Ska växthuseffekten minska krävs det att vi övergår till förnyelsebar energi. Trots det kommer olja och naturgas att vara viktiga lång tid framöver. Därför är det viktigt att avskilja och fånga in koldioxid vid förbränning. Det har gått att göra det här länge men kruxet har varit att få fram koldioxiden i ren form utan att kostnaden och förlusten i verkningsgrad blir stor.
Så här beskriver Anders Lyngfelt vad som hände den tolfte augusti 2003:
Tjugotvå minuter över fem hade reaktorsystemet uppnått driftstemperatur och ventilerna för naturgas öppnades.
Det var driftstarten för en helt ny förbränningsteknik för avskiljning av växthusgasen koldioxid. Metoden, som kallas chemical-looping combustion, är en förbränning i två steg.
Det var också sanningens minut för mer än fem års arbete på Chalmers – med sökande efter finansiering och lämpliga samarbetspartners, med utveckling av produktionsmetoder för de metalloxidpartiklar som används i processen, med tester av hundratals olika partiklar, med utveckling av lämpliga reaktorsystem och tester i kallmodell, och slutligen med två års intensivt arbete i EU-projektet GRACE.
Det bedrivs forskning i Japan, USA och Korea kring den här processen men ingen hade ännu testat om den fungerar i praktiken.
Så vad skulle hända? Skulle vårt reaktorsystem fungera? Skulle partiklarna klara miljön i reaktorerna med kemiska reaktioner, höga temperaturer och höga gashastigheter? Skulle partiklarna förlora reaktivitet, klumpa ihop sig eller malas ned av de höga gashastigheterna?
Efter mer än hundra timmars stabil drift med chemical-looping combustion konstaterade vi inte bara att processen fungerar, utan också att de syrebärande partiklar vi utvecklat klarar de tuffa förhållandena i reaktorerna.
Förbränningstekniken Chemical-looping combustion kan avskilja koldioxid från resten av rökgaserna. Processen innebär att metalloxidpartiklar används för att överföra syre från luft till ett gasformigt bränsle. I en luftreaktor oxideras metallen med luft. Då utvecklas värme och en rökgas i form av luft med minskad syrehalt som lämnar reaktorn. Metalloxiden förs till bränslereaktorn. Där reagerar den med bränslet varvid koldioxid och vatten bildas.
Vattnet kan enkelt avlägsnas genom kondensation. Det innebär att man får ren koldioxid utan någon dyr separationsprocess. Detta är möjligt eftersom man aldrig blandat förbränningsluften med bränslet.
Syftet med processen är att avskilja koldioxid, som är en växthusgas, till låg kostnad.
Chalmers prototyp för chemical-looping combustion har en effekt på 10 kW. Mer än 100 timmars drifttid har uppnåtts med samma partiklar utan någon tillsats av färska partiklar. Med de nickelbaserade partiklar som använts ger processen 99,5 procent omvandling av bränslet.
Det sker inget läckage mellan reaktorsystemen. Det innebär dels att 100 procent av koldioxiden kan avskiljas, och dels att det bör gå att få i stort sett ren koldioxid.
Partiklarna har varken förlorat hårdhet eller reaktivitet under de hundra timmarnas drift. Förlusten av fint material är mycket liten, mindre än en hundradels procent per timme. Det tyder på mycket lång livslängd för partiklarna och att kostnaden för partiklar till processen bör bli mycket låg, mindre än 10 kronor per ton infångad koldioxid.
Utvecklingen av processen ingår i GRACE-projektet. GRACE, Grangemouth Advanced CO2 Capture, är ett EU/CCP-finansierat forskningsprojekt lett av BP där vi samarbetat med Wiens tekniska högskola, CSIC-ICB i Zaragoza och Alstom Power Boilers.
Målet för projektet var att utveckla tekniken för användning på Grangemouth, ett raffinaderi i Scotland, som släpper ut mer än 4 miljoner ton koldioxid per år.
En tredjedel av alla koldioxidutsläpp kommer från stora kraftverk och tanken är att tekniken så småningom också skall kunna användas på sådana.
Kontaktinformation
Mer information:
Anders Lyngfelt, professor vid Institutionen för energiteknik vid Chalmers.
E-post:anly@entek.chalmers.se
Telefon: 031 772 1427
Vid en så kallad byggnadsfysikalisk dimensionering bestämmer man vilka material och vilken teknik som skall användas i byggnaden för att den skall uppfylla de krav man har på värme, luftfuktighet, luftströmning etc, såväl inne i byggnaden som i det omgivande skalet. För att kunna utföra en korrekt byggnadsfysikalisk dimensionering av en byggnad och de olika byggnadsdelarna krävs det att temperaturer och fukttillstånd kan beräknas. Dessa beror av klimatet som byggnaden omges av, hur konstruktionen är uppbyggd, samt tillståndet inomhus. Beräkningarna kan användas för att bedöma yttemperaturerna på väggar och golv, värmeförlusterna och inneklimatet.
Angela Sasic har utvecklat ett avancerat beräkningsverktyg (i programspråket Simulink) med vars hjälp beräkningar kan utföras för varierande byggnadsfysikaliska frågeställningar. Verktyget är uppbyggt av ett antal grafiska komponenter, lådor, som länkas samman och kommunicerar med varandra. Varje komponent representerar ett objekt – en vägg, ett fönster, en fläkt, ett värmeaggregat. Beräkningar som utförs i väggkomponenterna använder avancerad beskrivning av kopplad värme-, fukt- och luftströmning. Hur korrekta beräkningarna är har kontrollerats med hjälp av andra avancerade simuleringsprogram inom ett EU-projekt. Programverktyget har också visat sig fungera väl då det testades mot experimentella mätningar av temperatur- och fukttillstånd i ventilerade vindar utförda av SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.
Programmet kommer att ingå i ett redan existerande allmänt tillgängligt programbibliotek på Internet (www.ibpt.org), där forskare, forskarstuderande, studenter och konsulter har tillgång till beräkningsmoduler, som samtidigt genom sin konstruktion är lättanvända och öppna för insyn.
Programbiblioteket har utvecklats genom ett internationellt samarbete. Varje modul är uppbyggd av att antal undermoduler, som i sin tur är uppbyggda av ytterligare undermoduler, som kinesiska askar, vilkas struktur, fysik och matematiska modeller finns tillgängliga för användaren om så önskas. Detta utgör ett viktigt initiativ för ett systematiskt återanvändande av program, så att inte alla uppfinner hjulet om och om igen.
– Analys av byggnader och byggnadsdelar med hjälp av programbiblioteket sträcker sig över många tillämpningar, t ex fuktbalans för skiktad väggkonstruktion, klimatet på en kallvind eller i en krypgrund, energibalans för byggnader, fuktbuffringseffekter på inneklimatet, tillstånd i glasade fasadelement, etc. Listan på möjliga tillämpningar kan göras mycket lång. En van användare kan på en mycket kort tid bygga en simuleringsmodell för att studera konstruktionsalternativ och innovativa tekniska lösningar säger Angela Sasic.
Avhandlingen ”HAM-Tools An integrated Simulation Tool for Heat, Air and Moisture Transfer Analyses in Building Physics” försvarades vid en offentlig disputation på Chalmers den 25 maj.
Kontaktinformation
Mer information
Angela Sasic Kalagasidis, Institutionen för byggmadsteknologi, Chalmers, tel 031-772 1998,
e-post:Angela.Sasic@bt.chalmers.se
Akut intermittent porfyri (AIP) kallas ibland kameleontsjukan på grund av att patienterna kan ha skiftande symtom, alltifrån förstoppning och hjärtklappning till svåra smärttillstånd, förlamning och psykos. Sjukdomen kan vara dödlig och den behandling som finns idag består i huvudsak av lindring av de symtom som rubbningen orsakar.
Vid AIP är en gen skadad så att enzymet porfobilinogendeaminas (PBGD) produceras till halva mängden av det normala. Enzymets uppgift är att delta i uppbyggnaden av hem, ett ämne som bland annat har betydelse för blodets syretransport och för nedbrytningen av läkemedel och hormoner i levern. Minskad PBGD-aktivitet leder till hembrist samt till att två förstadier av hem, ALA och PBG, läcker ut från levern. Påverkan på nervsystemet kan bero på hembrist och/eller toxisk effekt av ALA och PBG.
Två behandlingsmetoder skulle kunna vara enzym- och genterapi. Annika Johansson har i sitt avhandlingsarbete vid Karolinska Institutet utvecklat dessa tekniker och undersökt dess kurativa potential. Enzymterapi innebär att man ersätter ett defekt enzym med en korrekt kopia. Genterapi innebär att en extra genkopia tillförs istället för en skadad gen.
Studierna av enzymterapi visade att en injektion av rekombinant PBGD-enzym minskade mängden av PBG i plasma och urin i en transgen AIP-musmodell. Däremot hade enzymbehandlingen ingen effekt på ALA.
När PBGD-genen tillförts med icke-virala vektorer kunde enzymet uttryckas i cellodlingar från en AIP-patient och en AIP-mus, vilket resulterade att PBGD-bristen och den följande biokemiska defekten korrigerades.
Som nästa steg i genterapiutvecklingen testades om den friska PBGD-genen kunde transporteras till levern på en transgen AIP-musmodell med hjälp av icke-virala vektorer. Detta genterapisystem visade sig dock vara otillräckligt. Därför utvecklades ett annat genterapisystem med rekombinanta adenovirala vektorer. Med detta system kunde PBGD-genen nå levern och korrigera PBGD-bristen. Detta förhindrade en ackumulering av både ALA och PBG, vilka istället metaboliserades vidare till hem på normalt sätt.
Sammanfattningsvis visar studierna att enzym- och genterapi har effekt på ALA och PBG, de toxiska metaboliter som ansamlas vid en akut porfyriattack. Nästa steg för enzymterapi är att testa den kliniskt på AIP-patienter, och för genterapi att utveckla vektorer som är mer applicerbara på människor, liksom att verifiera att levern är det enda målorganet. Förhoppningen är att dessa två behandlingsmöjligheter skall kunna förbättra livsvillkoren för patienter med AIP.
Avhandling:
New approaches for treatment of acute intermittent porphyria by enzyme substitution and gene therapy: Evaluation in vitro and in vivo
Författare:
Annika Johansson, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, tel 08-5858 2761 eller mail annika.johansson@labmed.ki.se
1900-talets genomgripande förnyelse av Stockholms city, med bland annat Sergels Torg, bör därför ses som en konsekvens av hela den samhällsförändring som moderniseringsprocessen kom att medföra.
Kulturgeografen Emelie Eriksson visar i sin avhandling vid Stockholms universitet hur en enskild aktörs biografi kan förstärka insikten om hur ett planeringsprojekt växer fram och förverkligas. Avhandlingen är därför till stor del en biografi över en av de huvudansvariga för planeringen av Sergels Torg och för cityförnyelsen som helhet – förre stadsplanechefen och stadsbyggnadsdirektören Torsten Westman – och förmedlar också dennes syn på planeringsprocessen och dess slutliga resultat.
För att också ge en bild av samhällsklimatet, med det stämningsläge som fanns under 1955-1973, har Emelie Eriksson följt den debatt som fördes om cityförnyelsen i en dagstidning och en facktidskrift, Dagens Nyheter respektive Arkitektur.
Emelie Eriksson belyser hur cityförnyelsen i stort drevs igenom i samförstånd. De nya perspektiven ger möjlighet att förstå det genomgripande projektets bärkraft och förverkligande.
Doktorsavhandlingens titel: Stockholm med modernismen i centrum. Cityomdaningen ur ett aktörs- och mediaperspektiv.
Disputationen äger rum måndag den 7 juni kl. 10.15 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är professor Kajsa Ellegård, Linköpings universitet.
Emelie Eriksson nås på telefon 08-16 48 53 (Kulturgeografiska institutionen, 106 91 Stockholm), 070-746 45 99 eller e-post Emelie.Eriksson@operamail.com
En viktig poäng i avhandlingen är att kvinnors religiösa engagemang inte kan förstås uteslutande som motstånd mot en manligt dominerad religiös tradition. Istället för att se kvinnor i första hand som offer för den pågående islamiseringen kan avhandlingen visa hur kvinnor, med hjälp av religiösa handlingar som t.ex. fasta och bön, aktivt formar en stark religiös identitet och en vilja att underkasta sig Guds vilja.
Det handlar om välutbildade kvinnor ur den växande medel- och övre medelklassen som i många fall väljer att lämna sina yrkeskarriärer bakom sig för att istället ägna mer tid åt religiösa studier. I sina studier utgår de i huvudsak från Koranen. Deras uttalade strävan är att bli religiösa personer och att leva sina liv i enlighet med Guds vilja. Konsekvenserna av en sådan strävan kan t.ex. vara att kvinnor accepterar polygama äktenskap. Men det kan också leda till att traditionella uppfattningar om manligt och kvinnligt ifrågasätts samt att kvinnor får, och ges, auktoritetspositioner inom den religiösa sfären. Genom denna process bidrar de samtidigt till att omforma religiösa diskurser och praktiker i det samhälle de lever i.
Materialet är insamlat under ett antropologiskt fältarbete i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur där författaren deltog i kvinnliga religiösa studiegrupper under ett års tid. Genom ett inifrånperspektiv på kvinnors religiösa praktik och studier undersöks vilken mening som dessa kvinnor själva tillskriver islam i sina liv.
Avhandlingens titel: Submitting to God: women´s Islamization in urban Malaysia
Avhandlingsförfattare:Sylva Frisk , tel. 031-139559(bost.), 031-773 4604(arb.)
e-post:sylva.frisk@sant.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Sharifa Zaleha Syed Hassan, Selangor, Malaysia
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 juni 2004 kl. 10.15, Sal 120, ”Världshuset”, Brogatan 4, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Doktorand Caroline Améens avhandling tar avstamp i att tidigare forskning visat att tillväxthormon ökar bildningen av blodfetter i levern, vilket kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Avhandlingen är baserad på djur- och cellstudier. Resultaten bekräftar att tillväxthormon ökar bildningen av blodfett i levern och visar ytterligare att detta kan motverkas med hjälp av insulin.
Vidare har Caroline Améen undersökt vilka gener i levern som kan ha betydelse för tillväxthormonets effekt på blodfettsproduktion. Samtliga undersökta gener av betydelse för bildning av fettsyra samt proteinet MTP, som är viktigt för sammansättningen av blodfetter i levern, ökade efter behandling med tillväxthormoner. I avhandlingen visas att sättet som tillväxthormon gavs till försöksdjuren var avgörande för effekten på dessa gener i levern. Dessa fynd kan hjälpa till att förklara varför honor har större produktion av blodfetter i levern än hannar och kan bidra till att förklara ökad blodfettsbildning vid så vitt skilda tillstånd som graviditet och typ 2-diabetes.
Caroline Améen har också studerat MTP i ett annat sammanhang än tillväxthormon. Hon visar att MTP ökade i mängd och aktivitet av en grupp läkemedel som används för att förbättra blodfetter, så kallade fibrater. Fyndet ger en ny syn på hur fibrater verkar på levern och kan bidra till att förstå varför de ger en gynnsam effekt på storleken av LDL-partiklar, det så kallade onda kolesterolet.
– amma fynd ger också en förklaringsmodell till varför fibrater, trots sina övriga verkningar i levern, inte leder till någon större effekt på den totala mängden av LDL-kolesterol i blodet, säger Caroline Améen.
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Caroline Améen, telefon: 031-342 26 46, e-post: caroline.ameen@wlab.gu.se
Handledare:
Professor Jan Oscarsson, telefon 031-342 29 13, e-post: jan.oscarsson@fysiologi.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för fysiologi och farmakologi, avdelningen för fysiologi/endokrinologi
Avhandlingens titel: Growth hormone and PPARα in the regulation of genes involved in hepatic lipid metabolism
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
I havens kustnära bottensediment samlas svårnedbrytbara miljögifter. Även miljögifter som släpps ut i luft och mark når förr eller senare våra hav via nederbörd och landavrinning. I vattnet binder gifterna till små partiklar och mikroalger som sedan sjunker ner till havsbottnen, där det finns en stor samling mikrober och ryggradslösa djur som alla livnär sig på sedimentet. I förgiftade sediment riskerar därför bottendjuren att ta upp miljögifter genom huden, från sin omgivning och via födan. Eftersom bottendjuren i sin tur utgör föda för fisk och skaldjur av kommersiellt intresse är denna biologiska länk mellan sediment och vattenorganismer avgörande för miljögifters spridning och giftverkan i hela näringsväven, där även människan är inkluderad.
Maria Granberg har undersökt miljögifterna PCB och PAH (polyklorerade bifenyler och polyaromatiska kolväten), som förekommer i stor mängd i marina sediment. PCB användes bland annat som tillsats i plaster och transformatorolja, men förbjöds på grund av dess breda och starka giftverkan. Eftersom PCB är mycket svårnedbrytbart förekommer giftet fortfarande i omlopp i naturen. PAH-föreningarna som studerats är cancerframkallande och bildas vid förbränning av fossila bränslen och avges därför i dag kontinuerligt till luften som kan föra gifterna långa distanser.
Forskningsresultaten visar att upp till fem gånger högre halter av PCB och PAH kan uppmätas i bottendjur när födokvaliteten hos det sedimenterade organiska materialet är hög jämfört med när den är låg. Anledningen är att bottendjuren märker att födan (det sedimenterade organiska materialet) är av hög kvalitet och därför äter fortare och mer av det giftiga sedimentet. Sedimentets födokvalitetet ökar normalt under vår och höst i samband med sedimentation av mikroalgsblomningar. Efter algblomningstider kan bottendjuren alltså förväntas ta upp stora mängder gift från sedimentet, vilka då också blir tillgängliga för organismer högre upp i näringskedjan.
Årstidsbunden sedimentation av organiskt material från algblomningar förekommer naturligt i haven, men mängden har ökat och sammansättningen ändrats i många havsområden till följd av övergödning.
Övergödning orsakar inte bara att havsdjur tar upp gifter snabbare, utan också att gifterna slutar att brytas ner. Kvaliteten på det organiska materialet avgör nämligen hur effektivt den mikrobiella nedbrytningen av PAH sker i sedimentet. Mikroberna som kan bryta ned PAH andas syre precis som människan. När organiskt material äts av mikrober förbrukas syre, och när kvaliteten på det organiska materialet är hög sker nedbrytningen så snabbt att syrebrist uppstår i sedimentet. Syrebristen medför att den mikrobiella nedbrytningen av PAH avstannar.
Pressmeddelandet finns även att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2004/maria_granberg.shtml
Maria Granberg, Kristinebergs marina forskningsstation disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Role of benthic organisms and sediment organic matter quality för the bioaccumulation and fate of organic contaminants”. Disputationen har ägt rum.
För mer information, kontakta:
Maria Granberg
Kristinebergs marina forskningsstation
Göteborgs universitet
Telefon: 0523-185 09
E-post: m.granberg@kmf.gu.se
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Majoriteten patienter med kranskärlssjukdom har en eller flera kända riskfaktorer förknippade med uppkomst och återinsjuknande av sjukdomen. En utvärdering av patienter som vårdades 1993 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset visade att hela 70 procent hade höga blodfettsnivåer, hög blodsockerhalt, högt blodtryck eller var rökare. Utvärderingen skedde efter att ett program införts för att försöka förbättra omhändertagandet av patienter med dessa riskfaktorer. Programmet innebar att patienterna erbjöds uppföljande besök hos sjuksköterska på hjärtmottagningen efter sjukhusvistelsen för att utvärdera sina riskfaktorer och diskutera vad patienterna själv kunde göra för att hålla sig friska.
En ny utvärdering av de kranskärlspatienter som vårdades på sjukhus mellan 1995 och 1996 visade att när ny kunskap från stora studier applicerades i vården sjönk blodfettshalten hos många patienter. Även om andelen rökande patienter sjönk märkbart över tiden visade studien att en tredjedel av dem som lades in på hjärtkliniken under åren 1995 till 1999 var rökare. Tre månader efter utskrivningen hade endast omkring hälften slutat röka. Utifrån tidigare sjukhistoria kunde de som hade ökad risk att fortsätta röka identifieras. Om patienten till exempel redan hade besvär med hjärtat och inte klarat av att sluta röka före insjuknandet var sannolikheten stor att han eller hon fortsatte röka även efter det nya insjuknandet. Studien visade också att knappt tio procent av dem som uppgett att de hade slutat röka i själva verket rökte, men inte vågade berätta det för sjukvårdspersonalen.
Avhandlingen visar att en betydande andel av kranskärlspatienterna har riskfaktorer förknippade med återinsjuknande som är möjliga att förändra. Från sjukvårdens sida kommer studien att leda till ett intensifierat omhändertagande och behandling av patienter med kranskärlssjukdom och en ökad satsning på tydligare information om värdet av den medicinska behandlingen. Studien innebär också en ökad satsning på motivation till patienterna att ta sina mediciner och att genomföra livsstilsförändringar som att sluta röka, motionera och äta mer hälsosam mat.
Avhandlingen är skriven av:
Leg sjuksköterska Mona From Attebring, telefon: 031-342 39 07,mobiltelefon: 0706-36 74 97, e-post: mona.attebring@vgregion.se
Huvudhandledare:
Docent Johan Herlitz, telefon: 031-342 34 85, e-post: johan.herlitz@hjl.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Evaluation of risk factor modification management in patients with coronary heart disease and patients experiences of secondary prevention
Avhandlingen försvaras den 3 juni 2004, klockan 9.00 i Stora Aulan, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Förtroende och tillit är nyckelfaktorer för ekonomiska transaktioner och relationer. Banker, försäkringsbolag och en mängd ekonomiska avtal skulle inte fungera utan en ömsesidig tillit mellan parterna. Vem skulle våga sätta in pengar eller betala försäkringspremier till företag som när som helst kan gå omkull eller bete sig bedrägligt? Vem skulle våga ta på sig och utföra uppdrag om man inte kan vara säker på att få betalt?
– För de flesta av oss är det självklart att det här fungerar, men så är det ju inte, säger Anders Holm, som blir först med att disputera i juridik vid Linköpings universitet, närmare bestämt rätt och rättsfilosofi.
Han har studerat framväxten av vad som kallas lojalitetsplikten, dvs de plikter som avtalsslutande parter har gentemot varandra även om de inte finns explicit angivna i avtalet eller i lagstiftningen. Sådana plikter kan vara informations- och upplysningsplikt, klargörandeplikt, tillsynsplikt, omsorgsplikt, tystnadsplikt och förbud mot konkurrerande verksamhet.
Flera svenska rättsfall under 1990-talet visar att de får en allt starkare ställning. En revisor ska exempelvis inte bara ge goda råd utan också varna för eventuella skattekonsekvenser som hans/hennes rådgivning kan medföra. En bank ska visa omsorg om en borgensman genom att informera denna om eventuella betalningssvårigheter hos den skuldsatte (gäldenären).
Men ska inte allt som avtalas stå i ett avtal? Får man inte skylla sig själv om man missat något?
– Jo, det skulle man kunna tycka, säger Anders Holm. Men i praktiken är det nästan omöjligt att täcka in alla tänkbara situationer i skriftligt avtal. Det uppstår ibland lägen som ingen har förutsett och där inget finns skrivet.
I gammal svensk juridisk tradition fick de avtalsslutande parterna skylla sig själva i sådana lägen. Anders Holm talar om en ”grosshandlarjuridik” som härskade på 1800-talet och som i praktiken var lika med den starkes rätt. Under 1900-talet har det här synsättet förändrats, med en allt mer komplicerad lagstiftning exempelvis när det gäller arbets- och miljörätt. Det har blivit uppenbart att lagar och avtal inte helt kan täcka in en komplicerad verklighet.
Lojalitetsplikten får också förstärkt skydd i den nya lag om förstärkt finansiell rådgivning till konsumenter som träder i kraft vid halvårsskiftet i år.
– Den lagen är ett tydligt uttryck för lojalitetsplikten, påpekar Anders Holm.
Anders Holm disputerar den 3 juni. Avhandlingen heter Den avtalsgrundande lojalitetsplikten – en allmän rättsprincip. Disputationen sker kl 10.00 i sal Planck, Fysikhuset, Campus Valla.
Kontaktinformation
Telefon till Anders Holm 013 – 28 58 61 eller 013 – 29 85 68. E-post: andho@eki.liu.se
– Denna avhandling är resultatet av en strävan att öka kunskapen om dessa patienter och den vård de får idag, för att härifrån kunna utveckla vården och i förlängningen förmå patienterna att sluta förgripa sig på barn säger Reet Sjögren. För att detta ska bli möjligt måste patienternas lidande ställas i centrum, eftersom vårdande utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv handlar om att lindra lidande. Att tala om patienterna i denna studie och deras lidande kan väcka motstånd, men är alltså ur ett vårdvetenskapligt perspektiv nödvändigt för att vårdandet skall uppnå sitt syfte.
I avhandlingen syns tydligt hur komplext patienternas lidande är. Samtidigt som de bejakar en ursprunglig längtan efter mänsklig och värdig gemenskap, är det de själva som förråder den. Avhandlingen visar också att vårdandet av dessa patienter är en utmanande kamp för vårdarna, där deras egna värderingar sätts på spel. Vårdare till de aktuella patienterna är i stort behov av sådan vårdvetenskaplig kunskap som bland annat stöder deras existentiella reflektioner. Dessutom behövs på de rättspsykiatriska avdelningarna en vårdande kultur som tillåts genomsyra både patient och vårdare, där även patienter som sexuellt förgripit sig på barn får stöd att hantera sitt lidande utan att förlora sin mänsklighet. Det framgår också tydligt i studien hur viktigt det är att möta och förstå ”annorlunda” livsvärldar; både för att förmå vårda ”annorlunda” patienter och för att ge samhället en möjlighet att förstå komplexiteten i ”annorlunda” patienters livsvärld.
Reet Sjögren är född 1945 och har arbetat som tandläkare i 20 år men är nu verksam som vårdutvecklingschef vid den Rättspsykiatriska vårdsektionen, Huddinge, Stockholms läns landsting.
Avhandlingen ”Att vårda på uppdrag kräver visdom. En studie om lidandet hos och vårdandet av patienter som sexuellt förgripit sig på barn” försvarades fredagen 28/5 2004. Opponent var docent Gunnar Karlsson, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare upplysningar kontakta Reet Sjögren på telefon: 08-585 85 641 eller e-post: reet.sjogren@slpo.sll.se.
Beställ avhandlingen från Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se.
Som underlag för överläkare Svante Henrikssons avhandling från Karolinska Institutet har flera delstudier om användningen av antidepressiva läkemedel genomförts i Jämtland. Förskrivningsmönster hos moderna och gamla antidepressiva läkemedel jämfördes och orsaken till förskrivningen och effekten av behandlingen undersöktes. Uttag av läkemedel inklusive antidepressiva som gjorts av självmordsfall och förekomsten i blodet hos dem av uttagna läkemedel analyserades. Förekomsten av depression i befolkningen kartlades med hjälp av enkäter och intervjuer och jämfördes med uttag av antidepressiva läkemedel.
Resultaten från delstudierna visade att 8 av 10 fall med moderna antidepressiva preparat hade fått dessa på grund av depression. De moderna antidepressiva hade bättre effekt än de gamla. Få, om ens några självmordsfall hade antidepressiv behandling när de dog. Bland befolkningen led 1 av 20 av depression, av dessa behandlades endast 1 av 4 med antidepressiva läkemedel.
Bakgrund
Behandlingskrävande depression drabbar var fjärde man och varannan kvinna någon gång under livet, få har sökt hjälp och om hjälp efterfrågats (oftast hos allmänläkare) så har depressionen sällan upptäckts och om den upptäckts har endast ett fåtal behandlats trots att effektiv läkemedelsbehandling funnits tillgänglig i 40 år. Med depression följer ökad risk för annan kroppslig sjuklighet och för tidig död. Uppemot 15 procent av de som drabbats av depression tar förr eller senare sitt liv.
Inspirerade av ett framgångsrikt utbildningsprojekt för läkare på Gotland startades ett liknande projekt i Jämtlands läns landsting 1995. Området valdes därför att där förskrevs mindre mängder antidepressiva läkemedel och fler personer tog sitt liv jämfört med riksgenomsnittet. 1995, när utbildningen startade, hade de moderna antidepressiva läkemedlen (SSRI) introducerats och användningen ökade dramatiskt i Jämtland men också i övriga Sverige. Denna ökning debatterades hos allmänhet och läkare, man frågade sig bland annat om naturliga livsproblem behandlades med läkemedel? Var det en överbehandling eller felbehandling av depressioner? Syftet med det aktuella forskningsprojektet blev att undersöka om den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel (framförallt SSRI) varit till fördel för behandlade deprimerade individer, om de som hade tagit sitt liv hade behandlats med antidepressiva samt hur ofta deprimerade verkligen får behandling.
Avhandling:
The treatment of depression in clinical practice. A public health perspective.
Författare:
Svante Henriksson, Institutionen Neurotec, Karolinska Institutet,
tel 08-587 313 00, 070 3055 456 eller mail svante.henriksson@telia.com
Disputation:
Fredag 4 juni 2004, kl. 9.00, Birkeaulan, Karolinska Universitetessjukhuset, Huddinge.
Detta är några av de saker som kommer att diskuteras under ett seminarium måndag den 7 juni med forskare från såväl Sverige som andra europeiska länder.
När det talas om nanovetenskap idag handlar det ofta om spektakulära tillämpningar – från framtida nya energikällor till smarta material och nanorobotar i kroppen. Men det finns också en rad etiska frågor som måste ställas kring nanoteknikens eventuella problem och möjligheter.
Hela programmet på: http://www.vr.se/aktuellt/index.asp?id=620&dok_id=6373
Forskarkonferensen om etiska aspekter på nano-teknik arrangeras av Vetenskapsrådet etikkommitté. Seminariet kommer att hållas på engelska.
Även representanter för medierna är välkomna att delta.
Datum & tid:
Måndag 7 juni, kl 9.00-17.00
(Gemensam lunch ingår.)
Plats:
Vetenskapsrådet, Regeringsgatan 56, Stockholm
Kontaktinformation
Anmälan och kontaktperson:
Björn Thomasson, sekreterare etikkommittén Vetenskapsrådet
Bjorn.Thomasson@vr.se, 08-546 44 314
Johan Elfs avhandling visar på att matematiska modeller är nödvändiga för att kunna resonera klart och tydligt om biokemiska processer inuti celler och hur de kan hjälpa oss att förstå mer om hur livet fungerar. Avhandlingen innehåller flera artiklar som fått internationell uppmärksamhet bland forskare. Tre upptäckter är av särskilt stor betydelse:
1. Den genetiska koden är inte så övertydlig som man tidigare trott.
Den använder 61 kodord för 20 aminosyror. Detta innebär att enskilda aminosyror kan kodas av flera olika kodord och det kan därför verka som att den genetiska koden innehåller överflödig information. Johan Elf visar hur den extra informationen används för att optimera cellens reglersystem. Upptäckten bygger på en matematisk modell som i en rad olika fall förklarar hur cellerna utnyttjar de synonyma kodorden, t ex så att de klarar ett byte mellan bra och dålig tillväxtmiljö (Elf et al. Science 2003).
2. Kopplade metabola flöden orsakar känslighet och fluktuationer.
Koncentrationerna av olika aminosyror är kopplade till varandra. Då produktion och konsumtion av aminosyror håller samma hastighet råder balans i systemet. En aminosyrakoncentration kan stiga medan en annan sjunker, utan att balansen ändras. Detta i kombination med att aminosyrorna bildas och konsumeras slumpmässigt gör att enskilda aminosyrors koncentration varierar kraftigt. Detta har bland annat konsekvenser för hur cellen reglerar genuttryck, och för noggrannheten i proteinsyntesen.
3. En ny metod för simulering av koncentrationsfluktuationer.
I avhandlingen beskrivs en ny algoritm som gör det praktiskt möjligt att simulera kemiska processer där man både tar hänsyn till att reaktioner är slumpmässiga händelser, och att diffusionen är så långsam att komponenterna i cellen inte hinner blandas ordentligt. Algoritmen har använts för att demonstrera hur egenskaparna för kemiska system som utgör grunden för biokemiskt minne, är beroende av cellens geometri.
Länk till abstract: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=4291>http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=4291
Johan Elf från institutionen för cell- och molekylärbiologi försvarar sin avhandling ”Intracellular flows and fluctuations”, fredagen 3 juni, kl. 10.00 i rum B41 på BMC.
Kontaktinformation
Han kan nås på 018-471 4032 eller via e-post Johan.Elf@icm.uu.se
Skolans uppdrag har, tillsammans med kunskapsförmedling, alltid varit att fostra den kommande generationen i enlighet med rådande samhälleliga värderingar. Under 1990 talet hamnade skolans fostrande uppgift och läroplanens demokratiska värderingar allt mer i förgrunden i den pedagogiska debatten. En rad olika nationella insatser riktades mot förskola och skola för att ge stöd till en fördjupad kunskap om, och möjlighet att utveckla, arbetet med skolans värdegrund.
I sin avhandling problematiserar Katarina Norberg relationen mellan läroplanens värdegrund, definierad på central nivå, och dess konkretisering på lokal nivå, det vill säga hur den gestaltas av pedagoger i den vardagliga praktiken. Avhandlingen visar att trots medvetet arbete med värdegrunden tenderar andra faktorer att styra pedagogers intuitiva handlande. I ett arbete präglat av samtidiga och oförutsägbara händelser påverkar istället individuella värderingar, kunskaper och erfarenheter pedagogers handlingar.
Norberg visar hur pedagoger lättare kan relatera konfliktfyllda situationer till moraliska dilemman jämfört med normaliserade händelser som utspelar sig i det tysta. Situationer som förstärker stereotypa könsroller och försvagar elevinflytande är exempel på handlingar som är normaliserade och således ej i överensstämmande med pedagogens uppdrag.
För att värdegrunden skall kunna förmedlas av samtliga aktörer i förskola och skola visar Norberg på betydelsen av att skapa utrymme för deliberativa samtal, det vill säga samtal som från olika perspektiv tolkar och konkretiserar hur värdegrunden skall gestaltas i praktiken. Norberg understryker vikten av att dessa samtal inte enbart förs mellan vuxna och barn utan att tid skapas för kritiska kollegiala diskussioner som utmanar individuella och kollektiva värderingar.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=273
Fredagen den 4:e juni försvarar Katarina Norberg, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The School as a Moral Arena. Constitutive values and deliberation in Swedish curriculum practice. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Norra Beteendevetarhusets hörsal. Fakultetsopponent är docent Pirjo Lahdenperä, Södertörns högskola.
Kontaktinformation
Katarina Norberg nås på:
Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 95 39
E-post: katarina.norberg@pedag.umu.se
I skuggan av de ofta uppmärksammade svåra erosionsproblemen i Etiopien pågår en annan form av markförstöring. Jordbruksmarkens bördighet avtar, även på marker med goda produktionsförutsättningar. Ensidiga odlingssystem och liten tillförsel av växtnäring bidrar till att åkermarkens förlust av näringsämnet kväve varje år är dubbelt så stor som tillförseln. Förlusten av kväve är nära knuten till en stadigt sjunkande humushalt. Femtio år efter uppodling av skogsmark har markens förråd av organiskt material sjunkit till 60 procent av den nivå som fanns i skogen. Mer än hälften av detta humusförråd kommer från den tidigare skogen. Bönderna kan odla och leva på det näringskapital som byggts upp av skogen i ungefär 30 år innan produktiviteten sjunker. Det är betydlig längre än i andra tropiska områden, men produktionssystemet är inte uthålligt på sikt.
Den minskande produktiviteten i jordbruket har tidigare kompenserats genom att man har avverkat skog och uppodlat ny mark. Den möjligheten är nu uttömd, eftersom det finns så små arealer skog kvar. Den sjunkande produktiviteten i det etiopiska jordbruket är ett hot både mot livsmedelsförsörjningen och mot landets unika biodiversitet. För att minska trycket mot de små resterna av kvarvarande skog och för att öka livsmedelsproduktionen måste det traditionella jordbruket utvecklas och bli mer produktivt. Bättre odlingssystem med varierade växtföljder, kompostering och ökat inslag av agroforestry* är möjliga vägar för att öka produktiviteten.
En lösning som kan bidra till att bevara den naturliga biodiversiteten kan vara att anlägga plantageskogar. Plantageskogar producerar brännved och virke, men kan också hjälpa till att återskapa biodiversitet. I skydd av de uppväxande träden gror de frön som finns kvar i marken från den naturskog som funnits på platsen tidigare. Frön sprids också in i plantageskogen med hjälp av fåglar. Om marken uppodlas försvinner fröbanken i marken med tiden. Sju år efter avskogning kom bara 6 procent av arterna i det grobara fröförrådet från den borttagna skogen. Efter 53 års uppodling fanns det inga arter från skogen kvar. Om man ska anlägga plantageskogar med målet att på sikt återskapa den naturliga skogen är det viktigt att välja rätt arter. Trädslag som släpper in mycket ljus ner till marken ger fler arter av koloniserande trädslag än arter som släpper in mindre ljus.
*samodling av träd och jordbruksgrödor
MSc Mulugeta Lemenih, vid institutionen för skoglig marklära, SLU (och Wondo Genet College of Forestry, Debub University, Awassa, Etiopien) försvarar fredagen den 4 juni kl. 13.00 sin doktorsavhandling Effects of land use changes on soil quality and native flora degradation and restoration in the highlands of Ethiopia. Implications for sustainable land management. Disputationen äger rum i Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är professor Klaus Katzensteiner, University of Natural Resources and Applied Life Sciences i Österrike.
Pressbilder: http://www.slu.se/aktuellt/pressbilder/2004/mulugeta_lemenih/index.html
Kontaktinformation
Mer information: Erik Karltun, 018-67 12 77, 070-690 12 77
E-post: Erik.Karltun@sml.slu.se
Klenbuterol är ett läkemedel som i Sverige används mot astma hos djur men som dessutom har en muskeluppbyggande effekt på kalvar. Medlet är förbjudet som tillväxtstimulerare i hela världen, eftersom det är toxiskt i mycket låga halter och har orsakat förgiftning hos människor som ätit kött från behandlade djur. I USA och flera andra länder är det dock tillåtet att använda vissa andra preparat (tillväxthormoner, eller ämnen med liknande verkan) för att stimulera tillväxten hos djur i livsmedelsproduktion. All sådan användning är förbjuden inom EU, framför allt för att vi vill ha säkra livsmedel men också av djuretiska skäl.
Varje år kontrollerar Livsmedelsverket både svenskt och importerat kött för att se om det innehåller tillväxtstimulerande ämnen. Som komplement till kontroller på slakterier görs också kontroller under uppfödning, för att illegal användning ska kunna upptäckas på ett så tidigt stadium som möjligt. På levande djur tas oftast urinprov, men det är också möjligt att testa blodprov eller hår. Annette Johansson har nu utvecklat en ny typ av snabbtester för klenbuterol och ett antal närbesläktade ämnen. I testerna använder man antikroppar mot det ämne man vill spåra och en optisk biosensor* från Uppsalaföretaget Biacore.
I urin går det i regel att hitta positiva prover under tiden djuret behandlas och en vecka framåt. Den nya biosensormetoden för urin har visat sig vara mycket effektiv, och den används för närvarande i Livsmedelsverkets offentliga kontroll för analys av både klenbuterol och andra s.k. beta-agonister. Den antikropp som används i urinmetoden fångar nämligen också upp ämnen som salbutamol, mabuterol och brombuterol. Det går att hitta halter på 1 mikrogram per liter urin eller lägre av dessa beta-agonister. För att kunna analysera så låga halter var Annette Johansson tvungen att utveckla en ny uppreningsmetod, där samma antikroppar används för upprening och analys i biosensorn.
I hår lagras flera ämnen in, och det är möjligt att hitta rester av till exempel beta-agonister upp till flera månader efter behandling. I hår var det möjligt att upptäcka koncentrationer ner till 10 mikrogram per kilo.
* Biosensorn kan sägas bestå av tre komponenter: antikroppar från djur mot det ämne man vill testa, ett chip med en guldyta som ”impregnerats” med ämnet i fråga och en detektor. Analysen görs sedan i två steg. Först tillsätts antikroppar i det prov man vill testa (t.ex. ett urinprov). Om provet innehåller ämnet binds molekylerna till antikroppar. I nästa steg utsätts guldchipet för blandningen av prov och antikroppar. Om antikropparna redan är uppbundna kommer de inte att fastna på chipets yta, men om det inte finns något av det sökta ämnet i provet kommer antikropparna i stället att bindas till chipet. Hur mycket antikroppar som binds in kan avläsas direkt med en särskild detektor och därigenom beräknas halten av det sökta ämnet i provet. Samma guldchip kan användas till hundratals analyser.
Fil kand Annette Johansson, vid institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarade fredagen den 28 maj kl. 09.15 sin doktorsavhandling Immunosensor methods for drug residue control of food. Assay design and sample matrix effects. Fakultetsopponent var Assistant Professor Aldert Bergwerff från Utrecht University i Nederländerna.
Pressbilder: http://www.slu.se/aktuellt/pressbilder/2004/annette_johansson/index.html
Kontaktinformation
Mer information: Annette Johansson, 018-17 55 00
E-post: ajoh@slv.se
