– Under hela min utbildning till förskollärare betonades att leken var den gyllene nyckeln in i barnens värld. Den retoriken finns fortfarande och under de senaste tio åren har det talats väldigt mycket om lek och dess inneboende goda krafter på förskolorna.
– Lek uppfattas alltså som något naturgivet bra. Dessutom är förskolornas ambition ofta att alla barn ska vara med och leka, även de som inte vill eller helst leker ensamma eller annorlunda lekar.
– Jag har dock velat vända på stenarna i min avhandling och se på vad som händer i leken när pedagogerna är med. Vad är det för maktförhållande som råder? Vad i leksituationen är det som pedagogerna styr och vilka tekniker använder pedagogerna för att styra barnet i leken?
Ständigt ätande
Undersökningen är gjord i fyra barngrupper på tre förskolor där barn mestadels är mellan fyra och sex år. Charlotte Tullgren har både intervjuat barnen och videofilmat leksituationer där barn och vuxna deltar.
– När jag tittade igenom materialet blev filmerna mer intressanta än intervjuerna för när jag gick in i filmerna kunde jag på ett annat sätt se vad som blev föremål för styrning. Jag kunde också se hur pedagogerna arbetade för att styra barn i leken.
– Det mest slående var detta ständiga ätande. Lekte barnen för högljutt styrdes leken mot ätande som anses lugnande men det var även i en mängd andra situationer som lekarna styrdes mot måltider, fester eller köksredskap.
Stark styrning
Studien visar att leken inte är barns fria uttrycksmedel, menar Charlotte Tullgren.
– Tvärtom försöker de vuxna styra barnen dithän att de ska lära sig något, att de utrustas med kompetenser för det fortsatta livet och det livslånga lärandet. Ja, ytterst handlar det om att vi redan som barn skolas in mot att bli självstyrande människor som tar ansvar för vårt eget livsinnehåll.
Styrningen i den observerade leken kan även delas upp ytterligare enligt Charlotte Tullgren:
– En del handlar om att barn leker överhuvudtaget, där barn betraktas som kreativa, aktiva och förmögna att fylla sina lekar med meningsfullt innehåll. Barnen utvecklas. Där stöttar och uppmuntrar pedagogerna men de styr även bort från att barn är till synes overksamma eller överaktiva.
Inget obehagligt
– Jag undersökte även vad barn leker, alltså innehållet i leken och hur pedagogerna även här styrde. Lekarnas innehåll styrdes exempelvis bort från sådant som är obehagligt eller olagligt mot det som är trevligt och nyttigt. Kaos får knappast existera. Det fanns exempelvis en lek där pojkarna var poliser och pedagogen tjuv och där poliserna sköt tjuven i huvudet. Den leken styrdes mot en matlek; ett tjuvkalas.
– När det gäller hur barn leker var pedagogernas styrning även påtaglig här. Barn ska lära sig hur de ska vara mot varandra och vilka regler som gäller. Därför styr pedagogerna bort från det som stör friden och skapar konflikter till lugnare lagomlek.
Ville inte sluta leka pyromaner
Charlotte Tullgrens studie visar också att barnen inte alltid accepterar den styrda leken.
– Det finns det flera exempel på. Ett handlade om när barnen lekte i ett träd där de låtsades att de var i ett hus som började brinna. De kallades pyromaner på pedagogens initiativ. Pedagogen försökte då i leken ringa efter brandkåren för att den skulle släcka elden – men det var ingen av barnen som ville lyssna på det örat utan de fortsatte att leka pyromaner.
– Andra knep var att leka utanför pedagogernas åsyn, inte lyssna på pedagogernas lugnade lekförslag, att ordna frirum där Batman, Zorro, cirkusartister m.m. kan härja fritt.
Charlotte Tullgren har även undersökt vilka tekniker pedagogerna använde för att styra barnen.
– Ett sätt är övervakning där lekkamraten/pedagogen självfallet diskret men med ett öga överallt observerar barnen. Barnen vet om att de är övervakade och anpassar sig. Fönstren i alla förskoledörrar är ett annat exempel på detta allseende.
– Ett annat sätt är normalisering där man fokuserar på individen för att få gruppen homogen. Det betyder att det barn som sticker ut eller skiljer sig från gruppen är pedagogen snabbt framme för att inlemma i gruppen. Det görs antingen genom att tillrättavisa och peka på det som särskiljer eller försöka innesluta genom att uppmärksamma, uppmuntra eller bjuda in till den aktuella leken. Inneslutningar och uteslutningar förpliktigar barn att leka på ”rätt” sätt.
Ny bok kommer
– Jag vill att de som arbetar i förskolan ska få syn på styrningen i leken så att de blir medvetna om vad de faktiskt gör och kan börja reflektera kring det och kanske ifrågasätta sig själva. Därför tänker jag även skriva en mer populärvetenskaplig bok som kan nå ut på förskolorna.
– Men jag vill inte att pedagogerna ska sluta leka.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Charlotte Tullgren på tfn. 044-20 32 53 eller e-post: charlotte.tullgren@staff.hkr.se
Grupp A-streptokocker är inte alltid farliga. Många människor har dessa bakterier i svalget utan att få några sjukdomssymtom. I andra fall kan bakterierna orsaka en godartad halsfluss eller hudinfektion. Men i somliga fall, bl a beroende på bakteriestammens karaktär, kan en hals- eller hudinfektion ge allvarliga följder.
En typ av allvarligt förlopp är att en hudinfektion går på djupet och infekterar muskulaturen, som kan bli formligen uppäten av bakterierna. För att hindra fortsatt spridning av infektionen är man ibland tvungen att operera bort all skadad vävnad, vilket kan betyda t ex amputationen av en arm.
En annan typ av förlopp (som också följer i det första fallet, om infektionen inte kan hejdas) är att kroppens små blodkärl börjar läcka vätska. Även om patienten tillförs stora mängder vätska kan detta medföra ett kraftigt blodtrycksfall. Tillståndet, som kallas STSS (Streptococcal Toxic Shock Syndrome), kan leda till döden på några timmar även för en ung och tidigare frisk person. En forskargrupp i Lund, ledd av forskarassistenten Heiko Herwald och professor Lars Björck vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, beskriver nu i Cell sina fynd kring utvecklingen av STSS.
Det första steget i processen är, enligt Herwald och Björck, att bakterien släpper ett protein från sin yta. Om detta protein i en viss koncentration kommer i kontakt med blodplasman bildas komplex med plasmaproteinet fibrinogen. När komplexen av fibrinogen och bakterieprotein möter en viss typ av vita blodkroppar, neutrofiler, binder komplexen till neutrofilernas yta. Dessa blir då aktiverade och släpper bland annat ut ett protein som får blodkärlen att börja läcka. Vätskeläckaget kan göra att olika organ i kroppen slutar fungera och att ett livshotande chocktillstånd uppstår.
Att mekanismerna ser ut på detta sätt har lundaforskarna kunnat visa i laboratorieförsök. Även djurförsök och vävnadsprover från en patient med STSS pekar åt samma håll. Beskrivningen av dessa mekanismer öppnar nya möjligheter att i framtiden bryta den händelsekedja som i värsta fall leder till patientens död.
Mer information professor Lars Björck, tel 046-222 44 92, Lars.Bjorck@medkem.lu.se, eller Heiko Herwald, tel 046-222 41 82, Heiko.Herwald@medkem.lu.se. För artikeln i sin helhet, se http://www.cell.com.
För patienter med svårkontrollerad ungdomsdiabetes erbjuder transplantation av isolerade insulinproducerande Langerhanska öar en möjlighet att stabilisera sitt blodsocker. Organbristen gör dock att få kan erbjudas denna behandling. Av denna anledning undersöker man möjligheten att använda sig av djur, av etiska och praktiska skäl företrädesvis från gris, s k xenotransplantation. Peter Schmidt har i sin avhandling undersökt de problem som måste lösas innan användandet av öar från gris kan bli kliniskt möjligt.
Klinisk ö-transplantation sker genom att öarna sprutas in via ett kärl till levern. I denna process förstörs en stor del av öarna i en akut inflammation orsakad av bland annat aktivering av koagulation och komplement i blodet. Detta skulle ske också vid klinisk xenotransplantation. Peter Schmidt har visat att man genom att få grisöar att producera ett visst mänskligt protein kan ge skydd mot vissa akuta skador. De öar som överlever den första kritiska tiden efter transplantationen riskerar även att stötas bort av celler i immunförsvaret. Med hjälp av försök på möss kunde Peter Schmidt visa på skillnader i mekanismerna bakom avstötning av vävnad från en annan art jämfört med de mekanismer som verkar då vävnaden kommer från samma art. Detta kan delvis förklara varför de mediciner som används kliniskt för att förhindra avstötning inte fungerar lika bra vid xenotransplantation.
Så kallade endogena retrovirus i grisens DNA betraktas som en möjlig infektionsrisk vid xenotransplantation. Peter Schmidts resultat visar att virusnivåerna var låga i grisöarna så länge de odlades, men att det skedde en viss uppreglering den första tiden efter transplantation till råttor. En möjlig orsak till detta kan vara inflammation och/eller syrebrist i öarna och dess omgivning. Detta indikerar att tillfällig medicinering i samband med transplantationen kan vara värdefullt för att minska risken för infektion vid xenotransplantation.
Namn: Peter Schmidt
Avhandlingens titel: Xenotransplantation av Langerhanska öar – Experimentella studier av hinder för klinisk tillämpning
Institution: Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi
Opponent: Professor Karin Ulrichs, Dept of Experimental Transplantation Immunology, Wuerzburg
Disputationen äger rum: Fredagen 6 februari, kl. 9.15 i Rudbeckssalen, Rudbecklaboratoriet.
Kontaktinformation
Peter Schmidt kan nås på 018-611 39 84, 0704-25 99 01 eller via e-post Peter.Schmidt@klinimm.uu.se
För att kunna växa behöver tumörer bilda nya blodkärl, en process kallad angiogenes som idag inte är helt känd. Tumörer har förmåga att stimulera nybildning av blodkärl genom att sända ut vissa substanser (fibroblast growth factor, FGF och vascular endothelial growth factor, VEGF). Detta gör processen kliniskt intressant att studera. Om man förstår hur angiogenesen går till kan man nämligen designa läkemedel så att tumören kan begränsas i storlek och bli lättare att behandla (med operation eller strålning). Detta kan leda till en högre livskvalitet och överlevnad för cancerpatienter.
Kristina Holmqvist visar i sin avhandling att proteinet Shb har stor betydelse då blodkärl nybildas. En mutant av detta protein kan till exempel inte bilda välorganiserade, fungerande kärl. Hon har undersökt Shb:s roll i agiogenesprocessen då FGF och VEGF stimulerar blodkärlsbildning och konstaterar att Shb reglerar aktiviteten hos focal adhesion kinase (FAK), ett protein som är viktigt för cellers förmåga att sprida och röra sig. Dessa egenskaper är nödvändiga för att cellerna ska kunna bilda blodkärl. Shb binder även specifikt till två receptorer (mottagare) på cellens yta som mottar signaler från FGF och VEGF.
Vidare har Kristina Holmqvist kartlagt hur proteinet Shb aktiveras och visar att ett annat protein, kallat Src, är helt nödvändigt för att Shb ska kunna verka i cellen. En ny teknik där man på RNA nivå går in och ”ystar ner” uttrycket av Shb (RNA interference) har använts i en av studierna.
Hennes resultat kan förbättra möjligheterna till behandling som syftar till att blockera tumörtillväxt, exempelvis med hjälp av en inhibitor till Shb.
Namn: Kristina Holmqvist
Avhandlingens titel: The Role of Shb in Angiogenesis, FGF and VEGF Signalling in Endothelial Cells
Institution: Institutionen medicinsk cellbiologi
Opponent: Professor Eva Degerman, avd. för cell- och molekylärbiologi, Lund
Disputationen äger rum: Fredagen 6 februari, kl. 13.15, sal B8, BMC.
Kontaktinformation
Kristina Holmqvist kan nås på 018-471 4505 eller via e-post Kristina.Holmqvist@medcellbiol.uu.se
Den som kunde förutsäga börsens utveckling skulle onekligen ha hittat en väg till en betydligt stabilare privatekonomi. Tänk om man till exempel kunde veta att Ericsson kommer att gå upp med tio procentenheter imorgon.
Börsens utveckling är bara ett av många exempel på verkliga fenomen, även kallade processer eller system, som är synnerligen komplexa och därmed svåra att förutsäga. Till viss del uppvisar dessa processer ett förväntat beteende som kan förutsägas, men till stor del är deras beteende slumpmässigt. Detta innebär att det är svårt att skaffa sig en korrekt beskrivning, en modell, av fenomenet, vilket är en förutsättning för att man skall kunna uttala sig om dess framtida beteende.
Inom det vetenskapliga området systemidentifiering behandlar man frågor som hur man från experimentella data kan skaffa sig en bra modell av ett verkligt system. Att man använder experimentella data innebär att det är viktigt hur själva experimenten
designas. Det gäller att se till att data man samlar in från systemet är så informationsrik som möjligt, dvs säger så mycket som möjligt om systemet ifråga. En viktig fråga att besvara är också hur noggrann modellen av systemet är. En modell av ett verkligt system är av ringa värde om man inte kan förse den med en kvalitetsstämpel.
Erik Larsson har i sin avhandling behandlat några enkla metoder för att modellera system som uppvisar ett slumpmässigt beteende. Dessutom undersöks hur noggrant man kan ta fram dessa modeller, och hur noggrannheten påverkas av diverse användarval. Förhoppningsvis kan resultaten från avhandlingen t ex ge viss insikt i hur diverse systemidentifieringexperiment skall designas.
Namn: Erik Larsson
Avhandlingens titel: Identification of Stochastic Continuous-time Systems: Algorithms, Irregular Sampling and Cramér-Rao Bounds
Institution: Institutionen för informationsteknologi
Opponent: Professor Bo Wahlberg, S3 – Automatic Control, KTH, Stockholm.
Disputationen äger rum: Fredagen 6 februari, kl. 10.15 i rum 1111, Hus 1, MIC,
Polacksbacken.
Kontaktinformation
Erik Larsson kan nås på 018-471 3153 eller via e-post Erik.K.Larsson@it.uu.se
Cancer uppstår när ett flertal förändringar, mutationer, samlas i vissa cellers gener. Det leder till att cellerna inte underordnas kroppens tillväxtkontroll. I en liten andel, cirka fem till tio procent, startar processen med en nedärvd mutation som gör att bäraren har stor risk att utveckla cancer. Mutationer i två gener, BRCA1 och BRCA2, dominerar i familjer med ärftlighet för bröst- och äggstockscancer. Inom varje gen finns hundratals olika mutationer och varje familj har sin egen mutation. Att första gången påvisa en mutation i en familj är tids- och kostnadskrävande. För analysen krävs till exempel blod från en levande person som med stor sannolikhet bär på mutationen.
Avhandlingen visar att hela 68 procent av dem med mutation i generna BRCA 1 och 2 som undersökts vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets cancergenetiska mottagning har samma förändring. Denna förändring heter BRCA1 3171 ins5 eller den västsvenska mutationen. Mutationen härstammar från en gemensam förfader och mutationens ålder uppskattas till 50 generationer eller 1 500 år. En bärare av mutationen har mer än femtio procent risk att drabbas av bröst- eller äggstockscancer och en femtedel får båda sjukdomarna. Bröst- och äggstockscancer hos samma kvinna är sextio procent vanligare i Västra sjukvårdsregionen än i resten av Sverige. En stor del av denna överrisk förklaras av den västsvenska mutationen.
Påvisad mutation hos en individ innebär att riktade undersökningar, alternativt förebyggande åtgärder, är möjliga för att förhindra uppkomst eller minska följderna av sjukdomarna. Det är därför viktigt att veta om en familj kommer från ett område där en specifik mutation är vanlig eftersom undersökningen då kan riktas mot denna mutation, vilket både påskyndar och förbilligar analysen. Analys av kända mutationer kan genomföras på sparat biologiskt material, till exempel sådant som tidigare opererats bort. Att någon sjuk person inte finns i livet utesluter därför inte möjlighet till analys i en sådan familj.
För mer information kontakta:
Överläkare Zakaria Einbeigi, telefon 031-342 66 22, mobiltelefon: 0707-83 77 45, e-post: zakaria.einbeigi@onoclogy.gu.se
Handledare:
Överläkare Per Karlsson, telefon: 031-342 21 82, e-post: per.karlsson@onocology.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för särskilda specialiteter, avdelningen för onkologi.
Avhandlingens titel: Hereditary Breast and Ovarian Cancer in Western Sweden – with a Special Focus on BRCA1 317 ins5 Mutation
Avhandlingen försvaras fredagen den 6 februari 2004, klockan 9.00 i sal Ivan Ivarsson, Medicinaregatan 3-5, Göteborg.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Representanter för de 14 organisationer från åtta länder som deltar i projektet möts i veckan i Edinburgh för att dra upp riktlinjerna för arbetet. Professor Austin Smith från University of Edinburg är koordinator för EuroStemCall medan professor Anders Björklund för Lund är dess vice koordinator. Hans forskningsområde är stamcellstransplantationer till hjärnan.
– Stamceller kan ge nya möjligheter för nya behandlingar av Parkinsons sjukdom och andra s k degenerativa sjukdomar i nervsystemet, säger Anders Björklund.
Det har skrivits mycket i media om stamceller som bot för inte bara Parkinsons utan också för en mängd andra sjukdomar. Anders Björklund och de andra deltagande forskarna vid Stamcellscentrum i Lund hoppas att det nya samarbetet ska lägga en grund för framtida kliniska tillämpningar framför allt för behandling av neurologiska sjukdomar, blodsjukdomar och cancer.
Projektet EuroStemCell löper över fyra år och har ett anslag på nära 12 miljoner euro. De 14 deltagarna representerar universitet, forskningsinstitut och tre bioteknikföretag i Skottland, England, Sverige, Frankrike, Danmark, Italien, Tyskland och Schweiz.
Mer information Anders Björklund, tel 046-222 05 40, e-post Anders.Bjorklund@mphy.lu.se.
Christer Nilson har de senaste 15 åren arbetat som filmproducent på Götafilm, välrenommerat produktionsbolag inom drama och dokumentär för TV och kort- och långfilm för biograf.
Aktuella produktioner är bland annat TV-serien ”Solisterna” och dokumentären som snart TV-visas om Lars Noréns projekt, ”7:3”, på Tidaholmsfängelset.
Christer Nilson är i grunden pedagog och har på senare år undervisat vid bland annat Dramatiska Institutet, Institutet för högre TV-utbildning och vid Högskolan för fotografi och film.
Professorstjänsten är knuten till Institutionen för ekonomi och informatik vid HTU. Det är Film i Väst som svarar för lönekostnaden för tjänsten. Det handlar om en tjänst som adjungerad professor, eftersom Christer Nilsons huvudsakliga verksamhet fortsatt kommer att ligga utanför högskolan.
– Jag känner mig hedrad, säger Christer Nilson som är ensam i Sverige om att vara professor i just filmproduktion.
– Som aktiv i branschen ser jag som min uppgift att skapa en rejäl bro mellan bransch och utbildning.
Den första kullen entreprenörsprofilerade filmproducenter är nyligen färdiga vid HTU:s program för filmproduktion. Christer Nilson spår dem en god framtid även om inte alla kommer att ägna sig åt just filmproduktion. HTU:s filmproduktionsutbildning är bredare än så, siktar mot både biograffilm, television, industrimedia och läromedel.
Christer Nilson är redan igång med undervisningen och är aktiv i arbetet med en revidering av utbildningsplanen.
Han anser bland annat att mer resurser behöver knytas till utbildningen och att exempelvis filmproduktionsprogrammets ekonomiska och juridiska kurser behöver skräddarsys på ett annat vis än idag. Dessutom arbetar han för att få igång ett fungerande branschråd för utbildningen och att studenterna får ännu mer verksamhetsförlagd utbildning.
– Trollhättan är Nordens ledande fílmproduktionsort tack vare Film i Väst. Närheten till Film i Väst och regionens alla medieföretag är utbildningens största tillgång. En högskoleutbildning här med riksintag gör att det ställs höga förväntningar på oss, säger Christer Nilson.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Christer Nilson, 031-825570, christer@gotafilm.se
Anna Andreasson, pressansvarig Film i Väst, 0520-490922, 0730-404005, anna.andreasson@filmivast.se
Pressmeddelandet lämnat av: FoU-informatör Torsten Arpi, 0520-475015, 0707-356339, torsten.arpi@htu.se
– Med den här gemensamma satsningen på svensk livsmedelsforskning ökar vi ytterligare förutsättningarna för den svenska livsmedelsbranschen på den internationella och nationella marknaden, säger Lisa Sennerby Forsse,
huvudsekreterare Formas.
I den ökande internationella konkurrensen är det viktigt att den nationella kunskapen och kompetensen stärks inom livsmedelsbranschen. För att stödja kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning inom branschen har Formas, VINNOVA, Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), Svensk Dagligvaruhandel (SDH), Livsmedelsföretagen (Li) och Dagligvaruleverantörers Förbund, (DLF) beslutat att gemensamt driva och finansiera ett treårigt forskningsprogram som syftar till att skapa tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i en mer konkurrensutsatt livsmedelsmarknad.
– För livsmedelsindustrin i Sverige är det viktigt att kunna möta den hårdnande konkurrensen om konsumenterna. Mer forskning och samverkan mellan industrin, akademin/forskarna och samhället ger bättre möjligheter att kunna utveckla produkter som ger konsumenterna bättre hälsa, större bekvämlighet, nya sensoriska upplevelser, reella miljövärden och oomtvistad säkerhet, säger Agneta Dreber, VD för Li.
Programmet syftar till att stärka den nationella kompetensen inom livsmedelsbranschen och relaterade forskningsområden samt till att ta fram kunskap om faktorer som påverkar konsumenters uppfattning om livsmedel, köpbeteende och val av livsmedel.
Fokus ska ligga på:
– konsumentens beteende och värderingar
– konsument och produkt
– konsument och marknadsplats
Forskningsprogrammet genomförs mellan åren 2004 och 2006 med 6 miljoner kronor per år.
Kontaktinformation
För ansökan och information se www.formas.se eller kontakta:
Marianne Glass, administrativ chef Formas, 08-775 40 49 marianne.glass@formas.se
Emilie von Essen, presschef Formas, 08-775 40 38 emilie.von.essen@formas.se
Darwins evolutionsteori, som ofta sammanfattas med ”survival of the fittest” introducerade begreppet ”fitness” för att förklara varför evolutionen gick åt ett speciellt håll. Det finns ingen bra svensk översättning till begreppet ”fitness”, men det betyder ungefär hur bra en organism är i att föra över sina gener till nästa generation; en individ som får fler barn än en annan är mer ”fit”. Om två sorters växter med olika fitness växer i samma miljö kommer den med högre fitness därför att konkurrera ut den med lägre fitness.
I över 100 år har vetenskapsmän förstått att fitness beror på samspelet mellan gener och miljö, och denna kunskap har legat till grunden för de enorma framstegen inom såväl ekologin som molekylärbiologin. Ekologi och molekylärbiologi har emellertid helt olika vetenskapliga traditioner – ekologer och molekylärbiologer arbetar på helt olika sätt. Växtekologer studerar, enkelt uttryckt, arterna i sin naturliga miljö och analyserar deras fitness utan att ha detaljkunskap om generna bakom dessa skillnader. Molekylärbiologer, å andra sidan, vet mycket om enskilda generna men studerar inte organismerna i sin naturliga miljö – bara på lab – och mäter inte fitness. Detta har, förvånande nog, lett till att trots att alla vet att fitness beror på generna mäts aldrig hur stor effekt en viss, känd, gen har för en växts fitness.
Nu har forskare på Umeå universitet klivit över skranket mellan ekologi och molekylärbiologi och studerat hur en familj av gener påverkar fitness i den naturliga miljön. Man har använt växten backtrav som har mellan 25 000 och 30 000 gener och har genom genmodifiering stängt av gener, viktiga för fotosyntesen, en och en. Växterna man framställt är alltså identiska med ”vanliga” backtravar med undantag för en gen. Man satte sen ut dessa växter i naturen och räknade sedan hur många frön varje planta producerade. I samtliga fall hade växterna fått lägre fitness, så var och en av dessa gener var viktiga.
Forskarna gjorde fältförsök med genmodifierade växter, något som ibland anses kontroversiellt.
– Det var nödvändigt i det här fallet, säger doktoranden Ulrika Ganeteg, eftersom vi visste sedan tidigare att växterna klarar sig utan alla gener om de växer under optimala förhållanden inomhus. Utanför Arjeplog skulle man stå sig ganska slätt om dessa saker inte fanns. På samma sätt är det med växter, många gener är inte nödvändiga när växten står i våra klimatkammare men ute i naturen är det en helt annan sak.
Så här såg försöket ut. Varje sorts Arabidopsis växte i en kruka med en speciell färg, och hela försöket inneslöts just innan blommningen i tättslutande insektsnät för att förhindra spridning av pollen eller frön.
– Av samma anledning som Fiat inte bara provkör sina nya bilmodeller i Turin, utan tar upp dem till Arjeplog på vintern för att se hur de klarar tuffa förhållanden, ville vi utsätta de genförändrade växterna för realistiska förhållanden, säger professor Stefan Jansson. Förmodligen skulle en Fiat klara sig utan många pinaler om man försiktigt körde den inomhus i en testhall. ABS-bromsar, strålkastare, sidorutor, klimatanläggning och vindrutespolare är egentligen onödiga för att en bil skall fungera, fast en vinterkväll på vägen
– Vi visste ju att våra genmodifierade växter skulle klara sig lika bra eller sämre än den naturliga varianten så vi var inte rädda för att de skulle ”rymma” och sprida sig i naturen, men vi var ändå noga med att varken frön eller pollen skulle kunna lämna försöksområdet på cirka 10 m2, berättar Carsten Külheim, doktorand. Trots det var forskarna lite oroliga för ”ekoterrorism”, på andra ställen i Europa har till och med forskare som försökt studera riskerna med att använda genmodifierade växter fått sina försök förstörda.
Debattläget är nu helt annat i Sverige än i t ex England när det gäller genmodifierade växter, men man vet ju aldrig, resonerade man. Nu hände ingenting i Umeå, men knappast på grund av att försöken inte uppmärksammades. Man måste nämligen låta alla EU-länder få chansen att protestera mot försöken, och annonsera om dem i lokalpressen för att få tillstånd av Jordbruksverket att göra experimenten. Det är troligare att presumtiva eko-terrorister har insett att dessa försök inte innebar någon risk för oönskad genspridning eller att försöken skulle gynna något storföretag. Detta är bara ett nytt sätt att använda genmodifierade växter i grundforskningen för att förstå hur växterna fångar i solljuset och producerar energin som behövs för allt liv på jorden.
Arbetet ”Is Each Light-Harvesting Complex Protein Important for Plant Fitness?”, författare Ulrika Ganeteg, Carsten Külheim, Jenny Andersson och Stefan Jansson, publiceras i månadens nummer av Plant Physiology.
Kontaktinformation
För mer information kontakta
Ulrika Ganeteg, UPSC, Fysiologisk botanik, Umeå Universitet
ulrika.ganeteg@plantphys.umu.se
Tel. 090-786 52 68, 070-261 55 18
Stefan Jansson, UPSC, Fysiologisk botanik, Umeå Universitet
stefan.jansson@plantphys.umu.se
Tel 090-786 53 54, 070-677 23 31.
Tid: 11 – 13 februari
Plats: Stockholm och Uppsala
Programmet inleds i Stockholm onsdag den 11 februari med föreläsningen Peace in Kants Theory of Justice av professor Otfried Höffe från Tübingen Universität.
Programmet fortsätter i Uppsala den 12 februari med föreläsningar och paneldiskussion med välkomsttal och inledning av landshövding Anders Björck. Professor Otfried Höffe föreläser om Moral Philosophy in the Age of Sciences, professor Camilla Serck-Hansen från Oslo föreläser över Metaphysics and Science och professor John Michael Krois från Berlin talar om Kant and Neo-Kantianism: Enlightment Philosophy and the Problem of Culture,
Föreläsningarna håll på engelska.
Därefter följer en paneldiskussion på svenska med temat ”Kant i vår tid” med professor Sverker Gustavsson från Uppsala som ordförande.
På kvällen öppnas en utställning på universitetsbiblioteket med äldre Kantutgåvor, nyutkomna svenska översättningar av Kants viktigaste verk, inklusive Kritik av det rena förnuftet, brev med mera.
Jubileet avslutas fredag 13 februari med föreläsningar om Kant i Aula Magna, Stockholms universitet med rubriker som Transcendental idealism och tinget i sig, Morallagen och det kategoriska imperativet, Den estetiska och den teolologiska omdömeskraften och Freden i Europa: Om den eviga freden, med forskare från universiteten i Göteborg. Lund, Stockholm samt Södertörns högskola.
Hela programmet finns på www.philosophy.su.se
Närmare information lämnas av fil.dr Markku Leppäkoski på e-post markku.leppakoski@philosophy.su.se
Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting inbjuder personer inom Försäkringskassan, landstinget och KI till
Öppet seminarium 10 februari 2004 kl 13.00-17.00
SBUs rapport om
Sjukskrivning: orsaker, konsekvenser och praxis
Vad innebär den för forskning om sjukfrånvaro och förtidspension här i Stockholm?
Hur kan vi samordna oss?
Program
Inledning av professor Kerstin Hagenfeldt, ordförande i SBU
SBUs rapport
Vad vet vi om hur läkare sjukskriver?
Om konsekvenserna av att vara sjukskriven?
Om orsaker till sjukskrivning?
Hur bedrivs forskning om sjukskrivning?
Betydelse för Stockholm inom Försäkringskassan, Landstinget och Karolinska Institutet?
Professor Kristina Alexanderson, professor Peter Allebeck och docent Rolf Wahlström, KI.
SLLs folkhälsorapport
Med dr Marianne Upmark, SLL
Paneldiskussion
Moderator: Kristina Alexanderson, KI
Gunn Franzen-Ljung, Stockholms FK, Ulla Gerner, Stockholms FK, Jan Carlstedt-Duke, KI, Anders Ekbom, KI, Kristina Torstensson, SLL och Britt Arrelöv, SLL.
Tid: Tisdag 10 februari 2004 kl 13.00-17.00
Lokal: Aulan, hiss C, 6 tr, Södersjukhuset
Föranmäl om möjligt senast 5 februari till anita.stalsater@sos.sll.se
Välkomna!
Gunilla Carlsson menar att det inte finns några enkla och snabba lösningar för att få bukt med hot och våld i vården. Det handlar tvärtom om villkoren för vår existens, och patienter och vårdare måste förstå varandras världar för att därigenom finna stigar där de kan mötas. Av avhandlingen framgår att rutinmässigt vårdande kan öka risken för hot och våld. Vårdarens närvaro i fysisk såväl som psykisk mening är en viktig förutsättning för att möten i vården som innebär potentiellt våld ska kunna hanteras på ett bra sätt.
Avhandlingen visar vidare att en väg bort från hot och våld leder genom det ”nakna” vårdandet. Det handlar om en närvarande vård, där beröring, såväl i konkret som abstrakt form, är ett kraftfullt vårdande instrument som kan förhindra våldsamma möten att utvecklas. Vårdares sätt att vara och handla innebär en stor vårdande potential och hot och våld får svårare att gro i ett vårdande där vårdare förmår att beröra sina patienter, och samtidigt själva vågar bli berörda.
Hur ser då möjligheterna ut för ett vårdande förhållningssätt inom dagens psykiatriska vård? Vad gör arbetsgivaren för att optimera vårdarens möjligheter att möta och tillgodose de krav som är förbundna med ett vårdande arbete? Här menar Gunilla Carlsson att ansvariga för den psykiatriska vården måste vakna! Det krävs kraftfulla åtgärder för att hjälpa dagens och morgondagens vårdare att utveckla ett vårdande förhållningssätt, där omvårdnad profileras som ett viktigt kompetensområde och där det finns tillräckligt mycket vårdande närvaro för att patienter skall få det stöd de behöver för att stabilisera sin existentiellt sköra livsvärld.
Gunilla Carlsson är född och uppväxt i Borås och bor sedan flera år i Dalsjöfors. Hon har en yrkesbakgrund som sjuksköterska inom psykiatrisk vård och har efter avslutad lärarutbildning arbetat som adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap vid Högskolan i Borås.
Avhandlingen ”Det våldsamma mötets fenomenologi. Om hot och våld i den psykiatriska vården”, försvaras torsdagen den 5 februari 2004, klockan 09.00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Per-Olof Sandman, Umeå universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Gunilla Carlsson, telefon: 033-174770, e-post: Gunilla.Carlsson@hb.se
Praktiska upplysningar: Helen Karlsson, forskningssekreterare på Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, telefon: 0470-708343, e-post: Helen.Carlsson@ivosa.vxu.se
Beställ avhandlingen från Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67, e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
Jan Rees är paleontolog, eller fossilforskare. Genom sin forskning vill han skapa en ökad förståelse för hur massutdöendena har påverkat livet på jorden i allmänhet och hajarnas evolution i synnerhet.
– Livet på jorden har under ett flertal tillfällen kraftigt påverkats av massutdöenden. Det kanske mest kända innebar bland annat slutet på dinosauriernas era. Jag studerar tre andra utdöendehändelser, främst för att försöka förstå hur hajfaunan påverkades av dessa, säger han.
Paleontologi betyder just ”läran om det gamla”. De hajfossil som Jan Rees studerar är flera hundra miljoner år gamla. Hans viktigaste arbetsmaterial är hajtänder.
– Hajar har ett skelett av brosk som sällan bevaras, men deras tänder är mycket hårda och förekommer ofta i olika sedimentära bergarter. En haj byter dessutom tänder ofta, vilket gör att en enda haj avverkar flera tusen tänder under sin levnadstid. Tänderna skiljer sig också åt mellan olika grupper av hajar, vilket gör det ganska enkelt att urskilja olika arter med tändernas hjälp.
Det som gör Jan Rees forskning så speciell är att han studerar havslevande ryggradsdjur. Tidigare forskning om massutdöenden har främst handlat om landlevande ryggradsdjur som groddjur och kräldjur, och om ryggradslösa marina djur, till exempel musslor.
Det var i början av januari som Karlstadbördige Jan Rees återvände till Värmland, efter att ha disputerat vid Lunds universitet och under en tid arbetat på Geologiska museet i Köpenhamn. Nu har han en fyraårig forskarassistenttjänst vid Karlstads universitet. Tjänsten finansieras av Vetenskapsrådet, som också bidrar med drygt 600 000 kronor under en fyraårsperiod till hans forskning. En stor del av pengarna kommer att gå åt till resor runt om i Europa för att samla in hajfossil, bland annat i England, Polen, Schweiz, Österrike och Sverige.
– På den här tiden stod havet betydligt högre än vad det gör idag. Stora delar av Europa var täckt av vatten. Samtidigt trycktes havsavlagringar upp när Alperna bildades, vilket gör att man kan hitta hajfossil även där. På den här tiden fanns det dessutom hajar i bräckt och sött vatten, till exempel i dagens Skåne, berättar Jan Rees.
Han kommer även att studera tidigare insamlade fossil från olika museisamlingar. Allt material tar han med sig tillbaka till Karlstad och universitetet.
– Det finns idag en mängd olika teorier kring orsakerna till de massutdöenden som drabbat jorden genom historien, till exempel meteoritnedslag, klimatförändringar och förändringar i havsytan. Jag hoppas att min forskning här ska kunna bidra med en pusselbit, kanske genom att förkasta en teori eller stärka en annan.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jan Rees, tfn 054-700 22 98 eller 0706-73 91 24, e-post Jan.Rees@kau.se
Biomaterialvetenskap är en etablerad vetenskapsgren, men vägen dit har varit lång och många av dagens biomaterial upptäcktes genom slumpens inverkan. Ett sådant exempel är de intraokulära linserna, som i dag hjälper tusentals personer till ett rikare liv. Under andra världskriget fick nämligen stridspiloter fragment av plexiglashuven i ögongloben, och en engelsk läkare upptäckte då att splittret av plexiglas inte orsakade inflammationsreaktioner i ögongloben. Iakttagelsen var ett viktigt steg i utvecklingen av intraokulära linser.
Andra dominerande användningsområden för biomaterial är dentala implantat, hjärtklaffar, olika ledkonstruktioner och artificiella kärl. Biomaterial används även till hemodialysapparater och hjärt-lungmaskiner, som har kontakt med blod.
De flesta biomaterial kommer i kontakt med blod, åtminstone under implantationsfasen. Den första reaktionen mellan biomaterialytan och blodet är viktigt för hur implantatet kommer att accepteras av kroppen på längre sikt, och därför finns mycket forskning om hur blodproteiner och celler samverkar med artificiella ytor. Blodet innehåller också två så kallade kontaktaktiveringssytem, som fullständigt kan dominera proteinsammansättningen och cellinteraktionerna hos en implanterad biomaterialyta.
Men trots att systemen betyder mycket för hur implantatet fungerar, finns lite publicerat om hur de fungerar. Förmodligen beror det på att det saknas bra metoder för att studera dessa tillsammans med biomaterial. Målsättningen med Anders Sellborn och hans forskargrupps arbete var därför att förenkla metoden för att studera kontaktaktiveringssystemen, och därmed göra forskningen mer tillgänglig. Grunden för arbetet har varit kvartsmikrovågmetoden (Quartz Crystal Microbalance with Dissipation monitoring, QCM-D), och nu hoppas man att den ska komma att användas både som screeningmetod för nya biomaterialytor och som forskningsmetod. Metod är en enkel, ytkänslig, akustisk metod, med vars hjälp man kan bestämma massa av adsorberade proteiner samt proteinskiktens viskösa och elastiska egenskaper.
Anders Sellborn, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i ytbiofysik vid Göteborgs universitet. Avhandlingen har titeln: ”Cascade reactions of blood at model biomaterial surfaces”.
Datum: Fredagen den 30 januari 2004
Tid: kl. 10.00
Plats: Hörsal Ragnar Sandberg, P2256, Medicinaregatan 9B, Göteborg
För mer information, kontakta:
Anders Sellborn
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Göteborgs universitet
E-post: Anders.Sellborn@gmm.gu.se
Mobil: 0733-447317
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
Åren 1990-1999 genomfördes en rad reformer av sjukförsäkringen i syfte att minska utnyttjandet av försäkringen. Ett uttalat syfte var att spara pengar, men ambitionen var även att stärka arbetslinjen och att öka försäkringens effektivitet och legitimitet. Gränserna mellan sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen skulle markeras tydligare. För sjukförsäkringen innebar detta att man renodlade betydelsen av de två kriterier – sjukdom och arbetsoförmåga – som måste vara uppfyllda för att den enskilde ska ha rätt till sjukpenning.
I de rättsfall från förvaltningsdomstolarna som har undersökt, är nyckelfrågan den juridiska tolkningen av kriterierna ‘sjukdom’ och ‘arbetsoförmåga’. Undersökningen visar att domstolarna effektivt implementerat den betoning av arbetslinjen som renodlingen medförde.
Avhandlingen visar hur den svenska sjukförsäkringen utvecklats under 1990-talet i en tid då modernitet, pluralism och globalisering utmanar den traditionella välfärdsstaten. På ett mer övergripande plan diskuterar författaren vilken funktion det rättsliga systemet har i den moderna välfärdsstaten.
– Domare har både kunskap och förmåga att genom juridisk metod tillämpa regelverket i dialog med de rådande uppfattningarna om vad som anses rimligt och rättvist att förvänta sig av samhället, säger Sara Stendahl. Juridiken har därmed en potential att inge legitimitet till det gemensamma samhällsprojektet. Förvaltningsdomstolarna har en unik kompetens att skilja tvister mellan den enskilde och det kollektiva (representerat av staten), men avhandlingen visar att denna inte utnyttjas fullt ut idag.
Disputation: 30 januari kl 10 i sal B32, Handelshögskolan, Vasagatan 1
Avhandlingens författare: Sara Stendahl
Avhandlingens titel: Communicating Justice Providing Legitimacy –
The legal practises of Swedish administrative courts in cases regarding sickness cash benefit
För ytterligare information kontakta: Sara Stendahl, telefon 031-773 1525, e-post sara.stendahl@law.gu.se
Kontaktinformation
Maria Norrström
Informatör
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Rektors kansli
Box 600, 405 30 Göteborg
Besöksadress: Vasagatan 1
Telefon:031-773 1247
Fax: 031-773 1402
Mobil: 0709-22 66 89
e-post: Maria.Norrstrom@handels.gu.se
www.handels.gu.se
