Isen har borrats upp av forskare och tekniker från tio europeiska länder, däribland Sverige, inom ett samarbetsprojekt som pågått i åtta år. Analyser av isborrkärnor från inlandsisarna visar hur temperaturen har varierat med tiden, men också hur koncentrationen av gaser och partiklar i atmosfären har varierat.
De första analysresultaten slår fast att Jorden under de senaste 740 000 åren har genomgått åtta istider då klimatet har varit mycket kallare än idag. Istiderna har avbrutits av åtta varmare perioder (interglacialer). Under de senaste 400 000 åren har de varma perioderna haft ett klimat som liknar dagens. Innan dess var de varma perioderna svalare men de varade längre.
Forskarna kan nu dra paralleller med tidigare klimatförändringar. Utan människans inblandning borde dagens värmeperiod, som redan pågått i 12 000 år, fortsätta i åtminstone 15 000 år till.
Koldioxidhalten adrig tidigare så hög som idag
Nästa steg är att analysera luften i de små luftbubblorna i isen och se hur atmosfärens sammansättning av olika gaser har varierat. Preliminära analyser visar att koldioxidhalten under de senaste 440 000 åren aldrig har varit så hög som idag. Genom en ökad förståelse för vad som har drivit klimatet tidigare kommer forskarna att förbättra möjligheterna att förutsäga det framtida klimatet.
Borrningen vid Dome C är en del av det europeiska samarbetsprojektet EPICA (European Project for Ice Coring in Antarctica). Vid den avlägsna borrplatsen Dome C, över hundra mil från närmaste forskningsstation, har forskarlaget arbetat under ett par månader varje sommar i temperaturer ner till -40?C. I december 2004 fortsätter borrningen vid Dome C och målet är att nå ner till berggrunden. Det är bara 100 meter kvar att borra. Om allt går bra kommer forskarna att finna is som är över 900 000 år gammal i botten på inlandsisen.
Från Sverige har forskare från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet under ledning av docent Margareta Hansson deltagit i borrningarna i Antarktis. Vid institutionen pågår nu analyserna av den unika isen. Här koncentrerar man sig på att undersöka det som en gång var partiklar i atmosfären. Partiklarna påverkar klimatet och partikelhalterna har, liksom växthusgashalterna, varierat med tiden.
För mer information kontakta docent Margareta Hansson på telefon 08-674 78 65, 070-317 24 13 eller e-post margareta.hansson@natgeo.su.se
Det är på flera sätt en stor utmaning att arbeta i Antarktis. Dome C (75? 06’S, 123? 21’E) är en av de mest ogästvänliga platserna på Jorden, med en årsmedeltemperatur på -54?C. För att nå Dome C färdas forskarna tusentals kilometer över ändlösa vita vidder där snöstormar hör till vardagen.
Snytbaggen är den insekt som vållar skogsbruket störst ekonomisk skada, både i Sverige och stora delar av övriga Europa. Det moderna skogsbruket med stora avverkningar gynnar snytbaggen eftersom larverna lever i de färska stubbarna av framför allt tall och gran. De vuxna snytbaggarna flyger till färska hyggen på våren. Där lägger de ägg men orsakar också stor skada genom att äta av barken på nyplanterade plantor. Utan skyddsåtgärder kan upp till 90 procent av plantorna dö på grund av snytbaggeangrepp.
Före plantering av hyggena bereds marken maskinellt, så att jorden vänds och konkurrerande vegetation tas bort. Markberedning minskar även snytbaggens skadegörelse. Tidigare har man trott att det beror på att snytbaggar inte gärna går ut på vegetationsfria ytor. Niklas Björklund visar nu i sitt doktorsarbete vid SLU:s institution för entomologi att lika många snytbaggar kommer fram till plantor på kala ytor som på ytor med vegetation. Att plantor i markberedningsfläckar blir angripna i lägre grad förklaras istället med att snytbaggarna där har svårt att finna skydd i närheten av plantan.
Vegetation, pinnar, kottar och sprickor i marken kan användas som skydd av baggarna mot t.ex. insektsätande fåglar, kraftig solvärme och vind. Var skyddsmöjligheterna finns påverkar därför var snytbaggarna uppehåller sig och därmed vilka plantor som angrips. Dessa skyddsmöjligheter försvinner ofta vid markberedning.
Niklas Björklund visar att snytbaggar ofta söker skydd både över och under mark, särskilt om det blåser. När nya markberedningsmetoder utvecklas och planteringspunkten väljs bör man därför minimera möjligheterna för snytbaggar att hitta skydd i närheten av plantorna.
Det är fördelaktigt att sätta plantor i de sandhögar som skapas av markberedning och man bör undvika att plantera i gropar och fåror. Trots att snytbaggar är duktiga klättrare – de kan till och med gå upp och ner på en slät yta – visade de sig ha problem med att ta sig uppför svagt sluttande ytor av sand. Det beror på att de tappar fotfästet när sandkornen lossnar från ytan.
Niklas Björklund har utvecklat en ny typ av fälla, som fångar snytbaggar när de närmar sig en planta. Med hjälp av fällan visade han att synintrycket av plantan var minst lika viktigt som doften för att en snytbagge ska hitta en planta. Tidigare har bara doftens attraherande verkan varit känd.
Avhandlingen visar sammanfattningsvis, att en ökad kunskap om hur insekter finner sin föda, och vilka faktorer som påverkar deras ätande, kan leda till metoder för att minska skadorna i skogsbruket.
FM Niklas Björklund, institutionen för entomologi, SLU, försvarade fredagen den 28 maj 2004 kl. 9.30 sin avhandling för filosofie doktorsexamen med titeln: Movement Behaviour and Resource Tracking in the Pine Weevil (Hylobius abietis).
Opponent: Professor Kenneth Raffa, University of Wisconsin, Madison, USA
Plats: Hörsalen, Loftet, Ultuna
Kontaktinformation
För mer information: Niklas Björklund, 018-67 23 27, Niklas.Bjorklund@entom.slu.se
– Det är önskvärt och möjligt att EU har den grundläggande formen den har idag, men de demokratiska inslagen bör stärkas, anser han.
Kristian Sjövik anser att det finns ett behov av att öka kunskapen om förutsättningarna och hindren för en demokrati bortom nationalstatens gränser. Han har valt att studera EU eftersom det är den gränsöverskridande transnationella organisation som har kommit längst i sin utveckling.
– EU har i dagsläget klara demokratiska brister, säger Kristian Sjövik.
Han nämner bland annat att medborgarna har små möjligheter att utkräva ansvar av politikerna inom EU, att själva delta aktivt och att det finns brister i öppenheten.
Som Kristian Sjövik ser det finns det olika tänkbara utvecklingsvägar för EU. Han tror emellertid varken på en återgång till att nationalstaterna får större makt, eller på att EU utvecklas till ett Europas förenta stater. Han tror att EU:s utveckling har gått för långt för att makten ska kunna återföras till de enskilda staterna, men samtidigt tror han att stödet för nationalstaterna är så starkt att en federation inte är möjlig. Kristian Sjövik ser därför en flernivådemokrati, ett EU som kombinerar överstatlighet och mellanstatlighet, som det mest önskvärda.
Europeisk politisk identitet
Kristian Sjövik anser att medborgarna i EU i framtiden bör ha ett aktivt europeiskt medborgarskap med politiska rättigheter som garanterar dem mer direkt inflytande över EU:s institutioner och beslutsprocesser. På det sättet tror han att den politiska samhörigheten kan ökas och att en europeisk politisk identitet kan växa fram. Han tror inte att en europeisk identitet kan ersätta de nationella identiteterna, men att man kan ha flera olika identiteter.
– Den europeiska identiteten kan bygga på ett civilt medborgarskap istället för att vara en djupgående kulturell och etnisk identitet. EU-medborgarna behöver inte vifta med EU-flaggor och bara ha en europeisk identitet, säger Kristian Sjövik.
Europeiska partier
Kristian Sjövik anser att det är ett problem att debatten förs på nationell nivå istället för på europeisk nivå, eftersom debatten då ofta handlar om nationella frågor. Som exempel nämner han hur debatten inför Europaparlamentsvalet delvis handlar om huruvida Sverige ska vara med i EU.
Han tror att en lösning på problemet skulle kunna vara att ha europeiska partier.
– Det skulle åskådliggöra meningsskiljaktigheterna i Europaparlamentet, göra det lättare för medborgarna att utkräva ansvar för EU-politiken och det skulle kunna stimulera en mer gränsöverskridande debatt, säger Kristian Sjövik.
Två andra förslag till hur demokratin kan ökas inom EU är fler folkomröstningar och genomförandet av fördjupande opinionsundersökningar.
– Gemensamma folkomröstningar kan gynna medborgarnas delaktighet och höja kunskaps- och debattnivån, säger han.
En nackdel med folkomröstningar är att de kan verka blockerande och att medborgarna ofta är negativa till förändringar.
– Men man kan inte undvika folkomröstningar för att skydda systemet från medborgarna, säger han.
De fördjupade opinionsundersökningarna är inte tänkta att ha någon beslutande makt. Syftet med dem är istället att få igång en debatt och belysa frågan ordentligt. En medborgarpanel av det här slaget testades bland annat vid EMU-valet i Danmark. Debatten tv-sändes för att öka intresset för valet.
Konstruktiv ansats
Kristian Sjövik har två syften med sin avhandling. Det första är att öka kunskapen om demokratins begränsningar och möjligheter i en värld som allt mer präglas av globalisering och gränsöverskridande politisk verksamhet. Det andra syftet är att bidra till statsvetenskaplig forskning genom att visa hur en konstruktiv statsvetenskaplig demokratistudie kan motiveras och genomföras.
– Det är lite kontroversiellt i vissa statsvetenskapliga kretsar. Många skulle ha valt att jobba på ett annat sätt, säger han.
Han anser att samhällsvetenskapen inte bara bör bidra med förklarande kunskap utan också med att lyfta fram centrala värden och förslag på hur de kan uppnås. Men han betonar att det är viktigt att skilja på vanligt tyckande och vetenskap.
– Det jag har kommit fram till är diskussionspunkter. Forskare kan bidra till att klargöra debatten men de politiska besluten måste överlämnas åt medborgarna och deras politiska representanter, säger Kristian Sjövik.
Kristian Sjövik kommer inom kort att bli ämnesledare för ämnet statsvetenskap på Teknik och samhälle.
Tillsammans med Patrik Hall och Ylva Stubbergaard har han nyligen avslutat ett forskningsprojekt om medborgarnas demokratiska inflytande i Öresundsregionen. Nu närmast kommer han, i samarbete med sina statsvetarkollegor på Teknik och samhälle Karl Löfgren, Pauline Stoltz och Patrik Hall, att genomföra ett stort forskningsprojekt om svensk IT-politik.
Kristian Sjövik disputerade vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kristian Sjövik på tfn 040-665 71 77 eller e-post kristian.sjovik@ts.mah.se.
Simulering är ofta att föredrag före provning eftersom det sparar tid.
Faktum är att behovet av provning ofta nämns som en av stötestenarna för mer användning av kompositer, blandmaterial, inom bilindustrin och speciellt gäller detta bärande strukturer.
– Om man ska simulera hållfasthet på en kompositstruktur behöver man ha en modell som beskriver hur materialet beter sig under belastning, säger doktoranden Magnus Oldenbo som disputerar den 14 juni med avhandlingen Anisotropy and non-linear effects in SMC composites – From material data to FE-simulation of structures.
Kompositmaterial är sammansatta av flera, mikroskopiskt skilda delar och enligt tidigare forskning modelleras sådana material antingen genom att man beskriver materialets ingående delar var för sig (mikromekanik) eller genom att man beskriver förändringar av materialets egenskaper (kontinuummekanik).
– I min avhandling har jag studerat elastiska och tidberoende, så kallat viskoelastiska, och skademekaniska egenskaper hos komposit med dessa respektive metoder. Kompositen i det här fallet är uppbyggd huvudsakligen med polyester och glasfiber som grund. Denna komposit används bland annat inom bilindustrin, bland annat i flera Volvo-modellers (V70, XC70 och XC90) bakluckor, säger Magnus Oldenbo.
Upplysningar: Magnus Oldenbo, tel. 031-325 69 24, moldenbo@volvocars.com eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se
Det är kontroversiellt hur patienter med prostatacancer som diagnostiseras i ett tidigt stadium skall behandlas. Flera studier har visat att bara en liten del av de patienter som har fått sin prostatacancer upptäckt tidigt blir sjuka och dör av sin sjukdom inom 10 till 15 år efter diagnos. Att då genomgå en operation och svår behandling med oönskade biverkningar kan diskuteras. Många patienter har dessutom en hög ålder då diagnosen ställs och avlider av andra sjukdomar innan en eventuell prostatacancer hinner utveckla sig. Istället för behandling följs patienten regelbundet för att snabbt upptäcka eventuell utveckling av cancern.
Nu har för första gången sjukdomsförloppet för tidigt upptäckt prostatacancer följts under en ytterligare längre tid, upp till 21 år. Den nya studien från Örebro universitetssjukhus och Karolinska Institutet visar att sannolikheten att sjukdomen ska ta ett mer aggressivt förlopp ökar med tiden efter första diagnos.
I studien följdes 223 patienter med tidigt upptäckt prostatacancer som inte behandlades med åtgärder vilka syftade att bota sjukdomen. De fick symtomlindrande hormonbehandling om sjukdomen utvecklades och detta medförde besvär. Av de 223 utvecklades sjukdomen allvarligt hos 39 patienter (17 procent) och i många fall efter mer än 15 år sedan sjukdomen upptäckts.
De nya resultaten talar för att tidigt insatt behandling kan vara motiverad för patienter med en ålder då de kan förväntas ha minst ytterligare femton år kvar att leva.
Publikation:
Natural history of early, localized prostate cancer
Johansson J-E, Andrén O, Andersson S-O, Dickman PW, Holmberg L, Magnusson A, Adami H-O.
JAMA 291, 9 juni 2004.
För mer information, kontakta:
Docent Jan-Erik Johansson, Örebro universitetssjukhus, tel. 019-602 1977, 070 671 6472 eller jan-erik.johansson@orebroll.se.
Professor Hans-Olov Adami, Karolinska Institutet, tel. 08-524 861 80, 070 562 6205 eller hans-olov.adami@meb.ki.se
På 80-talet sågs socialbidraget nästan som en medborgarlön. Det var mest missbrukare och ungdomar med sociala problem som ansågs behöva social träning genom olika åtgärder. Det fanns till och med långt gångna planer på att socialförvaltningarna skulle sluta ägna sig åt ekonomisk hantering. Istället skulle det gå att ansöka om ett socialförsäkringstillägg via försäkringskassan.
Under 90-talet ökade antalet socialbidragstagare markant och allt fler av dem var människor som aldrig fått in en fot på arbetsmarknaden. I samma veva ändrades socialpolitiken och inslagen av aktivering och kontroll ökade.
– Det finns två grundtankar bakom aktiveringsprogrammen, säger Anders Giertz. Dels finns den moraliska aspekten. Man ska visa sin goda vilja. Dels finns integrationsaspekten där man genom aktiveringen vill hjälpa bidragstagaren in på arbetsmarknaden.
Aktiveringsprogrammen handlar ofta om lågbudgetsatsningar från kommunernas sida. Jobbsökarlokaler är vanliga inslag. I extrema fall har man krävt att socialbidragstagaren ska söka jobb åtta timmar om dagen för att vara berättigad till bidrag.
Anders Giertz har studerat ett aktiveringsprogram i Malmö under början av 90-talet. Det gick bland annat ut på att kontakterna med socialarbetare och andra myndigheter skulle intensifieras och bidragstagaren skulle söka jobb under flera timmar om dagen.
Åtgärderna gav mycket lite eller inga resultat alls i form av sänkta bidragskostnader.
– Jag tror att aktiveringsprogram ibland kan ha rakt motsatt effekt på socialbidragstagaren, säger Anders Giertz. Vem som helst kan få dåligt självförtroende av att söka hundratals jobb utan att få napp.
Idag har de mest extrema exemplen på aktiveringsprogram rensats bort, men fortfarande är det arbete mot bidrag som gäller.
Anders Giertz hoppas att hans forskning ska leda till bättre förståelse för de problem som finns när det gäller att få ut bidragstagarna på arbetsmarknaden.
– Vi behöver mer kunskap om högkvalitativa program och om hur de kan kopplas till arbetsmarknaden så att de blir effektiva, säger han. Aktiveringsprogrammen blir mer ett sätt att hantera problemen än att lösa dem, men det som behövs är fler arbeten och en minskad segregation i boendet.
Dessutom anser Anders Giertz att socialförsäkringarna måste förändras så att fler kan kvalificera sig till A-kassa.
– De som får socialbidrag känner sig ofta utpekade av samhället. Jag tror att A-kassa istället för socialbidrag skulle motverka känslan av utsatthet och underlätta för integrationen på arbetsmarknaden.
Kontaktinformation
Anders Giertz disputerar med sin avhandling Making the poor work fredagen den 11 juni
kl 10.15 i Edebalksalen, Socialhögskolan, Bredgatan 26, Lund
Han nås på följande telefonnummer: 0470 – 70 83 65, 040-23 36 51, 070 – 377 60 97
För framförallt grupper som ofta rapporterar en mer negativ självbild och självuppfattning kopplat till den egna kroppen, t.ex. unga kvinnor, är effekterna av träning och motion och strukturerade tränings- och motionsprogram tydliga. Dessutom kan motion och träningsprogram över sex månader minska en speciell typ av oro/ångest för att andra ska bedöma ens kropp negativt, så kallad social kroppsanspänning, för tidigare fysisk inaktiva flickor i tonåren.
Utifrån ett folkhälsoperspektiv är dessa resultat speciellt aktuella och intressanta då framförallt unga kvinnor ofta rapporterar sämre självkänsla, mer negativ kroppsuppfattning och högre nivåer av depression, vilket hänger ihop med en generellt sett dålig psykisk hälsa.
Resultaten presenteras i en aktuell avhandling i psykologi av Magnus Lindwall vid Stockholms universitet. Förutom motionens och träningens påverkan på kroppsuppfattning undersöker Magnus Lindwall i sina studier, som avhandlingen baseras på, även könsskillnader i kropps- och självuppfattning och kulturella skillnader i kroppsuppfattning hos studenter i Sverige, England och Turkiet.
Magnus Lindwall diskuterar även tänkbara förklaringar (mekanismer) till motionens och träningens positiva effekter på och könsskillnader i kropps- och självuppfattning.
Doktorsavhandlingens titel: Exercising the self: On the role of exercise, gender and culture in physical self-perceptions.
Disputationen äger rum fredag den 11 juni kl. 10.00 i David Magnussonsalen (U31), Frescati Hagväg 8. Opponent är professor Taru Lintunen, Jyväskylä universitet, Finland.
Magnus Lindwall nås på telefon 08-402 22 97, 0709-603545 eller e-post magnusl@ihs.se
Under 2004-2009 kommer de tre nätverken med huvudsäten i Norge, Sverige respektive Finland att erhålla cirka 2 miljoner EURO vardera, finansiering som framför allt ska främja forskarrörlighet, utbildning och utbyte mellan nordiska forskargrupper. Alla nätverken har som mål att öka den genetiska och molekylära kunskapen om vanliga sjukdomar för att kunna förbättra behandlingen av dessa. Exempel på sådana sjukdomar är Parkinsons, Alzheimers, stroke, migrän, epilepsi, cancer samt autoimmuna och metaboliska störningar. Dessa är alla allvarliga sjukdomar, som utgör en växande belastning för samhället.
Starkt forskningsområde
Molekylärmedicin är ett område där de nordiska länderna redan idag har stark forskning och flera konkurrensfördelar, till exempel patient- och epidemiologiska register, biobanker, enhetlig sjukvård av hög kvalitet samt en stark tradition av genetisk och biomedicinsk forskning. Ett ökat samarbete mellan nordiska forskare innebär en kraftsamling som syftar till att utnyttja dessa resurser maximalt samt till att göra forskningsområdet mer synligt och attraktivt.
De tre Centres of Excellence (NCoEs) som beviljats stöd är:
Nordic Centre of Excellence for Research in Water Imbalance Related Disorders (WIRED)
Kordinator: professor Ole Petter Ottersen, Institute of basic medical sciences vid Oslo universitet. Detta NCoE består av fyra forskargrupper från Norge, Sverige och Danmark. Telefon: +47 22 85 14 95. E-post: o.p.ottersen@basalmed.uio.no
Nordic Centre of Excellence in Neurodegeneration
Kordinator: professor Patrik Brundin, Wallenberg Neuroscience Centre vid Lund universitet. Sammanlagt tolv grupper från Sverige, Finland, Norge och Danmark ingår. Telefon: +46 46 222 9025. E-post: Patrik.Brundin@neurol.lu.se
Nordic Network of Excellence in Disease Genetics (NoNEDG).
Kordinator: Professor Leena Peltonen vid Biomedicum, Helsingfors. Detta NCoE inkluderar sex forskargrupper från Finland, Sverige och Danmark. Telefon: +358-9-4744-8393. E-post: leena.peltonen@ktl.fi
Finansiärer
Initiativtagare och finansiärer till programmet är Nordiska samarbetsnämnden för medicinsk forskning (NOS-M), Nordiska ministerrådet och Nordisk Forskerutdanningsakademi (NorFA). NOS-M utgörs av representanter för de nordiska forskningsråden för hälso- och medicinsk forskning: Ämnesrådet för medicin (Vetenskapsrådet), Statens sundhedsvidenskabelige forskningsråd, Forskningsrådet för hälsa (Finlands Akademi), Norges forskningsråd samt Islands Forskningsråd.
Kontaktinformation
Teresa Karlsson, NcoE-programmets sekretariat, Ämnesrådet för medicin, 08 546 44 286 E-post: teresa.karlsson@vr.se
Polyper i näsan och bihålorna visar sig bland annat som nästäppa, snuva och ofta bortfall av luktsinnet. Patienter med näspolyper beskriver många gånger luktsinnesförlusten som det värsta symtomet. Sjukdomen behandlas medicinskt med kortisonpreparat eller kombinerat med kirurgi.
Läkare Ebba Hedén-Blomqvist har i sitt avhandlingsarbete studerat olika behandlingsalternativs effekter på luktsinnet. Resultaten visar att operation av polyper gav signifikant mindre nästäppa, jämfört med enbart medicinsk behandling, men gav inte någon ytterligare förbättring av luktsinnet. Tio dagars kombinerad behandling med kortisontabletter och kortisonspray gav en påtaglig förbättring av luktsinnet.
En slutsats är att om, efter inledande kortisonbehandling, nästäppa är huvudsymtomet hos patienter med näspolyper, rekommenderas kirurgisk behandling. Om däremot luktnedsättning är huvudsymtomet, tillför kirurgisk behandling i normalfallet inte någon ytterligare förbättring.
En studie har också gjorts av hur luktnedsättning eller luktsinnesförlust påverkar patienternas livskvalitet och hur de lär sig att leva med detta handikapp. Patienter med besvärande luktnedsättning har hittills varit en styvmoderligt behandlad patientgrupp. Resultaten visar att patienter som drabbas av luktnedsättning kan uppleva en påtaglig försämring av livskvaliteten. För att hantera detta handikapp kan vissa praktiska och känslomässiga förhållningssätt uppmuntras hos patienter som nyligen förlorat sitt luktsinne.
Avhandling:
Evaluation of medical and/or surgical treatment of anosmia/hyposmia in association with inflammatory disease of the upper airway
Författare:
Ebba Hedén Blomqvist, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-517 704 04 eller mail ebba.heden-blomqvist@ks.se
Disputation:
Fredag 11 juni 2004, kl 9.00, Nanna Svartz auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Rapporten från Idrottshögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm baseras på den omfattande studien Skola-Idrott-Hälsa, i vilken närmare 2000 skolbarn ingår. De olika delarna tar upp ämnets historiska utveckling, lärares och elevers syn på och inställning till ämnet idag, elevernas motoriska förmåga, förekomsten av friluftsliv i skolan samt arbetet med lokala kursplaner och styrningen av ämnet.
– Bland eleverna i år fem är nästan alla positivt inställda till ämnet, säger Håkan Larsson, forskare vid Lärarhögskolan, men i takt med att eleverna blir äldre får fler en negativ inställning till ämnet, särskilt flickorna. Eleverna som uppskattar ämnet framhåller att det utgör ett välkommet avbrott från en annars stillasittande skoldag, att det är kul att röra på sig och trötta ut sig. Det kan också handla om att de känner sig duktiga i ämnet.
Karin Redelius, forskare vid Idrottshögskolan, konstaterar att de elever som är negativt inställda till ämnet i högre grad än andra elever:
• inte är medlemmar i föreningsidrotten
• inte uppfattar sig som en person som är särskilt fysiskt aktiv
• har lägre betyg i ämnet
• tror att deras föräldrar tycker att ämnet är mindre viktigt än andra skolämnen
• anser att pojkar och flickor inte alltid borde ha idrott tillsammans
– Många idrottslärare hävdar att skolans idrottsundervisning ska vara något annat än föreningsidrotten, betona rörelseglädje och kunskap om hälsa istället för tävling och prestation, men eleverna har svårt att uppfatta denna skillnad. Den här studien visar att många elever ser idrott i skolan och idrott i en förening som samma sak, säger Håkan Larsson.
– De elever som har erfarenhet av föreningsidrotten har inget problem med detta, hävdar Karin Redelius, de gillar ämnet, känner sig duktiga, blir positivt bekräftade och tycker att det mesta är roligt. De elever som inte tränar på sin fritid och därmed skulle behöva röra sig mer under idrottslektionerna, intar istället ofta en passiv hållning. De känner sig osäkra, upplever sig ofta som dåliga och uppskattar inte ämnet.
Inom ramen för studien fick barnen också genomgå ett motoriskt test. Det var främst barnens förmåga att klara enkla grundformer som att springa, hoppa, kasta och rulla samt kombinationer av dessa rörelser, som bedömdes. I skolår 6 var det 40 procent av eleverna som bedömdes ha små eller stora motoriska brister. Enligt de ansvariga forskarna Anna Tidén och Marie Nyberg borde betydligt fler barn ha en allsidig och god rörelsekompetens vid denna ålder, särskilt då ett kriterium för att bli godkänd i ämnet är att kunna behärska grovmotoriska grundformer.
– Eleverna i år nio bedömdes generellt sett vara motoriskt skickligare än de i år tre. En pessimistisk analys är att vi nu har en ny kull barn som har levt ett mer inaktivt liv och därför inte utvecklat sin motoriska förmåga på samma sätt som de äldre barnen. Det finns därför särskild anledning att fortsätta följa dessa barn, förklarar Anna Tidén och Marie Nyberg.
I dagens skola kan ämnet Idrott och hälsa omfatta väldigt mycket, alltifrån idrottsliga aktiviteter (olika idrottsgrenar) och fysisk träning (konditions- och styrketräning mm) till estetisk verksamhet (rytmik, rörelse och dans) och teoretiska studier (träningslära, hälsolära m m). Aktiviteterna domineras emellertid av de stora bollspelen (t ex fotboll, innebandy, basket) och bollekar. Inslag med koppling till friluftsliv och aktiviteter som dans får idag litet utrymme – trots att dessa moment har en framskjuten ställning i den nationella kursplanen för ämnet. 70 procent av eleverna i grundskolans nionde år menar att de aldrig eller högst ett par gånger per år har orientering, simning eller dans.
Forskarna bakom rapporten menar att ämnet står inför många utmaningar idag. En handlar om att gestalta rörelse och fysisk aktivitet på ett sådant sätt att tävling och prestation ersätts av rörelseglädje och kunskaper om en hälsosam livsstil.
I forskningsrapporten ”Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa” ger nio författare olika perspektiv på skolämnet Idrott och hälsa. Studien är ett samverkansprojekt mellan Idrottshögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm. Forskningsledare är professor Lars-Magnus Engström. Redaktörer för rapporten är Håkan Larsson, Lärarhögskolan och Karin Redelius, Idrottshögskolan, båda fil dr i pedagogik.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Håkan Larsson, Lärarhögskolan
hakan.larsson@lhs.se
Tel: 08-737 57 65
Mobil: 070-657 78 09
Karin Redelius, Idrottshögskolan
karin.redelius@ihs.se
Tel: 08-402 22 96
Mobil: 0703-99 95 75
Det kirurgiska vetenskapsområdet är brett och innefattar alla opererande specialiteter från basal till högspecialiserad sjukvård. Torgny Windahl vid Urologiska kliniken stärker nu den högspecialiserade vården vid Universitetssjukhuset ytterligare genom sin avhandling ”Clinical Aspects on Laser Treatment of Lichen Sclerosus and Squamous Cell Carcinoma of the Penis”. Där utvecklas bland annat en ny operationsmetod vid peniscancer som är lika effektiv, men betydligt mer organsparande än konventionella metoder.
– Tidigare tvingades man ofta att göra amputationer vid peniscancer, berättar Torgny. Men med den här operationsmetoden används istället två olika sorters laser för att avlägsna tumören. Det har lett till att vävnad och funktion kan räddas, vilket betyder mycket för patientens livskvalitet, inte minst på det psykosexuella planet.
Fortsättningsvis kommer Torgny studera vilka cancertyper som kan ge dottertumörer, så kallade metastaser, och således kräver en tuffare behandling.
– Vissa cancertyper leder ofta till metastaser i närliggande lymfkörtlar, fortsätter Torgny. Då är det värdefullt att vi kan identifiera dessa cancertyper för att kunna behandla i förebyggande syfte.
Metoder för att tidigt kunna upptäcka komplikationer efter kirurgi saknas inom sjukvården. Men Kjell Jansson visar i sin avhandling ”Intraperitonial Microdialysis Technique and Results” att mikrodialys är en effektiv metod för att förutsäga risker för komplikationer vid stora bukoperationer.
– Läckage från tarmen ut i buken är relativt vanligt efter tarmkirurgi och kan leda till mycket allvarliga reaktioner som chocktillstånd och slå ut många vitala organ, förklarar Kjell. Därför lägger vi i samband med stora bukoperationer in en liten kateter i buken som med hjälp av mikrodialys mäter ämnesomsättning och syresättning i bukorganen, vilket är av stor betydelse för patientens hälsa. Metoden betyder att vi i ett mycket tidigt skede, flera dagar innan patienten blir dålig eller får avvikande blodprover, kan förutsäga risken för komplikationer. På ett så tidigt stadium är det betydligt enklare att behandla, vilket innebär att patienten slipper många besvärliga behandlingar samtidigt som samhället sparar kostnader för lång intensivvård.
Lars Norgren, professor i kirurgi, med det övergripande forskarutbildningsansvaret för kirurgiämnet tycker att det är glädjande att kunna inleda den kirurgiska forskningsverksamheten med två disputationer dagarna efter varandra i ett så tidigt skede.
– Det är en början som inte många får uppleva, menar Lars. Kirurgi är ett stort område och det finns goda potential för framtida utveckling här i Örebro.
Torgny Windahl disputerar 10 juni kl. 13.00 i Wilandersalen vid Universitetssjukhuset Örebro
Kjell Jansson disputerar 11 juni kl. 11.00 i B-husets aula vid Universitetssjukhuset Örebro
För mer information kontakta Torgny Windahl på tel 019-602 15 58 eller Kjell Jansson på tel 019-602 45 96
Bild på Torgny Windahl och Kjell Jansson finns att hämta på Universitetssjukhusets webbplats på adressen: http://www.orebroll.se/forskning/bildbank
Fler medicinska forskningsnyheter hittar du på http://www.orebroll.se/forskning
I studien genomfördes psykiatriska undersökningar på 392 personer under en 20-årsperiod, från dess de var 70 år tills de var 90 år. Vid 85-årsundersökningen led var tionde demensfri undersökningsperson av hallucinationer eller vanföreställningar.
Resultaten visar att prognosen för de drabbade är dålig. De har sämre förmåga att klara sin dagliga livsföring, har en sämre logisk och språklig förmåga, är oftare nedstämda och har ångest samt utvecklar oftare demenssjukdom. De 85-åringar som lider av hallucinationer har dessutom sämre synförmåga och oftare allvarlig depression. De kvinnor som lider av hallucinationer har en ökad dödlighet. Det är därför viktigt att äldre med psykotiska besvär får hjälp av sjukvården för att utröna orsaken till psykosutvecklingen och därefter få behandling.
– Anhöriga, som ofta har en tät kontakt med de äldre, är en viktig informationskälla för att hitta dessa symtom, säger avhandlingens författare, specialistläkare Svante Östling.
Han har därför genomfört omfattande intervjuer med anhöriga. Han har dessutom studerat de äldres medicinska journaler. Dessa båda angreppssätt förklarar avhandlingens resultat som visar att en större andel äldre lider av psykotiska symtom än vad forskningen tidigare visat.
På en grupp av de demensfria 85-åringarna genomfördes dessutom en datortomografi av hjärnan. Resultaten visar att hos dem med hallucinationer eller vanföreställningar var det tre gånger så vanligt med förkalkningar i en del av hjärnan som förknippas med utvecklandet av psykotiska symtom, de så kallade basala ganglierna, än hos dem utan symtom.
– Det är ett helt nytt forskningsfynd, säger Svante Östling.
Avhandlings är en del av den stora epidemiologiska undersökningen Hälsa 70, den så kallade H70-studien, som genomförs vid Sahlgrenska akademin. H70-studien påbörjades 1971 då 392 70-åriga män och kvinnor rekryterades att ingå i studien. Dessa 70-åringar har sedan följts till 103 års ålder för att se hur deras psykiska hälsa är. Undersökningsmaterialet har kontinuerligt fyllts på med nya 70-åringar. H70-studien pågår alltjämt.
Avhandlingen är skriven av:
Specialistläkare Svante Östling, telefon: 031-342 26 91, mobiltelefon: 0708-31 22 42,
e-post: svante.ostling@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Ingmar Skoog, telefon: 031-342 12 89, e-post: ingmar.skoog@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri
Avhandlingens titel: Psychotic Symptoms and Paranoid Ideation in the Non-Demented Elderly. A population study on prevalence, incidence, and associated factors, and their relationship to cognitive functioning and prognosis
Avhandlingen försvaras fredagen den 11 juni, klockan 13.00, samlingssalen, Blå stråket 10, SU/Sahlgrenska, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69,
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
I denna avhandling visar Ane Kirkegaard att befolkningsökning är förknippad med diskurser kring sexualitet, moral, maskulinitet och femininitet – inte bara preventivmedel och ändrade familjeideal. Hon visar med andra ord att det finns många fler faktorer som påverkar befolkningsökning och minskning. Genom att undersöka den historiska bakgrunden i Zimbabwe (forna Syd Rhodesia) har hon kunnat visa att befolkningsökning, och beslut kring barnafödande av idag är knutet till raspolitiken i forna Syd Rhodesia. Denna politik fokuserade inte bara på kolonial jordpolitik och marginalisering av de svarta, utan även på kontrollen av framförallt kvinnors sexualitet – och i förlängningen därav – deras reproduktion. Kvinnors barnafödande blev bland annat ett viktigt retoriskt vapen under frigörelsekriget.
Genom att fokusera på ras, kön och ålder visar avhandlingen också att de gängse förklaringsmodellerna för befolkningsminskning inte stämmer med det som sker i Zimbabwe idag. Dels har landet inte blivit mindre, utan mera fattigt, och kvinnans ställning har inte avsevärt förbättrats. Samtidigt går preventivmedelsanvändningen upp och barnafödandet minskar.
Avhandlingens titel: A matter of difference? Family planning and gendered discourses on sexuality and reproductive decision-making among Black and White Zimbabweans
Avhandlingsförfattare: Ane M. Ø. Kirkegaard , tel. 031-773 4683 (arb.)
e-post: A.Kirkegaard@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Dr. Mark Epprecht, Queens University, Canada
Tid och plats för disputation: Måndagen den 14 juni 2004 kl. 10.15, sal 105, Världshuset, Brogatan 4, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
Hjärt- och kärlsjukdomar, t.ex. hjärtinfarkt och stroke (slaganfall), är en vanlig dödsorsak i Sverige. Välkända och väl undersökta riskfaktorer är rökning, högt blodtryck, höga halter blodfetter, övervikt, diabetes och för lite motion.
Man vet också att risken för hjärt- och kärlsjukdomar är större i vissa delar av Sverige än i andra och att låginkomsttagare generellt sett har större risk än höginkomsttagare. Men hur ser det ut om man granskar mönstret mera i detalj och studerar risken i t.ex. olika boendeområden (församlingar och kommuner)? Och hur påverkar förändringar i inkomst individens hälsa, t.ex. överlevnaden efter en hjärtinfarkt?
Det ska undersökas av specialistläkaren Juan Merlo och hans forskarkollegor med hjälp av en imponerande databas med uppgifter om drygt 1 miljon skåningar från en period på 30 år (1970-2000). Projektet har fått 1,2 miljoner av statliga Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).
– En intressant fråga är om hälsan påverkas av hur individens ekonomiska situation utvecklas under livet. Är det viktigt att nå en hög inkomst eller är det viktigare att få en inkomstökning, oavsett om inkomsten är hög eller låg? Enligt preliminära resultat har låginkomsttagare som fått en större löneökning mindre risk för hjärt- och kärlsjukdomar än de som fått en lägre löneökning. Ändå tillhör de samma grupp av lågavlönade, säger Juan Merlo.
– Ytterligare en fråga är om en positiv ekonomisk utveckling i kommunen har samband med bättre hälsa för individen, oavsett om individen har hög eller låg inkomst.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Juan Merlo, Samhällsmedicinska institutionen, Lunds universitet.
Tel: 040-33 20 64
Mobil: 070-637 20 64
E-post: Juan.Merlo@smi.mas.lu.se
Med allt effektivare fiskeredskap kan fångsterna många gånger hållas på samma nivå som tidigare trots att de ekologiska förutsättningarna försämrats. På så sätt blir beroendet av fossilbränsleslukande teknik allt större och signalerna från ekosystemen allt mer osynliga. Det visar Miriam Huitric i sin avhandling i naturresurshushållning vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet. Hon har använt både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder för att studera hur människor organiserar sig för att hantera miljö- och resurshanteringsproblem.
Studierna i avhandlingen behandlar korallreven i Belize, hummerfisket i Maine, USA och odlingen av jätteräkor i thailändska mangroveskogar. I denna mycket mångfacetterade avhandling har Miriam Huitric bedrivit fältstudier vid korallreven, intervjuat fiskare och tjänstemän och grävt djupt i fiskeristatistiken och den vetenskapliga litteraturen. Syftet har varit att förstå hur man bäst förvaltar ekosystem så att de klarar av framtidens miljöförändringar och naturliga störningar – utan att förlora förmågan att förse människorna i dessa områden med naturresurser, ekosystemtjänster och andra värden.
Miriam Huitric visar att ett hållbart nyttjande av naturresurser är beroende av väldefinierade äganderätter och god förmåga att tolka signaler från ekosystemen. Och att tekniska lösningar och missriktade ekonomiska subventioner ofta döljer dessa signaler.
Ett exempel är de hårt subventionerade thailändska räkodlingarna. De ger allvarliga miljökonsekvenser i form av skövlade mangrovesumpskogar och utsläpp av gödande ämnen och antibiotikarester. Miljontals fattiga människor är beroende av mangroven för sin försörjning. Mangroven är bland annat viktig för det kustnära fisket eftersom trädens speciella rotsystem fungerar som ett slags barnkammare för fiskar, räkor, krabbor med flera. Dessutom renar mangroven också det vatten som rinner med floderna mot havet och skyddar även kusten mot översvämning.
Miljölagstiftningen släpar dock efter i Thailand. Istället för att göra odlingarna mer miljöanpassade löser man oftast problemen genom att flytta räkodlingarna efter 5-10 år. Efter sig lämnar de skövlad mangrove och obrukbara jordar som inte längre kan försörja lokalbefolkningen.
En annan viktig slutsats är att ingen kan veta i förväg exakt hur nyttjandet av naturresurser kommer att påverka ekosystemen. Det krävs därför en ständig utvärdering av olika skötselåtgärder i en gemensam lärandeprocess där forskare, tjänstemän och lokala resursanvändare samarbetar.
Doktorsavhandlingens titel: Masking environmental feedback: Misfits between institutions and ecosystems in Belize and Thailand.
Miriam Huitric nås på tfn 08-673 97 08 eller 070-275 44 98 eller e-post miriam@beijer.kva.se
En systematisk hantering och spridning av kunskap (Knowledge Management) beskrivs idag på många håll som en modell för hur företag borde organisera sin verksamhet för att bli innovativa och därigenom skapa konkurrensfördelar. Med sin avhandling ifrågasätta författaren Andreas Diedrich mycket som tas för givet inom det rådande managementtänkande om hur en modern organisation borde göra för att ta tillvara sina kunskaper.
Avhandlingen visar att de drivande personernas upptagenhet med modeller, ritningar, planering, kontroll och standardiserad dokumentation av kunskap leder dem till att koncentrera sig på verktyget för uppgiften som om det vore själva uppgiften. De konstruerar ett system för att främja processen för kunskapsutbyte inom organisationen, som om det vore själva processen.
– Kunskapsspridning äger i viss utsträckning trots allt rum spontant. Kanske kan man se den överambitiösa teknifieringen som ett exempel på ”hur det bästa blir det godas fiende”, säger Andreas Diedrich
Studien har på nära håll följt en grupp ingenjörer, chefer och IT-experter i deras arbete med att utveckla och implementera ett Knowledge Management-system i ett stort skandinaviskt industriföretag. Det handlar om spridning av ”Best practices”, dvs metoder och problemlösningar som visat sig framgångsrika på ett ställe i företaget skall göras kända och tillgängliga för andra delar av det stora företaget.
Tid för disputation: lördag 12 juni 2004 kl 10
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Andreas Diedrich
Avhandlingens titel: ”Engineering Knowledge – How Engineers and Managers Practice Knowledge Management”
Välkommen!
För ytterligare information kontakta: Andreas Diedrich, tel 031-7735404, e-post andreas.diedrich@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
