Omfattande förändringar av Sveriges utbildningssystem under 1900-talets sista decennier syftade bland annat till att öka familjernas möjligheter att välja en annan skola för sina barn än den närmast belägna kommunala skolan.
I avhandlingen Kontrasternas Rum beskriver och analyserar Mattias Johnsson två skolklasser på olika skolor – den ena en kommunal profilskola med estetisk inriktning och den andra en friskola med naturvetenskaplig profil. Studien visar att familjernas motiv för sitt skolval uppvisar markanta skillnader.
Familjerna i den ena klassen har valt en skola där de hoppas och tror att barnet skall få utveckla sitt intresse, medan den andra klassens familjer ser skolvalet som en möjlighet för barnet att komma till en miljö präglad av ordning och reda, tydliga uppföranderegler och där ämneskunskaper och färdigheter betonas.
Det visar sig också att andra karakteristika, åsikter och tillgångar samvarierar med skolvalsmotiv. Det handlar exempelvis om politiska preferenser, utbildnings- och inkomstnivå samt inställning till offentliga lösningar.
Som en övergripande sammanfattning skulle den ena skolklassen kunna beskrivas med stickorden kunskapsförmedling, individfokus, ordning och reda, ansvarstagande samt politisk högerorientering, medan den andra klassen bättre beskrivs med orden intresse, utveckling, lugn och ro, lyhördhet samt deltagarinflytande.
Underlaget för studien är begränsat och inte avsett att ligga till grund för generaliseringar. Avhandlingens fokus ligger främst på utarbetandet av en forskningsansats för att möjliggöra studier av den inverkan som olika sociala sammanhang har på människan – hennes kunskaper, färdigheter, åsikter och övriga karaktärsdrag. I samband med detta görs också en mer allmän precisering av hur människan fungerar med avseende på lärande, fostran och identitetsbildning – en precisering som skarpt kontrasterar mot den individualism som utbreder sig i dagens svenska samhälle och som gör gällande att var och en själv formar sitt öde. Huvudsaklig inspirationskälla vad gäller såväl forskningsansatsen som teorierna om människan är den franska utbildningssociologen Pierre Bourdieu.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=246
Fredagen den 14 maj 2004 försvarar Mattias Johnsson, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kontrasternas Rum – Ett relationistiskt perspektiv på valfrihet, segregation och indoktrinerande verkan i Sveriges grundskola. Disputationen äger rum kl 10.00 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Michael Uljens, enheten för pedagogik och vuxenpedagogik vid Åbo Akademi i Vasa.
Kontaktinformation
Mattias Johnsson är född, uppvuxen och bosatt i Umeå, men gick sina första år på forskarutbildningen vid Göteborgs universitet.
Mattias Johnsson nås på:
Tel: 090 – 786 67 55
Hem: 090 – 14 47 64
Mobil: 0730-40 37 80
E-post:mattias.johnsson@pedag.umu.se
Syftet med FAS journaliststipendier är att skapa förutsättningar för journalister att skriva om forskning inom FAS ansvarsområden, att utveckla kontakter mellan media och forskning samt att ge journalister en möjlighet att fördjupa sig inom ett visst ämnesområde och sätta sig in i forskningsarbetet och dess villkor.
Stipendierna riktar sig i första hand till yngre journalister med dokumenterat intresse och viss erfarenhet av att skriva om ämnen inom FAS ansvarsområden.
Journalister får genom stipendierna möjlighet att tillbringa viss tid vid en svensk vetenskaplig institution, helst där forskning understödd av FAS bedrivs. Arbetet ska planeras i samarbete med den aktuella institutionen och det är den sökande själv som tar kontakt med den institution där man vill förlägga sin stipendievistelse. Ytterligare information om FAS och vilka projekt FAS stöder m.m. finns på hemsidan: www.fas.forskning.se
Beslut om vilka som tilldelas stipendierna tas i FAS publikationskommitté.
Sista ansökningsdag är den 9 augusti 2004. Blankett och anvisningar hämtas från FAS hemsida: www.fas.forskning.se/sokamedel
Vi är tacksamma om denna information ges vidare spridning på anslagstavlor eller på annat lämpligt sätt.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Bodil Gustavsson
FAS
Tel. 08-775 40 96
E-post:bg@fas.forskning.se
Det finns skillnader när det gäller att följa hastighetsgränser, avstå från alkohol vid bilkörning och användande av bilbälte. Sämst är förare på att följa hastighetsgränser och bäst är efterlevnaden av att vara nykter som bilförare. Överträdelse av hastighetsgränsen innebär en måttlig trafiksäkerhetsförsämring medan att vara alkoholpåverkad bakom ratten innebär en dramatisk riskökning.
Om alla tre åtgärder efterlevdes skulle det innebära nästan en halvering av antalet dödade i trafiken. Efterlevnaden är inte slumpmässigt fördelad på de tre åtgärderna. Såväl de förare som anpassar sin körning till de tre åtgärderna som de som samtidigt bryter mot två eller samtliga åtgärder är överrepresenterade i trafiken.
Dödsrisken ökar med mer än det dubbla genom den bristfälliga efterlevnaden jämfört med om åtgärderna efterlevdes. Det är samtidigt viktigt att sänkt hastighet förstärker övriga trafiksäkerhetsåtgärder. Skattning av alkoholens inverkan är mycket osäker eftersom gränserna för vad som är tillåtet är olika i olika länder.
Rapporten redovisar inte hur efterlevnaden skall ökas. Det finns emellertid interlocksystem, t ex alkolås, för att öka efterlevnaden, som komplement till ökad övervakning eller högre böter.
Kontaktinformation
Göran Nilsson, forskningsledare VTI, 013-20 41 51
Utbyggnad av Ångströmlaboratoriet tillhör de projekt som prioriteras i den aktuella lokalförsörjningsplanen. Beslut för byggstart är nu fattat, och enligt projektplanen ska flygeln, omfattande cirka 5000 kvadratmeter, stå klar i augusti 2006. Byggnaden kommer att rymma en ny avdelning för nanoteknologi, för vilken en ny professur ska tillsättas. Huset får också en stor avdelning för artificiell fotosyntes, den första i sitt slag i landet. Hit flyttar en forskargrupp från BMC, ledd av professor Leif Hammarström, samt en från fysiologisk botanik, ledd av professor Peter Lindblad, men den lockar forskargrupper från Lund och Stockholm. Källarplanet kommer att hysa en spenatodling för den nya avdelningen.
– Detta konsortium, som har stöd från bland annat Energimyndigheten, Wallenbergstiftelsen och Stiftelsen för strategisk forskning, har tidigare varit spritt i Sverige. Nu samlas de här, säger teknisk-naturvetenskapliga fakultetens prodekanus Sten Lunell, professor i kvantkemi och ordförande i projektgruppen.
Även avdelningen för teoretisk fysik, samt avdelningen för signal och system flyttar till byggnaden.
Kontaktinformation
Kontaktperson:
Sten Lunell, professor i kvantkemi, 018-471 3268, 0704-250121
Alla celler i en människas kropp innehåller samma gener, och samma arvsmassa (DNA) som fanns i embryots första cell. Hur information i arvsmassan kan styra vår utveckling från embryo till fullvuxen människa är en av de mest fundamentala biologiska frågorna.
Den mekanism som slår av och på gener – transkriptionell reglering – är en av livets stora uppfinningar som i stort sett är likadan i alla organismer, och har en stor inverkan på både vår utveckling och våra reaktioner på omgivningen (t.ex. rodnad, adrenalin). De flesta gener i en cell är inaktiva – frågan är hur vissa gener kan aktiveras, och hur cellen vet vilka dessa gener är. Det har visat sig att gener är associerade med en typ av sensorer i arvsmassan som kan känna av vissa typer av molekyler i cellen. Sensorerna är i praktiken en sorts ankarplatser för en typ av DNA-bindande proteiner som kallas transkriptionsfaktorer. Förenklat: om rätt sorters proteiner fäster vid en eller flera ankarplatser kan en gen slås på.
I ett modernt laboratorium är det möjligt att hitta ankringsplatser, men om man inte har någon eller bara lite information att börja med är det kostsamt och tidsödande.
Ankringsplatserna är mycket små i jämförelse med hur stor arvsmassan är. Idag finns DNA-sekvensen för hela den mänskliga arvsmassan tillgänglig. Med den informationen till hands har många hoppats att man skulle kunna hitta ankringsplatser med hjälp av datoranalys. Analys av biologisk information med hjälp av datorer kallas ofta bioinformatik. Med bioinformatiska metoder kan man idag hitta redan kända ankarplatser, men de förutsäger samtidigt orealistiskt många ankarplatser i arvsmassan.
I avhandlingen presenteras ett antal metoder och databaser för förbättrad analys. De två mest allmängiltiga slutsatserna är:
– Att jämförelser av arvsmassan mellan människa och mus kan eliminera runt 85 procent av alla falska förutsägelser
– Att man kan bygga in biologisk kunskap om hur klasser av ankarplatser ser ut i algoritmer som försöker hitta ankringsplatser genom statistisk överrepresentation, och på så sätt mångdubbla metodernas känslighet.
Avhandlingens titel:
In silico prediction of cis-regulatory elements
Författare:
Albin Sandelin, Centrum för genomik och bioinformatik, Karolinska Institutet,
tel 08-524 861 32 eller 073 649 7329 alternativt mail albin.sandelin@cgb.ki.se
Disputation:
Måndag 10 maj 2004, kl. 10.00, Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6, Karolinska Institutet, Solna Campus.
Avhandlingens abstract och ramberättelse (pdf) finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-879-3/
En ny avhandling visar att två hundratusen svenskar har haft återkommande oväntade panikattacker under det senaste året. Dessa attacker har åtföljts av att personen under minst en månads tid haft ihållande ängslan för att få ytterligare attacker, oroat sig för betydelsen av attackerna (t ex mista kontrollen, få hjärtattack, bli tokig), eller fått en betydande beteendeförändring med anledning av attackerna.
Attackerna är mycket obehagliga, men paniksyndrom har god prognos. Men detta gäller endast om behandling erhålls, och tre fjärdedelar söker aldrig vård på grund av t ex skam, höga kostnader, och låg tillgänglighet av rätt sorts psykoterapi.
Studier i Europa har visat sig att 70-95 procent av patienterna som genomgår kognitiv beteendeterapi (KBT) uppnår en bestående panikfrihet efter 12-15 sessioner och uppvisar klara förbättringar av tillhörande problematik, så som undvikande och nedstämdhet.
I ett försök att göra KBT-teknikerna mer tillgängliga och samtidigt höja kostnadseffektiviteten har psykologen Per Carlbring undersökt om de goda effekterna av KBT-behandlingen kunde överföras till en internetadministrerad självhjälpsbehandling, med minimal terapeutkontakt via e-post. I sin avhandling har han visat att nio av tio personer som påbörjar nätbehandlingen är fria från sin paniksyndromsdiagnos vid tolvmånadersuppföljningen. Patienterna vågar göra saker de tidigare undvikit, och har trots detta väsentligt lägre ångest och nedstämdhet, samt en ökad livskvalitet. Behandlingen, som bygger på den effektiva kognitiva beteendeterapin, är lika effektiv om den ges via Internet, som på traditionellt sätt med personliga möten. Viktigt tycks dock vara att det finns tydliga tidsgränser för när olika behandlingsmoment ska genomföras, och att kontakten med terapeuten är kontinuerligt inbyggd i behandlingsprogrammet.
Internetbehandlingen har precis börjat testas inom sjukvården, med Karolinska sjukhuset som första användare.
Avhandlingens titel är Panic! Its Prevalence, Diagnosis and Treatment via the Internet och den finns tillgänglig på: http://www.kbt.nu/avhandling
Bild finns på: http://www.info.uu.se/pressmapp/PerCarlbring.jpg
Disputationen äger rum onsdag 19 maj kl. 10.15, sal X, Universitetshuset.
Kontaktinformation
Per Carlbring kan nås på telefon 070-284 2558 eller e-post per.carlbring@psyk.uu.se
För att motsvara den nya inriktningens krav infördes Yrkesofficersprogrammet (YOP). Erik Hedlunds nyutkomna avhandling försöker problematisera och besvara vilken legitimitet YOP har inom Försvarsmakten.
Officersaspiranter på YOP och officerare upp till generals grad medverkar i studien. Utifrån sociokulturellt perspektiv och institutionsteori dras slutsatsen att det inom Försvarsmaktens yrkespraktiker finns dominerande föreställningar om den grundläggande officersutbildningen och nyblivna fänrikars yrkeskunnande. Resultaten visar att YOP och det yrkeskunnande den ger till stor del inte motsvarar dessa föreställningar.
Boken vänder sig dels till alla som är specifikt intresserade av officersutbildning, dels till personer som intresserar sig för frågor om yrkesutbildning, yrkeskunnande och legitimitet.
Erik Hedlund genomför uppdragsforskning åt Försvarsmakten Högkvarteret samt undervisar officerare på Stabs- och fackprogram vid Försvarshögskolan. Vid Lärarhögskolan i Stockholm ingår Erik Hedlund i forskargruppen Didaktik och Design och undervisar inom lärarutbildningen.
Doktorsavhandlingens titel: Yrkesofficersutbildning, yrkeskunnande och legitimitet. En studie av yrkesofficersprogrammet i spänningsfältet
mellan förändring och tradition
Disputationen ger rum fredag den 14 maj kl. 13.00 i Dahlströmsalen, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 26
Opponent är professor Lars Owe Dahlgren, Pedagogiska institutionen, Linköpings universitet
Erik Hedlund kan nås på erik.hedlund@fhs.mil.se, 08-788 96 69, 070-239 64 67
Om dessa tekniker, kallade masstabilisering, lägger tekn lic Nenad Jelisic den 13 maj fram en doktorsavhandling vid Lunds tekniska högskola, LTH.
Han har undersökt hållbarheten över tid och vid belastning hos stabiliserad torv och bland annat funnit att den sura miljön skapar extra problem. Han har också tagit fram mät- och beräkningsmetoder för masstabiliserad torv.
Avhandlingen heter ”Stability and Settlement in Mass Stabilized Peat”. Nenad Jelisic läger fram den vid Avdelningen för geoteknik. Den 13 maj med början kl 13.15 försvarar han avhandlingen vid en offentlig disputation i hörsal V:A, V-huset på LTH. Opponent är professor Håkan Stille från KTH i Stockholm. Avhandlingen försvaras på svenska.
Till vardags finns Nenad på Vägverket, Region Mälardalen, i Eskilstuna där han jobbar som geotekniker och har ansvar för alla typer av geotekniska problem som kan uppstå med vägar och broar.
Nenad Jelisic, kan nås via telefon: 016-15 73 2 3 eller mobil: 070-665 69 42 eller epost: nenad.jelisic@vv.se
En kranskärlsoperation medför ofta mycket god symptomlindring vid kärlkramp och kan dessutom hos vissa patienter minska risken för död i hjärtsjukdom. Det har länge varit känt att förhöjda nivåer av vissa ämnen i blodet (hjärtskade-markörer), vilket hos icke-opererade kan tyda på hjärtinfarkt, är vanligt efter kranskärlsoperationer, men betydelsen av detta hos dem som opererats har länge varit oklar och omtvistad.
Syftena med detta projekt var att bedöma om förhöjda hjärtskademarkörer efter en kranskärlsoperation påverkar prognosen på sikt, dvs om risken för senare hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller död är förhöjd hos dem som drabbats, samt att kartlägga om patienter med förhöjda nivåer av dessa markörer har drabbats av hjärtinfarkt i samband med operationen. Den första frågeställningen undersöktes genom långtidsuppföljning av opererade patienter, där vi fann att de som hade förhöjning av dessa ämnen över en viss nivå, talande för hjärtinfarkt, oftare drabbades av senare hjärtsvikt och hade högre risk att avlida under flera år efter operationen. Med hjälp av ny magnetkamerateknik kunde vi sedan fastställa att de patienter som hade över en särskild nivå av hjärtskademarkörerna faktiskt hade drabbats av hjärtinfarkt i samband med operationen. Infarkterna var dock oftast små.
Avhandlingen har således visat att hos patienter med stegring över en bestämd nivå av hjärtskademarkörer efter en kranskärloperation finns ofta påvisbara infarkter, samt att detta är en komplikation som kan försämra prognosen både på kort och lång sikt. Det är därför av stor vikt att dessa markörer rutinmässigt mäts efter kranskärlsoperationer, för att fånga upp patienter som på sikt löper ökad risk att drabbas av ytterligare komplikationer. Närmast gäller nu att försöka komma till rätta med orsaken till skadan och bedöma hur de drabbade patienterna bäst ska omhändertas. De nya kunskaperna kommer att bidra till att vi blir bättre på att urskilja dem som fordrar särskild övervakning och uppföljning och kan förhoppningsvis bidra till att göra kranskärlsoperationer ännu säkrare.
Länk till spikblad: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=4199
Länk till bilder: http://www.info.uu.se/pressmapp/JohnnySteuer1.jpg samt http://www.info.uu.se/pressmapp/JohnnySteuer2.jpg
Namn: Johnny Steuer
Avhandlingens titel: Perioperative Myocardial Damage and Morbidity after Coronary Artery Bypass Grafting
Institution: Institutionen för kirurgiska vetenskaper
Johnny Steuer försvarar sin avhandling fredagen den 14 maj, kl. 9.15 i Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet.
Kontaktinformation
Han kan nås på 070-757 60 73 eller via e-post Johnny.Steuer@surgsci.uu.se
Detta innebär att de båda som enda nordiska forskare kommer att ingå i en panel med fokus på Tove Janssons författarskap på barnlitteraturkonferensen ”Dreams and Visions” på Fresno State University i Kalifornien 9-12 juni 2004.
Panelens ordförande är professor Rosemary Johnston från University of Technology, Sydney, Australien.
Även Tove Janssons brorsdotter Sophia Jansson-Zambra kommer att tala på konferensen.
Janina Orlov analyserar Tove Janssons muminromaner i sin paper ”The Eternal Farewell: Reflections on Tove Jansson’s Moomin Novels”. Elina Druker undersöker Tove Jansson som modernistisk bilderbokskonstnär i ”Images within Images in Tove Jansson’s The Book about Moomin, Mymble and Little My ”som även ingår i hennes kommande avhandling om intermediala bilderböcker i Norden 1945-1965.
Närmare upplysningar lämnas av Elina Druker på 08-16 46 87, elina.druker@littvet.su.se eller Janina Orlov på jorlov@abo.fi
– Äldres munhälsa är generellt ett eftersatt område, och vi vet att det ofta förbises av vårdpersonal. Det krävs en attitydförändring, men också ökad utbildning i munhälsa bland dem som arbetar inom vården, säger tandhygienisten Pia Andersson, som bedrivit sin forskarutbildning vid Malmö högskola. Hon är verksam som lärare vid högskolan i Kristianstad.
I Pia Anderssons avhandling ”Implementering av en munbedömningsguide på äldre patienter inneliggande på sjukhus” undersöks dels sjuksköterskors förmåga att bedöma munhälsan på äldre patienter, dels förekomsten av problem i munnen bland ca 400 patienter som vårdades på rehabiliteringsavdelningar i Kristianstad och Linköping.
Resultaten visar att sjuksköterskorna kunde värdera tandstatus hos patienterna ganska väl efter en kort utbildning på tre timmar. Mellan 70 och 90 procent fann samma problem som en tränad tandhygienist. Till sin hjälp hade de ett speciellt utformat formulär att följa.
– De var duktigare än vad jag förväntat, och många tyckte att det här var viktigt, konstaterar Pia Andersson.
Enkel undersökning
Undersökningen tar inte mer än fem minuter att göra, och därför tror hon att även hårt pressade sjuksköterskor har den tid som krävs.
– Meningen är inte att de ska kunna ställa diagnos, men att de rutinmässigt vid inläggningen undersöker patienten i munnen. Då kan de starta de åtgärder som behövs eller hänvisa vidare till en tandläkare eller hygienist, säger Pia Andersson.
Mellan 71 och 86 procent av patienterna hade problem med munhälsan. Beläggningar eller kariesangrepp på tänderna eller skador på proteserna noterades hos hälften. Drygt 40 procent hade olika besvär med tungan, exempelvis svampinfektioner, medan 30 procent hade problem med läpparna, exempelvis sår i munvinklarna.
– Det motsvarar ungefär vad man brukar hitta i den här gruppen av patienter runt 80 år och som samtidigt är sjuka. Vid utskrivningen var problemen signifikant färre, runt 50 procent.
Den som har ätsvårigheter på grund av smärtor i munnen riskerar att få för lite näring. Av samtliga patienter var en tredjedel undernärda.
– Det är en ganska hög andel, och vi såg ett samband mellan dåligt munstatus och undernäring. Det bör dock tolkas försiktigt eftersom näringsintaget påverkas av många faktorer som hälsotillstånd, aptit och motorik. Hur som helst försämras förmågan att återhämta sig från sjukdom av undernäring, och vårdtiderna blir längre.
Munhygien del av daglig omvårdnad
En särskilt utsatt grupp var patienter som annars bodde i särskilt boende.
– Tandvårdsreformen ger människor på särskilt boende rätt till kostnadsfri munhälsobedömning en gång om året, men mycket kan hända mellan besöken. Därför är det viktigt att vårdpersonalen ser munhygienen som en del av den dagliga omvårdnaden.
Tidigare studier visar emellertid att så inte är fallet. Pia Andersson tror att det beror på flera saker. Att äldres tandhälsa generellt varit ett oprioriterat område, också inom tandvårdsforskning. Att vårdpersonal saknar utbildning på området, att de känner sig osäkra och att munnen traditionellt betraktats som en separat del av kroppen. Därför är hon glad för att Socialstyrelsen visat intresse för hennes resultat, och att formuläret numera ingår i sjuksköterskornas arbete på medicinkliniken i Kristianstad.
– Det här är ett förändringsarbete som tar många år och det måste angripas från flera håll. Sjuksköterskorna måste få stöd i sitt arbete, exempelvis genom att arbetsledningen prioriterar det. Det är också viktigt att tandvårds- och vårdpersonal samarbetar.
Ett problem är att patienterna inte alltid vill undersökas i munnen på sjukhus. För att munnen upplevs som en intim sfär, eller för att de ser det som normalt att ha lite ont i munnen. Det tror Pia Andersson kommer att förändras när 40-talisterna blir äldre.
– De har som regel lagt ner mycket pengar på tandvård och kommer nog att värna sin munhälsa bättre.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Pia Andersson. Tfn: 044-20 40 72 eller e-post: pia.andersson@hv.hkr.se.
Genom sitt inflytande i sockenstämman kunde de stora jordägarna lätt driva fram beslut om kyrkans vara eller icke vara. Detta konstaterar Kristina Franzén i sin doktorsavhandling vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, efter en jämförande studie mellan Strängnäs och Växjö stift. 1600-talsadelns starka intresse för sockenkyrkorna avtog markant under påföljande sekler.
I sockenstämmoprotokollen varvas den sekulariserade slottsherrens hårda utdömanden om medeltidskyrkan, som ansågs opassande för den moderna tiden, med allmogens underdåniga och sentimentala vädjan om kyrkans bevarande. Allra värst var det då två församlingar tvingades överge sina medeltida tempel för att gemensamt uppföra en ny kyrka på ny plats. Att överge kyrkogården, där kära anhöriga vilade, var det svåraste. Svårt var också då den större församlingen lyckades genomdriva den nya kyrkans placering inom den egna sockengränsen. Den mindre församlingen tvingades därmed till ett förnedrande underläge, som gjorde sig påmint vid varje kyrkobesök. Många valde då att helt utebli från gudstjänsterna i den avlägset belägna och ”främmande” kyrkan.
Men kyrkorivandet var inte bara en fråga om de högre ståndens önskan om värdigare gudstjänstrum. Det var också ett led i en rationaliseringsprocess som fortlöpande pågår och som har paralleller, såväl inom Svenska kyrkan som andra förvaltningar och verksamheter. Kristina Franzén visar genom sina geografiska studier att de regionala skillnaderna i kyrkobyggandet har sin förklaring i det kyrkliga landskapets struktur, dvs. hur församlingarna var indelade i olika pastoratstyper, och hur areellt och befolkningsmässigt stora de var. I Växjöstiftet fanns många små församlingar med bristfälliga kyrkor. I Strängnässtiftet däremot medgav helt enkelt inte församlingsstrukturen och naturlandskapet särskilt stora rationaliseringsmöjligheter.
Doktorsavhandlingens titel: Att flytta Axis Mundi – Det kyrkliga landskapets organisation och förändring i Strängnäs och Växjö stift 1780-1880.
Disputationen äger rum fredag den 7 maj kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är docent Tomas Germundsson, Lunds universitet.
Kristina Franzén kan nås på telefon 08-674 78 44 (Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post: kristina.franzen@humangeo.su.se
Symptom av gastroesofageal reflux, dvs läckage av magsaft upp i matstrupe och munhåla, är mycket vanliga i västvärlden. En tredjedel av en stor studerad normalgrupp i Norge har besvärats av svår halsbränna under det senaste året. Det visas i läkare Magnus Nilssons avhandling från Karolinska Institutet. Reflux ger en försämring av livskvaliteten hos drabbade personer och även stora kostnader för medikamentell och kirurgisk behandling. Symptomgivande reflux är dessutom den starkaste kända riskfaktorn för körtelcellscancer i matstrupen, den för närvarande snabbast ökande cancerformen i västvärlden. Refluxsjukdomens orsaker är till stora delar okända.
En studie av över 3000 personer med svår reflux visade på ett samband mellan övervikt och reflux hos båda könen, dock dubbelt så starkt hos kvinnor. Effekten av övervikt förstärktes påtagligt av postmenopausal hormonbehandling, framförallt vid behandlning med enbart östrogen. Ett dosberoende samband påvisades mellan svåra refluxsymptom och rökning respektive intag av salt. Negativa samband visades mellan kostfibrer respektive motion och refluxsymptom. Inget samband sågs mellan alkoholintag och risken för reflux.
Avhandlingens titel:
Etiology of gastroesophageal reflux
Författare:
Magnus Nilsson, Institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet,
tel 08-517 70 000, mobil 073 640 2021 eller mail magnus.nilsson@ks.se
Disputation:
Fredag 7 maj 2004, kl. 9.00, Leksellauditoriet, Medicinhistoriska muséet, Karolinska sjukhuset, Solna.
Avhandlingen abstract och ramberättelse (pdf) finns på:
http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-852-1
Antalet livsmedelsförpackningar ökar hela tiden. De flesta förpackningar är av plast vilket både bygger på sopbergen och förbrukar oljereserver. Det finns starka skäl till att leta efter miljövänliga och smarta alternativ.
Mikael Gällstedt har tittat på tre olika organiska material och undersökt hur man skulle kunna anpassa dem till att fungera som förpackningsmaterial.
Kitosan, ett ämne som fås av skalen från insekter och skaldjur.
Vetegluten, fås efter att ha tagit bort stärkelse i mjöl. Vetegluten är en vanlig restprodukt vid etanoltillverkning
Vassle, vanlig restprodukt vid osttillverkning.
Mikael har lyckats få materialen att vara syretäta men än så länge inte helt vätsketäta. Då måste materialets struktur klara ett högre tryck, men han tror att det snart går att lösa.
– Med lite mer forskning borde dessa tre gå utmärkt att använda till olika typer av förpackningar. Man skulle till exempel kunna göra chipspåsar, jostetror, påsar till pulver och olika såser. Många förpackningar som idag har någon form av aluminiumlager.
Mikael har gjort en del av sin forskning på Korea University och han säger att intresset är väldigt stort från den asiatiska sidan.
– I flera länder lever de väldigt tätt inpå varandra och har stora problem var de ska göra av alla sina sopor. Dessa biologiska förpackningar kan både komposteras och eldas upp för att återvinna energin, helt miljövänligt. Vi använder restprodukter som ändå ska slängas och det skulle till och med gå att göra dom ätbara.
Avhandlingens namn:
Films and composites based on chitosan, wheat gluten or whey proteins – Their packaging related mechanical and barrier properties
Tid och plats: 6:e maj, 10.00, kollegiesalen, Valhallavägen 79
Pressmeddelandet + bild finns på: http://www.kth.se/aktuellt/press/
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Mikael Gällstedt, gallstedt@polymer.kth.se 0768-767 055
Huvudrollen i de nya fynden spelas av ett protein, den s.k. vävnadsfaktorn, tissue factor. Denna visar sig ha både en ”broms”-funktion och en ”gas”-funktion när det gäller blodkärlsnybildning. I normala fall ska dessa två funktioner balansera varandra, men vid sjukdomar som retinopati – då sjukliga blodkärl växer in i näthinnan – har balansen rubbats. Forskargruppen visar detta i en artikel i majnumret av Nature Medicine.
Vävnadsfaktorn sitter i cellväggarna på bl.a. endotelceller, de celler som klär blodkärlens insida. Den del av vävnadsfaktorn som vetter utåt från cellen skickar i kombination med en viss s k koagulationsfaktor signaler som aktiverar blodkärlsceller till att bilda nya kärlstrukturer. Den del av vävnadsfaktorn som vetter inåt mot cellkärnan skickar de motsatta signalerna, bromssignaler som hämmar cellaktiveringen.
Forskarna har påvisat förekomsten av dessa mekanismer med flera metoder. Man har bland annat lyckats ta fram transgena möss som saknat antingen bromsmekanismen, gasmekanismen eller båda delarna. Resultatet har blivit därefter; man har till exempel hos möss utan ”broms” kunnat se en onormalt snabb tillväxt av blodkärl i näthinnan och i tumörer.
Ett annat fynd som redovisas i artikeln gäller sjukligt förändrade blodkärl från avlidna patienter med diabetesretinopati. I dessa blodkärl kan man se att ”gasen” var aktiverad medan vävnadsfaktorn haft en ändrad struktur som tyder på att ”bromsen” var avstängd. Dessa förändringar kan ha varit avgörande för uppkomsten av kärlförändringar vid diabetesretinopati.
– Vi letar nu efter substanser som kan hindra att den här ändrade strukturen av vävnadsfaktorn uppstår, säger Mattias Belting. Han har gjort studierna under sin vistelse vid det ansedda Scripps Research Institute i San Diego, och leder för närvarande en forskargrupp vid Lunds universitet.
Vävnadsfaktorn har varit känd för att ha en viktig roll när det gäller att starta blodets koagulering. De nya fynden visar att den också har en viktig roll för
blodkärlsnybildning, angiogenes. Medicinering mot angiogenes ses numera som en möjlig väg att ”svälta ut” cancertumörer, och kanske även fettväv hos gravt överviktiga personer. Här finns därför många möjliga forskningsspår som kan leda till nya behandlingar och läkemedel.
Mattias Belting nås på tel 046-222 40 77, mattias.belting@medkem.lu.se eller belting@scripps.edu. Artikeln i Nature Medicine finns på http://www.nature.com/cgi-taf/DynaPage.taf?file=/nm/journal/v10/n5/index.html, gå till Articles.
Övergången till och livet under universitetsåren innebär en känslig utvecklingsperiod för många unga vuxna. I Marjan Vaezs aktuella avhandling från Karolinska Institutet har hälsostatus och livskvalitet undersökts hos studenter vid Linköpings universitet 1998-2001.
Resultaten visar sig att förstaårsstudenterna skattar sin fysiska, psykiska och allmänna hälsa som i stort sett ”bra” eller ”mycket bra” och att de allra flesta håller fast vid denna skattning två år senare. De vanligaste negativa upplevda symtomen är trötthet, oro och koncentrationssvårigheter. Livskvalitet har ett starkare samband med självskattad psykisk hälsa än med självskattad fysisk hälsa.
De vanligaste orsakerna till stress och för ”mindre-än-bra” allmän och psykisk hälsa som uppges är ”att inte klara av sina studier”, ”dålig ekonomi”, ”tankar på framtiden” och ”ensamhet”. Det är dock relativt få av de studerade faktorerna som påverkar den akademiska prestationen.
Under studieåren vid universitetet är berusningsdrickande – inte helt oväntat – vanligt förekommande, men tycks inte vara någon bra bestämningsfaktor för självskattad hälsa. Däremot är tobakskonsumtion, trots att det är relativt sällsynt, en stark prediktor för ”mindre-än-bra” allmän och psykisk hälsa vid det tredje universitetsåret.
De faktorer som har betydelse för om man inte fortsätter som heltidsstuderande är oftast av relationskaraktär. Att känna sig ensam både under det första och tredje året, eller att uppleva sig otillräcklig för sin familj under det tredje året, ökar risken att inte vara heltidsstuderande vid slutet av år 2001.
Denna studie ger möjlighet till en omfattande och representativ kartläggning av studenters hälsa och livskvalitet samt om dessa faktorers utveckling och konsekvens över tid, och bör upprepas i en bredare studentpopulation. Detta kan i sin tur användas som underlag för förändrings- och förbättringsprocesser på flera beslutnivåer.
Avhandlingens titel:
Health and quality of life during years at University: Studies on their development and determinants
Författare:
Marjan Vaez, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-517 793 57 eller mail marjan.vaez@phs.ki.se
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-862-9/
