För att få det keramiska materialet tåligt behövs ett bra grundmaterial, t.ex. aluminiumoxid, som sedan behöver förstärkas – och det är här ”morrhåren” eller whiskers som de kallas kommer in. Denna materialkombination kallas en keramisk komposit. Whiskers är små nålformiga oorganiska fibrer som fungerar ungefär som armeringsjärn i betong. Den stora skillnaden är att vi här rör oss i en väldigt liten skala (miljondels meter).
Mats Carlsson beskriver i sin nyligen framlagda avhandling i oorganisk kemi vid Stockholms universitet dels syntes av några nya whiskersmaterial och dels framställning av keramiska kompositer. Synteserna har skett vid hög temperatur (1000 – 1800?C) med en teknik som kallas VLS (Vapour-Liquid-Solid). Här reduceras oxider med hjälp av kolpulver, och i närvaro av salt och en liten mängd metall kan man sedan få whiskersbildning. De whiskersmaterial som beskrivs är (Ti,Ta,Nb)C,N, TiB2, B4C och (La,Ce)B6.
Dessa whiskers (förutom (La,Ce)B6) har testats i keramiska kompositer och jämförts med liknande material med andra former och storlekar. Kompositerna har framställts genom att först blanda materialen på ett kontrollerat sätt och sedan kompaktera materialet bland annat med SPS (Spark-Plasma-Sintering). Under högt tryck värms här provet till temperaturer upp till 1800?C genom att kraftiga strömpulser skickas genom det. Ut kommer den färdiga kompositen som har karakteriserats genom bl a mekanisk provning. Det visade sig att whiskerna fungerade väl som förstärkningsmaterial för aluminiumoxid.
De här materialen får nog vänta på att agera skärverktyg, istället har försöken gett mycket information om hur tillväxtprocessen för whiskers går till och också hur just de här aktuella blandningarna klarar olika tester – och det är ett steg på vägen.
Doktorsavhandlingens titel: Preparation and characterisation of refractory whiskers and selected alumina composites.
Mats Carlsson kan nås på e-post carlsson.mats@bredband.net
Stroke, eller slaganfall, är ett stort hälsoproblem som bara i Sverige drabbar ca 30 000 individer varje år. Ofta finns bestående symtom som förlamningar, känselbortfall och störningar i minne och inlärning. De flesta patienter upplever en spontan förbättring under de första månaderna efter insjuknandet, något som kan förstärkas genom rehabilitering, inte minst via vård på särskilda strokeenheter. Vad som orsakar den förbättrade återhämtningen är inte helt klarlagt, men troligen kan frisk vävnad utanför det skadade hjärnområdet delvis ta över det skadade områdets funktion. Ökad kunskap om de bakomliggande neurobiologiska mekanismerna kan öppna nya möjligheter för behandling av strokepatienter.
De experimentella studierna i avhandlingen visar att återhämtningen av störningar i både motoriken och minnet kan förbättras genom rehabilitering i en mer stimulerande, s.k. berikad miljö. Vissa molekylära budbärare (NGFI-A och NGFI-B) har tidigare visat sig vara viktiga för hjärnans anpassningsförmåga (plasticitet) och för att bilda långtidsminnen. Ett stort antal andra signalmolekyler har undersökts med s.k. microarray-teknik för att fastlägga om de är kopplade till den förbättrade återhämtningen efter rehabilitering i berikad miljö.
Avhandlingen bidrar med kunskaper om vilka mekanismer som ligger bakom den förbättrade återhämtningen som ses i experimentella situationer med en stimulerande miljö efter stroke. Resultaten kan förhoppningsvis bidra med kunskaper som kan leda fram till nya behandlingsformer för att förbättra återhämtning efter stroke hos människa, t ex genom att kombinera en optimal rehabiliteringsmiljö med läkemedel som kan förstärka hjärnans plasticitet.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten medicin, och har titeln The effect of enriched environment on gene expression and stroke recovery. Svensk titel: Effekten av berikad miljö på genuttryck och återhämtning efter stroke.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Peter Eriksson, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Göteborgs Universitet.
Kontaktinformation
Annica Rönnbäck finns på enheten för medicin, tel 090-785 13 26, e- post: annica@acc.umu.se
Xenon-mätningar används som ett verktyg för att upptäcka och analysera kärnvapenprovsprängningar och är ett led i övervakningen av det internationella provstoppsavtalet som har undertecknats av ca 170 stater. Vid en kärnvapenprovsprängning frigörs stora mängder energi och hundratals olika grundämnesisotoper med olika kemiska egenskaper. Xenon är en ädelgas vilket innebär att den snabbt fördelas i atmosfären och kan detekteras långt ifrån den plats där utsläppet skedde. Genom att mäta kvoter av olika xenonisotoper kan man avgöra om utsläppet kommer från en snabb process (kärnvapensprängning) eller en långsam (kärnkraft, sjukhus mm).
Cecilia Johansson har inom ramen för xenon-projektet utfört datorsimuleringar av ett detektorsystem för automatisk insamling och analys av radioaktivt xenon. Systemet har byggts av Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och är stationerat på Spetsbergen. Eftersom det i allmänhet inte förekommer mätbara mängder av alla de intressanta xenonisotoperna i atmosfären har hon genom datorberäkningar simulerat detektorns respons på ett verkligt utsläpp.
Den andra delen av avhandlingen handlar om experimentella mätningar av spridningsreaktioner mellan neutroner och protoner (np-spridning) och har utförts vid The Svedberglaboratoriet i Uppsala. Neutroner och protoner är de kärnpartiklar som bygger upp alla grundämnen, och kraften mellan dem är av grundläggande intresse för hur hela periodiska systemet är uppbyggt. Np-reaktionen används också som måttstock för andra neutroninducerade kärnreaktioner så dess absoluta värde är viktigt för många tillämpningar inom exempelvis kärnkraft, medicinsk teknik, elektronik eller dosimetri.
Länk till spikbladet: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=4279
Namn: Cecilia Johansson
Institution: Institutionen för neutronforskning
Avhandlingens titel: High-sensitivity radioactive xenon monitoring and high-accuracy neutron-proton scattering measurements.
Opponent: Professor Allena Opper, Dept. of Physics and Astronomy, Ohio University.
Plats och tid för disputation: Fredagen 4 juni, kl. 13.15 i Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet.
Kontaktinformation
Cecilia Johansson kan nås på 0705-50 85 12 eller via e-post Cecilia.Johansson@tsl.uu.se
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) drabbar främst äldre människor och är den vanligaste formen av leukemi hos vuxna i västvärlden; ca 400-500 personer insjuknar med KLL varje år i Sverige. Sjukdomsförloppet kan variera mellan olika personer; vissa patienter kan leva länge med sjukdomen utan behandling medan andra dör snabbt trots behandling. Tyvärr har det länge saknats bra prognostiska verktyg för att tidigt förutspå ett aggressivare sjukdomsförlopp hos en patient. För drygt fyra år sedan publicerades nya fynd som visade att KLL kunde delas in i två nästintill lika stora grupper utifrån om immunglobulin-genen hade genomgått vissa genförändringar (s.k. somatisk hypermutation).
Gerard Tobin har använt detta prognosverktyg i flera av de studier som ingår i avhandlingen och har kunnat bekräfta dess nytta i att kliniskt förutspå prognos. Han och forskargruppen har också kunnat identifiera nya undergrupper av KLL utifrån frekvensen av genförändringar inom immunoglobulin-genen.
Vidare har man undersökt genuttrycken hos 265 KLL-patienter och resultaten tyder på att antigen (av okänd sort) eventuellt kan vara involverad vid utveckling av sjukdomen. På senare tid har man nämligen upptäckt att KLL-celler använder vissa segment inom immunoglobulin-genen, s.k. variabla gensegment, i större utsträckning än förväntat. Detta har tolkats som ett tecken på att något, exempelvis kroppsegna antigen eller mikroorganismer, påverkar friska vita blodkroppar till ökad celldelning och därmed ökar risken för leukemi. Hos de 265 undersökta KLL-patienterna visade sig också vissa variabla gensegment oftare användes (var ”påslagna”) och dessutom såg immunoglobulin-genen nästan identisk ut inom den grupp av KLL-patienter (ca 11%) som uttrycker ett särskilt av dessa segment, V3-21. Denna grupp visade sig ha sämre prognos än förväntat. I en annan studie av 346 KLL-patienter upptäcktes ytterligare sex liknande grupper. Dessa helt nya data tyder på att det finns ett flertal undergrupper där man kan tänka sig att mikroorganismer eller något annat som patienten varit utsatt för varit involverat vid leukemiuppkomsten.
Namn: Gerard Tobin
Avhandlingens titel: Immunoglobulin Gene Analysis in Chronic Lymphocytic Leukemia: Characterization of New Prognostic and Biological Subsets
Institution: Institutionen för genetik och patologi
Opponent: Professor Nicholas Chiorazzi, University School of Medicine, New York
Disputationen äger rum: Torsdagen 3 juni, kl. 9.15 i Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet.
Kontaktinformation
Gerard Tobin kan nås på 073-706 81 72 eller via e-post Gerard.Tobin@genpat.uu.se
Det metabola syndromet innefattar högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt (f a bukfetma) och rubbad sockeromsättning (diabetes eller förstadier till diabetes).
Personer som har det metabola syndromet löper ökad risk att drabbas av kärlkramp och hjärtinfarkt. Kristina Dunder undersöker i sin avhandling olika samband mellan det metabola syndromet och dessa hjärtsjukdomar.
En av studierna i avhandlingen visade att behandling med betablockerare och tiazid-diuretika (vätskedrivande läkemedel) mot högt blodtryck orsakade en ökning av blodsockret hos 50-åriga män utan hjärtsjukdom, men med rubbad sockeromsättning. Detta ökade risken för hjärtinfarkt hos dessa personer. Från tidigare studier vet man dock att för patienter med olika former av hjärtsjukdomar överväger de positiva effekterna av betablockerare och vätskedrivande läkemedel.
En annan studie visade att en nytillkommen Q-våg ( tecken på hjärtmuskelskada) på EKG medförde ökad risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos 70-åriga män oavsett om man vårdats på sjukhus pga. hjärtinfarkt eller inte. På senare år har det framkommit nya tester som kan påvisa ökad risk för hjärtinfarkt. Proinsulin är ett förstadium till insulin som är kopplat till nedsatt insulinkänslighet och ökad risk för diabetes och hjärtinfarkt. Mängden apolipoproteiner i blodet är mått på halten av fetter i blodet och har visat sig vara starkt förknippat med ökad risk för hjärtinfarkt. I en av studierna i avhandlingen fick dessa faktorer ingå i ett schema för bedömning av framtida risk för hjärtinfarkt. Detta schema var minst lika bra som äldre scheman som innehåller traditionella riskfaktorer. Proinsulin och apolipoproteiner används inte rutinmässigt idag, men kan komma att användas som markörer för ökad risk för diabetes och hjärtinfarkt i framtiden.
Namn: Kristina Dunder
Avhandlingens titel: Clinical Manifestations of Coronary Heart Disease and the Metabolic Syndrome: A Population-based Study in Middle-aged Men in Uppsala
Institution: Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Opponent: Professor Annika Rosengren, Göteborgs universitet.
Disputationen äger rum: Fredagen 4 juni, kl. 13.15 Robergsalen, Akademiska sjukhuset
Kontaktinformation
Kristina Dunder kan nås på personsökare 018-177000 alt. 7204 eller via e-post Kristina.Dunder@pubcare.uu.se
Tiderius har i sin avhandling studerat förekomsten av GAG, en sorts negativt laddade sockerkedjor som är viktiga för att brosket ska behålla sin stötdämpande förmåga. Vid Tiderius försök har ett kontrastmedel sprutats in i blodet, varpå GAG-halten i knäbrosket mätts med magnetkamerasignal, MR.
Resultaten visar bl.a. att denna MR-teknik kan påvisa sjukdom hos patienter med mycket milda broskförändringar. Sådana tidiga broskförändringar syns inte på vanlig röntgen utan upptäcks annars bara genom s.k. titthålsoperation. Jämfört med en sådan är MR en mycket skonsammare metod och helt ofarlig för patienten.
Tiderius studier visade också på skillnader mellan friska försökspersoner med olika grad av aktivitet – elitlöpare, medelmotionärer och personer som inte alls ägnade sig åt regelbunden motion. Det fanns ett tydligt samband mellan motionsgrad och GAG-halt, så att mer träning gav mer GAG. Dessa resultat tyder på att motion får ledbrosket att öka GAG-halten för att förbättra sin hållfasthet, vilket är en helt ny kunskap.
Även för dem som redan blivit dåliga i knäna kan det vara bra med motion. Det visar en färsk studie som Tiderius forskargrupp tillsammans med Ewa Roos presenterat på en konferens i USA under våren. Där jämfördes patienter som riskerade slitage på brosket efter en meniskskada och som lottats till träning respektive icke-träning under fyra månader. MR-studierna visade att de patienter som tränat ökat halten av GAG i knäet, dvs. fått bättre kvalitet på sitt brosk trots den ursprungliga skadan.
– Lämpligaste sätt att träna måste bedömas individuellt, säger Carl Johan Tiderius. Jogging kanske kan vara ett sätt att förebygga artros hos en frisk individ, medan en patient som redan har en broskskada får ta det lite lugnare, exempelvis med promenad och lågintensiv jympa.
Kontrast-MR-tekniken kräver särskilda rutiner eftersom kontrastmedlet måste sprutas in två timmar före bildtagningen, och eftersom analysen av MR-signalerna ska ske på ett särskilt sätt. Den kräver däremot ingen särskild utrustning, och skulle enligt Tiderius i princip kunna tillämpas på alla sjukhus som har moderna MR-system.
Avhandlingen heter Contrast-enhanced MRI of human knee cartilage och läggs fram den 4 juni. Carl Johan Tiderius nås på e-adressen carl-johan.tiderius@skane.se.
Det är forskarna vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, med Peter Bozhkov och Sara von Arnold i spetsen, som i barrträdsembryon har kunnat påvisa celldöd och vilken gen som ger upphov till detta. Forskningen har gjorts i samarbete med universitetet i Durham, England och Karolinska institutet i Stockholm.
– Detta är ett litet, litet steg inom grundforskningen om utvecklingen av växter som vi har lyckats med. På sikt kommer det att ha betydelse för växtförädlingen inom främst skogen, säger Sara von Arnold, professor i skogsträdens cellbiologi vid SLU.
Forskarna hoppas att de nya kunskaperna om hur programmerad celldöd regleras ska kunna utnyttjas för att öka produktionen och även förbättra resistensen hos växterna.
Programmerad celldöd är en naturlig och viktig process under livscykeln hos flercelliga organismer. Den reglerar bl a organismernas form under vissa utvecklingsstadier och avlägsnar överflödiga eller skadade celler. Man kan säga att celldöden är ett slags självmord som regleras av en ”dödsgen”.Detta har inom forskningen studerats ingående i animala celler.
2002 års nobelpristagare i medicin och fysik identifierade nyckelgener som reglerar organutveckling och programmerad celldöd hos mask. Dessa gener har avgörande betydelse för att kroppen ska fungera. När balansen mellan nybildning av celler och celldöd störs uppkommer sjukdomar som t ex cancer och flera neurologiska sjukdomar.
Jämfört med animala celler, har växtceller utvecklat helt andra mekanismer som reglerar programmerad celldöd. Genom SLU-forskarnas upptäckt, som för en tid sedan publicerades i den vetenskapliga tidskriften, Current Biology, blir det nu möjligt att studera hur dessa olika regleringsmekanismer har utvecklats hos växter och djur.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor kontakta PETER BOZHKOV 018-67 32 28
Formas har tagit fram boken ”Myter om maten” för att klargöra debatten och kunskapsläget. Den 8 juni anordnar Formas en pressfrukost där vi serverar rön från denna nybakade pocketbok. Kom och träffa forskare med olika synsätt som presenterar sin syn på hur vi bör äta för att leva.
Tid: Klockan 08.00 till 09.30, 8 juni
Plats: Birger Jarl, Formas, Birger Jarls torg 5, Riddarholmen i Stockholm.
För karta se Formas hemsida www.formas.se
Moderator: Monika Starendal, vetenskapsjournalist.
Medverkande författare:
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet,
Staffan Lindeberg, docent i allmänmedicin på Universitetssjukhuset i Lund,
Birgitta Strandvik, professor på Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
samt
Bengt Vessby, Adjungerad professor i klinisk näringsforskning vid Uppsala universitet
Välkommen!
Kontaktinformation
OSA senast 7 juni till Emilie von Essen, emilie.von.essen@formas.se, 08-775 40 38
Sedan Sverige gick med i EU:s Schengensamarbete för ett par år sedan har förväntningarna på den inre utlänningskontrollen förändrats – den ska bli mer effektiv. Syftet med inre utlänningskontroll är att hitta personer som inte har rätt att vistas i landet, samt att verkställa avvisningar på uppdrag av migrationsverket.
– Inre utlänningskontroll är inget nytt, konstaterar de två forskarna. Det har funnits sedan 1920-talet när den första utlänningslagen kom. Men sedan vi gick med i Schengen har kraven på effektivitet skärpts, eftersom gränskontrollerna har mjukats upp.
Anna Lundberg och Sophie Hydén har följt utlänningspolisen i dess dagliga arbete och intervjuat poliser på olika nivåer i organisationen samt studerat lagstiftningen.
Frågan är hur en polis kan bedöma om en person har rätt att vistas i landet eller inte. Lagen ger inga tydliga anvisningar utom att polisen inte får gå enbart på en persons utseende. Den enda vägledningen är att det ska finnas ”anledning att anta” att vistelsen är utan tillstånd för att kontroll ska kunna göras.
Vilka faktorer avgör då om polisen väljer att kontrollera en persons identitet och uppehållstillstånd?
De svar som de två forskarna har fått är att det handlar om intuition och fingertoppskänsla. Avgörande faktorer för en kontroll kan vara ett nervöst beteende eller språksvårigheter. Detta är inga tillförlitliga kriterier för att bedöma vem som har rätt att vistas i landet eller inte. I avhandlingen visas hur de två idealen rättsstatsideal och effektivitet riskerar komma i konflikt med varandra.
Som vanlig människa ska man kunna förutse hur polisen går till väga. Det är viktigt att polisarbetet präglas både av strävan efter effektivitet och beaktande av rättsstatliga ideal. Detta är dock svårt att upprätthålla i verkligheten, bland annat mot bakgrund av de vaga riktlinjer som lagstiftarna har gett.
I praktiken finns en uppenbar och påtaglig risk för etnisk diskriminering, konstaterar Anna Lundberg och Sophie Hydén i avhandlingen, som kröner ett mer än sju år gammalt samarbete dem emellan.
Avhandlingen heter Inre utlänningskontroll i polisarbete – mellan rättsstatsideal och effektivitet i Schengens Sverige. Disputationen sker den 4 juni kl 10.15 i hörsal 3, Kåkenhus, Campus Norrköping.
Kontaktinformation
Telefon till Anna Lundberg och Sophie Hydén 040-665 72 24, e-post. sophie.hyden@imer.mah.se och anna.lundberg@imer.mah.se.
Ögats rörelser styrs av sex muskler. De skiljer sig från t.ex. benmusklerna på många sätt och anses numera vara en egen muskelgrupp med unika egenskaper. Ögonmusklerna kan t.ex. dra ihop sig extremt snabbt och precist utan att bli uttröttade. Någon noggrann undersökning av den molekylära sammansättningen hos människans ögonmuskler har inte gjorts tidigare.
I avhandlingens studeras fyra proteiner med varsin viktig roll för ögonmusklernas funktioner: Myosin som är det viktigaste proteinet vid muskelsammandragning; Sarcoplasmic reticulum Ca2+ATPase (SERCA) som är det protein som i huvudsak reglerar hastigheten på muskelrelaxationen; Myosinbindande protein C (MyBP-C) som påverkar sammandragningens hastighet samt laminin som utgör en stor del av basalmembranet, en stödjande struktur som omger alla muskelfibrer. Alla dessa fyra proteiner finns i flera olika varianter (isoformer).
Studien visar att ögonmuskelfibrerna innehåller en komplicerad blandning av isoformer av myosin, SERCA och MyBP-C. Innehållet varierade avsevärt mellan olika fibrer, mellan musklernas yttre och inre delar samt längs enskilda muskelfibrer. Detta skiljer ögonmusklerna från benmuskulatur, där en fiber vanligtvis bara innehåller en isoform av vardera proteinet. Resultaten tyder även på att det finns nya hittills okända isoformer av de olika proteinerna i ögonmusklerna. Denna variationsrikedom förklarar varför ögonmusklerna kan vara så exakta i sina olika typer av rörelser, samt extremt snabba och uthålliga på samma gång.
Det viktigaste fyndet var dock att basalmembranen längs hela muskelfiberns yta innehåller a4- och a5-kedjor av laminin förutom den vanligen förekommande a2-kedjan. Det kan ha stor betydelse för att förklara varför ögonmusklerna inte drabbas vid den form av kongenital muskeldystrofi (en medfödd form av muskelförtvining) som beror på en defekt på a2-kedjan, och Duchennes muskeldystrofi, två obotliga sjukdomar som medför tilltagande muskelförtvining och handikapp. Denna nya kunskap om hur ögonmusklerna skyddas mot muskeldystrofi kan i framtiden öppna möjligheter för nya behandlingsstrategier.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk vetenskap, oftalmiatrik och Inst. för integrativ medicinsk biologi, sektionen för anatomi och har titeln: ”Human extraocular muscles: molecular diversity of a unique muscle allotype”.
Lokal: Sal E04, byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus
Tid: Fredagen den 28 maj 2004, kl. 13.15
Fakultetsopponent: Prof. John D Porter, Cleveland, Ohio, USA.
Kontaktinformation
Daniel Kjellgren är överläkare vid ögonkliniken i Umeå och doktorand vid enheterna för oftalmiatrik och anatomi. Han kan nås via epost: mailto:daniel.kjellgren@ophthal.umu.se eller tel. 090-785 13 98. Porträttbild kan hämtas på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
I avhandlingen, med vilken Nicklas Frenne disputerar den 9 juni, beskrivs en metod för hur ljudet från olika delar på komplicerade ljudkällor kan separeras och göras lyssningsbara.
I fallet med den morrande bilmotorn skulle ljudet kunna presenteras som om vi satt på förarplatsen i bilen.
Metoden innebär också en möjlighet att presentera ljudet från andra motorer som aldrig funnits i bilens motorutrymme. På så vis kan ett flertal motor/bil-kombinationer göras på ett enkelt och tidseffektivt sätt. Eftersom ljudet från varje del kan spelas upp var för sig eller i kombination med andra källor blir det lättare att hitta ”problemkällor” och avgöra hur genomförda åtgärder påverkar ljudet.
Metoden som används kan beskrivas i sex steg: Inspelning av ljudtryckssignaler, uppmätning av överföringsfunktioner, uppmätning av källstyrkor, beräkning av källstyrkematris, beräkning av filter och filtrering av uppmätta ljudtryckssignaler. De fyra första stegen kan användas för automatiserad bestämning av delljudkällornas källstyrkor eller ljudeffekt, de övriga behövs för bestämning av delljudkällornas tidssignaler i form av källstyrka eller i form av ljudtryck i utvalda lyssningspositioner.
Resultaten av Nicklas Frennes forskning visar att tillvägagångssättet är en användbar metod för att upptäcka och isolera ljud från olika delljud.
Nicklas Frenne är uppvuxen i Upplands Väsby norr om Stockholm, har en civilingenjörsexamen med maskininriktning från KTH och flyttade till Luleå och Norrbotten i samband med sina forskarstudier.
Upplysningar: Nicklas Frenne, tel. 0920-49 28 73, 070-397 79 36, nicklas.frenne@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Mitokondrierna, som står för cellens energiproduktion, har en egen uppsättning DNA. Mutationer i mitokondriens DNA ökar med åren, men hittills har ingen vetat om det är en följd av åldrandet eller om det är själva orsaken till åldrandet. Nya forskningsresultat talar nu för att det är det senare som gäller.
Möss med defekt förmåga att korrigera mutationer i mitokondriellt DNA får ett ökat antal mutationer och visade sig åldras avsevärt tidigare än normalt. De levde i genomsnitt bara 10 till 12 månader jämfört med det normala 2 till 3 år. Mössen utvecklade också flera typiska tecken på för tidigt åldrande som benskörhet, viktnedgång, håravfall, blodbrist, nedsatt fertilitet och hjärtmuskelsjukdom.
Resultaten visar på grundläggande biologiska mekanismer som ligger bakom åldrandeprocessen. Kunskapen öppnar upp för möjligheten att bromsa åldrandet och att behandla sjukliga förändringar som uppstår i samband med åldrandet genom att skydda mitokondriernas DNA från skador.
Artikeln publiceras i Nature 27 maj 2004, sid 417-423.
Den illustreras med en bild på Natures omslag och kommenteras också av två forskare från University of Washington, Seattle.
Publikation:
Premature ageing in mice expressing defective mitochondrial DNA polymerase
Nature (2004) 429: 417-423.
Författare:
Trifunovic A, Wredenberg A, Falkenberg M, Spelbrink JN, Rovio AT, Bruder CE, Bohlooly-Y M, Gidlöf S, Oldfors A, Wibom R, Törnell J, Jacobs HT, Larsson N-G.
Kontaktperson:
Professor Nils-Göran Larsson, Institutionen för medicinsk näringslära, Karolinska Institutet, tel 070 209 7155 eller
mail nils-goran.larsson@mednut.ki.se.
En relativt ny svensk upptäckt i form av ett tandfyllningscement har undersökts i kliniska och laborativa studier. Cementet har lanserats som ett vävnadsvänligt och hållbart material med potential att ersätta vita plastfyllningar (kompositer) och amalgam i kindtandsfyllningar. Materialet, som består av kalcium och aluminiumoxider, har använts i Sverige mellan 2000 och 2002. Vid lanseringen fanns inga kliniska fakta om materialet, förutom företagets egna studier.
Cementet har under en period av två år utvärderats i kindtänder och jämförts med kompositer. Den låga kliniska överlevnaden som tandfyllningsmaterial återspeglas i de laborativa studierna där en avgörande mekanisk egenskap, böjhållfasthet, visats vara låg. Även materialets nötningsmotstånd och vissa mekaniska egenskaper har undersökts. Vidare har kalciumaluminatcementets anslutning till tandsubstans undersökts med hjälp av en svepelektronmikroskopstudie. De kliniska resultaten visar en oacceptabelt låg frekvens av fungerande kalciumaluminatcementfyllningar efter två år i munhålan. Skillnaden i acceptabla fyllningar efter två år i munhålan mellan komposit och det undersökta cementet är statistiskt säkerställd. Fyllningarnas låga överlevnad beror på frakturer på kalciumaluminatcementet.
Torsdagen den 3 juni försvarar tandläkaren Karin Sunnegårdh-Grönberg, Institutionen för Odontologi, Tandhygienistutbildningen, Umeå universitet, samt Avdelningen för odontologisk materialvetenskap, Köpenhamns universitet, sin avhandling med titeln Calcium Aluminate Cement as Dental Restorative. Mechanical Properties and Clinical Durability. Svensk titel: Kalciumaluminatcement använt som ett tandfyllningsmaterial, mekaniska egenskaper och klinisk hållbarhet. Disputationen äger rum kl 9.00 i sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är associate professor Preben Hørsted Bindslev, Odontologisk Institut, Århus universitet.
Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas: http://publications.uu.se/umu/theses/
Kontaktinformation
Karin Sunnegårdh nås via telefon på 090-785 62 27 eller e-post karin.sunnegardh@odont.umu.se.
Artiklarnas återkommande teman i till exempel ekonomiska och politiska spörsmål gynnar uppkomsten av metaforiska kollokationer, dvs. ordkombinationer som utan att vara regelrätta idiom ändå är mycket frekventa. De metaforer som studerats kommer från tre olika semantiska områden, nämligen transporter, medicin och naturfenomen.
Tidningsprosans metaforer har flera viktiga funktioner: i rubriker fångar de in läsarens blick och använda på strategiska ställen i artiklarna kan de tjäna som ”ledmotiv”. De kan också på ett ekonomiskt sätt introducera eller sammanfatta ett längre resonemang.
Man skulle kunna tro att många av de studerade metaforerna, vilkas användning i princip inte är begränsad till tidningsprosan, även vore vanliga i andra genrer. Ord som ”handicap”, ”climat” eller ”voyage”, resa, kan ju användas metaforiskt om de mest skiftande företeelser. En studie av ett dussintal franska romaner från de senaste decennierna visar emellertid att de knappast alls förekommer i denna typ av prosa. Det verkar snarare som om journalistiken har sin egen uppsättning av metaforer.
Doktorsavhandlingens titel: La spéficité de la métaphore journalistique: les métaphores de quelques champs génériques dans Le Monde et LExpress. Analyses thématique, comparative et distributive (Akademitryck)
Disputationen äger rum fredag den 28 maj kl. 14.00 i hörsal 9, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Pierre Fiala, Université Paris 12.
Gunilla von Malmborg nås på telefon 08-16 34 78, 08-715 55 60 eller e-post: gunilla.von.malmborg@fraita.su.se
Studien visar att petrokemiska företag till en början var små och tekniskt förhållandevis okomplicerade och främst inriktade på att tillgodose en inhemsk och nordisk marknad.
En gradvis ökande internationell konkurrens innebar att företagen ständigt tvingades befinna sig i frontlinjen beträffande teknisk utveckling. Branschens fortlevnad har säkrats genom successiv utbyggnad, förfinade processer, ökad tillgänglighet och tillförlitlighet samt förhöjd råvaruflexibilitet.
Detta mönster har i sin tur krävt accelererande finansiella resurser för forskning, utveckling och investeringar. Resultatet har blivit expansion och en påskyndad strukturomvandling med sammanslagningar till allt större enheter med multinationellt ägande.
Studien visar också att raffinaderiernas utveckling till stor del styrts av miljöbetingade hot och möjligheter. Då har det varit fördelaktigt att tillhöra en internationell koncern med stora finansiella resurser och målmedveten satsning på forskning och utveckling. Alternativ verksamhet i form av spillvärmeförsäljning har gett företagen god förtjänst och har tillsammans med andra åtgärder gjort att raffinaderierna i Göteborg tillhör världens mest energieffektiva anläggningar.
Etableringen och framväxten av petroleumindustrin är exempel på den omfattande strukturförändring och internationalisering av svenskt näringsliv som skett efter andra världskriget. I Västra Götaland är förändringen tydligt märkbar där rederier, varvsnäring och fiske för en tynande tillvaro och deras betydelse för bland annat arbetsmarknad och kommunikationer har ersatts av inverkan från petrokemiska företag och raffinaderier.
Avhandlingen ”Västsvensk petroleumindustri 1945-2000: etablering och framväxt” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers fredag 28 maj, klockan 10.00. Den äger rum i Sal Vasa C på Vera Sandberg allé 8.
Kontaktinformation
Mer information
Kurt Johnson, Institutionen för teknik och samhälle
Chalmers tekniska högskola, tel 031-772 5890,
e-post: kurt.johnsson@chl.chalmers.se
Materialet görs elektriskt ledande genom att någon form av fyllmedel blandas i. Björn Voigt har i sitt arbete använt kimrök, ett billigt och lättillgängligt ämne.
– Att skärma av elektromagnetisk strålning är naturligtvis ett mycket intressant område, inte minst för att det går att utforma materialet precis som man vill, som stora skärmar eller mindre delar, säger Björn Voigt.
Melamin- och fenolplaster är en grupp temperaturbeständiga och styva härdplaster som använts som konstruktionsmaterial under många år, ofta förstärkta med glasfibrer. Elektrisk ledningsförmåga är i vissa fall önskvärd och detta kan uppnås med kolfibrer, alternativt elektriskt ledande tillsatser såsom kimrök. Kolfibrer är styvare och starkare än glasfibrer men har hittills betingat ett mycket högre pris. Detta har dock sjunkit avsevärt på senare år.
Mekanisk utmattning, det vill säga upprepade belastningar under lång tid, är orsak till ungefär 80 procent av alla komponentbrott. Att karaktärisera materials utmattningsegenskaper är viktigt men ofta mycket tidskrävande. Därför finns det ett intresse av att kunna förutsäga ett materials livslängd baserat på kortare provning.
Avhandlingsarbetet har utförts inom ramen för ett antal projekt under 1998-2004, där Institutionen för materialteknik på Chalmers samarbetade med europeiska och svenska industripartners och universitet. Syftet var att undersöka möjligheten att förbättra mekaniska och elektriska egenskaper hos melamin- och fenolbaserade kompositer med hjälp av kolfibrer eller kolbaserade fyllmedel.
Melaminkompositer tillverkades både från pressmassa från Perstorp AB och från laminat utvecklade för golvindustrin av Pergo, fenolkompositer formsprutades av Vyncolit i Belgien, ett Perstorpföretag.
Styrka, styvhet och utmattningshållfasthet hos dessa kompositer förbättrades väsentligt med kolfibrer jämfört med glasfibrer. Formsprutade fenolkompositer uppvisade dessutom ett förutsägbart beteende under utmattning vilket innebär en chans att förutspå deras livslängd i viss mån.
Golvlaminat bestående av flera tunna skikt cellulosaförstärkt melaminplast kunde göras elektriskt ledande när små mängder kimrök applicerades på dessa tunna skikt före sammanpressning. Kimröken samlades längs cellulosafibrerna under pressningen och bildade ett elektriskt ledande nätverk i kompositen. På detta sätt kan elektromagnetiskt skärmande, lätta och dekorativa melaminlaminat tillverkas till en låg kostnad. Som alternativ till kimrök kan även shungite användas. Det är en finmald bergart från ryska Karelen som har fördelen att den förekommer naturligt, är lättare att hantera (mindre damm) och minst lika billig som kimrök.
Avhandlingen, ”Carbon Fibres and Carbonaceus Fillers in Engineering Thermosets” försvarades på Chalmers den 26 mars.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Björn Voigt, tel 0707-338 590
bjorn.voigt@home.se
