Elevernas åsikter framgår av den första större attitydundersökningen bland elever och lärare i sista årskursen i grundskolan i Bosnien och Hercegovina som gjorts efter Dayton-avtalet. Undersökningen ingår i den doktorsavhandling som Lidija Kolouh-Westin försvarar vid Institutionen för internationell pedagogik, Stockholms universitet.
Avhandlingen baseras till del på en undersökning som utfördes 1997 vid grundskolor i Federationen och Republika Srpska och inkluderar 907 elever och 155 lärare. Resultaten visar en stark koppling mellan elevers skolbetyg och attityder. Elever med högre betyg är mer positiva till demokrati, mer kritiska till politik, tolerantare rörande frågor om religion, handikapp och etnicitet, mer socialt ansvariga och mindre positiva till auktoritära påståenden jämfört med elever med lägre betyg.
Lärarna å sin sida visar inte någon större kompetens eller vilja till konfliktlösning, och det finns samband som visar att de mindre konfliktlösningsorienterade lärarna är mindre demokratiska och mer positiva till auktoritära påståenden.
Lidija Kolouh-Westin diskuterar globaliseringens effekter på demokratiutvecklingen i Bosnien och Hercegovina och dess ibland motstridiga budskap till utbildningssystemet; å ena sidan ett fokus på mänskliga rättigheter och å andra sidan den ekonomiska konkurrensen. Lärare och elever måste balansera mellan samarbete och tävlan. En central tes i avhandlingen är det internationella samfundets behov av kunskap, nyfikenhet och kompetens om den sociokulturella miljö där man verkar, som bas för att stärka demokratiseringsprocesserna. Om kunnandet inte finns riskerar exporten av västerländsk demokrati att stjälpa mer än hjälpa.
Lidija Kolouh-Westin är född i Belgrad och kom till Sverige 1968 där arbetar som utredare på Ungdomsstyrelsen. Hon arbetade 1995-97 för Unesco i Bosnien Hercegovina. Nu förbereder tillsammans med andra forskare ett projekt i Bosnien Hercegovina kring demokratifrågor och social tillit i ett samhälle under starkt inre och yttre tryck.
Doktorsavhandlingens titel: Learning Democracy Together in School?
Disputationen äger rum fredag den 16 april kl. 13.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna, Frescati. Opponent är professor Ivan Ivic, Institute of Psychology, Belgrade University.
Lidija Kolouh-Westin kan nås på tfn 08-16 17 58 eller 0704-71 30 62
e-post: lidija.kolouh_westin@interped.su.se
En ökad kadmiumbelastning i skog skulle därför kunna förändra skogens artsammansättning, men det visar sig att spridning av aska i skogen minskar kadmiumhalten i granstammar. Effekten kan delvis förklaras av askans höga kalciuminnehåll. I sin avhandling, som läggs fram vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet föreslår Ann Helén Österås att spridning av aska kan användas för att minska risken för att kadmium förändrar skogens artsammansättning.
Kadmium har ökat i svenska skogsmarker. Försurningen i skogsmarken leder till att kadmium blir mer lättillgängligt för växter, som därmed tar upp mer kadmium. Tillförsel av näringsrik aska i skogen skulle bromsa försurningen och tillföra näring till skogsmarken. Ann Helén Österås har undersökt hur aska från skogsindustrin påverkar metallhalten i stammen hos skogsträd. Vidare har hon studerat olika trädarters kadmiumkänslighet och funnit att gran är känsligare än tall och björk.
Metaller konkurrerar om platser att binda till i växtvävnaderna. Om tillgängligheten av en metall ökar kan detta därför minska halten av andra liknande metaller i växter. Ann Helén Österås visar att när kalciumhalten ökar så minskar halten av kadmium, zink och mangan i granstammar. Orsaken till att askan minskar kadmiumupptaget i träden föreslås därför vara att askans höga kalciumhalt hindrar trädet från att ta upp kadmium.
Doktorsavhandlingens titel: Interactions between calcium and heavy metals in Norway spruce – Accumulation and binding of metals in wood and bark.
Disputationen äger rum fredag den 16 april kl.10.00 på Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5. Opponent är professor Douglas L. Godbold, School of Agricultural & Forest Sciences, University of Wales, Bangor, United Kingdom.
Ann Helén Österås kan nås på telefon 08-520 187 33, e-post osteras@botan.su.se
I sammansättningen ”kulturell mångfald” har termen varit ett inslag i en växande uppmärksamhet riktad mot kategorin invandrare – en uppmärksamhet som kännetecknas av att vissa ambitioner och problembilder återkommer.
Ann Runfors har i sin avhandling som hon förra året lade fram vid Etnologiska institutionen, Stockholms universitet gjort fältstudier i några grundskolor präglade av globalisering och immigration och visar hur denna uppmärksamhet tar sig uttryck i skolpraktiken. Hur bearbetades frågor kring ”kulturell mångfald” och integration i klassrummen? Vilka elever var det som definierades som invandrarbarn? Vilka strävanden och problem formulerades gentemot dessa elever? Vad beskrevs som eftersträvansvärt, vad tolkades som problematiskt – och varför? Hur omsattes dessa tolkningar i skolvardagens praktik? Och vad blev effekterna?
Grundskolor kan ses som spegelbilder av samhället, men också som ett slags strukturfabriker. De kan med andra ord berätta något om vårt samhälle. Genom en närgången analys av vad som hände på dessa skolor visar Ann Runfors hur de skolanställda kämpade för att förändra ojämlika samhällsstrukturer – men också hur skolan var en del av och återskapade samma strukturer.
Doktorsavhandlingens titel: Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan.
Ann Runfors kan nås på telefon 08-674 79 11 eller e-post Ann.Runfors@etnologi.su.se
– Vi har tagit fram tre koncept som tillsammans kan nå målet, den programvarudefinierade radion, säger centrets chef, professor Christer Svensson.
De tre delarna är:
1. Brett avstämbara lågbrusförstärkare, som förstärker den svaga antennsignalen.
2. En ny typ av högfrekvensdel, med uppgift att omforma den höga bärvågsfrekvensen till en betydligt lägre datahastighet utan att förlora nyttig information eller blanda in störande signaler. Till skillnad från en konventionell radio kan man här ta emot signaler med mycket varierande bärfrekvens och med olika bandbredd. Det unika är att datahastigheten reduceras före analogdigitalomvandlingen, som annars blir mycket dyrbar och strömslukande.
3. En basbandsprocessor som kan programmeras till olika standarder efter behov. I dag görs detta med en krets som är skräddarsydd för en viss standard, till exempel GSM.
Lågbrusförstäkaren och högfrekvensdelen finns redan som prototyper i form av fungerande kiselchips.
Stringent (Strategic Integrated Electronic Systems Research) är Sveriges största elektronikforskningscentrum med ett 50-tal forskare och doktorander inom elektroniska komponenter, datorteknik, elektroniksystem och inbyggda system. Målen med verksamheten är att omsätta komplexa idéer till kisel, att förbättra effektiviteten i inbyggda system och att minska utvecklingstiderna. För basfinansieringen står Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF).
Det första årets verksamhet har lett till ytterligare intressanta forskningsresultat:
• Nya metoder att fördela arbetsuppgifter på kontrolldatorer, vilket ger ökad effektivitet och säkerhet i datahanteringen i exempelvis bilar.
• Effektivare hantering av nätverksprotokoll i nätverksprocesser.
• Nya konstruktionsmetoder för effektiva digitala filter, en teknik med användning inom radio- och satellitkommunikation.
Kontaktinformation
Professor Christer Svensson, 013-281223 eller 0705-281223, e-post chs@isy.liu.se
Professor Atila Alvandpour, 013-285818 eller 0708-485818, e-post atila@isy.liu.se
Prof. Dake Liu, tel 013-281256 eller 0702-681256, e-post dake@isy.liu.se
Centrets hemsida har adressen www.ida.liu.se/~eslab/stringent/
Utveckling av nya läkemedel är en viktig process för att förbättra behandling av patienter som lider av cancer. Många av de läkemedel som idag är tillgängliga har begränsad effekt och svåra biverkningar. Det är därför önskvärt att kunna utveckla substanser som selektivt slår ut tumörceller men inte skadar frisk vävnad.
I sin avhandling har Henrik Lövborg studerat en relativt ny substans som visat lovande resultat. Den nya substansen CHS 828, som kemiskt tillhör klassen cyanoguanidiner, var ursprungligen tänkt att användas vid behandling av högt blodtryck men visade sig ha god effekt mot tumörceller. En viktig orsak till utveckling av tumörer är att vissa celler i kroppen saknar den rätta förmågan att dö när deras arvsmassa skadats. Henrik Lövborg har studerat hur CHS 828 påverkar tumörcellers överlevnad i provrör samt på vilket sätt CHS 828 orsakar celldöd. Genom att studera nivåer och aktiviteten av ett antal proteiner i tumörceller som exponerats för CHS 828, samt cellernas mikroskopiska förändring i form och storlek, har man vunnit ökad förståelse för de processer som startar celldöden samt vad som avgör om tumörceller överhuvud taget påverkas av denna nya substans. Genom att förstå de grundläggande effekterna på cellerna kan man optimera utvecklingen av CHS 828 såväl som andra nya läkemedel mot cancer.
Länk:
http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=4088
Namn: Henrik Lövborg
Avhandlingens titel: Cellular Pharmacology of the Novel Antitumoural Cyanoguanidine CHS 828
Institution: Institutionen för medicinska vetenskaper
Opponent: Professor Klas Wiman, Institutionen för onkologi-patalogi, Karolinska Institutet.
Disputationen äger rum: Fredagen 15 april, kl. 9.15 i Rudbecksalen, Rudbecklaboratoriet.
Kontaktinformation
Henrik Lövborg kan nås på 018-611 5250 eller via e-post henrik.lovborg@medsci.uu.se
Väggarna i trädets celler har hög styvhet och styrka eftersom de ska ta upp de stora påkänningar som trädstammen utsätts för.
Dessa egenskaper kan tillvaratas genom att man försiktigt separerar de enskilda cellerna så att man får en fin fördelning av fibrerna och ett tillräckligt stort och längd/diameterförhållande för att maximalt kunna utnyttja cellernas egenskaper.
För att kompositen ska få bästa möjliga egenskaper måste så stor andel av materialet som möjligt bestå av fibrer och det får inte finnas några defekter av exempelvis porer i det färdiga materialet. Genom att impregnera träfibrer i en form av fibermatta eller papper med en lättflytande polymerlösning som kemiskt passar ihop med trä och sedan pressa samman detta till ett homogent material, får man en slutprodukt med hög styvhet och styrka.
Träkompositer deformeras med tiden om de utsätts för belastning. En metodik har utvecklats med vilken man kan ta fram en matematisk modell för detta, för ett specifikt material. Med modellen kan man sedan förutsäga materialets deformation efter en godtyckligt belastningshistoria.
Lars-Olof Nordin disputerar den 16 april, avhandlingens namn är Wood fiber composites – From processing and structure to mechanical performance.
Upplysningar: Lars-Olof Nordin, tel.0920-49 21 98, lars-olof.nordin@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Linda Hellborg har tagit fram markörer på Y-kromosomen för att titta på faktorer som påverkar evolutionen av dessa hos däggdjur och funnit att selektion är en av de starkaste krafterna för att forma denna kromosom. Hon har bland annat studerat könskromosomerna, både X och Y, hos åkersork och visar att populationen i södra Europa är skiljd från dess släktingar i norr och öster och därför borde utgöra en egen art. Hon har också jämfört Y-kromosomen hos moderna tjurar och utdöda uroxar och visar att det sannolikt förekom hybridisering (korsning) mellan tama kor och vilda uroxar i det tidiga jordbrukarsamhället i Europa.
Könskromosomerna X och Y bestämmer könet på däggdjur, hona (XX) hane (XY). Y-kromosomen är hanspecifik och nedärvs bara från far till son. Den förekommer bara i en kopia (de andra kromosomerna finns i två kopior en från vardera föräldern) och har därför unika egenskaper som kan studeras genetiskt tex. evolution av kön, hanlig migration, social struktur, faderskapsanalys, etc. Den kan därmed användas för studier inom en rad olika områden, exempelvis inom evolutionsbiologi, arkeologi och bevarandegenetik och kommer antagligen att bli ett bra komplement till den maternellt nedärvda mitokondrien i populationsgenetiska studier i framtiden.
Namn: Linda Hellborg
Avhandlingens titel: Evolutionary Studies of the Mammalian Y Chromosome.
Institution: Institutionen för evolutionsbiologi
Opponent: Professor Terry Burke, Dept of Animal & Plant Science, Sheffield.
Disputationen äger rum: Lördagen 16 april, kl. 10.00 i Zootissalen, EBC.
Kontaktinformation
Linda Hellborg kan nås på 018-471 6461 eller via e-post Linda.Hellborg@ebc.uu.se
SCA7 (spinocerebellär ataxi typ 7) är en svår, ärftlig sjukdom som leder till neurologiska symtom som gångsvårigheter, talsvårigheter och synnedsättning. I slutskedet av sjukdomen blir patienterna ofta rullstolsbundna och blinda. Sjukdomen är f.n. obotlig och orsakas av en mutation som leder till att en del av proteinet ataxin-7 expanderar.
Avhandlingen studerar uttrycket av och funktionen hos både normalt och förändrat ataxin-7. Resultaten visar att detta protein är uttryckt i en majoritet av alla nervceller hos både SCA7-patienter och friska kontrollpersoner. I SCA7-patienternas nervceller klumpades dock det förändrade proteinet ihop till proteinaggregat på liknande sätt som vid andra neurodegenerativa sjukdomar, t.ex. Huntingtons sjukdom och Alzheimers sjukdom.
För att försöka förstå varför bara en del av de nervceller som uttrycker den förändrade formen av ataxin-7 slutar fungera, undersöktes vilka funktioner som proteinet kan påverka i cellen. Den förändrade formen av ataxin-7 visade sig påverka funktionen hos två andra proteiner som är mycket viktiga för nervceller, CBP och RORα1. I närvaro av förändrat ataxin-7 minskade bådas förmåga att aktivera uttrycket av vissa gener. Det normala ataxin-7 kunde också till viss del påverka uttrycket av gener, vilket antyder att ataxin-7 också kan vara viktigt för regleringen av gener i friska nervceller.
Avhandlingen har titeln Expression and functional analysis of the SCA7 disease protein ataxin-7. Svensk titel: Studier av uttrycket och funktionen av SCA7-sjukdomsproteinet ataxin-7.
Disputationen äger rum kl 09.00 i hörsal Betula, by 6M, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Patrik Brundin, Wallenberg Neuroscience Centre, Lund.
Kontaktinformation
Anna-Lena Ström är uppvuxen i Klingsta utanför Sundsvall och har utfört sin forskning vid Inst. för molekylärbiologi. Hon kan nås på tel. 070- 2335692, e-post: anna-lena.strom@molbiol.umu.se
En välkänd mekanism för canceruppkomst är att kromosomerna i en cell bryts av och sedan förenas på ett felaktigt sätt. Vid brottspunkterna uppstår genfragment som kan kombinera sig till så kallade fusionsgener, som ger upphov till fusionsproteiner. Leukemier – blodcancer – uppstår vanligen ur celler som innehåller sådana fusionsproteiner. Hur det går till vet man inte i detalj, men på något sätt får fusionsproteinerna dittills normala celler att omvandla sig till cancerceller.
Solida tumörer, som utgör majoriteten av all cancer, har däremot ansetts uppstå genom att vissa celler förlorat de bromsmekanismer i form av s k tumörsuppressorgener som hindrar tumörer från att uppstå.
– Så är det säkert när det gäller ärftlig cancer. Men ärftlig cancer svarar bara för 5-10 procent av alla cancerfall. Alla de andra har samma uppkomstmekanismer, hävdar vi nu. I icke-ärftliga cancerformer är det förekomsten av fusionsgener och inte avsaknaden av tumörsuppressorgener som är det grundläggande, säger professor Felix Mitelman.
Mitelman och hans medarbetare Bertil Johansson och Fredrik Mertens har samlat information om kromosomavvikelser vid cancer i många år. Nature Genetics ägnade 1997 ett helt nummer åt det stora material som lundagruppen sammanställt, något som bara skett vid ett annat tillfälle (då det mänskliga genomet publicerades). Materialet är nu tillgängligt som en stor och ständigt växande databas inom det s.k. Cancer Genome Anatomy Project vid amerikanska National Cancer Institute, kallad Mitelman Database of Chromosome Aberrations in Cancer.
I leukemiceller är det ganska lätt att hitta fusionsgener och fusionsproteiner. Detta är av tekniska skäl mycket svårare i solida tumörer.
– Och när man inte sett dem, så har man utgått från att de inte funnits. Men skälet är snarare bristen på bra undersökningsmetoder, menar Felix Mitelman.
Forskargruppen har funnit att antalet fusionsgener i solida tumörer står i samma proportion till antalet undersökta patientfall som vid leukemier. Det visar att samma mekanismer är inblandade: chansen att denna överensstämmelse skulle uppstå av en slump är mindre än 0,0001!
Det positiva med upptäckten är att den skulle kunna leda till effektivare behandling av de stora cancerformerna. Det finns i varje fall för en typ av leukemi nu en medicin som specifikt riktar sig mot det aktiva fusionsproteinet, och som är både effektiv och skonsam.
Det negativa är att det troligen finns väldigt många olika fusionsgener bakom de stora cancerformerna. Varje genförändring finns då bara hos ett fåtal patienter.
– En alltför liten patientgrupp blir ointressant för läkemedelsföretagen. Det är å andra sidan möjligt att flera fusionsproteiner kan ha gemensamma drag som gör dem möjliga att angripa med samma läkemedel, hoppas Felix Mitelman.
Att hans forskargrupp kullkastat en etablerad sanning innebär inte att annan pågående forskning om genetiska faktorers betydelse för canceruppkomst kullkastas, understryker han. Mycket av forskningen handlar ju om den långa vägen från en första cancercell till en utvecklad tumör, och här spelar sannolikt tumörsuppressorgenerna en stor roll. Det lundaforskarna gjort är att ge en ny och omvälvande bild av hur denna allra första cancercell uppstår.
Mer information Felix Mitelman, tel 046-17 33 60, e-post
Felix.Mitelman@klingen.lu.se.
I en nyutkommen doktorsavhandling i nationalekonomi studerar Saman Rashid invandrares ekonomiska situation i Sverige. Särskild vikt läggs vid betydelsen av invandrarnas olikheter, till exempel i termer av ursprungsland.
De viktigaste resultaten kan sammanfattas i tre punkter;
Nyanlända flyktingfamiljer kan tjäna, i termer av högre årlig inkomst, på att kort efter ankomsten flytta till en annan region i landet. Detta gäller dock inte andra invandrargrupper. En förklaring kan vara att flyktingar saknar relevant information om Sverige vid ankomsten som kan resultera i att de, med tanke på arbetsmarknaden, väljer ”fel” boenderegion initialt. Flytt blir ett sätt att justera det ”misstaget”. En annan förklaring kan handla om att myndigheterna i Sverige bestämmer var i landet flyktingar ska bosätta sig. Det är sannolikt att en sådan styrning inte är det bästa för den enskilda flyktingen varför denne flyttar till en plats som arbetsmarknadsmässigt passar bättre. En möjlig samhällsnytta av dessa resultat är att låta bli att begränsa flyktingarnas valmöjlighet när det gäller boenderegion.
Invandrare i Sverige är en heterogen grupp. Deras arbetsinkomster utvecklas olika med vistelsetiden beroende på vilket land de kommer ifrån. Men de flesta invandrar grupper har arbetsinkomster som ligger under de arbetsinkomster som infödda svenskar har. Inte ens 20 år av vistelsetid i landet verkar ändra på situationen. Särskild dystert är situationen för invandrare från typiska flyktingländer, t. ex. Iran, Irak och Etiopien, eftersom deras arbetsinkomster är mycket lägre än vad en jämförbar infödd svensk kan tjäna. Dessa resultat bekräftar dessvärre tidigare forskningsresultat. Och om vi betraktar dessa resultat som ett slags betyg på i vilken mån svensk integrationspolitik har lyckats, så kan vi inte säga att den ha varit särskild framgångsrik.
Invandrarkvinnans roll som familjeförsörjare under den tid hennes make letar efter arbete som passar hans kompetens är av intresse att studera eftersom förståelsen av en sådan rollfördelning inom familjen kan ge underlag för politiska beslut; t ex. till vem i familjen stöd i första hand ska ges. Om kvinnan i invandrarfamiljer visar sig ha den roll som beskrivs ovan, så kan det vara av betydelse att stödja kvinnan i familjen, eftersom hon i sin tur hjälper sin make att ”lyckas”. Denna roll verkar nämligen invandrarkvinnor i USA och Kanada ha. Men resultaten visar att motsvarande inte gäller för invandrarkvinnor i Sverige. En möjlig förklaring är det svenska transfereringssystemet i form av bidrag och studiemedel ersätter på något sätt andra privata ”familjelösningar”, såsom den som beskrivs ovan.
Fredagen den 16 april försvarar Saman Rashid, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Immigrants’ Income and Family Migration. Svensk titel: Invandrarnas inkomst och familjemigration.
Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Björn Gustafsson, institutionen för socialtarbete, Göteborgs universitet.
E-publicering av avhandling: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=221
Kontaktinformation
Saman Rashid nås på:
Mitthögskolan
Tel: 063-16 57 79
Tel: 070-20 36 031
E-post: saman.rashid@mh.se
Informations och kommunikationsteknologi (IKT) – är det verkligen teknik för alla?
För att svara på den frågan har doktoranden Åsa Gardelli vid Luleå tekniska universitet undersökt hur funktionshindrade kan påverka sin vardag med teknologin.
Vilka möjligheter och hinder finns med användandet?
Åsa Gardellis studier visar att informations- och kommunikationsteknologin har förbättrat livskvaliteten för dem som deltagit i undersökningen. Det har påverkat deltagarnas delaktighet i samhället och i samhällsgemenskapen på ett positivt sätt. För de flesta blev IKT en del av vardagen och de blev vana användare. För dem blev tekniken ett väldigt viktigt verktyg till nytta för många nödvändiga göromål.
Det fanns emellertid funktionshindrade som efter en tid inte blev lika frekventa användare av IKT. Trots att de upplevde nytta av att använda tekniken visade det sig att det fanns yttre omständigheter som förhindrade deras användning. Det kunde handla om ekonomiska problem, problem med myndigheter och vardagliga bestyr relaterade till situationen som funktionshindrad. De hade inte haft möjlighet att lägga så mycket tid som behövts för att kunna använda teknologin även om den i sig hade sparat tid.
Åsa Gardellis slutsats är att människor med funktionshinder ofta har ett större behov än andra grupper av informations- och kommunikationsteknologi, både i sina vardagsliv och som samhällsmedborgare. Hon har också sett att det finns hinder som försvårar eller förhindrar användning av IKT. Hindren är större för personer med funktionshinder men de är inte knutna till själva funktionshindret utan till andra kringfaktorer.
Vilken typ av funktionshinder en person har eller svårighetsgraden på handikappet verkar inte ha varit avgörande för omfattningen av ITK-användandet.
Åsa Gardelli är tidigare utbildad specialpedagog och har en fil kand med inriktning mot pedagogik och ekonomisk historia.
Hon har också i huvudsak arbetat med människor med funktionshinder i drygt 20 år.
Den 2 april disputerade Åsa Gardelli med avhandlingen Det handlar om ett värdigt liv – Människor med funktionshinder införlivar IKT i sina vardagsliv.
Upplysningar: Åsa Gardelli, tel. 0920-49 23 70, 070-661 45 24, asa.gardelli@ltu.se eller universitetets pressansvariga, Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Vibrationer i terränggående fordon – t.ex. skogsmaskiner, pistmaskiner och snöskotrar – går i alla rörelseriktningar och innehåller stötar och slag som kan vara skadliga för nacken hos föraren. Vibrationerna beror delvis på det ojämna underlag vilket fordonet framförs på. Fordonens hastighet är också avgörande för nivån på vibrationerna. En enkät som omfattade cirka 900 yrkesförare av olika terränggående fordon i Norrland visade att yrkesförare av olika terränggående fordon har ökad risk för besvär i nacken, skuldrorna och bröstryggraden. Yrken där terränggående fordon förekommer är exempelvis anläggningsarbetare vid skidbackar, kommunanställda, militärer, brandpersonal, tulltjänstemän, poliser och personal inom kraftindustrin. Samer använder flera olika terränggående fordon i sitt arbete. Uppskattningsvis används terränggående fordon i arbetet av uppemot 20,000 personer i Sverige.
Besvär i rörelseorganen hos förarna beror delvis på negativ påverkan på det perifera nervsystemet, vilket visades vid en noggrann medicinsk undersökning. Vibrationerna kan innebära upprepade tryckningar och dragningar i perifera nerver i armarna vilket på sikt bidrar till besvären. Mätningar av helkroppsvibrationer i terränggående fordon visar att nivåerna är så höga att de överstiger föreslagna gränsvärden. Nivån av helkroppsvibrationer i fordonen kan variera anmärkningsvärt mycket, beroende på maskintyp, arbetsuppgift, förare och terrängförhållanden. Ett komplicerat samspel mellan alla dessa faktorer avgör graden av vibrationer. Nivåerna skulle kunna minskas genom att välja rätt maskin, informera förarna om deras egna möjligheter att minska vibrationsnivåerna samt att välja en mer framkomlig terräng eller ev. bygga bättre vägar. Också enkla justeringar av förarnas sittställning och arbetssätt skulle kunna vara värdefulla för att motverka besvären.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkesmedicin, och har titeln Musculoskeletal disorders and whole-body vibration exposure among professional drivers of all- terrain vehicles. Svensk titel: Besvär i rörelseorganen och exponering för helkroppsvibrationer hos yrkesförare av terränggående fordon.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå.
Fakultetsopponent är professor Karin Harms-Ringdahl, Karolinska Institutet, Stockholm.
Kontaktinformation
Börje Rehn är sjukgymnast och nås på tfn 070-354 30 45, e-post borje.rehn@physiother.umu.se
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-216
Undersökningen har gjorts av ett team av svenska, danska och schweiziska astronomer under ledning av dr Birgitta Nordström som är knuten till Niels Bohr-Institutet i Köpenhamn och som för närvande också är gästprofessor vid Institutionen för astronomi vid Lunds universitet. Intresset i astronomiska kretsar är stort; redan före publiceringen har många hört av sig, eftersom materialet kan användas som underlag för många olika slags vetenskapliga undersökningar av Vintergatans och andra galaxers födelse och utveckling..
– För första gången kan vi studera Vintergatans historia i fyra dimensioner med ett stort och representativt material av de mest typiska stjärnorna i galaxen, nämligen de som är av samma typ som vår egen sol, säger professor Nordström. Astronomerna har hittills vanligen tvingats arbeta med relativt små stickprov, och det har också funnits en tendens att inrikta sig på mer udda och extrema stjärntyper.
– De sol-liknande stjärnorna – s k F- och G-stjärnor – är stabila och blir mycket gamla. Somliga är mer än tio miljarder år gamla – dubbelt så gamla som vår egen sol och nästan lika gamla som universum. Man har vetat en del om var stjärnorna i vårt grannskap befinner sig, men i den nu aktuella studien har man också systematiskt mätt deras hastigheter så att man kan beräkna deras banor i Vintergatan. Vidare har man noga beräknat såväl stjärnornas åldrar som förekomsten av tyngre grundämnen i dem.
– Solen rör sig runt Vintergatans centrum. Ett varv tar ca 225 miljoner år. Den har länge legat i samma bana. Däremot har vi funnit att många äldre stjärnor är långväga besökare som kommit in i vår region. De äldsta stjärnorna har de högsta hastigheterna, konstaterar Birgitta Nordström och tillägger:
– Anledningen är att de äldre stjärnorna har varit utsatta för många störningar. De kan på sin väg ha mött molekylära moln, supernovor, svarta hål, kolliderande galaxer och mycket annat. Vi har tidigare föreställt oss att utvecklingen i vår region av Vintergatan för det mesta varit ganska lugn.. Men nu ser vi att den förmodligen varit turbulent hela tiden. Med det här materialet kommer vi att bättre kunna förstå hur vår galax uppstått och utvecklats. Och en sak är klar – Vintergatans förhistoria är mer dramatisk än vi tidigare trodde.
– Gästprofessuren i Lund, som möjliggjordes av Vetenskapsrådet, har varit avgörande för detta arbete. Det är också ett exempel på gott samarbete över Öresund. En lundensisk postdoc i Köpenhamn och en dansk doktorand i Lund har gjort stora insatser när arbetet fullbordades, slutar professor Nordström.
.
Kontaktinformation
Artikeln i Astronomy & Astrophysics heter The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities and kinematic properties of ~14 000 F and G dwarfs ( vol 418, nr 3, 2004) Författare förutom Birgittta Nordström är J Andersen, J Holmberg och E H Olsen från Köpenhamn, B R Jørgensen från Lund samt M Mayor, F Pont,, S Udry och N Mowlai från Schweiz.
Birgitta Nordström nås för ytterligare information på tel +46 46 222 15 72 eller +45 35 32 54 20 eller +45 28 75 54 20 (mobil), e-post birgitta@astro.lu.se
– Om EU istället godkänner en extra tillsats av aminosyran metionin med ca 0,2 procent per kilo foder skulle hönan få i sig tillräckligt med metionin, säger Klas Elwinger, statsagronom vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård. Då skulle en foderblandning kunna baseras på KRAV-odlade spannmål och ärter.
EUs regler föreslås ändras så att 100 procent av foderråvarorna ska vara KRAV-godkända. Idag tillåts en inblandning av 15 procent icke KRAV-godkända råvaror i fodret vilket gör det möjligt att tillverka näringsmässigt välbalanserat foder till rimliga priser. Vid krav på 100 procent godkända råvaror sätts dessa möjligheter ur spel vilket äventyrar såväl djurhälsa som produktion av ekologiska ägg vilket studien klart visar.
I studien jämförs en kommersiell värphöna med en ”ekologisk höna”. Den ”ekologiska hönan” har i ca 25 generationer vants vid ett foder med lågt protein- och metioninnehåll och antas därför vara lämplig att använda i ekologisk äggproduktion. Studien visar också på viktiga skillnader mellan olika djur och hur de klarar sig i den ekologiska miljön. Den ”ekologiska” hönan tillbringade mer tid inomhus än den ”vanliga” hönan. Den ekologiska hönan klarade visserligen ett proteinfattigt foder bättre än en vanlig höna men fick ändå bättre fjäderdräkt av det proteinrika standardfodret.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Klas Elwinger 018-67 45 30 klas.elwinger@huv.slu.se
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38, emilie.von.essen@formas.se
Effekten kan delvis förklaras av askans höga kalciuminnehåll. I sin avhandling, som läggs fram vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet föreslår Ann Helén Österås att spridning av aska kan användas för att minska risken för att kadmium förändrar skogens artsammansättning.
Kadmium har ökat i svenska skogsmarker. Försurningen i skogsmarken leder till att kadmium blir mer lättillgängligt för växter, som därmed tar upp mer kadmium. Tillförsel av näringsrik aska i skogen skulle bromsa försurningen och tillföra näring till skogsmarken. Ann Helén Österås har undersökt hur aska från skogsindustrin påverkar metallhalten i stammen hos skogsträd. Vidare har hon studerat olika trädarters kadmiumkänslighet och funnit att gran är känsligare än tall och björk.
Metaller konkurrerar om platser att binda till i växtvävnaderna. Om tillgängligheten av en metall ökar kan detta därför minska halten av andra liknande metaller i växter. Ann Helén Österås visar att när kalciumhalten ökar så minskar halten av kadmium, zink och mangan i granstammar. Orsaken till att askan minskar kadmiumupptaget i träden föreslås därför vara att askans höga kalciumhalt hindrar trädet från att ta upp kadmium.
Doktorsavhandlingens titel: Interactions between calcium and heavy metals in Norway spruce – Accumulation and binding of metals in wood and bark.
Disputationen äger rum fredag den 16 april kl.10.00 på Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5. Opponent är professor Douglas L. Godbold, School of Agricultural & Forest Sciences, University of Wales, Bangor, United Kingdom.
Ann Helén Österås kan nås på telefon 08-520 187 33, e-post osteras@botan.su.se
Nationen och ”hans” hustru? Nation är ju femininum, i varje fall på hebreiska! Teatervetaren Yael Feiler vid Stockholms universitet avslöjar dock den israeliska nationens maskulina karaktär som djupt rotad. I äldre judiska såsom nya israeliska texter beskrivs nationen som en Han. Hon får agera det åtråvärda objektet: Landet som Han ska erövra, befrukta, kriga om och dö för. Dessa djuptrotade föreställningar placerar israeliska kvinnor i ett nationellt ingenmansland. Hur detta påverkar deras identiteter är en bärande fråga för Yael Feiler som betraktar teater som ett diskursivt medium där kvinnans position kan utforskas och illumineras.
Miriam Kainy, vars dramatexter från 1970-, 80- och 90-talen står i centrum för avhandlingen, är Israels första etablerade kvinnliga dramatiker. De kvinnokaraktärerna som presenteras förkroppsligar, var och en på sitt sätt och i sin egen tidstypiska kontext, den grundläggande motsättningen mellan den nationella och den feministiska strävan. Var och en av dem hittar dock alternativa sätt att som subjekt överleva nationens motstridiga krav.
Doktorsavhandlingens titel: Nationen och hans hustru. Feminism och nationalism i Israel med fokus på Miriam Kainys dramatik (Theatron-serien). Avhandlingen finns även på http://publications.uu.se/su/fulltext/nbn_se_su_diva-94.pdf
Disputationen äger rum lördag den 24 april kl. 13.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Freddie Rokem, Tel Aviv universitet.
Yael Feiler kan nås på telefon: 08-674 74 84, 070-290 10 05 eller e-post Yael.Feiler@teater.su.se
