Det är Kaufmancentret för hjärtsviktsforskning vid amerikanska Cleveland Clinic Foundation som varje år delar ut priset till en person som ”på ett oöverträffat sätt bidragit till förståelsen av hjärtsviktssjukdoms patofysiologi och till utvecklingen av nya behandlingsformer”. Cleveland Clinics är USA:s ledande center för behandling av hjärtsjukdomar.
Karl Swedberg har deltagit i eller varit ledare för ett flertal stora forskningsprojekt under åren, med namn som CONSENCUS, COMET, VALIANT, SADH(E)ART, MOXSE med flera. Under 2003 fick CHARM-studien stor internationell uppmärksamhet, bland annat med fyra artiklar i samma nummer av den ansedda medicinska tidskriften Lancet. Två av dessa artiklar röstades också fram på tidskriftens 20-i-topp-lista bland alla publicerade studier under 2003.
Kaufmanpriset delas ut vid en ceremoni vid Kaufman Center for Heart Failure i Cleveland, USA i oktober i år. Priset instiftades 1997 av George och Linda Kaufman efter att George Kaufman själv vårdats för svår hjärtsvikt och genomgått en hjärttransplantation vid Cleveland Clinic Foundation sommaren 1995. Priset utgörs av en statyett som symboliserar utbildning, framåtskridande och det eviga intellektet.
Karl Swedberg arbetar sedan 1979 vid Medicin Östra. Han var chef för hjärtsektionen 1985-1993, verksamhetschef för medicinkliniken 1994-1998 och chef för Östra sjukhusets centralklinik 1995-1996. Han ingår för närvarande i en expertgrupp inom Europeiska kardiolog-föreningen för framtagande av riktlinjer för diagnos och behandling av hjärtsvikt. Från första januari 2005 kommer Karl Swedberg att fungera som chefredaktör för tidskriften European Journal of Heart Failure som därmed flyttar sitt centrum till Göteborg.
Karl Swedberg nås på telefon 0707-14 47 47.
För bild på Karl Swedberg kontakta Ulrika Lundin på ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Mer information kring Karl Swedberg och det nu aktuella priset kan fås t ex via internet på adresserna:
www.sahlgrenska.se, www.thelancet.com
www.sahlgrenska.gu.se, www.escardio.org
www.clevelandclinic.org/heartcenter/
Ulf Gustafsson, informationssekreterare
SU/Område Östra
telefon: 031-343 53 26
mobiltelefon: 0705-54 37 90
e-post: ulf.gustafsson@vgregion.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Alsyouf menar att avsaknaden av en direkt koppling mellan ett företags underhållspolicy och företagets vinst har länge dolt hur betydelsefullt underhållet är för företagets konkurrenskraft.
Intervjuer med mer än 118 svenska industriföretag, visar att ett väl anpassat underhåll ökar såväl företagets kvalitet som effektivitet. Företagets konkurrensförmåga stärks, både vad gäller produktivitet och kundmervärde och bidrar till långsiktig vinstökning.
Hur prioriterar då företagen underhållfrågor? Undersökningen visar att 28 procent av företagen saknar helt och hållet en underhållspolicy, 22 procent använder ett manuellt underhållssystem och de allra flesta företag var missnöjda med sina rutiner för att välja underhållspolicy.
För konkurrensutsatta industriföretag är utmaningen att öka effektiviteten i stort och effektiviteten i underhållet specifikt, samtidigt som man bevakar hur det hjälper dem att nå sina strategiska mål. Som en del i detta har Alsyouf tillsammans med forskarkollegor på institutionen, utvecklat ett antal verktyg som företag kan använda:
– en modell för val och utveckling av det mest kostnadseffektiva underhållet
– ett expertsystem som kan ge mer korrekta diagnos-/prognosbeslut
– en lägesrapportering för att mäta hur väl underhållet fungerar
Tanken att använda underhåll som en väg att öka vinsten bekräftades av ett projekt med ett svenskt pappersföretag. Den direkta vinsten av att implementera det mest kostnadseffektiva underhållssystemet sparade företaget SEK 4 millioner i produktionsförluster och ökade företagets vinst med SEK 3,6 millioner.
Imad Alsyouf är född i Amman, Jordanien, 1965. Ett stipendium förde honom till Sverige 1998 där han började sin forskarutbildning vid Lunds universitet. År 2000 flyttade han till Växjö universitet där han lade fram sin licentiatavhandling 2001.
Doktorsavhandlingen ”Cost effective maintenance for competitive advantage” lades fram för disputation vid Växjö universitet torsdagen 22 april. Opponent var professor Uday Kumar, Luleå universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Imad Alsyouf, telefon: 0470-70 84 94 eller e-post: Imad.Alsyouf@ips.vxu.se
För att beställa boken kontakta: Kerstin Brodén, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Elever och lärare har då chansen att få lära sig mer om spännande svensk forskning i polartrakterna inom områdena astrofysik, biogeokemi och spridningsbiologi. Ett fältläger slås också upp och där kan man få känna på riktig polarutrustning och fråga om det mesta man behöver veta om isbjörnsskydd och sjukvård på polarexpeditioner. Lärarna kommer också att få chansen att göra studiebesök på isbrytaren Oden, som har varit forskningsfartyg vid ett flertal svenska expeditioner till Arktis, när den ligger vid kaj i Luleå fr.o.m. 6 maj.
Klockan 18.30 27 april ges också en kvällsföreläsning på TeknoBalder. Då kommer Anders Telenius att berätta för den intresserade allmänheten om sin forskning under rubriken ”Spridning: från A till Antarktis”. Det handlar om spridningsbiologi, fröer och lavar mm.
Deltagande forskare är:
Sheila Kirkwood, Institutet för rymdfysik i Kiruna
(Läs om Sheilas forskning här: http://www.irf.se/MRIatmos/projects/AEC/index.html, http://www.polar.se/expeditioner/swedarp2003_04/forskningsprojekt/atmosfarisk_elektricitet.html)
Johan Ingri, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap
(Läs om Johans forskning här:
http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=17994
http://www.polar.se/expeditioner/ao2001/forskningsprojekt/biogeokemiska_floden_kretslopp.html)
Anders Telenius, Mälardalens högskola
(Läs om Anders forskning här: http://www.mdh.se/ibk/forskning/anderstelenius/projects/index.htm, http://www.polar.se/expeditioner/swedarp2001_02/forskningsprojekt.html#dml)
För fältlägret ansvarar Per-Olof Edvinsson från Kiruna Sjukhus.
(Läs om Per-Olof här: http://www.vardforbundet.se/index.asp?page=/vardforbundet/lokalavdelningar/norrbotten/mnadens_medlem/p_o_edvinsson_-_mnadens_medlem.asp)
Under vårterminen anordnas totalt sex polartemadagar runt om i Sverige. Förutom besöken i Luleå och Skellefteå får skolor i Katrineholm, Örebro, Sandviken och Enköping besök. Bakom satsningen står Polarforskningssekretariatet och Vetenskapsrådet. Förhoppningen är att temadagarna ska verka inspirerande för både lärare och elever, och kanske till och med leda till specialiserade projektarbeten i skolan och vidare studier. Fler naturvetare behövs och polarforskning är en spännande och modern forskningsgren där Sverige är framstående. Polartrakterna är känsliga för påverkan av t.ex. växthuseffekten och giftiga ämnen, och många förändringar i klimat och miljö märks där först. Man studerar alltså ofta lokala förändringar i polartrakterna som har global effekt och i slutändan påverkar alla på jordklotet. Läs mer om tankarna bakom temadagen på webbsidan www.polar.se/aktuellt/temadag.html.
Kontaktinformation
Sofia Rickberg, informationssekreterare, Polarforskningssekretariatet, tel. 08-673 97 25/070-344 92 65, e-post sofia.rickberg@polar.se
Lena Granberg-Andersson, Teknobalder, tel. 0910-73 68 04/070-377 79 35, e-post lena.granberg-andersson@skola.skelleftea.se.
Karin Johansson, kemilärare på Midskogsskolan, telefon 0920-29 39 70, e-post jok06@edu.lulea.se
Våra skogslandskap erbjuder oss allt från avkoppling och biologisk mångfald till exportintäkter och glesbygdsjobb. Frågan är om det går att etablera ett hållbart skogsbruk som tar vara på skogens alla nyttigheter. Ska skogslandskapen betraktas som rekreationsområden och kulturlandskap eller som en arena för konflikter om skogens resurser? Hur påverkas skogen och dess vattendrag av försurning? Hur ser vi på allemansrätten idag? Hur har vargdebatten speglats i massmedia? Och vilka viktiga samband finns det mellan skandinaviska och tropiska skogslandskap?
Detta är några av de frågor som behandlas i boken ”Inte bara träd – hållbart mångbruk av skogslandskapet”. Boken baseras i huvudsak på den forskning som bedrivs inom den mångvetenskapliga forskargruppen MiljöFocus vid Karlstads universitet. Forskargruppen startade sin verksamhet 1997 och har miljöforskning med skogsprofil som gemensamt fokus. I gruppen ingår forskare och doktorander inom ämnena kulturgeografi, energi- och miljöteknik, biologi, geovetenskap och miljövetenskap.
Det finns ett gammalt talesätt som säger att vi inte ser skogen för alla träd. Detta vill forskningen vid Karlstads universitet råda bot på. Boken ”Inte bara träd” visar upp nya och spännande framtidsmöjligheter för en hållbar utveckling av skogslandskapen. Den tar upp det nödvändiga mångbruket av skogens resurser, genmodifieringen av träd och växter samt den förändrade synen på människans roll i skogen. Boken beskriver även den ekologiska paradoxen att störningar behövs för att bevara skogens ekologiska mångfald.
”Inte bara träd” är en populärvetenskaplig bok som vänder sig till alla med intresse för miljövetenskap, ekologi, naturresurser och våra skogslandskap. Boken kan beställas från Carlsson Bokförlag, tfn 08-545 254 80, e-post info@carlssonbokforlag.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Nyberg, tfn 054-700 21 99 eller 070-372 03 68, e-post Lars.Nyberg@kau.se
NPM-konceptet innehåller ett kluster av idéer som är lånade från den privata sektorns affärsmetoder. För att kunna svara på frågan om vilken inverkan detta koncept har i offentliga organisationer krävs att studier genomförs på det praktiska fältet. Detta är syftet med den avhandling som Roland Almqvist nyligen lade fram vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
En övergripande slutsats: i vissa fall är det teorierna bakom konceptet NPM som behöver utvecklas, i andra fall är det den praktiska tillämpningen.
I avhandlingens fyra uppsatser presenteras en rad olika perspektiv och tolkningar av NPMs praktiska förankring. Samtidigt pekar uppsatserna också på de osäkerheter, tvetydigheter, konflikter och paradoxer som kan uppstå i transformationen av NPM till det praktiska fältet och de teknologier som formas där. Med utgångspunkt från NPM som en management-doktrin presenteras sju övergripande observationer:
1) vissa delar av NPM har påverkat det praktiska fältet på det sätt som konceptet stipulerar,
2) ofta har det inte alls utfallit på det sättet,
3) ibland har det på ytan sett ut som om konceptet påverkat praktiken ändamålsenligt, men vid mer djupgående studium tycks tendensen snarare vara att man fortsätter som tidigare och ”kör på i gamla hjulspår”,
4) det tycks som om konceptet ibland har genomförts och påverkat praktiken på ett sätt som snarare förstärkt sådana egenskaper som man i och med implementeringen avsåg att minska eller komma bort ifrån,
5) det har inträffat att delar av konceptet – i formen av olika organisatoriska program – verkat paradoxalt på det praktiska fältet,
6) det kan konstateras att ibland tycks det som om den förändring som konceptet avser går för långt – vi skulle kunna tala i termer av en slags förändringsöverdrift,
7) det kan slutligen konstateras att konceptet ibland haft en inverkan på praktiken som kanske inte direkt var väntat, men som ändå upplevts som positivt.
Doktorsavhandlingens titel: Icons of New Public Management. Four studies on competition, contracts and control
Roland Almqvist, kan nås på tfn 08-16 12 89, 070-5899507 eller e-post: ra@fek.su.se
Avhandlingen handlar om förståelse och ledning av vad som föregår innovation nämligen organisatorisk kreativitet. Forskning inom dagens läkemedelsindustri, liksom många andra forskningsintensiva industrier, tvingas till att fokusera alltmer på kortsiktig rationalisering och effektivisering i alltför rigida projektorganisationer. Enligt många bedömare har detta medfört att industrin inte har kunnat producera tillräckligt radikala innovationer. Detta trots ökade forskningsbudgetar, fusioner och kostsamma satsningar på avancerad teknologi. Organisatorisk kreativitet, en högt värderad kärnkompetens inom industrin, utmanar emellertid det konventionella, etablerade, rationella sättet att agera, alltså det som ledningsfunktioner anser vara mest effektivt.
Avhandlingens syfte är att öka förståelsen för organisatorisk kreativitet inom läkemedelsutveckling. Den tillämpade metodiken intar ett flerdimensionellt förhållningssätt till att undersöka kreativitet i organisationer. Forskningen har genererat kunskap om vad organisatorisk kreativitet är och hur ledning och ledarskap kan spela en viktig roll i läkemedelsforskning för att understödja och leda organisatorisk kreativitet.
– För att stimulera organisatorisk kreativitet krävs en ny ledningsfilosofi där man uppmuntrar vetenskaplig intuition, informella nätverk, informationsdelning och politiskt entreprenörskap.
Ett viktigt argument i min avhandling, i en tid då styrning dominerar och när de stora läkemedelsföretagen har blivit mästare i effektivitet, är att förståelse och ledning av organisatorisk kreativitet kommer att bli en avgörande konkurrensfördel för industrin, säger Mats Sundgren.
Detta kräver ett nytänkande inom ledarskap, projektledning och organisation för att understödja den process som föregår innovation. Intresset för innovation har skapat en ymnig och lukrativ förlagsindustri som erbjuder generella, handfasta råd och föreskrifter om ledarskap för kreativitet. Få av dessa är grundade i en forskning som tar hänsyn till det organisatoriska sammanhang som skapar ram och förutsättning för kreativitet. Som sådan, är denna avhandling ett bidrag till organisatorisk kreativitetslitteratur och en viktig länk till innovationsforskning.
Mats Sundgrens forskning om organisatorisk kreativitet är i huvudsak förlagd till olika forskningsorganisationer inom AstraZeneca men innefattar även andra läkemedelsföretag. Forskningen är en del av Fenix forskningsprogram inom Chalmers och Stockholms Handelshögskola i samarbete med svenskt näringsliv som syftar till att öka kunskapen om förändringsstrategier, ledning och organisering av FoU-projekt samt ledarskap i utvecklingsmiljöer.
Avhandlingen ”New Thinking, Management Control & Instrumental Rationality: Managing organizational creativity in pharmaceutical R&D” försvarades vid offentlig disputation på Chalmers den 16 april.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mats Sundgren, Institutionen för projektledning, Fenix Research Program, Chalmers tekniska högskola, tel. 070-626 30 87.
e-post: Mats.sundgren@fenix.chalmers.se
Ylva Dahlman är arkitekt och adjunkt i formlära vid SLU:s institution för landskapsplanering Ultuna. Hon tar i sitt doktorsarbete avstamp från sina egna iakttagelser och deltagarnas beskrivningar av kursen Formlära för natur- och samhällsvetare under åren 1994 till 2002. Studien visar att bildarbete leder till ökat självförtroende, utvecklad problemlösningsförmåga, nya sätt att iaktta omvärlden. Studenterna värderar också arbetsprocessen högre än slutresultatet.
Studien ger stöd för att deltagarnas övriga studier påverkades av arbetet med bilder. De bildskapande aktiviteterna uppfattades som kreativa och meningsfulla, vilket gav en förändrad attityd till studierna. Bildarbetet utvecklade också helhetsseendet och koncentrationsförmågan, något som i sin tur ledde till bättre förmåga att lösa problem.
Befintlig forskning antyder också att det finns ett samband mellan konstnärlig aktivitet och elevers utveckling inom andra ämnen, men man har inte lyckats belägga detta samband vetenskapligt. Ylva Dahlman har utgått från dessa samband och påbörjat ett arbete med att ge dem en kunskapsteoretisk förklaring.
Arkitekt Ylva Dahlman, institutionen för landskapsplanering Ultuna, SLU, försvarar fredagen den 7 maj 2004 kl. 9.30 sin avhandling för teknologie doktorsexamen med titeln: Kunskap genom bilder: En studie i hur studenter inom natur- och samhällsvetenskapliga utbildningar fördjupar sin ämnesförståelse genom arbete med bilder.
Opponent: Halina Dunin-Woyseth, professor vid Arkitekturhögskolan i Oslo.
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Uppsala
Kontaktinformation
För mer information: Ylva Dahlman, 018-67 25 02, 018-24 15 25, Ylva.Dahlman@lpul.slu.se
Runt Zanzibars södra kust har delfinturism under det senaste årtiondet ersatt den jakt på delfiner som tidigare bedrevs, där delfinerna bl.a. användes som bete i hajfiske. Delfinturismen är en ny viktig inkomstkälla för lokalbefolkningen som är mer lönsam och ger fler arbetstillfällen än jakten. Eva Stensland har sett att turismen påverkar beteendet hos flasknosdelfinhonor och deras kalvar. Honorna förflyttar sig mer samt simmar och dyker annorlunda då turismaktiviteten ökar, vilket kan vara tecken på att de störs av turismen. Störningen kan påverka tiden som honorna kan dia sina ungar men också på sikt leda till att delfinerna flyttar till andra områden, vilket skulle minska turismpotentialen. Vilken effekt turismen har i det långa loppet är svårt att klargöra men för att delfinturismen ska bli ekologiskt hållbar det är viktigt att tidigare fastslagna riktlinjer följs.
De två delfinarterna utanför Zanzibar förekommer ofta i mixade artgrupper. De blandade grupperna bildas inte för att jaga fisk tillsammans utan har andra funktioner. Grupperna kan ge ett ökat skydd mot hajar och en möjlighet för unga flasknosdelfinhannar att öva sociala beteenden på den andra arten, vilket skulle kunna göra dem framgångsrikare då de ska uppvakta sina egna honor. Mixade artgrupper förekommer hos flera däggdjursarter men är mest välstuderat hos olika typer av apor. Orsaken till att olika delfinarter simmar tillsammans har inte undersökts systematiskt tidigare.
Detta är en av de första studierna av marina däggdjur i Tanzania och ingår i ett samarbetsprojekt med universitetet i Dar es Salaam där syftet är att studera statusen hos marina däggdjur samt verka för att främja utbildning och forskning i Tanzania.
Doktorsavhandlingens titel: Behavioural ecology of Indo-Pacific bottlenose and humpback dolphins
Disputationen äger rum fredag 30 april kl.10.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Svante Arrhenius väg 16, Frescati. Opponent är Dr. Elisabeth Slooten, Department of Zoology, University of Otago, Dunedin, Nya Zealand.
Eva Stensland kan nås på telefon 08-16 40 26 (Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post Eva.Stensland@zoologi.su.se
Bild på delfiner (foto Eva Stensland) och Eva Stensland (foto Per Berggren) finns på
http://www.insidan.su.se/pix/eva_stensland.gif
http://www.insidan.su.se/pix/eva_stensland_delfiner.gif
Mycket i vårt vardagliga liv kretsar kring hur vi uppfattar vår kropp och hur vi bäst vårdar den. Tidigare forskning visar att människans kropp framförallt har belysts ur ett medicinskt sjukdomsorienterat perspektiv och att det saknas kända vårdvetenskapliga studier som beskriver hur människan upplever kroppen. Detta har Lillemor Lindwall tagit fasta på i sin doktorsavhandling ”Kroppen som bärare av hälsa och lidande”.
Syftet med hennes forskning har varit att studera fenomenet kroppen i relation till hälsa, lidande och vård inom anestesi- och operationssjukvården. I sin avhandling visar hon bland annat på värdet av perioperativa samtal, det vill säga samtal mellan en patient och en anestesi- och operationssjuksköterska före, under och efter patientens operation.
– Perioperativa samtal kan lindra lidande och skapa välbefinnande, eftersom patienten erbjuds möjlighet att delta i planeringen och genomförandet av operationen och av den uppföljande vården. Att få samtala med den sjuksköterska som var med vid det kirurgiska ingreppet kan vara till hjälp för patienten att förstå vad som händer med kroppen, berättar Lillemor Lindwall.
Hon är själv specialistutbildad inom anestesisjukvård och har under många år arbetat som lärare inom sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads universitet. Sedan 1997 har hon även varit doktorand vid institutionen för vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa. I sin avhandling beskriver Lillemor Lindwall studenters och patienters upplevelser av kroppen i olika sammanhang i livet. Resultatet visar att människans kropp kan förstås som en boning för hälsa och sjukdom, men också för välbefinnande och lidande i strävan efter värdighet. Det pågår en ständig rörelse i människans kropp mellan hälsa och lidande.
Utgångspunkt inom vårdvetenskapen är att människan är en enhet av kropp, själ och ande. I vårdandet måste detta ta sig uttryck i respekt, omtanke och bevarande av människans integritet och värdighet. Genom att fokusera på det kroppsliga perspektivet hoppas Lillemor Lindwall att hennes forskning ska bidra till en fördjupad förståelse av enheten människan.
Lördagen den 3 april 2004 försvarade hon sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi i Vasa. Karlstads universitet har sedan flera år ett nära samarbete med Åbo Akademi. Institutionen för vårdvetenskap har blivit en viktig knutpunkt för nordiska doktorander och forskare inom ämnet vårdvetenskap.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lillemor Lindwall, tfn 054-700 24 30 eller 070-591 17 90, e-post Lillemor.Lindwall@kau.se
Syftet med Magnus Forssblads avhandling var att utvärdera lokalbedövning som bedövningsmetod vid knäledsartroskopi, både från ett kliniskt och ett ekonomiskt perspektiv. Man har också velat belysa samhällets kostnader för knäoperationer hos olika idrottsutövare.
En jämförande studie med patienter som artroskoperats under narkos, med ryggbedövning eller med lokalbedövning visade att knäledsartroskopi kunde utföras på ett säkert sätt under lokalbedövning. 90 procent av patienterna var nöjda med lokalbedövning. I 5 procent av artroskopierna i lokalbedövning upplevde kirurgen tekniska svårigheter och en av slutsatserna var att man ska undvika knäledsartroskopi i lokalbedövning om patienten har ett inflammerat knä.
I en tillbakablickande studie av 6500 artroskopier jämfördes andelen patienter som artroskoperats i lokalbedövning och som behövt göra ett nytt ingrepp inom 6 månader jämfört med de patienter som artroskoperats under narkos. Ingen skillnad kunde då påvisas.
Kostnadsbesparingen för en knäledsartroskopi i lokalbedövning uppskattades till drygt 1000 kronor jämfört med narkos och ryggbedövning. Då det i Sverige utförs cirka 30000 knäledsartroskopier årligen skulle det kunna innebära 30 miljoner kronor i besparingar. Den totala tiden patienten vistades på sjukhuset var signifikant lägre för patienter med lokalbedövning.
För att belysa och jämföra samhällets kostnader för opererade knäskador inom olika idrotter jämfördes data från Folksams licensregister med data från landstingets och S:t Görans sjukhus operationsregister. Medelkostnaden per licensierad spelare i fotboll, handboll, ishockey och innebandy var 1997 108 kronor. Antalet undersökta spelare var ca 40000.
Avhandlingens titel:
A concept for treatment of sports related knee injuries
Författare:
Magnus Forssblad, Institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet,
tel 08 587 022 38, mobil 0704 842 616 eller mail magnus.forssblad@stgoran.se
Disputation:
Fredag 28 mars 2004, kl. 9.00, Hörsalen, St Görans sjukhus, Stockholm.
– Linoljefärgen är en färg för både nya och gamla hus. Tekniken är fullt modern och utgår från dagens förutsättningar för färgtillverkning och målning, säger Henrik Kjellberg, redaktör och medförfattare. Många tror att linoljefärg är dyrare att använda än andra färger men linoljefärg är ekonomiskt konkurrenskraftig för såväl gamla som nya hus.
– När linoljefärgen nu åter blivit populär finns det ett stort behov av information om målningssystem baserade på linoljefärg, säger Henrik Kjellberg. Traditionella kunskaper om hur man målar håller på att gå förlorade och därför känns den här boken mycket viktig.
Boken ”Linoljefärg utomhus” visar hur man målar utomhus med linoljefärg samt kemiska grunder och kostnadsbilden för linoljemålning. Den är uppdelad i tre delar; Arbetsanvisningar, tydliga anvisningar ges för hur arbetet utförs vid ny- och ommålning av fasader, fönster och dörrar, Tekniska och kemiska grunder, här beskrivs bl a linoljefärgens kemiska reaktioner vid olika faser i arbetet samt Ekonomi, bokens tredje och sista del ger en ekonomisk analys av kostnaderna för arbetet.
Boken riktar sig till byggnadsförvaltare, konsulter, projektörer, entreprenörer, arbetsledare, hantverkare, utbildningsinstitutioner och intresserade amatörer. Författarna till boken är Peter Baeling, Hans Claesson, Jan Ekstedt, Birgitta von Haslingen, Sven Olof Hjorth, Mats Johansson, Henrik Kjellberg, Börje Larsson samt Knut Åkesson.
Linoljefärg utomhus ges ut av Formas förlag och kostar 318 kronor inkl moms. Den kan beställas från Liber Distribution, tel: 08-6900522, fax 08-6909550 eller från Formas nätbokhandel www.formas.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Emilie von Essen, Formas presschef 08-775 40 38 eller 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se
Recensionsex. beställs från Maria Guminski 08-775 40 08.
Med hjälp av datormodeller kan man öka förståelsen om hur föroreningar och näringsämnen sprids i kustområden. Modellerna som redovisas i avhandlingen har olika användningsområden men alla rör olika typer av vattensystem. Med en av dessa visar Andreas Gyllenhammar hur fiskodlingar kan göras miljömässigt uthålliga. Genom att blanda in 13procent regionalt fångad fisk i den odlade fiskens mat kan en fiskodling kompensera för det näringsutsläpp den orsakar och bli nollbelastare på regional skala. Med samma modell har han studerat fiskodlingars näringsutsläpp i Östersjön ur olika perspektiv.
Ett problem med ekosystemmodeller har hittills varit hur man ska avgränsa det område man vill studera, speciellt om vattenflödena är komplexa, som i skärgårdar eller i deltan. Där kan det vara svårt att se naturliga begränsningar som exempelvis sund eller trösklar. Andreas Gyllenhammar visar hur man kan göra dessa indelningar utifrån topografin med hjälp av GIS (geografiska informationssystem), en metod som kan leda till bättre ekosystemmodeller för vattenområden i framtiden.
I avhandlingen presenteras också en ny metod för att beräkna torskkvoter. Till skillnad från dagens metoder, som utgår från osäker fiskestatistik, har Andreas Gyllenhammar via Östersjöns näringssituation beräknat hur mycket föda det finns för torsken och därmed hur mycket torsk det kan finnas.
Beräkningsmetoden behöver utvecklas vidare för att bli praktiskt användbar men är intressant eftersom den på sikt skulle kunna ge svar på hur mycket torsk man kan fiska utan att beståndet kollapsar. En annan modell behandlar flödet av SPM, suspenderat partikulärt material, och visar hur föroreningar kan transporteras in, ut och inom kustområden. SPM är viktiga bärarpartiklar för många miljögifter. Andreas Gyllenhammar visar att förhållandena i det utanförliggande havet styr förhållandena även i de mest inneslutna kustområdena i Östersjön. Detta beror på att vattnets utbytestid är kort (dagar till veckor).
Länk till spikbladet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4143
Bilder: http://www.info.uu.se/pressmapp/gyllenhammar1.jpg, samt http://www.info.uu.se/pressmapp/gyllenhammar2.jpg
Författare: Andreas Gyllenhammar
Institution: Inst. för geovetenskaper, Uppsala universitet
Avhandlingens titel: Predictive modelling of aquatic ecosystems at different scales using mass balances and GIS
Plats och tid: Hambergsalen, Geocentrum, Villavägen 16 den 26 april kl 10.15.
Kontaktinformation
Andreas Gyllenhammar kan nås på tel 018-471 2529, 0706-797225 eller via e-post Andreas.Gyllenhammar@geo.uu.se
Nitrocellulosa (NC) utgör huvudbeståndsdelen i krut. Stora mängder krut lagras i förråd runt om i världen, delvis som färdig ammunition för olika vapen. Nitrocellulosa, som är en nitratester, är emellertid en instabil förening som långsamt bryts ner. Härvid bildas syror som, tillsammans med avgiven värme, påskyndar den fortsatta nerbrytningen. Får denna nerbrytning pågå under längre tid kan plötsligt krutet antändas, s.k. autokatalys.
För att minska nerbrytningshastigheten tillsätts en s.k. stabilisator t.ex. difenylamin. I en säkerhetsteknisk kontroll följer man regelbundet koncentrationen av denna stabilisator. Metoden bygger på att stabilisatorn extraheras ut från krutet och analyseras. Krutets kvarvarande livslängd bedöms utifrån dessa resultat. Den vanligaste analysmetoden som används är vätskekromatografi (HPLC). Utvecklandet av olika sådana system samt problem förknippade med dessa beskrivs i avhandlingen. Ett sådant är att tio procent av den tillsatta stabilisatorn, tycks ”försvinna”.
Torbjörn Lindblom presenterar en ny metod för att bestämma stabilisatorhalten i krut med infrarödspektroskopi (FTIR), och kemometri som för första gången ger en bild av vad som sker med stabilisatorn. Den är inte försvunnen utan binds till nitrocellulosan i form av ett nitroderivat av difenylamin (2,4´-dinitrodifenylamin). Denna förening, en stabilisator, ger ökad stabilitet åt nitrocellulosan. Avhandlingen visar att NC som lagrats 10 dygn vid 70°C, klarar ytterligare ca 30 dygns lagring vid 70°C efter extraktion – då all stabilisator antas ha försvunnit – innan autokatalys inträffar. Normal tid till autokatalys för ostabiliserad NC är ca 3 dygn. Detta har varit okänt tills nu.
Dessa resultat ger, förutom en ökad insikt om kemin i åldrad NC, besked om att lagrade krut har en högre stabilitet än vad som framgår av dagens analysmetoder. Detta har betydelse ur såväl säkerhetsteknisk som ekonomisk synvinkel.
Länk till spikbladet (och avhandlingen): http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3989
Namn: Torbjörn Lindblom
Avhandlingens titel: Reactions in the system Nitro-cellulose/ Diphenylamine with special reference to the formation of a stabilizing product bonded to nitro-cellulose
Institution: Kemiska instiutionen
Opponent: Professor Sten-Eric Lindquist, Fysikalisk kemi, Uppsala
Disputationen äger rum: Måndagen 26 april, kl. 10.00 i sal B41, BMC, Uppsala
Kontaktinformation
Torbjörn Lindblom kan nås på 0587-60277 eller via e-post nyponhyttan@hotmail.com
Dennes konkurrenter får därigenom möjlighet att använda upphovsrättsligt skyddat material. Tvångslicensiering sker med stöd av en särskild konkurrensrättslig regel mot s.k. missbruk av dominerande ställning.
Dan Eklöf analyserar i avhandlingen skärningsområdet mellan upphovsrätt och konkurrensrätt. Särskilt uppmärksamhet ges de omständigheter under vilka tvångslicensiering aktualiseras.
Doktorsavhandlingens titel: Upphovsrätt i konkurrens – särskilt om tvångslicensiering
Disputationen äger rum fredag den 23 april kl. 10.00, Juristernas hus, Frescati. Opponent är professor Ole-Andreas Rognstad, Oslo universitet.
Läs mer om avhandlingen på juridiska institutionens hemsida: www.juridicum.su.se
Dan Eklöf nås på tel 08 – 16 17 23 eller e-post: dan.eklof@juridicum.su.se
En aktuell avhandling från Karolinska Institutet visar att ett förändrat beteende mognar fram successivt och att flera olika informationsstrategier behövs.
En stor studie av 4000 vuxna och 6000 ungdomar visar att solkräm är det vanligaste sättet att minska en skadlig solexponering. Resultaten tyder dock på att solkräm i vissa fall används för att kunna förlänga tiden man är i solen, och det ger då inget ökat skydd mot hudcancer. En övervägande majoritet visste att största risken för att bli bränd av solen är mitt på dagen. Trots det var det få som överhuvudtaget övervägde att undvika solen under de värsta timmarna eller att sluta att sola sig. Hälften av de tillfrågade hade varit på solsemester under det senaste åter och 61 procent av dessa hade då blivit brända av solen.
Enligt den s.k. transteoretiska modellen kan förändringen av ett beteende delas upp i ett antal steg: från att inte ha en avsikt att förändra beteende (föreövervägandesteget) via funderingar om att förändra beteendet (övervägandesteget), förberedelse för förändring (förberedelsesteget), förändring av beteendet (handlingssteget) och slutligen till att beteendet blir en vana (vidmakthållandesteget).
Syftet med modellen är att man utifrån den skall kunna utforma olika interventioner beroende på i vilket steg man befinner sig. En individ som befinner sig på föreövervägandesteget behöver fakta om varför han ska förändra sitt beteende för att få honom till att börja överväga beteendeförändring. En annan individ som befinner sig i förberedelsesteget behöver kanske mer information om hur man bör gå till väga för att genomföra förändringen.
Avhandlingens titel:
Skin cancer prevention: Readiness to change sun-related behaviours
Författare:
Sveinbjörn Kristjansson, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, tel 08-517 750 81 eller mail sveinbjorn.kristjansson@smd.sll.se
Disputation:
Fredag 23 april 2004, kl. 10.00, Radiumhemmets föreläsningssal, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
I avhandlingen konstateras att östrogen i kombination med gulkroppshormon är en effektiv behandling mot klimakteriesymtom som värmevallning och nattliga svettningar. Hormonbehandlingen kan emellertid ge oönskade bieffekter, t.ex. blödningar, negativ påverkan på välbefinnandet, bröstspänningar, svullnad och humörförändringar. Biverkningarna kan dyka upp redan under första behandlingsveckan, innan några positiva effekter märks. Detta medför att många kvinnor avslutar sin hormonbehandling redan efter någon månad.
I en klinisk studie av 250 kvinnor under ett år jämförs preparat som kombineras med ett gulkroppshormon av mer androgen (manlig) typ med en mer östrogendominerad behandling. Tre gånger fler kvinnor slutade inom tre månader bland dem som använde det androgenhaltiga medlet medan de östrogendominerade gav mindre blödningstrassel och gjorde fler kvinnor blödningsfria. Klimakteriesymtomen avtog under båda typerna av behandling liksom negativ humörpåverkan och bröstspänningar. Efter ett år visade preparaten ingen skillnad beträffande effekten på humöret. Positivt för båda var också en sänkning av lipoproteinvärdena, en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Kvinnorna var i åldern 50-60 år och majoriteten behandlades redan med olika östrogenpreparat i kombination med gestagen. En minoritet, 80 kvinnor, hade tidigare inte använt hormoner för klimakteriebesvär.
Avhandlingen visar att optimal effekt, ökat välbefinnande och bättre livskvalitet kräver god följsamhet vid valet av hormonbehandling. Kvinnor har rätt att utifrån sina individuella behov få saklig och vetenskapligt vederhäftig information för att själva kunna fatta beslut om lämplig behandling. En möjlighet till uppföljning i ett tidigt skede av behandlingen stärker följsamheten hos hormonbehandlingen.
För framtiden behövs klinisk forskning för att identifiera vilka kvinnor som är riskpatienter och för att utveckla nya effektiva behandlingar utan negativa biverkningar inom det här komplexa området.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för obstetrik och gynekologi och har titeln ”Hormone Replacement Therapy: Benefits and adverse effects”. Svensk titel: ”Hormonbehandling: fördelar och negativa effekter”.
Disputationen äger rum kl 09.15 i Betula, föreläsningssal, byggnad 6M, bottenvåningen, Norrlands universitets sjukhus.
Fakultetsopponent är professor Mats Hammar avdelning för molekulär och klinisk medicin, Hälsouniversitetet, Linköpings sjukhus, Linköping.
Kontaktinformation
Inga-Stina Ödmark kan näs på tel. 0702 722 651, e-post mailto:inga-stina.odmark@swipnet.se
Porträttbild finns på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
