Urban Lundgren, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har forskat i hur tillverkare kan utrusta sina produkter så att de inte stör eller själva störs av andra.
Moderna elektriska apparater som används i dag innehåller ibland komponenter som både kan skapa elektriska störningar eller påverkas av sådana.
Ett konkret exempel kan vara PC:n som helt plötsligt startar om eftersom ett lysrör i samma rum tänds eller släcks.
För att förhindra sådana problem finns ett europeiskt krav på elektromagnetisk kompabilitet, kallad EMC. Nya produkter måste leva upp till kravet för att få säljas på den europeiska marknaden.
Tillverkarna av elektriska och elektroniska apparater måste hela tiden ha problematiken i åtanke. Nödvändiga åtgärder kan vara att använda filter för anslutna kablar eller att kapsa in apparaten så att den skärmas från elektromagnetiska störningar.
För att elektronikkonstruktörerna ska veta vad som krävs för att leva upp till EMC behövs bland annat mätmetoder.
Och det är här doktoranden Urban Lundgren vid Luleå tekniska universitet kommer in i bilden. I sin doktorsavhandling Characterizations of components and materials for EMC barriers beskriver Urban Lundgren en mängd mätmetoder som passar för detta ändamål. Han presenterar också modeller för datorsimuleringar av nya produkter, något som är viktigt för tillverkaren eftersom det ofta blir dyrt att bygga om en redan färdig apparat. Det kan ibland bli så kostsamt att produkten inte säljs i Europa.
Urban Lundgren, som är född i Skellefteå 1972, disputerar den2 april. Han påbörjade sin civilingenjörsutbildning i datateknik i Luleå 1992 och direkt fter examen 1997 påbörjade han sina forskarstudier.
Upplysningar: Urband Lundgren, tel. 0920-49 29 26, urban.lundgren@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, sofia.eriksson@ltu.se
Det är inte bara filosofer som Nalle Puh som försöker förstå hur det går till när naturen exploderar av färgprakt under hösten. Sådana djupa frågor funderar även forskare på. Träden har en inre kalender som styrs av nattlängden, och när natten blivit tillräckligt lång startar en process som leder till att bladen blir gula och röda och så småningom faller av trädet. Det är dock inte bara nattlängden som avgör hur höstfärgerna blir, höstlöven får starkare färger om temperaturen är låg under tiden processen sker. Detta förlopp styrs, som så gott som alla andra processer i en levande varelse, av gener och då är det naturligtvis viktigt att veta hur dessa gener regleras, d v s när de olika generna slås på eller av under hösten. Forskare vid Umeå Plant Science Centre och Kungliga Tekniska högskolan har tagit fram den ”genetiska tidtabellen” hos en asp om hösten.
För att kunna studera denna tidtabell har man utvecklat ett mycket speciellt hjälpmedel, en s k DNA-mikromatris (microarray). Denna mikromatris är en liten glasskiva med 13 500 små ”prickar” på där varje prick består av en gen från aspen. Med hjälp av denna kan man följa hur alla dessa tusentals gener slås på och av under hösten i bladen på en asp som växer på universitetsområdet i Umeå. Man kunde på detta sätt se hur bladet slog på en uppsättning gener som alla bidrog till att bladets beståndsdelar, t ex proteiner, pigment och membraner, bröts ned så att näringsämnena kunde tillvaratas för återanvändning nästa vår. Samtidigt stängdes en annan uppsättning gener av, t ex de som bidrar till att bladet kan fotosyntetisera. Dessa processer startade långt innan man kunde se att bladet började gulna. DNA-mikromatrisen kan naturligtvis användas till att studera andra processer, och forskare i Umeå och Stockholm försöker också begripa många olika aspekter av ”trädens inre liv”. De svenska forskarna har här en helt unik resurs, det finns inga andra forskare i världen som har tillgång till en så komplett mikromatris för träd.
Uppsatsen som heter ”A transcriptional timetable of autumn senescence” kommer att tryckas i nästa nummer av tidskriften Genome Biology men finns redan nu att ladda ner på http://genomebiology.com/2004/5/4/R24. Artikeln kommenteras också i dagens (25/3) nummer av Nature (www.nature.com).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Stefan Jansson, Umeå Plant Science Centre
Telefon: 090-786 53 54 eller 070-677 23 31
E-post:: stefan.jansson@plantphys.umu.se eller
Peter Nilsson, KTH
Tel: 08 – 5537 8331 eller 073 9362750
E-post: nipe@biotech.kth.se
De huvudsakliga resultaten visar att: (a) mammor till barn med utvecklingsstörning löper markant ökad risk att drabbas av depression både jämfört med sina män och med kontrollföräldrar, (b) föräldrar till barn med utvecklingsstörning upplever många olika typer av påfrestningar i livet varav tidsbrist och begränsat socialt liv verkar vara de två värsta, (c) de flesta föräldrar till barn med funktionshinder beskriver även positiva aspekter av att ha ett barn med funktionshinder så som att man fått en ny syn på vad som är viktigt i livet och i vissa fall att man kommit varandra närmare i familjen, (d) det formella stödsystemet upplevs som svårnavigerat och ofta orättvist, (e) föräldrar till barn med autism och utvecklingsstörning av annan anledning än Down syndrom beskrev en mer besvärlig livssituation än föräldrar till barn med Down syndrom, (f) hur föräldrarna mår beror dels på närvaron av riskfaktorer (t. ex. beteendeproblem hos barnet, tidspressad vardag, upplevda begränsningar i arbetsliv och socialt liv och att vara ensamstående) men också på närvaron av skyddsfaktorer (t. ex. vissa personlighetsegenskaper, aktiva copingstrategier, socialt stöd ifrån nära och kära och ifrån samhället)
Studien bygger på enkätsvar ifrån 226 familjer med barn med utvecklingsstörning (215 mammor och 167 pappor) och 234 kontrollfamiljer (208 mammor och 185 pappor). Barnen var mellan 0-16 år (medelålder 8 år) och kom ifrån sydvästra Sverige. Barnen med utvecklingsstörning delades in i tre grupper, 51 barn hade Down syndrom, 68 barn hade utvecklingsstörning och autism och 107 barn hade utvecklingsstörning av annan anledning än Down syndrom och hade inte autism. Många barn i den sista gruppen hade också fysiska funktionshinder.
Avhandlingens titel: Parents of Children with Intellectual Disabilities
Avhandlingsförfattare:Malin B Olsson , tel. 031-773 4293(arb.), 0705-443083 (mobil)
e-post: Malin.Olsson@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Chris Hatton, Lancaster
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 april 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Analyser av intervjuer med kommunpolitiker och tjänstemän i en kommun resulterade i identi-fikation av ett antal värdebaser. Några av dessa omfattar synen på orsaker till att elever är i behov av särskilt stöd. I dessa kan iakttagas att elevers behov anses konstrueras på grund av individuella, institutionella eller strukturella begränsningar samt på grund av föreställningar relaterade till begreppen normalitet och avvikelse.
Värdebaser identifierades även gällande synen på hur skolans specialpedagogiska verksamhet organiseras och bör genomföras. Verksamhetens utformning ansågs antingen utgå från skolan som institution och dess verksamhet eller från elevers olika förutsättningar. De intervjuades beskrivningar pekade mot att den specialpedagogiska verksamheten främst sågs som en konsekvens av skolans kultur och i mindre grad utgick från elevers individuella olikheter och behov.
I avhandlingen studeras även vilka föreställningar de intervjuade beslutsfattarna har om hur den kommunala styrningen går till för att deras intentioner skall få genomslag i praktiken. De beslutsprocesser som beskrivs framställs som relativt svaga som styrinstrument. I beskrivningarna framträder vidare att ett stort frirum lämnas till skolans aktörer, att kostnadsramar fokuseras, att formella och informella samtal är styrande faktorer samt att enighet eftersträvas vid beslutsfattandet.
De intervjuade uttrycker att enighet oftast råder när beslut om specialpedagogiska frågor behand-las. En intressant iakttagelse är dock den variation som framträder när de intervjuade beskriver sina antaganden, föreställningar och värderingar. Den kommunala formuleringsarena som studerats utgör inte en homogen enhet vad gäller föreställningar om vad som är eller skall vara grund för definitioner av elever i behov av särskilt stöd eller för specialpedagogisk verksamhetsutformning. En annan iakttagelse är att denna variation inte följer något tydligt mönster. Den uppträder såväl i mötet mellan den politiska aktörsgruppen och tjänstemannagruppen, som inom dessa båda grupper.
Det som framkommit i studien tyder sammantaget på att de iakttagna villkoren snarare bevarar det befintliga än bidrar till verksamhetsutveckling och förändring.
Författare: Pija Ekström Titel: Makten att definiera – En studie av hur beslutsfattare formulerar villkor för specialpedagogisk verksamhet Handledare: Mikael Alexandersson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet
Disputation: Fredagen den 16 april, kl 09.15 i sal D3 50, Pedagogen, Frölundagatan 118, Mölndal Opponent: Professor emeritus Karl-Georg Ahlström, Uppsala Kontakt: pija.ekstrom@ped.gu.se 031-773 20 73, fax: 031-773 23 15
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
MIM Funder’s Forum
Tid: 31 mars 2004, 8.10-17.30
Plats: Nobel Forum, Karolinska Institutet, Solna
MIM, Multilateral Initiative on Malaria, är en internationell allians av organisationer med huvudsakligt mål att stärka kapaciteten av malariaforskning i endemiska länder – primärt med fokus på Afrika. MIMs sekretariat roterar mellan länder och är sedan början av 2003 placerat i Stockholm med Stockholms Universitet och Karolinska Institutet som värdar. MIMs modell med att stärka forskare verksamma i endemiska områden har visat sig väl lämpat för att få genomslagskraft lokalt av nya forskningsrön.
Den 31 mars genomförs ett möte på Karolinska Institutet i Stockholm. Syftet med mötet är att hitta samarbets- och finansieringsformer för att stärka malariaforskning med fokus på afrikanska malariaforskare. Representanter för flera viktiga aktörer inom malariaforskningsområdet närvarar, såsom:
WHO
Världsbanken
UD
SIDA
Medicines for Malaria Venture
Malaria Vaccine Initiative
Gates Foundation
Välkommen!
att delta i detta angelägna möte i en tid då malaria är en farsot som skördar mer än 1 miljon dödsfall per år. De som är värst drabbade är afrikanska barn yngre än 5 år.
Kontaktinformation
Länk till program och information om MIM.
Projektet ”Design för välbefinnande” startade vid Institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik under sensommaren 2003, och knöt snabbt till sig representanter från Institutionerna för hälsovetenskap, arbetsvetenskap, ubildningsvetenskap och samhällsbyggnad. Förutom denna tvärvetenskapliga ansats inom universitetet knöts kontakter med bland annat Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) och Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO).
Att designa för ökat välbefinnande innebär bland annat att göra det möjligt för personer med funktionshinder att i högre grad delta i såväl arbetsliv som i idrotts-, kultur-, fritids- och nöjesaktiviteter – aspekter på det dagliga livet och på livskvalitet som alltför ofta är utom räckhåll för personer med funktionshinder.
Tidigt i projektet visade Stanford University i Kalifornien och KTH i Stockholm ett stort intresse för ett samarbete inom området, vilket ledde till två globala studentprojekt som startade i oktober 2003 och som avslutas i maj i år. Inom ramen för avslutningskursen SIRIUS – Kreativ produktutveckling arbetar studentteam från dessa tre universitet tillsammans, med stöd av världsledande teknik och arbetssätt för distribuerat ingenjörsarbete.
• CRE[ATIVO]2 är ett samarbete mellan Luleåstudenter och studenter från Stanford University. Projektet utgår från projektteamets grundliga behovsanalys som visade att behovet av vinteranpassade rullstolar är stort. Målet med projektet är att utveckla ett säkert förflyttningshjälpmedel – ett alternativ till dagens rullstol – som är lätt att manövrera i olika terränger och väderförhållanden. Hjälpmedlet skall öka brukarnas tillträde till allmänna lokaler och transportmedel, samt vara lätt att transportera. Med tre olika fokus; framkomlighet, sittkomfort och användargränssnitt, har arbetet utförts i en interaktiv utvecklingsprocess på en global arena. Den slutliga designen beslutas när hela projektteamet träffas på Stanford University under nästa vecka. Därefter väntar ett hårt och omfattande arbete då målet är att presentera både en virtuell och en fysisk prototyp vid slutpresentationen i maj.
• INTELiCARE är ett projekt där Luleåstudenter samarbetar med studenter från KTH och Stanford University på uppdrag av teknikföretaget Intel. Projektet syftar till att ge äldre människor ett ökat välbefinnande och ökad livskvalitet genom att förbättra möjligheten att kunna bo kvar i hemmet längre. Lösningen är att använda intelligenta system i hemmet som kontrollerar användarens fysiska och sociala aktivitetsnivå. Med hjälp av detta system kan såväl anhöriga som vårdgivare få en bättre inblick i den äldres liv. Systemet ska även uppmuntra till fysiska och sociala aktiviteter genom att skapa nätverk bland äldre människor. Ett tänkbart scenario är en änka i 70-årsåldern som bor ensam. Hon har en son som lever ett stressigt karriärs- och familjeliv. Han hinner inte se till sin mor så ofta som han skulle vilja. Tack vare INTELiCARE-systemet kan han få en inblick i sin mors sociala och fysiska aktiviteter.
Båda ovanstående studentprojekt presenteras tillsammans med årets övriga SIRIUS-projekt fredagen den 13 maj i sal B 192 på Luleå tekniska universitet.
Mer information om övriga SIRIUS-projekt samt slutpresentationen kommer i senare pressmeddelanden.
Upplysningar: Tobias Larsson, tel. 0920-49 30 43, tobias.c.larsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se
Vilka var skälen till denna väldiga satsning och hur förhåller sig en anläggning som Venngarn till 1600-talets ideal för en ledande politikers liv?
Lars Ljungström, 1:e intendent vid Kungl Husgerådskammaren, har i sin doktorsavhandling, som han försvarar vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, studerat De la Gardies Venngarn, både för att belägga hur en av Stormaktstidens viktigare herrgårdsanläggningar tillkommit och för att jämföra den med dåtidens uppfattningar om samhället och de skiftande identitetsideal som odlades vid furstehoven.
Venngarn och grevens andra gods visar sig vara medvetet inrättade för att bidra till den offentliga bilden av De la Gardie som statsman och aristokrat. Stenhusen skulle befrämja hans anseende. De var en del av den personliga politiska propagandan i en tid utan partier och intresseorganisationer. Ytterligare en uppgift för huset var att motsvara Medelhavsländernas villor, med den dubbla funktionen att bereda herrskapet tillfälle till återhämtning och erbjuda en lantlig representationsmiljö för höga – företrädesvis kungliga – gäster.
På Venngarn finns också ett välbevarat kapell, i princip orört sedan 1680-talet. Kapellet är fyllt av andaktsbilder och emblem, som inte tidigare blivit systematiskt analyserade. Ljungström påvisar hur det dekorerats efter ett program som bygger på tysken Johann Arndts Fyra böcker om den sanna kristendomen vilken bland annat fanns i De la Gardies handbibliotek. Venngarn figurerar också i myterna om Sveriges uppkomst. Målningarna om hövdingadottern Disa från Venngarn färdigställdes under de första åren av Karl XI:s envälde och sensmoralen kunde användas som ett direkt argument för De la Gardies och de andra rådsherrarnas motstånd mot enväldet.
Doktorsavhandlingens titel: Magnus Gabriel De la Gardies Venngarn. – Herresätet som byggnadsverk och spegelbild.
Disputationen äger rum fredag den 2 april kl. 10.00 i sal G, Arrheniuslaboratoriet, Frescati. Opponent är professor em. Lars Olof Larsson, Christian-Albrechts-Universität, Kiel.
Lars Ljungström kan nås på telefon 08-402 61 17 (Kungl Husgerådskammaren, Kungl Slottet, 111 30 Stockholm), e-post: ljungstrom.hector@alfa.telenordia.se
Satsningen ska ses som en del av en kraftfull ökad insats på tillämpad forskning inom LKAB-koncernen.
– Satsningen förstärker ytterligare den forskning som redan bedrivs vid universitetet och markerar dessutom än tydligare vår unika kompetens på området, kommenterar rektor Ingegerd Palmér.
LKAB erbjuder och ska också i framtiden kunna erbjuda sina kunder produkter med egenskaper som överträffar konkurrenternas. Företagets mål är att dess produkter med nödvändighet ska ge mer ”kundnytta”.
Företagets strategiska inriktning kräver en stark satsning på forsknings- och utvecklingsverksamheten och i strategin är en kraftfull ökad satsning på tillämpad forskning ett viktigt mål.
– LKAB ser Luleå tekniska universitet som en viktig forskningspartner för tillämpad forskning inom ett antal strategiska områden. Universitetet är en framtida forskningspartner som besitter det kunnande och den kompetens som vi efterfrågar, säger Lars-Eric Aaro, forskningsdirektör vid LKAB.
LKAB:s mål är att kunna utveckla och producera produkter med hög och jämn kvalitet i kostnadseffektiva produktionssystem där man vid tillverkning ger sina produkter högt innehåll av unika egenskaper.
Det kräver att LKAB har en grundläggande kunskap om fundamentala processamband och att man kan kontrollera och styra sina processer med användade av senaste informationsteknologi. För att uppnå detta krävs en kraftfull satsning på tillämpad forskning med en tvärvetenskaplig ansats.
– Vårt mål är, att tillsammans med svensk bergindustri, se till att Luleå tekniska universitet och Hjalmar Lundbohm Research Center blir en unik institution inom europeisk universitetsvärld och tar spets inom viktiga branschforskningsområden.
Som ett av de internationellt sett ledande företagen i vår bransch måste vi arbeta tillsammans med de bästa, genom det nya forskningscentrumet förstärker vi den bästa forskningen i Sverige och satsar dessutom internationellt.
Utöver dagens 100 miljonerssatsning avsätter LKAB årligen cirka 15 miljoner kronor till Luleå tekniska universitet.
Fem-tio nyutexaminerade studenter från universitetet anställs årligen inom LKAB, i dag har 15 av de 30 högsta cheferna inom företaget rekryterats från Luleå tekniska universitet. I denna samverkan ingår dessutom sex industripraktikanter, 15 forskningsstuderanden och 25 examensarbetare.
Upplysningar: Lars-Eric Aaro, LKAB:s forskningsdirektör, tel. 070-373 81 06, Jan-Erik Jatko, LKAB:s administrative direktör, tel. 070-373 81 70 eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Vid dagens sammanträde i HTU:s styrelse kom det till ett avgörande i frågan om högskolans framtida campuslokalisering, ett ärende som legat på styrelsens bord alltsedan en utredning tillsattes hösten 2001. I mars 2003 fattade styrelsen ett principbeslut om att samla högskolans institutioner till en plats, och under det gångna året har processen för att identifiera en bra campuslokalisering pågått. Under hösten 2003 inkom fem stycken campusförslag varav två i Trollhättan, ett i Uddevalla och två i Vänersborg.
En särskild beredningsgrupp ur styrelsen har utvärderat samtliga campusförlag. Samtliga förslag bedöms hålla hög kvalitet med många intressanta möjligheter för en modern högskola. I styrelsens instruktioner till beredningsgruppen fastslogs emellertid tydligt, att framtida hyres- och driftskostnader inte nämnvärt borde överstiga kostnaderna för nuvarande lokaliseringar.
Den ekonomiska delen av utvärderingen fick till följd att beredningsgruppen fann att varken förslagen från PEAB om campus i Trollhättan respektive Uddevalla, eller förslaget från Västfastigheter om campus på Restad Gård i Vänersborg kunde komma ifråga som hemvist för högskolans samlade campus.
Hyresnivåerna i dessa tre förslag låg på en nivå som bedömdes allvarligt skulle urholka högskolans utvecklingsmöjligheter och omintetgöra de ekonomiska samordningsvinster som ett samlat campus borde innebära för HTU.
Hyresnivån i de två återstående förslagen – Trollhättans Tomt AB och Vänerparken Property – bedömdes av beredningsgruppen ligga inom ramen för vad som skulle kunna vara rimligt för högskolan i relation till ambitionerna med samlat campus, med Trollhättans Tomt AB som det billigaste alternativet. Den beräknade hyresnivån 2008 i förslaget från Trollhättans Tomt AB ligger flera miljoner under den sammantagna hyresnivån för HTU:s nuvarande tre campus, och beräknas till strax under 33 miljoner kronor eller cirka 10 % av HTU:s nuvarande årsomslutning. Nuvarande årshyra ligger på cirka 36,5 miljoner kronor.
De inlämnade förslagen visade på en stor spridning i hyresnivåer, där skillnaden mellan lägsta och högsta årshyreskostnad var cirka 20 miljoner kronor. I den ekonomiska värderingen ingår en grundlig analys genomförd av externa revisorer. Förslaget till förstahands- respektive andrahandsalternativ grundar sig på den ekonomiska bedömningen av huruvida de inkomna förslagen lagt sig inom en rimlig ram för att garantera en kvalitativ utveckling av högskolans utbildning och forskning.
– På tio eller tjugo års sikt skulle den ackumulerade årshyran för de dyrare alternativen uppgå till belopp som med hundratals miljoner överstiger de alternativ som uppvisar lägre hyresnivåer. Förvånande med så stora skillnader, säger styrelsens ordförande Ingemar Lind.
Högskolecentra i hela Fyrstad
Styrelsebeslutet innehöll också en avsiktsförklaring om att inrätta s.k. högskolecentra i de tre övriga fyrstadskommunerna Lysekil, Uddevalla och Vänersborg, för att garantera en fortsatt rik närvaro av högskoleutbildning på dessa orter. Förslaget innehåller ett koncept där det i de tre övriga fyrstadskommunerna etableras s.k. högskolecentra – ett slags avancerade lärcentra med direkt koppling till forsknings- och samverkansverksamhet relaterad till HTU. Tanken är att HTU tillsammans med fyrstadskommunerna skulle finansiera dessa högskolecentra men att man där även skall kunna ta emot och erbjuda utbildning från många andra lärosäten. För Lysekils vidkommande innebär beslutet en förstärkning då kommunen f.n. saknar sådana möjligheter.
-Beslutet stärker HTU:s möjlighet att nu med kraft leva upp till de egna ambitionerna om hög kvalitet på utbildning i hela regionen, säger Lars Ekedahl.
Siktet är inställt på att högskolan skall vara samlad på sitt nya campus i Trollhättan någon gång under läsåret 2007/2008.
Kontaktinformation
För ytterligare information, vänligen kontakta någon av följande personer:
Styrelsens ordförande Ingemar Lind, 0733-97 50 20
Rektor Lars Ekedahl, 0733-97 50 09
Informationschef Lena Lindhé tel 0733-97 51 04
Anne H. Berman har i sin doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet studerat hur man enklast kan få reda på drogproblemen hos fängelseintagna och vilka behandlingar som fungerar bäst. Resultaten visar att behandling kan vara effektiv om den fokuserar på särskilda riskfaktorer för återfall i brott. Hon föreslår att behandlingen kommer att lyckas bättre om den, förutom riskfaktorer, också uppmärksammar grundläggande mänskliga behov hos drogmissbrukare och hjälper dem planera för ett meningsfullt liv.
En modell för att befrämja hälsan hos fängelseintagna omfattar fysiska, sociala, psykiska och andliga behov. Rehabiliteringsmodellen kräver att riskfaktorer för återfall i brott, t.ex. drogmissbruk, kartläggs noggrant. För att ta reda på drogproblemen har Anne H. Berman utvecklat ett nytt, kort frågeformulär, DUDIT (Drug Use Disorder Identification Test). Det ger information om hur mycket droger den intagne brukar ta samt om drogerna har lett till skador eller ett beroende.
När drogmissbruk konstaterats, kan behandlingen påbörjas. Fysiska behov kan lindras med hjälp av öronakupunktur, som hos både manliga och kvinnliga intagna visats bidra till ökat lugn, minskat drogsug och bättre sömn. På det sociala planet har deltagare i Cognitive Skills-programmet, som lär ut nya färdigheter i syfte att minska återfall i brott, på kort sikt visat större känsla av sammanhang i livet, lägre impulsivitet och mer positiva attityder till rättsväsendet. På längre sikt, upp till tre år, är det 25% lägre risk att de som deltagit i programmet återfaller i brott jämfört med personer som har liknande brottslighet men som inte gått programmet. I avhandlingens sista undersökning av intagna som har både drog- och psykiska problem, minskade förskrivning av psykofarmaka hos dem som fick minst 25 öronakupunkturbehandlingar jämfört med en kontrollgrupp.
I sin avhandling visar Anne H. Berman hur den hälsobefrämjande modellen skulle kunna hjälpa drogmissbrukare i fängelse att uppnå ett bättre liv. Hennes studier belyser delar av denna modell.
Doktorsavhandlingens titel: Enhancing Health Among Drug Users in Prison
Disputationen äger rum onsdag den 31 mars kl. 10.00 i aulan på Sveaplan, Sveavägen 160, plan 1. Opponent är professor James McGuire, Department of Clinical Psychology, University of Liverpool, England.
Anne H. Berman kan nås på telefon 08-674 76 00 (Center for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet/Karolinska Institutet, 106 91 Stockholm), e-post anne.h.berman@chess.su.se.
Detta trendbrott analyseras och sätts in i ett historiskt sammanhang i avhandlingen The Politics of Purpose, som behandlar svensk finans-, penning- och växelkurspolitik under 1970-, 1980- och 1990-talen Avhandlingen förklarar varför det dröjde relativt länge för Sverige att övergå från en ekonomisk politik inriktad på full sysselsättning till en ekonomisk politik inriktad på låg inflation. Avhandlingen visar att djupgående förändringar i den ekonomiska politiken föregås av förändrade normer beträffande statens roll i samhället.
Avhandlingen bygger på en analys av offentliga dokument, arkivmaterial, ekonomisk statistik och intervjuer med fyrtiofem ledande politiker, högre tjänstemän och ekonomer. Särskild uppmärksamhet ges tre perioder då politiken lades om i viktiga avseenden. Avhandlingen visar vilken roll strukturella ekonomiska förändringar, ekonomiska idéer och normer beträffande statens roll hade i dessa tre skeden.
Den mest avgörande förändringen inträffade i början av 1990-talet, när inflationsmålet gavs högsta prioritet och regeringen valde att inte motverka den stigande arbetslösheten med ekonomisk-politiska medel. Avhandlingens viktigaste – och mest kontroversiella – resultat är att denna politiska omläggning hängde samman med det nya sätt att se på politik som hade vuxit fram under 1980-talet. Tidigare hade inte bara socialdemokratiska utan också borgerliga regeringar utgått från att politik handlade om att med statens hjälp omdana det svenska samhället och lösa de problem medborgarna stod inför. När denna idé om politik förlorade i styrka upphörde politikerna att använda den ekonomiska politiken i ett uppehållande försvar för något som har kallats den svenska modellen.
Avhandlingen beskriver också två andra ekonomisk-politiska omläggningar. En period som ges en annan tolkning än i tidigare forskning är början av 1980-talet, då svenska regeringar upphörde att använda finanspolitiken som ett stabiliseringspolitiskt medel och istället använde devalveringar för att hantera Sveriges ekono-miska problem utan att få en stor uppgång i arbetslösheten. Denna politiska omläggning var enligt avhandlingen en produkt av att ett nytt ekonomiskt tänkande vunnit insteg i Sverige – keynesianismens tillbakagång var ett faktum omkring 1980.
Politiken i mitten av 1970-talet, slutligen, var en reaktion på de förändringar som inträffade i det internationella ekonomiska systemet i början av 1970-talet. I detta tidiga skede hade varken nya ekonomiska idéer eller förändrade normer beträffande statens roll någon effekt på den ekonomiska politiken.
Avhandlingens titel: The Politics of Purpose. Swedish Macroeconomic Policy After the Golden Age
Avhandlingsförfattare: Johannes Lindvall, telefon 031-773 51 98 (arbete), 0706-95 36 98 (mobil)
E-post: johannes.lindvall@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Andrew Gamble, Sheffield
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 april 2004 kl. 13.15, Sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
Sedan tidigare är känt att rökare och personer med högt blodtryck har nedsatt förmåga att utsöndra tPA, tissue-type plasminogen activator, vilket kan öka risken för hjärtinfarkt och andra sjukdomar orsakade av blodpropp. Thorarinn Gudnason, doktorand vid Sahlgrenska akademin, visar i sin avhandling för första gången någonsin att förmågan att utsöndra tPA från kärlväggen ökar hos friska personer i takt med åldern. Detta kan vara en naturligt förekommande försvarsmekanism som förstärks när risken för blodpropp ökar högre upp i åldrarna.
En hypotes har varit att patienter med kranskärlssjukdom och hjärtsvikt, trots bästa tänkbara medicinering, har nedsatt förmåga att frisätta tPA. Oväntat fann Thorarinn Gudnason att dessa funktioner var bevarade hos dessa patienter, möjligen tack vare den medicinering de fick med vanligt förekommande hjärtmediciner.
I avhandlingen visas också att det framförallt är den lokala utsöndringen av tPA från kärlväggen som styr tillgängligheten av ämnet i ett organ vid omständigheter som liknar akuta situationer som blodproppsbildning.
Vid maximal ansträngning under ett arbetsprov på testcykel visade det sig att nivån av tPA ökade flera gånger. Ökningen berodde delvis på tPA-utsöndringen från kärlväggen. Denna relativt enkla metod skulle därför kunna användas i framtiden för att studera kärlväggens tPA-utsöndring, något som hittills varit omständligt att undersöka.
Resultaten i avhandlingen betonar vikten av att i större undersökningar kartlägga tPA-utsöndringen och kärlväggens andra funktioner. Ökad kunskap på området kan leda till nya behandlingsmöjligheter och förebyggande åtgärder mot hjärtinfarkt och andra sjukdomar orsakade av blodproppsbildning i artärerna.
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Thorarinn Gudnason, telefon: 031-342 10 00 (sökare 8211), mobiltelefon: 0733-64 89 89, e-post: thorarinn.gudnason@hjl.gu.se
Handledare:
Professor Karl Swedberg, telefon: 031-343 40 78, e-post: karl.swedberg@hlj.gu.se
Professor Sverker Jern, telefon: 031-343 59 19, e-post: sverker.jern@hjl.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, hjärt-kärlinstitutionen
Avhandlingens titel: Endogenous Tissue-type Plasminogen Activator and Endothelial Function in vivo
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
I kölvattnet på informationsteknologins utveckling under 90-talet flyttades mycket akademisk undervisning från klassrummet till Internet och datorer. Tekniken var ny och spännande. Dessutom sparade den resurser och tillgodosåg ett växande behov av flexibelt lärande, inte minst distansundervisning.
Ibland blev utbildningskvaliteten bättre, ibland sämre, menar Nikos Mattheos, doktorand vid avdelningen för parodontologi.
– Man såg ofta mer till vad tekniken kunde än vad studenterna behövde. Idag är vi mer kritiska. Det är viktigt att ta reda på när och hur tekniken kan förbättra kvaliteten på lärandet, säger han.
Interaktion studeras
Det är också ambitionen för den forskargrupp i odontologisk informationsteknologi där han ingår. Den leds av hans handledare, professor Rolf Attström. För att komma målet närmare studerade Nikos Mattheos interaktionen i lärandet – mellan lärare och student, och mellan student och datorer/interaktiva mjukvaruprogram bland annat – vid två distanskurser vid Malmö högskola.
– Interaktionen är i centrum av lärandeprocessen. Den påverkar kvaliteten på lärandet, och påverkas av vilken typ av undervisning som bedrivs. Pedagogiken i ett klassrum skiljer sig från den vid distansundervisning. Men hur dessa samband ser ut vet vi inte så mycket om idag.
Den första kursen gällde tandlossningssjukdomar och vände sig till tandläkarstudenter i Europa. Den andra handlade om munhygien bland äldre och gavs för svensk tandvårdspersonal. Den första kursen bedrevs nästan enbart på distans, medan den andra till hälften bestod av traditionell undervisning. Interaktionen undersöktes med direkta observationer i klassrummen, mätningar av vad och hur mycket som blev sagt respektive skrivet, samt med enkätfrågor till lärare och elever.
Färre avhopp
Resultaten visade att fler studenter hoppade av den första än den andra kursen
– Det tyder på att det är lättare för läraren att motivera eleverna i ett direkt möte.
Stämningen i det verkliga klassrummet var också mer spontan än i det virtuella.
– Det är mer krävande att formulera sig på skrift i en diskussion online jämfört med att säga något i ett vanligt klassrum. Man prioriterar därför hårdare i det man har på hjärtat, förklarar Nikos Mattheos.
– Det innebär att det exempelvis är bättre att samla eleverna i ett klassrum om de ska kasta fram idéer i en brainstorm. Det är ett vanligt moment i den problembaserade inlärning som praktiseras på tandläkarutbildningen i Malmö. Omvänt är det bättre att kommunicera via Internet om studenterna ska kommentera en artikel de läst.
Mjukvara
I avhandlingen undersöktes också ett mjukvaruprogram som Rolf Attström och Anders Nattestad, Köpenhamns tandläkarhögskola, tagit fram för att hjälpa tandläkare att värdera sin egen kunskapsnivå.
– Det är en viktig del av den professionella utbildningen som tandläkare. Kunskapsutvecklingen går fort och man måste hela tiden bedöma vilka kunskaper som behöver utvecklas.
Programmet bygger på olika typer av kliniska problemställningar och kan användas inom olika ämnesområden.
– Våra resultat är preliminära, men vi såg i princip ingen skillnad mellan de studenter som använde mjukvaruprogrammet och annan metodik. För unga studenter verkar det viktigt att få personlig feedback från en handledare.
Sammantaget menar Nikos Mattheos att det fortsatt är viktigt att bevara en personlig kontakt i undervisningen om informationsteknologins möjligheter ska utnyttjas optimalt. Samtidigt tror han att det finns plats för fler informationsteknologiska verktyg inom odontologisk utbildning i Sverige.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Nikos Mattheos. Tel: 040-665 83 64 eller e-post: nikolaos.mattheos@od.mah.se.
Vilka regionala aktörer var pådrivande för att järnvägen skulle komma till stånd och hur agerade de för att få genomslag för den tidvis mycket kontroversiella banan? Det är några av de frågor Andersson besvarar i den ekonomisk-historiska avhandlingen ”Mot framtiden på gamla spår?” Vilken speglar Botniabanan i ett perspektiv av hur man i Norrland agerat kring kustjärnvägsfrågan under hela 1900-talet. Andersson jämför Botniaprojektet med byggandet av Ostkustbanan, som stod färdig 1927, och försöken att förlänga Ostkustbanan under 1940-, 1970- och 1980-talen.
Studien visar att beslutet att bygga Botniabanan till stor del grundar sig på den starka ideologiska laddning som kommunikationer har i ett norrländskt perspektiv. Bättre kommunikationer kompenserar för Norrlands perifera läge och förbättrar förutsättningarna för regionens exportintensiva näringsliv. Det är svårt att argumentera mot att det är gott om mil i Norrland. Därigenom skapades en stark legitimitet för regionala krav på statliga infrastruktursatsningar. Detta är också grunden till att staten under 1900-talet på olika sätt positivt särbehandlat den norrländska kustjärnvägen.
En annan orsak till att Botniabanan nådde framgång var övertygelsen om järnvägens stora regionala betydelse. Detta kombinerades dessutom med en förmåga att skapa en stark samanhållen och uthållig intressegrupp bestående av skickliga aktörer med stora kontaktnät.
Genomslaget för Botniabanan berodde samtidigt på att den passade väl in på dagordningen. Lösningen på en mängd olika problem kunde kopplas till en ny järnväg. Det var därför symptomatiskt att beslutet om byggandet av Botniabanan både kom att bli en kommunikations-, regional- och miljöpolitisk åtgärd.
Avhandlingen visar att beslutet att bygga Botniabanan är den logiska fortsättningen på 1900-talets diskussioner om kustjärnvägar i Norrland. Likheterna hur beslutsprocesserna kring Botniabanan, Ostkustbanan och Ostkustbanans förlängning utvecklade sig är påfallande. Detta tyder på att sannolikheten för att även Norrbotniabanan byggs bör vara god.
Denna typ av regional mobilisering är dock inte unik för Norrland. Detaljerna är naturligtvis speciella De generella faktorer som var utslagsgivande för de regionala intressegrupperna i Norrland skulle även kunna överföras på infrastrukturprojekt i andra delar av landet, som Mälardalen eller Skåne.
E-publicering: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=206
Fredagen den 26 mars försvarar Fredrik Andersson, institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling Mot framtiden på gamla spår? – Regionala intressegrupper och beslutsprocesser kring kustjärnvägarna i Norrland under 1900-talet.
Disputationen äger rum 10.15, Hörsal D, Samhällsvetarhuset
Fakultetsopponent är Docent Jan Ottosson, ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
Kontaktinformation
Fredrik Andersson är född i Gällivare 1973, där han också bodde till han flyttade till Umeå för studier 1992.
Fredrik Andersson nås på:
Institutionen för ekonomisk historia
Tel: 090 – 786 60 81
Mobil: 070 – 33 52 456
E-post fredrik.andersson@ekhist.umu.se
Pressinbjudan
Till professor utnämns en person som gjort betydande insatser inom ledarskap i Sverige eller internationellt. Professuren kommer att innehas av en känd och väl ansedd profil i idrottsvärlden. Vem som utnämns till professor offentliggörs på fredag den 26 mars.
Välkommen till Idrottshögskolans evenemang för presentation av gästprofessuren.
Fredag 26 mars klockan 13.00
Göteborgs universitet, Vasaparken, Gula salongen 1 tr.
Vid evenemanget deltar:
* Den person som utnämns till professor i ledarskap
* Åsa Rödén, vd Previa
* Per-Olof Thång, Idrottshögskolans styrgruppsordförande
* Gunnar Svedberg, rektor Göteborgs universitet
Möjlighet till frågor och intervjuer ges i slutet av evenemanget.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Sten Eriksson, föreståndare Idrottshögskolan, 0708-20 41 68
Per-Olof Thång, ordförande i Idrottshögskolans styrelse, 0708-28 18 64
Åsa Rödén, vd Previa, 0706-41 42 77
En del patienter får efter en inledningsvis okomplicerad hjärnskakning besvär under lång tid, såsom huvudvärk, trötthet, minnes- och koncentrationsrubbningar. Det är oklart i vilken omfattning dessa besvär beror på en skada på hjärnvävnaden. I diagnostiken används idag framförallt röntgenologiska metoder, såsom datortomografi- och magnetkameraundersökningar, men dessa metoder har begränsad förmåga att upptäcka små och diffusa skador i hjärnan. I flera tidigare studier har det föreslagits att biokemiska markörer i blod kan vara ett komplement till de nuvarande diagnostiska metoderna. En sådan biokemisk markör är proteinet S100, vilket finns i flera former varav S100B är den form, som hittills är mest undersökt. Det har även rapporterats att det finns en koppling mellan koncentrationen i blod av S100B och långdragna besvär efter traumatisk hjärnskada.
I två delarbeten som ingår i Catharina Nygren de Boussards avhandling, undersöktes blodanalyser av tre olika former av S100: S100B, S100A1B och S100BB. En grupp patienter med lätt traumatisk hjärnskada jämfördes med två kontrollgrupper – en utan skador och en med lindriga arm- eller benskador. Eventuella symtom, samt minnes- och koncentrationsförmåga undersöktes.
Av patienter med lätt traumatisk hjärnskada hade 41 procent förhöjda halter av S100B och 64 procent förhöjda halter av S100A1B i akutskedet. Nästan inga patienter hade förhöjda halter av S100BB. Patienter som skadat arm eller ben men inte slagit i huvudet liksom de patienter som hade synliga skador på hjärnan vid datortomografiundersökning hade också förhöjda koncentrationer av S100B, men mera sällan förhöjning av S100A1B. En möjlig förklaring till dessa resultat är att ökade koncentrationer i blod av dessa två S100 former speglar olika vävnadsreaktioner vid trauma. Varken för S100B eller S100A1B fanns det hos patienter med lätt traumatisk hjärnskada någon koppling till kvarvarande symtom eller till minnes- och koncentrationssvårigheter vid undersökning. Fortsatta studier av dessa S100-former är angelägna och nödvändiga innan de kan bli användbara i det kliniska arbetet med den aktuella patient gruppen.
I det tredje delarbetet har det svenska slutenvårdsregistret använts för att undersöka förekomsten av allvarliga komplikationer, såsom blödningar i och kring hjärnan, under de första tre veckorna efter en lindrig hjärnskakning. Resultaten visade att dessa sena komplikationer är mycket ovanliga (0,13 procent) och att andelen var större första veckan. Manligt kön och om patienten i akutskedet hade kliniska tecken på svårare skada (lång medvetslöshetstid, lång minneslucka, förändring i neurologstatus) eller blödningsrubbning ökade risken.
Svenska slutenvårdsregistret och Cancerregistret användes för att studera om en person som drabbats av en traumatisk skallskada löper ökad risk för att senare drabbas av hjärntumör. Denna studie, som är den största i sitt slag, visade ett starkt stöd för att traumatisk skallskada inte ökar risken att utveckla hjärntumör.
Avhandlingens titel:
Studies on head trauma complications with special reference to Mild Traumatic Brain Injury
Författare:
Catharina Nygren de Boussard, Enheten för Rehabiliteringsmedicin, Karolinska Institutet Danderyds Sjukhus, tel 08- 655 5362 eller mail catharina.nygren@reh.ds.sll.se
Disputation:
Fredag 26 mars 2004, kl. 9.00, Aulan, Danderyds sjukhus.
Avhandlingens abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-836-X/
