Artiklarnas återkommande teman i till exempel ekonomiska och politiska spörsmål gynnar uppkomsten av metaforiska kollokationer, dvs. ordkombinationer som utan att vara regelrätta idiom ändå är mycket frekventa. De metaforer som studerats kommer från tre olika semantiska områden, nämligen transporter, medicin och naturfenomen.

Tidningsprosans metaforer har flera viktiga funktioner: i rubriker fångar de in läsarens blick och använda på strategiska ställen i artiklarna kan de tjäna som ”ledmotiv”. De kan också på ett ekonomiskt sätt introducera eller sammanfatta ett längre resonemang.

Man skulle kunna tro att många av de studerade metaforerna, vilkas användning i princip inte är begränsad till tidningsprosan, även vore vanliga i andra genrer. Ord som ”handicap”, ”climat” eller ”voyage”, resa, kan ju användas metaforiskt om de mest skiftande företeelser. En studie av ett dussintal franska romaner från de senaste decennierna visar emellertid att de knappast alls förekommer i denna typ av prosa. Det verkar snarare som om journalistiken har sin egen uppsättning av metaforer.

Doktorsavhandlingens titel: La spéficité de la métaphore journalistique: les métaphores de quelques champs génériques dans Le Monde et L’Express. Analyses thématique, comparative et distributive (Akademitryck)

Disputationen äger rum fredag den 28 maj kl. 14.00 i hörsal 9, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Pierre Fiala, Université Paris 12.

Gunilla von Malmborg nås på telefon 08-16 34 78, 08-715 55 60 eller e-post: gunilla.von.malmborg@fraita.su.se

Studien visar att petrokemiska företag till en början var små och tekniskt förhållandevis okomplicerade och främst inriktade på att tillgodose en inhemsk och nordisk marknad.

En gradvis ökande internationell konkurrens innebar att företagen ständigt tvingades befinna sig i frontlinjen beträffande teknisk utveckling. Branschens fortlevnad har säkrats genom successiv utbyggnad, förfinade processer, ökad tillgänglighet och tillförlitlighet samt förhöjd råvaruflexibilitet.

Detta mönster har i sin tur krävt accelererande finansiella resurser för forskning, utveckling och investeringar. Resultatet har blivit expansion och en påskyndad strukturomvandling med sammanslagningar till allt större enheter med multinationellt ägande.

Studien visar också att raffinaderiernas utveckling till stor del styrts av miljöbetingade hot och möjligheter. Då har det varit fördelaktigt att tillhöra en internationell koncern med stora finansiella resurser och målmedveten satsning på forskning och utveckling. Alternativ verksamhet i form av spillvärmeförsäljning har gett företagen god förtjänst och har tillsammans med andra åtgärder gjort att raffinaderierna i Göteborg tillhör världens mest energieffektiva anläggningar.

Etableringen och framväxten av petroleumindustrin är exempel på den omfattande strukturförändring och internationalisering av svenskt näringsliv som skett efter andra världskriget. I Västra Götaland är förändringen tydligt märkbar där rederier, varvsnäring och fiske för en tynande tillvaro och deras betydelse för bland annat arbetsmarknad och kommunikationer har ersatts av inverkan från petrokemiska företag och raffinaderier.

Avhandlingen ”Västsvensk petroleumindustri 1945-2000: etablering och framväxt” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers fredag 28 maj, klockan 10.00. Den äger rum i Sal Vasa C på Vera Sandberg allé 8.

Kontaktinformation
Mer information
Kurt Johnson, Institutionen för teknik och samhälle
Chalmers tekniska högskola, tel 031-772 5890,
e-post: kurt.johnsson@chl.chalmers.se

Kyotoavtalet har som mål att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser.

I en ny studie har Martin Persson, tillsammans med Christian
Azar, vid Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, undersökt hur man bör hantera utsläppen av koldioxid från avskogning i Amazonas i ett framtida internationellt klimatavtal, efter Kyoto.

– Ett internationellt klimatavtal kan skapa ett tryck på att minska avskogningen i Amazonas, men det är viktigt att utsläppen från avskogning inkluderas på ett sätt som inte slår undan fötterna för arbetet med att minska utsläppen från energisektorn, säger Martin Persson.

För några veckor sedan kom beskedet att den årliga avskogningstakten i brasilianska Amazonas stigit för andra året i rad, till rekordhöga 23750 km2. En yta lika stor som tre fjärdedelar av Belgien.

Denna avverkning av skog ger varje år upphov till utsläpp av koldioxid motsvarande 10 gånger Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser eller några procent av världens samlade utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen.

På grund av de många samverkande faktorer som ligger bakom avskogningen och problem som korruption och bristande resurser har dock Brasilien historiskt haft svårt att kontrollera avskogningen.

Detta betyder att det utomordentligt svårt att förutsäga vilken effekt ett klimatmål skulle ha på avskogningen i praktiken och gör att Brasilien kommer att ha svårt att acceptera starka krav på att minska utsläppen från avskogningen.

Studien uppskattar att osäkerheterna i framtida utsläpp från avskogning i Amazonas är så stora att om man sätter ett för högt utsläppsmål för Brasilien, så kommer landet att kunna sälja överblivna utsläppsrätter på världsmarknaden i en mängd som motsvarar hela EU:s minskning av utsläpp under Kyoto-avtalet. Man riskerar därmed att omintetgöra stora minskningar av utsläpp från förbränning av fossila bränslen i resten av världen och försena den nödvändiga omställningen av världens energisystem.

Som ett alternativ föreslår Martin Persson och Christian Azar att man inkluderar utsläppen från Amazonas, men behandlar dem på ett annat sätt än utsläppen från energisektorn. Genom att skilja på dessa olika utsläppskällor kan man hantera problemen som nämnts ovan, samtidigt som man skapar incitament för att minska utsläppen från avskogning.

Studien ”Brasilien bortom Kyoto – möjligheter & problem med att inkludera avskogning i tropikerna i en framtida åtagandeperiod” har genomförts av Martin Persson, doktorand, och professor Christian Azar vid Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, som en del i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag ”Efter Kyoto”. Uppdraget skall redovisas för regeringen senast den 30 juni 2004

Kontaktinformation
Mer Information:
Martin Persson – Doktorand vid Avdelningen för fysisk
resursteori på Chalmers.
Tel: 031 772 3453 e-post: frtmp@fy.chalmers.se

Christian Azar – Professor i bärkraftig energi- och
materialomsättning.
Tel 031 772 3132 e-post christian.azar@fy.chalmers.se
Christian Azars forskning visar hur det är möjligt att skära ned på koldioxidutsläpp som orsakar klimatförändringar.
Christian Azar har bland annat suttit med FN:s klimatforskningsanel, IPCC.

Pernilla Seversons avhandling handlar om den aktuella digitaliseringen av marksänd television ur ett publikorienterat public service-perspektiv. Tidigare studier har framför allt fokuserat på de tekniska och ekonomiska aspekterna, trots att digitaliseringen av marknätet sägs ske för att gynna publiken genom en förstärkt public service-TV. Den digitala tekniken gav inledningsvis upphov till visionen om att TV skulle bli en dator, bidra till masspublikens död och göra TV-tittare till multimedieanvändare. Genom den digitala tekniken skulle TV befrias från att ses som något anonymt, beroendeframkallande och passivt. Denna vision om informationssamhället har varit av stor betydelse för utvecklingen av marksänd digital TV och diskussionen om hur det digitala frekvensutrymmet ska användas.

Men Pernilla Severson visar i sin avhandling att fokus hittills mer hamnat på TV, en förändring som enligt aktörerna beror på brister i teknik, ekonomi samt på publikens intresse. Men IT-orienteringen har också varit ett sätt för existerande TV-aktörer att undvika konkurrens och därmed kunna hålla kvar makten över mediet.

Pernilla Severson visar också att publiken utgör ett hot mot public service-televisionen. Centralt i utvecklingen har varit och är fortfarande att locka konsumenter till digital TV. Även den journalistiska granskningen har betonat en konsumentorientering när de ställt politiker, SVT och UR (Utbildningsradion) till svars för utvecklingen av marknätet. Aktörerna har därmed satsat på det innehåll/de tjänster som ska få människor att köpa digital TV och mervärdet anses hittills främst vara mer TV. Därför har flertalet aktörer, inklusive public service-bolagen, startat nischkanaler.

Argument för nischkanaler har varit att ge publiken ökad valfrihet. Men nischkanaler kan också hota gemenskapsaspekten och stärka den ekonomiska logiken i TV. Hotet består i att public service riskerar att undergräva sin publiklegitimitet, som handlar om att se publiken som uppdragsgivare – inte bara som konsumenter. Men problemet är att det varit svårt att finns och uttrycka publikintresse annat än som konsumentintresse. Det publiken ”vill ha” är inte alltid vad public service idealt vill ge. Publikintresse har därför alltmer blivit detsamma som konsumentintresse. Men det finns fler sätt att ha dialog med publiken än med tittarsiffror och marknadsanalyser, menar Pernilla Severson. Det svåra är att både leda och följa efter publiken. Och kan och ska publikintresse alltid mätas? Visionen kan vara lika viktig som strävan efter den, konstaterar hon.

Pernilla Severson försvarar sin avhandling ”En gökunge i public service-boet? Publikens roll i digitaliseringen av marksänd television” den 4 juni, kl. 10.15 i hörsal 1, Ekonomikum

Kontaktinformation
Hon kan nås på 018-471 63 41, 0701-72 41 04 eller via e-post Pernilla.Severson@dis.uu.se

Den fysiska miljön spelar en avgörande roll för utomhusleken. Utomhus är barnens uppmärksamhet orienterad mot omgivningen och det är i hög grad där de hämtar idéer och material till sin lek.

Miljöpsykolog Fredrika Mårtensson har i sitt doktorsarbete vid SLU:s institution för landskapsplanering i Alnarp studerat hur barnen använder sig av den fysiska miljön inom ramen för olika leksammanhang på två förskolegårdar. Med videobservation som stöd har hon fångat hur barnens mycket konkreta och intima samspel med den fysiska miljön bidrar till en utomhuslek karaktäriserad av sinnlighet och fysisk rörelse. En utomhusmiljö rik på detaljer och löst material visar sig underlätta samarbete mellan barnen och bidra till lekens stämning.

Fredrika Mårtensson beskriver hur barnen använder sig av former och karaktärer i den fysiska miljön för att samordna sin rörelse över gården och dramatisera leken under förloppet. Särskild uppmärksamhet ägnar hon uttryck för lekfullhet och glädje under barns fysiska samspel med omgivningen.

Studiens beskrivningar av ”landskapet i leken” gör det lättare att föreställa sig barns rörelseinriktade utomhuslek i olika utomhusmiljöer och ska kunna fungera som vägledning i planering och design.
Med en mer inrutad vardag i en allt tätare bebyggelsemiljö har särskilt anlagda lekmiljöer fått större betydelse för barns lek och samvaro. Med spännande omgivningar och utrymme för rörelseinriktad lek menar Fredrika Mårtensson att förskolegården kan utgöra ett viktigt ”frirum” för barn i vardagen.

Miljöpsykolog Fredrika Mårtensson vid institutionen för landskapsplanering Alnarp, SLU, försvarar fredagen den 28 maj 2004 kl. 10.00 sin avhandling för filosofie doktorsexamen med titeln Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården.
Opponent: Professor Pia Björklid, Lärarhögskolan, Stockholm Plats: Aulan, Alnarpsgården, SLU, Alnarp

Kontaktinformation
För mer information: Fredrika Mårtensson, 040-41 54 38, 0708-83 88 24, Fredrika.Martensson@lpal.slu.se Avhandlingen kan beställas från institutionen: 040-41 54 18, Inga-Lill.Olsson@lpal.slu.se, 150:- + porto

Flyktingar i tre genrer. Här analyseras två sätt att gestalta flyktingfrågor som 1993 hade utvecklats till fasta modeller i nyhetsmedierna: Dels de ”hårda” och seriösa nyheterna kring flyktingars ankomst, där polisiära synsätt har flyttat in i journalistiken och där ”flyktingströmmen” framstår som ett hot. Dels de sagoliknande historierna om den lilla människan mot en ond övermakt i kvällstidningarnas kamp för utvisningshotade personer. Ingendera av nyhetstyperna förmår granska flyktingpolitiken ur generella, humanitära perspektiv. Den tredje analyserade genren är nyheter kring brott där invandrare eller flyktingar pekas ut som gärningsmän; våren 1993 en fjärdel av allt som kvälls- och lokalpress publicerar med anknytning till invandringen. Ofta tycks brotten få nyhetsvärde just för att de kan förknippas med ”asylsökande” eller flyktingar.

Budbäraren avrättad
Studien behandlar nyhetsbevakningen av rasistiskt våld i samband med tre olika händelser: Angreppen på assyrier i Västerås 1976, angreppen på flyktingar i Mellerud 1987 och det uppmärksammade våldet mot en familj i Vålberg utanför Karlstad 1995. Vid var och en av händelserna spelar nyhetsmedierna en central roll, både som ”budbärare” av onda tidender om rasism och främlingsfientlighet och som fora där olika slags ideologiska föreställningar om rasism, ”vårt samhälle” och invandringens betydelse kommer till uttryck. Medierna slår larm, men viktiga källor tar över tolkningsföreträdet och förklarar de dåliga nyheterna med journalistikens sensationslystnad. Medierna, budbäraren, ställs vid skampålen, inte förövarna av det rasistiska våldet.

Fixeringen av invandraren
Redan vid mitten av 1970-talet börjar seriösa morgontidningar konstruera ”invandrare” som typer. I en undersökning av två mediehändelser 1997 respektive 2000 visar Brune att 1970-talets typifierade invandrare nu återkommer som stereotyper av ”unga invandrarkvinnor”, ”invandrarmän” och ”invandrarkillar”. Specifika kvinnoförnedrande brott behandlas i medierna som uttryck för en generell problematik, som associeras med ”muslimer”, ”hederskultur” och allmänt med ”invandrare”. En tes är att delvis triviala nyhetstekniker utformar medieinvandraren som ett lagbundet fenomen; som en kategori som karakteriseras av en serie brister, men som också är bärare av det hotande och annorlunda.

Avhandlingens titel: Nyheter från gränsen. Tre studier i journalistik om ”invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld.
Avhandlingsförfattare: Ylva Brune, tel. 031- 40 13 16, mobil: 0707-466090.
e-post: ylva.brune@jmg.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Fil. dr. Kristina Boréus
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 juni 2004 kl. 14.15, Hörsal Sappören,
Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

En roll som många kommunpolitiker dock har svårt att kombinera med sitt demokratiska förtroendeuppdrag är rollen som ledare. Visst förväntas de utöva ledarskap över såväl förvaltning som kommunen som helhet, men det är ändå något som gör det svårt för den som ser sig som en folkets representant och tjänare att samtidigt uppträda som deras ledare. Här finns en konflikt i förväntningarna på rollen som kan ha sin grund i hur man anser att demokratin bör fungera, men Erikson lyfter fram att den förmodligen viktigaste förklaringen till den upplevda konflikten ligger i själva språket. När vi talar om demokrati respektive ledarskap lutar vi oss mot två olika så kallade diskurser, det vill säga språkspel med egna uppsättningar av regler för vad som är rätt och fel, möjligt och omöjligt att säga (och därmed göra). Det är forskningens uppgift att medvetandegöra denna språkliga konflikt och lösa upp onödiga låsningar.

En av avhandlingens viktigaste uppgifter är att bidra till just detta. Genom diskursanalys av intervjuer med ledamöter i kommunstyrelser visar Erikson på en rad språkliga paradoxer. Politikernas relation till massmedia, villkoren för kvinnor i politiken och de förtroendevaldas arbetsvillkor, är några av de teman som behandlas i studien.

Den allmänna bilden av de svenska kommunpolitikerna är formad av schabloner och förenklingar. Beroende på vem som uttalar sig framställs de endera som en girig och makthungrig elit eller som okunniga amatörer. Detta förhållande har förstärkts över tid och både politikernas självförtroende och deras status i samhället har påverkats negativt.

Tillsammans med en rad andra faktorer är det sjunkande förtroendet för våra politiska ledare en viktig orsak till demokratins kris och leder till att det blir allt svårare att rekrytera nya politiker. I den politiska bevakningen tenderar man dessutom att bara uppmärksamma de undantagsfall när misslyckanden eller oegentligheter har uppstått. Det självklara i att övrig verksamhet fungerar gör att undantagen får en oproportionellt stor betydelse för allmänhetens uppfattning om de lokala politikerna. Vem vill idag ta på sig ett förtroendeuppdrag, ett uppdrag som kräver en så stor personlig arbetsinsats men som belönas så dåligt – både ekonomiskt och vad gäller aktning i samhället?

Avhandlingens titel: Lokala politiska ledare – ett kollage av diskurser
Avhandlingsförfattare:Malgorzata Erikson , tel. 031-335 8558(bost.), 031-773 1655(arb.)
e-post: malgorzata.erikson@spa.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Östen Ohlsson, Göteborg
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 27 maj 2004 kl. 10.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940

Under fyrtiotalet slog den lyriska modernismen igenom på allvar i Sverige. Flera kvinnliga lyriker debuterade också under denna period, men de har blivit förbisedda i litteraturhistorieskrivningen. Det finns därför skäl att undersöka hur de kvinnliga lyrikerna förhåller sig till den gängse bilden av fyrtiotalismen: ansluter de sig till den, eller har marginaliseringen av de kvinnliga lyrikerna gett upphov till en bild av decenniet som bara täcker dess manliga sida?

Avhandlingen har två syften: att lyfta fram tre kvinnliga fyrtiotalslyriker, och att omvärdera synen på fyrtiotalet som pessimismens och ångestens epok. I fokus står Ella Hillbäck, Rut Hillarp och Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, men avhandlingen innehåller också ett kapitel om fyrtiotalismbegreppet i litteraturhistorieskrivning, forskning och dagskritik. Hillbäck, Hillarp och Dahlquist-Ljungberg ansluter sig på många sätt till de litteraturhistoriska översiktsverkens bild av fyrtiotalismen, men samtidigt rymmer deras diktsamlingar hopp om förnyelse som kontrasterar skarpt mot det pessimistiskt färgade fyrtiotalismbegrepp som vi möter i översiktsverken. Hoppet om förnyelse knyts till naturen i Hillbäcks diktning, kärleken i Hillarps lyrik och till en polyfonisk struktur hos Dahlquist-Ljungberg.

I avhandlingen görs också några läsningar av manliga kanoniserade fyrtiotalslyriker som Erik Lindegren och Karl Vennberg, och det visar sig att också deras diktsamlingar innehåller hopp om förnyelse i samma utsträckning som kvinnornas lyrik. Jenny Björklund argumenterar därför för att begreppet fyrtiotalism måste modifieras – inte bara på grund av att de kvinnliga lyrikerna inkluderas, utan också med stöd i en nyläsning av de manliga lyrikerna. Hoppets lyrik erbjuder en ny bild av fyrtiotalismen som förändrar 1900-talets svenska litteraturhistoria.

Länk: http://publications.uu.se/theses/spikblad.xsql?dbid=4320

Namn: Jenny Björklund
Avhandlingens titel: Hoppets lyrik. Tre diktare och en ny bild av fyrtiotalismen. Ella Hillbäck, Rut Hillarp, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg.
Institution: Litteraturvetenskapliga institutionen
Opponent: Universitetslektor Annelie Bränström Öhman, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå
Disputationen äger rum: Lördagen 5 juni, kl. 10.15 i Vasasalen, Uppsala slott

Kontaktinformation
Jenny Björklund kan nås på 018-471 2902 eller via e-post Jenny.Bjorklund@littvet.uu.se

Meningen är att en person som har beviljats vissa socialförsäkringsrättigheter i en medlemsstat, till exempel pension i Sverige, ska kunna ta med sig denna förmån vid flytt till en annan medlemsstat.

I sin avhandling vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet fokuserar Vicki Paskalia bland annat på arbetstagare som avbryter sin ekonomiska aktivitet i samband med föräldraledighet eller för att följa sin partner till utlandet. Båda situationerna berör typiskt kvinnor. Avhandlingen undersöker tillämpningen av koordineringssystemet på dessa arbetstagare och försöker identifiera svårigheter och problem som eventuellt kan dyka upp i samband med denna tillämpning. Kan till exempel en föräldraledig arbetstagare som har svensk föräldrapenning exportera den vid flytt till en annan medlemsstat? Och vad händer om en arbetstagare som tog tjänstledigt för att följa sin partner till utlandet och får barn där ansöker om föräldrapenning i Sverige? Är koordineringssystemet anpassat till sådana situationer?

Avhandlingens slutsatser tyder på att koordineringssystemet inte är tillfredställande anpassat till sådana situationer och att en hel del problem kan uppstå i samband med den gällande förordningens tillämpning i sådana fall.

Doktorsavhandlingens titel: Free Movement of Persons and Social Security – Gender Implications of EC Regulation

Disputationen äger rum torsdag den 27 maj kl. 10.00 i hörsal 5, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Philippa Watson, Nottingham.

Läs mer om avhandlingen på Juridiska institutionens hemsida, www.juridicum.su.se

Vicki Paskalia nås på tfn 0734 – 403 30 07, 08 – 16 29 63 eller e-post: vicki.paskalia@juridicum.su.se

– Det här avtalet understryker det faktum att Malmö högskola och Lunds universitet inte bara ska ses som konkurrenter. Vi har redan idag ett omfattande samarbete när det gäller grundutbildning och forskning. Det samarbetet vill vi nu fördjupa och underlätta, säger Lennart Olausson, rektor vid Malmö högskola.
Det nya avtalet innebär bland annat att rektorerna kommer att träffas en gång per termin och att medel ska avsättas för nya samarbeten.
Under 90-talet byggdes den svenska högskolan ut i rask takt. Svenska universitet och högskolor ökade sina studieplatser och tar idag in 40 procent fler studenter än vad man gjorde för 10 år sedan. Utbyggnaden har lett till en ökad konkurrens mellan lärosätena vilket i sin tur leder till ett mer likartat utbildningsutbud.
Flera utbildningar ges idag både i Malmö och Lund. I vissa fall, som när det gäller till exempel socionom- och sjuksköterskeutbildningarna, finns många sökande och stor efterfrågan på arbetsmarknaden. I andra fall, som när det gäller högskoleingenjörsutbildningarna, finns en klar överetablering i Skåne. Här har Lunds tekniska högskola, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad nu påbörjat ett samarbete för lärarutbyte och tillgång till varandras kursutbud. På så sätt kan utbildningarna vid alla tre lärosätena förbättras både vad gäller kvalitet och ekonomi.
– Det är helt naturligt att vi som grannar drar nytta av varandras olika kompetenser.
Samarbetet kring högskoleingenjörsutbildningarna är ett bra exempel. Vi utnyttjar våra resurser på bästa sätt genom att göra en arbetsfördelning, samtidigt som studenterna får fortsatt goda möjligheter att specialisera sig, säger Lennart Olausson.
Inom de närmsta tio åren kommer antalet 20-åringar att öka med 30 000 och högskolan kommer att behöva byggas ut ytterligare.
– I tider av såväl ökad som minskad efterfrågan kommer det att finnas behov av fördjupad samverkan, säger rektor Göran Bexell. Det är viktigt att vi lägger grunden till ett samarbete under de närmaste åren så att vi i olika situationer, även ekonomiskt kärvare tider, kommer stå väl förberedda att samverka.
Ett annat exempel på samverkan är en ny professur i gynekologi med särskild inriktning mot migrationsrelaterad reproduktiv hälsa som Crafoordska stiftelsen i dagarna har beviljat medel till. Professuren inriktar sig mot området reproduktiv hälsa vilket bland annat innebär forskning kring preventinmedelsrådgivning, ungdomsmottagning, abortförebyggande arbete, könssjukdomar och sexualiserat våld. Inom vården finns idag ett uppdämt behov av forskning som är relaterad till dagens mångkulturella samhälle. Med Malmö – Sveriges invandrartätaste stad – som nav kommer Lunds universitet, Malmö högskola och Region Skåne att samarbeta för att förbättra hälsan hos en stor grupp människor.
– Med detta nya samarbetsklimat hoppas jag att bilden av relationen mellan Lunds universitet och Malmö högskola skall förändras, säger rektor Göran Bexell. Jag hoppas att våra lärare och forskare skall vara uppfinningsrika i att skapa nya samverkansmöjligheter.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet på telefonnummer 046-222 70 01, Lennart Olausson, rektor Malmö högskola, 040-665 71 00 eller Claus Nowotny, informationschef, Malmö högskola, 0708-655 219, Ulrika Oredsson, informatör, Lunds universitet, 046-222 70 28, 0702-63 00 79