En Mölna-Elegi är ovanlig på många sätt – den har en tillkomsttid på över tjugo år och är författad inte bara på svenska utan också på latin och grekiska. Här finns även mer eller mindre förvanskade citat från olika håll i världslitteraturen, insprängda i Ekelöfs egen text, som ofta är svindlande vacker. En Mölna-elegi innehåller dessutom olika antika bildillustrationer. Resultatet är en intertextuell ekogrotta och ett veritabelt allkonstverk, som helt följdriktigt har framförts som hörspel i radio.
Tolkningar av diktverket har ofta tagit fasta på Ekelöfs egna uttalanden eller på andra verk som kan tänkas ha påverkat Ekelöf. Men man kan också läsa och förstå mycket av dikten utan att känna till poetens egna avsikter, eller vara särskilt bevandrad i litteraturhistorien. I sin avhandling vid institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet visar språkvetaren Ulf Larsson hur själva det språk som finns i diktens bygger upp olika motiv i Ekelöfs text. De motiv Ulf Larsson undersöker är de fyra elementen eld, luft, vatten och jord, som både tydligt och mer fördolt finns i dikten. Det visar sig att de olika ord som gestaltar dessa fyra motiv har mycket gemensamt. Bland annat kan de ofta kan relateras till arketypiska motsatser som rörelse-vila, värme-kyla och mjuk-hård. Detta gör bland annat att texten på ett suggestivt vis låter läsaren ana en enhet av närmast religiöst-mystiskt slag bortom de fyra elementen, vilka på textytan tvärtom ofta framstår som några slags åtskilda antagonister. Detta kosmiskt färgade motiv är centralt i hela Ekelöfs författarskap och dess tematik, och i avhandlingen, som är den första språkvetenskapliga avhandlingen om Ekelöf, anlägger Ulf Larsson ett semantiskt och ovanligt perspektiv för att visa hur motivets arkitektur ser ut.
Doktorsavhandlingens titel: De fyra elementen. Ett semantiskt motivstudium i Gunnar Ekelöfs En Mölna-Elegi.
Disputationen äger rum onsdag den 26 maj kl. 10.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Gunnar Persson, Luleå tekniska universitet.
Ulf Larsson nås på telefon 08 – 644 51 42, 08 – 16 43 09 eller e-post: Ulf.Larsson@nordiska.su.se
Forskarskolan Urbana studier – städer och regioner i förändring kommer bedriva forskning utifrån olika perspektiv på staden och dess förutsättningar, utmaningar och möjligheter.
– Allt fler människor koncentreras till städer och andra urbana samhällen, säger Ingemar Elander, professor i statskunskap och föreståndare för den nya forskarskolan.
Stadsmiljön är attraktiv och efterfrågad samtidigt som den innebär stora påfrestningar för människor och miljö. Den kunskap som krävs för att möta dessa utmaningar ligger i gränssnitten mellan olika vetenskapsområden. Forskning om städer och regioner kräver därför mångvetenskaplig kunskap och kompetens.
Forskarskolans nära koppling till en etablerad mångvetenskaplig forskargrupp, Centrum för Stadsmiljöforskning, innebär att de studerande får möta och skolas in i en levande forskningsmiljö. Forskarskolan blir därmed en plattform för nya doktorander att skapa samhällsrelevant kunskap av god internationell klass.
Pågående forskning vid Centrum för Stadsmiljöforskning fokuserar vid ett brett spektrum av teman såsom konkurrens och samarbete i stadspolitiken, näringsliv och arbetsmarknad i växande och stagnerande regioner, den hälsosamma staden, brottsförebyggande arbete i urban miljö, lokal klimatpolitik, biologisk mångfald och stadsplanering, etik i samhällsplaneringen samt partnerskap och lokal demokrati.
Forskning om städer och regioner som nyss påbörjats eller är under utveckling tar upp teman som demokrati och integration i utsatta stadsdelar, kvinnors inflytande i nätverkspolitik, digital samhällsplanering samt staden och medborgarskapet.
Forskningen präglas av omfattande internationella kontakter och samarbeten. Doktorander ges möjlighet att delta i internationella seminarier och konferenser.
– Intresset för forskarskolan är mycket stort och vid ansökningstidens utgång hade hela 152 ansökningar inkommit, säger Ingemar Elander. Av dessa kommer 11-12 doktorander antas i ämnena historia, kulturgeografi, socialt arbete, sociologi och statskunskap.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingemar Elander på telefon 019-30 30 69.
Magdalena Kettis har i sin doktorsavhandling vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, undersökt hur svenska multinationella företag uppfattar och hanterar politisk risk i samband med direktinvesteringar. Avhandlingen bygger på intervjuer med ledande befattningshavare i ett tiotal svenska multinationella företag.
Globaliseringen, kommunismens fall och marknadsekonomins utbredning är faktorer som bidragit till att politisk risk nu uppfattas som ett mindre problem. I synnerhet har de mest extrema effekterna av politisk risk, expropriation och nationaliseringar minskat påtagligt. Magdalena Kettis fann att marknadspotential är viktigare för investeringsbeslut än politisk risk, men politisk risk kan fortfarande vara ett problem att ta med i beräkningen när det gäller att investera och framför allt driva verksamhet i länder som kännetecknas av politisk instabilitet och svaga institutioner. Den huvudsakliga källan till politisk risk är värdlandets regering och politiska institutioner, men även ideella organisationer kan utgöra politisk risk för företagen. Den mest effektiva metoden för att bedöma och påverka politiska risker uppgavs vara goda politiska kontakter och ett aktivt informationsutbyte med makthavarna. Att verka som ett lokalt förankrat företag och vara en god samhällsmedborgare ansågs också minska företagens exponering för politisk risk.
Magdalena Kettis föreslår i sin avhandling att politisk risk även kan kopplas till uppfattningen om multinationella företag som inflytelserika samhällsekonomiska och politiska aktörer. I takt med att företagen avkrävs större ansvar för de politiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av sina utlandsinvesteringar, kan inte bara företagens exponering gentemot politisk risk öka, utan också företagens inflytande och politiska roll.
Doktorsavhandlingens titel: The Challenge of Political Risk – Exploring the political risk management of Swedish multinational corporations.
Magdalena Kettis kan nås på telefon 070-715 81 73, e-post: m.kettis@telia.com
Avhandlingen består av tre fristående uppsatser, varav de två första studerar den svenska bostadsmarknadens attraktivitet och prisbildning. Den tredje uppsatsen studerar ekonomisk tillväxt bland kinesiska provinser mellan åren 1985 och 2000. Gemensamt för uppsatserna är hänsynstagandet till rumsliga beroenden mellan de olika marknadernas objekt och aktörer.
Vad är attraktivt på den svenska fastighetsmarknaden, kan man mäta attraktivitet och i så fall vad värdesätter konsumenter vid köp av en bostadsrätt i Umeå eller en villa i Västerbotten eller Västernorrland? Svaren på dessa frågor ges i de två första uppsatserna.
Viktiga attribut för bestämmande av attraktivitet och bostadsrättspris är lokaliseringsfaktorer, hyresnivå, lägenhetsyta, ålder och befolkningstäthet. Prissättningen på villor är också till stor del bestämd av lokaliseringsfaktorer. Dessutom påverkas priset positivt om man är kopplad till det kommunala vatten- och avloppssystemet samt av den allmänna kvalitén på objektet.
I den senare uppsatsen illustreras även den geografiska prisbilden samt dess utveckling mellan åren 1994 och 1999. För båda åren identifieras en koncentration av högt prissatta objekt i framför allt Umeå och Sundsvall. För år 1999 har dessutom områden med högt värderade objekt spridit sig till stora delar av Umeåregionen.
I den tredje uppsatsen studeras den ekonomiska tillväxt som har skett i Kina och dess 30 provinser mellan åren 1985 och 2000. Viktiga faktorer för tillväxt har identifierats såsom typ av företagsägande, utländska direktinvesteringar, infrastruktur och centralmaktens varierande behandling av de olika provinserna. Under 80-talet och första hälften av 90-talet växte främst östra Kina mycket snabbt medan de centrala och västra delarna hade en mer måttlig tillväxttakt. Detta mönster bryts under andra hälften av 90-talet då det finns en relativt god tillväxt i stora delar av landet.
I de tre uppsatserna har förekomst av rumsligt beroende påvisats och korrigerats för. Rumsligt beroende kan enklast förklaras med att objekten som man studerar inte är oberoende av varandra utan att de påverkar varandra i större eller mindre grad. Det kan till exempel vara rimligt att förmoda att tillväxten i en region påverkar tillväxten i närliggande regioner, eller att priserna på villor medverkar i prissättningen av omkringliggande villor och så vidare. Att inte ta hänsyn till dessa fenomen kan likställas med att bortse ifrån ett faktiskt samband som borde vara med i analysen. Konsekvensen blir att man löper en risk att dra felaktiga eller bristfälliga slutsatser.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=272
Fredagen den 28 maj försvarar Krister Sandberg, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titel Hedonic Prices, Economic Growth, and Spatial Dependence. Svensk titel: Hedoniska priser, ekonomisk tillväxt och rumsliga beroenden. Disputationen äger rum kl 13.15 i sal S213h, Samhällsvetarhuset, Fakultetsopponent är Professor Bernard Fingleton, Department of Land Economy, University of Cambridge.
Kontaktinformation
Krister Sandberg, född 1973, växte upp i Ekeby utanför Helsingborg. 1992 flyttade han till Umeå och avlade under våren 1996 en Pol Mag-examen. Efter ett års arbete på Ekeby Sparbank återvände sedan Krister till Umeå för att påbörja sin forskarutbildning.
Krister Sandberg nås på:
Centrum för regionalvetenskap, CERUM, Umeå universitet
Tel: 090 786 9828
E-post: krister.sandberg@econ.umu.se
Francisella tularensis är en höggradigt smittsam bakterie som orsakar sjukdomen harpest. Trots att sjukdomen har varit känd i nästan 100 år är kunskaperna om bakteriens sjukdomsframkallande förmåga ofullständiga. En sedan länge beskriven och viktig sjukdomframkallande faktor är dock dess förmåga att tillväxa inuti celler från människa eller djur. Avhandlingen studerar förloppet hos infektionen i dessa värdceller.
Studier på två arter av bakterien visar att resultatet av infektionen är helt olika. Den vanligaste bakteriearten ger upphov till en s.k. programmerad celldöd, apoptos, hos de infekterade cellerna efter cirka 24 timmar. En annan art av bakterien skapar däremot s.k. nekros hos de infekterade cellerna. Studierna visar också att det finns en produktion av faktorer som bryter ner blodkroppar i den ena men inte den andra arten av den här bakterien. Trots att båda bakteriearterna har förmåga att tillväxa inuti celler finns det betydelsefulla och grundläggande skillnader. Ändå verkar de båda arterna använda en likartad strategi såtillvida att de växer så länge det finns näring i cellerna. När bakterieantalen blivit höga är det ändamålsenligt att orsaka celldöd, så att bakterierna kan sprida sig till nya celler med god tillgång på näring. Ett viktigt mål för framtida forskning är att förstå hur bakterien orsaka denna celldöd. Att förhindra denna mekansism kan vara ett sätt att behandla harpest.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk mikrobiologi och har titeln Francisella tularensis infection induces macrophage cell death. Svensk titel: Francisella tularensis infektion induces macrophage cell death.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal E04, Byggnad 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Erik Kihlström, Hälsouniversitet, Linköping.
Kontaktinformation
Xin-He Lai finns vid enheten för klinisk bakteriologi, tel. 090-785 18 19, e-post: xin-he.lai@climi.umu.se
Transplantation av insulinproducerande ö-celler till typ 1 diabetiker är en potentiell behandlingsmetod för att stabilisera blodsockernivåerna hos patienter med en svårkontrollerad form av sjukdomen. Problemet är att det idag krävs öar från flera donerade bukspottskörtlar för att bota en patient. Detta tyder på att en stor del av öarna förloras tidigt efter transplantationen. Vid en ö-transplantation sprutas öarna in i ett blodkärl till levern, som gör att ö-cellerna kommer i direkt kontakt med blodets alla komponenter. Avdelningens forskargrupp har tidigare visat att blodet uppfattar öarna som kroppsfrämmande, på liknande sätt som när en bakterie tar sig in i blodbanan. Den kraftfulla reaktionen som utlöses kallas IBMIR och resulterar i att öarna förstörs. För att ö-transplantation ska bli en tillgänglig metod är det viktigt att minska den mängd öar som behövs. Ett sätt kan vara att blockera den kraftfulla IBMIR-reaktionen.
Lisa Moberg visar i sin avhandling att transplanterade öar uttrycker den s k vävnadsfaktorn, som aktiverar blodsystemet vid kärlskador. Ett koagel bildas då snabbt för att täppa till skadan så att vi inte ska förblöda. På liknande sätt reagerar blodet på öarna. Det koagel som bildas kring öarna frisätter en mängd ämnen som tillkallar dom vita blodkropparna. Dessa letar sig in i öarna och förstör dom på samma sätt som dom förstör en bakterie. Lisa Moberg beskriver två strategier som i en provrörsmodell blockerar IBMIR-reaktionen; genom att blockera vävnadsfaktorn på öarna, samt genom att blockera trombin, huvudaktören för att ett koagel ska bildas men även delaktig i aktivering av de vita blodkropparna. Båda strategierna visade sig vara framgångsrika och ledde till att fler öar överlevde. Men i en transplantationssituation skulle dessa metoder innebära att patienten måste behandlas med blodförtunnande mediciner, vilket alltid medför en viss blödningsrisk. Lisa Moberg testade därför förbehandling av öarna med nikotinamid, en känd antioxidant och visar att öarna då förlorade sin förmåga att aktivera blodet och IBMIR.
Länk till spikblad: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4260
Namn: Lisa Moberg
Avhandlingens titel: Role of Innate Immunity in Islet Transplantation
Institution: Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi, enheten för klinisk immunologi
Opponent: MD David Harlan, David, Islet and Autoimmunity Branch, National Institutes of Health, Bethesda, Maryland
Disputationen äger rum: Fredagen 19 maj, kl. 9.15 i Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet.
Kontaktinformation
Lisa Moberg kan nås på 018-611 3891, 0704-22 93 42 eller via e-post Lisa.Moberg@klinimm.uu.se
Debatten om tillfälliga anställningars konsekvenser för den enskilde individen och för samhället i stort har ökat under 90-talet. Under samma period har andelen tillfälliga arbeten ökat från 10 till 15 procent. Mårten Wallette har kartlagt skillnader mellan könen och skillnader mellan svensk- och utlandsfödda personer och han konstaterar att tillfälliga anställningar kan öka segregeringen på den svenska arbetsmarknaden.
– Det finns tydliga skillnader mellan infödda svenskar och invandrare, säger Mårten Wallette. Sannolikheten är högre att en invandrare har en tillfällig anställning och sannolikheten är lägre att hans eller hennes anställning övergår till ett fast jobb. Dessutom är sannolikheten lägre att en utlandsfödd med tillfälligt jobb får ta del av någon form av personalutbildning.
Sannolikheten att män och kvinnor har tillfälliga anställningar är ungefär lika stor, men det är mer ovanligt att kvinnans jobb övergår till en fast anställning. Kvinnor med tillfälliga jobb tenderar också att få mindre internutbildning än en man i samma situation.
Typen av tillfällig anställning spelar också stor roll. Mårten Wallette skiljer mellan provanställning, vikariat, projektanställning och behovsanställning.
– Det är egentligen bara provanställningar som verkar fungera som en språngbräda till ett fast jobb på den svenska arbetsmarknaden, säger han.
Den privata och den offentliga sektorn skiljer sig när det gäller bruket av tillfälliga anställningar. Den tillfälligt anställde inom den privata sektorn har ofta en provanställning eller en projektanställning. Inom stat, kommun och landsting är vikariat och behovsanställningar vanligare anställningsformer. En övergång till tillsvidareanställning, oavsett typ av tillfälligt jobb, är vanligare inom den privata sektorn än inom den offentliga.
Kontaktinformation
Mårten Wallette disputerade den 14 maj med avhandlingen Temporary jobs in Sweden: Incidence, Exit, and On-the-Job-Training. För mer information ring 046-222 86 75/ 222 46 71, 0737-32 45 35 eller marten.wallette@nek.lu.se
SNiB – Student Network in Bioscience är ett nätverk som bildats av nuvarande och tidigare studenter i de nationella biomedicinska forskarskolorna. Nätverket har anordnat en årlig konferens sedan 1997.
Årets konferens kommer att ha ca 100 deltagare från universitetsorterna Göteborg, Lund, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå. De två konferensdagarna har ett späckat schema som inleds med ett välkomsttal av professor Dan Hultmark, medlem av styrgruppen för Umeås biomedicinska forskarskola. Kvällarna ägnas åt sociala aktiviteter i syfte att bygga vidare på nätverket SNiB som är tänkt att vara ett stöd åt deltagarna i deras fortsatta forskarkarriärer.
SNiB, Student Network in Bioscience är ett nätverk som bildats av nuvarande och tidigare studenter i de nationella biomedicinska forskarskolorna och har hållit en årlig konferens sedan 1997. Innehållet i konferensen varierar från år till år men grundstrukturen med ett talarblock som rör ren forskning eller forskningsrelaterade områden brukar hållas intakt. Utöver de inbjudna talarna så håller även deltagarna presentationer som rör deras egen forskning. Finansieringen av konferensen består av bidrag från de sex forskarskolorna samt en stor del från externa sponsorer.
Kontaktinformation
För mer information, besök SNiB:s hemsida: http://www.snib.nu, eller kontakta doktoranden och ledamoten i SNiB:s organisationskommitté Olov Nilsson på telefon 090-785 10 97, 070-588 83 23 eller 090-124332 eller via e-post olov.nilsson@pharm.umu.se.
Havstulpaner sätter sig gärna på allt som är under vatten, till exempel båtskrov. Påväxten gör att båtarna blir tyngre, rostar fortare och bromsas när de skall glida fram i vattnet. Forskningen för att hitta nya, miljövänliga lösningar på problemet är intensiv och svensk forskning ligger långt framme med flera innovationer inom området.
Marine Paint är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som finansieras av Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, MISTRA. Syftet med programmet är att hitta ett ekologiskt godtagbart sätt att förhindra påväxt av i första hand havstulpan på båtar. Programvärd för Marine Paint är Göteborgs universitet, och Mia Dahlström är den första doktoranden inom programmet som försvarar sin avhandling.
I havstulpanens larvstadium ger den sig ut för att hitta någonstans att sätta fast sig, för att sedan genomgå omvandlingen till vuxen havstulpan. För att kunna undersöka ytan och så småningom sätta sig fast utsöndrar larven ett limmande cement från två cementkörtlar ut genom sina antenner till underlaget. Cementkörtlarna är kopplade till nervbanor. Farmakologiska blockare som interagerar med receptorer i dessa nervsystem skulle därmed kunna hindra cementkörteln från att utsöndra sitt lim.
Avhandlingen visar att blockaren medetomidine förhindrar att larven utsöndrar något lim och kan därför inte sätta sig på någon yta. Substansen verkar reversibelt, det vill säga då larven efter att ha blivit utsatt för substansen flyttas till rent havsvatten, kan den sätta sig och genomgå metamorfos. Den exakta mekanismen genom vilken substansen verkar är dock ännu inte känd.
Medetomidine-molekylen binder sig dessutom till fasta ytor av polystyren, och bindningen är tillräckligt stark för att stå emot omfattande sköljning av ytan men tillräckligt svag för att larven ska kunna ta upp den. Därmed finns goda förutsättningar för att molekylen skulle kunna användas i båtfärger.
Försök med medetomidine i två olika färgformuleringar visade att den färg som läckte minst medetomidine till omgivningsvattnet var den mest effektiva i att minska rekryteringen av havstulpaner på ytan. Något som förmodligen beror på medetomidines förmåga att adsorbera till ytan, en förmåga som kan spela spelar en avgörande roll för effekten av molekylen i en färgformulering, genom att den vid ytan är tillgänglig för undersökande larver.
Pressmeddelandet finns också att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2004/mia_dahlstrom.shtml
Mia Dahlström, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i ytbiofysik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Pharmacological agents targeted against barnacles as lead molecules in new antifouling te chno logies”.
Disputationen äger rum onsdagen den 19 maj kl 2004 kl 10.00 i hörsalen, Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
För mer information, kontakta:
Mia Dahlström,
Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
Tel: 0526-686 50
E-post: mia.dahlstrom@gmm.gu.se
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Avhandlingen visar att hos många skolbarn är förmågan att förändra brytkraften i ögat för att kunna fokusera till olika avstånd, så kallad ackommodation, lägre än förväntat. En dåligt fungerande ackommodation ger huvudvärk, ögontrötthet, gruskänsla i ögonen, svårt att växla mellan att se på tavlan och till att se i boken och att texten ibland tycks flyta omkring efter en stunds läsning. Normalvärden för ackommodationsförmågan i alla åldrar bygger på data som är närmare hundra år gammal. De gamla värdena gör att barn förutsätts ha en hög grad av ackommodation utan att någon på senare tid undersökt om det förhåller sig så. En nedsatt ackommodationsförmåga kan därför vara ett dolt problem hos barn.
Leg optiker Bertil Sterner har därför i sin avhandling undersökat hur väl ackommodationen fungerar och karaktäriserat ackommodativa problem hos för övrigt friska barn i tidig skolålder. Han har också utvärderat en metod som använts för att träna nedsatt ackommodationsfunktion.
För att erhålla nya normalvärden utfördes mätningar på barn från en skola i Göteborgsområdet och resultatet jämfördes mot de gamla värdena. En annan grupp barn som kommit från skolhälsovården för närseendeproblem som berodde på en nedsatt ackommodationsfunktion ingick sedan i en grupp som tränades. De fick under några veckor träna anspänning och avslappning av ackommodationen med ett instrument enligt ett särskilt schema tills de blev symtomfria. En uppföljningsstudie visade att träningen hade effekt också lång tid efter avslutad träningsperiod.
För att minska risken att drabbas av onödiga närseendeproblem beroende på nedsatt ackommodationsfunktion är det viktigt att identifiera ackommodationsstörningar så tidigt som möjligt. Det ökar möjligheterna att förbättra förmågan att fokusera på nära håll och därmed eliminera eventuella symtom som annars kan hindra barnet i skolarbetet. Det är också av stor vikt för en framgångsrik behandling att barnet blir korrekt diagnostiserat och att andra ögonsjukdomar utesluts.
Avhandlingen är skriven av:
Med lic/leg optiker Bertil Sterner, telefon: 031-343 32 55, mobiltelefon: 0733-12 48 13, e-post: sterner@oft.gu.se
Handledare:
Docent Anders Sjöström, telefon: 031-343 47 20, mobiltelefon: 0709-72 11 05, e-post: anders.sjostrom@oft.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för oftalmologi
Avhandlingens titel: Ocular Accommodation. Studies of Amplitude, Insufficiency, and Facility Training in Young School Children
Avhandlingen försvaras onsdagen den 19 maj, klockan 9.00, psykiatriska klinikens aula, hus V, SU/Mölndal, Mölndal
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Som en uppföljning till Designdagen den 30 mars anordnar Centrum för konsumentvetenskap ett seminarium på temat Design, varumärken och konsumenter. Docent Douglas Holt från Harvard Business School och reklammannen Sven-Olof Bodenfors håller varsin föreläsning samt deltar i gemensam frågestund. Under Sven-Olof Bodenfors föreläsning Brands in real life kommer han bl.a. berätta om hur arbetet med varumärken går till, vilka resonemang som finns bakom samt vilka strategier som används i praktiken. Exempel hämtas från hans långa erfarenhet i reklambranschen och av varumärken i det dagliga arbetet på Forsman & Bodenfors.
Douglas Holts föreläsning When a Cultural Icon is an Iconic Design presenterar ett nytt perspektiv på varumärkesbyggande s.k. ”cultural branding”, från hans kommande bok How Brands Become Icons: The Principle of Cultural Branding. Ett begrepp som handlar om relationen mellan varumärken och vår kultur och samtid. För att illustrera begreppet använder Holt kampanjen för den nya Wolkswagen Beetle på den amerikanska marknaden.
En gemensam frågestund avslutar seminariet och knyter samman de teoretiska och praktiska erfarenheterna från de båda föreläsarna, Efter frågestunden serveras kaffe och frågor och diskussioner kan fortsätta under mingelformer.
Välkomna!
Anmälan sker till christian.fuentes@cfk.gu.se senast den 21 maj.
Tid: onsdag den 26 maj 2004, kl. 13.00-15.00, mingel och kaffe från 15.00-
Plats: Malmstensalen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet,
Vasagatan 1, Göteborg.
SVEN-OLOF BODENFORS, tidigare VD för och numera senior advisor för Forsman & Bodenfors, har lång erfarenhet av att arbeta med varumärken. Han är utbildad industridesigner och grundade tillsammans med Staffan Forsman reklambyrån Forsman & Bodenfors, en av Sveriges mest framgångsrika reklambyråer. Bland kunderna återfinns Göteborgs-Posten, ABBA/Kalles kaviar, Volvo Personvagnar, IKEA och Arla.
DOUGLAS B. HOLT is Associate Professor of Business Administration at the Harvard Business School. In the MBA program, he has recently developed a new elective titled Branding, Advertising, and Culture. His two management research interests are: cultural brand strategy and the organizational principles for managing the creative content of branding efforts. He recently published What Becomes an Icon Most?” in the Harvard Business Review and has a forthcoming book on the topic How Brands Become Icons: The Principles of Cultural Branding (Harvard Business School Press, 2004). His academic research focuses on the sociology of consumption. He has published studies on social class, masculinity, consumer culture, and the politics of branding in the top marketing journals. Holt earned an AB from Stanford University, an MBA from the University of Chicago, and a Ph.D. from Northwesterns Kellogg School. Holt worked as a brand manager at the Clorox Company and the Dole Food Company before returning to the academy.
På Douglas Holts hemsida finns mer information, bland annat publikationslista samt möjlighet att ladda ner författat material: http://dor.hbs.edu/fi_redirect.jhtml?facInfo=bio&facEmId=dholt
För ytterligare information eller frågor, kontakta:
Johanna Ödman, informatör CFK, johanna.odman@cfk.gu.se
031-773 58 71
Christian Fuentes, programassistent CFK, christian.fuentes@cfk.gu.se
031-773 56 27
Om CFK
Centrum för konsumentvetenskap, CFK, är Sveriges nationella forskningscentrum inom konsumentområdet. Här möts forskare från olika discipliner och bedriver tvärvetenskaplig forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Forskningen, som vid CFK bedrivs i fem olika program, har som målsättning att skapa ny kunskap som är relevant för forskare, myndigheter, organisationer, näringsliv och konsumenter. I verksamheten inryms forskningsprojekt kring bland annat McDonald´s som familjeritual, konsumenter och aktiemarknaden, hållbar konsumtion, samlande och användandet av mobiltelefoner. www.cfk.gu.se.
Kontaktinformation
Johanna Ödman
Informatör
Centrum för konsumentvetenskap,
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Adress: Övre Fogelbergsgatan 6
Postadress: Box 600, 405 30 Göteborg
E-post; johanna.odman@cfk.gu.se
Tel: +46 31 773 58 71
Fax: +46 31 773 56 62
Hemsida: www.cfk.gu.se
Vi har alla sett presskonferenserna. En skandalaktör ska förklara sig. Fotoblixtarna blixtrar, tv-kamerorna tar plats och mikrofoner skymmer sikten. Den som sitter där är i vanliga fall en ledare i den organisation han jobbar, men nu är det skandalen som måste hanteras. För de inblandade personerna är det inget vidare. Att få sparken i en skandal, löpa gatlopp i press och annan media är knappast en avundsvärd situation, troligen en av de värsta upplevelserna det går att få i ett svenskt yrkesliv. För organisationen innebär skandalen att legitimiteten, och därmed omgivningens acceptans, förloras. Framtiden, både på kort och lång sikt och för såväl individ och organisation, kommer att vara en kamp tillbaks.
Skandaler är vanliga i svensk offentlig sektor numer. Det finns goda skäl att lära sig mer om skandaler och skandaliseringsprocessen. Trots att skandaler är uppmärksammade, underhållande och det finns goda skäl att lära sig mer om skandaler finns det lite forskning om dem. Visserligen finns forskningsrapporter och andra slags böcker om enskilda skandaler men jämförande analyser och teoretiserande av skandaler, eller försök att sätta in dem i en större samhällelig kontext, finns det få av.
Boken I skandalers spår fyller luckan. Speciellt uppmärksammas vem som gör skandaler, vad som leder till skandaler och åtgärder mot skandaler. I boken visas också hur organisationer går tillväga för att återskapa sin legitimitet. Under en skandal är en organisation hårt granskad av omgivningen.
Genom att svara på frågor, avstå från sådant som kan uppröra omgivningen, stärka regler och göra sig av med de personer som orsakat skandalen försöker organisationen framstå som en normal organisation – ett högst onormalt tillstånd.
För den skandalintresserade, den som är verksam i den offentliga sektorn, samhällsintresserade, studenter och forskare erbjuder I skandalers spår värdefull kunskap om just vad som händer i skandaler spår.
Doktorsavhandling i offentlig förvaltning med företagsekonomisk inriktning av Patrik Johansson.
Avhandlingens titel: I skandalers spår – minskad legitimitet i svensk offentlig sektor
Avhandlingsförfattare:Patrik Johansson, tel. 031-773 16 27 (arb.)
e-post: patrik.johansson@spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Claes Gustafsson, Stockholm
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 3 juni 2004 kl. 10.15, Hörsal Dragonen,
Sprängkullsgatan 19, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
AML är den vanligaste formen av akut leukemi (blodcancer). Cirka 350 personer i Sverige drabbas årligen av sjukdomen. Det vanliga sättet att behandla sjukdomen är cellgiftsbehandling, som initialt ofta har god effekt, men en majoritet av patienterna drabbas av återfall, oftast inom ett år. Prognosen för patienter som fått återfall är dålig.
I studien ingick 320 AML-patienter från Sverige, övriga Europa, Nordamerika, Israel, Nya Zeeland och Australien. Ett 30-tal av patienterna kom från Sverige varav huvuddelen från Västsverige. Deltagarna var indelade i två grupper – den ena gruppen fick histamindihydroklorid tillsammans med ett immunstimulerande läkemedel (interleukin-2), medan den andra, det vill säga kontrollgruppen, fick standardbehandling. De deltagande patienterna har följts upp under minst tre år efter påbörjad behandling. Målet var att förebygga återfall i leukemi hos behandlade patienter.
Resultaten från studien visar att de patienter som fick histamin och interleukin-2 var fria från leukemi efter treårsperioden i högre utsträckning än patienterna i kontrollgruppen. Den skyddande effekten avseende återfall i leukemi var statistiskt säker.
Det prekliniska arbete som legat till grund för studien har utförts av Kristoffer Hellstrand och Svante Hermodsson, institutionen för laboratoriemedicin, tillsammans med Mats Brune, institutionen för invärtesmedicin vid Sahlgrenska akademin. En inledande klinisk studie omfattande 39 AML-patienter genomfördes i Göteborg under 1994-1998 i samarbete med bland annat Ulf-Henrik Mellqvist och Elisabeth Wallhult vid Sahlgrenskas hematologisektion.
– Studiens resultat är mycket glädjande, och talar för att behandling med histamin och interleukin-2 kan medföra att en ökad andel AML-patienter kan botas från sin sjukdom, säger Mats Brune som varit medicinsk ledare för den internationella studien. De föreberedande kliniska studier som vi genomfört i Göteborg visar dessutom att behandlingen är relativt skonsam och förenlig med bibehållen livskvalitet.
– Vårt prekliniska arbete visar att histamin skyddar immunsystemets försvarsceller från signaler som bland annat ger upphov till programmerad celldöd (apoptos). Därigenom förbättrar histamin försvarscellernas förmåga att eliminera cancerceller, till exempel AML-celler, säger Kristoffer Hellstrand.
För mer information kontakta:
Professor Kristoffer Hellstrand, institutionen för laboratoriemedicin
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
tel 031-342 47 31
Kontaktinformation
Carina Elmäng
informatör/redaktör
Sahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
Box 400, 405 30 Göteborg
tel 031-773 35 77, mobil 0708-77 33 57
Samhället gör stora ansträngningar för att uppnå en effektivare energianvändning, i syfte att förbättra resursanvändningen och minska miljöpåverkan. Ett medel som används är att förmå energiföretagen att arbeta med energitjänster gentemot sina företagskunder. Det finns två kategorier av energitjänster. Dels indirekta, som innebär att energiföretagen ger råd och förslag men inte är med och genomför effektiviseringarna, dels direkta energitjänster där energiföretagen även är med i genomförandefasen. På den avreglerade elmarknaden förmodas konkurrensen stimulera till fler energitjänster, men så är inte fallet.
Det sätt som energitjänsterna har presenterats, levererats och utförts på är inte samhällsekonomiskt effektivt. En jämförande studie mellan den svenska och brittiska energimarknaden visar att det är troligt att tillhandahållandet av energitjänster på andra avreglerade marknader kommer att få liknande konsekvenser.
– Att tillhandahålla energitjänster leder inte till vare sig en samhällsekonomiskt eller företagsekonomiskt effektivare energianvändning, säger Mikael Bergmasth, en av författarna bakom avhandlingen. Hanteringen av tjänsterna tar stora resurser i anspråk. Dessutom är det främst indirekta energitjänster som hanteras och dessa leder sällan till energieffektiviseringar.
– Stora kostnader läggs ned på förslag till energieffektiviseringar som sedan inte realiseras. Dessutom leder de direkta energitjänster som realiseras till höga transaktionskostnader och därför blir samhällskostnaderna för effektiviseringen alltför stora i relation till resultatet, fortsätter medförfattaren Mats Strid. Det är snarare så att energiföretagen med dessa tjänster försöker stimulera till ökad energianvändning.
Avhandlingen är försvarad.
Avhandlingens författare: Mikael Bergmasth och Mats Strid
Avhandlingens titel: ”Energitjänster på en avreglerad marknad – För en effektivare energianvändning?”
För ytterligare information kontakta: Mikael Bergmasth, tel 031-773 5447, e-post mikael.bergmasth@handels.gu.se eller Mats Strid, tel 031-773 2694, e-post mats.strid@handels.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström, informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30, Göteborg
Telefon: 031-773 1247 Telefax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
Studien som undersökt barns interaktionsmönster vid datorspelande visar nämligen att interaktivitet inte med självklarhet leder till mer realistiska upplevelser, ofta är det precis tvärtom. Barnen intresserar sig mer för vad som går att göra i spelvärldar och mindre för vad olika saker i spelen föreställer. Resultatet avdramatiserar därför flera av de samtida idéerna om barns möten med datorspel och erbjuder ett nytt sätt att förstå interaktiva medier.
Fredagen den 28 maj kl 09.15 i sal D3 50, Pedagogen, Göteborgs Universitet disputerar Jonas Linderoth på sin avhandling ”Datorspelandets mening: Bortom idén om den interaktiva illusionen”.
Pressmeddelande se:
http://www.ped.gu.se/forskarutbildning/Press/pressmedlinderoth.pdf
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
Flyktingars livsvillkor är sköra. Att leva i flyktingskap innebär att ”det normala livet” helt har kullkastats. Det mesta av det som både vuxna och barn har varit vana vid har förändrats. Köns- och familjerelationerna mellan kvinnor och män och mellan vuxna och barn påverkas starkt. Samtidigt anstränger sig flyktingar för att återupprätta ”ett normalt liv” och för att integrera sig i det nya samhället med sina delvis annorlunda värderingsmönster och levnadssätt. Man vill inordna sig, arbeta och klara sig själv, lära känna svenskar och vara delaktig i samhället. Dessa resultat har framkommit i en intervjustudie om bosniska flyktingar som var bosatta i Malmö och Umeå under åren 1996-1997 och som erhållit permanent uppehållstillstånd under åren 1992-1995.
För att integrations- och normaliseringsprocessen skall vara lyckosam krävs trygga förhållanden, permanent uppehållstillstånd, relevanta utbildningsmöjligheter, yrkesidentitet och möjligheter till arbete för både kvinnor och män.
En integration inom såväl den egna etniska gruppen som inom majoritetssamhället underlättar anpassningen till livet i det nya samhället.
Studien visar också att majoritetsbefolkningens intresse och engagemang för att möta flyktingar spelar en stor roll för integrations- och normaliseringsprocessen.
Tanken på ett återvändande har funnits hos många, men den har i realiteten varit omöjlig att genomföra. Med tiden och en normalisering av det vardagliga livet minskar också intresset för ett återvändande.
Slutsatsen i studien är att förutsättningarna för flyktingars integrations- och normaliseringsprocess främst ligger i de yttre samhälleliga villkoren. Ju mer dessa öppnar upp för ett ”normalt liv”, desto lättare kan flyktingar hantera sin sköra livssituation med alla dess spänningar och smidigare anpassa sig till nya levnads- och tänkesätt.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=267
Torsdagen 27 maj försvarar Åsa Gustafson, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sköra livsmönster. Om integrations- och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar
Disputationen äger rum kl 13.15 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Wuokko Knocke, Arbetslivsinstitutet, Stockholm
Kontaktinformation
Åsa Gustafson nås på:
Tel: 090-786 95 15
E.-post: asa.gustafson@soc.umu.se
