Några av projekten har vi presenterat tidigare i våras via våra pressmeddelanden, nu är det dags för våra studenter att presentera sina projekt också för andra studenter, universitetets anställda och förstås för sina uppdragsgivare – det vill säga de företag som Luleå tekniska universitet samarbetar med.
Några exempel på årets projekt:
* På uppdrag av Volvo Aero har en grupp civilingenjörsstudenter arbetat med vitala delar till nästa generations jetmotorer. Uppdraget har gått ut på att ta fram en lättviktskonstruktion till en av Volvos kärnprodukter, konstruktionen har i huvudsak tillverkats av kolfiberförstärkt polymerkomposit – ett mycket lätt material som i de här sammanhangen dessutom är helt nytt för både Volvo och många av deras konkurrenter.
* En annan grupp studenter har med hjälp av kreativa idéer, kraftfulla CAD-program, datorstödd tillverkning, omfattande FE-modellering och avancerade strömningsberäkningar undersökt allt från ”hajskinnsbeläggningar” och smarta oljor till optimering av kopplingsgeometrier – allt för att hjälpa ett av Sveriges större industriföretag, Hägglund Drives.
* En tredje grupp studenter har arbetat i projektet ”Design för välbefinnande”. Om människors behov fångas och tas tillvara kan tekniken hjälpa oss att må bättre. Tillasmmans med studenter vid Stanford University i Kalifornien och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm har Luleå-studenterna bland annat utvecklat dels en rullstol för vinterbruk, dels så kallade intelligenta system för hemmet som ökar möjligheten för äldre personer att bo kvar hemma längre.
Dag: Torsdagen den 13 maj
Tid: Klockan 14.00
Plats: B 192, stora hörsalen i B-huset (samma hus som Centrumrestaurangen och Receptionen)
Medias representanter hälsas varmt välkomna!
Upplysningar: Professor Lennart Karlsson, tel. 070-590 32 42, lennart.karlsson@ltu.se, Peter Jeppsson, tel. 070-544 71 51, peter.jeppsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Satelliten är en s.k. Exploratory Mission och den europeiska rymdorganisationen ESA ansvarar för satellitprojektet. Med hjälp av satelliten kommer helt nya direkta mätningar av vindprofiler i atmosfären att kunna genomföras.
Vårt nuvarande meteorologiska observationssystem från rymden är nästan helt baserat på mätningar av temperaturfältet. Tidigare har det varit tekniskt omöjligt att konstruera ett instrument för vindmätningar från rymden. Samtidigt vet vi att vindmätningar är viktigare än temperaturmätningar för beskrivning av många atmosfäriska processer (analysfältet) och för numeriska modeller för väderprognoser. Betydelsen av vinddata är särskilt stor i tropikerna, samtidigt som antalet markbaserade mätningar minskar i detta område på jorden.
Nedjeljka Zagar söker metoder för en förbättring av analyserna i tropikerna och undersöker hur de nya vindmätningarna bäst kan utnyttjas genom en jämförelse med andra typer av observationer. Resultaten visar att den nya satelliten kan förbättra analyserna och därför medverka till förbättrade väderprognoser.
Om det ska bli någon nytta av nya observationer i numeriska modeller, måste observationerna analyseras på ett sådant sätt att vind- och mass- (temperatur, fuktighet och tryck) fälten förblir i balans. När de balansrelationer som gäller i atmosfären tillämpas får man information om vindfältet från temperatu mätningar och tvärtom. På våra latituder används sådana balansrelationer regelbundet i analyser, medan det har visat sig svårt att definiera motsvarande relationer i tropikerna.
I avhandlingen har en möjlig balansrelation för tropikerna utvecklats inom ramen för en förenklad modell. Dess potential för tillämpning i den väderprognosmodell som används vid det Europeiska vädercentret (ECMWF) i Reading, England är mycket lovande.
Doktorsavhandlingens titel: Dynamical aspects of atmospheric data assimilation in the tropics
Disputationen äger rum onsdag 19 maj kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är prof. Eugenia Kalnay, University of Maryland, College Park.
Nedjeljka Zagar kan nås på 08-16 35 46 eller e-post brzovic@misu.su.se
Nedjeljka Zagar fick årets Sigrid Arrheniusstipendium på 60 000 kronor för sitt forskningsarbete som lett fram till avhandlingen.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det är viktigt lyfta fram det faktum att patientens personliga förståelse av sin sjukdom kan skilja sig från vårdarens. En professionell syn på diabetesvård kan stå i kontrast till patienternas syn på tillfredsställande vårdmöten. Gruppträffar som involverar både patienter och sjuksköterskor, och som baseras på patienternas personliga förståelse av att leva med diabetes, är därför effektiva när det gäller att nå blodsockerbalans och tillfredsställelse med behandlingen. Metoden bör vara möjlig att använda i primärvårdens diabetesvård och kan i viss mån ersätta individuella patientbesök.
Det övergripande syftet var att studera erfarenheter av diabetes och diabetesvård bland personer med typ 2-diabetes och bland sjuksköterskor i diabetesvård. En interventionsstudie med 44 patienter och fem sjuksköterskor som var ansvariga för deras vård har genomförts. Patienterna intervjuades om sin syn på sjukdomen, inkl. bilden av diabetes, innebörden av att få diagnosen, integreringen av sjukdomen i livet, ansvaret för sjukdomen, sjukdomens utrymme i dagliga livet samt synen på framtiden.
Sjuksköterskorna handleddes i grupp och de 44 patienterna deltog under nio månader i gruppträffar där diskussionerna utgick från ämnen föreslagna av patienterna. Vid en ettårsuppföljning hade patienterna som deltagit i gruppträffarna ökad behandlingstillfredsställelse och förbättrad blodsockerbalans jämfört med en kontrollgrupp.
Patienternas erfarenheter av möten med hälso- och sjukvården belystes också i intervjuerna. Det visade sig att de vårdmöten som patienterna var nöjda med innehöll aspekterna: att vara överens med vårdaren om behandlingsmålen, att få vara självbestämmande och känna sig jämställd, att känna sig värdefull som person, inte bara som ett ”fall” eller en sjukdom, att bli uppmärksammad och välkomnad samt att känna sig trygg och säker i vårdmötet.
Sjutton sjuksköterskor i diabetesvård intervjuades om synen på sitt arbete. Svaren visade på svårigheter att integrera den individuella omvårdnaden av patienter och behandlingsmål baserad på nationella riktlinjer.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för omvårdnad samt Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln ”Experiences of diabetes care – Patients’ and nurses’ perspectives”. Svensk titel: Erfarenheter av diabetesvård – Patienters och sjuksköterskors perspektiv.
Disputationen äger rum kl 09.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Barbara Paterson, University of British Columbia, Kanada.
Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas:
http://publications.uu.se/umu/theses/
Kontaktinformation
Åsa Hörnsten är distriktssköterska och doktorand vid Inst. för omvårdnad, tel. 090-786 91 59, e-post: asa.hornsten@nurs.umu.se
– Beröringssystemet behöver bara små stimuli: huden reagerar på mycket lätta tryck och vidröringar. Vi har funnit att beröring används som en träning för smärtsystemet, som normalt reagerar på starkare stimuli, säger Alexandra Waldenström.
Hon disputerar snart på en avhandling där hon studerat råttungars smärtreaktioner genom att använda ultrakorta smärtframkallande värmepulser. Försöken visade att ungarna från tio dagars ålder började lära sig dra bort svansen från stimuleringen. Denna period hos en råttunge motsvarar i mognad människans fosterstadium, ungefär mellan vecka 10 och 30.
Att inlärningen hängde samman med beröring visades i fortsatta försök, där råttungarnas svansar bedövades så att de bara kände beröring men inte smärta. Även då lärde de sig rätt bortdragningsreflex. I andra försök visades också att de beröringar som uppstår av råttungarnas spontana ryckningar under sömnen leder till en inlärning av smärtsystemet.
Denna s k utmognad av smärtsystemet visade sig äga rum under en viss begränsad period av råttungarnas utveckling. Det kan betyda att fostrets smärtinlärning i moderlivet också äger rum under en viss period, och att störningar under den tiden kan leda till fel i de skyddsreflexer som gör att vi t ex snabbt drar handen från en het spisplatta. Kanske ska för tidigt födda barn därför inte skyddas från beröring, utan snarare utsättas för en beröring som liknar den de normalt skulle fått genom sina rörelser i livmodern.
Alexandra Waldenströms avhandling ökar kunskapen om mekanismerna bakom smärtsystemets inlärning och ryggmärgens utmognad. Därigenom ökar på sikt möjligheten att utveckla bättre smärtlindring och kanske på sikt också reparera ryggmärgsskador.
Alexandra Waldenströms avhandling heter No pain, still gain – cross modality developmental learning guided by spinal spontaneous activity, och läggs fram den 15 maj. Hon träffas på tel 046-222 46 51, alexandra.waldenstrom@mphy.lu.se. Jens Schouenborg träffas på 046-222 77 52, jens.schouenborg@mphy.lu.se
Kristina Larsson har i sin avhandling vid Institutionen för socialt arbete-Socialhögskolan, Stockholms universitet undersökt vilka faktorer som är av betydelse för att få hemhjälp eller flytta till särskilt boende bland de allra äldsta, 80 år och äldre. Hon har också studerat om hjälp från anhöriga, eller köp av privata tjänster, har betydelse för att man ska få hjälp. Avhandlingen bygger på Kungsholmsstudien i Stockholm där hon följt den äldre befolkningens hälsa och vårdbehov under en längre tidsperiod.
Kristina Larsson visar att följande grupper löper risk att inte få tillräckligt med hjälp från äldreomsorgen:
• Ensamboende personer i hög ålder utan barn.
Äldre personer utan egna barn hade lättare att få hemhjälp. För de äldre som hade barn var det tre gånger lättare att få hjälp i hemmet när också de anhörigas insatser räknades in. Ensamboende personer däremot löper därför risk att inte få sina vårdbehov tillfredsställda, eftersom barn både fungerar som vårdgivare och kan slå larm när behov uppstår.
• Äldre personer med depressiva symtom.
Depression är vanligt förekommande bland äldre personer och symtomen kan vara svåra att upptäcka. Ofta misstolkas det som en del av det naturliga åldrandet. Resultaten från studierna av dem med depressiva symtom är blandade. Bland dem som hade hemhjälp i mitten av 1990-talet var inte depressiva symtom en faktor som gav mer hemhjälp, bland lågutbildade personer minskade depression i stället sannolikheten att få hjälp. När de äldre följdes under senare delen av 1990-talet ökade däremot depressiva symtom sannolikheten att få hemhjälp bland dem som inte tidigare haft hemhjälp.
• Anhöriga som vårdar en dement make i hemmet.
Demens var ingen faktor som ledde till hemhjälp bland sammanboende personer, när hänsyn också tagits till andra funktionsnedsättningar. Endast när den demenssjuke fick hjälp av anhöriga utanför hushållet ökade sannolikheten att få hemhjälp.
Äldreomsorgens möjlighet att ge hjälp till vårdbehövande personer kan ses som en indikator på hur den svenska välfärdsstaten fungerar. Trots att lagstiftningen inte förändrats förefaller gränsen för när den äldre ”har behov” av hemhjälp omdefinierats. I takt med att andelen äldre med hemhjälp minskar ställs större krav på att personer med stora vårdbehov fångas upp av äldreomsorgen. Detta gäller särskilt personer som inte får hjälp av anhöriga.
Doktorsavhandlingens titel: According to Need? Predicting use of Formal and Informal Care in a Swedish Urban Elderly Population.
Disputationen äger rum fredag 14 maj kl. 13.00 i Aula Svea, Sveavägen 160. Opponent är professor Svein-Olav Daatland från NOVA (Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring), Oslo.
Kristina Larsson kan nås på kristina.larsson@aldrecentrum.se
raditionellt har växter ansetts oförmögna att ta upp organiskt kväve, till exempel aminosyror, ur marken. Således har man trott att dessa kväveföreningar först måste brytas ned till de för växterna tillgängliga oorganiska kvävekällorna ammonium och nitrat. Under senare tid har emellertid denna uppfattning ifrågasatts, då flera växter observerats kunna att ta upp organiskt kväve direkt, i synnerhet aminosyror.
I avhandlingen har Jonas Öhlund studerat förekomsten av organiska kväveföreningar i tallskog, upptaget av aminosyror i tall och gran, samt tillväxten hos tall och gran i olika odlingsförsök då aminosyror använts som växtnäring. Resultaten visar att det förekommer liknande mängder fria aminosyror som fritt organiskt kväve i marklösningen i vanlig tallskog, och att tall och gran tar upp aminosyror lika fort eller till och med fortare än de tar upp ammonium och nitrat. Tillväxten då aminosyror utgjort näringskälla är lika hög som med ammonium och nitrat. Sammantaget tyder dessa data på att aminosyror utgör en viktig kvävekälla i våra tall- och granskogar.
Det är fredagen den 14 maj kl 10.00 som fil mag Jonas Öhlund, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, försvarar sin avhandling med titeln Organiska och oorganiska kvävekällor för barrträdsplantor: förekomst, upptag och tillväxt (Organic and Inorganic Nitrogen Sources for Conifer Seedlings: Abundance, uptake and growth.)
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Opponent: Dr Knut Kielland, Institute of Arctic Biology, University of Alaska, Fairbanks, Alaska.
Kontaktinformation
Jonas Öhlund, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, tel 090-786 85 82.
E-post: Jonas.Ohlund@genfys.slu.se
Medverkande
Lars Samuelson professor, fasta tillståndets fysik, Lunds tekniska högskola – Obs! högaktuell med nyligen publicerad artikel i tidskriften Nature Materials, se länk nedan.
Bengt Kasemo professor, tillämpad fysik, Chalmers.
Börje Johansson professor, kondenserade materiens teori, Uppsala universitet
Anna Delin forskare, tillämpad materialfysik, Kungliga tekniska högskolan
Lars Börjesson t f huvudsekreterare Vetenskapsrådet, professor, tillämpad fysik, Chalmers.
Tid & plats
Torsdag 13 maj, kl 10.00-11.30
Lokal: Ledningsrummet/Valdemar, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg
Något ur innehållet
Nanoelektronik: Utmaningen är att förstå och kontrollera elektriska laddningar och magnetism på nanonivå. Då kan datorer och elektronik göras mindre och kvantmekaniska effekter blir märkbara vilket förnyar möjligheterna.
Nanomaterial: För att t.ex. elektroniken ska kunna designas på nanonivå behövs nya verktyg. Utmaningen är att härma naturens sätt att självorganisera sig på nanonivå. Detta kallas atomslöjd och innebär att lära sig hantverket bakom morgondagens nya material.
Nanobiologi/medicin: Implantat med ytor som anpassats på nanonivå för att ge nya egenskaper och bättre förutsättningar i kroppen. Målsökande läkemedel som transporteras i kroppen med nanoteknologi.
Nanoenergi: Nanosolceller, artificiell fotosyntes, bränsleceller, lagring av väte. Begreppet nanoenergi är nytt och det växande området möter höga förväntningar.
Mer information
Tidskriften Nature Materials, webbpublicering 2 maj. Artikelförfattare: Kimberly A Dick, Lars Samuelson mfl – ”Synthesis of branched ’nanotrees’ by controlled seeding of multiple branching events”: www.nature.com/naturematerials
Seminariet är en del av projektet Teknisk Framsyn, och där ett av fokusområdena är just nanoforskning. En rapport från Teknisk Framsyn: ”Material och materialflöden – utmaningar och möjligheter”, kan laddas ned från www.tekniskframsyn.nu.
Arrangörer till pressträffen är Vetenskapsrådet i samarbete med Chalmers.
Under Vetenskapsfestivalens hemsida går att hitta fler arrangemang som vänder sig till media: http://www.goteborg.com/vetenskapsfestival/motesplats.htm
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Martin Testorf, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet Martin.Testorf@vr.se, 08-546 44 282, 0704-922334 Jorun Fahle, forskningsinformatör Chalmers Jorun.Fahle@adm.chalmers.se, 031 – 772 25 56
KTH Racing är ett team med 70 teknologer som ställer upp i tävlingen Formula Student där 85 andra universitet från 19 olika länder deltar. KTH är med för första gången. Tävlingen är ett projekt där studenter ska öva sig i konceptutveckling, design och konstruktion.
Med en turboladdad motorcykelmotor, hjulupphängning inspirerad av Formel 1 och bättre acceleration än en Ferrari kommer bilen vara väl rustad för tävlingen.
Konstruktion och utveckling av bilen har skett från grunden och projektet har genomförts på rekordtiden fyra månader.
Sen några veckor tillbaka jobbar teknologerna dygnet runt med bilen och bilder på bilen med en vecka kvar till premiären finns på
http://www.kth.se/aktuellt/press/
På fredag den 14 maj kl 13.00, Brinellvägen 78, kommer bilen att visas upp och provköras.
Vägbeskrivning och detaljerad information om programmet finns på: www.t.kth.se/magchr73/fsae/premiarpress.pdf
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Fredrik Westin, doktorand KTH, 0709-927532 fredrikw@md.kth.se
KTH Racings hemsida: www.md.kth.se/formulastudent/index.shtml
Formula students hemsida: www.imeche.org.uk/formulastudent/index.htm
Professor Peter Friberg har tillsammans med sin forskargrupp undersökt blodtrycket och hjärtfrekvensen på totalt 81 barn. Resultaten visar att både blodtrycket och hjärtfrekvensen var lägre under helger och lov i jämförelse med mätningar i skolmiljö. Resultaten var de samma för såväl normal- som överviktiga barn.
Ytterligare analys av materialet visade dessutom att den största skillnaden fanns hos flickorna. Fler flickor än pojkar uppgav att de har ont i magen och ont i huvudet, vilket kan vara tecken på den ökade stressen.
– Fysisk träning är en viktig faktor som kraftfullt påverkar en rad riskfaktorer. Den sänker blodtrycket och hjärtfrekvensen, reducerar förhöjda insulinnivåer och ökar det goda kolesterolet HDL. Barnen i vår studie som hade högt blodtryck och hög hjärtfrekvens i skolan skulle må mycket bättre om de rörde på sig mer. Skolgympan är därför viktig för barnens hälsa, säger Peter Friberg.
För mer information, kontakta:
Professor Peter Friberg, telefon 031-342 15 96, e-post: fribergp@mednet.gu.se
Professor Peter Friberg föreläser på onsdag den 12 maj 2004 om Skolan och motion på Vetenskapsfestivalen som pågår i Göteborg. Peter Fribergs föreläsning ingår i ett block av flera föreläsningar under rubriken Är det livets mening att vi äter oss till döds? där även följande forskare vid Sahlgrenska akademin deltar:
Professor Sven Enerbäck: Varför är det farligt att äta för mycket?
Docent Jarl Torgerson: Vilka medicinska riskfaktorer medför övervikt?
Docent Björn Eliasson: En epidemi av diabetes?
Professor Lena Hulthén: Hur ska vi äta och hur äter vi inte?
Plats: Handelshögskolan, aulan, Vasagatan 1, Göteborg
Datum och tid: onsdagen den 12 maj 2004, klockan 18.30-21.00
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Ett beslutstödssystem som får information och fakta kan hjälpa användaren genom att ge råd eller förslag på beslut. Kallin Westin har i sin avhandling ofta använt medicinska data och beslutsstödet har rört diagnosen av en viss sjukdom.
Ett exempel på en tillämpning är att man bygger samman ett större datasystem som innehåller många små beslutstödssystem för olika sjukdomar. Detta system kan sedan vara ett hjälpmedel för en läkare på en vårdcentral när denne är osäker på en diagnos. Tanken är då att läkaren ska kunna mata in de fakta och den information som den har om patienten och att datorsystemet ska ge en förteckning över möjliga diagnoser och kanske också förslag på prover eller undersökningar som hjälper läkaren att bli säker på sin diagnos. För att detta ska fungera så bra som möjligt måste vart och ett av de små beslutsstödssystemen vara pålitliga och lätta att förstå.
Preprocessande perceptroner kan användas för att bygga beslutsstödssystem. En vanlig analysmetod för beslutsstödssystem är neurala nätverk. De är matematiska modeller som ska härma hjärnans sätt att lära sig och generalisera sin kunskap. Den enklaste typen av neurala nätverk är perceptronen. Fördelen är att det är en modell där man lätt kan se hur det ”tänker” vid beslut men nackdelen är att det inte klarar av att lösa lite mer komplicerade problem. Det finns en utvidgning där man slår samman många perceptroner till ett flerlagersnätverk. Den modellen kan lösa mycket svårare problem men är svår att tolka och förstå. Preprocessande perceptronen är en modell som är lika enkel att förstå som perceptronen men som visat sig ofta fungera lika bra som flerlagersnätverket.
I avhandlingen visas genom exempel hur den preprocessande perceptronen fungerar jämfört med andra analysmetoder. Det beskrivs också hur man kan utöka idén och göra en ny analysmetod där man förutom neurala nätverk också använder sig av fuzzy logik för att bygga ett beslutstödssystem. Det finns beskrivningar, tankar, idéer och teorier kring hela vägen från insamlandet av data fram till tolkningen och utvärderingen av det färdiga systemet.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=234
Fredagen den 14 maj försvarar Lena Kallin Westin, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Preprocessing perceptrons. Svensk titel: Preprocessande perceptroner.
Disputationen äger rum kl 13.15 i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Lothar Gierl,
Institute for Medical Informatics and Biometry, Universitetet i Rostock, Tyskland.
Kontaktinformation
Lena Kallin Westin är uppvuxen i Bredbyn, Ångermanland.
Hon nås på institutionen för datavetenskap
Tel: 090-786 68 33
E-post: kallin@cs.umu.se
Ewa Teodorowicz-Hellman vid Slaviska institutionen forskar om sambandet mellan språk, litteratur och kultur, vilket har resulterat i arbeten kring färgnamn, ordspråk och talesätt. Hon har också studerat skönlitterär översättning och analyserat svenska tolkningar av det polska nationaleposet Herr Tadeusz samt polska översättningar av Astrid Lindgrens böcker. I sina jämförande studier kring polsk-svenska litterära kontakter belyser hon relationer mellan polsk och svensk barn- och ungdomslitteratur.
Ewa Teodorowicz-Hellman vid Slaviska institutionen forskar om sambandet mellan språk, litteratur och kultur, vilket har resulterat i arbeten kring färgnamn, ordspråk och talesätt. Hon har också studerat skönlitterär översättning och analyserat svenska tolkningar av det polska nationaleposet Herr Tadeusz samt polska översättningar av Astrid lindgrens böcker. I sina jämförande studier kring polsk-svenska litterära kontakter belyser hon relationer mellan polsk och svensk barn- och ungdomslitteratur.
De senaste årens utveckling har inneburit en explosion av nya TV-kanaler och inte minst nyhetsutbudet har ökat kraftigt. Innebär detta också att det innehåll som når TV-publiken utmärks av en större mångfald eller blir det bara mer av samma sak? Hur mångfalden i de svenska TV-nyheterna ser ut under perioden 1980-2000 och vad som påverkar mångfalden är frågor som belyses i en ny avhandling från Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
Anna Maria Jönsson som skrivit avhandlingen och disputerar den 28 maj 2004 säger att även om mångfalden består av en rad olika aspekter är ett av huvudresultaten trots allt att de tre programmen är väldigt lika varandra:
– Du får som tittare i stor utsträckning ta del av samma nyheter oavsett om du tittar på Rapport, Aktuellt eller Nyheterna – närmare vart tredje inslag tar upp en händelse som alla tre programmen rapporterar om – och dessutom presenteras nyheterna oftast också på samma sätt, med samma perspektiv och infallsvinklar.
En annan aspekt av mångfalden är bredden och här konstaterar Anna Maria Jönsson att rapporteringen i TV-nyheterna koncentreras till vissa områden, ämnen och personer:
– Nyheter från Stockholm och övriga västvärlden värderas högre än övriga nyheter och detsamma gäller nyheter om politik, ekonomi, krig och brott. De personer som oftast intervjuas är medelålders svenska män.
Att rapporteringen är koncentrerad till vissa typer av nyheter och att redaktionen ofta gör samma nyhetsvärdering i valet av nyheter behöver dock inte ses som något negativt menar Anna Maria Jönsson:
– Det vore till exempel märkligt om inte samtliga nationella TV-nyhetsprogram i Sverige uppmärksammade händelser som Estoniakatastrofen eller mordet på Anna Lindh. Det är inte alltid den maximala mångfalden som bör eftersträvas.
I avhandlingen konstateras dock också att mångfalden sett ur demokratisynpunkt i vissa avseenden är för begränsad och att detta särskilt gäller vilka personer som intervjuas och det faktum att nyhetshändelser ofta presenteras på samma sätt med samma perspektiv i alla tre programmen.
Avhandlingens titel: Samma nyheter eller likadana? Studier av mångfald i svenska TV-nyheter
Avhandlingsförfattare:Anna Maria Jönsson , tel. 08-26 13 58 (bost.), 08-60 84 255 (arbete), 0703-246693
e-post: anna-maria.jonsson@sh.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Rune Ottosen, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 maj 2004 kl. 13.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
De viktigaste empiriska resultaten är att en ökad omsorgsorientering i statens karaktär definitivt har ägt rum. Avhandlingens resultat förändrar därmed den mörka bild av jämställdhetsutvecklingen som ofta lyftes fram i Sverige under 1990-talet. Avhandlingen visar att det har betydelse för statens karaktär om fler människor som förvärvsarbetar också tar aktivt föräldraansvar. Det innebär att jämställdheten mellan män och kvinnor får effekter på områden som vi tidigare trodde inte berördes av den.
Tesen utvecklas med hjälp av Simone de Beauvoirs idé om levd erfarenhet och binds samman med annan feministisk teori samt mer traditionella idéer om hur statens karaktär förändras. Den undersöks i en jämförande studie mellan två centrala politikområden: barnomsorg och polis från 1950 – 2000. En sådan jämförelse är ovanlig och spännande i sig. Arbetet innehåller också en studie av svensk och tysk polisutbildning.
Framförallt är det statens förhållningssätt till samhällsmedlemmarna som undersökts. En empatisk stat är en stat som i ökande grad betraktar medborgarna som inbundna i relationer med varandra och om man menar att den offentliganställda personalen i allt högre grad bör förhålla sig till samhällsmedlemmarna på ett ömsesidigt sätt, så tolkas detta som en ökad omsorgsorientering. Även intentioner för att bredda rekryteringsunderlaget så att det t.ex. anställs fler kvinnor i polisen respektive fler män inom barnomsorgen, räknas som ökad omsorgsorientering.
Med utgångspunkt i dessa resultat argumenteras för att vi i ökad utsträckning bör tala om jämställdhet som en fråga om jämställdhet mellan å ena sidan kvinnor och män som har omsorgsansvar för barn och å andra sidan kvinnor och män som inte har sådant ansvar. Att bara tala om kvinnor och män, räcker inte.
Det som i avhandlingen kallas för aktivt omsorgsansvar blir på det sättet en viktig drivkraft bakom en samhällelig förändringsprocess som drivs av både kvinnor och män.
Avhandlingen innehåller en utförlig teoretisk diskussion om hur vi kan betrakta processen då erfarenhet av aktivt omsorgsansvar leder till förändrade värderingar. Processen, som kallas aktivt omsorgsansvar, presenteras som ett förslag på hur man kan prata om omsorgsfrågor på ett feministiskt sätt, utan att omsorgsvärderingarna knyts mer till kvinnor än till män.
Avhandlingens titel: DEN EMPATISKA STATEN. Jämställdhetens inverkan på daghem och polis 1950-2000
Avhandlingsförfattare: Helena Stensöta , tel. 0703-32 20 24 (mobil), 031-773 4947 (arb.)
e-post: helena.stensota@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Teresa Kulawik, Huddinge
Tid och plats för disputation: Fredagen den 28 maj 2004 kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
I avhandlingen ”Inget personligt. Om entreprenörskap i offentlig sektor” är intresset riktat mot utvecklingsprocesser i skolan. I boken beskrivs hur det går till när ny verksamhet skapas och etableras i skolan. En mängd skolledare har intervjuats. I ett av de fall som blir särskilt belysta i boken får läsaren inblick i hur elever och lärare i en svensk gymnasieskola har konstruerat biogasanläggningar och tagit med sig dem till Kenya där de tagits i bruk.
En slutsats som dras i avhandlingen är att rollen som entreprenör är svår att spela i en offentlig organisation. Entreprenören är nämligen en slags soloartist och soloartister kan av olika skäl inte få särskilt mycket utrymme i offentlig verksamhet. Att tala om entreprenörskap i offentlig sektor är däremot fullt möjligt, men då om ett kollektivt genomfört sådant.
Avhandlingens titel: Inget personligt. Om entreprenörskap i offentlig sektor
Avhandlingsförfattare:Ylva Mühlenbock , tel. 031-775 7906(bost.), 031-773 5908(arb.)
e-post: Ylva.Muhlenbock@spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Elisabeth Sundin, Linköping
Tid och plats för disputation: Fredagen den 14 maj 2004 kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
—
+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+-o-+
Kontaktinformation
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Fil mag Ingela Björholt har inom ramen för sitt avhandlingsarbete studerat utbrottet av methicillin resistenta stafylokocker, så kallad sjukhussjuka, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1997-1999. Bakterien kom till sjukhuset med en patient som vårdats på ett sydeuropeiskt sjukhus efter en allvarlig olycka. Trots att sjukhuset enligt gängse rutiner försökte hindra att bakterien spreds till andra patienter skedde en omfattande smittspridning. En styrgrupp med befogenhet att genomföra nödvändiga åtgärder tillsattes för att utrota smittan från sjukhuset. Ett antal kostsamma åtgärder vidtogs. Alla smittade isolerades, vårdavdelningar stängdes och ett omfattande program för bakterieodlingar sattes igång. Knappt sex månader efter att åtgärderna sattes in var smittspridningen helt stoppad.
I efterhand har frågan uppkommit om de dyra åtgärderna var kostnadseffektiva. Ingela Björholt har analyserat frågeställningen i en simuleringsmodell. I denna har kostnaderna för styrgruppens åtgärder, samt den smittspridning som ägde rum fram till dess att smittan utrotats från sjukhuset, jämförts med ett antal ett antal scenarier för vad som skulle ha hänt om de nya och kostsamma åtgärderna inte hade genomförts.
Avhandlingen visar att det kostade mindre att införa programmet än att inte införa det. Analyser av detta slag innehåller osäkerhetsfaktorer. Men även i ett scenario med liten smittspridning förutan styrgruppens program kvarstod resultatet. Det vill säga programmet var på sikt kostnadsbesparande. Följaktligen lönar det sig att investera kraftigt för att utrota bakterierna som orsakar sjukhussjuka. Den stora kostnaden kompenseras av att färre patienter smittas.
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Ingela Björholt, telefon: 031-28 11 57, mobiltelefon: 070-741 20 17, e-post: ingela.bjorholt@telia.com
Handledare:
Adjungerad professor Eva Haglind, telefon: 031-342 60 96, e-post: eva.haglind@vgregion.se
Professor Bengt Jönsson, telefon: 08-736 92 81, e-post: bengt.jonsson@hhs.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för de kirurgiska disciplinerna, avdelningen för kirurgi
Avhandlingens titel: Validity of Resource-Use Data in Economic Evaluations
Avhandlingen försvaras fredagen den 7 maj klockan 9.00, föreläsningssal F3, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
– Ett av syftena med FAS stöd till forskarnätverk är att skapa tvärvetenskapliga mötesplatser mellan redan pågående forskning, säger Kenneth Abrahamsson, programchef vid FAS. Man skulle kunna kalla det för ett brobyggaranslag – det behövs mer kontakter utan institutionsgränserna, där man kan pröva sina idéer och utveckla modeller för samverkan eller gemensamma studier. Forskning är inte längre ett ensamarbete, varken för individer eller institutioner, tillägger Kenneth Abrahamsson.
Nätverken som fått medel
· Nätverket epidemiologi och nutrition. Projektledare: Anna Winkvist, Umeå universitet. 585.000 kr. för tre år.
· Mikrointeraktion och makrodynamik i sociologisk forskning. Projektledare: Christofer Edling, Stockholms universitet. 395.000 kr. för tre år.
· Nätverk om transnationalism och diaspora. Projektledare: Erik Olsson, Linköpings universitet. 525.000 kr. för tre år.
· Europeiskt nätverk för teoriutveckling och forskning om kvinnor, välfärdsstat och medborgarskap. Projektledare: Stina Johansson, Umeå universitet. 200.000 kr.
· för två år.
· IMER-förbundet. Projektledare: Eva Norström, Lunds universitet. 600.000 kr.
· för tre år.
· Nordiskt nätverk kring ojämlikhet i hälsa. Projektledare: Olle Lundberg, Stockholms universitet/Karolinska institutet. 396.000 kr. för tre år.
· Marknaden som sakligt skäl för lönesättning? Projektledare: Susanne Fransson, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla. 200.000 kr. för två år.
· Organisering, styrning och demokrati i sjukvårdens nätverk. Projektledare: Kerstin Sahlin-Anderssson, Uppsala universitet. 585. 000 kr. för tre år.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Kenneth Abrahamsson, programchef, FAS
Tel. 08-775 40 91 eller 070-546 83 53
——————————
