Kompostering är en biologisk process med microorganismer som påverkas av klimatet.
Från och med den 1 januari 2005 är det inte längre tillåtet att deponera biologiskt nedbrytbart avfall.
De lösningar som finns i dag är inte alltid anpassade till vårt klimat.
BOA-projektet har till uppgift att se hur vi på våra breddgrader bäst kan kompostera och är ett samarbete mellan Norrbotten och Nordnorge.
Projektet finansieras bland annat av EU:s regionala utvecklingsfond Interreg III A Nord.
Norge har sedan några år tillbaka en lag som liknar den Sverige inför vid årsskiftet.

Projektet fokuserar på regionens behov av nya lösningar både vad gäller teknik och organsiation. Företag, forskningsinstitutioner och myndigheter, både i Sverige och Norge, deltar.
Luleå tekniska universitet och Högskolan i Narvik planerar bland annat att erbjuda fortbildning för kommuner och de företag som arbetar med avfallsbehandling. Projektledaren Anders Lagerkvist och forskarstuderande Lisa Domeij arbetar båda vid Luleå tekniska universitet.

BOA-projektet kommer att anordna en konferens i Kiruna i början av novermber detta år där alla med intresse av biologisk avfallsbehandling välkomnas.
Nyligen träffades svenska och norska representanter från kommuner, företag och foskningsinstitutioner för att planera konferensen och diskutera kompostering och utvecklingsfrågor avseende biologiskt nedbrytbart avfall.

BOA-projektet startade den 1 januari 2004 och fortgår till nästa vår.

Upplysningar: Lisa Domeij, tel 0920-49 17 02, 073 03 52 077, lido@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, 070-215 71 73 eller sofia.eriksson@ltu.se

Detta har bland annat medfört att socialdemokratin ständigt vacklat mellan å ena sidan ambitionen att reglera marknadsekonomin och å andra sidan behovet av att stimulera tillväxten för att få resurser att fördela. Detta säger Henry Pettersson, statsvetare vid Örebro universitet, i avhandlingen ”Den försiktiga kameleonten. Europeisk socialdemokrati och brittiska Labour”.

Regeringsinflytande är, som för alla partier, det medel socialdemokratin behöver för att genomföra sin politik oavsett om den betonat fördelning eller tillväxt. För att nå regeringsmakten har socialdemokratin historiskt använt sig av olika strategier där dock en gemensam nämnare kan spåras, nämligen skickligheten i att anpassa sig till ett rådande läge och på så sätt nå väljargrupper även utanför de traditionella väljarna i arbetarklassen. Den traditionella vänster-högerskalan har utmanats av nya ideologiska dimensioner. De socialdemokratiska partierna konkurrerar nu med både högerpopulistiska partier om arbetarklassrösterna och med röd-gröna vänsterpartier om den radikala medelklassens röster.
– På trettiotalet gjorde socialdemokratin liberalen John Maynard Keynes ekonomiska regleringsteorier till sina vilket tillsammans med idéerna om en välfärdsstat blev identiska med begreppet ”socialdemokrati”, säger Henry Pettersson. I modern tid har man med framgång lyckats foga in andra politiska rörelsers idéer om ekologism och feminism i sina egna idéer.

Ett område där socialdemokratin haft större svårigheter att enas och anpassa sig, är inom EU-samarbetet där det fortfarande finns en viss skepsis.
– Det är onekligen en svaghet för den europeiska socialdemokratin att dess starkaste fästen, i Storbritannien och i Norden, inte riktigt vill delta i ett transnationellt Europaprojekt, säger Henry Pettersson. Detta försvagar socialdemokratins möjligheter att påverka Europas utveckling som allt mer går mot att bli ett, med eller utan medverkan av socialdemokratin i Norden och Storbritannien.

Kan då de socialdemokratiska partierna hitta en gemensam formel för hur de vill att Europa och EU ska utvecklas? Henry Pettersson ser två alternativa utvecklingsvägar. Den ena är att socialdemokratin överflyglas av andra politiska krafter. De historiskt sett starka socialdemokratiska partierna i Storbritannien, Danmark, Sverige och Norge kommer tvingas att relatera sin nationella politik till vad som beslutas inom EMU-EU utan att kunna påverka det. Det andra alternativet är att socialdemokratin enas om att gemensamma, europeiska institutioner ger möjligheter de nationella inte kan erbjuda. Att det som varit föredömlig socialdemokratisk politik på nationell nivå kan lyftas och bli till delar av en generell europeisk politik.

Henry Pettersson disputerar 14 maj 2004 klockan 13.00, Hörsal D, Örebro universitet.
Pressbilder på Henry Pettersson finns att hämta på följande webbadress:
http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#henry

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Henry Pettersson på telefon 019-30 34 96.

En avhandling från Sahlgrenska akademin visar att en stomioperation ger en förändrad livssituation för både patienten själv och de närstående. Att på ett mer aktivt sätt erbjuda patienten att ta med sin partner vid sjukbesöken kan underlätta för båda parter att anpassa sig till det nya liv som en stomioperation innebär.

Leg sjuksköterska och stomiterapeut Eva Persson har intervjuat stomipatienter sex till tolv veckor efter operationen. I dessa framkom att den svåraste upplevelsen efter operationen var när de först skulle titta på stomin och att lära sig sköta stomibandageringen. Patienterna berättade också att deras kroppsuppfattning förändrades och patienterna kände sig mindre attraktiva, vilket också påverkade deras sexliv. Patienterna beskrev känslor av hjälplöshet, rädsla för läckage och dålig lukt, rädsla att bandaget skulle lossna och att stomin skulle synas genom kläderna. Allt detta sammantaget påverkade det sociala livet.

Både stomiopererade och deras närstående var missnöjda med den information de fick från sjukhuspersonalen om resultaten av medicinska undersökningar och provtagningar, resultatet av operationerna samt om vilken läkare som var ansvarig för deras vård. De var också missnöjda med möjligheten att delta i beslut angående den medicinska vården och den personliga omvårdnaden. Resultaten visar också att de som haft stomirelaterade komplikationer var mer nöjda en de som inte hade haft komplikationer. En trolig orsak till detta är att de med besvär hade tätare kontakt med stomiterapeuten och att de därför också lättare fick kontakt med läkaren när så behövdes.

Eva Persson har också undersökt de närståendes upplevelser av att leva med en stomiopererad person. De som intervjuades beskrev att de hade svårt att känna sig delaktiga i patientens vård. En orsak var att det inte fanns några rutiner från sjukhuset om att de, tillsammans med sin sjuke partner, kunde delta vid informationstillfällen. De beskrev känslor av osäkerhet inför partnerns sjukdom, för operationen, hur det skulle bli att leva med stomi och att partnern var så sjuk efter operationen. Stomin påverkade hela livet och de fick tillsammans med sin opererade partner lära sig att leva på ett nytt sätt. Många närstående berättade att de kände ett obehag när de skulle titta på stomin. De fick kämpa med sig själva för att inte deras partner skulle förstå att de tyckte att stomin var otäck, eftersom det var viktigt för dem att stödja sin sjuke partner.

Avhandlingen är skriven av:
Leg sjuksköterska Eva Persson, telefon: 031-343 49 33, mobiltelefon: 0705-69 10 71, e-post: eva.persson@surgery.gu.se

Handledare:
Adjungerad professor Bengt Gustavsson, telefon: 031-343 53 02, e-post: bengt.gustavsson@vgregion.se

Universitetslektor Anna-Lena Hellström, telefon: 031-773 60 68, e-post: anna-lena.hellstrom@fhs.gu.se

Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

– Under det kalla krigets kallaste år upplevdes spionen som det främsta hotet mot den svenska idyllen, säger Marie Cronqvist. Civilförsvaret uppmanade folk till vaksamhet mot sin omgivning och Detektiven Allmänheten blev ett vedertaget begrepp.

Tidigare forskning om kalla kriget och om spioneri har framför allt ställt utrikespolitik och säkerhetspolitik i centrum. Få har ägnat sig åt att studera vardagslivet i skuggan av storpolitiken.

– Spionberättelserna gav mening och sammanhang åt det diffusa hot som kalla kriget utgjorde, säger Marie Cronqvist. Hon menar att man också kan utläsa betydligt bredare samhällsvärderingar genom att studera hur just spioner och spionaffärer skildrades i dags- och veckopress, men också i civilförsvarsupplysning och spionromaner.

Under ”det långa 50-talet”, 1945-1965, präglades Sverige av två starka identitetsberättelser – den om folkhemmet och den om neutraliteten. Båda aktualiserades i tidens spionberättelser och kan avläsas i medias återgivning av samtidens spionavslöjanden. Marie Cronqvist har studerat hur medias rapportering om spionaffärer förändrades under det långa 50-talet i takt med att kalla krigets hotbild förändrades.
1952 dömdes journalisten på Norrskensflamman, Fritjof Enbom, för grovt spioneri för Sovjetunionens räkning. Samma år var Sveriges relationer till Sovjet som allra frostigast på grund av den s.k. Catalinaaffären. I media beskrevs Enbom som en opålitlig och ovårdad bohem som ständigt kom för sent till jobbet. Därmed var han inte bara spion och landsförrädare, utan också en lätt urskiljbar avvikare i folkhemmet.

Då storspionen Stig Wennerström åkte fast 1963 hade medieretoriken förändrats. Berättelserna som omgav hans gripande handlade snarare om motsättningen mellan överklass och underklass än den mellan öst och väst. I medias spionberättelse stod den högdragne överste Wennerström mot städerskan fru Carin Rosén, som i egenskap av kontraspion, socialdemokrat och husmor blev en folkhemshjältinna för det tidiga 60-talet.

Kontaktinformation
Marie Cronqvist disputerar den 15 maj kl 10.15 på Historiska institutionen vid Lunds universitet. Avhandlingens titel är Mannen i mitten. Ett spiondrama i svensk kallakrigskultur och den är utgiven på Carlsson bokförlag. För mer information, kontakta Marie Cronqvist på 046-222 79 49 eller på marie.cronqvist@hist.lu.se

De digitala teveapparater som snart blir var mans egendom kommer att vara mycket annorlunda mot dagens. Mängden information som erbjuds blir avsevärt större – förutom hundratals kanaler tillkommer Internet och en rad andra applikationer och tjänster. Men än så länge är fjärrkontrollen samma gamla knappdosa.

Aseel Berglund vid Institutionen för datavetenskap har studerat två andra system för interaktion mellan tittaren och teven: den röststyrda fjärrkontrollen och den elektroniska tevebilagan, ”Paper Remote”. Resultaten presenteras i hennes doktorsavhandling i datalogi.

En tevebilaga finns redan på de flesta soffbord. Om den är tryckt på digitalt papper och interaktiv med teven, så behöver man bara pricka en ikon med sin elektroniska penna för att få in det önskade programmet. Den som planerar sitt tittande kan bocka för kvällens eller hela veckans höjdpunkter, så lagras de automatiskt i apparatens minne.

Tekniken kan också användas för samhällsinformation av olika slag. En broschyr kan förses med en ruta för den som vill veta mer – ett tryck med pennan så kommer en instruktion i form av en filmsnutt i teven.

En stor fördel är att papperstidningen är en välbekant produkt som passar in i hemmiljön. Inte minst för många äldre och handikappade, som har svårigheter att hantera en fjärrkontroll, kan den interaktiva tevebilagan vara en bättre lösning.

Aseel Berglund och hennes kolleger har konstruerat en prototyp, kallad Paper Remote, med digitalt papper och en så kallad Anoto-penna. Papperet har ett punktmönster i botten som pennan känner av, och varje position är kopplat till en viss funktion. Protoypen har testats på en panel med 20 deltagare. Mest positiva var de som var vana vid tevebilagor. Möjligheten att få ytterligare information utan att använda dator sågs som en värdefull fördel med Paper Remote.

Flera var dock rädda för att en tevebilaga som ska täcka alla hundratals kanaler skulle bli för otymplig, vilket aktualiserar möjligheten att skapa personligt designade bilagor.

Röststyrda fjärrkontroller är redan i bruk men har inte mötts med någon entusiasm, bland annat för att de bygger på kommandon som måste memoreras. För att röststyrning ska fungera bra krävs en dator som förstår naturligt språk, så att man kan tala fritt utan att vara begränsad till olika kommandon. På frågan ”går det någon bra film i kväll?” ska teven scanna bland kanalernas filmutbud och ge förslag. Röststyrning är mest lämplig för informationssökning och navigering i stora datamängder.

Avhandlingen heter Augmenting the Remote Control: Studies in Complex Information Navigation for Digital TV. Disputationen äger rum fredag 14 maj.

Kontaktinformation
Aseel Berglund nås på 013-282465 eller 0730-918008, e-post asebe@ida.liu.se.

Några av projekten har vi presenterat tidigare i våras via våra pressmeddelanden, nu är det dags för våra studenter att presentera sina projekt också för andra studenter, universitetets anställda och förstås för sina uppdragsgivare – det vill säga de företag som Luleå tekniska universitet samarbetar med.

Några exempel på årets projekt:

* På uppdrag av Volvo Aero har en grupp civilingenjörsstudenter arbetat med vitala delar till nästa generations jetmotorer. Uppdraget har gått ut på att ta fram en lättviktskonstruktion till en av Volvos kärnprodukter, konstruktionen har i huvudsak tillverkats av kolfiberförstärkt polymerkomposit – ett mycket lätt material som i de här sammanhangen dessutom är helt nytt för både Volvo och många av deras konkurrenter.

* En annan grupp studenter har med hjälp av kreativa idéer, kraftfulla CAD-program, datorstödd tillverkning, omfattande FE-modellering och avancerade strömningsberäkningar undersökt allt från ”hajskinnsbeläggningar” och smarta oljor till optimering av kopplingsgeometrier – allt för att hjälpa ett av Sveriges större industriföretag, Hägglund Drives.
* En tredje grupp studenter har arbetat i projektet ”Design för välbefinnande”. Om människors behov fångas och tas tillvara kan tekniken hjälpa oss att må bättre. Tillasmmans med studenter vid Stanford University i Kalifornien och Kungliga tekniska högskolan i Stockholm har Luleå-studenterna bland annat utvecklat dels en rullstol för vinterbruk, dels så kallade intelligenta system för hemmet som ökar möjligheten för äldre personer att bo kvar hemma längre.

Dag: Torsdagen den 13 maj
Tid: Klockan 14.00
Plats: B 192, stora hörsalen i B-huset (samma hus som Centrumrestaurangen och Receptionen)

Medias representanter hälsas varmt välkomna!

Upplysningar: Professor Lennart Karlsson, tel. 070-590 32 42, lennart.karlsson@ltu.se, Peter Jeppsson, tel. 070-544 71 51, peter.jeppsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se

Satelliten är en s.k. Exploratory Mission och den europeiska rymdorganisationen ESA ansvarar för satellitprojektet. Med hjälp av satelliten kommer helt nya direkta mätningar av vindprofiler i atmosfären att kunna genomföras.

Vårt nuvarande meteorologiska observationssystem från rymden är nästan helt baserat på mätningar av temperaturfältet. Tidigare har det varit tekniskt omöjligt att konstruera ett instrument för vindmätningar från rymden. Samtidigt vet vi att vindmätningar är viktigare än temperaturmätningar för beskrivning av många atmosfäriska processer (analysfältet) och för numeriska modeller för väderprognoser. Betydelsen av vinddata är särskilt stor i tropikerna, samtidigt som antalet markbaserade mätningar minskar i detta område på jorden.

Nedjeljka Zagar söker metoder för en förbättring av analyserna i tropikerna och undersöker hur de nya vindmätningarna bäst kan utnyttjas genom en jämförelse med andra typer av observationer. Resultaten visar att den nya satelliten kan förbättra analyserna och därför medverka till förbättrade väderprognoser.

Om det ska bli någon nytta av nya observationer i numeriska modeller, måste observationerna analyseras på ett sådant sätt att vind- och mass- (temperatur, fuktighet och tryck) fälten förblir i balans. När de balansrelationer som gäller i atmosfären tillämpas får man information om vindfältet från temperatu mätningar och tvärtom. På våra latituder används sådana balansrelationer regelbundet i analyser, medan det har visat sig svårt att definiera motsvarande relationer i tropikerna.

I avhandlingen har en möjlig balansrelation för tropikerna utvecklats inom ramen för en förenklad modell. Dess potential för tillämpning i den väderprognosmodell som används vid det Europeiska vädercentret (ECMWF) i Reading, England är mycket lovande.

Doktorsavhandlingens titel: Dynamical aspects of atmospheric data assimilation in the tropics

Disputationen äger rum onsdag 19 maj kl. 10.00 i Nordenskiöldsalen, Geovetenskapens hus, Frescati. Opponent är prof. Eugenia Kalnay, University of Maryland, College Park.

Nedjeljka Zagar kan nås på 08-16 35 46 eller e-post brzovic@misu.su.se

Nedjeljka Zagar fick årets Sigrid Arrheniusstipendium på 60 000 kronor för sitt forskningsarbete som lett fram till avhandlingen.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det är viktigt lyfta fram det faktum att patientens personliga förståelse av sin sjukdom kan skilja sig från vårdarens. En professionell syn på diabetesvård kan stå i kontrast till patienternas syn på tillfredsställande vårdmöten. Gruppträffar som involverar både patienter och sjuksköterskor, och som baseras på patienternas personliga förståelse av att leva med diabetes, är därför effektiva när det gäller att nå blodsockerbalans och tillfredsställelse med behandlingen. Metoden bör vara möjlig att använda i primärvårdens diabetesvård och kan i viss mån ersätta individuella patientbesök.

Det övergripande syftet var att studera erfarenheter av diabetes och diabetesvård bland personer med typ 2-diabetes och bland sjuksköterskor i diabetesvård. En interventionsstudie med 44 patienter och fem sjuksköterskor som var ansvariga för deras vård har genomförts. Patienterna intervjuades om sin syn på sjukdomen, inkl. bilden av diabetes, innebörden av att få diagnosen, integreringen av sjukdomen i livet, ansvaret för sjukdomen, sjukdomens utrymme i dagliga livet samt synen på framtiden.

Sjuksköterskorna handleddes i grupp och de 44 patienterna deltog under nio månader i gruppträffar där diskussionerna utgick från ämnen föreslagna av patienterna. Vid en ettårsuppföljning hade patienterna som deltagit i gruppträffarna ökad behandlingstillfredsställelse och förbättrad blodsockerbalans jämfört med en kontrollgrupp.

Patienternas erfarenheter av möten med hälso- och sjukvården belystes också i intervjuerna. Det visade sig att de vårdmöten som patienterna var nöjda med innehöll aspekterna: att vara överens med vårdaren om behandlingsmålen, att få vara självbestämmande och känna sig jämställd, att känna sig värdefull som person, inte bara som ett ”fall” eller en sjukdom, att bli uppmärksammad och välkomnad samt att känna sig trygg och säker i vårdmötet. 

Sjutton sjuksköterskor i diabetesvård intervjuades om synen på sitt arbete. Svaren visade på svårigheter att integrera den individuella omvårdnaden av patienter och behandlingsmål baserad på nationella riktlinjer.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för omvårdnad samt Inst. för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln ”Experiences of diabetes care – Patients’ and nurses’ perspectives”. Svensk titel: Erfarenheter av diabetesvård – Patienters och sjuksköterskors perspektiv.

Disputationen äger rum kl 09.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Barbara Paterson, University of British Columbia, Kanada.

Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas:
http://publications.uu.se/umu/theses/

Kontaktinformation
Åsa Hörnsten är distriktssköterska och doktorand vid Inst. för omvårdnad, tel. 090-786 91 59, e-post: asa.hornsten@nurs.umu.se

– Beröringssystemet behöver bara små stimuli: huden reagerar på mycket lätta tryck och vidröringar. Vi har funnit att beröring används som en träning för smärtsystemet, som normalt reagerar på starkare stimuli, säger Alexandra Waldenström.

Hon disputerar snart på en avhandling där hon studerat råttungars smärtreaktioner genom att använda ultrakorta smärtframkallande värmepulser. Försöken visade att ungarna från tio dagars ålder började lära sig dra bort svansen från stimuleringen. Denna period hos en råttunge motsvarar i mognad människans fosterstadium, ungefär mellan vecka 10 och 30.

Att inlärningen hängde samman med beröring visades i fortsatta försök, där råttungarnas svansar bedövades så att de bara kände beröring men inte smärta. Även då lärde de sig rätt bortdragningsreflex. I andra försök visades också att de beröringar som uppstår av råttungarnas spontana ryckningar under sömnen leder till en inlärning av smärtsystemet.

Denna s k utmognad av smärtsystemet visade sig äga rum under en viss begränsad period av råttungarnas utveckling. Det kan betyda att fostrets smärtinlärning i moderlivet också äger rum under en viss period, och att störningar under den tiden kan leda till fel i de skyddsreflexer som gör att vi t ex snabbt drar handen från en het spisplatta. Kanske ska för tidigt födda barn därför inte skyddas från beröring, utan snarare utsättas för en beröring som liknar den de normalt skulle fått genom sina rörelser i livmodern.

Alexandra Waldenströms avhandling ökar kunskapen om mekanismerna bakom smärtsystemets inlärning och ryggmärgens utmognad. Därigenom ökar på sikt möjligheten att utveckla bättre smärtlindring och kanske på sikt också reparera ryggmärgsskador.

Alexandra Waldenströms avhandling heter No pain, still gain – cross modality developmental learning guided by spinal spontaneous activity, och läggs fram den 15 maj. Hon träffas på tel 046-222 46 51, alexandra.waldenstrom@mphy.lu.se. Jens Schouenborg träffas på 046-222 77 52, jens.schouenborg@mphy.lu.se

Kristina Larsson har i sin avhandling vid Institutionen för socialt arbete-Socialhögskolan, Stockholms universitet undersökt vilka faktorer som är av betydelse för att få hemhjälp eller flytta till särskilt boende bland de allra äldsta, 80 år och äldre. Hon har också studerat om hjälp från anhöriga, eller köp av privata tjänster, har betydelse för att man ska få hjälp. Avhandlingen bygger på Kungsholmsstudien i Stockholm där hon följt den äldre befolkningens hälsa och vårdbehov under en längre tidsperiod.

Kristina Larsson visar att följande grupper löper risk att inte få tillräckligt med hjälp från äldreomsorgen:

• Ensamboende personer i hög ålder utan barn.
Äldre personer utan egna barn hade lättare att få hemhjälp. För de äldre som hade barn var det tre gånger lättare att få hjälp i hemmet när också de anhörigas insatser räknades in. Ensamboende personer däremot löper därför risk att inte få sina vårdbehov tillfredsställda, eftersom barn både fungerar som vårdgivare och kan slå larm när behov uppstår.

• Äldre personer med depressiva symtom.
Depression är vanligt förekommande bland äldre personer och symtomen kan vara svåra att upptäcka. Ofta misstolkas det som en del av det naturliga åldrandet. Resultaten från studierna av dem med depressiva symtom är blandade. Bland dem som hade hemhjälp i mitten av 1990-talet var inte depressiva symtom en faktor som gav mer hemhjälp, bland lågutbildade personer minskade depression i stället sannolikheten att få hjälp. När de äldre följdes under senare delen av 1990-talet ökade däremot depressiva symtom sannolikheten att få hemhjälp bland dem som inte tidigare haft hemhjälp.

• Anhöriga som vårdar en dement make i hemmet.
Demens var ingen faktor som ledde till hemhjälp bland sammanboende personer, när hänsyn också tagits till andra funktionsnedsättningar. Endast när den demenssjuke fick hjälp av anhöriga utanför hushållet ökade sannolikheten att få hemhjälp.

Äldreomsorgens möjlighet att ge hjälp till vårdbehövande personer kan ses som en indikator på hur den svenska välfärdsstaten fungerar. Trots att lagstiftningen inte förändrats förefaller gränsen för när den äldre ”har behov” av hemhjälp omdefinierats. I takt med att andelen äldre med hemhjälp minskar ställs större krav på att personer med stora vårdbehov fångas upp av äldreomsorgen. Detta gäller särskilt personer som inte får hjälp av anhöriga.


Doktorsavhandlingens titel: According to Need? Predicting use of Formal and Informal Care in a Swedish Urban Elderly Population.

Disputationen äger rum fredag 14 maj kl. 13.00 i Aula Svea, Sveavägen 160. Opponent är professor Svein-Olav Daatland från NOVA (Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring), Oslo.

Kristina Larsson kan nås på kristina.larsson@aldrecentrum.se

raditionellt har växter ansetts oförmögna att ta upp organiskt kväve, till exempel aminosyror, ur marken. Således har man trott att dessa kväveföreningar först måste brytas ned till de för växterna tillgängliga oorganiska kvävekällorna ammonium och nitrat. Under senare tid har emellertid denna uppfattning ifrågasatts, då flera växter observerats kunna att ta upp organiskt kväve direkt, i synnerhet aminosyror.

I avhandlingen har Jonas Öhlund studerat förekomsten av organiska kväveföreningar i tallskog, upptaget av aminosyror i tall och gran, samt tillväxten hos tall och gran i olika odlingsförsök då aminosyror använts som växtnäring. Resultaten visar att det förekommer liknande mängder fria aminosyror som fritt organiskt kväve i marklösningen i vanlig tallskog, och att tall och gran tar upp aminosyror lika fort eller till och med fortare än de tar upp ammonium och nitrat. Tillväxten då aminosyror utgjort näringskälla är lika hög som med ammonium och nitrat. Sammantaget tyder dessa data på att aminosyror utgör en viktig kvävekälla i våra tall- och granskogar.

Det är fredagen den 14 maj kl 10.00 som fil mag Jonas Öhlund, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU i Umeå, försvarar sin avhandling med titeln Organiska och oorganiska kvävekällor för barrträdsplantor: förekomst, upptag och tillväxt (Organic and Inorganic Nitrogen Sources for Conifer Seedlings: Abundance, uptake and growth.)

Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Opponent: Dr Knut Kielland, Institute of Arctic Biology, University of Alaska, Fairbanks, Alaska.

Kontaktinformation
Jonas Öhlund, institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, tel 090-786 85 82.
E-post: Jonas.Ohlund@genfys.slu.se

Medverkande
Lars Samuelson professor, fasta tillståndets fysik, Lunds tekniska högskola – Obs! högaktuell med nyligen publicerad artikel i tidskriften Nature Materials, se länk nedan.
Bengt Kasemo professor, tillämpad fysik, Chalmers.
Börje Johansson professor, kondenserade materiens teori, Uppsala universitet
Anna Delin forskare, tillämpad materialfysik, Kungliga tekniska högskolan
Lars Börjesson t f huvudsekreterare Vetenskapsrådet, professor, tillämpad fysik, Chalmers.

Tid & plats
Torsdag 13 maj, kl 10.00-11.30
Lokal: Ledningsrummet/Valdemar, Chalmers kårhus, Chalmersplatsen 1, Göteborg

Något ur innehållet
Nanoelektronik: Utmaningen är att förstå och kontrollera elektriska laddningar och magnetism på nanonivå. Då kan datorer och elektronik göras mindre och kvantmekaniska effekter blir märkbara vilket förnyar möjligheterna.
Nanomaterial: För att t.ex. elektroniken ska kunna designas på nanonivå behövs nya verktyg. Utmaningen är att härma naturens sätt att självorganisera sig på nanonivå. Detta kallas atomslöjd och innebär att lära sig hantverket bakom morgondagens nya material.
Nanobiologi/medicin: Implantat med ytor som anpassats på nanonivå för att ge nya egenskaper och bättre förutsättningar i kroppen. Målsökande läkemedel som transporteras i kroppen med nanoteknologi.
Nanoenergi: Nanosolceller, artificiell fotosyntes, bränsleceller, lagring av väte. Begreppet nanoenergi är nytt och det växande området möter höga förväntningar.

Mer information
Tidskriften Nature Materials, webbpublicering 2 maj. Artikelförfattare: Kimberly A Dick, Lars Samuelson mfl – ”Synthesis of branched ’nanotrees’ by controlled seeding of multiple branching events”: www.nature.com/naturematerials

Seminariet är en del av projektet Teknisk Framsyn, och där ett av fokusområdena är just nanoforskning. En rapport från Teknisk Framsyn: ”Material och materialflöden – utmaningar och möjligheter”, kan laddas ned från www.tekniskframsyn.nu.

Arrangörer till pressträffen är Vetenskapsrådet i samarbete med Chalmers.
Under Vetenskapsfestivalens hemsida går att hitta fler arrangemang som vänder sig till media: http://www.goteborg.com/vetenskapsfestival/motesplats.htm

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Martin Testorf, informatör naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet Martin.Testorf@vr.se, 08-546 44 282, 0704-922334 Jorun Fahle, forskningsinformatör Chalmers Jorun.Fahle@adm.chalmers.se, 031 – 772 25 56

KTH Racing är ett team med 70 teknologer som ställer upp i tävlingen Formula Student där 85 andra universitet från 19 olika länder deltar. KTH är med för första gången. Tävlingen är ett projekt där studenter ska öva sig i konceptutveckling, design och konstruktion.

Med en turboladdad motorcykelmotor, hjulupphängning inspirerad av Formel 1 och bättre acceleration än en Ferrari kommer bilen vara väl rustad för tävlingen.
Konstruktion och utveckling av bilen har skett från grunden och projektet har genomförts på rekordtiden fyra månader.

Sen några veckor tillbaka jobbar teknologerna dygnet runt med bilen och bilder på bilen med en vecka kvar till premiären finns på
http://www.kth.se/aktuellt/press/

På fredag den 14 maj kl 13.00, Brinellvägen 78, kommer bilen att visas upp och provköras.

Vägbeskrivning och detaljerad information om programmet finns på: www.t.kth.se/magchr73/fsae/premiarpress.pdf

Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Fredrik Westin, doktorand KTH, 0709-927532 fredrikw@md.kth.se
KTH Racings hemsida: www.md.kth.se/formulastudent/index.shtml
Formula students hemsida: www.imeche.org.uk/formulastudent/index.htm

Professor Peter Friberg har tillsammans med sin forskargrupp undersökt blodtrycket och hjärtfrekvensen på totalt 81 barn. Resultaten visar att både blodtrycket och hjärtfrekvensen var lägre under helger och lov i jämförelse med mätningar i skolmiljö. Resultaten var de samma för såväl normal- som överviktiga barn.

Ytterligare analys av materialet visade dessutom att den största skillnaden fanns hos flickorna. Fler flickor än pojkar uppgav att de har ont i magen och ont i huvudet, vilket kan vara tecken på den ökade stressen.

– Fysisk träning är en viktig faktor som kraftfullt påverkar en rad riskfaktorer. Den sänker blodtrycket och hjärtfrekvensen, reducerar förhöjda insulinnivåer och ökar det goda kolesterolet HDL. Barnen i vår studie som hade högt blodtryck och hög hjärtfrekvens i skolan skulle må mycket bättre om de rörde på sig mer. Skolgympan är därför viktig för barnens hälsa, säger Peter Friberg.

För mer information, kontakta:
Professor Peter Friberg, telefon 031-342 15 96, e-post: fribergp@mednet.gu.se

Professor Peter Friberg föreläser på onsdag den 12 maj 2004 om Skolan och motion på Vetenskapsfestivalen som pågår i Göteborg. Peter Fribergs föreläsning ingår i ett block av flera föreläsningar under rubriken Är det livets mening att vi äter oss till döds? där även följande forskare vid Sahlgrenska akademin deltar:
Professor Sven Enerbäck: Varför är det farligt att äta för mycket?
Docent Jarl Torgerson: Vilka medicinska riskfaktorer medför övervikt?
Docent Björn Eliasson: En epidemi av diabetes?
Professor Lena Hulthén: Hur ska vi äta och hur äter vi inte?
Plats: Handelshögskolan, aulan, Vasagatan 1, Göteborg
Datum och tid: onsdagen den 12 maj 2004, klockan 18.30-21.00

Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

telefon: 031-773 38 69

mobiltelefon: 070-775 88 51

e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se

Ett beslutstödssystem som får information och fakta kan hjälpa användaren genom att ge råd eller förslag på beslut. Kallin Westin har i sin avhandling ofta använt medicinska data och beslutsstödet har rört diagnosen av en viss sjukdom.

Ett exempel på en tillämpning är att man bygger samman ett större datasystem som innehåller många små beslutstödssystem för olika sjukdomar. Detta system kan sedan vara ett hjälpmedel för en läkare på en vårdcentral när denne är osäker på en diagnos. Tanken är då att läkaren ska kunna mata in de fakta och den information som den har om patienten och att datorsystemet ska ge en förteckning över möjliga diagnoser och kanske också förslag på prover eller undersökningar som hjälper läkaren att bli säker på sin diagnos. För att detta ska fungera så bra som möjligt måste vart och ett av de små beslutsstödssystemen vara pålitliga och lätta att förstå.

Preprocessande perceptroner kan användas för att bygga beslutsstödssystem. En vanlig analysmetod för beslutsstödssystem är neurala nätverk. De är matematiska modeller som ska härma hjärnans sätt att lära sig och generalisera sin kunskap. Den enklaste typen av neurala nätverk är perceptronen. Fördelen är att det är en modell där man lätt kan se hur det ”tänker” vid beslut men nackdelen är att det inte klarar av att lösa lite mer komplicerade problem. Det finns en utvidgning där man slår samman många perceptroner till ett flerlagersnätverk. Den modellen kan lösa mycket svårare problem men är svår att tolka och förstå. Preprocessande perceptronen är en modell som är lika enkel att förstå som perceptronen men som visat sig ofta fungera lika bra som flerlagersnätverket.

I avhandlingen visas genom exempel hur den preprocessande perceptronen fungerar jämfört med andra analysmetoder. Det beskrivs också hur man kan utöka idén och göra en ny analysmetod där man förutom neurala nätverk också använder sig av fuzzy logik för att bygga ett beslutstödssystem. Det finns beskrivningar, tankar, idéer och teorier kring hela vägen från insamlandet av data fram till tolkningen och utvärderingen av det färdiga systemet.

E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=234

Fredagen den 14 maj försvarar Lena Kallin Westin, institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Preprocessing perceptrons. Svensk titel: Preprocessande perceptroner.
Disputationen äger rum kl 13.15 i sal MA121, MIT-huset. Fakultetsopponent är Lothar Gierl,
Institute for Medical Informatics and Biometry, Universitetet i Rostock, Tyskland.

Kontaktinformation
Lena Kallin Westin är uppvuxen i Bredbyn, Ångermanland.
Hon nås på institutionen för datavetenskap
Tel: 090-786 68 33
E-post: kallin@cs.umu.se

Ewa Teodorowicz-Hellman vid Slaviska institutionen forskar om sambandet mellan språk, litteratur och kultur, vilket har resulterat i arbeten kring färgnamn, ordspråk och talesätt. Hon har också studerat skönlitterär översättning och analyserat svenska tolkningar av det polska nationaleposet Herr Tadeusz samt polska översättningar av Astrid Lindgrens böcker. I sina jämförande studier kring polsk-svenska litterära kontakter belyser hon relationer mellan polsk och svensk barn- och ungdomslitteratur.

Ewa Teodorowicz-Hellman vid Slaviska institutionen forskar om sambandet mellan språk, litteratur och kultur, vilket har resulterat i arbeten kring färgnamn, ordspråk och talesätt. Hon har också studerat skönlitterär översättning och analyserat svenska tolkningar av det polska nationaleposet Herr Tadeusz samt polska översättningar av Astrid lindgrens böcker. I sina jämförande studier kring polsk-svenska litterära kontakter belyser hon relationer mellan polsk och svensk barn- och ungdomslitteratur.