I sin avhandling undersöker Nadezhda Bravo Claderas användningen av småord som y (och), pero (men), así que (så att) och es que (saken är den att…), hos unga tvåspråkiga av chilensk härkomst uppvuxna i Sverige och jämför med hur unga enspråkiga chilenare använder dessa ord.

Resultaten visar att ungdomarna i den tvåspråkiga gruppen använder y när de inleder frågor som syftar till att fortsätta dialogen och innebär ett krav på förtydligande och information medan ungdomarna i den enspråkiga gruppen använder y oftare i uppbyggandet av sina berättelser och uppvisar därvid en mera utvecklad stilistisk förmåga än de tvåspråkiga gör.

Pero används av den tvåspråkiga gruppen i slutet av en turtagning när de problematiserar sitt eget inlägg medan däremot den enspråkiga gruppen använder pero för att anföra motargument.

Det kan tyckas att den tvåspråkiga gruppen har påverkats av olika användningar av det svenska men och överfört dem på spanskan. Así que används av den tvåspråkiga gruppen i frågor ställs i syfte att tona ned det som sagts och som låter förstå att talaren söker undvika ansvar för tolkningen.

Användning av así que som nästan uteslutande återfinns hos den tvåspråkiga gruppen är tecken på att ungdomarna i denna grupp väljer ett ord som har stöd i det svenska språket (så att), förmodligen därför att de har färre möjligheter att inventera det spanska språket i syfte att finna lämpliga synonymer.

Es que används oftare av den enspråkiga gruppen för att uttrycka förklaringar och tillrättalägganden, speciellt i syfte att undvika meningsskiljaktigheter och få tillträde till turtagning. De enspråkiga, till skillnad från de tvåspråkiga, förfogar över ett bredare urval användningar av es que än de tvåspråkiga.

Resultaten av den här studien förtjänar väl att uppmärksammas i undervisningen i spanska som modersmål och främmande språk.

Namn: Nadezhda Bravo Cladera
Avhandlingens titel: Y, PERO, ASÍ QUE Y ES QUE. Un estudio de su uso en las interacciones del español de jóvenes bilingües y unilingües.
Institution: Institutionen för moderna språk
Opponent: Professor Hernán Urrutia Cárdenas, Universidad de Deusto, Bilbao
Disputationen äger rum: Lördagen 29 maj, kl. 10.15 i Ihresalen, Språkvetenskapligt centrum

Kontaktinformation
Nadezhda Bravo Cladera kan nås på 018-471 7022 eller via e-post Nadezhda.Bravo_Cladera@moderna.uu.se

Temaforskaren Christer Eldh har studerat hur risk och säkerhet hanteras på ett stort passagerarfartyg. I ett år följde han en besättning i deltagande observationer och intervjuer.

Han har också studerat incident- och haverirapporter. Resultatet är avhandling som läggs fram vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet.

Besättningen på ett stort modernt passagerarfartyg består av två delar, driftbesättningen och intendenturen. Driftbesättningen, maskinpersonal och matroser, är mansdominerad. Det är de som arbetar med och är insatta i säkerhetsfrågorna. Intendenturen har hand om det mesta kring passagerarna, restauranger, hytter, städning, nöjen. Den domineras av kvinnor och räknas inte på allvar med i säkerhetssammanhang. Tvärtom betraktas intendenturen i sig själv som en säkerhetsrisk, av personal i driftbesättningen.

Situationen blir extra problematisk eftersom andelen anställda i driftbesättningen blir allt lägre, med den tekniska utvecklingen, medan de anställda i intendenturen ständigt ökar i antal, med passagerares ökade krav på service och underhållning. Totalt blir det färre människor som kan upprätta säkerhet och agera pålitligt under incidenter. Den minskande andelen sjömansutbildade bidrar till att skapa osäkerhet på fartyget.

Christer Eldh visar hur seglivade uppfattningar om kön och makt vidmakthålls och effektivt utestänger de anställda i intendenturen, mestadels kvinnor, från stora delar av fartyget och från reguljära säkerhetsövningar. Trots en allmän uppmaning till alla anställda att lära sig hitta ombord, ses en servitris med misstänksamhet om hon befinner sig utanför sina normala domäner. De deltar heller inte i kurser i rökdykning. Matroserna kan däremot röra sig fritt över hela fartyget utan att det verkar suspekt.

Kvinnorna i intendenturen utsätts på det sättet för dubbla budskap; de ska å ena sidan kunna hjälpa passagerare hitta rätt vid en nödsituation, de får å andra sidan ingen ärlig chans att lära sig vad som krävs för detta.

Avhandlingen heter Den riskfyllda gemenskapen. Att hantera säkerhet på ett passagerarfartyg, och är publicerad på Arkiv förlag, Lund. Disputationen ägde rum 24 maj.

Kontaktinformation
Christer Eldh kan nås på telefon 040-29 12 37 eller
042-35 66 22. E-post: christer.eldh@msm.hbg.lu.se

Annika Almqvists avhandling handlar om drömmen om det egna huset. Syftet var att förstå och att förklara att denna dröm fortfarande är så stark, och hon tolkar innebörden i drömmen och sätter in den i ett samhälleligt sammanhang. Det är, visar hon, inte enbart av ekonomiska skäl, för att få en stor bostad eller för barnens skull som människor vill bo i ett eget hus. Drömmen om det egna huset kan, menar hon, inte brytas ned i ett antal motiv eller beskrivas som preferenser för vissa aspekter i boendet, utan måste relateras till människors hela livssammanhang och livsprojekt för att bli synlig i hela sin betydelse.

Annika Almqvist tar sin utgångspunkt i småhusvågen som med tvåförsörjarfamiljens genombrott fick sitt genomslag i början av 1970-talet. Med småhusvågen blev det egna huset barnfamiljernas normbostad också i Sverige. Småhusvågen, som kom till uttryck redan inom ramen för miljonprogrammet, kan dock samtidigt ses som ett brott med den sociala bostadspolitik som varit vägledande i Sverige sedan krigsslutet och i vilken miljonprogrammet ingick, menar Annika Almqvist.

Denna politik innebar att man byggde moderna funktionella lägenheter i flerbostadshus för städernas ökande befolkning, främst för barnfamiljer, medan egnahemmet länge sågs som landsbygdens boendeform. Drömmen om det egna huset levde dock kvar även i städernas arbetarbefolkning och kan härledas tillbaka till egnahemsrörelsen i början av 1900-talet, vilken understöddes av 1900-talets första decenniers egnahemspolitik.

Att denna dröm legat latent under den sociala bostadspolitikens tid framkommer av de preferensstudier som gjorts även under denna tid. Under den sociala bostadspolitikens tid har den dock levt i skuggan av lägenheten i flerbostadshus. Denna dröm har inte uppmärksammats, varken av bostadsforskningen med dess starka koppling till bostadspolitiken och byggandet av flerbostadshus, som inte primärt tagit sin utgångspunkt i människors boendepreferenser, eller av kvinnorörelsen som i syfte att underlätta kvinnors arbete i hemmen verkat för byggandet av rationellt planerade lägenheter och kollektivhus och intagit en skeptisk attityd till det egna huset.

Namn: Annika Almqvist
Avhandlingens titel: Drömmen om det egna huset. Från bostadsförsörjning till livsprojekt.
Institution: Sociologiska institutionen samt Institutet för bostads. och urbanforskning.
Opponent: Professor Lena Jarlöv, docent i arkitektur, Dalarnas Forskningsråd, Falun
Disputationen äger rum: Tisdagen 25 maj, kl. 10.15 i sal IX, Universitetshuset, Uppsala

Kontaktinformation
Annika Almqvist kan nås via 026-4206500, 018-4716500 eller e-post Annika.Almqvist@ibf.uu.se

1990-talets globalisering av handeln har medfört att lokaliseringen av logistikanläggningar har blivit allt viktigare för multinationella företag. Inom klassisk lokaliseringsteori är transportkostnaderna en viktig faktor vid beslut om var man skall placera en anläggning. I sin doktorsavhandling visar dock Li Li Ekenstedt att det har skett en förändring och att också andra, icke-traditionella, faktorer ligger bakom besluten idag.

De huvudsakliga faktorerna bakom lokaliseringsbesluten är idag företagens tillväxt, synergieffekter och strukturella förändringar inom företagens organisation, att kunna förbättra kundservicen, att sänka de totala tillverkningskostnaderna samt att dra nytta av skalfördelar vid distribution.

– De multinationella företagens lokaliseringsbeslut är ”uppifrån-och-ner-beslutsprocesser” snarare än ”nerifrån-och-upp-beslutsprocesser”, säger Li Li Ekenstedt. Resultaten i min avhandling kan vara till nytta för beslutsfattare i multinationella företag när det gäller lokalisering av logistikanläggningar, men också för myndigheter i länder och regioner där man försöker locka till sig nyetableringar.

Tid för disputation: 15 juni kl 10
Plats: CG-salen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens författare: Li Li Ekenstedt
Avhandlingens titel: ”Decision Processes and Determinants of Logistics Facility Locations – Multinational Corporations’ Perspectives”
Välkommen! ­
För ytterligare information kontakta: Li Li Ekenstedt, telefon 031-773 5209, e-post LiLi.Ekenstedt@handels.gu.se

Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se

Syftet med avhandlingen är att undersöka vad som krävs för att elever ska lära sig och lärare undervisa evolutionsteorin, så att eleverna kan använda den på egen hand. Med andra ord nå målet att teorin blir ett verktyg för att beskriva, förklara, förstå och delvis förutsäga biologiska fenomen ur ett evolutionärt perspektiv. Elever och lärare står alltså inför en gemensam utmaning. Evolutionsteorin ger förklaringar till själva livets utveckling. Ibland kan elever ha en livsåskådning som gör att de inte accepterar evolutionsteorin. Målet för undervisningen är dock att eleverna ska förstå evolutionsteorin, inte att de ska överge en eventuell religiös uppfattning.

Ämnesdidaktisk forskning kan väsentligt förbättra lärarnas möjligheter att undervisa så att allt fler elever förstår skolans naturvetenskap. Didaktik betyder ungefär undervisningskonst och ämnesdidaktik blir då konsten att undervisa ett givet ämne. En kompetent lärare behöver vid sidan om kunnande i undervisningsämnet också ämnesdidaktiskt kunnande. Till detta hör resultaten från de senaste 25 årens omfattande internationella forskning angående hur elever uppfattar naturvetenskapliga fenomen. Elevernas uppfattningar skiljer sig ofta från naturvetenskapens. Man talar om vardagsföreställningar, vilka sällan är fler än en handfull olika för ett givet innehåll. För att möta eleverna i deras lärande måste läraren vara medveten om dessa olika uppfattningar så att han/hon har möjlighet att hjälpa eleven vidare till en mer naturvetenskaplig förståelse. Till ämnesdidaktisk kompetens hör också att kunna tolka mål i läro- och kursplaner och använda olika metoder för att utvärdera dem och att ha insikt i teorier om lärande och undervisning.

Avhandlingens resultat sammanfattas i ett tjugotal punkter som visar sig väsentliga för att elever ska erövra förståelse i evolutionsteori. Dessa punkter delas in i tre olika grupper, sådana som är specifika för undervisning och lärande i evolutionsteori, sådana som gäller naturvetenskapens karaktär samt sådana som är mer generella. I avhandlingen kallas detta för en ämnesdidaktisk teori. Denna kan användas och prövas av lärare både då de planerar undervisningen och då de genomför och utvärderar den med sina elever.

Författare: Anita Wallin
Titel: Evolutionsteorin i klassrummet – på väg mot en ämnesdidaktisk teori för undervisning i biologisk evolution
Språk: Svenska med engelsk sammanfattning
Nyckelord: Ämnesdidaktik, naturvetenskaplig undervisning, ämnesdidaktisk teori, design av undervisningssekvens, evolutionsteorin, begreppsförståelse
Handledare: Professor Björn Andersson och docent Christina Kärrqvist, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Disputation: Fredagen den 4 juni 2004, kl 09.15 i sal D3 50, Pedagogen, Frölundagatan 118, Mölndal
Opponent: Professor Doris Jorde, Oslo universitet
Kontakt: anita.wallin@ped.gu.se 031- 773 2258

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Det finns likheter men det finns naturligtvis också skillnader mellan sjukvården och industrin. Den avgörande skillnaden mellan sjukvården och industrisektorn har varit att sjukvårdens verksamhet bygger på att hjälpa människor att bli friska, medan industrins mål varit att i konkurrens skapa vinster. Sjukvårdens utveckling, under de sista 20 åren, visar emellertid att den skarpa skiljelinje som funnits mellan varuproduktion och vårdproduktion sakta börjat luckras upp. Helén Strömberg menar att vårdens förändringar lett till att olika former av vård fått olika status exempelvis akutvård och äldrevård. Prioriteringarna av vården har också påverkat normen för vad vårdarbete är och relationen mellan kvinnor och män.

Efter 1962 började den svenska sjukvården domineras av storskalighet och massproduktion, vilket liknar de rationaliseringstendenser som redan ägt rum i varuproduktionen. På samma sätt som tekniken i industrin ledde till förändrade produktionsprocesser var den medicinska tekniken central för utvecklingen av olika specialistinriktningar i sjukvården. Den har också haft betydelse för hur vårdkedjan och olika arbetsuppgifter förändrats. Med en vertikalt förändrad arbetsdelning och standardiserade behandlingsmetoder har sjukvården kommit att sätta priser på vad varje vårdande insats kostar. Genom att köpa och sälja tjänster mellan kliniker och mellan sjukhus har sjukvården skapat en konkurrerande marknad mellan olika former av vård.

Särskilt sedan 1980-talet har utvecklingen gått fort och vårdprocessen förändras för varje dag. I den förändringen får behandlingsmetoderna nytt innehåll, nya sjukdomar går att diagnostisera och vårdarbetet sker på ett nytt sätt. Det påverkar den vård patienten får, vårdpersonalens arbetsuppgifter och även arbetsdelningen och könsarbetsdelningen förändras mellan olika vårdyrken. Vårdprocessens förändringar har därmed påverkat relationen och statusen mellan olika vårdformer, vårdyrken och mellan kvinnor och män i vårdarbetet.

Effekten av detta har blivit att vårdarbetet fördelas på olika sätt i olika vårdtyper, vilket också lett till att vårdarbetets könsordning förändrats. Även relationerna mellan arbetsuppgifterna curing, nursing och caring tenderar att ha olika könskoder beroende på om arbetet utförs i en teknisk- eller i en arbetsintensiv vårdtyp. I takt med att arbetet blivit allt mer teknikintensivt har sjuksköterskor allt oftare börjat arbeta med teknik. I yrket dominerar kvinnorna, men trots det tenderar männens andel att vara högre i de tekniska sjuksköterskeuppgifterna. Generellt i vården visas att kvinnor och män utför olika arbetsuppgifter, har olika yrken och befinner sig på olika positioner i hierarkin. Genom vårdprocessens förändring skapas det också en ny könsordning. I den arbetar män med teknikintensiva curing- och nursing-uppgifter, och kvinnorna med arbetsintensiva curing-, nursing- och caring-uppgifter. Den nya könsordningen, tenderar också att ge arbetsuppgifterna olika status och innehåll. I denna fortsätter kvinnor att utgöra normen för det lägre värderade arbetsintensiva och patientnära arbetet. Trots att allt fler män kommit in i yrket fortsätter kvinnorna ändå att vara bärare av den kunskap som kopplas till den nära patientvården.

E-publicering av avhandlingen: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=257

Fredagen den 28 maj försvarar Helén Strömberg, institutionen för ekonomisk historia vid Umeå universitet sin avhandling med titeln Sjukvårdens industrialisering.
Mellan curing och caring – sjuksköterskearbetets omvandling.
Disputationen äger rum klockan 10.15 i hörsal B samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Lisbeth Lundahl, institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, Umeå universitet.

Kontaktinformation
Helén Strömberg har vuxit upp i Holmsund

Helén Strömberg nås på:
Tel: 090-786 76 54
E-post: helen.stromberg@ekhist.umu.se

Offensiv kvalitetsutveckling kan förenklat beskrivas som ständiga förbättringar för att skapa nöjdare kunder genom att engagera allihop i ett arbete som fokuserar på verksamhetens processer.

Hållbar utveckling bygger på att alla intressenter – kunderna, ägarna, de anställda och hela samhället i ett globalt perspektiv – ska få sina behov tillfredsställda, men utan att göra det på framtida generationers bekostnad.

I organisationer kan man mäta hållbar utveckling genom det som kallas för Triple bottom line och som innebär att resultat redovisas inom ekonomi, miljö och socialt ansvar. Ett allt vanligare synsätt är att ett gott ekonomiskt resultat är en viktig del av hållbar utveckling. Eftersom offensiv kvalitetsutveckling visat sig kunna bidra till goda ekonomiska resultat, finns det bra förutsättningar till att kvalitetsutveckling kan stödja arbetet för hållbar utveckling,

Med sin kunskap om offensiv kvalitetsutveckling har doktoranden Raine Isaksson, som disputerar med avhandlingen Total quality management for sustainable development – Focus on processes den 2 juni, utgått från att se en organisations aktiviteter i processer, flöden, och utvecklat en processbaserad förbättringsmodell som riktar sig mot hållbar utveckling.

– Jag antog att en lättanvänd processmodell gör det lättare att kartlägga och mäta en organisations prestanda, och också att identifiera dess förbättringspotential. Genom att på detta sätt tydliggöra förbättringsmöjligheterna kan man väcka intresse och förändringsvilja. Behovet av sådan hjälp att komma igång med förändingsarbete är mycket stort. Jag har prövat modellen i aktionsinriktad forskning inom verksamhet både i första och tredje världen, säger Raine Isaksson.

Raine Isaksson är utbildad till diplomingenjör i kemi och processteknik vid Åbo akademi i Finland. I cirka 20 år har han varit verksam inom cementindustrin med arbete inom processutveckling, kvalitet och drift i både linje och som konsult. Under nio år har Raine Isaksson varit verksam i olika länder i Afrika. Han är bosatt på Gotland där han arbetar som deltidslärare på Högskolan Gotland och som konsult i verksamhetsutveckling.

Upplysningar: Raine Isaksson, tel. 0498-21 10 66, raine.isaksson@hgo.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Tillverkning av högkvalitativa och högteknologiska produkter kan idag förläggas i stort sett var som helst i världen. Frågan är hur den svenska verkstadsindustrin ska fungera då många industrier flyttar stora delar av sin produktion utomlands. Vad ska industrin i Sverige tjäna pengar på?

Martin Fransson, doktorand i företagsekonomi vid Centrum för tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads universitet, har under ett par års tid studerat hur verkstadsindustrin söker nya sätt att konkurrera. Han menar att det är i tjänsteproduktionen som industrins framtid ligger.

– Det har blivit allt viktigare för svensk verkstadsindustri att erbjuda sina kunder tjänster av olika slag. Enligt den nya affärslogiken efterfrågar kunderna inte fysiska produkter utan alternativa lösningar där nyttan av produkten står i fokus. De tjänster som erbjuds leder ofta till en minskad försäljning av produkter, säger han.

Ett företag som tillverkar borrar ska enligt den nya logiken inte längre sälja borrmaskiner, utan borrade hål. Om maskinen går sönder är det tillverkaren som förlorar på detta eftersom det är de som är ansvariga för utrustningens underhåll. Tvärtemot den gamla affärslogiken blir målet att tillgodose kundens behov med så få produkter som möjligt.

Verkstadsindustrin ska med andra ord fungera som mer än bara en leverantör av färdiga produkter. Verkstadsföretagen ska vara aktiva även efter det att produkten har levererats och de ska ha ansvar för såväl montering och underhåll som användning av produkten. Martin Fransson betonar värdet i att helheten på detta sätt blir mer effektiv, eftersom leverantörens kunskap utnyttjas i alla led av produktionskedjan.

– Det traditionella produktorienterade tänkandet hindrar utvecklingen. Hur ska man till exempel ta betalt när produkten står kvar i leverantörens ägo? Nya samarbetsformer kräver nya tankemönster hos såväl leverantörer som kunder, säger han.

Projektet har bedrivits i samarbete med KK-stiftelsen, Volvo Aero Corporation, SKF och Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Den 26 maj lägger Martin Fransson fram rapporten i form av licentiatuppsatsen ”Verkstadsindustrins tjänstefiering – en explorativ resa i det nya affärslandskapet”.

Kontaktinformation
För mer information eller beställning av rapport, kontakta Martin Fransson, tfn 054-700 21 53 eller 070-561 84 65, e-post Martin.Fransson@kau.se