Det är en händelse som ser ut som en tanke att Umeå universitets vårpromotion äger rum på självaste Världsmiljödagen. Vi vill därför passa på och lyfta fram det faktum att universitetet för första gången begåvats med H.M. Konungens Miljöprofessur och att Umeå är ett fortsatt starkt fäste för forskning och utbildning inom miljö och hållbar utveckling. Vi tänker fira detta med ett kungligt miljöseminarium.

Huvudtalare vid seminariet är Susan Baker som tilldelats H.M Konungens Miljöprofessur detta läsår. Hon kommer att tala om: Environment as a social science issue

Klockan 17.00 börjar Umeå universitets vårpromotion. De som avlagt sin doktorsexamen, disputerat, under året promoveras då till doktorer. De får under ceremonin ta emot de yttre bevisen på doktorsvärdigheten de så kallade insignierna: lagerkrans respektive doktorshatt, guldring och diplom. Promotionen följs av en middag.

Dr. Susan Baker 2003/2004 års innehavare av H.M Konugens Miljöprofessur är Reader (docent), och inom kort Chair (professor), i European Social Research vid Cardiff School of Social Sciences vid Cardiff University, England.

Hon har en bred bakgrund inom det samhällsvetenskapliga området och inom miljöforskning. Hennes huvudsakliga forskningsområde ligger inom policyformulering och implementering av EU:s politik för miljö och hållbar utveckling, studier över östeuropeisk miljöpolitik och dessa länders harmoniseringsprocesser inför EU-medlemskap samt genderperspektiv på miljöideologier. Susan Baker är den första kvinnan och den andre samhällsvetaren som hittills har tilldelats professuren.

Umeå Miljöhögskola invigdes den 25 september 1997 i närvaro av H.M. Konungen och dåvarande miljöminister Anna Lindh. Sedan dess har två nya tvärvetenskapliga utbildningsprogram startats: politices magister med miljöinriktning vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet, och mark- och miljöprogrammet vid SLU, Umeå. Dessutom finns ytterligare miljöutbildningsprogram vid de bägge universiteten.

Vi bjuder även in studenterna att delta i detta miljöseminarium och hoppas att det ska bli tillfälle för H.M. Konungen att också möta dem, så här drygt sex år senare, och följa upp vad som hänt med miljöforskning och miljöutbildningar i Umeå.

Mer information om Umeå Miljöhögskola: http://www.mhu.umu.se/
Tidigare pressmeddelande om Baker: http://info2.adm.umu.se/Press/PressRelease.aspx?id=1029

Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Katarina Ecekerberg, professor i stetsvetenskap
Tel: 090 – 786 52 30
070 – 671 14 79
E-post: katarina.eckerberg@pol.umu.se

Gunnvor Larsson, ceremonimästare
Tel: 090 – 786 77 76
E-post: gunvor.larsson@adm.umu.se

På grund av den pågående globaliseringsprocessen förändras och aktiveras sättet hur man använder sig av historien idag. Det verkar hänga samman med att när tidigare uppbyggda identiteter förskjuts och luckras upp på grund av förändringar i samtiden, så aktiveras historien – samtidigt som bruket av den förändras.

Tidigare hade vi ett historiebruk som uttryckte hur alla invånare i ett land hade en delad, historisk gemenskap med varandra. Idag gäller helt andra historiebruk som mer betonar olika gruppers tillhörigheter och gemenskaper. Det hänger samman med en ny, mångkulturell samhällsutveckling, där tidigare tillhörigheter ifrågasätts och nya kulturellt betingade identifikationer växer fram.

Vad en mångkulturell samhällsutveckling innebär socialt och kulturellt är mycket tvetydigt och kan tolkas på flera vis. På ett positivt vis kan den tolkas som framväxten av en ny, kulturell mångfald och frihet. Men det kan också ses som en oroande utveckling av ett nytt klassamhälle, utefter kulturella och etniska skiljelinjer. Kulturarv och historia blir då ett uttryck för vad som skiljer människor åt – inte vad som förenar dem.

En annan utveckling, som också är ett uttryck för en pågående, globaliserande förändringsprocess, är hur kulturarv och historia blir en del av ekonomin i samhället och blir allt viktigare för turism och platsmarknadsföring. Denna utveckling rubbar allvarligt tidigare synsätt på kultur och kulturarv både för kultursektorns del och för regional planering och näringspolitik.

Hur påverkar dessa politiska och ekonomiska förändringar kulturarv, historiebruk och kulturpolitik i Sverige? En konsekvens kan vara att en tidigare kulturnationalistisk kulturarvspolitik som uttryckte hur alla svenskar hörde samman i samhället på grund av en gemensam historisk härkomst blivit omöjlig. En annan konsekvens är att en tidigare till stor del särskiljbar, institutionellt uppbyggd kultursektor får allt svårare att hävda sig som en egen, autonom, icke-kommersiell sfär i samhället.

Avhandlingens titel: Historiebruk, globalisering och kulturarvsförvaltning.
Utveckling eller konflikt?
Disputationen äger rum fredagen den 12 mars 2004 kl. 13.00
Opponent: Professor Peter Aronsson
Sal 10, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken
Närmare uppysningar kan fås av Jonas Grundberg, tel. 0340-66 06 05 (hem),
0730-96 95 95 (mobil), e-post jonas.grundberg@archaeology.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Trots den kvinnohistoriska forskningens landvinningar under de senaste 25 åren kan man ännu idag inte hitta relevant information om kvinnor i nya handböcker i musik-historia. Det är som om varken kvinnor eller kvinnohistorisk forskning fanns. Dessutom är den musikhistoria som dukas upp i dessa nya handböcker förfärande lik den som serverades i Musiken genom tiderna på 1920-talet.

– Mitt projekt har varit att rikta söklyktan mot den musikhistoriografiska praktiken, säger Tobias Pettersson. Jag gick in i avhandlingsarbetet med ett antagande om att det var bland musikhistorikerna svaren skulle sökas, inte bland de kvinnliga historiska aktörerna. Det är ju inte de kvinnliga musikerna eller kompositörerna som har skrivit musikhistorien. Det är en liten grupp män.

Fokus i avhandlingen ligger på Sverige och en musikhistoria från mellankrigstiden har blivit föremål för en fallstudie: Musiken genom tiderna, skriven av Gunnar Jeanson och Julius Rabe och publicerad i två band 1927 och 1931.

Jeanson och Rabe igenkändes och erkändes som musikaliskt och vetenskapligt bildade män, inte minst tack vare Musiken genom tiderna. En så gott som enig kritikerkår hyllade boken och dess författare. Boken betecknades som en rik bildningskälla. Till denna bildning hörde att författarna verkade som folkbildare. Den typ av kunskap som finns i Musiken genom tiderna skulle spridas över hela riket. Och i denna spridning var de bildade männens mansideal ett centralt inslag. Det är där Beethoven kommer in i bilden.

– Jag har använt Beethovens historiska position i Jeansons och Rabes handbok för att återberätta hur boken är uppbyggd, säger Tobias Pettersson. Den Beethoven som gestaltats där har väldigt lite med den historiska gestalten Beethoven att göra. I konturerna av bilden av tonkonstnären Beethoven finner vi de bildade männens mansideal.

– På sätt och vis står vi inför en avancerad historieförfalskning, där de centrala begreppen i musikhistorieskrivningen har mer med mellankrigstiden att göra än den historia den sägs omfatta, menar avhandlingsförfattaren.

Avhandlingens titel: De bildade männens Beethoven: Musikhistorisk kunskap och social formering i Sverige mellan 1850 och 1940.
Disputationen äger rum fredagen den 12 mars 2004 kl. 13.00
Opponent: Fil.dr Boel Lindberg
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Tobias Pettersson, tel. 031-773 52 18 (arb.),
031-20 36 79 (hem), e-post tobias.pettersson@musikvet.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Brecht hade för vana att arbeta om och skapa nya versioner av gamla texter. Dessutom innehöll Brechts nyskrivna texter ofta avsnitt, som hämtats från hans tidigare produktion. Också inom genren operalibretto är det vanligt att texten stöps om, vanligen för att passa in i mallarna för olika textsorter: förlagor för tonsättaren, textböcker, partitur/klaverutdrag och ibland även läsdramer. Allt detta, och mycket mer därtill, förekommer i fallet Mahagonny.

Avhandlingsförfattaren har haft som ett första viktigt mål att kartlägga vilka s.k. textbärare (tryck, handskrifter, typoskript osv.) med versioner av Mahagonny-texten som överhuvudtaget finns. De som kan återfinnas idag är spridda över två kontinenter i sju olika arkiv, som avhandlingsförfattaren har besökt. Avhandlingen kan därför ge en fullödig editionsvetenskaplig beskrivning av varje textbärare. Här presenteras också några mycket viktiga, tidigare helt okända textbärare för första gången. Esbjörn Nyström utreder ”släktskapsbanden” mellan textbärarna, också det för första gången i forskningen. Dessa relationer illustreras i ett s.k. stemma (stamträd). Dessutom visas hur tidigare Brecht-dikter blivit till delar av librettot i ett s.k. utvecklingsschema.

Nyström gör även en ”texthistorisk interpretation” av Mahagonny-librettot. Han analyserar och tolkar förändringarna mellan versionerna liksom mellan originaldikterna och citaten ur dessa i librettot.

Bland de övergripande frågeställningarna belyses bland annat hur Weills tonsättning och senare ”återlitterariseringar” har inverkat på librettotexten samt hur och varför orts- och figurnamnen i librettot har förändrats i olika omgångar. Två viktiga tendenser, författarnas gradvisa självcensurering av ”anstötliga” element och den ökade betoningen av pengaproblematik och antikapitalism, beskrivs i ett sammanhang. Nyström drar slutsatsen att de två tendenserna kan ses som samverkande komponenter i en strävan att göra Mahagonny mer tillgänglig för bredare publiklager med skilda religiösa och politiska ståndpunkter.

Avhandlingens titel: Libretto im Progress.
Brechts und Weills ”Aufstieg und Fall der Stadt Mahagonny” aus textgeschichtlicher Sicht.
Disputationen äger rum lördagen den 20 mars 2004 kl. 10.00
Opponent: Fil. dr Erdmut Wizisla
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Esbjörn Nyström, tel. 031-773 48 19 (arb),
031-16 07 44 (hem), e-post esbjorn.nystrom@tyska.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Per Sivefors diskuterar hur tidiga moderna försök att legitimera engelskan som litterärt språk gestaltas i Marlowes pjäser. Marlowe, som var son till en skomakare i Canterbury, fick ett stipendium för att studera i Cambridge och for efter sin examen till London, där han försörjde sig som dramatiker och poet. Han dog under delvis oklara omständigheter vid ett krogbråk 1593 och hann under sin korta karriär översätta bl. a. Ovidius’ Amores samt skriva sju teaterpjäser (Dido Queen of Carthage, de två pjäserna om Tamburlaine, Doctor Faustus, The Jew of Malta, Edward the Second samt The Massacre at Paris) och den ofullbordade episka dikten Hero and Leander. Hans dramatik blev oerhört betydelsefull för den elisabetanska teatern, inte minst för Shakespeare och Jonson. Under de senaste decennierna har hans texter blivit föremål för mycket kritisk diskussion, inte minst på grund av deras djärva och oortodoxa sätt att gestalta frågor om makt, religion och sexualitet.

Avhandlingsförfattaren använder sig av J. F. Lyotard’s begrepp delegitimering för att beskriva hur Marlowes pjäser skapar en motbild till den elisabetanska legitimeringen av det engelska litterära språket. Det innebär inte att han ser Marlowe som en ”postmodern” författare, utan snarare att han använder en viss samtida begreppsbildning för att kartlägga pjäsernas specifika historiska betydelse. På samma gång är det deras relevans för vår egen tid som fascinerar – genom sin upptagenhet med vad det ”litterära” är, och genom sitt okonventionella sätt att gestalta det, ställer Marlowes dramatik centrala frågor om vilken roll litteraturen ska ha i världen – frågor som knappast slutat att ställas idag.
.
Avhandlingens titel: The Delegitimised Vernacular: Language Politics, Poetics, and the Plays of Christopher Marlowe.
Disputationen äger rum lördagen den 20 mars 2004 kl. 10.15
Opponent: Professor Thomas Healy
Rum 3248, Campus Gräsvik, Blekinge Tekniska Högskola, Valhallavägen 1, Karlskrona
Närmare upplysningar kan fås av Per Sivefors, tel. 031-24 71 16 (hem),
0708-45 52 43 (mobil), e-post per.sivefors@eng.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

I den kulturdebatt som tilldrog sig 1996 kritiserade flera hur kvinnan skildrades i årets mest uppskattade film: Breaking the Waves av Lars von Trier. Andra menade att ett könsperspektiv inte är relevant när vi diskuterar konst. Hur argumenterar man för sina olika positioner? Ingrid Lindell beskriver även hur en films betydelse vidgas när den jämförs med hela det samtida filmutbudet.

På detta sätt presenteras analyser av hur kön och film tolkas i vår kultur. Bland modernitetsteoretiker betonas att vi idag är mindre bundna vid traditioner i hur vår könsidentitet skapas. Bland filmteoretiker poängteras åskådarens frihet att vara medskapande. Hur rimmar dessa beskrivningar av åskådarens frigörande makt med att filmutbudet erbjuder en upprepandets könsmakt? Ingrid Lindell ger i sin avhandling en beskrivning av hur bilden av kön i film visar på viss förändring, men framför allt har seglivade, konstanta drag. Dessa bilder får allt större betydelse för individers identitetsskapande i en modern mediekultur.

Avhandlingens titel: Att se och synas. Filmutbud, kön och modernitet.
Disputationen äger rum lördagen den 20 mars 2004 kl. 14.00
Opponent: Docent Lars Gustaf Andersson
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Ingrid Lindell, tel. 031-773 43 90 (arb),
mobil 0707-59 34 85, e-post ingrid.lindell@lit.gu.se

Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

Avhandlingen visar på några faktorer som ligger bakom bilägares övervägande negativa inställning till vägavgifter. Mest påverkas inställningen av hur rättvist man skulle uppleva vägavgifterna, ju orättvisare man tycker vägavgifter är desto mer negativ inställning har man. Även känslan av att bli berövad sin personliga frihet påverkar inställningen. Man är mer positivt inställd till andra typer av styrmedel som inte är av ekonomisk karaktär, t.ex. en bilfri zon i centrala Göteborg eller individuellt inriktade informationskampanjer.

Effekterna av en vägavgift på hur mycket man kör visade sig i en fältstudie vara mycket små. Det var bara de hushåll som planerade sina resor genom att tillsammans göra en plan, som minskade antalet resor. Att man inte minskar sitt bilresande även om man har ekonomiska skäl att göra det beror inte enbart på att man inte vill eller att man saknar alternativ. Många bilresor som vi gör dagligen sker rutinmässigt, utan att överväga alternativ, och utan att ett medvetet beslut fattas, och därför är de svåra att ändra på. Till detta kommer en ansenlig andel oöverlagda resor, dvs. resor som vi varken brukar göra eller som vi hade planerat att göra. I genomsnitt gjorde man en sådan oöverlagd bilresa per dag. Avhandlingen visar att det främst är inköpsresor och skjuts av andra (gäller framförallt barnfamiljer) och sjukresor som är oöverlagda och hushållen menar att de oöverlagda resorna beror på oväntade händelser som de saknar kontroll över.

Avhandlingens titel: Motivational and volitional control of private automobile use. The effectiveness of transport policies
Avhandlingsförfattare:Cecilia Jakobsson , tel. 031-7734253(arb.)
e-post: Cecilia.Jakobsson@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Dr Linda Steg, Groningen
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 april 2004 kl. 13.00, Sal F1, psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Aidsepidemin i Afrika söder om Sahara har medfört att många barn förlorat sina föräldrar. Bara i Kenya finns 2 miljoner föräldralösa barn under 15 år. Runt Viktoriasjön lever många i patriarkala storfamiljer. De gamla föräldrarna tas oftast väl om hand av sina barn. Farmödrarna tröstar och uppmuntrar sina barnbarn, förmedlar värderingar, lär dem vad vuxenlivet innebär. När föräldragenerationen dör i aids ändras rollerna. Farmödrarna får ta hand om sina barnbarn: hur fungerar detta?

Frågan besvaras genom en stor intervjustudie bland 262 farmödrar med totalansvar för sina föräldralösa barnbarn, 113 farmödrar med vanliga ansvarstaganden samt 115 biologiska mödrar har intervjuats. Barnens beteenden har dessutom bedömts av lärare.

Rollen för farmödrarna förändras när de övertar ansvaret för sina barnbarn. De upplever en högre grad av stress än de ”vanliga” farmödrarna. Stress var för båda grupperna relaterat till deras upplevelse av barnbarnens beteendeproblem samt tillgång till praktiskt och känslomässigt stöd.

Farmorsrollen skiljer sig från mödrarollen: Vid en jämförelse mellan farmödrar med föräldralösa barnbarn och biologiska mödrar upplevde farmödrarna mer stress än mödrarna. Farmödrarnas stress var kopplad till hög ålder och den nya krävande vårdarrollen. Upplevd stress hängde också samman med hur många barn som togs om hand, hur svårhanterliga barnen var, vilket känslomässigt och praktiskt stöd som fanns.

Såväl antal riskfaktorer som modererande faktorer för problembeteenden jämfördes mellan 128 föräldralösa och 113 icke föräldralösa barn. Även om antalet riskfaktorer var fler visade de föräldralösa barnen inte fler problem än övriga barn. Inte heller styrde upplevd stress hos farmodern hur väl de föräldralösa barnen fungerade. Barnens beteende var relaterat till vårdnadshavarens upplevelse av egen kompetens, god relation till barnet och det praktiska stöd som erbjöds. Hårda uppfostringsmetoder var relaterade till farmoderns ålder, avsaknad av utbildning, upplevelse av stress samt barnet över 6 år. Hårda uppfostringsmetoder av kärleksfulla farmödrar motverkade riskfaktorerna och medförde välfungerande barn.

Avhandlingens titel: Social adjustment of Kenyan orphaned grandchildren, perceived caregiving stresses and discipline strategies used by their fostering grandmothers
Avhandlingsförfattare:Paul Odhiambo Oburu , tel. 073-919 2241, 031-773 16628(arb.)
e-post: Paul.Oburu@psy.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Marjorie Smith, London
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 april 2004 kl. 10.00, Sal F1, psykologiska institutionen,
Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet, Göteborgs universitet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg

tel. : +46 (0)31 7731022
fax: +46 (0)31 7731940
e-post: Svenbo.Johansson@samfak.gu.se

Området datorer och lärande är trots de stora miljardsatsningarna fortfarande förhållandevis outforskat. Löftena om datorernas förtjänster har varit stora, men det är osäkert om tekniken kan leva upp till de förväntningar som spelats upp. Jonas Ivarsson undersöker i sin avhandling ”Renderings & Reasoning: Studying artifacts in human knowing” vad som händer när studenter använder så kallade interaktiva lärandemiljöer i undervisning.

En av delstudierna visade hur den kunskap som en grupp studenter utvecklade var knuten till den konkreta situationen. Det framkom att lärarna misstolkade studenternas förståelse av det aktuella problemet. Genom att ta hjälp av den interaktiva datormiljön kunde eleverna uppvisa ett beteende som på ytan var snarlikt det hos lärarna. Den visuellt rika miljön stöttade studenterna i deras arbete, men inget tydde på att de lärde sig de vetenskapliga begrepp som var syftet med undervisningen.

I en annan delstudie jämfördes användningen av två lärandemiljöer för fysikundervisning. Trots att båda läromedlen används för att nå samma utbildningsmål, visade studien att studenterna lärde sig helt olika saker. I arbetet med det ena läromedlet bestod studenternas problemlösning i huvudsak av trial-and-error och de utvecklade ingen förståelse för det fysikaliska problemet. Med hjälp av det andra läromedlet däremot utvecklade alla studentgrupper ett mer avancerat förhållande till ämnesområdet.

Analysen visar hur denna skillnad var ett resultat av teknikens utformning tillsammans med de uppgifter studenterna skulle lösa. Det enda sättet att komma fram till en korrekt lösning var i det senare fallet att ta hjälp av just de begrepp som studenterna skulle lära sig. Det fanns inga enklare sätt att lösa uppgifterna.

Dessa resultat pekar på vikten att utforma framtida lärandemiljöer som främjar användande av vetenskapliga begrepp. De handlingar som utförs i datormiljön måste kompletteras med ett talat naturvetenskapligt språk för att studenter ska utveckla den förståelse som önskas.

Författare: Jonas Ivarsson, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs Universitet
Titel: Renderings & Reasoning: Studying artifacts in human knowing.
Språk: engelska
Nyckelord: naturvetenskapsundervisning, visuella representationer, interaktiva lärandemiljöer, kognitiv utveckling

Handledare: Professor Roger Säljö, Institutionen för Pedagogik och Didaktik, Göteborgs
Universitet
Disputation: Fredagen den 26 mars 2004, klockan 13.15 i sal D3 50, Pedagogen
Institutionen för pedagogik och didaktik
Frölundagatan 118, Mölndal
Opponent: Professor Timothy Koschmann, Southern Illinois University, USA
Kontakt: jonas.ivarsson@ped.gu.se, 031 7732473, 031 249566

Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se

Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG

Nyligen träffade Staffan Janson, barnläkare och professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, det walesiska delstatsdepartementet för att informera om barnmisshandelssituationen i Sverige. I Wales vill man nämligen införa en anti-aga-lag. Förebilden är Sverige.

– Fysisk misshandel av barn har minskat drastiskt i Sverige. För 40 år sedan blev nio av tio barn slagna. Idag är situationen den motsatta. Nu uppskattar vi att ett av tio barn utsätts för någon form av fysisk misshandel. Jag skulle vilja kalla det för århundradets största beteendeförändring hos vuxna, säger Staffan Janson.

Under 1960-talet hörde det till vardagen att förskolebarn blev agade av sina föräldrar. Under 1970-talet tycks kroppslig bestraffning ha minskat till att gälla knappt hälften av barnen och under 1980-talet till en tredjedel. Minskningen tog alltså fart redan innan Sverige införde 1979 års anti-aga-lag. Sedan dess har antalet misshandlade barn blivit allt färre.

Andra studier talar för att kroppslig bestraffning av barn även minskar kraftigt i våra nordiska grannländer. Däremot ser man inte samma goda utveckling i USA eller England.

– Vi vet inte säkert varför vi har haft denna gynnsamma utveckling i Sverige, men mycket tyder på att ett medvetet arbete med lagstiftning, familjepolitik, bearbetning av attityder och förebyggande arbete har varit avgörande. Ett av de mest positiva resultaten av våra utredningar är den ökade medvetenheten hos barnen själva om deras rättigheter, berättar Staffan Janson.

Staffan Janson har under flera år forskat om barnmisshandelssituationen i Sverige. Han har bland annat suttit med i Kommittén mot barnmisshandel, som 1998 fick i uppdrag av regeringen att se över dessa frågor. Under hans ledning genomfördes flera stora studier om föräldrars bruk av kroppslig bestraffning som uppfostringsmetod och om barns erfarenheter av och attityder till aga och mobbing.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Staffan Janson, tfn 054-700 25 17 eller 0708-27 55 75, e-post Staffan.Janson@kau.se