På en informationsdag i Sundsvall den 29 januari presenterade hon och övriga FSCN-doktorander sina forskningsresultat.
– Mina försök visar att man med fördel även kan använda björkved som råvara i kemimekaniska processer. Detta skulle ge alternativa möjligheter för den svenska skogsindustrin, säger Eva-Lotta Vesterlind.
Granved är den dominerande råvaran inom den mekaniska massaindustrin.
– Björkens fiber har potential för att ersätta kemimekanisk pappersmassa av gran som den bulkgivande komponenten i kartong. Man skulle också kunna tänka sig att kemimekanisk pappersmassa av björk på sikt skulle kunna ersätta en del av den kemiska pappersmassan i finpapper. Nackdelen är att massan är ganska svag och förbrukar en hel del elenergi vid framställning, säger Eva-Lotta Vesterlind.
Björkved används sedan länge inom den kemiska massaindustrin.
– Fast med den kemiska massaprocessen får man bara ett råvaruutbyte på cirka 50 procent när det gäller björk, vilket kan jämföras med hela 90 procent vid kemimekanisk massatillverkning, konstaterar Eva-Lotta Vesterlind.
Hög energiförbrukning har också varit ett problem vid mekanisk sönderdelning av björkved.
– I mina försök har jag testat olika temperaturer och kemikalieimpregneringar och lyckats minska energiförbrukningen rejält, berättar Eva-Lotta Vesterlind, som dock ännu inte vill avslöja hur stora energivinsterna kan bli.
Eva-Lotta Vesterlind menar att den forskning som bedrivs på FSCN är ett bra komplement till forskningen som bedrivs inom skogsindustrin.
– Vi arbetar mer långsiktigt och är uthålligare om det inte dyker upp positiva resultat direkt, avslutar hon.
Fibre Science and Communication Network- FSCN eller på svenska ”Nätverket för fibervetenskap och kommunikation” har som mål att bygga upp en forskningsverksamhet som är unik och världsledande inom områdena: Teknisk fiberkemi/Fiberbaserad materialteknik, Mekanisk massateknologi, Medieteknik, DPC- Digital Printing Center, Systemanalys och matematiska modelleringar, NPI- Network for Process Intelligence
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva-Lotta Vesterlind, Mitthögskolan, 073-0452123, eva-lotta.vesterlind@mh.se
Det visas i ”Retroskopet”, den första uppföljning som gjorts av färdiga medicine doktorers syn på sin forskarutbildning i Lund. Drygt 600 personer har deltagit i undersökningen, ca 75 procent av hela gruppen.
Merparten av de disputerade är läkare som forskat på deltid vid sidan av sitt kliniska arbete. Mot slutet av perioden har andelen icke-läkare (sjuksköterskor, sjukgymnaster, naturvetare m fl) ökat, liksom andelen kvinnor.
40 procent av doktorerna, ungefär lika många kvinnor som män, har gjort en så kallad postdoktoral period (post-doc) direkt efter forskarutbildningen. Kvinnorna har oftast stannat i Sverige medan männen oftast gjort sin post-doc utomlands.
Hela 94 procent av de svarande är mycket nöjda med att ha forskarutbildat sig, och menar att det lärt dem lösa problem, ta ansvar och arbeta självständigt. Bara 2 procent tycker att de sällan eller aldrig har nytta av forskarutbildningen. De flesta är alltså nöjda med att ha doktorerat även om forskning inte ingår i deras nuvarande arbete eller om doktorsexamen inte varit ett kompetenskrav för deras anställning, vilket gäller för 14 resp 15 procent av de svarande.
De färdigheter som tränats under forskarutbildningen stämmer ofta med arbetslivets krav, men inte alltid. Att t. ex. ha lärt sig söka vetenskaplig information, tänka analytiskt och presentera ett material har man nytta av i arbetet. Att arbeta i team och leda projekt, som man ofta gör i arbetslivet, har däremot inte tränats så mycket inom forskarutbildningen. Vissa inslag i utbildningen, som den individuella studieplanen och den s.k. halvtidskontrollen, lämnar också rum för förbättringar.
Bara 13 av de drygt 600 svarande har varit ofrivilligt arbetslösa i mer än tre månader efter sin disputation. De berörda är främst naturvetare. Eftersom naturvetare och biomedicinare numera är fler än tidigare inom forskarutbildningen finns här ett möjligt problem på sikt, menar utredarna.
För läkarna gäller ett annat problem: de har lätt att få arbete, men upplever inte att deras doktorsexamen gett högre lön eller räknats som en merit inom sjukvården. Någon anser till och med att forskarutbildningen setts som en negativ merit. Detta kan vara ett tecken på att forskning och sjukvård glidit ifrån varandra, skriver utredarna, som ser ett behov av en bättre anpassning av forskarutbildningen för den här gruppen. Kanske, menar de, kan man tänka sig en uppdelad forskarutbildning med olika spår inriktade på en framtid inom forskningsvärlden, sjukvården respektive näringslivet.
Mer information Peter Nilsson-Ehle, tel 046-173452 eller 070-512 34 52. Rapporten i sin helhet finns på http://www.medped.lu.se/kvalitetsutveckling/.
Vem avgör vad vi kan äta till frukost? Går allt att sälja med mördande reklam? Kan bra mat vara detsamma som god mat? Kan vi äta oss till en hållbar utveckling? Detta är några av de frågor som står i fokus under 2004 års Edbergseminarium.
Syftet med seminariet är att skapa en bred diskussion kring frågorna om livsmedelsproduktion och matvanor. Bland de medverkande finns författaren och filmaren Lasse Berg, Carlo Barsotti från Slow Food, debattören och författaren Stefan Edman, EU-parlamentarikern Marit Paulsen och jordbruksminister Ann-Christin Nyqvist.
Och vad vore ett matseminarium utan mat? Förutom gästgivaren Carl Jan Granqvist och Christina Möller från KF:s provkök, gästar även tv-kocken Tina Nordström Karlstads universitet under seminariedagarna. Tillsammans med miljöjournalisten Roger Olsson ska hon samtala om alternativ i köket och vad våra matval och vanor betyder för en hållbar utveckling. Detta samtidigt som hon tillreder en trerätters middag på scenen i Aula Magna.
I anslutning till Edbergseminariet anordnas också en Edbergkonferens på temat ”Mångbruk av skogslandskapet”. Konferensen handlar om skogens resurser och dess hållbara nyttjande och hålls den 5 februari vid Karlstads universitet.
Edbergseminariet arrangeras av Edbergcentrum i samarbete med Edbergstiftelsen, EU-forum Värmland, SkolmatensVänner med flera.
Tid: 3-4 februari 2004
Plats: Aula Magna, Karlstads universitet
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Bo Thunberg, tfn 054-700 17 45 alt. 0708-83 35 25, eller Karin Elmered Vogt, tfn 054-700 12 55.
Avhandlingen prövar tidigare studier som bland annat säger att ett livaktigt föreningsliv påverkar den demokratiska utvecklingen positivt i det omgivande samhället. Susanne Lundåsen har undersökt sambanden mellan föreningstätheten och valdeltagandet i Sveriges kommuner under 1990-talet.
Resultatet tycks peka på att sambanden är negativa, vilket är tvärtemot de tidigare studierna.
– En av orsakerna till detta, kan vara att det svenska föreningslivet ändrat karaktär. Andelen ungdomar som står utanför föreningslivet är till exempel fler än tidigare, menar Susanne Lundåsen i sin avhandling.
Avhandlingen visar vidare att det finns ett antal geografiska skillnader i Sverige, där de negativa sambanden i huvudsak kan återfinnas i de norra delarna av landet. Samt att andra socioekonomiska faktorer väger tyngre än föreningstätheten när det gäller att förklara variationen i valdeltagandet på kommunnivå.
Susanne Lundåsen disputerar fredagen den 30 januari kl. 12 vid Åbo Akademi i Finland.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till Susanne Lundåsen, tel. 0708-35 85 32
Ett dataprogram är en plats vi befinner oss i. Det kan vara en arbetsplats(ordbehandlingsprogram, kalkyprogram mm) men också en lekplats (dataspel) eller mötesplats (chatprogram, onlinespel). Vi tillbringar mycket tid i dessa platser men de är inte från början utformade för att vi ska känna oss hemma eller trivas i dem. Vad skulle hända om vi utgick från det perspektivet istället?
Anders Hedman har gjort en studie på hur barn upplever en interaktiv utställning på ett museum. Utställningen är liksom dataprogrammen designade för vissa aktiviteter, men barnen beter sig individuellt mycket olika åt och få upplever utställningen precis som det var tänkt. En del barn vill experimentera med utrustningen, andra stannar länge vid en enda station och försöker förstå och en del skyndar raskt förbi station efter station för att hinna med dem alla. Barnen spelar, som Anders Hedman uttrycker det, olika spel.
Hedman menar att det är en sån här analys av vilka ”spel” vi vill spela som bör göras innan man bygger en datormiljö.
-I framtiden kanske vi inte installerar ett operativsystem. Vi kanske börjar med att definiera vilken plats vi vill att datorn ska vara. Ska det vara en arbetsplats, en mötesplats eller en lekplats? Vi tillbringar så mycket tid i datormiljöer nu att det är nödvändigt att hitta nya sätt att utforma de miljöerna. Din arbetsmiljö är inte bara blomman i fönstret eller färgen på skrivbordet. Den är också menyerna i ”Microsoft word” och navigationsknapparna i ”Explorer”.
Avhandlingens namn:Visitor orientation in context – The historically rooted production of soft places.
Ämne: Människa-datorinteraktion
Tid och plats: fredag den 30/1. 13.15, kollegiesalen, Valhallavägen 79
Avhandlingen finns att ladda ner på http://www.visitororientation.org/
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Anders Hedman. 070-795 28 01, 08 7909283, ahedman@nada.kth.se
Författare är Xavier Vera, Institutionen för Datavetenskap, vid Mälardalens högskola. Han beskriver sin forskning så här:
”Vem har inte drömt om att äga en Ferrari? Detta italienska märke är känt för glamour och prestanda. Dock är tillförlitligheten ett problem. Tänk dig att du äger en luxuös F40. Hur lång tid skulle det ta att köra tvärs över USA? Mitt svar är: ”Det beror på hur fort du kan få fram reservdelar varje gång bilen går sönder”. Om vi har en långsam lastbil som transporterar reservdelarna, är det i själva verket lastbilens hastighet som bestämmer tiden. Ett sätt att få fram delarna snabbare är att ha en snabbare bil (säg, en BMW) som transporterar delar från lastbilen. Problemet är att den har ett litet bagageutrymme. Denna lösning är alltså effektiv bara om vi kan förutsäga vilka problem vår Ferrari kommer att få, så vi kan lasta rätt reservdelar från början. Om den snabba bilen kommer fram till Ferrarin utan rätt reservdelar, måste båda vänta på den långsamma lastbilen i alla fall.
Problemet är att denna information är svår att få. Vädret, resrutten, trafiken … alla dessa faktorer kan påverka bilens tillförlitlighet och vilka reservdelar vi bör lägga i bagageutrymmet för att slippa vänta mer än nödvändigt på lastbilen. Men kan man förutsäga dessa faktorer kan man dels förutsäga bättre hur lång tid resan tar, och dels förkorta restiden
genom att lasta rätt reservdelar.”
Avhandlingen handlar dock inte om bilar, utan om datorer och hur man kan få dem att gå med förutsägbar, hög hastighet. Ferrarin motsvarar den snabba processor som sitter i en dator idag. Den långsamma lastbilen svarar mot datorns primärminne: ett problem i dagens datorer är att minnena är mycket långsammare än processorn. Gör man ingenting begränsas processorns hastighet av hur snabbt man får fram data från minnet. BMW:n svarar mot datorns cacheminne: ett litet, snabbt minne där man sparar de data som man tror att processorn kommer att använda härnäst. Kan processorn ta sina data därifrån behöver den inte vänta på de långsamma vanliga minnet.
Avhandlingen handlar om metoder för att analysera hur cacheminnet används i en dator, för att därigenom kunna generera programkod som utnyttjar det bättre och därför får bättre prestanda. Resultaten kan tillämpas både i högpresterande och i säkerhetskritiska datorsystem.
Doktorsavhandlingsens titel: ”Cache and Compiler Interaction”.
Författare: Xavier Vera, Institutionen för Datavetenskap, Mälardalens högskola. Opponent var Isabelle Puaut, Irisa Campus Universitaire de Beaulieu, Frankrike.
Kontaktinformation
Xavier Vera nås via på mail xavier.vera@mdh.se
Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet, har tillsammans med forskare från Frankrike, England och Belgien för första gången visat att fyrbenta fiskar, ’’tetrapoder’’ fanns på den europeiska kontinenten under devontiden (cirka 365 miljoner år sedan). Dessa första landryggradsdjur blev förfäder till alla de groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur – och människor – som lever i dag. Fyndet liknar dessutom den kända ’’fyrbenta fisken”, Ichthyostega, som hittades av svenska forskare på Grönland på 1930-talet. Fossil av teptrapoder från devontiden är mycket sällsynta. På senare år har fragment hittats i bland annat USA, Skottland, Lettland och Kina, men inga av dessa uppvisar några större likheter med Ichthyostega.
Fossilet från Belgien är fragmentariskt (en del av en underkäke) men är intressant av flera skäl:
1) Det är det första fyndet av en devontetrapod från kontinentala Västeuropa.
2) Fossilet är mycket likt Ichthyostega, och är det första tecknet på att denna typ av ’’fyrbent fisk’’ hade en större utbredning än bara Grönland. (Under devonperioden låg Grönland och Belgien närmare varandra än nu, eftersom Atlanten inte fanns, men avståndet mellan de två områdena var ändå åtminstone 150 mil.)
3) Våra ökade kunskaper gör det möjligt att identifiera tetrapodfossil som inte kunde kännas igen av tidigare forskare. Det finns alltså stora möjligheter för nya spännande upptäckter, inte bara i fält utan också i gamla museisamlingar.
Idag har man betydligt mer detaljerade anatomiska kunskaper om de tidigaste tetrapoderna än för 20 eller 100 år sedan, vilket gör det möjligt att identifiera dem även från små fragment, t.ex. delar av en underkäke. Tidigare skulle man ha behövt åtminstone större delen av skallen (eller resten av skelettet) för att känna igen en tetrapod. Även metoderna för att frilägga fossilet från den omgivande stenen) har avancerat betydligt. En ny och mycket intressant teknik är CT-scanning, där man gör serier av ’’röntgensnitt’’ genom ett fossil och på så sätt visualisera dess tredimensionella struktur även om det fortfarande är helt inbäddat i sten.
Bild finns på http://www.info.uu.se/pressmapp/Elginerpeton.jpg
Akvarell av Ahlberg (föreställande Elginerpeton från Skottland) som visar ungefär hur en devontetrapod kan ha sett ut.
Artikeln publiceras i Nature den 29/1
Kontaktinformation
För mer information kontaka: Per Ahlberg, 018-471 2641, eller Per.Ahlberg@ebc.uu.se
Hormonet melatonin har en dygnsreglerande funktion och anses höja sömnkvalitén. Kroppens inre miljö synkroniseras av dygnets ljus- och mörker perioder. Ljus hämmar produktionen av melatonin så att nivåerna i blodet knappt är mätbara under dagtid, medan nivåerna under natten mellan kl. 02.00 och 04.00 är som högst.
Carina Ursing visar i sin avhandling från Karolinska Institutet hur försökspersoner fick en högre halt av melatonin i blodet efter att ha ätit läkemedel som hämmar enzymet CYP1A2.
Enzymet CYP1A2 har stort kliniskt intresse då det är verksamt vid nedbrytningen av ett stort antal läkemedel, som fenytoin, fenobarbital och omeprazol. Koffein metaboliseras också till stor del av CYP1A2. I en delstudie fick försökspersoner inta koffein på kvällen. Melatoninvärdena steg ändå signifikant under natten, vilket tyder på att någon annan enzymatisk mekanism ligger bakom koffeinets uppiggande effekt.
Avhandlingens titel:
Metabolism of melatonin: With focus on the influence of cytochrome P4501A2.
Författare:
Carina Ursing, Institution Södersjukhuset, Karolinska Institutet, tel. 08-616 3072 eller mail carina.ursing@sos.sll.se
Disputation:
Fredag 30 januari 2004, kl. 9.00, Sal Ihre, Södersjukhuset, Stockholm.
Avhandlingen abstract (pdf) finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-776-2/
Numeriska metoder för lösning av elektromagnetiska problem har under senare år blivit ett viktigt instrument för utveckling av nya flygplan. Idag är det möjligt att lösa problem som man tidigare inte ens kunde drömma om, t ex att räkna ut hur ett flygplan påverkas av det kraftiga elektromagnetiska fältet som skapas av en blixt. Dessa beräkningar är viktiga som komplement till mätningar på flygplanet eftersom det är dyrt att bygga en ny flygplansmodell för varje tänkbar modellförändring.
SMART (Signature Modelling And Reduction Tools) är ett svenskt samarbetsprojektet som satsar på utveckling av elektromagnetiska beräkningsmetoder. Samarbetsparterna är Uppsala Universitet, Aerotech Telub (före detta Saab Avionics), KTH och Chalmers. Målet är att utveckla datorprogram som både snabbt och korrekt kan lösa olika typer av elektromagnetiska problem så att antalet dyra och tidskrävande experiment kan reduceras och ersättas med billigare datorsimuleringar. Eftersom programmen är generella går de att använda inom flera olika tillämpningsområden. Ett viktigt område är elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), där intresset är inriktat på hur olika elektriska system, t ex i flygplan, påverkar varandra när de används. Det är också intressant hur yttre faktorer påverkar, t ex blixtnedslag i flygplan. Ett annat exempel är hur strålningen ifrån antenner påverkar omgivningen.
Martin Nilsson har under sitt avhandlingsarbete utvecklat metoder för att lösa stora elektromagnetiska vågutbredningsproblem med hjälp av integralekvationer. Även små detaljer, t ex en mobiltelefonantenn inuti ett flygplan, kan påverka lösningen, därför krävs det väldigt effektiva metoder och mycket datorkraft för att lösa de beräkningstunga problemen. Hans datorprogram används redan nu för att lösa stora elektromagnetiska problem på flygplansmodeller. Det är så pass generellt att det även skulle kunna användas för andra typer av elektromagnetiska problem, t ex för att beräkna de utstrålande elektromagnetiska fältet från en mobiltelefonantenn.
Namn: Martin Nilsson
Avhandlingens titel: Fast Numerical Techniques for Electromagnetic Problems in Frequency Domain
Institution: Institutionen för informationsteknologi, Teknisk databehandling
Opponent: Professor Abderrahmane Bendali, Département de Mathématiques, INSA, Toulouse
Disputationen äger rum: Fredagen 30 januari, kl. 10:15, Hus 1, Polacksbacken, sal 1211
Kontaktinformation
Martin Nilsson kan nås på 018-471 7347 eller via e-post Martin.Nilsson@it.uu.se
Ingrid Jorfeldts nyutkomna doktorsavhandling bygger på två empiriska studier vid vårdhögskolors sjuksköterskeutbildningar. En uppfattning hos både studenter och lärare är att omvårdnadskompetensen ökar om både män och kvinnor ingår i de professionella vårdlagen. Men enbart en satsning på fler män i sjuksköterskeutbildningen kan snarare öka könssegregeringen. Hennes studier visar att de manliga sjuksköterskestudenterna redan tidigt under utbildningstiden väljer bort den patientnära omvårdnaden och istället inriktar sin yrkeskarriär mot tekniska delar av omvårdnadsarbetet.
Ingrid Jorfeldt har bakgrund som leg. sjuksköterska och vårdlärare och har under många år undervisat i sjuksköterskeutbildningen. Hon är fil.lic. och har varit adjunkt vid institutionen för samhälle, kultur och lärande vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Doktorsavhandlingens titel: Att utbilda sig till sjuksköterska. Ett genusperspektiv på lärares och studenters beskrivningar av utbildningen
Disputationen äger rum fredag den 6 februari 2004, kl. 13.00 i Kyrksalen, Lärarhögskolan i Stockholm, Konradsberg, Gjörwellsgatan 16. Opponent är professor Anita Nyberg, Arbetslivsinstitutet
Ingrid Jorfeldt kan nås på tfn 08-37 53 03.
Inom FSCN arbetar idag ett tiotal doktorander i projekt som syftar till att vidareutveckla tekniken för att utöka utbytet av vedråvaran i massaprocesserna. Förutom doktoranderna från Mitthögskolan deltar även några doktorander från Chalmers i projekten.
– Här finns mycket pengar att tjäna för den mekaniska massaindustrin. Om de ska fortsätta att vara konkurrenskraftiga på världsmarknaden måste man hela tiden söka efter möjligheter till effektivisering av processerna, konstaterar Hans Höglund.
Resultaten från några av FSCN-projekten presenterades i juni 2003 vid den internationella massakonferensen IMPC i Quebec City. Där visade deltagarna speciellt stort intresse för FSCN-forskarnas arbete med att skapa en ytjämnare papperskvalitet baserat på mekanisk massa från granfiber. Vid den konferensen fick doktoranden Fredrik Norman ta emot ”Keith Kirkpatrick Award for best presentation by a young scientist” och Sven Norgren erhöll ”Best Poster Award”.
Vid informationsdagen i Sundsvall visar dessa doktorander och deras kollegor upp rykande färska forskningsresultat när det gäller utveckling av ny teknik för tillverkning av tryckpapper och kartong.
– Vår forskning har en tillämpad inriktning och vi arbetar i nära samarbete med massaindustrin. Flera projekt har redan lett till viktiga konkreta förbättringar inom industrin. Intresset inom branschen är stort för informationsdagen som lockat cirka 85 deltagare. De flesta av dessa arbetar med utvecklingsfrågor inom massaindustrin, avslutar Hans Höglund.
Fibre Science and Communication Network- FSCN eller på svenska ”Nätverket för fibervetenskap och kommunikation” har som mål att bygga upp en forskningsverksamhet som är unik och världsledande inom områdena: Teknisk fiberkemi/Fiberbaserad materialteknik, Mekanisk massateknologi, Medieteknik, DPC- Digital Printing Center, Systemanalys och matematiska modelleringar, NPI- Network for Process Intelligence
Informationsdagen ”TMP- och CTMP- utveckling inom FSCN” genomförs torsdagen den 29 januari 2004 kl. 09.50-15.30 på Mitthögskolan, Campus Sundsvall, Hus M, Sal M 108
Kontaktinformation
Hela programmet hittar du på: www.mh.se/fscn/New/Workshop/Mekmassa.html. Frågor om informationsdagen: Anna Haeggström, Mitthögskolan, 060-14 84 93, anna.haeggstrom@mh.se
Tolvgudablommor finns i Nordamerika och har visat sig vara en del av samma utvecklingslinje som de europeiska auriklerna. Släktet Primula verkar ha sitt ursprung i Himalaya, där flera hundra arter vivor med alla tänkbara färger på blomman växer. Grusvivor (Androsace), mossvivor (Vitaliana), alpklockor (Soldanella) och vattenblink (Hottonia) hör däremot inte till samma utvecklingslinje som Primula, trots att de kan verka mycket lika till utseendet. De nya resultaten skiljer sig delvis från vad Linné ansåg om viveväxterna, men så fick han heller aldrig chansen att se den stora mängden Primula-arter, som upptäcktes senare.
Nya arter upptäcks fortfarande och inom gruppen Dionysosvivor finns flera arter, som ännu inte fått sina officiella namn och hittades så sent som 2002. Dionysosvivor växer mest i bergen i Iran, Irak och Afghanistan. De arter, som nyligen upptäckts, kommer från Iran, främst från Zagros-bergen. Det finns anledning att tro att fler arter finns att upptäcka i Afghanistans berg, men den politiska situationen i området har förhindrat forskningsresor dit.
Doktorsavhandlingens titel: Cladistic Studies in Primuloid Ericales
Disputationen äger rum fredag 30 januari kl. 10.00 i föreläsningssalen, Botaniska institutionen, Frescativägen 5. Opponent är associate curator Peter Fritsch, California Academy of Science.
Ida Trift kan nås på ida.trift@botan.su.se
ANC-regeringens löften om att uppföra en miljon så kallade lågkostnadshus till Sydafrikas fattiga är långt ifrån uppfyllda, tio år efter att bostadsförsörjningsreformen sjösattes. Erika Lind, som gjort en politisk-geografisk studie av hur reformen genomförts i två kommuner i landets fattigaste provins Östra Kap, menar att regeringen underskattat behovet av att starka offentliga aktörer måste leda den lokala processen.
– Reformen bygger mycket på att lokala partnerskap sluts mellan kommuner, företrädare för privat sektor och frivilligorganisationer. Men förutsättningarna för att sådana partnerskap bildas är på flera platser, särskilt i fattiga landsbygdsområden, så svaga att det tar lång tid innan projekten ens lämnar planeringsstadiet.
Detta är särskilt tydligt i de områden som tidigare betecknades hemländer vilka skapades av apartheidregimen efter andra världskriget. I de två tidigare hemlandsområden som innefattas av Östra Kapprovinsen är före detta Transkei särskilt drabbat. Den dominerande bostadsformen i denna fattiga region är så kallade traditionella lerhus, som inte ger tillräckligt skydd mot väder och vind. Lind menar att regeringen trots sina intentioner om att ge landets fattiga bostäder kämpar i motvind. Det tar lång tid att omvandla ett juridiskt system som under decennier präglats av apartheidregimen, samt att utjämna de sociala och ekonomiska orättvisor som existerar på lokal och regional nivå. De nybildade kommunerna har inte tillräcklig erfarenhet och resurser nog att möta lokala bostadsbehov, trots att nationell lagstiftning kräver det.
– Lagstiftningen på nationell, provinsiell och lokal nivå är inte harmoniserad, vilket försvårar bostadsreformens implementering. I de intervjuer jag genomfört har det också framkommit att de institutioner som skall ansvara för utvecklingen på lokal nivå ännu inte givits en tydlig roll i det nya sydafrikanska samhället. Även i det fallet hämmas processen av sociopolitiska faktorer som härstammar från apartheideran.
Erika Lind försvarar sin avhandling Housing the Nation? Post-Apartheid Public Housing Provision in the Eastern Cape Province, South Africa fredagen den 30 januari kl. 10.15 i universitetshuset i Uppsala, sal IV. Opponent är Anssi Paasi, professor i geografi vid universitetet i Oulu, Finland.
Kontaktinformation
Erika Lind kan nås på 018-471 73 80 eller Erika.Lind@kultgeog.uu.se
Miljöolycksindex är resultatet av ett fyraårigt forskningsprojekt som just avslutats. Miljöolycksindex är ett verktyg som genom att användas i förebyggande arbete, exempelvis vid riskbedömning av kemikaliehantering på en kemikalieindustri eller i planarbete i en kommun, syftar till att minska miljöeffekterna vid en kemikalieolycka.
Två viktiga frågor vid en kemikalieolycka är dels vilken kemikalie som läckt ut och dels på vilken plats olyckan har inträffat. Miljöolycksindex består av en formel som beräknas genom att egenskaper hos en kemikalie (ex giftighet och vattenlöslighet) och egenskaper hos en plats man vill undersöka (ex typ av jord och avståndet till närmsta vattendrag) läggs in. Det beräknade indexet kan sedan, genom att använda en klassificeringsskala med tre klasser, ange hur stora miljöeffekterna kan bli om det inträffar en kemikalieolycka på den plats och med den kemikalie man undersökt. Klass I anger små till måttliga effekter i miljön, Klass II: måttliga till stora och Klass III anger stora till mycket stora effekter i miljön.
Utifrån klassningen kan man besluta sig för vilka förebyggande åtgärder man kan behöva göra för att minska miljöeffekterna om en kemikalieolycka skulle inträffa. Indexet kan också användas för att välja den ur miljösynpunkt bästa platsen för en viss typ av kemikaliehantering. Miljöolycksindex har tagits fram dels genom att använda material från verkliga kemikalieolyckor och dels låta en expertpanel bedöma miljöeffekterna av dessa olyckor.
E-publicering av avhandling finns på: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=178
Fredagen den 30 januari försvarar Åsa Scott Andersson, miljökemi, institutionen för kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Development of an Environment-Accident Index; A planning tool to protect the environment in case of a chemical accident. Svensk titel: Utveckling av miljöolycksindex – ett planeringsverktyg för att skydda miljön i händelse av kemikalieolycka.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal KB3B1, plan 3 i KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Ronald Wennersten, institutionen för kemiteknik, avdelningen för industriellt miljöskydd, KTH.
Kontaktinformation
Åsa Scott Anderson (född Scott) är född och uppvuxen i Piteå men har sedan 1990 förutom några avstickare till Stockholm och Holland varit mer eller mindre bosatt i Umeå. Arbetar sedan 1996 på Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) i Umeå.
Åsa Scott Andersson nås på:
Tel: (arbetet): 090-10 68 29
E-post: asa.scott@foi.se
Långt över 100 tjejer från datautbildningar i Blekinge, Göteborg, Linköping, Luleå, Stockholm, Uppsala och Umeå kommer till Lund den 29/1 – 1/2. De kommer för att sudda ut bilden av datateknik som en företeelse på ruinens brant. Datavetenskap i tillämpad form öppnar många möjligheter – allt från forskning till snabb affärsutveckling.
Media är välkomna att följa Datatjej på plats, t ex under invigningen i Lunds rådhus. Vi bjuder dessutom gärna på middag tillsammans med deltagarna och företags-representanter under vår företagskväll kl 18.00 fredagen den 30 januari i Kårhuset på LTH.
Vill ni ha mer information kan ni vända er till:
Linda Nilsson: 0736 – 37 00 68
Karin Wanhainen: 0731 – 50 83 84
Besök gärna vår hemsida www.datatjej.lth.se
Föreläsare
Jonas Birgersson
Bodil Jönsson, professor på LTH
Gertrud E. Bohlin, Svenskt Näringsliv
Elin Heinstedt, IVA
Ulrika Leufvén, Microsoft
Sofi Persson, TeliaSonera
Marinette Radebo, Saab Technologies
Pia Asklercker, AstraZeneca
Ingerun Syrén Sjösvärd, Syrén Software
Venture Cup och TAT
Program
Torsdag 29/1
12.00 – 13.30 Invigning: Lunds kommun bjuder på lättare lunch i Rådhuset.
14.00 – 14.30 Föreläsning av Gertrud E. Bohlin från Svenskt Näringsliv
14.45 – 15.45 Föreläsning av Pia af Klercker från AstraZeneca
16.00 – 17.00 Föreläsning av Venture Cup och TAT
19.00 – 02.00 Nätverksmiddag
Fredag 30/1
08.30 – 13.00 Teambuilding
13.00 – 14.00 Föreläsning av Ulrika Leufvén från Microsoft
14.15 – 15.15 Föreläsning av Sofi Persson från TeliaSonera
15.30 – 16.30 Föreläsning av Marinette Radebo från Saab Technologies
18.00 Företagskväll* i Kårhuset
Lördag 31/1
09.15 – 10.15 Föreläsning av Ingerun Syrén Sjösvärd
10.30 – 11.30 Föreläsning av Jonas Birgersson
11.30 – 12.30 Lunch på Ingvar Kamprad Designcentrum
12.30 – 13.00 Föreläsning av Elin Heinstedt från IVA
13.00 – 14.00 Diskussion **
14.10 – 15.00 Slutdiskussion
15.15 – 16.15 Föreläsning av Bodil Jönsson
18.30 Bankett i AF-borgen
Söndag 1/2
10.30 Utvärdering
* Företagskvällen: De 112 deltagande tjejerna och 18 företag träffas under en kväll. Syftet med kvällen är att inspirera tjejerna och ge dem idéer om vad de skulle vilja inrikta sig på och sedan arbeta med.
Mellan kl 18 och 20 får man gå runt bland företagens montrar för att bilda sig en uppfattning om de olika företagen. Efter det sätter alla sig till bords för att avnjuta en trerättersmiddag och tjejerna får en chans att fråga mer om hur det är att jobba.
Vi tror att om fler unga tjejer får reda på bredden av ämnesområden inom data så kommer fler tjejer att söka till vår utbildning. Det är därför vår förhoppning att ni kommer på företagskvällen för att kunna visa upp vilka möjligheter vi har.
** Diskussion: I höstas var inte ens 6 % av de antagna på datateknik, LTH, tjejer. Varför är det så få tjejer som väljer att läsa datautbildningar? Under diskussionen ska vi försöka svara på det och ge exempel på vad skolorna kan göra åt problemet.
Fler kvinnor behövs
Det behövs fler kvinnor i databranschen och det var en av anledningarna till att konferensen startade för snart sju år sedan.
Andelen tjejer på datautbildningarna är bara ca 10 procent. I Lund har det varierat mellan 2,2 procent av studenterna bottenåret 1989 upp till 14,9 procent 1998. Förklaringarna må vara hur många som helst, men gänget bakom Datatjej 2004 har en tydlig strategi. Det gäller att visa på olika användningsområden. Datavetenskap kan kännas svår i början, men när man väl får upp ögonen för de många tillämpningarna blir det fantastiskt roligt.
Högst andel tjejer
27,1% – Uppsala, Datavetenskap, 1998
27,0% – Göteborg, Informationsteknik, 2001
26,4% – Stockholm, Datateknik, 1996
25,6% – Luleå, Datateknik, 1998
21,0% – Göteborg, Datateknik, 1996
18,5% – Lund, InfoCom, 2001
14,9% – Lund, Datateknik, 1998
13,9% – Umeå, 1999
Lägst andel tjejer
0,00% – Luleå, Datateknik, 1983, 1984
0,00% – Umeå, 2002
0,70% – Stockholm, Datateknik, 1991
1,00% – Göteborg, Datateknik, 2003
2,30% – Uppsala, Datavetenskap, 2001
2,20% – Lund, Datateknik, 1988
8,50% – Lund, InfoCom, 2002
16,0% – Göteborg, Informationsteknik, 2002, 2003
Andel tjejer 2003
16,0% – Göteborg, Informationsteknik
15,4% – Lund, InfoCom
15,0% – Luleå, Datateknik
8,60% – Stockholm, Datateknik
7.46% – Umeå
5,90% – Lund, Datateknik
4,80% – Uppsala, Datavetenskap
1,00% – Göteborg, Datateknik
Företag ställer upp
Datatjej vänder sig också till företag. Det är de framtida arbetsgivarna som ska tala om att tjejer behövs i branschen.
– Vi vill inspirera de tjejer som kommer hit genom att visa de möjligheter de har när de är klara. Och detta kan vi endast göra med er hjälp, understryker årets arrangörsgrupp i ett upprop till branschföretag.
Och de har lyssnat, 34 företag och organisationer har på olika sätt bidragit till konferensen. På företagskvällen där tjejerna och företag får mötas under en hel kväll kommer 19 företag och institutioner att delta.
Historik
Datatjej är en årlig konferens för tjejer som läser en datautbildning på minst 160 poäng någonstans i Sverige. Det är sjunde gången Datatjej går av stapeln och i vinter är det för första gången Lunds tur att anordna konferensen.
Konferensen startade i Umeå 1998, därefter har Uppsala, KTH, Linköping, Luleå och Chalmers varit arrangörer.
Vi som anordnar konferensen i år är D-chip, damföreningen på Datatekniksektionen på Lunds Tekniska Högskola. Syftet med föreningen är att skapa gemenskap mellan tjejerna och se till att alla trivs på sektionen.
Projektledare:
Linda Nilsson, telefon 0736 – 37 00 68
Karin Wanhainen, telefon 0731 – 50 83 84
Övriga ansvariga:
Linda Andersson
Frida Boström
Maya Chevez
Aneta Deric
Jenny Nilsson
Johanna Stenholm
Om ni undrar över något mejla: datatjej@lth.se
Kontaktinformation
Vill ni ha mer information kan ni vända er till:
Linda Nilsson: 0736 – 37 00 68
Karin Wanhainen: 0731 – 50 83 84
Seafoodplus fokuserar på nyttiga produkter som har producerats på ett miljövänligt sätt med den senaste tekniken. Syftet är att reducera hälsoproblem och sjukdomar som är sammankopplade med fisk och fiskodlingar. Omkring 70 grupper från 18 länder i Europa deltar i projektet, och är organiserade i tjugo delprojekt. Professor Björn Thrandur Björnsson, ledare för Fiskendokrinologiska Laboratoriet vid Zoologiska Institutionen på Göteborgs universitet, leder ett dessa tjugo delprojekt.
Projektet, med fyra akademiska och fyra industriella deltagare och en totalbudget på 1,5 miljoner euro, heter Bioqual. Forskningen inom Göteborgs universtitet kommer i första hand att fokusera på de hormonella mekanismer som styr tillväxt samt fett- och proteinmetabolism hos fisk. Tillsammans med de andra akademiska grupperna som har sin expertis inom muskelfysiologi, genetik och näringsbiologi, ska projektet belysa de grundläggande biologiska mekanismer som kan påverka kvaliteten hos odlad fisk. De industriella deltagarna kommer samtidigt att försöka omsätta kunskapen till att i praktisk fiskodling få fram en bättre biologisk produkt; bättre för förädling och bättre för konsumenten.
Forskargruppen från Göteborgs universitet är en av två grupper från Sverige. Den andra kommer från Chalmers och leds av Ingrid Undeland , forskarassistent på Institutionen för kemi och biovetenskap.
För mer information, kontakta:
Professor Björn Thrandur Björnsson
Zoologiska institutionen, avdelningen för zoofysiologi
Tel: 031-773 3691
E-post: thrandur.bjornsson@zool.gu.se
Mer information om projektet finns också på www.seafoodplus.org
Pressmeddelandet finns också att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2004/seafood.shtml
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Tel: 031-773 48 57
Fax: 031-773 48 39
