Den 15 juni lägger han fram sin avhandling ”Design, innovation och andra paradoxer – om förändring satt i system”.

– Jag vill förändra dagens självklara attityd till hur man bedriver produktutveckling och jag vill att min avhandling ska ses som en plattform för fortsatt dialog, inte som någon slutgiltig lösning, säger han.I avhandlingen ger Håkan Edeholt, med utgångspunkt i sin roll som industridesigner, ett förslag på hur det designteoretiska samtalet skulle kunna vara utformad. Han använder sig av det han kallar designmässig teoretisering, som är ett försök att komma bortom den vanliga uppdelningen mellan praktiska och teoretiska tillvägagångssätt och ett försök att förena inifrån- och utifrånperspektiv.

– Det är en designmässig teoretisering istället för en teoretisering om design. Jag vill särskilja det designspecifika tänket som kan sägas vara baserat på hur det borde vara, istället för hur det är. Idag är vi så genomsyrade av att utgå från hur det är, att det är svårt att ta sig ur det och fundera på hur det borde vara. Det handlar inte om att tro att man är förmer än andra, men det är en bra tankemässig strategi för oss designers, säger han.

Innovativ strategi
Genom avhandlingen betonas skillnader. Innovation beskrivs som en motsats till optimering, och design som en motsats till evolution. Samtidigt framhävs behovet av att kombinera olika metoder, och att en innovativ strategi ofta ifrågasätter motsatser och finner lösningar bortom dessa.

Håkan Edeholt hoppas att hans avhandling ska bli ett avstamp för en diskussion om frågor som idag är tabubelagda. Han tycker att alltför många saker anses vara design idag, och att designbegreppet därmed blir för ytligt och brett för de som jobbar med design.

– I princip gör alla designmässiga saker men de är inte designers för det. Jag skriver, men det gör mig inte till journalist, säger Håkan Edeholt.

Han menar att avhandlingen ska ses som ett inlägg i debatten från hans perspektiv, och att den inte innehåller absoluta sanningar.

– Det är en teoretisk diskussion som jag hoppas ska vara användbar för professionella designers. Avhandlingen försöker beskriva vad design är, och det kan behövas eftersom vår tradition inte är lika artikulerad som många andra, säger Håkan Edeholt.

Olika arbetssätt
Idag utvecklas många produkter genom integrerad produktutveckling, det vill säga att personer med olika kompetenser arbetar ihop. Därför tycker Håkan Edeholt att det är viktigt att specificera vad som är unikt med design.

– Ingenjörer är tekniskt kunniga och utgår ofta från befintliga problem som de hittar robusta lösningar på. De har effektiva metoder för att optimera produkter. Designers har inte lika djupa tekniska kunskaper och arbetar från motsatt håll. De hittar lösningar innan de helt har förstått problemet, säger Håkan Edeholt.

Han är orolig för att det specifikt designmässiga ska gå förlorat. Att det logiska tänkandet är så normgivande att språnget mot något helt nytt, innovationen, ska gå förlorat.

– Designteori är viktigt för att utveckla professionen. Många produkter idag kräver ett abstrakt och intellektuellt förhållningssätt, säger han.

Han uppmärksammade bristen på innovationstänkande när han arbetade inom industrin. Han arbetade som konsult åt Ericsson i mitten av 1990-talet och upplevde att de inte vågade, eller hann, satsa på nya produkter.

– På Ericsson fanns ett talande uttryck om att de hade så bråttom att ”de sprang med cykeln på ryggen”. De hade så bråttom att de inte hann sätta ned cykeln, fast de förstod att de borde göra just det. Ericsson fortsatte att göra mindre och mindre mobiltelefoner eftersom marknaden efterfrågade det, men de satsade inte på att utveckla framtidens produkter, säger Håkan Edeholt.

Han säger att det bara är ett exempel på när optimering tillåtits att dominera över innovation.

Extrema utgångspunkter
Ett sätt att hitta nya innovativa lösningar är att utgå från extrema förutsättningar för att bryta invanda tankemönster. Håkan Edeholt myntar i avhandlingen begreppet ”generativ x”, där x kan stå för till exempel användare eller krav. Han anser att generativa x oftast finns i extrema utgångspunkter, det vill säga att de mest kreativa lösningarna kan uppstå när normala villkor ifrågasätts och designern därmed tvingas tänka annorlunda.

För att illustrera vad han menar brukar Håkan Edeholt fråga sina studenter vilka krav en blind bilförare skulle ställa på sin bilstereo.

Tisdagen den 15 juni disputerar Håkan Edeholt i arkitektur vid avdelningen Innovativ Design på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Kontaktinformation
För mer information: Kontakta Håkan Edeholt på telefon 040-665 73 65, mobil 0705-60 53 95, e-post hakan.edeholt@k3.mah.se.

– Personer med invandrarbakgrund är underrepresenterade inom partipolitiken och har mindre politiskt inflytande än vad infödda svenskar har. Det är ett demokratiskt problem, säger Clarissa Kugelberg som är forskare på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Tillsammans med statsvetaren Per Adman ska hon studera föreningslivets betydelse för politisk integration. Projektet löper i tre år och finansieras av statliga Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
Frågan är om engagemang i t.ex. en invandrarförening skapar vägar in i det svenska politiska livet för kvinnor och män med invandrarbakgrund. Eller är det tvärtom så att engagemang i en invandrarförening betyder att man ”sluter sig” och fokuserar mer på att värna den egna kulturen än att försöka påverka situationen i det nya hemlandet? En annan viktig fråga är om föreningslivet har olika betydelse för kvinnor och män, och om de är föreningsmedlemmar på lika villkor.
I projektet kommer Clarissa Kugelberg bl.a. att studera några invandrarföreningar som har varit framgångsrika i att integrera kvinnor. Hon ska också intervjua personer med invandrarbakgrund som har gjort ”politisk karriär” i Sverige.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Clarissa Kugelberg, Institutet för bostads- och urbanforskning, tel: 018-471 65 35 eller e-post: clarissa.kugelberg@ibf.uu.se

Allt fler kommuner upphandlar äldreomsorg från privata bolag. År 2003 stod privata entreprenörer för nära 10 procent av kommunernas totala kostnader för vård och omsorg av äldre. Andelen väntas öka och den snabbast växande gruppen av privata vårdgivare är stora kommersiella vårdbolag.
Med fler privata vårdgivare minskar kommunens möjlighet att direkt styra och kontrollera äldreomsorgen. Styrningen sker istället genom de kontrakt som kommunen skriver med de privata vårdgivarna. Hur ser dessa kontrakt ut? Vilka möjligheter har ansvariga politiker och tjänstemän att ställa krav på vad omsorgen ska innehålla och hur utvärderas verksamheten när kontraktstiden är slut?
Det ska undersökas av forskarna Ulrika Winblad Spångberg och Paula Blomqvist i ett forskningsprojekt vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Forskarna har fått 2,4 miljoner av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för att under tre år granska flera svenska kommuner. Forskarna är inte enbart intresserade av svenska förhållanden utan kommer även att jämföra med hur äldreomsorg upphandlas i England och Nederländerna som har en lång tradition av privata vårdgivare i äldreomsorgen.
– Vi utgår inte från att privat äldreomsorg är sämre än den kommunala. Vad vi vill undersöka är hur kvalitén på omsorgen bevakas när den läggs ut på entreprenad, och vad som händer om en privat vårdgivare missköter sig och inte uppfyller det man lovat i sitt kontrakt, säger Ulrika Winblad Spångberg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Paula Blomqvist, tel: 018-471 63 22, e-post: Paula.Blomqvist@niwl.se eller Ulrika Winblad Spångberg tel: 018-611 35 88, e-post: Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se

En av de viktigaste orsakerna till hål i tänderna, eller karies, är mutansstreptokocker, MS. En del människor är så kallade ”mutansmiljonärer” och har många bakterier i munnen, andra är betydligt ”fattigare” och därmed bättre ställda.

Men varför är det så? Det är en av de frågor Marie Louise Lundin Wallengren sökt svar på i avhandlingen HLA, saliv IgA och mutans streptococci – finns det en relation?”. Den bygger på fem olika och mindre studier som bl a gjorts på friska blodgivare och njurtransplanterade individer.

– Vi såg ett samband mellan en hög frekvens av MS och en viss typ av transplantationsantigen, HLA. Men vi såg också att dessa HLA-typer var kopplade till färre IgA antikroppar i saliven, säger hon.

Fiender attackeras
HLA har till uppgift att presentera kroppsfrämmande ämnen för de vita blodkropparna. Dessa reagerar i sin tur med att producera antikroppar som angriper och bryter ner ”fienden”. Med färre antikroppar i saliven ökar alltså risken för att MS förökar sig.

– Eftersom HLA-profilen är nedärvd betyder det att genetiska skillnader kan vara en bidragande orsak till att vissa individer får fler hål i tänderna än andra, exempelvis barn som äter samma mat och sköter tandborstningen på ungefär samma sätt som sina syskon, säger hon.

Olika HLA-typer har även associerats till sjukdomar som sockersjuka och multipel skleros. Men vad är det som gör att vissa typer HLA leder till mer mutansstreptokocker?

– En teori är att de är sämre än andra på att binda och presentera bakterierna för de vita blodkropparna. Immunsystemet känner helt enkelt inte igen bakterierna som främmande och reagerar därför svagare. Vi vet idag inte om det är så, men det är en möjlighet som vi funderat på att undersöka vidare, säger Marie Louise Lundin Wallengren.

Hitta riskpatienter
Också andra forskare har iakttagit ett samband mellan HLA och mutansstreptokocker. Men vilken betydelse HLA har för risken att få hål i tänderna ger avhandlingen inget svar på.

– Karies är slutstation för en komplex process som påverkas av flera faktorer som kost, munhygien, innehållet i saliven, hur många och vilka munhålebakterier vi har och så vidare. Vi har bara undersökt en del av dem. Och att ha många MS är inte detsamma som att ha hål i tänderna.

Detta komplexa samspel gör det också svårt att förutspå vilken praktisk betydelse forskningsresultaten kan få.

– Först när orsakssambanden är klara kan man fundera på eventuella åtgärder. Dessutom är det dyrt att bestämma HLA-typ och inget man gör på gemene man. Men det är klart, i framtiden kan man tänka sig att man försöker hitta riskpatienter för att ge någon förebyggande behandling, säger Marie Louise Lundin Wallengren.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Louise Lundin Wallengren på tfn: 040-665 85 41 eller
e-post: Marie_Louise.Wallengren@od.mah.se.

Solvärmen för villor är på frammarsch i större delen av Europa inklusive Sverige, där villamarknaden ökade med 40 procent förra året. Många system förser huset inte enbart med varmvatten utan även med värme, så kallade solvärmekombisystem. I sådana system är lagring av värme från en tidpunkt till en annan en nyckel till bra funktion i systemet, vilket har visats av många studier i såväl Sverige som på kontinenten.

Solvärmen skall lagras – men hur väl kan man göra det? Dålig funktion i ackumulatortanken innebär dålig systemprestanda och därmed minskad energibesparing. Dessutom finns det ett otal olika systemkoncept med lika många idéer kring hur man ska lagra värmen för senare användning – och alla påstås vara bra av de företag som lanserar dem.

Testar hela systemet
– Mitt syfte var från början att fokusera enbart på ackumulatortanken, men det visade sig vara lämpligare att behandla hela systemet, berättar Chris Bales.

Hans metod går ut på att testa hela systemet i laboratorium med simulerad solfångare under åtta dagar. Från mätningarna kan en rad olika nyckeltal för systemet och lagret tas fram, bland annat för solvärmeandel och behov av tillsatsvärme. Dessa är representativa för hela året för det klimat och hustyp som används i testet och kan därför användas för att ranka system.

Två metoder
Studien visar också att man kan uppskatta funktionen för olika klimat och hus genom två olika metoder. Den första bygger på att datorsimulera ett helt system under olika förhållanden. Denna metod är beprövad med goda resultat men tar tid och kräver expertkunskap och är mer lämpad för forskning.

En enklare metod bygger på karakterisering av ett systems prestanda med en enkel ekvation. Denna innehåller ett dimensionslöst tal som beräknas utifrån solinstrålningen, husets värme- och varmvattenbehov samt solfångarens storlek. Metoden har dock stora osäkerheter och behöver vidareutvecklas för att kunna vara användbar.

Chris Bales bor i Falun. Sitt doktorsarbete i Installationsteknik har han utfört vid Centrum för solenergiforskning vid Högskolan Dalarna i Borlänge. Han disputerade vid Chalmers sektion för Sektion Väg och vattenbyggnad den 4 juni.

Arbetet med avhandlingen ”Combitest – a new test method for stores used in solar combisystems” har ingått i ett internationellt samarbete kring solvärmesystem inom International Energy Agency och testas och vidareutvecklas vid provningsinstitut i Schweiz och Holland. Forskningen har finansierats av FORMAS och Energimyndigheten.

Kontaktinformation
Mer information:
Chris Bales
Telefon: +4623778707
E-post: cba@du.se

Boken har titeln ”H.O.M.O – en helgonkalender”, där de fyra bokstäverna står för Helgon Och Martyrer Och vi andra. Tillsammans med fotografen Elisabeth Ohlson Wallin har Lars Gårdfeldt rest Europa runt och intervjuat och fotograferat homo-, bi- och transsexuella människor som idag lever sina liv på de platser där de medeltida helgonen levde. Några av de städer som duon har besökt är Minsk, Sarajevo, Paris och Rom.

Boken är en del av Lars Gårdfeldts avhandlingsarbete, som bland annat rymmer en analys av hur teologin kan konstrueras för att inkludera homo-, bi- och transsexuella.

– I denna del av avhandlingen studerar jag ett urval helgonlegender som alla har gemensamt att de skildrar helgon vars liv varit gränsöverskridande och annorlunda, berättar Lars Gårdfeldt.

– Jeanne D’Arc var till exempel en bondflicka som på 1400-talet iklädde sig vapenrustning, klippte sig i mansfrisyr, red i herrsadel och anförde den franska armén. Hennes liv liknar de liv som dagens transsexuella killar lever, det vill säga personer som fötts med kvinnokön men som identifierar sig som män. Jeanne D’Arc porträtteras i vår helgonkalender av tre killar som en gång föddes som flickor, men som nu är killar fullt ut.

Lars Gårdfeldt är född och uppvuxen i Värmland. Innan han kom till Karlstads universitet arbetade han som präst i Svenska kyrkan i Göteborg. Hans doktorsavhandling går under arbetsnamnet ”Mindervärdig eller likvärdig – teologiska förståelser av homosexuella” och beräknas vara klar om ett par år. I den kommer essäerna om helgonens liv och de personer som i kalendern porträtterar helgonen att kompletteras med en vetenskaplig analys. Avhandlingen innehåller även studier av den så kallade bota-homo-rörelsen, en kristen rörelse som föddes i USA för 30 år sedan och som kom till Sverige i mitten av 1990-talet.

Boken ”H.O.M.O – en helgonkalender” ges ut på Ordfronts förlag på måndag den 14 juni.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Gårdfeldt, tfn 0708-780 757, e-post lars.gardfeldt@kau.se

Fattigdomen omöjliggör sjukvård av den typ som låginkomstländer nu på vår inrådan försöker driva, säger Stefan Peterson från Karolinska Institutet om sin studie i dagens nummer av den vetenskapliga tidskriften Lancet.

Sjukvårdsorganisationen är uppbyggd på liknande sätt i världens alla länder. När vårt barn blir sjukt börjar vi med hemvård, sen går vi till vårdcentralen, och om barnet är mycket sjukt får vi akut remiss till sjukhuset. Men den ekonomiska nivån skiljer sig åt enormt. I Sverige lägger vi ner 15 000 kronor på offentlig sjukvård per person och år. Trehundra gånger mindre läggs på sjukvård per capita i Uganda, 50 kronor. Där är medelkostnaden för att vårda ett barn på sjukhus 11 dollar. Men en tredjedel av Ugandas befolkning lever på mindre än en dollar om dagen.

I denna miljö har Stefan Peterson, och kollegor från Makerere universitetet i Uganda, studerat hur föräldrar klarar av att få akut remiss från vårdcentralen till sjukhuset.

– De flesta föräldrar har inga möjligheter att betala medicin, resa och mat för att få sjukhusvård för sitt svårt sjuka barn, inte ens för vanliga sjukdomar som lunginflammation och malaria. De tvingas i stället att gå tillbaka till vårdcentralen, eller att söka sig till en mycket enkel privat klinik där risken att dö är stor, förklarar Stefan Peterson.

WHO, UNICEF, och Nationella Hälsoministerier har utvecklat riktlinjer för vilka barn som ska vårdas på vårdcentral och vilka som skall skickas till sjukhus. Men detta fungerar ofta inte i praktiken. De flesta barn vårdas i hemmet. Föräldrarna har ofta svårt att söka sig till vårdcentralen med sitt svårt sjuka barn. Sjukhusvård flera mil bort är inte att tänka på.

– Vi har förbättrat barnöverlevnaden i de fattigaste länderna med amning, vaccinationer, vätskeersättning för diarrésjukdomar och läskunniga mammor. Tyvärr har inte sjukvården lyckats förändra lunginflammation och malaria dödligheten, säger Stefan Peterson.

– Vi låtsas att sjukvården fungerar, men i praktiken finns ofta inte medicin mot malaria och penicillin på plats fast den bara kostar några kronor. Och nu säger vi att samma sjukvårdsapparat skall klara av att behandla AIDS. I praktiken är det mammans samspel med kiosken i byn där man kan köpa tvål, salt och tabletter som avgör kvalitén på barnsjukvården.

I en kommentar skriver the Lancet: “The findings … indicate massive gaps between evidence, global strategies, and practice … There could be few greater challenges for the future and relevance of global academic medicine than to work in partnership with ministries of health, service providers, local communities, and WHO to better understand these problems and implement and assess innovative solutions.”

Forskningen är genomförd i ett Sida-stött samarbete mellan Karolinska Institutet och Makerere universitetet, med länkar till hälsoministeriet i Uganda. Samarbetet engagerar femton forskare på Karolinska Institutet, deras handledarkollegor vid Makerere, 20 Ugandiska och fem svenska doktorander.

– Vi måste studera de största problemen som fattiga människor står inför, och inte leta efter nyckeln under gatlampan, där det oftast är enklast för oss forskare att arbeta, avslutar Stefan Peterson, som även är koordinator för universitetssamarbetet.

Kontaktinformation
För mer information och bilder kontakta: Med dr Stefan Peterson, Läkare på institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för internationell hälsa (IHCAR), Karolinska Institutet. Tel 070-446 07 87. E-post: stefan.peterson@phs.ki.se
eller Dr Jesca Nsungwa-Sabiiti, Child Health Division, Ministry of Health, Uganda Tel +256 77 50 90 63, e-post: jsabiiti@infocom.co.ug

På presseminariet ”Sjukskrivningsepidemin – vad ligger bakom och vad kan vi göra?” den 18:e juni presenterar hon tillsammans med tre andra ledande forskare de senaste rönen inom området.

– Läkare är utbildade i att grunda sina beslut på vetenskap och beprövad erfarenhet, men tyvärr är det inte alltid så när man tar beslut om sjukskrivning. Många läkare saknar framförallt kunskap om vilka positiva och negativa konsekvenser en sjukskrivning medför. Läkarutbildningen brister idag på det här området; både när det gäller bedömning av patientens arbetsförmåga, hur försäkringen är utformad, hur man skriver intyg och möjligheterna till samarbete med andra aktörer, fortsätter Kristina Alexanderson.

Karolinska Institutets nytillträdda rektor – Harriet Wallberg Henriksson – inleder och presenterar världsledande forskning om utmattningssyndrom, kraven på företag som vill förändra en negativ sjukskrivningstrend och den offentliga sektorns specifika problem.


Tid: Fredag 18 juni klockan 11 – 13.
Plats: Karolinska Institutet, Nobel Forum, Campus Solna


Möt ledande forskare på området:

Sjukskrivningspraxis inom sjukvården och försäkringskassan
Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring

Utmattningssyndrom
Marie Åsberg, professor i psykiatri

Hur kan den offentliga sektorn bli friskare?
Eva Vingård, professor, leg läkare och specialist i yrkesmedicin

Hur kan företagen botas?
Irene Jensen, professor i personskadeprevention, beteendevetare


Seminariet är kostnadsfritt och lättare lunch serveras.

Kontaktinformation
För anmälan och mer information:
Sabina Bossi, pressekreterare, tel 08-524 838 95, mail: sabina.bossi@admin.ki.se

Syftet med projektet är att öka tillgången till nutida politiskt källmaterial. I ett första steg ska man göra intervjuer som täcker in samtliga regeringar från Olof Palmes första regering 1969 till idag. På så sätt vill SHI lägga grunden till ett övergripande intervjuarkiv. De första intervjuerna beräknas komma igång hösten 2004.

Andra steget kommer att med erfarenheter från den första intervjuerna, bygga upp en kontinuerlig verksamhet med avskedsintervjuer med regeringsledamöter och centrala tjänstemän.

Utöver intervjuarbetet ska Oral-history projektet också

* Utveckla en vetenskaplig metodik som säkerställer intervjuernas vetenskapliga kvalitet

* Göra intervjuförberedelser, utforma ett brett faktaunderlag som berör den intervjuades kontaktnät, centrala händelser och frågor under den intervjuades aktiva politiska tid. Underlaget är till för såväl intervjuare som informanter.

* Bygga upp ett kontaktnät och samverkan med andra aktörer inom området, såväl forskare som verksamma inom arkivvärlden.

* Utvärdering av projektets resultat

* Sammanställa en metodik för framtida intervjuer

* Planera framtida verksamhet

Utöver kulturdepartementet har även Riksbankens jubileumsfond stött projektet.

Kontaktinformation
Projektansvarig vid Samtidshistoriska institutet är fil dr Ylva Waldemarson, ylva.waldemarson@sh.se. tfn 08-608 47 45

Dessa föreningar är skadliga för andningssystemet och är en stor orsak till arbetsrelaterad astma. Därför är det nödvändigt att ha kontroll på vilka halter som finns i luften på arbetsplatserna där det är risk för exponering. Detta görs idag bla med en provtagningsteknik som kallas impinger. Denna innehåller lösningsmedel vilket gör den något opraktiskt att bära. Isocyanaterna kan förekomma både i gasfas och på partiklar.

För att kunna studera en eventuell skillnad i hälsoeffekter mellan dessa två faser behöver man ha en provtagare som kan separera dessa faser vid provtagningssteget. En provtagare för detta ändamål, och som även saknar lösningsmedel, en så kallad denuder-provtagare, har Yvonne Nordqvist studerat i sin nyligen framlagda doktorsavhandling vid Institutionen för analytisk kemi, Stockholms universitet. Hon ha studerat både gasfas och partikelfas för några av de vanligast förekommande diisocyanaterna och med optimerat provtagningsflöde kan en korrekt fasseparation erhållas samt även en korrekt totalhalt. Så långt har de provtagna atmosfärerna genererats på laboratoriet, men resultaten ser lovande ut så en fortsättning med fältstudier är av stort intresse.

Doktorsavhandlingens titel: Development and evaluation of a denuder-filter system designed for sampling diisocyanate aerosols.

Yvonne Nordqvist kan nås på tfn 08-16 24 32

För behandling av karies, tandlossningssjukdomar och för att hålla bakterierna borta efter kirurgiska ingrepp i munnen används sedan länge klorhexidin. Det finns många studier som visar att klorhexidinet, som patienten sköljer munnen med, har goda antiplackeffekter. Men sedan en tid forskas även på ett nytt ämne, delmopinol, som inte finns ute på marknaden ännu. Det har många av klorhexidinets egenskaper, men fler fördelar, tror forskarna.

– Problemet med klorhexidin är att det är väldigt starkt och dödar alla bakterier i munnen. Det ger också fläckar på tänderna, så det kan inte användas under någon längre tid eller i förebyggande syfte. Delmopinol däremot har mildare egenskaper, berättar Liana Bastos Freitas-Fernandes.

SALIVEN UNIK HOS VARJE INDIVID
Liana Bastos Freitas-Fernandes är verksam på avdelningen för parodontologi, läran om tandlossningsjukdomar, på Odontologiska fakulteten på Malmö högskola och intresserar sig huvudsakligen för förebyggande tandvård. Det intresset tog henne till Sverige från hemlandet Brasilien för flera år sedan. Nu driver hon en privatklinik i Rio de Janeiro och arbetar på Universidade Veiga de Almeida, samtidigt som hon arbetat med sin avhandling i Malmö.

– Svensk tandvård och forskning är mer inriktad på förebyggande tandvård jämfört med andra länder så det var därför jag tyckte det var intressant att komma hit, berättar hon.
I sin doktorsavhandling har hon inriktat sig på att studera hur saliv interagerar med klorhexidin respektive delmopinol.

– Det intresserade mig varför patienter reagerar olika på de olika substanserna, varför det som fungerar bra på en patient har annorlunda effekt på en annan. Så jag kom att intressera mig för hur salivens sammansättning påverkar effekterna av behandlingen.
Salivens sammansättning är unik hos varje människa, på samma sätt som DNA eller ett fingeravtryck. Vetskapen om det öppnar vägarna för en mer individanpassad behandling, menar Liana Bastos Freitas-Fernandes.

– Vi är ännu bara i början av ett stort forskningsområde, både när det gäller delmopinol, men också salivsammansättningens betydelse vid behandling av tandsjukdomar. Jag vill gärna med min forskning hjälpa till att utveckla saliven till ett bra diagnostiskt verktyg. Det skulle öppna många möjligheter, men ännu återstår mycket, först och främst att börja inkludera saliven i kliniska studier, säger hon.

DELMOPINOL HAR FLER FÖRDELAR
Liana Bastos Freitas-Fernandes kommer i sin avhandling fram till att både klorhexidin och delmopinol interagerar med saliv, men att delmopinol, precis som hon trodde, har fler fördelar.
– Delmopinol löser bindningarna av bakterierna så att dessa lättare går att avlägsna, istället för att som klorhexidin döda alla bakterier. Dessutom kan det binda proteiner i saliven, precis som klorhexidin. Salivens sammansättning hos den enskilda individen och koncentrationen av klorhexidin eller delmopinol samspelar i bindandet av proteiner i munnen, vilket har betydelse för hur medlen bör doseras för olika patienter.

Delmopinol tycks också vara bättre när det gäller att reducera plack och karies och förebygga tandlossningsjukdomar. Eftersom det är mildare för munhålan än klorhexidin går det troligen dessutom att använda på mer regelbunden basis. Kanske kan delmopinol i framtiden ingå som ingrediens i tandkräm, till exempel. Så det finns gott hopp om att medlet kommer kunna förbättra möjligheterna i den förebyggande tandvården.

För mer information kontakta Liana Bastos Freitas-Fernandes, avdelningen för parodontologi, 040/665 85 52 eller e-mail liana@lab.uva.br.

Kontaktinformation
Avhandlingen kan beställas på avdelningen för parodontologi, Anita Toräng, 040/665 84 48.

Isen har borrats upp av forskare och tekniker från tio europeiska länder, däribland Sverige, inom ett samarbetsprojekt som pågått i åtta år. Analyser av isborrkärnor från inlandsisarna visar hur temperaturen har varierat med tiden, men också hur koncentrationen av gaser och partiklar i atmosfären har varierat.

De första analysresultaten slår fast att Jorden under de senaste 740 000 åren har genomgått åtta istider då klimatet har varit mycket kallare än idag. Istiderna har avbrutits av åtta varmare perioder (interglacialer). Under de senaste 400 000 åren har de varma perioderna haft ett klimat som liknar dagens. Innan dess var de varma perioderna svalare men de varade längre.

Forskarna kan nu dra paralleller med tidigare klimatförändringar. Utan människans inblandning borde dagens värmeperiod, som redan pågått i 12 000 år, fortsätta i åtminstone 15 000 år till.

Koldioxidhalten adrig tidigare så hög som idag
Nästa steg är att analysera luften i de små luftbubblorna i isen och se hur atmosfärens sammansättning av olika gaser har varierat. Preliminära analyser visar att koldioxidhalten under de senaste 440 000 åren aldrig har varit så hög som idag. Genom en ökad förståelse för vad som har drivit klimatet tidigare kommer forskarna att förbättra möjligheterna att förutsäga det framtida klimatet.

Borrningen vid Dome C är en del av det europeiska samarbetsprojektet EPICA (European Project for Ice Coring in Antarctica). Vid den avlägsna borrplatsen Dome C, över hundra mil från närmaste forskningsstation, har forskarlaget arbetat under ett par månader varje sommar i temperaturer ner till -40?C. I december 2004 fortsätter borrningen vid Dome C och målet är att nå ner till berggrunden. Det är bara 100 meter kvar att borra. Om allt går bra kommer forskarna att finna is som är över 900 000 år gammal i botten på inlandsisen.

Från Sverige har forskare från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet under ledning av docent Margareta Hansson deltagit i borrningarna i Antarktis. Vid institutionen pågår nu analyserna av den unika isen. Här koncentrerar man sig på att undersöka det som en gång var partiklar i atmosfären. Partiklarna påverkar klimatet och partikelhalterna har, liksom växthusgashalterna, varierat med tiden.

För mer information kontakta docent Margareta Hansson på telefon 08-674 78 65, 070-317 24 13 eller e-post margareta.hansson@natgeo.su.se


Det är på flera sätt en stor utmaning att arbeta i Antarktis. Dome C (75? 06’S, 123? 21’E) är en av de mest ogästvänliga platserna på Jorden, med en årsmedeltemperatur på -54?C. För att nå Dome C färdas forskarna tusentals kilometer över ändlösa vita vidder där snöstormar hör till vardagen.

Snytbaggen är den insekt som vållar skogsbruket störst ekonomisk skada, både i Sverige och stora delar av övriga Europa. Det moderna skogsbruket med stora avverkningar gynnar snytbaggen eftersom larverna lever i de färska stubbarna av framför allt tall och gran. De vuxna snytbaggarna flyger till färska hyggen på våren. Där lägger de ägg men orsakar också stor skada genom att äta av barken på nyplanterade plantor. Utan skyddsåtgärder kan upp till 90 procent av plantorna dö på grund av snytbaggeangrepp.

Före plantering av hyggena bereds marken maskinellt, så att jorden vänds och konkurrerande vegetation tas bort. Markberedning minskar även snytbaggens skadegörelse. Tidigare har man trott att det beror på att snytbaggar inte gärna går ut på vegetationsfria ytor. Niklas Björklund visar nu i sitt doktorsarbete vid SLU:s institution för entomologi att lika många snytbaggar kommer fram till plantor på kala ytor som på ytor med vegetation. Att plantor i markberedningsfläckar blir angripna i lägre grad förklaras istället med att snytbaggarna där har svårt att finna skydd i närheten av plantan.

Vegetation, pinnar, kottar och sprickor i marken kan användas som skydd av baggarna mot t.ex. insektsätande fåglar, kraftig solvärme och vind. Var skyddsmöjligheterna finns påverkar därför var snytbaggarna uppehåller sig och därmed vilka plantor som angrips. Dessa skyddsmöjligheter försvinner ofta vid markberedning.

Niklas Björklund visar att snytbaggar ofta söker skydd både över och under mark, särskilt om det blåser. När nya markberedningsmetoder utvecklas och planteringspunkten väljs bör man därför minimera möjligheterna för snytbaggar att hitta skydd i närheten av plantorna.

Det är fördelaktigt att sätta plantor i de sandhögar som skapas av markberedning och man bör undvika att plantera i gropar och fåror. Trots att snytbaggar är duktiga klättrare – de kan till och med gå upp och ner på en slät yta – visade de sig ha problem med att ta sig uppför svagt sluttande ytor av sand. Det beror på att de tappar fotfästet när sandkornen lossnar från ytan.

Niklas Björklund har utvecklat en ny typ av fälla, som fångar snytbaggar när de närmar sig en planta. Med hjälp av fällan visade han att synintrycket av plantan var minst lika viktigt som doften för att en snytbagge ska hitta en planta. Tidigare har bara doftens attraherande verkan varit känd.

Avhandlingen visar sammanfattningsvis, att en ökad kunskap om hur insekter finner sin föda, och vilka faktorer som påverkar deras ätande, kan leda till metoder för att minska skadorna i skogsbruket.

FM Niklas Björklund, institutionen för entomologi, SLU, försvarade fredagen den 28 maj 2004 kl. 9.30 sin avhandling för filosofie doktorsexamen med titeln: Movement Behaviour and Resource Tracking in the Pine Weevil (Hylobius abietis).

Opponent: Professor Kenneth Raffa, University of Wisconsin, Madison, USA

Plats: Hörsalen, Loftet, Ultuna

Kontaktinformation
För mer information: Niklas Björklund, 018-67 23 27, Niklas.Bjorklund@entom.slu.se

– Det är önskvärt och möjligt att EU har den grundläggande formen den har idag, men de demokratiska inslagen bör stärkas, anser han.

Kristian Sjövik anser att det finns ett behov av att öka kunskapen om förutsättningarna och hindren för en demokrati bortom nationalstatens gränser. Han har valt att studera EU eftersom det är den gränsöverskridande transnationella organisation som har kommit längst i sin utveckling.

– EU har i dagsläget klara demokratiska brister, säger Kristian Sjövik.

Han nämner bland annat att medborgarna har små möjligheter att utkräva ansvar av politikerna inom EU, att själva delta aktivt och att det finns brister i öppenheten.

Som Kristian Sjövik ser det finns det olika tänkbara utvecklingsvägar för EU. Han tror emellertid varken på en återgång till att nationalstaterna får större makt, eller på att EU utvecklas till ett Europas förenta stater. Han tror att EU:s utveckling har gått för långt för att makten ska kunna återföras till de enskilda staterna, men samtidigt tror han att stödet för nationalstaterna är så starkt att en federation inte är möjlig. Kristian Sjövik ser därför en flernivådemokrati, ett EU som kombinerar överstatlighet och mellanstatlighet, som det mest önskvärda.

Europeisk politisk identitet
Kristian Sjövik anser att medborgarna i EU i framtiden bör ha ett aktivt europeiskt medborgarskap med politiska rättigheter som garanterar dem mer direkt inflytande över EU:s institutioner och beslutsprocesser. På det sättet tror han att den politiska samhörigheten kan ökas och att en europeisk politisk identitet kan växa fram. Han tror inte att en europeisk identitet kan ersätta de nationella identiteterna, men att man kan ha flera olika identiteter.

– Den europeiska identiteten kan bygga på ett civilt medborgarskap istället för att vara en djupgående kulturell och etnisk identitet. EU-medborgarna behöver inte vifta med EU-flaggor och bara ha en europeisk identitet, säger Kristian Sjövik.

Europeiska partier
Kristian Sjövik anser att det är ett problem att debatten förs på nationell nivå istället för på europeisk nivå, eftersom debatten då ofta handlar om nationella frågor. Som exempel nämner han hur debatten inför Europaparlamentsvalet delvis handlar om huruvida Sverige ska vara med i EU.
Han tror att en lösning på problemet skulle kunna vara att ha europeiska partier.

– Det skulle åskådliggöra meningsskiljaktigheterna i Europaparlamentet, göra det lättare för medborgarna att utkräva ansvar för EU-politiken och det skulle kunna stimulera en mer gränsöverskridande debatt, säger Kristian Sjövik.

Två andra förslag till hur demokratin kan ökas inom EU är fler folkomröstningar och genomförandet av fördjupande opinionsundersökningar.

– Gemensamma folkomröstningar kan gynna medborgarnas delaktighet och höja kunskaps- och debattnivån, säger han.

En nackdel med folkomröstningar är att de kan verka blockerande och att medborgarna ofta är negativa till förändringar.

– Men man kan inte undvika folkomröstningar för att skydda systemet från medborgarna, säger han.

De fördjupade opinionsundersökningarna är inte tänkta att ha någon beslutande makt. Syftet med dem är istället att få igång en debatt och belysa frågan ordentligt. En medborgarpanel av det här slaget testades bland annat vid EMU-valet i Danmark. Debatten tv-sändes för att öka intresset för valet.

Konstruktiv ansats
Kristian Sjövik har två syften med sin avhandling. Det första är att öka kunskapen om demokratins begränsningar och möjligheter i en värld som allt mer präglas av globalisering och gränsöverskridande politisk verksamhet. Det andra syftet är att bidra till statsvetenskaplig forskning genom att visa hur en konstruktiv statsvetenskaplig demokratistudie kan motiveras och genomföras.

– Det är lite kontroversiellt i vissa statsvetenskapliga kretsar. Många skulle ha valt att jobba på ett annat sätt, säger han.
Han anser att samhällsvetenskapen inte bara bör bidra med förklarande kunskap utan också med att lyfta fram centrala värden och förslag på hur de kan uppnås. Men han betonar att det är viktigt att skilja på vanligt tyckande och vetenskap.

– Det jag har kommit fram till är diskussionspunkter. Forskare kan bidra till att klargöra debatten men de politiska besluten måste överlämnas åt medborgarna och deras politiska representanter, säger Kristian Sjövik.

Kristian Sjövik kommer inom kort att bli ämnesledare för ämnet statsvetenskap på Teknik och samhälle.

Tillsammans med Patrik Hall och Ylva Stubbergaard har han nyligen avslutat ett forskningsprojekt om medborgarnas demokratiska inflytande i Öresundsregionen. Nu närmast kommer han, i samarbete med sina statsvetarkollegor på Teknik och samhälle Karl Löfgren, Pauline Stoltz och Patrik Hall, att genomföra ett stort forskningsprojekt om svensk IT-politik.

Kristian Sjövik disputerade vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Kristian Sjövik på tfn 040-665 71 77 eller e-post kristian.sjovik@ts.mah.se.

Simulering är ofta att föredrag före provning eftersom det sparar tid.

Faktum är att behovet av provning ofta nämns som en av stötestenarna för mer användning av kompositer, blandmaterial, inom bilindustrin och speciellt gäller detta bärande strukturer.

– Om man ska simulera hållfasthet på en kompositstruktur behöver man ha en modell som beskriver hur materialet beter sig under belastning, säger doktoranden Magnus Oldenbo som disputerar den 14 juni med avhandlingen Anisotropy and non-linear effects in SMC composites – From material data to FE-simulation of structures.

Kompositmaterial är sammansatta av flera, mikroskopiskt skilda delar och enligt tidigare forskning modelleras sådana material antingen genom att man beskriver materialets ingående delar var för sig (mikromekanik) eller genom att man beskriver förändringar av materialets egenskaper (kontinuummekanik).

– I min avhandling har jag studerat elastiska och tidberoende, så kallat viskoelastiska, och skademekaniska egenskaper hos komposit med dessa respektive metoder. Kompositen i det här fallet är uppbyggd huvudsakligen med polyester och glasfiber som grund. Denna komposit används bland annat inom bilindustrin, bland annat i flera Volvo-modellers (V70, XC70 och XC90) bakluckor, säger Magnus Oldenbo.

Upplysningar: Magnus Oldenbo, tel. 031-325 69 24, moldenbo@volvocars.com eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se

Det är kontroversiellt hur patienter med prostatacancer som diagnostiseras i ett tidigt stadium skall behandlas. Flera studier har visat att bara en liten del av de patienter som har fått sin prostatacancer upptäckt tidigt blir sjuka och dör av sin sjukdom inom 10 till 15 år efter diagnos. Att då genomgå en operation och svår behandling med oönskade biverkningar kan diskuteras. Många patienter har dessutom en hög ålder då diagnosen ställs och avlider av andra sjukdomar innan en eventuell prostatacancer hinner utveckla sig. Istället för behandling följs patienten regelbundet för att snabbt upptäcka eventuell utveckling av cancern.

Nu har för första gången sjukdomsförloppet för tidigt upptäckt prostatacancer följts under en ytterligare längre tid, upp till 21 år. Den nya studien från Örebro universitetssjukhus och Karolinska Institutet visar att sannolikheten att sjukdomen ska ta ett mer aggressivt förlopp ökar med tiden efter första diagnos.

I studien följdes 223 patienter med tidigt upptäckt prostatacancer som inte behandlades med åtgärder vilka syftade att bota sjukdomen. De fick symtomlindrande hormonbehandling om sjukdomen utvecklades och detta medförde besvär. Av de 223 utvecklades sjukdomen allvarligt hos 39 patienter (17 procent) och i många fall efter mer än 15 år sedan sjukdomen upptäckts.

De nya resultaten talar för att tidigt insatt behandling kan vara motiverad för patienter med en ålder då de kan förväntas ha minst ytterligare femton år kvar att leva.

Publikation:
Natural history of early, localized prostate cancer
Johansson J-E, Andrén O, Andersson S-O, Dickman PW, Holmberg L, Magnusson A, Adami H-O.
JAMA 291, 9 juni 2004.

För mer information, kontakta:
Docent Jan-Erik Johansson, Örebro universitetssjukhus, tel. 019-602 1977, 070 671 6472 eller jan-erik.johansson@orebroll.se.
Professor Hans-Olov Adami, Karolinska Institutet, tel. 08-524 861 80, 070 562 6205 eller hans-olov.adami@meb.ki.se