Hur bör då vuxna använda sin auktoritet i barn-förälderkonflikter? Ja, troligen enligt devisen ”lagom är bäst”. Även om det ibland är nödvändigt för föräldrar att pressa sina tonåringar att till exempel tala om vad de har för sig om kvällarna eller att uppföra sig enligt föräldrarnas förväntningar, så är det tveksamt om det lönar sig att alltid sätta hårt mot hårt. Avhandlingen visar att tonåringars uppfattning om sina föräldrar i olika konfliktsituationer spelar en väsentlig roll för hur de fungerar i vardagens olika områden. De tonåringar som hade förtroende för sina föräldrars livserfarenhet och därför respekterade föräldrarnas uppmaningar, var också de som uppfattade minst problem med sig själva och sin omgivning.

I avhandlingen dras slutsatsen att konflikter inte alltid behöver vara av ondo. Infekterade konflikter och konflikter som urartar är naturligtvis problematiska. Men lättare konflikter som samtidigt uttrycker respekt och som utspelas i ett tryggt sammanhang kan troligen bidra positivt till barns utveckling. Genom att möta visst motstånd och samtidigt erbjudas tillfälle att uttrycka sin åsikt kan barn öva upp sin intellektuella och emotionella skärpa i sociala situationer. Därmed kanske en ”bra” förälder är en förälder som kan skapa och upprätthålla ett positivt samspel mitt i stridens hetta.

Avhandlingens titel: Dealing with intergenerational disagreements
Avhandlingsförfattare:Göran Jutengren , tel. 033-15 60 40(bost.), 033-35 51 37(arb.)
e-post:.g.jutengren@spray.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Anne I H Borge, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 17 september 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Om politisk konsumtion hålls ett tvärvetenskapligt internationellt seminarium, International Seminar on Political Consumerism, som arrangeras av ett nätverk av nordiska forskare.

Tid: 26 – 29 augusti
Plats: Voksenåsen i Oslo

Politisk konsumtion är en kontroversiell företeelse. Vissa forskare, politiker och debattörer gör gällande att konsumenter kan stärka den globala arbetsrätten och mänskliga rättigheter i olika länder samt främja den hållbara utvecklingen. Miljömärkning i Norden tas som ett framgångsrikt exempel på effektiv politisk konsumtion. Andra grupper hävdar att konsumenterna inte kan åläggas ett sådant stort ansvar eftersom politisk konsumtion inte kan utvecklas till ett effektivt sätt att reglera globala problem.

Seminariet samlar forskare både från och utanför Norden. Frågor som tas upp är i vilka sammanhang och i vilken utsträckning konsumentmakt i olika länder kan bidra till att förändra produktionsprocesser så att icke-ekonomiska aspekter tillgodoses, specifika lokala och regionala förutsättningar för utvecklandet av verktyg för den politiska konsumtionen (t.ex. miljömärkning), idéhistoriska aspekter kring politisk konsumtions demokratiska förankring samt de politiska debatterna, strategierna och maktkampen som döljer sig bakom framtagandet av instrument för konsumentmakten. Ett tema kretsar kring de politiska konsumenterna i fram för allt Norden: vilka är de, hur kommer de fram till sina ståndpunkter, varför väljer de att utrycka dem via konsumtion och vilka möjligheter och svårigheter har de att handla ansvarsfullt?

Seminariet arrangeras av Michele Micheletti, professor i statsvetenskap (Karlstads universitet), Magnus Boström, fil.dr och forskare (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, SCORE, vid Stockholms universitet och Handelshögskolan), Mikael Klintman, fil.dr och forskare (Sociologiska institutionen vid Lunds universitet), Andreas Føllesdal, professor (Norsk center for menneskerettigheter, Oslo universitet) och Mads Sørensen, fil.dr (Institut for idéhistorie, Aarhus universitet).

Seminariet finansieras med medel från Nordiska Ministerrådet och Vetenskapsrådet.

Programmet finns på http://www.statsvet.su.se/ispc

Närmare information lämnas av Michele Micheletti på e-post michele.micheletti@kau.se eller tfn 070-344 79 60

Följande samtal kommer att hållas:

*Typiskt svenskt – finns det?
*Hur samverkar människors olikheter på arbetsplatsen?
*Vad styr medieutbudet?
*Leva länge men inte bli gammal?
*”Non Moving Generation” – om en stillasittande livsstil
*Varför jämställdhet?
*Hon och han – lika eller olika?
*Musik och känslor – ett evolutionsperspektiv
*Strängar, svarta hål och universums skapelse

Vetenskapscaféet inleds tisdagen den 24 augusti kl. 19.00 med en paneldiskussion om forskarens roll i samhället med journalisten och estradören Jonas Hallberg som samtalsledare. Då finns förutom den vanliga cafémenyn även öl och vin till försäljning. Vi bjuder alla föranmälda journalister på vin/öl/alkoholfritt alternativ och tilltugg under tisdagskvällen. Anmälan ska dock ske senast måndag den 23 augusti till Stina Moritz via e-post
moritz@stockholmsakademiskaforum.se eller tfn 08-674 77 71 (lämna namn och media). Kontakta sedan receptionen innan paneldiskussionen.
Naturligtvis är alla välkomna även till de övriga samtalen

Programmet för vetenskapscaféet finns på http://www.stockholmsakademiskaforum.se

Kontaktperson för caféet är Stina Moritz, tfn 08-674 77 71, moritz@stockholmsakademiskaforum.se
Vetenskapscaféet ingår som en del i EuroScience Open forum 2004, ett öppet forum för vetenskap, teknik och forskning (www.esof2004.org).

S

Gående och cyklister löper störst risk att dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Barn och äldre är de som drabbas oftast.
Charlotta Johansson, doktorand vid Luleå tekniska universitet har undersökt trafiksäkerhetseffekten av fysiska åtgärder för gående och cyklister, speciellt barn, när de korsar huvudgator i tätbebyggda områden.

Hon har också studerat vilken effekt ändringen av regeln om väjningsplikt vid övergångsställen har haft.

Ytterligare ett syfte med hennes avhandling har varit att föreslå riktlinjer för utformningen av trafikmiljön på platser där fotgängare och cyklister möter fordonstrafik.

Charlotta Johansson har, via en videobaserad metod, studerat trafikanters beteenden vid totalt 19 korsningar i Sverige och i Finland. Hon har också mätt fordonshastigheter och analyserat både svensk och finsk olycksdata.

I sin avhandling ”Safety and mobility of children crossing streets as pedestrians and bicyclists” kom Charlotta Johansson bland annat fram till att fysiska hastighetssänkande åtgärder är nödvändiga vid fotgängar- och cykelpassager för att de ska vara säkra.
I sin undersökning har hon kunnat se att fotgängare, oavsett ålder, oftare blir lämnade företräde vid övergångsställen anslutna till farthinder.

Johansson har också identifierat faktorer som har varit bidragande till olyckor med dödlig utgång. Hon har även föreslagit ett antal principer för att öka säkerheten för barn och äldre i trafiken.

Den viktigaste principen är att fordonshanstigheten inte överstiger 30 kilometer i timmen på de platser där fotgängare och cyklister regelbundet korsar trafikerade gator.
Andra åtgärder är att öka orienterbarheten, sikten och synbarheten för barn och äldre.

Charlotta Johansson kommer från Kalix och har läst civilingenjörsprogrammet med inriktning mot samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Efter examen 1997 påbörjade hon sina forskarstudier.
Den 20 augusti försvarar hon sin doktorsavhandling.

Upplysningar: Charlotta Johansson, tel. 0920-49 18 67, charlotta.m.johansson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Konferensen är den första i sitt slag där forskare, beslutsfattare, journalister och företagare möts för att diskutera Europas forskning och utveckling. I samband med mötet ordnas hundratals aktiviteter för allmänheten, alltifrån vetenskapsteater till frågesporten ”Bojen” på badplatserna.

Utbildningsminister Thomas Östros öppnar konferensen den 25 augusti och i den inledande sessionen medverkar bland andra generaldirektör Pär Omling som företrädare för den störste svenske sponsorn Vetenskapsrådet. Under konferensen framträder mer än 300 talare från Europa och USA i hundratalet sessioner, föreläsningar och debatter på Norra Latin och Folkets Hus i Stockholm. Bland talarna märks Nobelpristagaren Tim Hunt, EU-rådgivarna André Sapir och Helga Nowotny och andra framstående forskare från drygt 30 länder. Ämnena spänner över breda fält, från Europas åldrande befolkning och partikelfysik, till nya rön om hjärnans funktion och språkets utveckling.

Flera svenska forskningsfinansiärer och företag har engagerat sig i konferensen som ska bli ett återkommande forum för att lyfta fram och diskutera Europas forskning.

Ett brett program av aktiviteter erbjuds också allmänheten i Stockholmsområdet. Universitet, organisationer och forskningsinstitut ger prov på science-show och aktiviteter på svenska och engelska i bland annat Kungsträdgården. Några exempel är en cykelburen talarstol för professorer, en ”Profmobil”, ett spel om klinisk läkemedelsprövning och ”bojar” med kluriga frågor som placerats ut på t ex badplatserna.

Klara soppteater bjuder på vetenskapsteater i samarbete med Vetenskapsrådet där en av nyheterna blir pjäsen om ”Lady Newton”, Voltaires vän och medarbetare Émilie de Châtelet. Skolad i matematik, fysik, språk, ridning och fäktning, kom hon att spela en stor roll i vetenskapshistorien. Smeknamnet fick hon för den roll hon spelat i översättningarna av Newtons verk, t ex Principia, som hon översatte från latin till franska med egna förklaringar och tillägg. Pjäsen, som har urpremiär den 27 augusti, har skrivits och regisserats av Agneta Ginsburg:
– Det har varit inspirerande att lyfta fram Émilie de Châtelet som i likhet med andra kvinnliga förgrundsgestalter fått oförtjänt lite uppmärksamhet, säger Agneta Ginsburg.

EuroScience Open Forum ska bli ett återkommande arrangemang där värdskapet turnerar mellan olika länder i Europa. För initiativet svarar EuroScience med stöd av organisationer, institutioner, forskningsråd och företag. Bland dem kan nämnas EU, European Science Foundation, Deutsche Forschungsgemeinschaft, Robert Bosch Stiftung, Nature, Forskningsforum, Stiftelsen för strategisk forskning, Riksbankens Jubileumsfond, Astra Zeneca och Affymetrix.

Kontaktinformation
Mer information:
För mer information och det kompletta programmet: se www.esof2004.org

Den svenska fotbollen var fram till 1960-talets mitt en helt igenom manlig rörelse. Åren 1965-1970 förändrades detta. Varför lyckades just 60-talets kvinnor med att få igång tävlingsinriktad fotboll när tidigare försök misslyckats? Vad var det som drev dessa pionjärer? I sin nya bok ”Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980” skriver Jonny Hjelm historien om hur den svenska damfotbollen växer fram.

Damfotbollslagen bildades av unga kvinnor med anknytning till ”nya” kvinnogemenskaper på arbetsplatser, i skolor och idrottsföreningar. Kvinnorna var påverkade av 60-talets könsrollsdebatter, men var noga med att hålla distansen till ”feministerna” som uppfattades som alltför radikala och politiserande. Damfotbollens integrering i de lokala idrottsföreningarna under 70-talet blev därför en opolitisk resultatinriktad kvinnokamp med krav på ”idrott på lika villkor”. Förutom mer traditionellt källmaterial bygger ”Amasoner på planen” på intervjuer med ett femtiotal damfotbollsspelare som var aktiva under den aktuella perioden. Fem föreningar och distrikt står i centrum: Djurgården (Stockholm), Jitex (Göteborg), Öxabäck (Västergötland), Sandåkern (Västerbotten) och IFK Malmö (Skåne).

Jonny Hjelm är docent i historia vid Umeå universitet. Han disputerade 1991 med avhandlingen ”Skogsarbetarna och motorsågen. En studie av arbetsliv och teknisk förändring”. Senare har han bland annat skrivit ”Begåvningsreserven inom industrin. Förslagsverksamhet i Sverige under 1900-talet” (1999) och varit redaktör för antologin ”Efter arbetet. Studier av svensk fritid” (2000). För närvarande arbetar han med en 100-årshistorik över Handelsanställdas förbund. 

Kontaktinformation
För mer information eller intervju kontakta Jonny Hjelm, institutionen för historiska studier
tel:  090 – 786 70 03 eller
e-post: jonny.hjelm@histstud.umu.se.

Recensionsex av boken kan beställas från Boréa Bokförlag: maria@borea.nu

Robert Connell är en av världens mest framstående forskare på män och maskulinitet. Han har tidigare innehaft ett flertal professurer i såväl USA som Australien och arbetar även inom FNs organisation INSTRAW (United Nations International Research and Training Intitute for the Advancement of Women). Connells forskning, inriktad mot sociologi, utbildning, politisk historia, klass och genus har resulterat i studier av fattigdom och utbildning, maskulinitetskonstruktioner och genusteori. Hans nuvarande forskningsintressen omfattar bland annat jämställdhet i offentliga institutioner, samt intellektuella och globalisering. Connell är författare eller medförfattare till 18 böcker, bland dem Ruling Class, Ruling Culture: Studies of Conflict, Power and Hegemony in Australian Life (1977) Rethinking Sex: Social Theory and Sexuality Research (1992, med V White och K Johnston), Masculinities (1995), och Gender (2001). Föredraget i Uppsala den 30 augusti har titeln ’’Global Politics, Men, and Gender Equity’’ och behandlar Connells erfarenheter från arbetet i FN, samt genus som en dimension i dagens supermaktpolitik.
Föredraget inleder en seminarieserie om genusvetenskapliga perspektiv på män och maskuliniteter som pågår på Centrum för genusvetenskap fram till maj 2005. Senare i höst arrangeras också en konferens om intersektionalitet, och en seminarieserie om sexualiteter och identitet.