Företagsekonomen har undersökt hur mediet marknadsförts. Arkitekten har skapat koncept för ett hus lämpat för det nya mediet. Etnologen analyserar berättelser och drömmar kring det nya mediet och sociologen ställer frågor kring mediets potential för lokaldemokrati.
Folkets Hus och Parker har med projektet Digitala Hus bildat en digital biografkedja i några svenska småstäder och har med den nya tekniken tagit steget mot ett nytt multimedium, där material från dvd, vhs, och tv i direktsändning kan visas på vita duken. I studien diskuterar man frågor som: vilka tillämpningar har det nya mediet? Vad innebär det att e-bio debuterar i landsorten? Hur ser de aktiva i projektet på sina möjligheter och på andra aktörer inom filmbranschen?
I och med boken ”Skärpa på e-bion- en tvärvetenskaplig studie av Digitala Hus”, presenteras den första större undersökningen om digital film och e-bio i Sverige. Redaktörer för boken är Karin M. Ekström och Magnus Mörck.
För mer information:
Magnus Mörck, magnus.morck@cfk.gu.se, 031-773 58 29, docent i etnologi
Johanna Ödman, johanna.odman@cfk.gu.se, 031-773 58 71, informatör CFK
Boken kan beställas via christian.fuentes@cfk.gu.se, 031-773 56 27, Christian Fuentes, programassistent CFK
Presentation vid Göteborgs filmfestival
Forskare som medverkar i Skärpa på e-bion, presenterar boken och dess innehåll tisdagen den 27 januari kl 14.30, i Brännö-salen i Folkets Hus, Göteborg. Presentationen sker i samband med seminariet Hur förändrar e-bion filmbranschen?
Centrum för konsumentvetenskap är Sveriges nationella centrum för forskning om konsumtion och konsumtionsmönster. Forskningen bedrivs i fem tvärvetenskapliga program och innefattar en stor bredd av ämnen. Bland de tjugo forskningsprojekt som är igång finns ämnen som McDonald’s som familjeritual, aktiefondsval, barn som aktörer i konsumtionssamhället, samlande och användning av mobila tjänster. Mer information finns på www.cfk.gu.se
Kontaktinformation
Johanna Ödman
Informatör
Centrum för konsumentvetenskap
Box 600
Övre Fogelbergsgatan 6
405 30 Göteborg
Tel: +46 31 773 5871
Fax: +46 31 773 5662
E-post:johanna.odman@cfk.gu.se
www.cfk.gu.se
Språkvetaren Laura Álvarez vid Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier vid Stockholms universitet har skrivit en doktorsavhandling som tar fasta på denna nyväckta uppmärksamhet. Hon har studerat hur de språk som talades av förslavade afrikaner och de fortsatta kontakterna med Afrika har påverkat brasiliansk portugisiska. Detta är ett ämne som hittills har varit försummat.
Fokus ligger på religiösa grupper som ägnar sig åt den växande afrobrasilianska religionen candomblé och använder uttryck av afrikanskt ursprung för att markera sin identitet. Laura Álvarez framhäver även hur rasistiska föreställningar lett till att språkvetenskapliga texter i Brasilien ofta utmålat den afrikanskättade befolkningen i negativa termer, genom användningen av fördomar och stereotyper. Hon påpekar dock att i många samhällen över världen som präglats av den afrikanska diasporan har medvetenheten om ländernas kulturella mångfald lett till större tolerans gentemot afrikaniserade språkvarianter och ökat intresse för Afrika. Med utgångspunkt i dessa förändringar diskuterar hon språktillägnande och identitet, språkliga attityder, ideologier och fördomar.
En av hennes viktigaste slutsatser är att språkförändringar sker i form av kedjereaktioner. Samhällsförändringar leder till ändrade språkliga attityder och ideologier. Därmed kan det hos tidigare marginaliserade grupper uppstå ett behov av att framhäva sig både socialt och kulturellt. Språkbruket förändras när användningen av språkliga identitetsmarkörer, i det här fallet ord av afrikanskt ursprung, intensifieras för att understryka en ny och positiv kollektiv ”afrikansk” identitet. Identitetsmarkörerna sprids på så vis till andra grupper i samhället och den brasilianska portugisiskan blir alltmer ”afrikansk”. Detta trots att det har gått mer än hundra år sedan de sista afrikanska slavarna transporterades till Brasilien.
Doktorsavhandlingens titel: A língua de Camões com Iemanjá. Forma e funções da linguagem do candomblé. (The language of Camões and Iemanjá. Form and function of Candomblé language).
Disputationen äger rum fredag den 6 februari kl. 13.00 i hörsal 4, hus B, Södra Huset, Frescati. Opponent är professor Klaus Zimmermann, Fachbereich 10: Sprach- und Literaturwissenschaften, Universität Bremen, Bremen, Tyskland.
Laura Álvarez López kan nås på telefon 08-16 17 55), mobil 0733-425465, e-post laura@isp.su.se
En viktig upptäckt kan gömmas i en tråkig framställning. Och en ointressant eller oviktig iakttagelse kan blåsas upp till något betydelsefullt.
Professor Stephan Rössner, Karolinska Institutet, har skrivit en handbok i ämnet kommunikationsteknik i forskarvärlden.
Forskare åker världen över för att dela med sig av sin forskning och vinna insikt i sina kollegors arbete. Varje minut av en internationell kongress är värd tusentals dollar och när kommunikationen inte fungerar kan det aldrig kännas meningsfullt. Dessbättre kan de flesta kommunikationsproblem lösas med träning och rätt inställning.
Boken är full av praktiska råd och tips om såväl föreläsningar, som paneldebatter och konferenser. Både nybörjare och mer erfarna kongressfarare har nytta av de kunskaper Stephan Rössner delar med sig av. Boken är illustrerad av Lars Agélii.
Professor Stephan Rössner är en talare och arrangör med mångårig erfarenhet. Han har arbetat med utbildningsfrågor under merparten av sin akademiska gärning vid Karolinska Institutet. Som redaktör i Svenska Läkaresällskapet under 21 år har han lett otaliga presskonferenser samt anordnat dussintals seminarier och kongresser. Som forskare – med snart 500 vetenskapliga artiklar bakom sig – har han rest världen över och sett exempel på både bra och dålig kommunikationsteknik i forskarsamhället.
Improving Medical Communication utkom den 12 januari 2004
Beställningar kan göras på http://kup.ki.se/
I samband med hälsoundersökningar analyseras blodhalten av HDL och LDL, allmänt känt som ”det goda” respektive ”det onda” kolesterolet. Att det finns ett starkt samband mellan låga nivåer i blodet av HDL och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke är känt sedan länge. Däremot har den molekylära mekanismen bakom HDLs kärlskyddande effekt varit ofullständigt kartlagd. Under senare år har intensiv forskning kring receptorn SR-BI och dess eventuella roll som mottagare, receptor, för HDL pågått. Ett forskarlag vid Sahlgrenska akademin har identifierat genen för receptorn SR-BI hos råttor och karaktäriserat dess molekylära struktur och funktion. Därför vet forskarna nu betydligt mer om vad som gör det goda kolesterolet gott. Gruppen har också identifierat platsen för SR-BI-genen i människans arvsmassa.
Avhandlingen, som tar avstamp i gruppens tidigare upptäckter, visar att SR-BI-receptorn binder till sig partiklar från HDL och tömmer dem på kolesterol, på ett sätt som tydligt skiljer sig från hur LDLs receptor fungerar. HDL samlar upp kolesterol från åderförkalkade blodkärl och tömmer sedan kolesterolet i levern med hjälp av HDLs receptor SR-BI. Väl i levern slussas sedan kolesterolet vidare för utsöndring ur kroppen via gallan. Identifieringen av receptorn och karakteriseringen av hur receptorn kan förmedla signaler i celler bidrar därför på ett avgörande sätt till förståelsen av hur HDL skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar.
Utöver sin betydelse för åderförkalkning utgör HDL också den viktigaste källan för leverans av kolesterol till binjurarna och äggstockarna. I äggstockarna är HDL den viktigaste byggstenen för produktion av könshormonerna progesteron och östrogen. Avhandlingen visar att SR-BI är närvarande i de celler som producerar könshormon i äggstockarna och att mängden receptorer påverkas av de hormoner som reglerar äggstockarnas funktion. Vidare visas att SR-BI är av betydelse för tillbakabildning av övertaliga äggblåsor efter ägglossning. Studien visar också att SR-BI finns i gallblåsan, i den del av gallblåsans celler som gör det möjligt för receptorn att påverka gallans innehåll av kolesterol, något som kan vara av betydelse för gallstenssjukdom.
För mer information kontakta:
Leg läkare Magnus Snäckestrand, minicall: 0740-355 545 (fram till klockan 14.00), mobiltelefon: 070-173 93 10 (efter klockan 14.00), e-post: magnus@medic.gu.se
Handledare:
Docent Björn Carlsson, telefon: 031-776 25 89, e-post: bjorn.CL.carlsson@astrazeneca.com
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för internmedicin
Avhandlingens titel: Structure and Function of the HDL Receptor SR-BI
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Höstens publiksiffror var minst sagt fantastiska – inte sedan Nobeljubileet har så många besökare styrt stegen till Kulturuniversitetets alla arrangemang som numera rymmer det mesta från mer ”traditionella” populärvetenskapliga föreläsningar och så kallade Vetenskapssallader, via kulturcaféer och konserter till konstvandringar och konstutställningar.
Våren inleds i Tolkiens tecken.
Språkvetaren och tolken Ann-Sofie Gyllenhaal har stor kunskap om språken i Tolkiens böcker och i de filmer som baserats på dem. Det handlar om alv-latinet Quenya och det mer levande umgängesspråket Sindarin, språk som båda talas i Sagan om ringen-filmerna. Att filmerna inneburit att många fått upp ögonen för dessa språk är självklart den direkta ingången till valet av föreläsningstema, ett tema som förhoppningsvis kommer att locka en lite yngre publik till universitetet.
Det stora temat för våren är universum och kosmos – i tre olika föreläsningar kommer ämnet att belysas ur flera synvinklar av Johan Hansson, universitetslektor i fysik i Luleå.
Ofta glömmer vi bort att vi själva också är en del av universum och att vi människor därför kan sägas vara en sorts rymdvarelser …
Och om man tror på teorin att universum föddes i ”the big bang” – hur ser då teorierna för ett eventuellt slut och universums död ut? Vad är kvasarer och pulsarer och varför är svarta hål svarta?
En annan intressant fråga är givetvis den om det finns liv på andra planeter och om ”vårt” universum är det enda. Eller ingår vi i själva verket i ett i dag oöverskådligt system av världar?
Vidare kommer Kulturuniversitetet att uppmärksamma Harry Martinsson-jubiléet, arrangera en konstvandring utomhus bland universitetets alla skulpturer och ge alla intresserade möjlighet att lyssna till den nyutnämnde hedersdoktorn Hans Leygraf som ger sin installationsföreläsning i form av en konsert – pianist och tonsättare som han ju är.
Hela Kulturuniversitetets program hittar du via vår hemsida – www.luth.se – klicka på Kulturuniversitetets egen ingång.
Upplysningar: Verksamhetsansvarig Soy Lundqvist, tel. 0920-49 16 06, 070-527 29 11 eller pressansvarig Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@adm.luth.se
Det har länge varit känt att graviditet har en skyddande effekt mot bröstcancer, men varför vet man inte. Samtidigt har flera studier visat att abort eller missfall skulle öka risken för bröstcancer. Detta dementeras i en ny avhandling från institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
– Vi har tittat på cirka 4000 journaler från mödravårdscentraler, där kvinnor svarat på standardiserade frågor om bland annat tidigare aborter, och inte funnit något samband mellan abort och ökad risk för bröstcancer. Snarare hade aborterade graviditeter en något skyddande effekt i vår studie, säger Gunnar Larfors, nydisputerad författare till avhandlingen.
Att abort skulle öka risken för bröstcancer har använts som ett viktigt argument bland abortmotståndare i USA och är därför en kontroversiell fråga. Gunnar Larfors tror att skillnaderna i resultaten mellan hans egen studie och många av de som tidigare genomförts kan bero på hur studierna gjorts.
– Abort är fortfarande tabubelagt i vårt samhälle och innebär dessutom ett trauma, så jag tror att många väljer att inte redovisa en abort om man ställer frågan ”ute bland folk på gatan”. Men om man däremot frågar en person som drabbats av bröstcancer om de tidigare genomgått en abort, är sannolikheten att de svarar ärligt på frågan större. Det kan ge ett skevt resultat där det ser ut som om bröstcancer är kopplat till abort. I vår studie har alla kvinnor svarat på samma frågor innan de insjuknade i bröstcancer, säger Gunnar Larfors.
En studie från Danmark som utnyttjar det danska abortregistret kunde inte heller hitta något samband mellan abort och ökad risk för bröstcancer.
Skyddande effekt oklar
I avhandlingen förkastas ytterligare en tidigare hypotes om hur graviditet skyddar mot bröstcancer. Ett hormon som förekommer i höga halter under graviditeten, hCG, har visat en skyddande effekt mot bröstcancer i råttförsök och används redan i kliniska studier i USA.
– Men vi har i flera studier tittat på kvinnor som drabbas av mycket höga halter hCG, exempelvis kvinnor med svårt graviditetsillamående, och kunde inte finna någon ytterligare risksänkning hos dem. Det tyder på att hCG inte är det hormon som kan förklara den minskade risken för bröstcancer efter graviditet hos människa, säger Gunnar Larfors.
Avhandlingens titel:
Pregnancy related risk factors for breast cancer
Kontaktinformation
Gunnar Larfors, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Tel: 018-146321, 0702-299786 e-post: Gunnar.Larfors@meb.ki.se
Rapporten ”Marina framtider” diskuterar hur den svenska marinen skall utformas för att kunna stödja övergripande svenska mål. I rapporten konstateras att Sveriges strategiska ställning förändrats under de senaste årtiondet. Hotet är inte längre invasion betingad av ett biploärt Europa. Utvecklingen av kris- och konflikthanteringförmågan medför nya försvars- och säkerhetspolitiska frågeställningar och Sverige har på dessa områden blivit en mer aktiv internationell aktör än tidigare.
Sveriges säkerhetspolitik vilar i dag på samarbete med andra länder. Vår relevans i den internationella säkerhetspolitiken är nära kopplad till vår förmåga att kunna bidra till fred och stabilitet bl.a. genom kris- och konflikthanteringsinsatser av olika slag. Konflikter och oroligheter även i avlägnsa regioner kan direkt beröra Sverige som är mycket beroende av handelsförbindelserna till havs. Instabilitet och kaos ger utrymme för organiserad transnationell brottslighet och internationell terrorism.
I dagens strategiska situation behövs inte fler fartyg mot en tänkt motståndare i Östersjön. Två fartygstyper med bättre strategisk rörlighet behövs för att bättre komma i fas med de internationella uppgifter marinen kan ställas inför. Om marinen skall utveckla sin förmåga till att verka i kris- och konflikthantering i en internationell miljö krävs en eller flera moderna fregatter för patrullering och skydd av sjölederna och ett flexibelt amfibiefartyg för fredsfrämjande operationer.
Marinen skulle då inte bara kunna lösa sjömilitära uppgifter långt bort från Sverige, utan även bättre kunna bidra till skydd av den civila sjöfarten, ge bistånd vid humanitära insatser och vid miljökatastrofer till havs
Med större flexibilitet inom marinen, med resurser för till exempel miljöskydd, borde det även finnas utrymme för kreativitet vad det gäller finansiering för föreslagna fartygstyper.
Kontaktinformation
Niklas Granholm, projektledare vid FOI försvarsanalys. Tel 08 – 555 038 36.
Försämrad blodcirkulation ger upphov dels till en försämrad metabolism, dels till en form av inflammation. Detta sker då primär kärlsjukdom finns, men händer också vid andra tillstånd och kan vara en komplikation efter kirurgi. Metoder att studera dessa förhållanden är viktiga, framför allt för att utvärdera effekter av behandling, men också för att kunna förutse och tidigt diagnostisera komplikationer.
Kärlsjukdom i detta sammanhang innebär åderförkalkning, som i sig är en inflammatorisk sjukdom. Det är då av stort intresse att studera om den behandling man ger minskar denna inflammation och kanske också förbättrar ämnesomsättningen i vävnaden. Vid till exempel svår kärlsjukdom i benet kan kirurgi ofta återställa blodcirkulationen och man kan se att inflammationsmönstret förändras samtidigt som metabolismen förbättras, även om den bakomliggande sjukdomen finns kvar.
– En operation är alltid ett trauma för kroppen. Storleken på traumat varierar och vi kan med våra studier värdera olika operationsmetoders påverkan på människan, berättar Lars. Ett annat exempel är kroppspulsåderbråck, tidigare alltid opererat med en öppen kirurgisk teknik. Men numera kan en ganska stor andel av dessa så kallade aneurysm opereras med titthålsteknik. Då kan man se att både inflammationsparametrar och metabolism under och efter ingreppen skiljer sig påtagligt mellan dessa metoder.
Metabolismen studeras med hjälp av en metod kallad mikrodialys. Denna mäter hur den undersökta vävnaden mår. Sedan Lars Norgren kom till Örebro har hans örebrogrupp vidareutvecklat tekniken för att användas även vid kirurgisk buksjukdom. Metoden utvärderas nu som hjälpmedel att tidigt få grepp om komplikationer till den kirurgiska sjukdomen eller efter en operation.
För mer information kontakta Lars Norgren på tel 019-602 65 30
Till grund för De skyddssökande (grek. Hikétides, lat. Supplices) ligger myten om danaiderna, som är känd från flera källor. Danaiderna, Danaos femtio döttrar, lever i Egypten, där de trolovas mot sin och sin faders vilja med sina femtio kusiner, sönerna till kung Aigyptos. För att undkomma det oönskade bröllopet flyr flickorna med sin far till Argos i Grekland, där de har sitt ursprung. Danaidernas kusiner, Aigyptos söner, förföljer dem till Grekland, och de tvingas till slut att gifta sig. På bröllopsnatten mördar de sina gemåler med dolkar, alla utom en, Hypermästra, som gifter sig med Lynkeus, och blir anmoder till en kunglig ätt i Argos.
De skyddssökande var den första delen i en dramatisk trilogi, av vilka de övriga två delarna har gått förlorade. Dramat behandlar bara själva ouvertyren till myten, och tar sin början när Danaiderna går iland i Argos. Invandrade från Egypten till Europa försöker de att som supplikanter, skyddssökande hos landets gudar, utbedja sig om asyl hos kungen. De lyckas till slut övertyga honom om att de har hemortsrätt i Argos, och när egyptiska sändebud, kusinernas hantlangare, kommer för att hämta hem flickorna hindras de av kungen och av Argos krigshär. Sändebuden reser hem igen, men lovar att återvända med en större styrka.
Som synes behandlar dramat några av vår samtids mest brännheta frågor, kön och etnicitet. Flickornas självsvåldighet var synnerligen uppseendeväckande i Aischylos samtid när arrangerade äktenskap var regel och kusinäktenskap vanliga. Aischylos tar också fasta på de etniska skiljelinjerna mellan grekerna och de invandrade, mörkhyade och underligt klädda, danaiderna, och senare i dramat med de synnerligen ”barbariska” egyptiska underhuggarna.
Pär Sandin ger en introduktion till hela dramat, som bland annat behandlar frågorna om tidpunkten för dramats uruppförande, den mytiska bakgrunden, rekonstruktionen av de förlorade delarna av trilogin, och den samtida atenska teaterns utseende. Avhandlingen innehåller även en översättning och en kommentar till första halvan av dramats text. Här behandlas grekisk och egyptisk religion, mytologi och historia, Aischylos scenkonst, språk och stil m.m. Avhandlingsförfattaren har strävat efter att rekonstruera texten i dess ursprungliga form, efter tusentals år av tradering via manuell reproduktion av handskrifter. Vår kännedom om texten till De skyddssökande återgår på en enda medeltida handskrift, som innehåller ett stort antal skrivfel. Många fel har rättats till av de filologer som studerat texten de senaste femhundra åren, men en stor mängd återstår, av vilka flera diskuteras ingående och ges förslag till lösningar i avhandlingen.
Avandlingens titel: Aeschylus’ Supplices. Introduction and Commentary on vv. 1-523.
(Aischylos, De skyddssökande)
Disputationen äger rum tisdagen den 27 januari 2004 kl. 10.15
Opponent: Professor James Diggle
Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Pär Sandin, tel. 046-30 57 56, mobil 070-2093367
e-post par.sandin.383@student.lu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
I Ulla Åkerströms avhandling står Alba de Céspedes roman Dalla parte di lei (1949) i fokus. (Boken heter i svensk översättning Idealisk äkta man.) Den italienska titeln kan översättas till svenska som ”på hennes sida” eller ”ur hennes synvinkel”. Boken är skriven i jagform och är en ung kvinnas berättelse om sitt liv och vad som ledde fram till att hon i desperation skjutit ihjäl sin man. På grund av titeln och jagformen har romanen i kritiken ofta uppfattats som ett försvar för jagberättaren och hennes inställning.
Avhandlingsförfattaren visar däremot att det i själva verket finns en diskrepans och en rad motsägelser mellan den syn jagberättaren för fram och den bild som själva romanen som helhet ger. Genom en rad exempel visas hur jagberättarens inställning på olika sätt ifrågasätts av romanen, och hur det således finns ett alternativt budskap i romanen. Romanen uppvisar indirekt en kritisk inställning till jagberättarens subjektivitet och ifrågasätter dennas överdrivna romantiserade och verklighetsfrämmande inställning. Detta har till följd att boken präglas av en mångtydighet som är mycket mer komplicerad än vad som tidigare noterats i forskningen.
Detta innebär att synen på Alba de Céspedes författarskap modifieras. Resultaten av läsningen av Dalla parte di lei jämförs också i avhandlingen med de två följande romanerna av Alba de Céspedes, Quaderno proibito från 1952 (Förbjuden dagbok i svensk översättning) och Prima e dopo från 1955 (”Före och efter”, ej översatt till svenska), båda berättade i första person, samt med den samtida och närmast föregående italienska litteraturen ur olika synvinklar.
Avandlingens titel: Tra confessione e contraddizione. Uno studio sul romanzo di Alba de Céspedes dal 1949 al 1955.
Disputationen äger rum lördagen den 31 januari 2004 kl. 10.15
Opponent: Professor Antonia Arslan
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Ulla Åkerström, tel. 031-77318 19 (arb),
e-post ulla.akerstrom@rom.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Nya kemikalier sprids kontinuerligt till miljön och eftersom många ämnen till slut hamnar i vattendragen behövs det effektiva metoder för att övervaka kemikaliers förekomst i sjöar, älvar och hav.
Maria Jönsson har utvecklat en metod för att mäta bland annat dioxiner och PCB, i fiskgälar. Metoden kan också detektera textilfärgen indigo, som t ex finns i blåjeans. Gemensamt för dessa ämnen är att de binder till ett speciellt protein i cellerna och därmed ökar bildningen av ett enzym vars aktivitet lätt kan mätas. De metoder som idag används för miljöövervakning mäter ofta enzymets aktivitet i lever för att uppskatta i vilken grad vilda djur exponeras för olika ämnen, men med den nya metoden mäts enzymaktiviteten direkt i små (2 mm långa) bitar av gälen. Detta tillvägagångssätt är enklare, snabbare och billigare än det traditionella, som kräver preparation i flera laborativa steg.
Gälarna är fiskens andningsorgan och stora volymer av det omgivande vattnet leds genom gälarna för att underlätta syreupptaget. Fettlösliga ämnen, såsom dioxiner, tas effektivt upp av gälarna och förs vidare in i kroppen. Enzymaktiviteten i gälen kan därför användas för att detektera ämnen i vattnet.
Metoden, som fungerar på flera söt- och saltvattensfiskar, kan användas på olika sätt. Exempelvis på vilda fiskar som fångas vid de lokaler som ska undersökas, eller på fiskar som hålls i burar vid lokalerna eller som exponeras för det vatten man vill undersöka i laboratoriet. Om man använder smoltlaxar”, dvs laxar som är anpassade för att simma ut i havet, kan metoden användas för att jämföra exponering i vatten med olika salthalt, t ex olika delar av Östersjön. Maria Jönsson visar också att vissa ämnen ökar enzymaktiviteten i gälarna vid lägre koncentrationer än de gör i levern, och att olika ämnen ökar enzymmängden i olika celltyper i gälen.
Resultaten visar att metoden är ett känsligt och praktiskt verktyg för att upptäcka en rad vattenburna miljöföroreningar, vilket gör den särskilt lämpad för miljöövervakning. Metoden kan också användas i laboratoriexperiment för att karaktärisera olika ämnens egenskaper.
Bilder: http://info.uu.se/pressmapp/MariaJonsson1.jpg samt http://info.uu.se/pressmapp/MariaJonsson2.jpg
Länk till avhandlingen: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=3913
Namn: Maria Jönsson
Avhandlingens titel: A gill filament EROD assay: Development and application in environmental monitoring
Institution: Institutionen för evolutionsbiologi, avd. för ekotoxikologi
Disputationen äger rum: Lördagen 24 februari, kl. 12.00, Friessalen, EBC, Norbyv.14, Uppsala.
Kontaktinformation
Maria Jönsson kan nås på 018-471 2618 eller via e-post Maria.Jonsson@ebc.uu.se
Serpinerna är de vanligaste s k proteashämmarna och kontrollerar flera olika biologiska processer, t ex inflammation och blodkoagulering. Serpinmolekylerna är instabila i sin aktiva form, vilket gör att naturliga mutationer lätt kan orsaka förändringar som leder till att serpinerna kopplas ihop och bildar stora kedjeliknande polymerer i olika vävnader. Det kan i sin tur ge upphov till sjukdomstillstånd som påverkar många olika organ, t ex lever, lunga och nervsystem. Avhandlingen behandlar strukturen och funktionen hos serpinmolekylen PAI-2.
Proteinet PAI-2 är gåtfullt på många sätt. Vilken funktion det har inne i cellerna är okänt, men en teori är att det skulle kunna skydda cellerna mot s.k. programmerad celldöd. PAI-2 har dessutom en unik förmåga att bilda polymerer under naturliga förhållanden. Orsaken till denna polymerisering hos PAI-2 har hittills varit okänd. Avhandlingen visar dock att polymeriseringen styrs av den s.k. CD-loopen som fungerar som en ”molekylär strömbrytare” som kan röra på sig. Om den är i ett läge är PAI-2 molekylerna aktiva småmolekyler (monomerer). Om den däremot flyttar sig till ett annat läge bildar PAI-2 molekylerna långa polymerer. Det är omgivningens kemi som avgör CD-loopens position och därmed vilken form av PAI-2 som bildas. Den här mekanismen kan vara viktig för att förstå flera sjukdomar med inflammation och programmerad celldöd.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik och har titeln Plasminogen activator inhibitor type 2: A uniqe serpin with two mobile loops.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal KB3A9, KB-huset.
Fakultetsopponent är professor David Lomas, University of Cambridge, UK.
Kontaktinformation
Sergei Lobov finns på Inst. för medicinsk kemi och biofysik, tel. 090-786 67 04, mobil 073-620 52 67, e-post: Sergei.Lobov@medchem.umu.se
På en hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon nås telefonsjuksköterskor dygnet runt för omvårdnadsråd, medicinska råd och hjälp till rätt vård. Sjuksköterskan Anna Carin Wahlberg har i sin avhandling från Karolinska Institutet utforskat hälso- och sjukvårdsrådgivning från flera perspektiv, den vårdsökandes, ambulansalarmeringens och telefonsjuksköterskans.
Internationellt och nationellt är detta en expanderande service till medborgarna och nyligen presenterades ett förslag att sjukvårdsrådgivningen i Sverige skall kopplas samman i ett gemensamt nätverk.
Samtliga knappt 3000 samtal till en hälso- och sjukvårdsrådgivning registrerades under en vecka och av de vårdsökande var 61 procent kvinnor. En tredjedel ringde om infektionssymtom. Vid nästan hälften av samtalen var det någon annan än den sjuke som ringde. Egenvårdsråd gavs till hälften av fallen. Var tionde som ringde ombads att besvara frågor i en enkät. Där uppgav 85 procent att de följt de givna råden och 95 procent att de var nöjda med den hjälp de fått.
I en studie av samtliga anmälningsfall till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Socialstyrelsen och landets patientnämnder mellan 1991 och 2000, som rörde ambulansalarmering, framkom att 21 av de 54 fallen handlade om felbedömningar. Av dessa var 19 telefonbedömningar som grundats på andrahandsuppgifter.
25 telefonsjuksköterskor med olika lång erfarenhet från sex olika sjukvårdsrådgivningar tillfrågades om problem med sjukvårdsrådgivning. De definierade problemen handlade om svårigheter att göra bedömningar via telefon beroende på bland annat andrahandsbedömningar och avsaknaden av visuell kontakt. En annan studie visar att flera faktorer påverkar bedömningen, som sjuksköterskans erfarenhet, den vårdsökandes livssituation och sjukvårdens tillgänglighet. Telefonsjuksköterskorna använde sig av både verbal och icke-verbal kommunikation, till exempel tung andning, som grund.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att telefonsjuksköterskans bedömning av vårdbehov är central i hälso- och sjukvårdsrådgivning. Individperspektivet är viktigt, den uppringande önskar bli bemött som en individ, tagen på allvar och bli trygg genom samtalet. Telefonsjuksköterskan bör också sträva efter att tala direkt med den vårdsökande.
Avhandlingens titel:
Telephone advice nursing: Callers perceptions, nurses experience of problems and basis for assessments
Författare:
Anna Carin Wahlberg, Institutionen för omvårdnad, Karolinska Institutet,
tel. 08-524 838 62, mobil 070-631 9103 eller mail anna.carin.wahlberg@omv.ki.se
Disputation:
Fredag 23 januari 2004, kl. 9.00, Föreläsningssal H1 Röd, Alfred Nobels Allé 23, Karolinska Institutet Campus Huddinge
Avhandlingen (pdf) och abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-620-0/
När Tyrannosaurus Rex och andra stora dinosaurier härskade på jorden var det mosasaurierna som dominerade i haven. De största arterna i denna familj av rovdjur kunde bli upp till tretton meter långa.
I flera år har paleontologen Johan Lindgren från Geologiska institutionen vid Lunds universitet grävt i ett övergivet lertag vid Ivösjöns nordöstra strand och samlat ett rikt fossilt material. Uppskattningsvis har han funnit 10 000 hajtänder, några hundra mosasaurietänder, ett hundratal svanödletänder samt åtskilliga benfossil vilket även inkluderar fynd av dinosaurier och flygödlor.
– De mosasauriefynd som redan finns i svenska samlingar kommer huvudsakligen från Ivö Klack där man förr bröt kalk. Arbetarna fick betalt för fossil de hittade. Men betalningen var efter fossilets storlek, och det har lett till att mindre arter har varit underrepresenterade eller helt saknats i materialet, säger Johan Lindgren och tillägger:
– I samlingarna finns bara rester av ett par arter. Tack vare de nya utgrävningarna har jag lyckats identifiera ännu fler; det finns nu sex till åtta arter av familjen Mosasauridæ kända från Sverige. Det intressanta är att dessa i flera fall visat sig vara likartade eller identiska med arter man tidigare funnit i Nordamerika. Mosasaurierna sökte sin föda i grunda, näringsrika vatten men kunde tydligen liksom moderna späckhuggare också färdas långa sträckor över öppet vatten.
De första mosasaurierna uppträdde för ca 90 miljoner år sedan och försvann samtidigt som de landlevande dinosaurierna för 65 miljoner år sedan. Havsnivån var under denna period hög och södra Sverige täcktes av ett varmtempererat grundhav. Mosasaurierna var reptiler och såg ut som ett mellanting mellan ödla och krokodil med fenor i stället för fötter. ”Kristianstadshavets” mosasaurier åt hajar, krokodiler, svanödlor, benfiskar och bläckfiskar av typen belemniter.
För 80 miljoner år sedan hände något som gjorde att utvecklingen av de stora marina rovdjuren i toppen på näringskedjan kom av sig. Arterna minskade drastiskt och det tog några miljoner år innan mosasaurierna åter frodades.
– Vi vet inte vad det var som hände, konstaterar Johan Lindgren. Något liknande har även drabbat mosasaurierna i Nordamerika. Där tror man att orsaken var ett nedslag av en meteorit i dagens Iowa. Men det som hände tycks alltså ha haft global omfattning. Dessutom inträffade katastrofen sex miljoner år före detta meteoritnedslag. Dateringen i katastrofen i Nordamerika har varit osäker. Men i Sverige är sedimenten så klart avgränsade att man kan bestämma exakt när utdöendet inträffade.
Kontaktinformation
Johan Lindgren nås på tel 046-222 08 89, e-post Johan.Lindgren@geol.lu.se. Han disputerar fredagen den 23 januari kl 10.15 i Pangea, Sölvegatan 12. Hans avhandling heter Early Campanian mosasurs (Reptilia; Mosasuridæ) from the Kristianstad Basin, southern Sweden.
Sjukdomen är svår att upptäcka på grund av att tarmslemhinnan oftast ser helt normal ut vid en traditionell undersökning av tjocktarmen, så kallad koloskopi. Men med hjälp av vävnadsprover och mikroskopiska analyser har Örebroforskarna ändå lyckats kartlägga sjukdomens utbredning.
– Vår studie av nyinsjuknandet i mikroskopisk kolit visade att sjukdomstillstånden är betydligt vanligare än man tidigare trott, säger Martin. Mikroskopiska koliter förekom hos tio procent av alla som undersöktes med koloskopi på grund av diarré och hos tjugo procent av de som var över 70 år. Det betyder att mikroskopisk kolit är lika vanlig som den etablerade tarmsjukdomen ulcerös kolit.
Orsakerna till lymfocytär kolit är sannolikt många. Hos en tiondel av patienterna finns misstankar om att läkemedel som satts in som behandling för någon annan sjukdom orsakat insjuknandet. Man har också sett tecken på infektionsutlöst sjukdom och att ärftlighet har betydelse.
– Vi fann en ökad produktion av kväveoxid i tarmen vid både kollagen- och lymfocytär kolit, berättar Martin. Det visade sig också att det finns ett samband mellan sjukdomsaktiviteten och koncentrationen av kväveoxid. En teori är då att läkemedel som minskar produktionen av kväveoxid i tarmen kan hjälpa patienter med mikroskopisk kolit.
För mer information kontakta Martin Olesen på telefon 0709-35 54 05
Lipoproteinlipas (LPL) är ett enzym som verkar på innerytan av blodkärlen, endotelet. Det spjälkar fetter i de lipoproteiner som transporterar fett i blodet och gör därmed fettsyrorna tillgängliga för kroppens celler. LPL finns huvudsakligen i fettvävnad, i skelettmuskler och i hjärtat. Kortvarig fasta dämpar LPL-aktiviteten i fettvävnad men ökar den i musklerna och hjärtat. Avsikten med avhandlingen är att undersöka den molekylära mekanismen bakom detta.
LPL i fettvävnad finns både inne i och utanför fettcellerna (adipocyter). Studierna visar att varken aktivt eller inaktivt LPL ändrades i cellerna vid kortvarig fasta. Inte heller mängden LPL utanför cellerna ändrades signifikant, men enzymet förändrades där från huvudsakligen aktivt till huvudsakligen inaktivt. Resultaten antyder att nedregleringen av LPL i fettvävnaden under fasta beror på att aktiviteten hos enzymet utanför fettcellerna på något sätt avtar. Studierna av mekanismerna bakom detta visar att fastandet slår på en gen, vars produkt undertrycker aktiviteten hos LPL.
I litteraturen beskrivs två situationer när LPL-aktiviteten i fettvävnad snabbt nedregleras. Den ena är svält, den andra när kroppen skadas allvarligt eller drabbas av blodförgiftning. I det senare fallet har proteinet TNF-alfa identifierats som en förmedlande faktor och i avhandlingen studeras om TNF-alfa också har en roll vid fasta. Resultaten antyder att det är så: Vid fasta aktiverar TNF-alfa en gen som snabbt omvandlar nybildade LPL-molekyler till en inaktiv form.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk biovetenskap och har titeln Lipoprotein lipase: Mechanism for adaption of activity to the nutritional state.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal N350, NVH-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är Professor Peter Nilsson-Ehle, Klinisk kemi, Lunds Universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-175
Kontaktinformation
Gengshu Wu är verksam vid enheten för fysiologisk kemi, tel. 090-785 44 97, e-post gengshu.wu@medbio.umu.se
