Världens korallrev är i kris. Det behövs en ny typ av forskning och naturvård för att korallreven inte ska förändras till oigenkännlighet. Det skriver Carl Folke och Magnus Nyström, verksamma vid Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet, tillsammans med David Bellwood och Terry Hughes från Australien i senaste numret av Nature. Forskarna och naturvården måste bland annat hitta nya mått på revens ”hälsa”. Det viktiga är vilken funktion de olika arterna har. Hittills har allt för mycket fokus legat på hur stor del av reven som är täckta av koraller och att räkna fisk- och korallarter.
”Det är ungefär som en stad. Om befolkningen skulle minska med, säg, 10 % skulle staden säkert fortsätta att fungera ungefär som förut. Men om staden förlorar alla sina renhållningsarbetare, poliser, läkare eller brandmän, då skulle hela staden kollapsa. Vilken typ av jobb som arterna utför är alltså viktigare än det faktiska antalet”, säger studiens försteförfattare David Bellwood.
En viktig funktion i korallreven är betning av alger, som bland annat fiskar och sjöborrar står för. Eftersom olika arter är olika känsliga för störningar ökar sannolikheten att en viktig funktion finns kvar efter en störning om det finns många arter inom varje funktionell grupp, d v s inom grupper av organismer som har en liknande funktion. Om någon art slås ut finns det andra som kan ta över.
Forskargruppen lanserar begreppet resiliens (buffertkapacitet) som det man inom forskning och naturvård bör rikta in sig på att bevara. Resiliens är korallrevens förmåga att klara av miljöförändringar och naturliga störningar. Det handlar både om förmågan att stå emot en störning, som t ex en storm, och att återhämta sig efteråt. Det här nya perspektivet behövs för att förbereda korallreven för framtida miljö- och klimatförändringar som ingen med exakthet kan förutsäga.
Det har visat sig att många korallrev förlorat sin resiliens och allt mer sällan återhämtar sig efter t ex en kraftig storm. Istället hamnar de ofta i ett annat jämviktsläge där alger tar över och blir helt dominerande. Överfiske är en av orsakerna. Särskilt allvarligt är det när mängden betande fiskar minskar. Den nya studien visar att det blivit ett allt större tryck på just den typen av algätande fiskar, t ex papegojfiskar. En slutsats är att de fiskarter som är mest eftertraktade på restaurangerna också är de mest centrala för att korallreven ska fortsätta att fungera. Här går alltså inte ekologi och ekonomi ihop. Priset på fisken speglar inte deras viktiga roll på reven.
För att bevara viktiga funktioner på reven, som betning av alger, behövs det bland annat många fler marina reservat där fiskar och andra organismer kan föröka sig i fred. Det gynnar dessutom fisket i närliggande områden. Men enbart reservat räcker inte, skriver forskarna. Även rev som ligger utanför reservaten måste skötas med funktionella grupper och resiliens i fokus.
Utan detta nytänkande kommer korallreven att fortsätta att förändras i grunden, med omfattande sociala och ekonomiska effekter som följd. Miljontals människor, främst i fattiga länder, är beroende av korallreven för sin försörjning. De förser bland annat människor med mat; skyddar kuster från eroderande vågor; lockar till sig lönande turism och förser läkemedelsindustrin med råmaterial till mediciner.
Kontaktperson: Professor Carl Folke, Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet, telefon 08-16 42 17, calle@ecology.su.se
Fåglar överlistar mördarsnigeln!
Den fruktade mördarsnigeln har hittills inte haft några naturliga fiender i vårt land. Men kanske kan det vara på väg att ändras. Iakttagelser finns som visar hur koltrastar lärt sig att överlista de slemmiga sniglarna och lagt dem till sin meny.
Mer information:
Jan Hagnell, Göteborgs universitet, 031-7733666, 0706-531288, jan.hagnell@zool.gu.se
Mer giftalger under soliga somrar.
Övergödning behöver inte vara den enda orsaken till att vi får giftalger i våra vatten. Solen spelar troligen också in. Forskning vid Göteborgs universitet visar att ett stort antal giftiga alger tål höga halter av UV-strålning, medan många ofarliga alger dukar under när solen skiner för starkt. Giftalgerna får en konkurrensfördel och förökar sig på
bekostnad av de harmlösa – och för ekosystemet viktiga – algerna. Flertalet av de alger som tål stark sol kan tillverka UV-absorberande ämnen.
Skyddsmekanismerna fungerar ungefär på samma sätt som när vår hud blir brun. Ett exempel är den giftiga s k katthårsalgen (Nodularia spumigena) som blommar i Östersjön sommartid. Denna blågrönalg (som egentligen inte är en alg utan en cyanobakterie) producerar extra mycket solskydd då den utsätts för UVB-strålning och växer
t om bättre om den exponeras för UVB-strålning jämfört om den skyddas från densamma.
Mer information:
Angela Wulff, Göteborgs universitet, 031-7732628, 0521-222124, angela.wulff@marbot.gu.se
Skvattram och rölleka kan skydda mot fästingar
Ett forskarlag från KTH och Uppsala universitet undersöker vanliga sommarblomster för att se om de innehåller substanser som kan vara verksamma mot fästingar och mygg. Hittills har forskarna hittat en mängd intressanta ämnen som i olika kombinationer verkar ha skyddseffekt.
Just nu pågår fälttester med ett antal substanser som vi indentiferat hos renfana, en art i familjen korgblommiga växter. Vi kan idag inte publicera namnet på substansen men vi arbetar på att hitta lämpliga formuleringar för att den ska kunna användas mer generellt.
Mer information:
Anna Karin Borg Karlson, KTH, 08-7908449, 0739-681255, akbk@kth.se www.orgchem.kth.se/Groups/Eko/Index.html
Även Thomas Jaensons forskargrupp undersöker om det går att använda växter och preparat från växter som fästing- och myggavvisande medel. Forskningen bedrivs i samarbete med KTH på lab och i fält i Sverige samt i fält i Västafrika.
Thomas Jaenson har dessutom kartlagt hur borrelia sprids och visat att näbbmöss och smågnagare är mycket värre smittobärare än rådjur. I ett annat projekt försöker han och andra forskare ta reda på om fästingens snabba spridning norröver beror på klimatförändringar eller om vi enbart kan skylla på rådjuren. För några år sedan visade han att
impregnerade myggnät mer än halverade malaria-frekvensen hos barn i Västafrika. Han har även forskat på tsetse-flugor som sprider sömnsjuka i Afrika och på blodsugande skinnbaggar som sprider Chagas sjukdom i Latinamerika.
Mer information:
Thomas Jaenson, Uppsala universitet, 018-47164 72, 018-321178,
thomas.jaenson@ebc.uu.se.
Jordgubbar för allergiker
Kli i munnen och ont i magen drabbar många allergiker när de äter jordgubbar. I en studie som Formas finansierar har forskarna hittat ett protein i jordgubbar som kan ge allergi. Kanske går det att hitta en jordgubbssort med låg halt av proteinet för allergiker.
Mer information:
Cecilia Emanuelsson, 046-222 48 72, 070-223 60 61
Cecilia.Emanuelsson@biokem.lu.se
Kontaktinformation
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Tid: 4 – 8 augusti
Plats: Aula Magna, Frescati
Konferensen har tre huvudteman, som förberetts med var sin antologi med bidrag av forskare aktiva inom respektive fält och som kommer att diskuteras under en sammanträdesdag vardera:
• Dödens kultur- och mentalitetshistoria
• Jorden runt igen – nya bidrag till en gammal globalhistoria
• Det nya Norden efter Napoleon.
Därutöver bjuder konferensens program på 8 halvdagsteman, 13 rundbordssamtal, 22 fristående föredrag och 7 projektpresentationer.
Ämnen sträcker sig från antiken (Expansion og kolonisering i den antika världen) till det sena 1900-talets historia (t.ex. Nordic Development Assistance since 1945 och Historia ur ett queerperspektiv? Nya perspektiv på homohistoria, heterosexualitet och våld).
Det rika utbudet presenteras i historikermötets programhäfte, som kan hämtas hem från nätet www.historia.su.se/historikermotet eller beställas per e-post eller telefon (se nedan).
Media är välkomna
Media som vill bevaka konferensens föredrag och diskussioner skall förhandsanmäla sig till Nordiska historikermötets sekretariat, tfn 08-674 71 18 eller via e-post nhm2004@historia.su.se
Närmare information
lämnas av projektsekreteraren Bo Eriksson Janbrink, tfn 08-674 71 18 eller e-post nhm2004@historia.su.se
Historikermötet står öppet för alla intresserade. För hela konferensen (inkl. konferenstryck, luncher och deltagande i de sociala kvällsarrangemangen) är priset 1.400 kr; den som är intresserad av att bara lyssna till enstaka föredrag kommer att kunna lösa dagbiljett.
Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Örebro universitet har av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) beviljats en miljon kronor till studien ”Allmänhet, expertis och deliberation”.
Frågan väcks hur olika typer av krav ska vägas samman i sökandet efter denna plats. I studien kommer Rolf Lidskog och hans forskarkollegor undersöka i vad mån och på vilket sätt allmänheten involveras i detta arbete, det vill säga mötet mellan allmänhet och expertis i beslutsprocessen om etablering av ett kärnavfallsförvar.
– Hur söker man förena säkerhet och demokrati, säger Rolf Lidskog. Ambitionen att involvera lokalbefolkning, miljöorganisationer och en bredare allmänhet i miljöbedömningsprocessen, hur fungerar den när det samtidigt finns etablerade vetenskapliga metoder att bedöma riskerna med ett kärnavfallsförvar? På vilket sätt kan en lokalbefolkning bidra med kunskaper om den lokala miljön i en planeringsprocess som genomsyras av tekniskt komplicerade frågor? Kort sagt – vad finns det att samråda om och vilken betydelse kan dessa samråd och diskussioner ha för att skapa en trovärdig riskhantering och institutionell trovärdighet.
Studien kommer utifrån redan gjord forskning att analysera de samråds- och beslutsprocesser som skapades i förstudiekommunerna. Syftet är här att undersöka i vad mån och på vilket sätt allmänheten involverades i förstudiearbetet; vilka frågor som diskuterades mellan SKB och allmänhet; samt på vilket sätt lokala aktörers kunskap togs tillvara i förstudieprocessen.
Huvudfokus för studien är dock de pågående platsundersökningarna i Oskarshamn och Östhammar, där intervjuer och deltagandeobservation genomförs och – tillsammans med skriftligt material – analyseras med syfte att skapa kunskap om hur allmänhetens och experters olika förståelse och bedömningar hanteras i samråds- och beslutsprocesser.
Pressbilder finns på följande adress: http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#lidskog
Kontaktinformation
Rolf Lidskog, telefon 019-30 32 72, e-post rolf.lidskog@sam.oru.se.
Forskningen leds av professor Catharina Svanborg, som i tidskriftsartikeln har Lotta Gustafsson, Anki Mossberg, Irene Leijonhufvud och Annika Aronson som medförfattare. Forskargruppen kallar det aktuella proteinet till HAMLET, Human Alfa-lactalbumin Made LEthal to Tumor Cells, vilket betecknar bröstmjölksproteinet i den speciella veckningsformen och i kombination med en fettsyra.
HAMLET har visat sig vara ofarligt för friska kroppsceller men kan däremot snabbt döda tumörceller genom att få dem att begå apoptos, programmerad celldöd. Proteinet har visat sig kunna ta sig in i tumörcellernas kärna och angripa de ämnen som håller ihop dess DNA. Detta är en fördel jämfört med de mekanismer som används av andra celldödande substanser, som tumörcellerna ofta har bättre möjligheter att stå emot.
Lundagruppens protein har testats i provrörsförsök på över 40 olika cancerformer – tumörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar, tarm m m, samt melanom, leukemier och hjärntumörer. Det har också provats i djurförsök på en sorts allvarliga hjärntumörer kallade glioblastom. Resultatet var positivt: de HAMLET-behandlade råttornas tumörer krympte och djuren levde längre. Man fann inte heller några skadliga bieffekter av behandlingen.
De försök på människor som nu publicerats i NEJM gällde 40 patienter med vårtor. Vanliga vårtor är en godartad tumörform, men vårtor i kvinnors underliv har större medicinsk betydelse eftersom de ökar risken för sterilitet och livmoderhalscancer.
I studiens första fas krympte vårtorna med tre fjärdedelar hos alla de 20 patienter som fått HAMLET-behandling på huden, medan bara 3 av 20 kontrollpatienter med placebobehandling såg sina vårtor minskade. I studiens andra fas fick alla deltagande patienter HAMLET, och 83 procent var helt av med sina vårtor vid en uppföljning två år senare.
I bröstmjölken hos en ammande kvinna finns det aktuella proteinet inte i HAMLET-form utan i sin normala veckningsform. Lundaforskarna tror att HAMLET, dvs den ovanligare veckningsformen samman med den fettsyra som bibehåller veckningen, bildas först i det ammade barnets mag-tarmkanal. Där finns hos ett spädbarn mängder av nybildade celler, och proteinets uppgift kan vara att utrota felaktiga exemplar som skulle ha kunnat utvecklas till tumörceller.
Catharina Svanborg träffas på 046-17 39 72, Catharina.Svanborg@mig.lu.se. Artikeln i NEJM finns på http://content.nejm.org. För mer om HAMLET, se även www.lu.se/info/lumPDF/lum0404.pdf, sid 32-33.
Konsortiet består av nitton olika akademiska institut och bioteknikföretag, och inkluderar två forskargrupper vid Karolinska Institutet ledda av docenterna Galina Selivanova, Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, och Staffan Strömblad, Institutionen för Laboratoriemedicin. Konsortiets forskning baseras främst på tumörsuppressorn p53, och hur p53 sätts ur spel under tumörutveckling av olika modulatorer vilket leder till att tumörcellerna kan växa och överleva. Forskningen syftar till att specifikt kunna döda cancerceller genom att påverka p53s modulatorer så att p53 aktiveras och baserat på detta utveckla ny behandling för olika cancerformer.
-Vi har kommit till en kunskapsnivå där vi på allvar kan omsätta den molekylära kunskapen om cancer till att utveckla nya behandlingsmetoder riktade mot enskilda nyckelmolekyler, till exempel p53. Det känns mycket stimulerande att få arbeta med detta projekt i ett forskarnätverk som innehåller ett flertal absolut världsledande cancerforskare, säger Staffan Strömblad.
Projektet koordineras från Italien.
Projekttitel:
Manipulating tumor suppression: a key to improve cancer treatment.
Kontaktinformation
Staffan Strömblad, Institutionen för Laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Tel: 08-585 81032, E-post: Staffan.Stromblad@labmed.ki.se.
De frågorna berör oss alla: som anhöriga, som anställda i äldreomsorgen, som åldrande.
I den här boken ger några av Sveriges främsta demensforskare sina svar. Boken är en lättillgänglig kunskapsöversikt som sammanfattar den senaste forskningen på flera områden, skriven av vetenskapsjournalisten Sara Bergqvist Månsson. Här kan du också läsa mer om hur en demensutredning går till och hur gruppboendet Villa Cederschiöld praktiserar tankarna på ett värdigt bemötande – in i det sista.
Boken riktar sig till alla som intresserar sig för aktuell forskning om mild glömska, demens, Alzheimers sjukdom och vad som kan göras för att skapa mer värdiga livsvillkor för de drabbade och anhöriga.
Något är annorlunda! är den femte skriften i FAS serie
populärvetenskapliga kunskapsöversikter.
Boken kan beställas på tel. 0150-78 880 eller på FAS hemsida: www.fas.forskning.se/publikationer_ny/
Pressbild för fri publicering finns på
FAS hemsida: www.fas.forskning.se/pressinformation
Kontaktinformation
Mer information och recensionsexemplar, kontakta:
Bodil Gustavsson, FAS,
e-post: bg@fas.forskning.se
tel. 08-775 40 96
Bartonellabakterier infekterar både vilda och tama djur och är vanligt förekommande hos katter, hundar, möss, ekorrar, rådjur och älgar och sprids med hjälp av löss, loppor och fästingar. Jägare och andra personer som ofta kommer i kontakt med djurblod visar förhöjda antikroppshalter mot dessa bakterier som man misstänker ligger bakom den mystiska orienterarsjukan.
En av de sjukdomsframkallande bartonellabakterierna ger skyttegravsfeber, en sjukdom som infekterade miljoner soldater under första världskriget och som sprids med den mänskliga kroppslusen. En annan bartonellabakterie förökar sig i blodet hos tama och vilda kattdjur och orsakar den så kallade kattklösarsjukan hos människan. Båda bakterierna kan ge tumörliknande hudskador hos människor med nedsatt immunförsvar.
Nu har Andersson och hennes forskargrupp bestämt hela arvsmassan för dessa två bakterier. Man har tidigare trott att sjukdomsframkallande bakterier skiljer sig från ofarliga bakterier genom att de bär på speciellt farliga gener, så kallade virulensgener. Men Uppsalagruppen som har jämfört bartonellabakterierna med sina ofarliga släktingar har visat att de för människan farligaste bakterierna är de som har den minsta arvsmassan. Dessutom har man upptäckt att bakterier som alternerar mellan två eller fler djurvärdar har större arvsmassa och fler gener än de bakterier som har specialiserat sig på att infektera människor.
Resultaten kan förklara varför de flesta sjukdomsframkallande bakterier inte är mänskliga specialister utan har en eller fler naturliga djurvärdar som inte drabbas av några sjukdomssymptom.
De goda nyheterna är att bakterier i det långa loppet oftast utvecklar symbiotiska förhållanden med sina djurvärdar. De dåliga nyheterna är att sjukdomsframkallande bakterier mycket lätt kan utvecklas från ofarliga bakterier genom att de förlorar de kontrollgener som styr infektionsprocessen.
– En bakterie som lever i jorden och hämtar sin näring från växtrötter behöver hundratals fler kontrollgener än den bakterie som orsakar sjukdom och död hos människan.
– Det är som med mänskliga samhällen, om två eller fler länder skall kunna samexistera och ha utbyten med varandra utan att orsaka någon skada måste det finnas ett gediget regelverk. Att bara gå in i ett land och förstöra kräver inga avancerade kontrollmekanismer, säger Andersson.
De nya resultaten presenteras i två artiklar som båda publiceras i det senaste numret av tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, USA.
Kontaktperson: Siv Andersson, 018-471 43 79, eller via e-post: Siv.Andersson@ebc.uu.se
– Vi är mycket nöjda med utvärderingen som visar att Skogforsk är en kostnadseffektiv och välskött forskningsorganisation med kompetent ledning och välmotiverade och kunniga medarbetare, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av staten genom Formas och skogsnäringen.
Målet med den Formasinitierade utvärderingen har varit att granska forskningens vetenskapliga kvalitet och sektorsrelevans åren 2001 till 2003. Expertpanelen som utvärderat Skogforsk har i detalj granskat publikationsnivån och menar att organisationens mål t o m överträffats på vissa områden. Forskning och utveckling utförs inom tre områden, skogsodlingsmaterial, skogsskötsel och råvaruförsörjning, och expertpanelen anser att organisationens mål inom det pågående fyraåriga ramprogrammet väl uppnåtts på alla dessa tre områden.
Skogen är en av Sveriges mest värdefulla tillgångar och betydelsefull för landets välvärd. Tillämpad FoU krävs för att garantera att produktions- och miljömål uppfylls och för ett uthålligt skogsbruk. Skogspolitiska mål behöver understödjas av högkvalitativ forskning och Skogforsk svarar för större delen av dessa behov.
– Skogforsks forskning har stor betydelse för den svenska skogsnäringen och är enligt vår bedömning oumbärlig för landet, säger expertpanelens ordförande professor Risto Seppälä, Metla, Finland. Finansiering av den forskning som Skogforsk utför är en bra investering för framtiden.
Kontaktinformation
Läs hela utvärderingen och expertgruppens rekommendationer till Formas och SkogForsk: http://www.formas.se/docs/Utvarderingar/Skogforsk.pdf
För mer information var god kontakta: Hans-Örjan Nohrstedt, 08-775 40 16, hans-orjan.nohrstedt@formas.se
En av de mest aktuella miljöfrågorna är klimatförändringen som sker då jordens medeltemperatur gradvis stiger. En stor del av dagens politiska diskussion handlar om hur man ska få ner utsläppen av växthusgaser. Även om detta arbete är viktigt, är situationen den att samhället samtidigt måste förbereda sig på klimatförändringar. Enligt FN kan en fortsatt temperaturökning inte hindras och därför behövs kunskaper om hur natur och samhälle påverkas och om behovet av anpassningsåtgärder. Parallellt med arbetet med att motverka ökningen av växthuseffekten måste länder därför förbereda sig för ett förändrat klimat. Detta är fallet även för Sverige, och ett förändrat klimat kommer att utgöra en stor utmaning för svenska städer och kommuner.
Lidskog ska studera svenska kommuners arbete med att utveckla åtgärder för att anpassa sig till en förväntad klimatförändring.
-Politiker och myndigheter med ansvar för kommunal planering ställs i dag inför att de på vissa områden måste fatta beslut och agera under kunskapsosäkerhet, säger Rolf Lidskog. Samtidigt ställs krav på ett breddat deltagande i beslutsprocesser. Hur agerar kommunen i en situation där stora värden kan stå på spel samtidigt som det finns kunskapsosäkerhet om åtgärdernas relevans och konsekvenser? Hur arbetar man för att få medborgare, frivilligrörelser, intresseorganisationer och näringsliv delaktiga och aktiva i arbetet? Hur arbetar man för att sprida erfarenhet och kompetens till andra kommuner och städer?
Pressbilder finns på följande adress: http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#lidskog
Kontaktinformation
Rolf Lidskog, telefon 019-30 32 72, e-post rolf.lidskog@sam.oru.se.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Sjukdomen tros bland annat orsakas av att så kallade senila plack bildas. Senila plack består huvudsakligen av anhopningar av peptiden ß-amyloid, som är en kemisk förening av aminosyror. ß-amyloidpeptider bildas vid ämnesomsättning av APP, amyloid prekursor protein. I sällsynta fall debuterar Alzheimers sjukdom tidigt i livet. Dessa personer lider av en ärftlig form av Alzheimers sjukdom. I denna patientgrupp har forskare funnit att sjukdomen orsakas av genmutationer. Mutationerna uppstår på genen för APP, samt i två andra gener förknippade med APP:s ämnesomsättning.
Den vanligaste formen av Alzheimers sjukdom är påtagligt åldersrelaterad. Många Alzheimerforskare tror att en störning i APP:s ämnesomsättning medför ökad bildning av ß-amyloid. Teorin är endast baserad på ärftliga former av Alzheimers. Fil mag Annika Olsson har därför i sin avhandling främst arbetat med att öka kunskapen om APP:s ämnesomsättning vid åldersrelaterad Alzheimers.
Biokemiska förändringar i hjärnan hos levande människor kan studeras genom analys av ryggmärgsvätskan. I Annika Olssons studie har metoder utvecklats för att kunna analysera två APP-produkter i ryggmärgsvätskan. Hennes resultat tyder på att APP:s ämnesomsättning inte är förändrad hos dem med åldersrelaterad Alzheimers sjukdom.
Skallskador har visat sig öka risken för Alzheimers sjukdom. I avhandlingen visas att såväl ß-amyloidpeptider som APP-produkter ökade i ryggmärgsvätskan dagarna efter en skallskada, vilket tyder på att APP:s ämnesomsättning kan förändras efter en skallskada. Ökade halter av ß-amyloid i hjärnan efter skallskada motsvarades inte av ökade halter av ß-amyloid i ett blodprov från patienterna. Därför verkar analyser av ryggmärgsvätska bättre spegla vad som sker i hjärnan och är därmed att föredra vid diagnos och studier av Alzheimers sjukdom.
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Annika Olsson, telefon: 031-343 24 41, e-post: annika.olsson@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Kaj Blennow, telefon 031-343 17 91, e-post: kaj.blennow@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Evaluation of amyloid precursor protein and ß-amyloid as biomarkers for Alzheimer’s disease.
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Detta är den andra gemensamma utlysningen och vi är mycket nöjda med samarbetet, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare. 40 av 148 sökande beviljades bidrag, dvs cirka 27 procent, vilket är en relativt hög beviljningsgrad.
Denna utlysning har främst inriktats på människors hälsa, miljöpåverkan och resursanvändningen i bygg- och fastighetssektorn. Områden som särskilt prioriteras är miljö- och kretslopp, energianvändning i byggnader, bygg- och förvaltningsprocesser, IT-stöd i processen samt byggherren som förändringsagent.
Staten satsar totalt 62 miljoner kronor genom Formas fördelat på tre år dvs 2004-2006, och medverkande parter inom bygg- och fastighetssektorn bidrar med samfinansiering i lika stor utsträckning. Vid den första utlysningen beviljades 14 projekt.
Fortsättningen av Formas insatsområden Byggherre med kunden i fokus, Elanvändning i bebyggelsen samt Miljö- och kretslopp i byggande och förvaltning i en etapp två, ingick också i den andra utlysningen.
Läs pressmeddelanden om ett par av de intressanta forskningsprojekt som beviljats bidrag:
Ny forskning om hög energianvändning i Bo01-husen
www.formas.se/docs/Pressmeddelanden/pressmeddelande88.html
Ny, enkel och billig metod för att konvertera eluppvärmda hus
www.formas.se/docs/Pressmeddelanden/pressmeddelande87.html
Hela listan på de projekt som beviljats medel på Formas styrelsemöte 2004-06-17:
Fördelat på ämnesområde:
www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004.pdf
Fördelad på ort/stad:
www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004ort.pdf
Kontaktinformation
Jan Sandelin, forskningssekreterare, 08-775 40 24, jan.sandelin@formas.se
Emilie von Essen, presschef, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
– Även om historien om Gammalsvenskby är allmänt känd har det forskats väldigt lite kring den, säger David Gaunt, professor i historia vid Beegs.
– Syftet med resan är i första hand att se på dokumentationen i de ryska och ukrainska arkiven, källor som aldrig tidigare använts för studiet av Gammalsvenskby. Detta öppnar för helt nya perspektiv på svenskar som minoritet inom det ryska imperiet, fortsätter David Gaunt.
Framförallt finns det ytterst lite dokumenterat om Gammalsvenskby (Starosjvedskaja på ryska) efter det att praktisk taget alla svensktalande utvandrade till Sverige 1929 på flykt undan sovjetstaten. Men redan efter några år återvände ändå ett par hundra till sin hemby och ännu idag har flera hundra i folkräkningen uppgivit att deras etniska tillhörighet är ”svensk”. Även om förmodligen bara ett fåtal talar svenska.
– Dokumenten hittades av en tillfällighet när ryska och tyska forskare letade efter material om de tyska bosättningarna som också finns i den här delen av Ukraina, säger David Gaunt.
I augusti reser tio svenska, ryska och ukrainska forskare från fem universitet till städerna Odessa, Kherson och till Zmejovka, vid floden Dnepr, som Gammalsvenskby idag är en del av.
– Detta är en första rekognoseringstur där vi inte kommer att hinna gå igenom allt material som finns, berättar David Gaunt.
Efter resan planerar man en konferens där materialet ska presenteras. Dessutom räknar man med att publicera både en antologi om de svenska immigranterna i Ukraina och en sammanställning över de arkivmaterial man gått igenom.
På sikt kan den på många sätt fantastiska historien om den 222 år gamla svenska kolonien bli föremål för flera avhandlingar inom ramen för forskarskolan Beegs.
Kolonien bildades av utflyttad bondebefolkning från svenskspråkiga Dagö då Katarina den stora ville kolonisera och odla upp territorier Ryssland erövrat från Turkiet.
The Baltic and East European Graduate School (Beegs): Ett 40-tal forskarstuderande, från Sverige och andra länder, inom flera olika ämnen genomför här sin utbildning där huvudintresset, som namnet antyder, ligger på Östersjöområdet och Östeuropa. Beegs finansieras med medel från Östersjöstiftelsen. Se www.sh.se/beegs.
Kontaktinformation
Professor David Gaunt
Tfn 08-608 41 47
David.gaunt@sh.se
Neuroblastom är en icke-ärftlig tumör i nervsystemet som främst drabbar barn under två år. I Sverige drabbas årligen mellan 15 och 20 barn. Symtomen varierar stort. Från inga alls ett svårt sjukt barn som är mycket påverkat av sin sjukdom. De elakartade tumörerna har en stor spridning och är extremt svårbehandlade. Genetiska och biologiska faktorer verkar vara av stor betydelse för både hur sjukdomen sprids och kan behandlas.
En tumör kan uppstå på två olika sätt; antingen genom att för många celler bildas eller genom minskad naturlig celldöd, det vill säga att för få celler dör. I fil mag Frida Abels avhandling visas att elakartade tumörer från barn har en obalans i den process som utför naturlig celldöd. Denna obalans minskar det naturliga borttagandet av förändrade celler i kroppen vilket gör att en tumör kan växa. Frida Abel har kartlagt ett område på första kromosomen, en kromosom som påverkar överlevnad hos barn med neuroblastom. Hon fann förändringar i en gen som ingår i den process som utför naturlig celldöd och genens normala funktion, som är att trycka ner tumörutvecklingen, kan störas av dessa genetiska förändringar.
I avhandlingen visas också en genetisk förändring som spår överlevnadsprognosen hos barn med neuroblastom. Studien omfattade tumörer från 48 drabbade barn. Runt 65 procent av dem uppvisade en eller två kopior för mycket av en bit av sjuttonde kromosomen och studien visar att det är den främst förekommande genetiska förändringen i neuroblastom. Förändringen på kromosomen är kopplad till dålig överlevnadsprognos.
De allra flesta barn med neuroblastom behandlas idag med hjälp av operation, strålning och cellgiftsbehandling. Kartläggningen av gener, som i Frida Abels avhandling, är av betydelse för att förstå hur tumörer utvecklas. Kartläggningar av denna typ kommer med all sannolikhet i framtiden kunna skapa mer specifika och individuella behandlingar med färre biverkningar.
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Frida Abel, telefon: 031-343 52 43 alt. 031-343 54 64, mobiltelefon: 070-769 77 22, e-post: frida.abel@clingen.gu.se
Handledare:
Docent Tommy Martinsson, telefon: 031-343 48 03, e-post: tommy.martinsson@clingen.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för pediatrik och enheten för klinisk genetik
Avhandlingens titel: Genetic studies of neuroblastoma with emphasis on the apoptotic pathway
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Våra riktade utlysningar inom olika forskningsområden har medfört att variationen på projekten som får bidrag är stor. Det ger en bild av hur omfattande och dynamiskt Formas forskningsområde är, säger Lisa Sennerby Forsse, Formas huvudsekreterare.
Av de 53 miljoner kronor som delas ut under perioden 2004-2007 går 23 miljoner till ekologisk produktion samt 10 miljoner till vardera områdena miljötoxikologi, klimat och marin miljö.
Läs pressmeddelanden om flera intressanta forskningsprojekt:
som alla finns på Formas hemsida adress
http://www.formas.se/docs/Pressmeddelanden/pressmeddelande103.html
MILJÖTOXIKOLOGI
Små doser PCB och bromerade flamskyddsmedel på nyfödda kan leda till hyperaktivitet
Fosterhjärnan känslig för miljögifter
Håkäring – en pigghaj full med miljögifter – eller vådan av att vara högst upp i näringskedjan
MARIN MILJÖ
Hur miljögifter sprids från plankton till människa
Vitaminbrist i Östersjön en orsak till obalansen i ekosystemet?
Ny forskning om kemisk mångfald i marina svampdjur
Ny forskning om torskens lekplatser
EKOLOGISK PRODUKTION
Behöver vi avla fram särskilda ekokor?
Nytt vaccin mot lungmask
Kan enbart ekologiskt foder leda till sämre hälsa hos mjölkkor?
Nytt sätt att bekämpa inälvsparasiter hos får
KLIMAT
Huvuddelen av projekten handlar om kolbalansen i skogen. De områden som utlysning fokuserats på är växthusgasbalanser för olika ekosystem, effekter av klimatförändringar på olika ekosystems struktur och funktion, effekter av klimatförändringar på samhällets infrastruktur, behov av anpassningsåtgärder inom areella näringar och samhällsbyggande.
Exempel på projekt inom denna utlysning är:
Växthuseffekten och klimatförändringar ställer högre krav på infrastrukturen.
Hela listan på de som beviljats medel finner du på vår hemsida adress:
Fördelat på ämnesområde:
www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004.pdf
Fördelad på ort/stad
www.formas.se/docs/Beslutstyrelsemotetjuni2004ort.pdf
Kontaktinformation
Hans-Örjan Nohrstedt, Formas programchef tel 08-775 40 16
Emilie von Essen, Formas presschef, 08-775 40 38, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Daniel Kallós får priset för sitt mångåriga opinionsbildande arbete för att nationellt och internationellt öka förståelsen för behovet av forskning och forskarutbildning i nära anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet.
Daniel Kallós har genom sitt arbete, som ingen annan före honom, bidragit till att stärka förutsättningarna för läraryrkets och lärarutbildningens forskningsanknytning. Hans arbete har haft stor utbildningspolitisk betydelse. Både nationellt och internationellt framhålls i dag den skol- och lärarutbildningsanknutna forskningen som ett angeläget forskningsområde av stor betydelse för det moderna kunskapssamhällets fortsatta utveckling.
Fridtjuv Bergpriset är på 50 000 kronor. Pristagaren utses av en jury bestående av representanter för lärarutbildningarna i landet samt företrädare för Lärarförbundet.
Priset kommer att delas ut vid Umeå universitets årshögtid den 30 oktober 2004.
Kontaktinformation
Daniel Kallós nås på:
Tel: 090 – 14 16 17
E-post: daniel.kallos@educ.umu.se
