– Det var kanske ett 30-tal släkter som tillhörde den översta aristokratin. Deras slott och stora stenhus står fortfarande kvar och dominerar därför bilden för oss. Men de var i själva verket en ovanlig syn på 1600-talet, säger Peter Ullgren.
Enkla säteribyggnader av trä, som inte alltid bestrukna med rödfärg och kanske till och med hade torvtak, var mycket vanligare. Bara i Östergötland, Skåne, Småland, Uppland och Södermanland fanns över 1800 sådana säterier vid 1680-talets början.
Peter Ullgren har jämfört tre adelssläkter: Barnekow från Vittskövle i Skåne, Lillie från Löfstad utanför Norrköping och Drake af Hagelsrum från Österbymo i södra Östergötland. Av dem representerar de två första den högsta aristokratin, mer intresserad av vad som hände på riksnivå än av trakten kring sitt gods, medan släkten Drake representerar den lantadel som var lokalt förankrad.
Skillnaderna syns bland annat i deras kyrkor. Både Barnekows och Lillies gravar är praktfulla, guldglänsande och påkostade, och markerar på så sätt distansen till det enkla folket. Drakes gravkor är enklare, både av ekonomiska skäl, på grund av en religiös fromhet och asketism, och för att familjen Drake inte kände samma behov av att avskärma sig från sitt sockenfolk.
Släktens huvudman Magnus Drake stod också många gånger fadder åt underlydande bönders barn. Han lät döpa sina egna barn i sockenkyrkan och skrev brev i olika ärenden till bönderna, något som Barnekows och Lillies aldrig skulle kunnat tänka sig. De höll sina dop och bröllop i avskildhet på godset, och delegerade sin makt till mellanhänder eftersom de inte intresserade sig för de lokala sammanhangen.
– Det som fascinerat mig med släkten Drake är också hur viktiga de religiösa idealen var för dem. I deras livssyn var kanske det religiösa mer styrande än ståndstänkandet, menar Peter Ullgren.
Han ser Magnus Drakes ledarstil som modern: ett karismatiskt personbundet ledarskap och en elit som på ett naturligt sätt förankrade makten ute bland folket. Den här typen av lantadel, med namn som Rääf, Bagge, Rosenstråle, Armsköld och Ulfsparre, var den absolut vanligaste godsadeln i Östergötland och norra Småland under 1600-talet.
Efter disputationen tänker Peter Ullgren gå vidare med två bokprojekt: en bok om döden inom lantadeln avspegladi kistor, gravkor etc, samt en bok om herrgårdsspöken. De senare har han stött på när han läst gamla brev i samband med avhandlingsarbetet, och de ska nu få sin särskilda uppmärksamhet.
Avhandlingen heter Lantadel. Adliga godsägare i Östergötland och Skåne vid 1600-talets slut. En sammanfattning finns på http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=hum_293.html. Peter Ullgren disputerar den 28.2 och träffas på tel 046-222 32 74 eller peter.ullgren@hist.lu.se.
Pressmeddelande 2004-02-25 från Formas, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA
Bakom satsningen står Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, med huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse, Stiftelsen för Strategisk Forskning med verkställande direktör Staffan Normark, Vetenskapsrådet och VINNOVA med respektive generaldirektörer Pär Omling och Per Eriksson.
Bidragen omfattar tre till tio miljoner kronor per år under tre till tio år och kan sökas hos flera av finansiärerna. Bidrag beviljas för:
– grundforskning inom samtliga vetenskapsområden
– strategiska och betydelsefulla forskningscentra med koppling till industri och samhälle
– forskningscentra inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande
– kompetenscentra och innovationsmiljöer, en satsning från VINNOVA, s k VINN Excellence Center
Finansiärerna samråder före beslut om bidrag. För mer information se respektive forskningsfinansiärs hemsida eller kontakta nedanstående.
Formas, www.formas.se
Huvudsekreterare Lisa Sennerby Forsse, 08-775 40 58, lisa.sennerby.forsse@formas.se
Programchef Hans-Örjan Nohrstedt, 08-775 4016, 070-3975862, hans-orjan.nohrstedt@formas.se
Bitr programchef Bengt H Olsson, 08-775 4023, bengt.olsson@formas.se
Stiftelsen för Strategisk Forskning, www.stratresearch.se
Verkställande direktör Staffan Normark, 08-505 816 67, staffan.normark@stratresearch.se
Planeringschef Anders Sjölund, 08-505 816 78, 0733-58 16 78, anders.sjolund@stratresearch.se
Vetenskapsrådet, www.vr.se
Generaldirektör Pär Omling, 08-546 44 185, par.omling@vr.se
Se hemsidan för kontaktperson inom respektive ämnesområde.
VINNOVA, www.VINNOVA.se
Generaldirektör Per Eriksson, 0708-24 71 06, Per.Eriksson@VINNOVA.se
Programledare ”Kompetenscentrum” Staffan Hjorth, 08-473 30 12, Staffan.Hjorth@VINNOVA.se
* * *
Endocytos är den mekanism som celler använder för att transportera in molekyler från utsidan via det membran som omger cellen. Specifika proteiner skapar en inbuktning av membranet vilket omsluter de molekyler som ska tas in i cellen. När denna proteinklädda membranblåsa (vesikel) väl är inne i cellen kan proteinerna släppa och vesikeln sammansmälta med sin destination för att leverera molekylerna.
Det protein som identifieras i avhandlingen har namnet Sorting nexin 9 (SNX9) och spelar en viktig roll vid endocytosen. Proteinet är uppbyggt i olika delar med skilda funktioner, vilket gör att det kan binda till insidan av cellens omgivande membran och dessutom rekrytera andra för processen viktiga proteiner. Ett av de proteiner (clathrin) som binder till SNX9 fungerar som ett skal runt vesikeln medan ett annat (AP-2) väljer ut de molekyler som skall transporteras. Det tredje interagerande proteinet (dynamin-2) har en viktig roll vid avknoppningen av den färdiga vesikeln från membranet. Aktiviteten hos SNX9 är reglerad och om man manipulerar med funktionen hos proteinet störs cellens upptag av näring. Resultaten visar därmed att SNX9 är en viktig komponent i det maskineri som ansvarar för cellens upptag från utsidan.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik och har titeln ”Sorting nexin 9 in Clathrin-mediated Endocytosis”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal KB3A9, KBC huset, Umeå universitet
Fakultetsopponent är professor Elizabeth Smythe, University of Sheffield, UK.
Kontaktinformation
Richard Lundmark är uppväxt i Ostvik norr om Skellefteå och flyttade till Umeå 1994 för studier vid universitetet. Han kan nås på tel. 073-620 5070, e-post: richard.lundmark@medchem.umu.se
Torun Elsrud har i en sociologisk avhandling från Lunds universitet studerat ryggsäcksturismen, framför allt resenärernas egna berättelser och mål med resorna. Hon har intervjuat yngre och äldre resenärer, bott i två månader på ställen i Thailand som är populära bland de här resenärerna, och läst resetidskrifter och handböcker. De senare finns i stort antal – Lonely Planet, den mest lästa serien, har 650 böcker med tips om alla delar av jordklotet.
Det är lätt att raljera över ryggsäcksturismens inneboende motsättningar. Men på det individuella planet har Torun Elsrud kunnat ha stor förståelse för sina intervjupersoner.
– De söker en möjlighet att testa sina egna gränser, skaffa sig styrka och självständighet, vinna status och uttrycka en stark identitet, säger hon.
– Man kan förstå det i relation till brister i vårt samhälle som gör att unga människor upplever att de inte blir sedda för vad de är, utan hela tiden måste göra olika prestationer. Resandet kan ur den synvinkeln ses som ett symtom på att något saknas här hemma.
Samtidigt är Torun Elsrud kritisk mot de värderingar i samhället som framställer ryggsäcksturism som en bättre form av turism än till exempel charter.
– Oavsett vilken typ av turist man är, så bygger resans idé på att bara en del av jordens befolkning tillskrivs rätten att vara turist medan en betydligt större del förväntas vara objekt för turistens blickar och nöjen. Bara en liten del anses ha råd, medan en stor del får finna sig i ett intensivt prutande när de försöker ta ut priser som skulle höja deras levnadsstandard. I sådana situationer är ryggsäcksresenärer sällan ett föredöme, menar hon.
Torun Elsrud ägnar ett särskilt kapitel i avhandlingen åt de kvinnliga ryggsäcksturisterna. Trots att det idag är lika vanligt bland kvinnor som bland män att resa på det här sättet, så är mannen fortfarande normen. Äventyrlighet och risktagande förknippas med män, medan en kvinna som reser runt på ett äventyrligt sätt ses som avvikande.
De kvinnor hon intervjuat förhåller sig till den här bilden på olika sätt. En del betonar sin maskulina sida och känner sig mest hemma bland manliga resenärer. Andra tar avstånd från det äventyrliga, reser på ett säkrare sätt och menar att äventyrligheten är grundad i ett behov av att hävda och framhäva sig. Åter andra, som kanske själva beter sig äventyrligt, gör det med ironiska kommentarer om detta macho-beteende.
Det är bara en fjärde grupp, som Torun Elsrud kallar ”den frigjorda äventyrerskan”, som inte antingen ställer sig på männens sida eller ifrågasätter det maskulina/äventyrliga. Dessa kvinnor gör sina resor för att hitta ett sätt att leva där de inte stängs in i hemmakulturens traditionella könsroll. De vill få vara självständiga och lita till sin egen styrka.
Avhandlingen heter Taking time and making journeys, och las fram den 19 februari. Torun Elsrud träffas på tel 0480-44 60 00, torun.elsrud@hik.se (hon föredrar e-post).
Nära och litet? Eller långt bort och specialiserat? Tillgänglighet, en viktig aspekt av vårdens kvalitet, är ett sammansatt begrepp som syftar på hinder att få vård när man behöver den. Grazyna Teresa Adamiak har studerat hur miljöfaktorer (avstånd, årstid) och strukturella faktorer (Ädelreformen, tillgång på vårdplatser och alternativa vårdformer, grad av specialisering, läkarnas utbildningsnivå, närhet mellan akut och röntgen) påverkar utnyttjandet av öppen och sluten akutvård. Hon har mätt tillgängligheten som andelen medicinskt färdigbehandlade som väntar på utskrivning, akutbesök och akutremisser (efterfrågan på vård), väntetider, koordination i vårdkedjan och ”utfallet” oplanerade återinskrivningar. Undersökningarna genomfördes åren 1994 till 2000.
Resultaten av Grazyna Adamiaks studier visar att tillgängligheten till akutsjukvård och vårdkvalitet påverkas starkt av faktorer utanför sjukvårdens kontroll, såsom årstid eller avstånd till sjukhuset – och av utbudet, som bestäms genom politiska beslut. Men även faktorer inom sjukvården har betydelse. Väntetider för patienter på akutmottagningar vid sjukhus påverkas till exempel av antalet akutsökande som i sin tur ändras med årstid, tillgång till läkare och omloppstider mellan akutmottagningen och röntgenavdelningen.
Grazyna Admiak visar också att resursfördelningen mellan öppen och sluten vård, sjukhusens specialisering samt tillgången till akutvård utanför sjukhuset påverkar frekvensen oplanerade återinskrivningar inom internmedicinen. Bland patienter vid länsdelssjukhusen tycks det medicinska utfallet bli sämre än vid länssjukhusen i landsting utan universitetssjukhus. Kriterierna för inskrivning i slutenvård inom internmedicinen varierar dessutom beroende på den inskrivande läkarens formella utbildningsnivå, vilket leder till återinskrivningar som kunde ha undvikits, och sämre ändamålsenlighet i slutenvården.
Resultaten har relevans för beslut om systemintegration och tillgänglighet till akutsjukvård. Studierna tyder på behov av analyser som inkorporerar de dynamiska effekterna av miljön och organisation på akut vårdutnyttjande.
Länk till sammanfattningen: http://publications.uu.se/uu/fulltext/nbn_se_uu_diva-3997.pdf
Namn: Grazyna Teresa Adamiak
Avhandlingens titel: Påverkan av organisatoriska och miljömässiga faktorer på tillgänglighet till akutsjukvården
Institution: Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Opponent: Professor Grete Botten, Oslo Universitet, Sentrum f. helseadministration, Oslo
Disputationen äger rum: Måndagen 1 mars, kl. 13.00, Grönwallsalen, Akademiska sjukhuset
Kontaktinformation
Grazyna Teresa Adamiak kan nås på telefon 08-658 2177 eller via e-post g.adamiak@telia.com eller Grazynata@hotmail.com
En människa består av många miljarder celler. Alla dessa celler i en individ har precis samma arvsanlag (DNA), men det finns ändå hundratals olika sorters celler som gör väldigt olika saker. Eftersom alla celler från början är lika, sker en intensiv signalering i kroppens vävnader under deras utveckling så att cellerna ska veta om de ska dela sig, var de skall vara och hur de senare ska utföra sina uppgifter.
Proteoglykaner är ämnen som sitter på cellers utsida, och de består av ett protein med långa sockerkedjor fästade till sig. En vanlig typ av proteoglykaner har sockerkedjor som kallas heparansulfat (HS). Kedjorna har ett ”mönster” av olika förändringar, tex sulfatgrupper på olika ställen, som påverkar hur signalmolekyler fungerar. Man kan alltså tänka sig att en cell med ett visst mönster på sina HS-kedjor kan fånga in en viss molekyl och därigenom ta emot en signal som en cell med ett annat mönster inte kan ta emot. Mönstret av HS-förändringar påverkar på så sätt sannolikt ett stort antal reglerande processer i kroppen, men exakt på vilket sätt har är i stora delar okänt.
Johan Ledin har använt sig av möss som är genetiskt modifierade så att vissa enzymer som förändrar sockerkedjan är borta. Genom att se vilka defekter dessa möss har, kunde han sedan förstå vilken roll olika mönster har för olika processer. Han har också visat att de två enzymerna NDST1 och NDST2 som utför samma ’’förändring’’ av sockerkedjan, ändå fungerade väldigt olika.
Tillsammans med forskargruppen utvecklade han också en metod för automatiserad HS-analys av däggdjursvävnader, samt en metod för att skapa ett känsligt ’’fingeravtryck’’ av de komplicerade mönstren. Med dessa metoder kunde HS-kedjor från olika vävnader och utvecklingsstadier snabbt studeras, något som tidigare skulle ha varit mycket tidsödande och dessutom krävt vävnader från många fler djur. Avhandlingen kan bidra till ökad kunskap om ’’mönstrens’’ funktion i viktiga processer hos både djur och människor.
Länk till avhandlingen: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=3992
Namn: Johan Ledin
Avhandlingens titel: Heparan Sulfate Biosynthesis – Clues from Knockout Mice
Institution: Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi
Opponent: Professor John Gallagher, Medical oncology, Manchester
Disputationen äger rum: Fredagen 27 februari, kl. 9.15 i C10:301, BMC.
Kontaktinformation
Johan Ledin kan nås på 018-471 4644 eller via e-post Johan.Ledin@imbim.uu.se
Man konfronterade makthavarna genom att öppet diskutera prostitution, syfilis, äktenskapsbrott, och man ville ersätta statskyrkan som samhällets etiska och intellektuella auktoritet. Reaktionen blev våldsam. Ett decennium senare hade många av dem tystats.
Aldrig tidigare hade författare uppträtt så illojalt mot den borgerliga publiken och dess värderingar. Därmed togs ett viktigt steg mot 1900-talets ”fria” författarroll, den som vänder sig från den breda publiken och söker bekräftelse hos kritiker och kolleger.
Genom att för första gången applicera den franska litteratursociologen Pierre Bourdieus teorier på en hel generation författare ger litteraturvetaren David Gedin vid Stockholms universitet i sin avhandling ett nytt perspektiv på författarens plats och funktion i det svenska samhället under en av de viktigaste och mest omskrivna perioderna i svensk litteraturhistoria. Ett decennium som bland annat inbegriper åtalet mot Strindbergs Giftas. Avhandlingen rymmer märkliga livsöden och ett samhälle fyllt av spänningar. David Gedin beskriver hur centrala kvinnliga författarskap har trängts undan i historien och lyfter fram nya sidor hos Strindberg och hans generationskamrater – Victoria Benedictsson, Anne Charlotte Leffler, Ola Hansson, Oscar Levertin, Alfhild Agrell, med flera.
Doktorsavhandlingens titel: Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll. Artonhundraåttitalet. (Symposion)
Disputationen äger rum fredagen den 5 mars kl. 10.00 i G-salen, Arrheniuslaboratoriet, Svante Arrhenius väg 16E, Frescati. Opponent är professor Johan Svedjedal, Uppsala universitet.
David Gedin nås på telefon 08-718 10 51, 073-722 97 26 eller e-post: David.Gedin@littvet.su.se
Bakom de nya rönen ligger en internationell forskningsgrupp med tyngdpunkten förlagd till Centrum för GeoBiosfärsvetenskap vid Lunds universitet. Rönen publiceras nu i ansedda Geophysical Research Letters. De är unika; liknande undersökningar är svåra att genomföra på andra nordliga myrmarker. Bl a saknas den goda statistik och alla de forskningsdata som sedan decennier insamlats i Abisko.
Serier av flygfotografier i infrarött ljus visar att vegetationen på myrarna har förändrats drastiskt sedan 1970. Och mätningar i marken visar att det jordskikt som är biologiskt aktivt någon del av året har ökat från i genomsnitt 40 cm till 70 cm.
– Man har också under de gångna decennierna mätt flödet av koldioxid och metan över området. Utbytet av koldioxid går i båda riktningarna till och från marken men metan går bara i en riktning. Metan frigörs när myrmarkerna töar och gammalt biologiskt material börjar brytas ner. Sedan 1970 har vi uppmätt en ökning av frigjord metan på minst 20 och högst 60 procent, säger en av forskarna, Torben R Christensen vid Centrum för BioGeosfärsvetenskap i Lund.
– Trots att metan är en så aggressiv växthusgas glöms den ofta bort i diskussionerna kring växthuseffekten. Metan är en biprodukt vid boskapsskötsel och risodling. Men den allra största utsläppskällan är de nordligt belägna myrmarkerna. Om liknande rön görs i andra områden kan det betyda en snabbare utveckling av växthuseffekten.
Årsmedeltemperaturen i Stordalen är -0,7 grader Celsius. Sedan 1985 har dock de faktiska årsmedelvärdena legat över nollgradersstrecket.
– Man föreställer sig gärna att ett ekosystem i ett subarktiskt område bör vara väldigt statiskt. Men där årsmedeltemperaturen ligger runt noll är området väldigt känsligt. Ekosystemet är dynamiskt och svarar mycket snabbt på förändringar. Det har vi tydligt sett här i Abisko, säger Torben R Christensen.
Kontaktinformation
Den aktuella artikeln heter Thawing sub-arctic permafrost: Effects on vegetation and methane emissions (Geophys. Res. Lett., 31, L04501, doi:10.1029/2003GL018680). Författare är Torben R Christensen, Torbjörn Johansson, H Jonas Åkerman, Mihail Mastepanov och Nils Malmer vid Lunds universitet, samt Thomas Friborg, Köpenhamns Universitet, Patrick Crill, University of New Hampshire och Bo H Svensson, Linköpings universitet. För ytterligare information kontakta dr Torben R Christensen på tel 046-222 37 43, e-post Torben.Christensen@nateko.lu.se
Det bysantinska generalsproblemet som introducerades för mer än 20 år sedan bygger på ett klassiskt problem tillämpat på feltoleranta datorsystem. Definitionen av bysantinska fel och hur man skall hantera dem presenterades i en artikel av den amerikanske datalogen och matematikern Leslie Lamport och hans medarbetare. Lamport beskriver ett scenario där en grupp bysantinska generaler, med sina arméer, har omringat en fientlig styrka. Efter att ha observerat fienden från sin position måste generalerna skaffa sig en gemensam ståndpunkt via meddelanden för att därefter bestämma sig för att attackera eller retirera. Om alla generalerna attackerar samtidigt besegras fienden men om en eller flera av generalerna får motsägelsefull information och därför inte attackerar förloras striden och generalerna och deras soldater måste kapitulera. Problemet är att en eller flera av generalerna eller deras kurirer kan vara förrädare som vill förstöra möjligheten till ett lyckat anfall.
Flera tekniker och algoritmer har föreslagits för att förbättra pålitligheten i generalernas meddelandekedja, det vill säga samma problem som man har inom distribuerade inbyggda datorsystem, främst för säkerhetskritiska, så kallade by-wire tillämpningar inom flyg- och fordonsindustrin. Men liknande fel är fortfarande en utmaning för forskare och utvecklare av datorsystem med höga pålitlighetskrav. Det finns många missuppfattningar om dessa fel, till exempel vad som gör ett datorsystem sårbart, felens egenskaper och hur de uppträder.
Håkan Sivencrona knyter i sin doktorsavhandling an till det bysantinska generalsproblemet. Avhandlingen beskriver hur ett tidsstyrt datakommunikationsprotokoll beter sig när ett kommunikationschip utsätts för felinjicering genom strålning från en radioaktiv källa. Felinjiceringsprocessen medför att generalerna, eller i detta fall datorerna, inte får enhetlig information och alltså riskerar att inte klara av sin säkerhetskritiska uppgift. I avhandlingen presenteras lösningar för att hantera några av de problem som upptäcktes vid felinjiceringen inklusive en utvärdering av lösningarna. Avsikten är att ge praktisk insikt i de komplicerade feltillstånd som dagens datorsystem utsätts för och måste hantera.
En andra, mindre del, av avhandlingen tar upp ett nytt intressant koncept RedCAN, för att hantera permanenta kommunikationsfel. I två artiklar presenteras RedCAN konceptet och två olika algoritmer, en centralt kontrollerad och en distribuerad, som behövs för att koppla upp en feltolerant kommunikationskanal mellan alla datornoder i ett distribuerat datorsystem. Den innerhåller dessutom simuleringar av de föreslagna algoritmerna med hjälp av ett eget simuleringsprogram.
Avhandlingen ”On the Design and Validation of Fault Containment Regions in Distributed Communication Systems”, försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 25 februari kl 13.15 i sal HA2, Hörsalsvägen 4, Chalmers, Göteborg.
Håkan Sivencrona är industridoktorand och anställd vid SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås. Han kommer från Vetlanda.
Kontaktinformation
Mer information
Håkan Sivencrona, Datorteknik, Chalmers och SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, tel: 031-7721669, e-post: hakan.sivencrona@sp.se
Enligt uppskattningar är just misslyckad borrning orsak till runt 40 procent av den kassering som sker av material inom tillverkningsindustrin. Orsaken är ofta utslitna borrar eller att själva materialet försvagats av att för höga temperaturer utvecklats vid borrningen.
I sin avhandling visar Tomas Beno bland annat hur en förändrad borr med mer kylarea via kylvätska effektivare leder bort värme från process och från det bearbetade materialet.
Med en borr utrustad med tre spånkanaler och tre skäreggar krävs inte lika hög matningskraft som annars, vilket genererar mindre värme samtidigt som mer verktygsyta finns att fördela värmetransporten igenom.
Tomas Beno har dessutom utarbetat en matematisk modell för värmeflödet under borrning som gör optimala borrförhållanden möjliga att uppnå. Vid borrning i exempelvis superlegeringar eller i titan är värmetransporten från materialet av central betydelse för att inte kvaliteten ska äventyras.
När man förser verktyg för svarvning med motsvarande ytförstorande geometrier uppnås också en ökad värmetransport, och därmed ökad produktivitet alternativt verktygslivslängd.
Doktorsavhandlingen ”Simulation, Verification and Control of Heat Transfer in Machining” läggs fram vid Institutionen för Industriell Produktion, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, fredag 27 februari, kl 10.00 i Kollegiesalen, Valhallavägen 79.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Tomas Beno, tel. 0520-475088, 0705-462938, tomas.beno@htu.se
Pressmeddelandet lämnat av: FoU-informatör Torsten Arpi, 0520-475015, e-post torsten.arpi@htu.se
Biostatistik har ena foten i matematiken och den andra i medicinen. Det är statistisk analys av biologiska och medicinska data, något som kräver många variabler och speciella metoder. Varje människa har olika förutsättningar och bakgrund, och därför reagerar vi också olika på olika behandlingar.
För att bestämma mediciners och andra behandlingars effektivitet och lämplighet i olika lägen, behövs statistisk analys. För att kunna beräkna hur en kronisk sjukdom som diabetes utvecklas utifrån en specifik persons tidigare behandlingar och medicinska förutsättningar, behövs också statistik. Professor Nanny Wermuth menar dock att biostatistik inte bara handlar om att utveckla metoder för att analysera biologiska och medicinska data. Verktyget blir också ett sätt att kunna kommunicera med forskare inom medicin, biologi och andra vetenskaper.
Den 1 juni 2003 tillsattes en professur i biostatiskt inom Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. En professur som nu AstraZeneca ska vara med och sponsra med 200 000 per år i tre år, och på så sätt stödja kompetensutvecklingen i Sverige inom den vetenskapliga disciplinen. Fredagen den 20 februari kl. 14.00 blev samarbetet mellan parterna officiellt, i och med att Naturvetenskapliga fakulteten och AstraZeneca skriver på avtalet om sponsringen av professuren.
För mer information, kontakta:
Nanny Wermuth, professor i biostatistik vid Göteborgs universitet
Tel: 031- 772 35 79
——————————————————–
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Det finns flera skäl till namnbytet – bland annat handlar det om att stärka Göteborgs profil som idrottsstad. Men också om att tydliggöra den omfattande verksamhet inom idrottsområdet som bedrivs vid Göteborgs universitet.
– Vi har en mycket stor bredd på våra utbildningar med fokus på idrottslärarskap, hälsopedagogik samt ledar- och tränarskap, berättar Per-Olof Thång, dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten och en av dem som drivit förslaget. Cirka 250 studenter läser här och våra lärare har mycket hög kompetens – bland annat har tolv professorer från fyra olika fakulteter medverkat vid utbildningarna under 2003.
Dessutom har man ett väl utvecklat samarbete med kommunen, regionen, idrottsrörelsen samt andra högskolor i landet.
– Vi har jämfört vår verksamhet med Idrottshögskolan i Umeå och har funnit att vi hävdar oss mycket väl i förhållande till dem, berättar Per-Olof Thång. Dessutom finns en tradition inom Göteborgs universitet att använda beteckningen högskola för olika verksamheter – som Handelshögskolan och Musikhögskolan till exempel – så Idrottshögskolan ansluter väl till detta bruk.
Även Rådet för identitets- och imagefrågor stöder förslaget om namnbyte.
—
Kontaktinformation
Pressekreterare
Åke Pettersson
Informationsavdelningen
Göteborgs universitet
Box 100
405 30 Göteborg
tel 031-773 44 53
fax 031-773 43 54
e-post: Ake.Pettersson@adm.gu.se
internet: www.gu.se
Arbetslöshet leder till politisk passivitet. Röstdeltagandet minskar, liksom deltagandet manifestationer såsom demonstrationer och namninsamlingar. Arbetslösheten innebär också att den utsatte allt mer sällan kontaktar politiker eller andra företrädare för samhällspolitiska institutioner i någon samhällsfråga, tron på möjligheterna att påverka politiken minskar.
Arbetslöshet drabbar särskilt grupper som är mindre politiskt aktiva, såsom lågutbildade och invandrare. I och med förlusten av arbetet hörs de redan röstsvagas röst alltså än mindre i den politiska debatten. Resultaten tyder alltså på problem i den svenska demokratin och att den politiska jämlikheten är bristfällig. Arbetslösas intressen riskerar att försummas när politiska beslut ska fattas.
Avhandlingen är den första rapport där arbetslöshetens effekt på demokratin undersökt i Sverige. Materialet består av knappt 1500 slumpmässigt utvalda svenska invånare. Resultaten motsäger vad som framkommit i tidigare forskning, som främst rört USA och som inte visat någon negativ inverkan på politisk aktivitet.
Per Adman har även undersökt varför arbetslösheten passiviserar. Är förklaringen att arbetslösa inte kan vara aktiva (dvs. saknar de rätta resurserna) eller att de inte vill (dvs. saknar motivation)? Förklaringen visar sig vara att förlusten av arbete försämrar resurserna för politisk aktivitet; bl.a. hamnar arbetslösa oftare utanför nätverk där förfrågningar om politiskt deltagande sker (t.ex. på arbetsplatsen och i föreningslivet).
Att arbetslösas passivitet skulle bero på bristande vilja får inget stöd i avhandlingen. Intresset för politik minskar inte bland arbetslösa.
I den andra delen av avhandlingen undersöks betydelsen av demokratiskt organiserade arbetsplatser. Enligt en gammal tanke är arbetet en lämplig plats för medborgarna att träna sig i demokrati, så att de själva kan delta i politiskt beslutsfattande. Per Adman finner dock inga bevis för att ökad demokrati på arbetsplatsen leder till att de anställda blir mer politiskt aktiva. Även detta resultat motsäger tidigare forskning.
Namn: Per Adman
Avhandlingens titel: Arbetslöshet, arbetsplatsdemokrati och politiskt deltagande
Institution: Statvetenskapliga institutionen
Disputationen ägde rum: Fredagen 13 februari.
Kontaktinformation
Per Adman kan nås på 018-471 3415 eller via e-post Per.Adman@statsvet.uu.se
Maria Brogren har i sin avhandling undersökt hur man kan öka den producerade elenergin från en given yta med relativt dyra solceller genom att använda olika typer av avsevärt billigare reflektorer för att koncentrera solljus på solcellsytan. Olika typer av reflektormaterial studerades och reflektorernas geometri och solcellernas placering optimerades för att ge en så hög elproduktion per solcellsyta som möjligt. Hon studerade såväl system med kisel- som med tunnfilmssolceller.
Avhandlingen visar att paraboliska reflektorer kan öka det årliga utbytet från solceller avsevärt. I kombinerade solel-solvärmesystem med koncentratorer (som fångar in solljuset och kanaliserar det till solcellen) får man dessutom värmeenergi som kan användas för t ex uppvärmning. Utvärderingen av ett vattenkylt solcellssystem med paraboliska reflektorer som koncentrerar ljuset fyra gånger (se bild) visade att det elektriska utbytet var 2,5 gånger större (250 kWh el per kvadratmeter solcellsyta och år, samt dessutom 800 kWh värme med en temperatur av +50?C) än från en solcell utan koncentratorer. Verkningsgraden var högre för ett system med billiga, delvis diffusa reflektorlaminat, särskilt vid hög instrålning, än för ett system med helt speglande reflektorer, som gav en ojämnare belysning på solcellerna. Om dessutom ett täckglas med optimerad anti-reflexbehandling användes ökade utbytet ytterligare.
Maria Brogren gjorde även s k accelererade åldringstest på olika reflektormaterial, men fann att sådana test måste utformas specifik för varje material för att kunna förutsäga livslängden för materialet vid åldring utomhus. Livslängden bör dock vara minst lika lång som en solcellsmoduls livslängd (ca 20 år) för att man skall slippa byta reflektorerna i systemet.
Ett annat sätt att minska kostnaderna för solel är att använda solcellsmoduler som byggnadsmaterial , t ex som fasadbeklädnad. Maria Brogren studerade olika typer av koncentrerande solcellssystem avsedda för byggnadsintegrering och visar att ett system med reflektorer som koncentrerar solljuset tre gånger skulle ge 40 % mer el årligen än en likadan modul utan reflektor.
Bilder: http://www.info.uu.se/pressmapp/MariaBrogren.JPG samt http://www.info.uu.se/pressmapp/Maria.Brogren2.JPG
Disputationen äger rum den 27 februari.
Länk till avhandlingen (http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=3988)
Kontaktinformation
Maria Brogren kan nås på 018-471 3131 eller via e-post Maria.Brogren@angstrom.uu.se
Detta säger Emma Engdahl, sociolog vid Örebro universitet, i sin kommande avhandling. Enligt henne är våra emotionella erfarenheter kroppsliga värderingar av vår relation till omgivningen. Ett exempel på hur hon menar att vi internaliserar emotioner är följande:
En liten pojke sitter på ett vitt badrumsgolv. På avstånd ser det ut som han målar det brun. När man kommer närmare ser man att han leker med sin avföring. Den ena stunden är pojken ensam i sin lek. Nästa stund har han sällskap. En spänd kropp rusar emot honom. Ett hopskrynklat ansikte är nära. En röst i falsett skriker ”fy, äckligt”. Pojkens lek med avföringen upphör. Efter upprepade avbrott av denna typ, undviker pojken sin avföring. Hans kropp blir spänd, den stänger sig, i relation till avföring. Pojken känner någonting som han ännu inte namngett. Emellertid har andra redan satt ett ord på hans känsla – äckel. Bilden av pojken som leker med sin avföring är frånstötande. Sedd från den andres perspektiv känner pojken inte bara äckel för sin avföring, utan också för sig själv i en sådan situation.
Som kroppsliga värderingar av vår relation till omgivningen har våra känslor eller emotionella erfarenheter en stor betydelse för vem vi är eller vill vara. Men, det är främst när de emotionella erfarenheterna av världen utmanas av ett alternativt sätt att känslomässigt uppleva samma värld som vi på allvar börjar reflektera över vilka vi själva är.
Ett annat exempel på hur andra människors förhållningssätt till oss själva blir vårt eget förhållningssätt till oss själva ger Engdahl i en generell iakttagelse om hur män och kvinnor beter sig i en TV-soffa.
– Män sitter bredbenta och talar högt och mycket, medan kvinnor sitter med benen i kors och skrattar. Där ser vi en struktur som bestämmer hur vi ser på oss själva. Om vi känner oss blyga eller modiga eller kvinnliga eller manliga, det är kroppsliga förhållningssätt, sätt att vara i världen som vi övertar från omgivningen. Men genom att ändra sitt kroppsliga förhållningssätt kan man ändra sitt jag.
Emma Engdahl är född i Laholm och disputerar 5 mars 2004 klockan 13 i Hörsal F, Örebro universitet. Avhandlingen är i ämnet sociologi med titeln: ”A Theory of the Emotional Self: From the Standpoint of a Neo-Median”.
Foto på Emma Engdahl finns att hämta på följande adress:
http://stork.oru.se/massmedia/bildarkiv.html#engdahl
Kontaktinformation
För mer information kontakta Emma Engdahl på telefon 019-30 35 19 eller 0739-51 71 48.
Kommentaren är ett exempel på fenomenet genusyrsel, som inträffar i situationer där något avviker från traditionella könsnormer. Det är troligt att genusyrseln bidrar till att manliga sjuksköterskor främst söker sig till tekniska områden inom omvårdnad.
Ingrid Jorfeldts doktorsavhandling bygger på två empiriska studier vid vårdhögskolors sjuksköterskeutbildningar. En uppfattning hos både studenter och lärare är att omvårdnadskompetensen ökar om både män och kvinnor ingår i de professionella vårdlagen.
Men enbart en satsning på fler män i sjuksköterskeutbildningen kan snarare öka könssegregeringen. Jorfeldts studier visar att de manliga sjuksköterskestudenterna redan tidigt under utbildningstiden väljer bort den patientnära omvårdnaden och istället inriktar sin yrkeskarriär mot tekniska delar av omvårdnadsarbetet.
Ingrid Jorfeldt har bakgrund som leg. sjuksköterska och vårdlärare och har under många år undervisat i sjuksköterskeutbildningen. Hon är fil. lic. och har varit adjunkt vid institutionen för samhälle, kultur och lärande vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Titel: Att utbilda sig till sjuksköterska. Ett genusperspektiv på lärares och studenters beskrivningar av utbildningen.
Författare: Ingrid Jorfeldt.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Ingrid Jorfeldt, 08-37 53 03 eller HLS Förlag, Marie-Anne Colliander, 08-737 56 65.
