Denna nya upptäckt skulle kunna möjliggöra användandet av kirala kanaler som ett slags filter, i vilket t.ex. molekyler med samma atomer, men med olika utseende kan separeras från varandra. Man har även lyckats producera kirala nanotrådar av metallen kobolt inuti kanalerna. Exempel på kirala molekyler är aminosyror, vilka förekommer i alla levande organismer.
Forskargruppen studerar s.k. mesoporösa material, vilket innebär att strukturen har kanaler med en diameter mellan 2 och 50 nm. Det som är speciellt med det material som presenteras nu är att kanalerna är kirala, dvs. skruvade liksom gängorna på en skruv. Beroende på vilket håll kanalerna är vridna får man olika s.k. enantiomerer, där de högervridna och vänstervridna kanalerna kan ses som spegelbilder av varandra. Inom organisk kemi är kirala molekyler ett känt begrepp och sådana förekommer t.ex. i DNA och proteiner, men det är mindre vanligt att man finner kirala oorganiska strukturer, vilket man alltså gjort här.
Att kanalerna verkligen är kirala har bevisats med hjälp av elektronmikroskopi, där elektroner används för att kunna se hur atomerna eller i detta fall hur kanalerna sitter ordnade i materialet. I ett vanligt optiskt mikroskop används fotoner eller ljus som reflekteras mot objektet man studerar, men för att kunna se något så litet som hur kanalerna är ordnade och vridna krävs att elektroner utnyttjas, då dessa oscillerar med en kortare våglängd än fotoner. Bilderna från elektronmikroskopet jämfördes sedan med datorsimulerade bilder och man kunde då dels se att kirala molekyler erhållits, men också åt vilket håll kanalerna var vridna.
Närmare information lämnas av professor Osamu Terasaki, tfn 08-16 23 79 eller terasaki@struct.su.se
Helicobacter pylori finns i magen hos människor och apor och ger där upphov till en av världens vanligaste bakterieinfektioner. Omkring 50% av världens befolkning beräknas vara infekterade. Bakterien kan orsaka magkatarr som kan övergå i magsår och cancer.
En Helicobacter-infekterad individ beräknas löpa ca 6 gånger så stor risk att utveckla magcancer som en icke infekterad. Bakom utvecklingen av dessa sjukdomar ligger ett komplicerat samspel mellan bakterien och magytan som kan pågå under tiotals år. Bakterien har flera strukturer på sin yta, s.k. adhesiner (vidhäftningsproteiner), som den använder för att binda till värdstrukturer. Dessa gör att bakterien kan klamra sig fast vid magslemhinnan och skapa en ihållande infektion med påföljande inflammation som skadar vävnaden.
Kommunikationen är vital i allt vi gör, t.ex. skicka ett mail, ringa kompisar, handla genom nätet osv. Idag vet mikrobiologer att bakterier konstant överför budskap mellan varandra och till värdceller, ofta genom att samverka i uppbyggnaden av ett invecklat kolonisamhälle, en s.k. biofilm.
Vidhäftningsproteiner är väsentliga för alla dessa former av kommunikation. Genom att frisätta olika komponenter i omgivningen kan bakterierna kommunicera med såväl andra bakterier i kolonin som värdceller, vilket gör att vidhäftningsproteinerna spelar en avgörande roll.
Syftet med avhandlingen var att studera hur bakterien binder sig till magslemhinnan, till vilka strukturer och via vilka vidhäftningsproteiner, en process som förmedlas av blodgruppsantigener hos människa. De mest kända och välkarakteriserade vidhäftningsproteinerna hos H. pylori är BabA (Blood-group-antigen binding adhesin) och SabA (sialic acid binding adhesin), vilka specifikt kopplar sig till antigenen Lewis b (Leb) respektive sialyl-Lewis x/sialyl-Lewis a i magsäckens slemhinna. De sistnämnda sockerstrukturerna finns vanligtvis inte hos friska individer, men framkallas vid sjukdomar såsom magkatarr.
Magens insida är täckt av ett slemlager som skyddar mot magsyra och enzymer som bryter ned föda. Även om alla människor har detta skydd finns det stora skillnader mellan individer på hur infektionskänsliga de är. Slemlagret är uppbyggt av s.k. muciner som produceras av ytlagret på magen och en av dessa är MUC5AC. Detta mucin är den viktigaste bäraren av Leb-antigenet och studierna i avhandlingen visar att den bildar viktiga mottagarmolekyler (receptorer) för Helicobacter-vidhäftning via BabA för att därigenom kunna etablera den livslånga infektionen.
Genom analys av bakterier som fått vidhäftningsproteinet BabA genetiskt borttaget upptäcktes ett nytt bindningssätt eftersom dessa mutanter på ett överraskande sätt ändå band sig effektivt till magens slemhinna. Den nya receptorn blodgruppsantigenet sialyl-dimeric-Lewis x (sdiLex) och vidhäftningsproteinet SabA identifierades. Ett klart samband finns mellan överutryck av sialyl-Lewis x och graden av inflammation orsakat av Helicobacter-infektion i magvävnaden: Ju starkare bindning, desto mer inflammation.
Sammanfattningsvis pekar studierna på att det finns mekanismer som gör att bakterien kan variera sin vidhäftningsförmåga utifrån förändringar i de lokala förhållandena på magslemhinnan, t.ex. vid inflammation då uttrycket av de kolhydrat-sockerstrukturer som bakterien binder till förändras. De här fynden kan ha stor betydelse för utveckling av nya behandlingsmetoder och vara ett sätt att spåra individer med hög risk för den här typen av infektioner.
Idag är antibiotika det enda effektiva medlet mot Helicobacter-infektion. Nackdelarna är emellertid risken för utveckling av resistenta bakterier och det faktum att massiv antibiotikabehandling inte är realistisk i stor skala. Mot den bakgrunden vill man gärna förstå och komma åt vidhäftningsmekanismen för att angripa infektionerna från det hållet. Målet är att avbryta bakteriens kommunikationssystem genom att blockera de viktigaste vägarna för vidhäftning. Detta skulle kunna utvecklas till en behandlingsmetod för att blockera vidhäftning av H. pylori via nya icke-antibiotiska medel.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för odontologi, oral mikrobiologi, och har titeln Helicobacter pylori Adhesion and Patho-Adaptation.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal E04, By 6E, NUS.
Fakultetsopponent är docent Henrik Clausen, Köpenhamns universitet, Danmark.
Kontaktinformation
Jafar Mahdavi, som är bosatt i Borås, kan nås på enheten för oral mikrobiologi, tel. 090-785 62 44, mobil 070-663 02 71, e-post Jafar.Mahdavi@odont.umu.se
Traditionellt väljs ämnen till tabletter baserat på tillverkarens erfarenhet, vilket kan begränsa urvalet. Med hjälp av nya metoder kan ämnen som ska utvärderas väljas förutsättningslöst. De nya metoderna innebär också att många ämnen kan studeras med relativt få försök.
Efter att tabletterna testats kan samband, mellan olika blandningar av ämnen och tabletternas egenskaper, fastställas med matematiska modeller. De kan sedan användas för olika ändamål, som att till exempel göra en tablett så snabblöslig eller så hård som möjligt eller att få tabletten att sönderfalla efter en viss tid.
De nya metoderna kan även komma mindre företag i läkemedelsbranschen till nytta eftersom det inte kräver så omfattande resurser.
Försöksplanering, där flera faktorer varieras på ett strukturerat sätt, används för att få ut så mycket information som möjligt från en serie experiment. Multivariat dataanalys, som gör det möjligt att utvärdera många variabler samtidigt, är en typ av matematiska modeller som används för att sammanfatta stora datamängder på ett överskådligt sätt.
Tabletthjälpämnen, det vill säga de ämnen som utgör allt förutom den aktiva substansen i en tablett, har karakteriserats med många fysikaliska eller (främst) spektrala variabler. Genom att använda multivariat dataanalys kan de variabler som beskriver ämnena summeras till ett fåtal nya variabler. På detta sätt kan antalet variabler minskas avsevärt och de nya variablerna kan användas som faktorer i försöksplanering, vilket gör att många tabletthjälpämnen kan studeras med relativt få försök. Försöken ska värdera effekterna av både val av olika hjälpämnen och den kvantitativa sammansättningen av dem i tabletterna.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=268
Avhandlingen baseras på ett samarbete med Pharmacia AB, Consumer Healthcare, Helsingborg, Sverige, som i huvudsak utvecklar produkter för rökavvänjning.
Kemometri är enkelt uttryckt matematisk statistik tillämpad på kemiska problem. Det handlar om hur man kan få ut intressant information ur stora kemiska datamängder och hur man kan genomföra experiment så att de ger relevant information.
Kemometrisk metodik har många praktiska tillämpningsområden inom bland annat läkemedelskemi och industriell produktion av kemiska produkter. Till exempel kan kemometrin förklara hur en specifik kemisk struktur ger upphov till vissa egenskaper som smak, läkemedelsförmåga och giftighet
Fredagen den 28 maj försvarar Jon Gabrielsson, kemiska institutionen, organisk kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Multivariate methods in tablet formulation. Svensk titel: Multivariata metoder inom tablettformulering. Disputationen äger rum kl 9.00 i KB3B1, KB-huset.
Fakultetsopponent är doktor Marc Brown, Department of Pharmacy, King´s College, London.
Kontaktinformation
Jon Gabrielsson nås på:
Telefon: 090-7865359
Mobil: 070-6995998
E-post: jon.gabrielsson@chem.umu.se
Resultaten publiceras i det senaste numret av tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences och har väckt uppmärksamhet i den internationella forskarvärlden. Bakom studien står biokemisterna Mikael Oliveberg och Linda Hedberg vid Umeå universitet.
För att en regndroppe ska kunna bildas räcker det inte med att några få vattenmolekyler klibbar ihop, utan cirka 100 vattenmolekyler måste stöta samman på en gång. Är de färre än så kan droppen inte börja växa utan faller omedelbart isär.
Genom en nyutvecklad teori och omfattande experimentella tester, har Linda Hedberg och Mikael Oliveberg visat att kroppens gåtfulla byggstenar, proteinerna, intar sin rätta form på ett liknande sätt. Till skillnad från vatten är proteinerna uppbyggda av långa kedjor, och dessa kedjor måste blixtsnabbt veckas ihop till små exakta nystan för att cellerna ska kunna fungera normalt. Men precis som med regndroppen räcker det inte med att några få segment av proteinkedjan börjar krulla ihop sig för att den rätta formen ska växa fram – alla delar måste stöta samman på en gång, annars händer ingenting. Här skönjer forskarna en viktig princip.
– Nu när vi ser likheterna mellan vattendroppars uppkomst och proteiners veckning kan vi också analysera proteinveckningen på ett tydligare sätt. Vi har en stringent teori att arbeta efter, säger Mikael Oliveberg.
Proteinernas omständiga veckningssätt har fördelen att inga halvveckade proteiner ansamlas. Om sådana halvveckade proteiner trots allt uppträder, tenderar de att klibba ihop sig med varandra vilket i sin tur kan leda till att cellerna ”begår självmord”. Sådan felveckning i de känsliga nervcellena ligger bakom mycket svåra sjukdomstillstånd som till exempel ALS, galna ko-sjukan och Alzheimers sjukdom. För närvarande kan dessa sjukdomar inte botas då exakt kunskap om hur felveckningen går till fortfarande är okänd.
Med hjälp av den nya teorin arbetar nu forskarna med att kartlägga vilka delar av proteinerna som styr veckningen och vilka delar som är känsliga för felveckning. Resultaten är ett viktigt steg mot en detaljerad molekylär förståelse av hur proteiner uppför sig i våra celler och vad som händer när det går fel. Som så ofta tidigare, dyker pusselbitarna upp där man minst anar i detta fall kan principen för regndroppars uppkomst vara nyckeln till förståelsen av neurodegenerativa sjukdomar.
– Kopplingen mellan regndroppar och proteiner kan tyckas vara enkel, men det är ofta de enkla lösningarna som är de rätta. Det här visar också att allting går igen i naturen. Fenomen återkommer men med olika ansikten. Om vi kan förstå hur proteinveckningen går till med hjälp av den här teorin kommer vi också att få mer kunskap om livet och om varför det ibland går snett, säger Mikael Oliveberg.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mikael Oliveberg, professor i biokemi
Telefon: 090-786 79 67
E-post: mikael.oliveberg@chem.umu.se
Linda Hedberg, doktorand i biokemi
Telefon: 090-786 74 90
E-post: linda.hedberg@chem.umu.se
Tillverkning av högkvalitativa och högteknologiska produkter kan idag förläggas i stort sett var som helst i världen. Frågan är hur den svenska verkstadsindustrin ska fungera då många industrier flyttar stora delar av sin produktion utomlands. Vad ska industrin i Sverige tjäna pengar på?
Martin Fransson, doktorand i företagsekonomi vid Centrum för tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads universitet, har under ett par års tid studerat hur verkstadsindustrin söker nya sätt att konkurrera. Han menar att det är i tjänsteproduktionen som industrins framtid ligger.
– Det har blivit allt viktigare för svensk verkstadsindustri att erbjuda sina kunder tjänster av olika slag. Enligt den nya affärslogiken efterfrågar kunderna inte fysiska produkter utan alternativa lösningar där nyttan av produkten står i fokus. De tjänster som erbjuds leder ofta till en minskad försäljning av produkter, säger han.
Ett företag som tillverkar borrar ska enligt den nya logiken inte längre sälja borrmaskiner, utan borrade hål. Om maskinen går sönder är det tillverkaren som förlorar på detta eftersom det är de som är ansvariga för utrustningens underhåll. Tvärtemot den gamla affärslogiken blir målet att tillgodose kundens behov med så få produkter som möjligt.
Verkstadsindustrin ska med andra ord fungera som mer än bara en leverantör av färdiga produkter. Verkstadsföretagen ska vara aktiva även efter det att produkten har levererats och de ska ha ansvar för såväl montering och underhåll som användning av produkten. Martin Fransson betonar värdet i att helheten på detta sätt blir mer effektiv, eftersom leverantörens kunskap utnyttjas i alla led av produktionskedjan.
– Det traditionella produktorienterade tänkandet hindrar utvecklingen. Hur ska man till exempel ta betalt när produkten står kvar i leverantörens ägo? Nya samarbetsformer kräver nya tankemönster hos såväl leverantörer som kunder, säger han.
Projektet har bedrivits i samarbete med KK-stiftelsen, Volvo Aero Corporation, SKF och Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Den 26 maj lägger Martin Fransson fram rapporten i form av licentiatuppsatsen ”Verkstadsindustrins tjänstefiering – en explorativ resa i det nya affärslandskapet”.
Kontaktinformation
För mer information eller beställning av rapport, kontakta Martin Fransson, tfn 054-700 21 53 eller 070-561 84 65, e-post Martin.Fransson@kau.se
– LPC är ett sätt att ytterligare förstärka vår verksamhet och tydliggöra vår strategiska inriktning. Sedan flera år har vi ett av Europas främsta chefsutvecklingsprogram i projektledning. Nu vill vi också lyfta fram forskningen på området, säger Magnus Holmström, prefekt vid Ekonomiska institutionen.
Linköpings universitet har redan idag ett stort kursutbud i projektledning, med kurser på de flesta civilingenjörsutbildningar och fördjupningsinriktningar på Ekonomprogrammet och Industriell ekonomi. LPC kommer att bidra positivt även till grundutbildningen.
– Vi har ett spännande och intressant arbete framför oss. Att organisera verksamhet i projekt blir allt vanligare och det är viktigt att vi forskar och utbildar inom detta område, säger Jonas Söderlund, LPC:s föreståndare.
Vid starten deltar närmare 20 disputerade forskare, varav fyra professorer, och ett tiotal doktorander i centrets verksamhet.
Kontaktinformation
Jonas Söderlund, föreståndare LPC
jonso@eki.liu.se
070-7837176
Magnus Holmström, prefekt Ekonomiska institutionen
magho@eki.liu.se
013-281000
Ulla Wredle har i sin nyligen framlagda doktorsavhandlig vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet studerat PCD under embryoutvecklingen i Vicia faba, bondböna. Denna typ av celldöd sker också när t.ex. grodyngel förlorar sin svans. PCD har även visat sig ha stor betydelse vid många mänskliga sjukdomar. Vid Alzheimers sjukdom sker PCD i en takt och mängd som normalt inte skulle ske och vid vissa cancerformer har inte den programmerade celldöden skett planenligt, utan cellerna fortsätter att leva och förökas med resultatet av en tumör.
Under embryoutvecklingen hos Vicia faba är embryot beroende av intilliggande vävnader för näring och tillväxtsubstanser. Dessa vävnader är endospermet som omger hela embryot och fungerar som näringstillförsel och suspensorn som embryot är fastvuxen med och som aktivt tillför näring och tillväxthormoner till embryot. När embryot är tillräckligt moget för att klara sig själv genomgår både suspensorcellerna och endospermet PCD.
Nedbrytningen däremot har olika skeenden förmodligen på grund av att endospermet och suspensorn har olika funktioner och för att signalerna som inducerar PCD inte är desamma.
Doktorsavhandlingens titel: Autophagic programmed cell death in the suspensor and endosperm of Vicia faba: An ultrastructural study
Ulla Wredle kan nås på telefon 08-16 37 72 (Botaniska institutionen Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post ulla.wredle@botan.su.se
En datorbaserad sökning visar att ”lärande organisationer” varit populära alltsedan början av 1990-talet och att intresset är lika stort i början av 2000-talet. En omfattande litteraturgenomgång visar att rötterna går tillbaka till klassiska inlärningsteoretiker som Dewey, Levin och Piaget och att det finns fler som myntat begreppet.
Annalill Ekman har under sitt avhandlingsarbete inte funnit någon entydig definition av lärande organisation utan det är en idé som ska fyllas med innehåll som ytterst syftar till att komma bort från gamla hierarkiska organisationer från Taylors tid. Hon problematiserar även begreppet lärande som idag används frekvent och odefinierat. Begreppet har blivit lika vittomfattande som ordet demokrati och ersätter ofta planeringsbegreppet.
Mot bakgrund av litteraturgenomgången har Annalill Ekman sedan analyserat ett förändringsförlopp inom Apoteket AB under åren 1999-2004. Bolagets VD ”skuggas” under sina mödosamma försök att skapa förändring och nytänkande genom lärande. I återkommande intervjuer får vi följa VD:s intentioner, tankar, tvivel, vånda och glädje. Genom lärande vill han skapa ett företag som ”gör Sverige friskare” genom bättre läkemedelsanvändning för medborgarna och större utnyttjande av farmaceuternas unika kompetens. Åtgärderna har redan visat sig minska såväl läkemedelskostnaderna för Sverige som läkemedelsrelaterade problem.
Med hjälp av 35 intervjuer under år 2003 med Apotekets högsta chefer och ett urval av distriktschefer och ansvariga för kompetensutveckling analyserar avhandlingen även hur VD:s agerande för att skapa lärande i bolaget tas emot av chefer och medarbetare. Radikala förändringar har genomförts men förändringsförloppet böljar fram och tillbaka.
Viktiga frågor för fortsatt lärande i organisationer är bland annat balansen mellan tid för utveckling och produktion och balansen mellan decentraliserad växt och central styrning.
Annalill Ekman är leg. psykolog och har arbetat med Apoteket sedan 1998 som konsult i egna företag. Hon har uppdrag i stora företag i Norden och har tidigare arbetat för bland andra Regeringskansliet.
Namn: Annalill Ekman
Avhandlingens titel: Lärande organisationer i teori och praktik – Apoteket lär
Institution: Pedagogiska institutionen
Opponent: Professor Per-Erik Ellström, Pedagogiska Institutionen, Linköping
Disputationen äger rum: Onsdagen den 26 maj, kl. 14 i Universitetshuset.
Kontaktinformation
Annalill Ekman kan nås på 070-5502280 eller via e-post
Annalill.Ekman@telia.com
Oönskade graviditeter är ett folkhälsoproblem. I Sverige genomförs årligen drygt 30.000 aborter trots gratis och lättillgänglig preventivmedelsrådgivning samt subventionerade preventivmedel till ungdomar. Akut-p-piller (APP) är en metod som kan användas som en ”nödlösning” för att förhindra oönskad graviditet efter ett oskyddat samlag. Graviditetsrisken beräknas minska med ca 75 procent och effekten ökar om preparatet intas inom 24 timmar. I april 2001 blev ett östrogenfritt APP-preparat därför receptfritt i Sverige och sedan dess har försäljningen stadigt ökat. År 2003 såldes mer än 160.000 doser.
Margareta Larsson har med riktad information och enkätundersökningar undersökt vilken roll APP kan spela i abortförebyggande arbete; hur väl känd och använd metoden har blivit och om olika informationsinsatser kan påverka kunskap, attityder och användning av APP. En enkätundersökning bland abortsökande kvinnor visade bristande preventivmedelsanvändning och liten användning av APP. Ett år efter att APP blivit receptfritt kände nästan alla unga kvinnor till metoden och två tredjedelar skulle föredra att skaffa preparatet på apotek vid behov. Två av tre kvinnor hade uppmärksammat informationskampanjen, och det fanns en tendens bland alla, även i jämförelsegruppen, till förbättrad kunskap, mer positiva attityder och ökad användning av APP vid uppföljningen. Gymnasieinformation om APP och kondom förbättrade elevernas kunskap om och attityder till APP, men användningen ökade inte, vilket däremot kondomanvändningen gjorde. De vanligaste informationskällorna om APP var media, vänner och ungdomsmottagningar.
Avhandlingen visar att APP gradvis blivit en allt mer känd och accepterad preventivmetod i Sverige. Nästan alla kvinnor känner till att APP existerar, tre av fyra kan tänka sig att använda metoden och 30% har använt den någon gång. Men trots ökad försäljning och användning har aborttalen inte minskat, vilket innebär att APP måste betraktas som endast ett av verktygen i det abortförebyggande arbete som måste bedrivas på många arenor och av olika aktörer.
Namn: Margareta Larsson
Avhandlingens titel: The Adoption of a New Contraceptive Method – Surveys and Interventions Regarding Emergency Contraception
Institution: Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Opponent: Professor Ian Milsom, överläkare, Kvinnors och barns hälsa, Göteborg
Disputationen äger rum: Tisdagen 25/5, kl. 13.15 i Rosénsalen, Akademiska sjukhuset, ingång 95-96
Kontaktinformation
Margareta Larsson kan nås på 070-6279076 eller via e-post Margareta.Larsson@kbh.uu.se
En brännande fråga idag är hur länder skall utreda och lagföra brottslighet med internationell anknytning. Som en följd av de senaste årens terroristdåd har t.ex. diskussionerna om åtgärder för att bekämpa gränsöverskridande brott särskilt kommit att intensifieras. Mot bakgrund av att straffrättsliga åtgärder som regel enbart får vidtas av stater inom det egna territoriet, förutsätter lagföring av internationella brottslingar att det finns ett effektivt straffrättsligt samarbete stater emellan. Detta är särskilt viktigt inom EU bl.a. mot bakgrund av unionens fria rörlighet.
Malin Thunberg Schunke behandlar i sin avhandling frågor kring förutsättningarna för internationell rättslig hjälp i brottmål inom EU. Denna form av straffrättsligt samarbete möjliggör för en stat att skicka en framställning utomlands med begäran att en annan stat skall t.ex. förhöra misstänkta eller vittnen eller vidta straffprocessuella tvångsmedel såsom husrannsakan eller teleavlyssning. Malin Thunberg Schunke presenterar och analyserar det internationella regelverket och den svenska lagstiftningen inom området. Hon visar hur internationell rättslig hjälp successivt har reformerats och anpassats för att möta utmaningarna från t.ex. terrorism, organiserad brottslighet och andra typer av internationella brott. Frågor som diskuteras är huruvida dessa förändringar är tillräckligt effektiva, och hur den framtida europeiska brottsbekämpningen kan komma att se ut.
I avhandlingen framhålls särskilt att man måste i en större utsträckning uppmärksamma frågor om skydd för enskilda individers mänskliga fri- och rättigheter vid straffrättsligt samarbete. Malin Thunberg Schunke diskuterar i detta sammanhang hur utvecklingen av internationell rättslig hjälp ställer sig till krav på rättssäkerhet. Hon visar att det idag kan uppstå vissa situationer där enskilda individer inte erhåller ett tillräckligt straffprocessuellt skydd vid internationella brottsutredningar och drar slutsatsen att ett skydd mot sådana kränkningar inte alltid finns i människorättskonventioner, och att det inte heller inom EU i tillräckligt hög grad tas hänsyn till individers rättsskydd vid utvecklingen av det straffrättsliga samarbetet.
Malin Thunberg Schunke är assistentåklagare vid Åklagarmyndigheten i Stockholm, och verksam vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.
Avhandlingen ”Internationell rättslig hjälp i brottmål. Effektivitet v. Rättssäkerhet” försvaras måndagen den 24 maj 2004 kl. 14.00 i Grotiussalen, Trädgårdsgatan 1 vid Juridiska institutionen i Uppsala.
Kontaktinformation
Hon nås på 0049177-6051137 eller 0049172-8859561, samt efter 2/6
på M.Thunberg@t-online.de
Passiva konstruktioner i olika språk är ett relativt välutforskat område inom språkvetenskapen. I iriskan, däremot, som jämfört med t. ex. svenskan och engelskan är ett förhållandevis outforskat språk, har väldigt lite forskning gjorts kring passiva konstruktioner, särskilt vad gäller hur de används. För att finna skillnader i bruk mellan dem i iriska skönlitterära texter har Karin Hansson jämfört två verbkonstruktioner i modern iriska. Den ena är en så kallad opersonlig passiv konstruktion, och den andra är en så kallad passiv-progressiv konstruktion. Gemensamt för dessa är att de betraktas som passiva. Termen passiv betecknar ett specialfall, en avvikelse från normalfallet aktiv; det är ovanligare att säga man studerar iriska eller iriska studeras (av mig) än jag studerar iriska. Skillnaden mellan de passiva meningarna och den aktiva ligger i hur den som är ansvarig för handlingen beskrivs: oidentifierbar (man), inte nämnd över huvud taget (iriska studeras), eller undanskymd (iriska studeras av mig), exakt identifierbar (jag). I en passiv mening är inte aktören i fokus, utan det är den som blir utsatt för handlingen. I en så kallad aktiv sats, normalfallet, är den som utför handlingen i fokus.
Studien visar att de två konstruktionerna har skilda funktioner i de undersökta texterna. Karin Hansson fann bland annat att den opersonliga passiva konstruktionen används som en passiv konstruktion ”borde” användas, medan användningen av den passiv-progressiva konstruktionen avviker från det förväntade mönstret. Ett fynd är att den opersonliga konstruktionen är sex gånger vanligare än den passiv-progessiva.
Denna avhandling är den första inom ämnet keltiska språk i Sverige. Genom att använda empiriska metoder på ett förhållandevis stort autentiskt material utgör studien ett unikt bidrag till forskningen kring såväl iriska språket som passiva konstruktioner i allmänhet.
Länk till spikbladet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4263
Namn: Karin Hansson
Avhandlingens titel: The Autonomous and the Passive Progressive in 20th-Century Irish
Institution: Engelska institutionen, Keltiska avdelningen
Opponent: Professor Seosamh Watson, Irish department, University College Dublin, Dublin
Disputationen äger rum: Tisdagen 25 maj, kl. 10.15 i Ihresalen, SVC, Villavägen 4.
Kontaktinformation
Karin Hansson kan nås på 018- 018-471 12 60 eller via e-post Karin.Hansson@engelska.uu.se
Ansökningarna gäller forskning med start fr o m nästa år, 2005. Sammanlagt kommer då över två miljarder kronor att kunna användas från och med nästa år och mellan tre och fyra år framåt.
Antal ansökningar per område
Ansökningarnas fördelning på de fyra ämnesområdena och ett par viktigare övergripande områden (förra året inom parentes):
* Humaniora och samhällsvetenskap: 992 st (944 st)
* Medicin: ca 1 300 st (1 300 st)
* Natur- och teknikvetenskap: 2 475 st (2 092 st)
* Utbildningsvetenskap: ca 316 (271 st)
* Longitudinella ansökningar 25 st (40 st)
* Dyrbar utrustning 76 st (70 st)
* Starka forskningsmiljöer ca 260 st (ny utlysning fr o m i år, max tio ansökningar från samtliga ämnesområden kommer beviljas, mer info på http://www.vr.se/sokbidrag/index.asp?id=190&dok_id=6321)
Observera också att ovanstående siffror kan komma att ändras något beroende på att en del ansökningar kanske överförs till ett annat ämnesområde eller ”tas över” av en annan forskningsfinansiär som eventuellt fått samma ansökan.
Beslut i november
Beredningsarbetet har redan startat i och med att ansökningarna har skickats ut till bedömningsgrupperna. Arbetet med att granska och prioritera forskningsansökningar involverar mer än 400 forskare däribland ett stort antal utländska experter. Det är dock ännu för tidigt att uttala sig om ansökningsfördelningen t ex sett till intresse för specifika områden, kvinnor respektive män eller ålder på forskarna.
Under november tas beslut om vilka forskare och projekt som får pengar.
Kontaktinformation
Mer information
Respektive informationsansvarig på ämnesområdena
Natur- och teknikvetenskap: Camilla Jakobsson, 08-546 44 336, Camilla.Jakobsson@vr.se
Utbildningsvetenskap: Birgitta Mattson, 08-546 44 211, Birgitta.Mattson@vr.se
Medicin: Annakarin Svenningsson, 08-546 44 219, Annakarin.Svenningsson@vr.se
Humaniora och samhällsvetenskap: Jesper Wadensjö, 08-546 44 289, Jesper.Wadensjo@vr.se
Forskningspolitiska frågor: Cecilia Nilsson, 08-546 44 174, Cecilia.Nilsson@vr.se
Hur kommunicerar lärare och studerande när de möts i klassrum och på webben? Vilken betydelse får kommunikationsmönstret för de studerandes möjligheter att lära? Vad tycker lärarna och de studerande själva om sina erfarenheter, och vilka möjligheter och begränsningar för kommunikation och lärande lyfts fram?
Eva Svärdemo Åberg visar i sin nyutkomna avhandling att förutsättningarna för kommunikation och lärande utgörs av ett socialt växelverkande samspel mellan två motstridiga krafter – intersubjektivitet och alteritet. Genom att pendla i olika grader mellan krafterna formas kommunikationen och de studerandes möjligheter att lära. Om samspelet mellan krafterna får slagsida åt något håll tenderar kommunikationen helt eller delvis att upphöra. Avhandlingen visar på möjligheter och begränsningar för kommunikation och lärande i både klassrumsmiljö och datorbaserad nätverksmiljö.
Boken vänder sig till alla intresserade av pedagogik och didaktik.
Eva Svärdemo Åberg är verksam vid Lärarhögskolan i Stockholm som lärarutbildare och forskare. Härnäst kommer hon att arbeta med forskningsprojektet Digitala läromedel och lärobjekt i svensk skola – brukarperspektiv, som ska analysera, beskriva och försöka förstå hur studerande använder olika digitala läromedel som verktyg för lärandet i undervisning. Projektet drivs av forskargruppen DidaktikDesign med anslag från KK-stiftelsen. Eva Svärdemo Åberg har tidigare studerat läs- och skrivsvaga elevers lärande och användning av datorer, funktionskompenserande hjälpmedel och digitala läromedel.
Doktorsavhandlingens titel: Lärande genom möten. En studie av kommunikation mellan lärare och studerande i klassrumsmiljö och datorbaserad nätverksmiljö
Disputationen äger rum fredag den 28 maj kl. 13.00 i Dahlströmsalen, hus D, Lärarhögskolan i Stockholm, Rålambsvägen 26. Opponent är professor Shirley Booth, Lunds universitet.
Eva Svärdemo Åberg kan nås på tfn 08-737 96 39
Studien baseras dels på uppgifter från vildsvin som försetts med öronmärken och radiosändare, dels på observationer om vildsvinets successiva utbredning i delar av Sverige. Resultaten gör det möjligt att förutsäga den framtida utbredningen av vildsvin och ger ett underlag för förvaltningsåtgärder där avsikten är att påverka spridningen.
En förutsättning för att vildsvinspopulationer skall breda ut sig är att individer emigrerar från området där de är födda och etablerar sig på platser där arten saknas. De flesta vildsvin som emigrerade gjorde det i anslutning till att de blev könsmogna vid omkring ett års ålder. I genomsnitt emigrerade 43 procent av honorna och 86 procent av hanarna. Även om vildsvin kan förflytta sig långa sträckor så var den genomsnittliga spridningsdistansen relativt kort, 16,6 km för hanar och 4,5 km för honor. Andelen djur som emigrerade minskade när populationstätheten ökade, av vilket man kan dra slutsatsen att vildsvin emigrerar i störst omfattning i utkanten av expanderande populationer.
Eftersom honorna emigrerar i mindre omfattning och kortare avstånd än hanarna begränsar de populationernas utbredning. Honor etablerar sig oftast nära området där de är födda vilket resulterar i att populationerna breder ut sig som sammanhängande enheter. Den geografiska utbredningshastigheten för populationer innehållande djur av båda könen beräknades på två olika sätt. En modell som utnyttjar genomsnittlig spridningsdistans och populationstillväxt skattade spridningshastigheten till 3.0 km/år. Den observerade hastigheten som beräknades från vildsvinets dokumenterade utbredning var något högre och uppgick till 4.8 km/år. Skillnaden mellan den skattade och den observerade hastigheten beror troligen på att individer som flyttar långa sträckor underskattas av modellen men också av att utplantering av vildsvin sker, vilket påskyndar utbredningen.
Pressmeddelandet finns också att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2004/johan_truve.shtml
Johan Truvé är doktorand vid Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, och skall disputera med avhandlingen ”Pigs in space – Movement, dispersal and geographic expansion of wild boar (Sus scrofa) in Sweden”. Disputationen äger rum fredagen den 28 maj 2004 kl 14:00 i stora föreläsningssalen, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Carl Skottbergs gata 22B, Göteborg.
För mer information kontakta:
Johan Truvé
Tillämpad miljövetenskap
Göteborgs Universitet
Tel: 031-773 25 29
E-post: johan.truvé@miljo.gu.se
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Den omfattande omlokaliseringen av arbetsintensiv produktion till låglöneländer har lett till nya ekonomiska och sociala mönster på många håll i världen. Delstaten Tamil Nadu i Indien, drog tidigt fördel av Indiens liberaliseringspolitik vilket har skapat en stor exportindustrisektor, som attraherat många kvinnor. Detta har lett till nya mönster vad gäller kvinnors mobilitet, försörjningsbörda, arbetsfördelning och även i viss mån könsrelationer.
I avhandlingen analyseras kvinnors livs- och arbetsvillkor utifrån etablerade normer och föreställningar om arbetsfördelning, mäns och kvinnors roller, samt normer för kvinnors beteende och rörlighet. Studien bygger på intervjuer med kvinnor och män inom exportindustrin (fabriksarbetare) och byggnadsindustrin i Chennai (tidigare Madras) i delstaten Tamil Nadu i södra Indien, genomförda under perioden 1999-2001.
Bland resultaten märks att byggnadsarbetarna hitintills påverkats relativt lite av den ekonomiska och sociala omstruktureringen. Kvinnorna som lever i jämförelsevis slutna grupper, saknar utbildning, tillträde till information, regelbunden inkomst, och därmed verktyg för att utmana både fattigdomen och de starkt ojämlika könshierarkierna.
Fabriksarbete i exportindustrin utmanar däremot många etablerade normer i sig; nya influenser och den regelbundna inkomsten, skapar nya möjligheter att utmana rörlighet, könsroller, normer kring äktenskap och sexualitet, och ger dessutom en viss möjlighet till självbestämmande och oberoende. Men samtidigt som nya möjligheter öppnas, skapas också nya former av motstånd, dubbel exploatering av arbetsgivare och familj, och ibland lägre social status i omgivningens och samhällets ögon. De nya mönstren skapar en övergripande instabilitet vad gäller könsrelationer, identitet och sociala normer, något som i längden kan komma att utmana grundläggande sociala mönster och värderingar.
Avhandlingens titel: Gender discourses at work: export industry workers and construction workers in Chennai, Tamil Nadu, India
Avhandlingsförfattare: Gunilla Blomqvist , tel. 031-20 26 63 (bost.), 031-773 4319 (arb.)
e-post:gunilla.blomqvist@padrigu.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Naila Kabeer, Sussex,England
Tid och plats för disputation: Torsdagen den 3 juni 2004 kl. 10.15, Sal 105, Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Brogatan 4, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Hypertrofisk kardiomyopati kan ibland kan leda till plötslig, oväntad död för symtomfria och till synes friska individer, t.ex. idrottsmän. Sjukdomen är i hög grad ärftlig. Den yttrar sig på ett mycket varierande sätt, och detta styrs delvis av vilken gen som ligger bakom.
Avhandlingen redovisar en unik studie av 46 patienter och deras familjer från hela Norrland. Fynden visar att ärftlig hypertrofisk kardiomyopati i norra Sverige till största delen orsakas av mutationer i en enda gen, myosinbindande protein C. Det ger ett senare insjuknande och en mindre allvarlig sjukdomsbild än vad som tidigare ansetts typiskt för denna sjukdom. Resultatet skiljer sig från de flesta tidigare rapporter, där förändringar i en annan gen med betydligt tidigare sjukdomsdebut har dominerat. Studien ger därmed en delvis ny bild av sjukdomen. Man kan i de här fallen förvänta sig att en stor del av patienterna kommer att diagnostiseras först i 50-årsåldern och då ofta med god prognos. Det sena insjuknandet leder också till att man lätt kan förbise sjukdomens ärftlighet, som föreligger i drygt hälften av fallen. Som resultat av studien erbjuds nu genetisk vägledning i de familjer där man har hittat genförändringen.
I studien har de norrländska patienterna systematiskt undersökts med ultraljud samt olika EKG-metoder. Genetiska analyser har genomförts för att bestämma vilka gener som orsakar sjukdomen i det enskilda fallet. Någon liknande undersökning har inte tidigare genomförts i Sverige.
Hypertrofisk kardiomyopati leder till förtjockning av muskelväggarna i hjärtat. Framför allt brukar skiljeväggen mellan vänster och höger kammare drabbas. I ca 55% av fallen är sjukdomen ärftlig. Hypertrofisk kardiomyopati har tidigare betraktats som en mycket ovanlig, sjukdom, men senare undersökningar har visat att den kan förekomma i ett fall per 500-1 000 invånare. Sjukdomsförloppet är mycket varierande, från plötslig död i unga år till en normal livslängd utan några som helst symtom. Ibland upptäcks sjukdomen av en slump när hjärtat undersöks av andra skäl, t.ex. hos idrottsmän. Symtom på sjukdomen kan vara andfåddhet, kärlkramp, hjärtklappning, svimningar och, i värsta fall, plötslig död.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin, och har titeln Hypertrophic cardiomyopathy in northern Sweden – with special emphasis on molecular genetics. Svensk titel: Hypertrofisk kardiomyopati i norra Sverige – med tonvikt på molekylär genetik.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, by. 6E, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent: Professor Åke Hjalmarson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
Kontaktinformation
Stellan Mörner är specialistläkare vid kardiologsektionen, Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus. Han kan nås på tel. 073-0591068 (mobil) eller 090-404 10 (bost.), epost Stellan.Morner@medicin.umu.se
