Avhandlingen handlar om förståelse och ledning av vad som föregår innovation nämligen organisatorisk kreativitet. Forskning inom dagens läkemedelsindustri, liksom många andra forskningsintensiva industrier, tvingas till att fokusera alltmer på kortsiktig rationalisering och effektivisering i alltför rigida projektorganisationer. Enligt många bedömare har detta medfört att industrin inte har kunnat producera tillräckligt radikala innovationer. Detta trots ökade forskningsbudgetar, fusioner och kostsamma satsningar på avancerad teknologi. Organisatorisk kreativitet, en högt värderad kärnkompetens inom industrin, utmanar emellertid det konventionella, etablerade, rationella sättet att agera, alltså det som ledningsfunktioner anser vara mest effektivt.

Avhandlingens syfte är att öka förståelsen för organisatorisk kreativitet inom läkemedelsutveckling. Den tillämpade metodiken intar ett flerdimensionellt förhållningssätt till att undersöka kreativitet i organisationer. Forskningen har genererat kunskap om vad organisatorisk kreativitet är och hur ledning och ledarskap kan spela en viktig roll i läkemedelsforskning för att understödja och leda organisatorisk kreativitet.

– För att stimulera organisatorisk kreativitet krävs en ny ledningsfilosofi där man uppmuntrar vetenskaplig intuition, informella nätverk, informationsdelning och politiskt entreprenörskap.

Ett viktigt argument i min avhandling, i en tid då styrning dominerar och när de stora läkemedelsföretagen har blivit mästare i effektivitet, är att förståelse och ledning av organisatorisk kreativitet kommer att bli en avgörande konkurrensfördel för industrin, säger Mats Sundgren.

Detta kräver ett nytänkande inom ledarskap, projektledning och organisation för att understödja den process som föregår innovation. Intresset för innovation har skapat en ymnig och lukrativ förlagsindustri som erbjuder generella, handfasta råd och föreskrifter om ledarskap för kreativitet. Få av dessa är grundade i en forskning som tar hänsyn till det organisatoriska sammanhang som skapar ram och förutsättning för kreativitet. Som sådan, är denna avhandling ett bidrag till organisatorisk kreativitetslitteratur och en viktig länk till innovationsforskning.

Mats Sundgrens forskning om organisatorisk kreativitet är i huvudsak förlagd till olika forskningsorganisationer inom AstraZeneca men innefattar även andra läkemedelsföretag. Forskningen är en del av Fenix forskningsprogram inom Chalmers och Stockholms Handelshögskola i samarbete med svenskt näringsliv som syftar till att öka kunskapen om förändringsstrategier, ledning och organisering av FoU-projekt samt ledarskap i utvecklingsmiljöer.

Avhandlingen ”New Thinking, Management Control & Instrumental Rationality: Managing organizational creativity in pharmaceutical R&D” försvarades vid offentlig disputation på Chalmers den 16 april.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Mats Sundgren, Institutionen för projektledning, Fenix Research Program, Chalmers tekniska högskola, tel. 070-626 30 87.
e-post: Mats.sundgren@fenix.chalmers.se

Mycket i vårt vardagliga liv kretsar kring hur vi uppfattar vår kropp och hur vi bäst vårdar den. Tidigare forskning visar att människans kropp framförallt har belysts ur ett medicinskt sjukdomsorienterat perspektiv och att det saknas kända vårdvetenskapliga studier som beskriver hur människan upplever kroppen. Detta har Lillemor Lindwall tagit fasta på i sin doktorsavhandling ”Kroppen som bärare av hälsa och lidande”.

Syftet med hennes forskning har varit att studera fenomenet kroppen i relation till hälsa, lidande och vård inom anestesi- och operationssjukvården. I sin avhandling visar hon bland annat på värdet av perioperativa samtal, det vill säga samtal mellan en patient och en anestesi- och operationssjuksköterska före, under och efter patientens operation.

– Perioperativa samtal kan lindra lidande och skapa välbefinnande, eftersom patienten erbjuds möjlighet att delta i planeringen och genomförandet av operationen och av den uppföljande vården. Att få samtala med den sjuksköterska som var med vid det kirurgiska ingreppet kan vara till hjälp för patienten att förstå vad som händer med kroppen, berättar Lillemor Lindwall.

Hon är själv specialistutbildad inom anestesisjukvård och har under många år arbetat som lärare inom sjuksköterskeutbildningen vid Karlstads universitet. Sedan 1997 har hon även varit doktorand vid institutionen för vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa. I sin avhandling beskriver Lillemor Lindwall studenters och patienters upplevelser av kroppen i olika sammanhang i livet. Resultatet visar att människans kropp kan förstås som en boning för hälsa och sjukdom, men också för välbefinnande och lidande i strävan efter värdighet. Det pågår en ständig rörelse i människans kropp mellan hälsa och lidande.

Utgångspunkt inom vårdvetenskapen är att människan är en enhet av kropp, själ och ande. I vårdandet måste detta ta sig uttryck i respekt, omtanke och bevarande av människans integritet och värdighet. Genom att fokusera på det kroppsliga perspektivet hoppas Lillemor Lindwall att hennes forskning ska bidra till en fördjupad förståelse av enheten människan.

Lördagen den 3 april 2004 försvarade hon sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi i Vasa. Karlstads universitet har sedan flera år ett nära samarbete med Åbo Akademi. Institutionen för vårdvetenskap har blivit en viktig knutpunkt för nordiska doktorander och forskare inom ämnet vårdvetenskap.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lillemor Lindwall, tfn 054-700 24 30 eller 070-591 17 90, e-post Lillemor.Lindwall@kau.se

Syftet med Magnus Forssblads avhandling var att utvärdera lokalbedövning som bedövningsmetod vid knäledsartroskopi, både från ett kliniskt och ett ekonomiskt perspektiv. Man har också velat belysa samhällets kostnader för knäoperationer hos olika idrottsutövare.

En jämförande studie med patienter som artroskoperats under narkos, med ryggbedövning eller med lokalbedövning visade att knäledsartroskopi kunde utföras på ett säkert sätt under lokalbedövning. 90 procent av patienterna var nöjda med lokalbedövning. I 5 procent av artroskopierna i lokalbedövning upplevde kirurgen tekniska svårigheter och en av slutsatserna var att man ska undvika knäledsartroskopi i lokalbedövning om patienten har ett inflammerat knä.

I en tillbakablickande studie av 6500 artroskopier jämfördes andelen patienter som artroskoperats i lokalbedövning och som behövt göra ett nytt ingrepp inom 6 månader jämfört med de patienter som artroskoperats under narkos. Ingen skillnad kunde då påvisas.

Kostnadsbesparingen för en knäledsartroskopi i lokalbedövning uppskattades till drygt 1000 kronor jämfört med narkos och ryggbedövning. Då det i Sverige utförs cirka 30000 knäledsartroskopier årligen skulle det kunna innebära 30 miljoner kronor i besparingar. Den totala tiden patienten vistades på sjukhuset var signifikant lägre för patienter med lokalbedövning.

För att belysa och jämföra samhällets kostnader för opererade knäskador inom olika idrotter jämfördes data från Folksams licensregister med data från landstingets och S:t Görans sjukhus operationsregister. Medelkostnaden per licensierad spelare i fotboll, handboll, ishockey och innebandy var 1997 108 kronor. Antalet undersökta spelare var ca 40000.

Avhandlingens titel:
A concept for treatment of sports related knee injuries

Författare:
Magnus Forssblad, Institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet,
tel 08 587 022 38, mobil 0704 842 616 eller mail magnus.forssblad@stgoran.se

Disputation:
Fredag 28 mars 2004, kl. 9.00, Hörsalen, St Görans sjukhus, Stockholm.

En aktuell avhandling från Karolinska Institutet visar att ett förändrat beteende mognar fram successivt och att flera olika informationsstrategier behövs.

En stor studie av 4000 vuxna och 6000 ungdomar visar att solkräm är det vanligaste sättet att minska en skadlig solexponering. Resultaten tyder dock på att solkräm i vissa fall används för att kunna förlänga tiden man är i solen, och det ger då inget ökat skydd mot hudcancer. En övervägande majoritet visste att största risken för att bli bränd av solen är mitt på dagen. Trots det var det få som överhuvudtaget övervägde att undvika solen under de värsta timmarna eller att sluta att sola sig. Hälften av de tillfrågade hade varit på solsemester under det senaste åter och 61 procent av dessa hade då blivit brända av solen.

Enligt den s.k. transteoretiska modellen kan förändringen av ett beteende delas upp i ett antal steg: från att inte ha en avsikt att förändra beteende (föreövervägandesteget) via funderingar om att förändra beteendet (övervägandesteget), förberedelse för förändring (förberedelsesteget), förändring av beteendet (handlingssteget) och slutligen till att beteendet blir en vana (vidmakthållandesteget).

Syftet med modellen är att man utifrån den skall kunna utforma olika interventioner beroende på i vilket steg man befinner sig. En individ som befinner sig på föreövervägandesteget behöver fakta om varför han ska förändra sitt beteende för att få honom till att börja överväga beteendeförändring. En annan individ som befinner sig i förberedelsesteget behöver kanske mer information om hur man bör gå till väga för att genomföra förändringen.

Avhandlingens titel:
Skin cancer prevention: Readiness to change sun-related behaviours

Författare:
Sveinbjörn Kristjansson, Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, tel 08-517 750 81 eller mail sveinbjorn.kristjansson@smd.sll.se

Disputation:
Fredag 23 april 2004, kl. 10.00, Radiumhemmets föreläsningssal, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

I avhandlingen konstateras att östrogen i kombination med gulkroppshormon är en effektiv behandling mot klimakteriesymtom som värmevallning och nattliga svettningar. Hormonbehandlingen kan emellertid ge oönskade bieffekter, t.ex. blödningar, negativ påverkan på välbefinnandet, bröstspänningar, svullnad och humörförändringar. Biverkningarna kan dyka upp redan under första behandlingsveckan, innan några positiva effekter märks. Detta medför att många kvinnor avslutar sin hormonbehandling redan efter någon månad.

I en klinisk studie av 250 kvinnor under ett år jämförs preparat som kombineras med ett gulkroppshormon av mer androgen (manlig) typ med en mer östrogendominerad behandling. Tre gånger fler kvinnor slutade inom tre månader bland dem som använde det androgenhaltiga medlet medan de östrogendominerade gav mindre blödningstrassel och gjorde fler kvinnor blödningsfria. Klimakteriesymtomen avtog under båda typerna av behandling liksom negativ humörpåverkan och bröstspänningar. Efter ett år visade preparaten ingen skillnad beträffande effekten på humöret. Positivt för båda var också en sänkning av lipoproteinvärdena, en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Kvinnorna var i åldern 50-60 år och majoriteten behandlades redan med olika östrogenpreparat i kombination med gestagen. En minoritet, 80 kvinnor, hade tidigare inte använt hormoner för klimakteriebesvär.

Avhandlingen visar att optimal effekt, ökat välbefinnande och bättre livskvalitet kräver god följsamhet vid valet av hormonbehandling. Kvinnor har rätt att utifrån sina individuella behov få saklig och vetenskapligt vederhäftig information för att själva kunna fatta beslut om lämplig behandling. En möjlighet till uppföljning i ett tidigt skede av behandlingen stärker följsamheten hos hormonbehandlingen.

För framtiden behövs klinisk forskning för att identifiera vilka kvinnor som är riskpatienter och för att utveckla nya effektiva behandlingar utan negativa biverkningar inom det här komplexa området.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för obstetrik och gynekologi och har titeln ”Hormone Replacement Therapy: Benefits and adverse effects”. Svensk titel: ”Hormonbehandling: fördelar och negativa effekter”.
Disputationen äger rum kl 09.15 i Betula, föreläsningssal, byggnad 6M, bottenvåningen, Norrlands universitets sjukhus.
Fakultetsopponent är professor Mats Hammar avdelning för molekulär och klinisk medicin, Hälsouniversitetet, Linköpings sjukhus, Linköping.

Kontaktinformation
Inga-Stina Ödmark kan näs på tel. 0702 722 651, e-post mailto:inga-stina.odmark@swipnet.se
Porträttbild finns på http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/