Professor Gabriele Veneziano blev känd då han 1968 som ung forskare publicerade sin modell om hur man kan beskriva vissa partikelfysikexperiment som involverar atomkärnor. Denna modell blev grunden till strängteorin.
Strängteorin bygger på antagandet att de allra minsta byggstenarna i universum utgörs av små stränglika objekt, så kallade supersträngar. Många forskare anser att strängteorin, efter Newtons rörelselagar och Einsteins relativitetsteori, är den viktigaste teorin om gravitation genom tiderna.
Gabriele Venezianos modell kom att markera starten för den revolution inom teoretisk partikelfysik som håller i sig än idag. Han arbetar i det spännande forskningsområdet där man försöker använda strängteorin till att förklara astrofysikaliska fenomen. Några exempel på detta är försöken att ge en exakt beskrivning av svarta hål och att förklara den osynliga materia som finns i universum.
Gabriele Veneziano kommer från Italien och arbetar idag på CERN, European Laboratory for Particle Physics, utanför Genève i Schweiz. CERN är världens största center för partikelfysik. Under sitt besök på Karlstads universitet kommer han att hålla en föreläsning om kosmiska partikelacceleratorer.
Besöket äger rum i samband med det möte för Sveriges partikelfysiker som hålls vid Karlstads universitet den 31 mars – 1 april. Det är Partikelfysiksektionen inom Svenska fysikersamfundet som årligen arrangerar ett möte där partikelfysiker från alla universitet och högskolor i Sverige samlas och diskuterar aktuell forskning och andra gemensamma frågor. I år hålls mötet för första gången i Karlstad.
– Vi tycker att det är oerhört spännande att Gabriele Veneziano kommer hit till vårt universitet och vårt partikelfysikmöte. Hans forskning har betytt mycket för vår egen verksamhet och han är ständigt en inspiratör med nya och intressanta forskningsresultat, säger Stephen Hwang, dekanus och professor i teoretisk fysik vid Karlstads universitet.
Gabriele Veneziano kommer att hålla sitt föredrag kl 10.30-11.30 i sal 9E 124 på Karlstads universitet. Därefter finns han tillgänglig för frågor.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kerstin Moatti, tfn 054-700 11 92, e-post Kerstin.Moatti@kau.se
Enkefaliner är korta proteinfragment (peptider) i hjärnan som nervcellerna använder för att kommunicera med varandra. Nervcellerna (neuron) som använder enkefaliner ingår i ett system i hjärnan som kallas det endogena (kroppsegna) opioida systemet. Systemet fick sitt namn eftersom peptiderna som ingår, t.ex. endorfiner och enkefaliner, liknar drogen morfin i funktion men förekommer naturligt i hjärnan och övriga kroppen. Det har en central funktion för smärtmekanismer och för smärtstillande egenskaper hos läkemedel som morfin, men är också viktigt för de euforilika vällustkänslorna som vissa personer upplever när de tar droger som morfin eller heroin – särskilt i början. Även andra droger, såsom kokain, påverkar det endogena opioida systemet.
Karl Steven LaForge har tillsammans med sin forskargrupp klargjort vissa grundläggande molekylära egenskaper hos den gen som innehåller information om hur cellen gör enkefaliner. Han har också undersökt genen hos heroinberoende personer och funnit specifika genvarianter (polymorfismer) som kunde kopplas till utvecklandet av heroinberoende. Detta skulle kunna innebära att den här genen spelar en roll för att avgöra risken att utveckla ett drogberoende. Resultaten kan öka förståelsen för hur dessa droger påverkar hjärnan och beteendet, med det slutliga målet att bättre kunna hjälpa personer som lider av beroendesjukdomar.
Namn: Karl Steven LaForge
Avhandlingens titel: Preproenkephalin Gene and mRNA. Studies of Structure, Function, Cocaine Responses in an Animal Model, and Genetic Association with Human Opiate Addiction
Institution: Institutionen för farmaceutisk biovetenskap, avdelningen för biologisk beroendeforskning
Opponent: Dr Peter S. Eriksson, Göteborgs universitet
Disputationen äger rum: Fredagen 2 april, kl. B22, BMC, Husargatan 3, Uppsala, 09:00
Kontaktinformation
Karl Steven LaForge kan nås på laforgk@mail.rockefeller.edu (på engelska)
Botanister har länge ansett att nya arter ibland uppkommer genom att befintliga arter korsar sig med varandra (hybridiserar) och att antalet kromosomer i hybriden sedan fördubblas (allopolyploidisering). Jenny Smedmark har i sin avhandling vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet kunnat styrka hypotesen genom att använda modern DNA-teknik. I sin avhandling presenterar hon släktträd som bygger på data från gener i växtcellens kärna och kloroplaster.
Studierna visar att hybridiseringarna måste ha skett för flera miljoner år sedan. Det är första gången sådana har kunnat påvisas i så gamla utvecklingslinjer. Vissa av arternas egenskaper tycks ha funnits, försvunnit och sedan återkommit hos oberoende utvecklingslinjer. Jenny Smedmarks studier antyder nu att generna för sådana egenskaper kan ha funnits hos hybriderna, men att de inte har uttryckts hos alla senare arter.
Den 2 april kl. 10.00 försvarar fil. lic. Jenny Smedmark sin avhandling ”The evolutionary history of Geum (Rosaceae)” i föreläsningssalen, Botaniska institutionen, Lilla Frescativägen 5. Hennes arbete har finansierats av Bergianska stiftelsen vid Kungl. Vetenskapsakademien.
Jenny Smedmark kan nås på 08-16 39 27 eller e-post jenny.smedmark@botan.su.se
Mer information och högupplöst bild:
http://www.kva.se/KVA_Root/swe/_news/detail.asp?NewsId=499
Göran Gustafssonprisen är Sveriges största forskarpris. Prissumman uppgår till 4,6 miljoner kronor under tre år och 100 000 kronor delas dessutom ut som personligt pris. Priserna har fördelats sedan 1991 i ämnena molekylärbiologi, fysik, kemi, matematik och medicin. Elisabeth Sauer-Eriksson, docent vid Umeå centrum för molekylär patogenes, har i år tilldelats priset i molekylärbiologi för sina strukturstudier av proteiner och proteiner i samverkan med nukleinsyra.
– Det känns jätteroligt att få det här erkännandet. Det är ett otroligt högt bidrag som gör en enorm skillnad och höjer motivationen att fortsätta på den inslagna vägen. Nu kan vi planera inför framtiden genom att anställa fler och driva på projekten, säger hon.
Elisabeth Sauer-Eriksson, 44 år, är specialist inom kristallografi, en metod med vars hjälp strukturer kan studeras vid en så hög upplösning att proteiners enskilda atomer kan särskiljas. Denna metod har hon med mycket stor framgång använt inom två olika projekt. I det första har hon studerat den grundläggande funktionen hos den s.k. signaligenkännande partikeln (SRP) – ett av naturens viktigaste maskinerier för transport av proteiner genom olika cellmembran. I det andra har hon påvisat strukturförändringar hos proteinet transthyretin vilka ger en förklaring till uppkomsten av den s.k. Skelleftesjukan, där felaktiga proteiner fälls ut i nerverna. Forskargruppen kommer att fortsätta driva de bägge projekten.
Elisabeth Sauer-Eriksson tog sin doktorsexamen 1988 vid Uppsala universitet inom proteinkristallografi och därefter fortsatte hon sin forskning under en postdoktorsvistelse vid Oregons universitet i USA. 1996 kom hon till Umeå universitet och det nyligen bildade Umeå centrum för molekylär patogenes, UCMP. Elisabeth Sauer-Eriksson har tilldelats regeringens pris för unga lovande forskare 1993. Förra året fick hon dessutom anslaget ”excellent forskare” av Vetenskapsrådet.
I kväll klockan 17 tar Elisabeth Sauer-Eriksson emot priset vid Kungl. Vetenskapsakademiens högtidssammankomst. På fredag är hon tillbaka i Umeå igen.
Tidigare pristagare vid Umeå universitet är Mikael Oliveberg (2003), Helena Edlund, (2001), Jan Kihlberg (2000), Roland Johansson (1996), Dan Hultmark (1996, då verksam vid Stockholms universitet), Bernt-Eric Uhlin (1995), och Thomas Edlund (1992).
Information om övriga pristagare till Göran Gustafssonprisen 2004 finns på www.kva.se.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Elisabeth Sauer-Eriksson, docent vid Umeå centrum för molekylär patogenes
Telefon: 090-785 67 82
E-post: liz@ucmp.umu.se
Kärnprodukten är vad som kallas mellanhus, den del i vilken jetmotorn är upphängd under vingen. Tanken från Volvos sida är att kunna sälja denna produkt till kunder som Boeing och deras nya superjumbo 7E7, som ska ersätta den äldre och mer kända Boeing 747.
Med detta som grund kan man förstå omfattningen och storleken på de krafter och påfrestningar som mellanhuset ersätts för. Förutom de redan komplexa krafter som verkar på strukturen, måste även flygindustrins höga konstruktionskrav och normer mötas.
Utvecklingen av detta kompositkoncept förs främst inom områden som materialteknik, beräkning, konstruktion och inte minst kreativitet för att hitta nya vägar genom problemområden.
Inom materialteknikområdet genomförs en avancerad analys av kompositen och dess egenskapen för att hitta den optimala konfigurationen. Kolfiberkompositens egenskaper kan utformas så att de utnyttjas maximalt i olika delar av konstruktionen, vilket är en stor skillnad från konventionella material som exempelvis titan eller andra metaller.
Konfigurationen syftar till att skapa en optimerad design som klarar de krav som ställs på den, samtidigt som tillverkningsmetoderna och kostnaderna hålls i åtanke. Detta för att skapa så bra pris och prestandaförutsättningar på produkten som möjligt.
– Det känns väldigt bra att få tillämpa sina kunskaper i ett skarpt läge och därigenom få ett kvalificerat kvitto på vad man har lärt sig, säger Andreas Aronsson, studentprojektledare för Sirius VAC-projektet.
Upplysningar: Handledare Vahid Kalhori, tel.0920-49 10 51, vahid.kalhori@ltu.se eller universitetets pressansvariga, Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@ltu.se
Finländare utgör den största invandrargruppen i Sverige, även bland de äldre. Idag bor cirka 40 000 personer i Sverige, som är födda i Finland och har fyllt 65 år. En stor majoritet av dem är finskspråkiga och många har aldrig lärt sig svenska. Varje år återvänder cirka 100 personer över 65 år till Finland.
I Kristiina Heikkiläs avhandling från Karolinska Institutet har äldre finskspråkiga invandrares upplevelser av hälso- och sjukvården studerats. Resultaten visar att äldre finska invandrare är relativt nöjda med den hälso- och sjukvården de har fått i Sverige. Kunskaper i svenska språket hade dock ett signifikant samband med om erfarenheterna uppfattades som positiva.
De äldre finnarna önskade få bo kvar i hemmet så länge det var möjligt, men när de blev mycket hjälpberoende ville de få bra vård på ett äldreboende. Gemensamma förväntningar och önskemål handlade om att få känna kontinuitet, hemmastaddhet, gemenskap samt trygghet. Dessa troddes bli möjliga att nå antingen i närheten av det nuvarande hemmet eller i en välbekant sociokulturell miljö av ett finskspråkigt vårdhem där det egna språket och gemenskapen med vårdare med samma bakgrund var viktigt.
I det finska vårdhemmet bestod den viktigaste anpassningen av att det finska språket användes och av det faktum att både personalen och alla boenden delade samma finska bakgrund. Finskheten byggde en gemensam förståelseram, vilket möjliggjorde vårdande relationer som i sin tur ökade de boendes välbefinnande.
Avhandlingens titel:
The role of ethnic identity in care of elderly Finnish immigrants
Författare:
Kristiina Heikkilä, Neurotec-institutionen, Karolinska Institutet,
tel 08-508 215 97
Dieselmotorer är mer effektiva än bensinmotorer, men producerar även de mest värme – särskilt om motorn måste gå mycket på tomgång. Tomgångskörning av lastbilar blir allt vanligare eftersom en större del av lagret befinner sig på lastbilar på grund av att den så kallade ”just-in-time”-principen används.
Ett exempel är kyltransporter av till exempel livsmedel med hjälp av lastbil. Motorn körs ofta på tomgång för att generera el som i sin tur används av lastbilens kylsystem. Då blir bara två procent av energin i dieseln el.
Den här ineffektiva användningen av bensin och diesel leder till onödigt stora utsläpp av koldioxid, något som i sin tur bidrar till växthuseffekten.
Jonas Hedlund och Jonas Lindmark vid Luleå tekniska universitets avdelning för kemisk teknologi tänker utveckla en effektiv liten ”manick” som tillverkar omkring tio kW (motsvarar 13 hästkrafter) el ur en del av bränslet.
– Effektiviteten blir mycket högre än för dagens system och minskar därför utsläppen av koldioxid. Elen kan användas för att driva alla lastbilens elsystem, exempelvis kylsystemet, eller användas av elmotorer för att driva en personbil – särskilt om personbilen kompletteras med någon extra kraftkälla som batterier, säger Jonas Hedlund.
– Vår manick kommer att använda sig av tre kemiska reaktioner för att omvandla bränslet till vätgas. Vätgasen leds sedan till en bränslecell som alstrar el. Den första reaktionen, partiell oxidation, användes tidigare för att driva bilar med hjälp av gengas. De andra reaktionerna, ångreformering och kolmonoxidkonvertering, gör att vätgas bildas. Bränsle, vatten och luft blandas och värms upp av den partiella oxidationen, sedan sker reaktionerna som bildar vätgas och då får man en blandning av kväve, koldioxid, vätgas och vatten.
Det finns dock ett problem som måste lösas.
För att manicken ska bli liten och kunna användas i en bil eller lastbil måste reaktionerna gå snabbt och då måste temperaturen vara hög, helst 450 grader C. Men vid höga temperaturer blir inte reaktionen fullständig utan begränsas av det som kallas kemisk jämvikt.
– Ett sätt att komma runt detta problem är att ta bort den vätgas som bildats med ett filter som bara släpper igenom vätgas. Sådana filter finns i dag bara i forskningslaboratorier, säger Jonas Hedlund.
Avdelningen för kemisk teknologi vid Luleå tekniska universitet är världsledande inom detta område och har utvecklat mycket bra membran av molekylsikt. Med dessa är det möjligt att skilja olika molekyler från varandra genom filtrering.
Den stora fördelen med molekylsiktmembran jämfört med andra typer av membran är att de kan vara selektiva och att de tål höga temperaturer och tryck.
Genom att montera in ett sånt membran i reaktorn där reaktionerna sker undviks alltså problemet med kemisk jämvikt och reaktorn (manicken) kan göras liten.
Forskningsprojektet bakom ”manicken” har fått namnet Innovativ bränslecell – reformer för lastbils-APU och finansieras av Statens energimyndighet.
En mycket effektiv APU-enhet (manick) ska tas fram genom ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan och Volvo.
Molekylsiktmembranet ska utvecklas i Luleå, Chalmers ska göra en del mätningar för att stödja arbetet här och dessutom göra simuleringar av reaktorn. KTH:s uppgift är att förbättra den katalysator som används vid reformeringen och också Volvo kommer att göra simuleringar av systemet för att stödja arbetet i Luleå.
– På lång sikt kan tekniken med ångreformering och bränslecell också ersätta dagens förbränningsmotorer i samtliga fordon. I princip kan vilket bränsle som helst användas, vilket leder till att nettoutsläppet av koldioxid försinner helt om ett förnyelsebart biobränsle som till exempel etanol används, säger Jonas Hedlund.
Avdelningen för kemisk teknologi vid Luleå tekniska universitet har nyligen beviljats 1,8 miljoner kronor för projektet som löper under tre år. Docent Jonas Hedlund är projektledare och Jonas Lindmark kommer att anställas som doktorand i projektet.
Upplysningar: Docent Jonas Hedlund, tel. 0920-49 21 05, jonas.hedlund@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se
Förståelsen av egenskaperna hos de magnetiska material som är den viktigaste komponenten i lagringsmedia, som hårddisken hos en dator eller en magnetoptisk CD, har tagit ett kliv framåt. Professor Olle Eriksson, professor i teoretisk magnetism vid Uppsala universitet, och hans forskargrupp har för första gången tagit fram en teoretisk modell för beräkningar, som ger resultat som stämmer mycket väl överens med data från utförda experiment.
De senaste åren har nya experimentella metoder inom materialfysik och materialkemi lett till att man kan framställa material som aldrig tidigare existerat. Med tekniker som ”spluttring”, ”laserablation”, ”molekylstråleepitaxi” och ”kemisk ångdeponering”, kan ett material fås att växa fram atomlager för atomlager. Metaller lagrade på detta sätt är inte legeringar, utan består helt enkelt av extremt tunna lager av ren metall placerade ovanpå varandra. På detta sätt har man lyckats framställa material med bra egenskaper för exempelvis magnetiska sensorer och även gjort stora framsteg i att kunna bestämma materialens magnetiska egenskaper experimentellt. Detta gör det möjligt för forskarna att skräddarsy magnetiska egenskaper genom intelligent val av materialkombinationer.
Olle Eriksson och hans kollegor har visat att man teoretiskt kan förutsäga de tre viktigaste egenskaperna hos dessa metaller (magnetiska moment, kritisk övergångstemperatur, samt den magnetiska växelverkan mellan lagren) om man antar att kontaktytorna är skrovliga och ibland även överlappar varandra. Nyckeln till deras framgång var alltså att överge det vanliga antagandet att ytorna är släta och väldefinierade. De visar i artikeln att beräkningar av magnetiska egenskaper enligt den nya teorin stämmer mycket väl överens med resultat från experiment utförda på lager av järn och vanadium.
– Våra resultat kan troligen överföras på alla andra typer av multilagrade metaller, säger Olle Eriksson, som tror att resultaten kan göra sökandet efter nya multilager med bättre egenskaper för applikationer inom informationsteknologin betydligt enklare.
Projektet har dirivits i tätt samarbete med experimentell verksamhet vid Ångströmlaboratoriet, lett av professor Björgvin Hjörvarson och professor Peter Svedlindh. Nyligen har Wallenbergstiftelsen bidragit med 7 miljoner kronor från för inköp av en s k MBE-sputter, en maskin för framställning av de atomtunna skikt som beskriv ovan.
Artikeln publiceras denan vecka i PNAS (Proceedings of the National Academy of Science of the United States of America), se http://www.pnas.org/misc/highlights.shtml#HL15 under titeln ”Roughing up metals”.
Kontaktinformation
Kontaktperson: Professor Olle Eriksson, tel. 018-471 3625, 0704-25 07 77
eller via e-post: olle.eriksson@fysik.uu.se samt professor Björgvin Hjörvarsson 018-471 3837, 0704-25 07 15, eller via e-post: Bjorgvin.Hjorvarsson@fysik.uu.se
Metoder behövs för att upptäcka oönskade effekter på miljön orsakade av läkemedel. Projektets mål är därför att ta fram biomarkörer hos fisk, som i högre grad än andra djurgrupper är utsatta för påverkan, bland annat genom utsläpp av avloppsvatten.
– Läkemedel är biologiskt mycket potenta. De är utformade för att påverka biologiska system, säger forskaren Joakim Larsson, som leder projektet tillsammans med professor Lars Förlin vid zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
– I dag saknas kunskap om hur man mäter miljöeffekter av läkemedel. Det är angeläget att fylla denna kunskapslucka för att i framtiden kunna fatta riktiga beslut. Det handlar om såväl miljö som ekonomi, säger Joakim Larsson.
Forskarna har utvecklat ett nytt och tvärvetenskapligt koncept som gör det möjligt att studera hur läkemedel påverkar ämnesomsättningen och tusentals genprodukter i fisk.
För att kunna koppla effekter i miljön till specifika läkemedel tittar forskarna på olika mönster av förändringar i fisken. Detta brukar kallas biologiska fingeravtryck. Joakim Larsson säger att det är viktigt att veta hur allvarliga problem läkemedel orsakar i miljön.
– Denna kunskap behöver myndigheterna för att kunna besluta om förbättringar i reningsteknik eller vilka restriktioner som eventuellt ska åläggas olika mediciner. Vår forskning leder förhoppningsvis också till effektivare prövning av läkemedels miljömässiga risker, samtidigt som läkemedelsindustrin får bättre förutsättningar att kunna utvärdera miljörisker innan nya produkter kommersialiseras.
För mer information kontakta:
Forskare Joakim Larsson, telefon: 031-773 35 89, mobiltelefon: 0709-62 10 68, e-post:
joakim.larsson@fysiologi.gu.se
webbplats: www.physiology.gu.se/endo/staff/jl.htm
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Varje år betalas uppemot 4 miljarder kronor eller ca 25 000 kr per invånare i åldern 16-64 år ut till Västmanlands befolkning från de offentliga försörjningssystemen i form av arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension och socialbidrag.
De ansvariga myndigheterna i länet har samarbetat i en Regional samverkansgrupp, med målsättning att minska invånarnas behov av olika offentliga försörjningsinkomster, genom att försöka förbättra förutsättningarna för de enskilda individerna att själva kunna försörja sig.
Men målsättningen har visat sig svår att uppnå. De utbetalda beloppen har varit ungefär lika höga under lågkonjunktur och högkonjunktur. När ett utgiftsslag minskat så har ett annat ökat. Det är främst sjukpenning och arbetslöshetsersättning som tycks fungera som kommunicerande kärl. Men är det så enkelt som många har trott, att samma personer ”går runt” i de olika systemen?
För att få en bättre förståelse av dessa förhållanden, har den regionala samverkansgruppen låtit genomföra en studie om Bruk av offentliga försörjningssystem (Boff-projektet) finansierad med anslag från Socialdepartementet, samt medel från parterna i samverkansgruppen. För genomförandet av studien svarar två forskare vid Mälardalens högskola, Göran Sidebäck och Lars Sundbom.
I forskarnas slutrapport finns en omfattande genomgång av hur de offentliga försörjningsinkomsterna i Västmanland utvecklats under en tioårsperiod. Jämförelser finns också med förhållandena i riket i stort, som pekar på stora skillnader mellan länen. Genomgången handlar bl.a. om hur många personer som haft olika typer av offentliga försörjningsinkomster, nivån på dessa inkomster och hur stora kostnader som faller på arbetslöshet respektive sjukskrivning, förtidspension och socialbidrag.
Genom att studien baseras på ett longitudinellt material omfattande hela den vuxna befolkningen, har det varit möjligt att analysera hur beroendet av offentliga försörjningsinkomster utvecklas över tid för varje individ. Frågor om hur vanligt det är med långvariga eller återkommande försörjningsbehov har kunnat belysas, liksom frågor om huruvida det förekommer att man ”byter” mellan olika offentliga försörjningssystem, t.ex. mellan A-kassa och sjukpenning. Människors svårigheter att komma ifrån sitt beroende av offentliga försörjningsinkomster under olika konjunkturfaser analyseras också i rapporten.
Ett av de centrala resultaten är att arbetslösheten förtjänar en långt större uppmärksamhet än vad som varit fallet under senare års debatt, då framför allt sjukskrivningarna har diskuterats. Sett över tid så gäller att en kraftigt ökad del av de offentliga försörjningsinkomsterna gäller personer som är arbetslösa.
Forskarna bakom rapporten:
Göran Sidebäck, Mälardalens högskola
Lars Sundbom, SAMU och Mälardalens högskola
Direktörerna i Samverkansgruppen:
Robert Granath, Försäkringskassan
Jan Brithon, Landstinget,
Christina Engman, Arbetsmiljöverket,
Håkan Eriksson, Länsstyrelsen,
Åke Jansson, Kommunförbundet,
Karl-Erik Pettersson, Länsarbetsnämnden.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Göran Sidebäck, Mälardalens högskola, 070-56 46 36 5, e-post: goran.sideback@mdh.se
Robert Granath, Försäkringskassan, 021-19 23 00; e-post: robert.granath@fk19.sfa.se
Uppsatsen är skriven vid Företagsekonomiska institutionen och har granskat nyckeltal och övrig information om jämställdhet i årsredovisningar. Att ett företag har många nyckeltal om jämställdhet behöver inte betyda att man har en stor medvetenhet på jämställdhetsområdet. Få nyckeltal behöver inte heller betyda att man har en begränsad medvetenhet. Studien visar att företagen presenterar information för att upprätthålla en perfekt yttre fasad. De följer rådande normer och värderingar som gäller för affärsetik och vill visa upp en korrekt bild i sina årsredovisningar. Studien visar på några motsägelser i informationen om jämställdhet som presenteras i årsredovisningarna.
Ett företag skriver att ”Mångfald i styrelsens sammansättning är viktig för att skapa ett dynamiskt och konstruktivt styrelsearbete” och ett annat företag skriver att ”Mångfald förbättrar kreativiteten”. Dessa skrivningar känns inte så trovärdiga då styrelsemedlemmarna i dessa båda företag alla är män.
Studien visar också att det finns olika kategorier av företag, vilka kan beskrivas utifrån typiska karaktärsdrag. De två ytterligheterna kännetecknas av följande: majoriteten av de företag som redovisar minst om jämställdhet finns i verkstadsindustrin. Dessa företag presenterar det som kan anses viktigast men utelämnar en vidare diskussion. De företag som lämnar ut mest information genom nyckeltal och i form av text finns i finansbranschen. Dessa företag visar upp en bättre förståelse för vad jämställdhet är.
Fokus i studien har legat på de 27 mest omsatta företagen på börsens A-lista och deras årsredovisningar från 2002. Av dessa företag uppgav 8 att de arbetar aktivt och medvetet med att rekrytera kvinnliga chefer. Då studien genomfördes hade ett av företagen en kvinnlig VD. Av 27 företag hade 15 en kvinna eller fler i ledningen och 16 företag hade en kvinna eller fler i styrelsen. Av de 11 företag som inte hade någon kvinna i styrelsen hade dock fem företag en kvinnlig styrelsesuppleant. 17 av företagen hade inrättat en nomineringskommitté. Detta innebär att drygt hälften av A-listans företag uppfyller Aktiespararnas önskemål om att rekrytera genom en nomineringskommitté.
– Att man ökar insynen i rekryteringsprocessen genom att ha en nomineringskommitté bör ifrågasättas, menar Ida Larsson. Exempelvis satt åtta av tio kommittémedlemmar samtidigt även i styrelsen hos ett av de studerade företagen. Meningen med nomineringskommittéer är ju att komma runt så kallade kompisrekryteringar och inte att spegla styrelsen i en ny konstellation.
Många av nyckeltalen bör kompletteras med förklaringar. Att bara ange att 50 % av cheferna är kvinnor säger ingenting om vilken nivå i företaget dessa befinner sig på, inte heller någonting om deras befogenheter att fatta beslut. Kvantitet utan att se till kvalitet är missledande, avslutar Ida Larsson.
Studien har genomförts på uppdrag av Jämställdhetsombudsmannens EU-projekt ”Women to the top”. Projektet syftar till att få fler kvinnliga toppchefer i näringsliv och offentlig förvaltning, och genomförs tillsammans med partners i Danmark, Estland och Grekland (www.women2top.net).
För ytterligare information kontakta: Ida Larsson, mobil: 070-728 53 66, e-post: ida_larsson@home.se eller ida.larsson@jamombud.se
Efter avslutade studier arbetar Ida Larsson nu som praktikant i JämOs EU-projekt Women to the top.
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Fakultetskansliet
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
För att utveckla och rationalisera den del av forskar–utbildningen som avser doktorandkurser har man bestämt att doktorander från dessa högskolor får delta kostnadsfritt och på lika villkor i varandras doktorandkurser. Resor, logi och litteratur står dock normalt doktoranden själv för. Information om kurser ska finnas lätt tillgängliga via hemsidorna och gemensamma kurser ska kunna tas fram genom samarbete, liksom gemensamma forskarskolor. Gemensamma ansökningar ska kunna göras till NORFA (Nordisk Forskeruddanningsakademi – se www.norfa.no).
För LTHs del undertecknades överenskommelsen 16 mars av prorektor Klas Malmqvist.
Kontaktinformation
Frågor kan besvaras av Klas Malmqvist, tel: 046-222 95 84 eller 046-222 76 84, epost: Klas.Malmqvist@nuclear.lu.se
Emilia Forssells doktorsavhandling i socialt arbete vid Stockholms universitet handlar om erfarenheter och förhållningssätt bland hjälpgivande anhöriga till äldre från olika länder. Vissa av de som intervjuas i avhandlingen har offentlig äldreomsorg, andra inte.
Studien visar att de anhöriga, oavsett bakgrund, framhåller den egna gruppens unika omsorgstraditioner och söker skydda sina äldre från migrationens förändringar. En föreställning om stora skillnader mellan invandrade och svenska familjer är vanlig bland intervjupersonerna. De anhörigas skyddande skänker symboliskt kapital i form av tillfredsställelse, en stärkt familjekänsla samt erkännande från omgivningen. Omgivningens och de egna förväntningarna på engagemang för familjens äldre påverkar också liv och möjligheter för de yngre anhöriga på andra, mindre önskvärda sätt i olika faser av deras integrationsprocess efter en migration.
Det visar sig vidare att skyddandet kan luckras upp och anta nya former när de anhörigas möjligheter och handlingsutrymme med tiden ökar. En jämförelse mellan svenskar och invandrare i Stockholms län som regelbundet hjälper någon med behov av särskilda omsorger visar, tvärt emot förväntningarna, att situationen för dem som ger hjälp till särskilt omsorgsbehövande i stort liknar varandra. Här finns inget som stöder en uppfattning om stora skillnader mellan invandrare och svenskar.
Doktorsavhandlingens titel: Skyddandets förnuft. En studie om anhöriga till äldre som invandrat sent i livet. (The Logic of Protection.(A Study of Informal Caregiving to Older Family Members in Immigrant Families).
Disputationen äger rum fredag den 2 april kl. 10.00 i Aula Svea, Institutionen för socialt arbete-Socialhögskolan, Sveaplan. Opponent är docent Peter Öberg, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
Emilia Forssell kan nås på 08-605 09 24 (forskningsavdelningen, Ersta Sköndal högskola, 128 85 Sköndal) eller e-post e.forssell@sssd.se
Urban Lundgren, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har forskat i hur tillverkare kan utrusta sina produkter så att de inte stör eller själva störs av andra.
Moderna elektriska apparater som används i dag innehåller ibland komponenter som både kan skapa elektriska störningar eller påverkas av sådana.
Ett konkret exempel kan vara PC:n som helt plötsligt startar om eftersom ett lysrör i samma rum tänds eller släcks.
För att förhindra sådana problem finns ett europeiskt krav på elektromagnetisk kompabilitet, kallad EMC. Nya produkter måste leva upp till kravet för att få säljas på den europeiska marknaden.
Tillverkarna av elektriska och elektroniska apparater måste hela tiden ha problematiken i åtanke. Nödvändiga åtgärder kan vara att använda filter för anslutna kablar eller att kapsa in apparaten så att den skärmas från elektromagnetiska störningar.
För att elektronikkonstruktörerna ska veta vad som krävs för att leva upp till EMC behövs bland annat mätmetoder.
Och det är här doktoranden Urban Lundgren vid Luleå tekniska universitet kommer in i bilden. I sin doktorsavhandling Characterizations of components and materials for EMC barriers beskriver Urban Lundgren en mängd mätmetoder som passar för detta ändamål. Han presenterar också modeller för datorsimuleringar av nya produkter, något som är viktigt för tillverkaren eftersom det ofta blir dyrt att bygga om en redan färdig apparat. Det kan ibland bli så kostsamt att produkten inte säljs i Europa.
Urban Lundgren, som är född i Skellefteå 1972, disputerar den2 april. Han påbörjade sin civilingenjörsutbildning i datateknik i Luleå 1992 och direkt fter examen 1997 påbörjade han sina forskarstudier.
Upplysningar: Urband Lundgren, tel. 0920-49 29 26, urban.lundgren@ltu.se eller informatör Sofia Eriksson, tel. 0920-49 16 73, sofia.eriksson@ltu.se
Det är inte bara filosofer som Nalle Puh som försöker förstå hur det går till när naturen exploderar av färgprakt under hösten. Sådana djupa frågor funderar även forskare på. Träden har en inre kalender som styrs av nattlängden, och när natten blivit tillräckligt lång startar en process som leder till att bladen blir gula och röda och så småningom faller av trädet. Det är dock inte bara nattlängden som avgör hur höstfärgerna blir, höstlöven får starkare färger om temperaturen är låg under tiden processen sker. Detta förlopp styrs, som så gott som alla andra processer i en levande varelse, av gener och då är det naturligtvis viktigt att veta hur dessa gener regleras, d v s när de olika generna slås på eller av under hösten. Forskare vid Umeå Plant Science Centre och Kungliga Tekniska högskolan har tagit fram den ”genetiska tidtabellen” hos en asp om hösten.
För att kunna studera denna tidtabell har man utvecklat ett mycket speciellt hjälpmedel, en s k DNA-mikromatris (microarray). Denna mikromatris är en liten glasskiva med 13 500 små ”prickar” på där varje prick består av en gen från aspen. Med hjälp av denna kan man följa hur alla dessa tusentals gener slås på och av under hösten i bladen på en asp som växer på universitetsområdet i Umeå. Man kunde på detta sätt se hur bladet slog på en uppsättning gener som alla bidrog till att bladets beståndsdelar, t ex proteiner, pigment och membraner, bröts ned så att näringsämnena kunde tillvaratas för återanvändning nästa vår. Samtidigt stängdes en annan uppsättning gener av, t ex de som bidrar till att bladet kan fotosyntetisera. Dessa processer startade långt innan man kunde se att bladet började gulna. DNA-mikromatrisen kan naturligtvis användas till att studera andra processer, och forskare i Umeå och Stockholm försöker också begripa många olika aspekter av ”trädens inre liv”. De svenska forskarna har här en helt unik resurs, det finns inga andra forskare i världen som har tillgång till en så komplett mikromatris för träd.
Uppsatsen som heter ”A transcriptional timetable of autumn senescence” kommer att tryckas i nästa nummer av tidskriften Genome Biology men finns redan nu att ladda ner på http://genomebiology.com/2004/5/4/R24. Artikeln kommenteras också i dagens (25/3) nummer av Nature (www.nature.com).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Stefan Jansson, Umeå Plant Science Centre
Telefon: 090-786 53 54 eller 070-677 23 31
E-post:: stefan.jansson@plantphys.umu.se eller
Peter Nilsson, KTH
Tel: 08 – 5537 8331 eller 073 9362750
E-post: nipe@biotech.kth.se
De huvudsakliga resultaten visar att: (a) mammor till barn med utvecklingsstörning löper markant ökad risk att drabbas av depression både jämfört med sina män och med kontrollföräldrar, (b) föräldrar till barn med utvecklingsstörning upplever många olika typer av påfrestningar i livet varav tidsbrist och begränsat socialt liv verkar vara de två värsta, (c) de flesta föräldrar till barn med funktionshinder beskriver även positiva aspekter av att ha ett barn med funktionshinder så som att man fått en ny syn på vad som är viktigt i livet och i vissa fall att man kommit varandra närmare i familjen, (d) det formella stödsystemet upplevs som svårnavigerat och ofta orättvist, (e) föräldrar till barn med autism och utvecklingsstörning av annan anledning än Down syndrom beskrev en mer besvärlig livssituation än föräldrar till barn med Down syndrom, (f) hur föräldrarna mår beror dels på närvaron av riskfaktorer (t. ex. beteendeproblem hos barnet, tidspressad vardag, upplevda begränsningar i arbetsliv och socialt liv och att vara ensamstående) men också på närvaron av skyddsfaktorer (t. ex. vissa personlighetsegenskaper, aktiva copingstrategier, socialt stöd ifrån nära och kära och ifrån samhället)
Studien bygger på enkätsvar ifrån 226 familjer med barn med utvecklingsstörning (215 mammor och 167 pappor) och 234 kontrollfamiljer (208 mammor och 185 pappor). Barnen var mellan 0-16 år (medelålder 8 år) och kom ifrån sydvästra Sverige. Barnen med utvecklingsstörning delades in i tre grupper, 51 barn hade Down syndrom, 68 barn hade utvecklingsstörning och autism och 107 barn hade utvecklingsstörning av annan anledning än Down syndrom och hade inte autism. Många barn i den sista gruppen hade också fysiska funktionshinder.
Avhandlingens titel: Parents of Children with Intellectual Disabilities
Avhandlingsförfattare:Malin B Olsson , tel. 031-773 4293(arb.), 0705-443083 (mobil)
e-post: Malin.Olsson@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Chris Hatton, Lancaster
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 april 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
–
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se
