Avregleringar och andra politiska åtgärder syftar ofta till att stimulera förnyelse och mångfald, och inte minst i retoriken bakom många näringslivspolitiska åtgärder betonas behovet av dynamik.
Förnyelse och mångfald leder dock till en situation där nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Detta ger upphov till osäkerhet hos de konkurrerande företagen, hos konsumenter och andra aktörer. Denna osäkerhet anses inte önskvärd och leder ofta till nya politiska åtgärder som begränsar och likriktar utvecklingen. Det kan därför sägas vara svårt att vidmakthålla en kontinuerlig förnyelse och mångfald i branscher till följd av politiska åtgärder.
Jessica Erikssons studie utvecklar en teoretisk modell för att belysa denna paradoxala relation. Stabiliserande politiska åtgärder som leder till likriktning innebär dessutom ofta att inslag av samarbete vidmakthålls eller inrättas, trots att det är konkurrens som anses driva en dynamisk utveckling.
Studien visar även att det snarast är olika kombinationer av konkurrens och samarbete som är mer och mindre gynnsamma för en dynamisk utveckling än enbart konkurrens eller samarbete.
Eriksson tar i sin avhandling utgångspunkt i de senaste decenniernas trend mot avreglering, marknadsintegration och andra politiska åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Konkurrens antas skapa dynamik och ge olika positiva effekter såsom innovationer, förnyelse och mångfald.
Studien belyser hur försöken att skapa mer konkurrens inte bara handlar om att ändra formella regelsystem, eftersom även institutionaliserade normer, olika föreställningar om hur man bör interagera, samt beroenden av olika slag, också påverkar interaktionen.
Avhandlingen beskriver vad konkurrens och samarbete betyder för branschomvandling genom att lyfta fram fyra förändringsprocesser, institutionalisering, anpassning, experimentering och politisering. Särskilt fokus läggs på hur förändringstryck i form av politiska åtgärder leder till dessa processer. Analysen baseras på studier av förändringar i två svenska livsmedelsbranscher. De empiriska beskrivningarna baseras framför allt på intervjuer med företagsrepresentanter och olika typer av sekundärdata. Teoretiskt utgår studien från sociologisk institutionell teori.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=171
Fredagen den 23 januari försvarar Jessica Eriksson, institutionen för företagsekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Branschinteraktion och institutionell förändring – Omvandling i två livsmedelsbranscher. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal G, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är Susanne Hertz från Handelshögskolan i Stockholm
Kontaktinformation
Jessica Eriksson är universitetsadjunkt vid företagsekonomiska institutionen vid Umeå universitet. Hon kommer ursprungligen från Östersund men är numera bosatt i Umeå.
Jessica Eriksson nås på: företagsekonomiska institutionen
Umeå School of Business and Economics, Umeå universitet
E-post: Jessica.eriksson@fek.umu.se
Telefon: 090-786 99 82
Docent Thomas Jordan är forskare vid Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Jordan menar att det varken är krig, terroristattacker eller katastrofer som utgör de största hoten mot ett fredligt och demokratiskt samhälle i vår del av världen. Utanförskap, ökande klyftor, motsättningar mellan folkgrupper och kanske även ett urholkat förtroende för de demokratiska institutionerna betraktas av många som långt allvarligare problem för den inre säkerheten. Trots att denna bedömning är tämligen utbredd bland beslutsfattare och sakkunniga är det svårt att finna mydigheter och personer som har till uppgift att göra en samlad bedömning av vad som behöver göras för att säkerställa att ett fredligt och demokratiskt samhälle kan upprätthållas.
– Om ett av de viktigaste hoten mot säkerhet, trygghet och fred i Sverige är sociala och politiska motsättningar och ökande kriminalitet, då bör vi också ha en genomtänkt strategi för att skapa en robust samhälls-kultur som främjar fredliga och demokratiska medel för att lösa problem, skriver Jordan. Studien syftar till att bidra till en ökad förmåga att förstå och arbeta med de mycket olikartade synsätt som finns såväl i samhället i stort som bland analytikerna.
– Ett systematiskt, seriöst och långsiktigt arbete med att förebygga hot mot en fredlig och demokratisk samhällskultur kan endast ske genom att se till att de olika tolkningsmönster som finns representerade i samhället får komma till uttryck i konstruktiva former. Detta kräver att vi utvecklar vår förmåga till lyssnande och konstruktiv dialog, att vi använder tvång och överkörningar på ett respektfullt och etiskt skickligt sätt och att vi institutionaliserar konstruktiv kommunikation på många olika plan i samhället. Här återstår mycket lärande och färdighetsutveckling för många av oss, t.ex. för polisen, rättsväsendet, kriminalvården, skolan, politikerna och många myndigheter, säger Jordan. Rapporten visar på vägar att utveckla färdigheter i att dra nytta av olika synsätt och tolkningar.
Studien bygger på ett tjugotal intervjuer med strategiskt utvalda politiker, departements-tjänstemän, militärer, poliser och andra representanter för myndigheter och olika organisationer.
– Rapporten bidrar till kunskapen om hur vi kan stärka vår förmåga att varsebli och tolka olika perspektiv om hur vi skapar en hållbar inre säkerhet, säger Louise Mwinyipembe, forskningssamordnare vid KBM.
Rapporten kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens hemsida:
www.krisberedskapsmyndigheten.se
Den kan också beställas kostnadsfritt via:
bestallning@krisberedskapsmyndigheten.se
Thomas Jordan kan nås via
E-post: thomas.jordan@av.gu.se
Telefon: 031-7735663
Kontaktinformation
Pressekreterare
Åke Pettersson
Informationsavdelningen
Göteborgs universitet
Box 100
405 30 Göteborg
tel 031-773 44 53
fax 031-773 43 54
e-post: Ake.Pettersson@adm.gu.se
internet: www.gu.se
Avelstjurars värde bestäms av hur bra deras avkomma är. I den officiella avelsvärderingen använder man sig idag av en metod som baserar sig på medelvärdet av vad tjurens döttrar har presterat. Rebecka Kolmodin vid SLU har i sitt doktorsarbete avelsvärderat svenska ungtjurar (Svensk röd och vit boskap) med en ny metod avseende döttrarnas mjölkproduktionsförmåga, fruktsamhet och livslängd, med hänsyn till vilken miljö varje dotter har befunnit sig i. Tjurarnas rangordning visade sig då vara densamma i de allra flesta miljöer i Sverige.
Skillnaden mellan högrankade och lågrankade tjurar var större i högproducerande besättningar, som erbjuder korna en god närmiljö. Med kornas närmiljö menas i det här fallet kombinationen av stallsystem, skötsel, utfodring med mera. Elittjurens genetiska fördel kommer bäst till sin rätt hos en dotter i en besättning med god miljö. I en sämre miljö får man inte lika mycket valuta för pengarna när man seminerar med elittjur.
Tjurar vars döttrar förväntas ha hög produktion antas också nedärva stor känslighet för förändringar i sin närmiljö. Får döttrarna en bra miljö kan de producera mycket bra, men vid en försämring av miljön minskar den förväntade produktionen avsevärt. En stor miljökänslighet innebär att man har mycket att vinna på att förbättra skötseln och/eller utfodringen. Att det är lönsamt att behandla djuren väl är etiskt tilltalande, men det finns också problem med den stora miljökänsligheten: korna blir mer och mer beroende av människan och tekniken för sin välfärd och överlevnad.
Kor med liten känslighet för miljöförändringar har den fördelen att de klarar av variationer i miljön utan att tappa särskilt mycket i produktion, fruktsamhet eller livslängd. Nackdelen är att en sådan ko med stabil mjölkproduktion och fruktsamhet ger liten respons på förbättringar i skötsel och utfodring. I extremfallet har kon blivit en mjölkmaskin som producerar lika mycket oavsett vad vi gör med henne eller stoppar i henne, vilket kan vara ett etiskt problem.
Med avelsurval kan vi alltså påverka kornas miljökänslighet. Detta kan vi utnyttja genom att med hjälp av skötselåtgärder förbättra mjölkproduktion, fruktsamhet, livslängd och andra viktiga egenskaper. Alternativt kan vi välja att avla för stabilitet, vilket ger mindre risker, men också mindre utrymme för bättre mjölkproduktion, fruktsamhet och livslängd genom miljöförbättring.
Agr. Rebecka Kolmodin, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling för agronomie doktorsexamen med titeln: Reaction Norms for the Study of Genotype by Environment Interaction in Animal Breeding Opponent: Professor Larry Schaeffer, University of Guelph, Canada. Tid: torsdagen den 22 januari 2004 kl. 9.00 Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna
För mer information: Rebecka Kolmodin, 018-67 19 70, Rebecka.kolmodin@hgen.slu.se www.hgen.slu.se
Kontaktinformation
För mer information: Rebecka Kolmodin, 018-67 19 70, Rebecka.kolmodin@hgen.slu.se
Första målet är Kapstaden och ett dygn senare, vid midnatt natten mellan fredag och lördag, lyfter ett ryskt transportflygplan av typen IL-76 mot Antarktis med ett fyrtiotal passagerare och gods ombord. Planet är beräknat att landa sex timmar senare vid den ryska stationen Novolazarevskaya. Resan vidare till den svenska stationen Wasa tar ytterligare ca sex timmar med ett mindre flygplan.
Den svenska gruppen består av nio personer; forskare, tekniker, lärare och läkare. Forskningsprojekten är i huvudsak inriktade på glaciologi och snökemiska studier. Dessutom ska viss reparation och förberedelse av instrument ske, främst inför de astrofysiska mätningar som kommer att fortsätta under den antarktiska vintern. Väderstationen, som har varit i drift sedan den 25 november, ska ytterligare kalibreras för att fortsättningsvis kunna sända data var tredje timme till FMI (det finska Meteorologiska Institutet), även under vintersäsongen.
Polarforskningssekretariatets lärarstipendiat Paula Starbäck är en av deltagarna i gruppen. Hon kommer att arbeta med insamling av material till forskningsprogrammet om björndjur, ett slags ryggradslösa smådjur (tardigrader). Paula, som är Polarforskningssekretariatets andra lärarstipendiat, arbetar som lektor i biologi på Prins Wilhelmgymnasiet i Flen och under vistelsen i Antarktis kommer hon att skriva rapporter på sekretariatets webbplats.
Sedan november finns redan en svensk forskare på den tyska stationen Kohnen. Kerstin Hörnby, från Stockholms universitet, arbetar inom det internationella forskningsprojektet EPICA. På Kohnenstationen består arbetet främst i att borra upp iskärnor för vidare analys på olika laboratoriet världen över. Forskningsprojektet syftar till att studera jordens klimatutveckling och i iskärnorna har temperatur- och atmosfärsförändringar spårats så långt som 750 000 år tillbaka i tiden.
Läs mer om SWEDARP 2003/04 och forskningsprojekten på webbplatsen www.polar.se/expeditioner/swedarp2003_04, där rapporter och bilder från expeditionen publiceras under expeditionen.
Kontaktinformation
Ytterligare information om SWEDARP 2003/04 lämnas av Eva Grönlund, telefon 070-344 92 51 eller 08-673 96 00, samt e-post: eva.gronlund@polar.se
Den nya utvecklingen inom medicinsk genetik ökar möjligheterna att ställa diagnos på olika tillstånd, även sådana som har med hjärnans funktioner att göra. Det innebär att det blir möjligt att utveckla mediciner för att exempelvis förbättra minne, uppmärksamhet och motorik. Detta kan innebära hjälp och bot för patienter med demens – eller hjärnskada, men väcker också frågan om vad som är etiskt försvarbart. Vart går gränsen? Vad får man göra? Finns det risk att toleransen mot det avvikande i samhället minskar?
Om detta ska nyblivne hedersdoktor Thomas H. Murray tala i en offentlig föreläsning under sitt besök i Uppsala.
Thomas H. Murray är föreståndare vid Hastings center i New York, ett internationellt forskningscentrum i Bioetik, och professor i biomedicinsk etik vid Case Western Reserve university i Ohio. Han har sin bakgrund i socialpsykologi och bioetik och har under många år givit konstruktiva bidrag för att hantera problem inom medicinsk etik och bietik, på senare år särskilt gällande frågor om genetisk forskning, kloning och stamcellsforskning. Murray har grundat Medical Humanities Review och sitter i redaktionsråden för flera andra tidsskrifter, t ex Human Gene Therapy och Politics and Life Sciences. Han är också redaktör för det nyligen utkomna uppslagsverket Encyclopedia of Ethical, Legal and Policy Issues in Biotechnology (Wiley & Sons 2000) och ledamot i flera organ för översyn av etiska aspekter kring gentisk diagnostik, genterapi, och embryoforskning.
Föredragets titel: The ethics of improving human characteristics through genetic enhancement
Tid: 26 januari kl. 15-16
Plats: Rudbeckssalen, Rudbeckslaboratoriet
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Docent Mats G Hansson, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, tel. 018- 611 3576, Mats.Hansson@bioethics.uu.se
Svartbjörnsbyns skola i Boden är en av de många skolor som deltar i Teknikens hus så kallade uppfinnartävling i vår. Och för att eleverna ska få möjlighet att träna sin uppfinnarförmåga har lärarna tagit initiativ till så kallade ”pillardagar” där eleverna fått experimentera och uppfinna fritt.
60 barn i årskurs 5 och 6 har deltagit i aktiviteterna som bland annat resulterat i en sängvärmare och en snigelfälla (!).
På Instititutionen för samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet har man arbetat med rekrytering på många olika sätt de senaste åren. Att det gäller att fånga upp teknikintresset hos barn och ungdomar är en självklarhet och därför har institutionen bestämt sig för att bjuda in de 60 uppfinnarsugna eleverna i Svartbjörnsbyn till universitetet.
– Skolorna har inte alltid de resurser som behövs för att kunna göra studiebesök hos exempelvis oss, därför bestämde vi oss för att bjuda hit dem, berättar Maria Jonsson, rekryteringsansvarig på Institutionen för samhällsbyggnad.
– En av våra lärare kommer att ”föreläsa” om hur man egentligen gör när man konstruerar en bro, och eleverna kommer själva att få prova på att bygga en med hjälp av vår byggsats. Och så kommer personal från Kemi och lär barnen göra glass.
Upplysningar: Maria Jonsson, tel. 0920-49 13 49 eller pressansvarig Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se
Den förhärskande uppfattningen är att information kodas och överförs genom variationer i antalet nervimpulser per tidsenhet i nervcellernas trådar, dvs. som en frekvenskod.
Johanssons forskargrupp vid avdelningen för fysiologi visar i tidskriften Nature Neuroscience på en ny princip för hur information kodas och överförs i nervsystemet. När vi manipulerar föremål reagerar hjärnan snabbare på föremålens form och kontaktkrafternas riktning än vad som skulle vara möjligt med frekvenskodning av information från fingertopparnas sinnesorgan. Frekvenskodning kräver att den enskilda nervtråden hunnit signalera med minst två impulser och tolkningen av budskapet fordrar att hjärnan övervakar signaltrafiken under en betydande tid.
Forskargruppen visar nu att informationen kodas effektivt baserat på den allra första nervimpuls som uppträder i de nervtrådar som retas när fingertoppen kontaktar föremål. Tidsförhållandet mellan de första nervimpulserna som uppträder i de nervtrådar som signalerar förmedlar informationen snabbare än frekvenskoder – och snabbt nog för att förklara känselsinnets användning i styrningen av handens finmotorik.
I experimenten, som genomförts på vakna frivilliga försökspersoner, registrerades signaler i enskilda nervceller vilkas trådar går från fingertopparnas sinnesorgan in till ryggmärgen och hjärnstammen.
I augusti 2003 publicerade Roland S Johansson en artikel i Nature i samarbete med en kanadensisk gästforskare. Den rörde hur vår hjärna kan förstå andra individers handlingar, se
http://info2.adm.umu.se/Press/PressRelease.aspx?id=1202
I den nu aktuella artikeln i Nature Neuroscience, som offentliggörs online den 18 januari, är medförfattaren en av hans tidigare doktorander, Ingvars Birznieks, som disputerade 2003 vid avdelningen för fysiologi
Kontaktinformation
Roland S. Johansson är professor i fysiologi vid Inst. för integrativ medicinsk biologi. Han kan nås på 090-786 54 90
e-post Roland.S.Johansson@physiol.umu.se
Tid: Torsdagen den 5 februari kl. 8.30 – 16.30
Plats: Aulan, Karolinska sjukhuset, Solna OBS! Ändrad lokal!
Tjugo forskare kommer på ett lättillgängligt sätt att berätta om sin forskning kring främst hörsel- och röstfunktioner för en publik bestående av såväl forskare som inbjudna representanter för anslagsgivare, media, politiker, med flera. Tanken är att sprida information om vad Karolinska Instititutet gör inom detta viktiga, men inte så uppmärksammade, område!
Exempel på frågor som blir belysta:
Blir vi döva på jobbet?
Hur bra kan egentligen ett cochleaimplantat bli?
Vad kan den moderna hörapparaten göra för ett hörselskadat öra?
Hur fungerar rösten i buller?
Kan gamla stämband bli som nya? Om behandling med bioimplantat.
För detaljerad information se: http://www.ki.se/cfh/untitled/en_dag_en.html
Välkomna till ett mycket spännande program!
Proteinet ”plasminogen aktivator inhibitor typ 1” (PAI-1) är en s.k. så serpin, som hämmar proteiner och löser upp blodproppar. För höga halter av PAI-1 i blodet kan leda till hjärtinfarkt och andra trombossjukdomar.
För att studera hur PAI-1-molekylen ser ut, och hur den bär sig åt när den hämmar proteiner, har en metod för att mäta avstånd inom proteiner utvecklats. Med den och andra tekniker visar avhandlingen hur PAI-1 hämmar proteaser med en ”nacksving” på proteaset, som flyttar det från den ena sidan av sig själv till den andra varvid ett mycket stabilt komplex bildas. Denna ovanliga hämningsmekanism är troligen gemensam för alla serpiner.
PAI-1 har en unik förmåga att snabbt omvandlas från den instabila och aktiva till en stabilare och inaktiv (latent) form. Avhandlingen visar att den del av PAI-1 som svarar for dess funktion är delvis inkorporerad i själva proteinet och att detta kan vara en viktig orsak till PAI-1 omvandling till dess latenta form.
Detaljerad kunskap om PAI-1:s struktur och funktion är viktiga för att kunna utveckla bättre läkemedel.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”PLASMINOGEN ACTIVATOR INHIBITOR TYPE-1: structure-function studies and its use as a reference for intramolecular distance measurements”. Svensk titel är ”PLASMINOGEN ACTIVATOR INHIBITOR TYPE-1: strukturfunktionsstudier och dess användning som referens för intermolekylära avståndsmätningar”.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal KB3A9, KBC.
Fakultetsopponent är professor Paul Declerck, Katoliche Universitet, Leuven, Belgium.
Kontaktinformation
Peter Hägglöf finns på Inst. för medicinsk kemi och biofysik. Han nås enklast på tfn. 073-6205069, e-post peter.hagglov@medchem.umu.se
Porträttbild (jpg) på Peter Hägglöf kan hämtas på
http://www.umu.se/medodont/aktuellt/bilder/index.html
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-177
Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne och Blekinge svenska provinser.
– Övergången till svenska kyrkoseder och gudstjänstbruk kan ses som ett uttryck för den kyrkliga integrationen, säger Stig Alenäs. Han anser att tidigare forskning har förlitat sig alltför mycket på prästernas egna berättelser, då de med vaga formuleringar försäkrade biskopen om att de var på god väg att anpassa sig till myndigheternas krav på svenskt kyrkoskick. I själva verket var prästerna motsträviga både till att övergå till svenska kyrkoseder och till att undervisa om katekesen på svenska. Detta har Stig Alenäs kommit fram till genom att studera kyrkornas kvittensböcker och katekeslängder från andra halvan av 1600-talet.
– Genom att använda ”objektiva” källor på ett systematiskt och tvärvetenskapligt sätt har jag fått fram ny information, säger han.
I kyrkans kvittensböcker har han bland annat kunnat utläsa att hälften av kyrkorna köpte altarljus ända in på 1680-talet. Bruket av altarljus kan ses som ett bevis på att de skånska kyrkorna fortfarande höll sig till den danska kyrkoseden. Enligt den svenska traditionen var det förbjudet.
Stig Alenäs har också upptäckt att endast hälften av de skånska församlingarna hade köpt svenska gudstjänstböcker på 1680-talet. I katekeslängderna, där prästerna skrev upp när bybornas barn gick och läste och lärde sig svenska, har Stig Alenäs kunnat se att endast hälften av de skånska klockarna var positiva till denna undervisning.
– På ytan stödde prästerna uniformitetsarbetet men i det fördolda var många så försumliga att det måste räknas som obstruktion, säger Stig Alenäs.
Åren 1681 och 1683 blev brytpunkter när det gäller försvenskningen av Skåne. Prästerna hotades med avsked om de motarbetade uniformitetsarbetet och detta blev aktuellt i samband med förräderikommissionens undersökningar 1681 och vid stiftssynoden 1683. Vid dessa årtal kan man se en ökad användning av det svenska språket i prästernas brev till biskopen.
Kontaktinformation
Stig Alenäs disputerar måndagen den 19 januari kl 13.15 i Carolinasalen, Kungshuset. Avhandlingen heter Lojaliteten, prostarna, språket. Studier i den kyrkliga ”försvenskningen” i Lunds stift under 1680-talet.
Stig Alenäs nås på telefonnummer 070/594 33 05, 046/855 20 eller e-post Stig.Alenas@svenskakyrkan.se
– Det betyder att markanvändningen i närheten har stor betydelse för en sjö – inte bara för tillgången på närsalter utan också kolföreningar som kan utnyttjas av organismerna, säger David Bastviken, vattenforskare vid Linköpings universitet och en av författarna till artikeln.
Näringsväven i en insjö baseras på de kolföreningar som ingår i levande och döda växter, växtplankton och bakterier. Tidigare har det beräknats att 90 procent av det kol som går vidare till djurplankton härrör från produktionen i sjön. De resultat som nu publiceras kommer från en studie i USA där David Bastviken har deltagit. Projektet är unikt på så sätt att det genomförts i full skala i två sjöar. De är belägna i delstaten Wisconsin där naturen påminner mycket om mellansvenska förhållanden.
Forskarna med Michael L. Pace vid Institute for Ecosystem Studies i spetsen använde sig av en ofarlig isotop av kol, C-13, som markör. Denna tillsattes kontinuerligt till vattnet och togs upp av växter och växtplankton för att sedan föras vidare till nästa steg i näringskedjan. Med hjälp av en masspektrometer kunde man analysera innehållet av C-13 i djurplankton, och därmed få ett mått på förhållandet mellan kolkällorna i sjön och dem på land.
Resultaten visar att halten av isotopen var oväntat låg. Slutsatsen är att mellan 20 och 50 procent av kolet i djurplankton härrör från avrinningsområdet, vilket också avspeglas i fiskarnas kolinnehåll.
Artikeln i Nature vol 427/2004 heter ”Whole-lake carbon-13 additions reveal terrestrial support of aquatic food webs” ss. 181-270.
Kontaktinformation
David Bastviken kan nås på e-post davba@ituf.liu.se.
Anna Bratt har i sin avhandling vid Tema Vatten i Linköping analyserat olika aktörers uppfattning om möjligheter och svårigheter vid hantering av jordbruksmetoder. Frågan är speciellt aktuell eftersom EG nyligen har utfärdat ett vattendirektiv, som säger att vatten ska förvaltas inom sitt avrinningsområde och att alla aktörer ska samverka om detta. Direktivet innebär att Sverige delas in i vattendistrikt enligt avrinningsområden och i dessa etableras nya myndigheter. Existerande myndigheter, dvs. kommuner och län, tar ju inga sådana hänsyn. Vattnet i ett avrinningsområde som belyses i avhandlingen rinner igenom 13 kommuner och fyra länsstyrelser.
Anna Bratt har intervjuat ett 100-tal bönder om deras jordbruksmetoder, samt tjänstemän på miljöförvaltningar, i ett avrinningsområde i Sörmland. Hos båda parter, myndighetsföreträdare och bönder, finns en önskan om tydlighet och samverkan. Bönderna behöver dock bättre beslutsstödjande modeller för att kunna fatta rätt beslut.
Anna Bratt påvisar också att de förväntade klimatförändringarna riskerar leda till ökat näringsläckage, när bönderna anpassar sin produktion till ett varmare klimat.
Avhandlingen heter Managing agricultural nutrient leakage within the EC water framework directive in Sweden.
Kontaktinformation
Anna Bratt kan nås på 011-36 30 18, 011-12 55 01 eller via e-post anna.bratt@ituf.liu.se
Fagocyter är en sorts vita blodkroppar som deltar i kroppens immunförsvar. Deras uppgift är spåra upp och oskadliggöra jukdomsalstrande bakterier. När fagocyterna förstör bakterierna produceras fria syreradikaler. Dessa substanser är giftiga och gör så att bakterierna dör, men under vissa omständigheter kan de frisättas och orsaka skador på vävnad och celler. Naturliga mördarceller och T-celler är andra sorters vita blodkroppar. De har till uppgift att identifiera och oskadliggöra cancerceller, men när fagocyter är närvarande fungerar de sämre. Mycket talar för att det beror på de fria syreradikaler som fagocyterna producerar.
Vissa substanser som produceras av bakterier stimulerar fagocyterna till ökad produktion av radikaler. En sådan substans är peptiden Hp(2-20) från magsårsbakterien Helicobacter pylori. Fagocyter som aktiveras med denna peptid trycker ner funktionen av naturliga mördarceller och T-celler genom att frisätta syreradikaler. Denna mekanism kan vara en bidragande orsak till att infektion med Helicobacter pylori ibland leder till cancer i magsäcken.
I närvaro av de kroppsegna substanserna serotonin och histamin går det att förhindra att naturliga mördarceller och T-celler hämmas av fria radikaler, och därigenom behålls funktionen som gör att dessa celler kan försvara kroppen mot bland annat cancer. De tumörförstörande cellerna kan också aktiveras ytterligare med olika medicinska substanser och på så vis förbättra kroppens förmåga att ta bort tumörceller.
För mer information kontakta:
Lab ass/biolog Åsa Betten, telefon: 031-342 49 27, e-post: aasa.betten@microbio.gu.se
Handledare:
Professor Kristoffer Hellstrand, telefon: 031-342 47 31, e-post: kristoffer.hellstrand@microbio.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för laboratoriemedicin, avdelningen för klinisk virologi.
Avhandlingens titel: Reactive Oxygen Species as Signalling Molecules in Immunity
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Avhandlingen visar exempel på när användare av mobil IT inte vill bära med sig kompletta mobila skrivbord, utan söker enkla och tydliga verktyg som kan hjälpa dem med de vardagliga bestyr, av både fysisk och social karaktär, som deras mobilitet involverar dem med.
I samband med utbyggnaden av ny infrastruktur, som exempelvis det nu aktuella 3G-nätet, framställs ofta så kallad mobil informationsteknik – dit bland annat mobiltelefoner och handdatorer räknas – som en av framtidens stora inkomstkällor för den numera haltande IT-sektorn. I denna framtid, menas det, kommer vi genom videotelefoni att kunna se den vi pratar med. Och genom handdatorerna kommer vi att ha tillgång till samma tjänster och program som vi idag har på våra skrivbordsdatorer.
I sin avhandling ”In Romance with the Materials of Mobile Interaction: A Phenomenological Approach to the Design of Mobile Information Technology” tecknar Daniel Fällman, institutionen för informatik vid Umeå universitet, en delvis annorlunda och kritisk bild av detta synsätt, baserat i fenomenologisk filosofi. Fällman belyser gemensamma drag mellan skrivbordsdatorer och mobil informationsteknik, men också de olikheter som man kan förmoda finns i det sätt som de används, syftar till och på olika sätt relaterar till användaren. Detta är egenskaper som inte återspeglas i dagens produkter.
I England finns exempelvis en lag som säger att det är olagligt att köra bil samtidigt som man pratar i mobiltelefon – och den baserar sig enbart på faror med att prata och köra samtidigt. I Sverige saknas däremot liknande bestämmelser. Det är inte svårt att förmoda vad följden skulle bli om man dessutom, genom videotelefoni, inte bara pratar med utan också tittar på den man talar med i samband med bilkörning.
Som kontrast visar Fällman upp ett antal alternativt designade produkter, som tar ett mer kropps- och användarcentrerat fotfäste. De är prototyper och produkter som inom avhandlingsarbetets ramar har blivit designade med människan och människan situation i centrum framför tekniken. Begrepp som mening, kropp, och position i världen har kommit att ligga till grund för utvecklingen. Olika slags relationer med och till tekniken exemplifieras och utvärderas, vilket kanske i slutändan provocerar vår uppfattning om vad mobil IT är för något.
Avhandlingsarbetet är utfört som ett samarbete mellan Institutionen för informatik vid Umeå universitet, samt två forskningsinstitut: Interaction Design Lab vid Designhögskolan vid Umeå universitet och Interactive Institutes Tools for Creativity Studio i Umeå.
Daniel Fällman är född i Holmsund 1975. Efter uppväxt i Åkersberga utanför Stockholm har han vänt norrut och bor numera åter i Holmsund. Han har läst till Fil.mag. vid Umeå universitet, och avlägger nu sin doktorsexamen vid samma universitet den 23 januari 2004.
Fredagen den 23:e januari 2004 försvarar Daniel Fällman, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”In Romance with the Materials of Mobile Interaction: A Phenomenological Approach to the Design of Mobile Information Technology”. Svensk titel: Med mobil interaktion som material: En fenomenologisk ansats till design av mobil informationsteknik.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal MA121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är professor Pieter Jan Stappers, institutionen för industridesign, Delfts tekniska universitet, Nederländerna.
E-publicering http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170
Kontaktinformation
Daniel Fällman nås på:
institutionen för informatik, Umeå universitet
Tel: 090-18 51 46 / 090-786 70 30
E-post: dfallman@informatik.umu.se
Eva Norström har analyserat prövningen av asylärenden i Sverige. Genom en detaljerad granskning av ett enskilt asylärende visar hon hur lagtolkarens arbetsmiljö och beslutsfattandets praktiska hantverk på ett avgörande sätt inverkar på tillämpningen av asylpolitiken.
– Handläggarens möte med den asylsökande präglas av byråkratins masshantering, distansering, detaljkontroll och trivialisering av personlig erfarenhet, säger Eva Norström. Hon anser att flyktingpolitikens humana målsättning håller på att omsättas till inhuman praxis, trots att de flesta tjänstemän har höga ideal om medmänsklighet och solidaritet som de strävar efter att leva upp till.
– Misstroendet är utbrett på det flyktingpolitiska fältet, säger Eva Norström. Handläggare och beslutsfattare blir misstrodda. Medias rapportering anses inte trovärdig. Frivilligorganisationerna ”bara överdriver och tycker synd om alla”. Framför allt ifrågasätts de asylsökandes berättelser om sina erfarenheter. Idag är det kutym att beslutsfattare motiverar avslag på asylansökningar med att den asylsökandes berättelse inte är trovärdig, utan att förklara varför.
Misstroendekulturen har bland annat fått till följd att handläggare fokuserar på kontrollfrågor till den asylsökande, medan de ger förhållandevis litet utrymme till frågor om de förhållanden som orsakat flykten.
– Jag tror att just misstroendet är en av de viktigaste orsakerna till att integrationspolitiken misslyckats, säger Eva Norström. Den utbredda uppfattningen att flyktingar och invandrare ljuger om sin flykt bidrar till att många arbetsgivare är ovilliga att anställa dem som väl fått uppehållstillstånd.
Misstroendet bidrar givetvis också till att de asylsökande kommer ur asylprocessen med en knäckt självkänsla, vilket inte heller underlättar för integrationen i ett nytt land.
Eva Norström har arbetat med asylsökande sedan 1977, både som tjänsteman och inom frivilligorganisationer. Sedan 1994 är hon ordförande i ordförande i Svenska flyktingrådet, numera Svensk Flyktinghjälp.
Kontaktinformation
Eva Norström disputerar den 23 januari klockan 10.15 på Kulturens auditorium. Avhandlingens titel är I väntan på asyl. Retorik och praktik i svensk flyktingpolitik.
För mer information kontakta Eva Norström på telefonnummer 0736-74 62 59 eller e-post Eva.Norstrom@spray.se
Smärta hos för tidigt födda barn kan leda till komplikationer som till exempel förhöjt blodtryck eller i sämsta fall hjärnblödning. Man har också sett att barn som utsätts för långvarig smärta under nyföddhetsperioden visar ett förändrat smärtbeteende senare i livet. Därför är det viktigt att smärtbehandla vid exempelvis rutinmässiga provtagningar. I Örebro har man länge varit internationellt framme vad gäller smärtbehandling av för tidigt födda barn och Mats Eriksson stärker forskningen ytterligare genom sitt avhandlingsarbete.
Många för tidigt födda barn utsätts för en mängd stick och provtagningar, men man har länge varit rädd för att smärtlindring hos för tidigt födda ska föra med sig biverkningar.
– Mina studier visar att sockerlösning som är ofarligt ger den mest effektiva smärtlindringen i jämförelse med andra metoder såsom smärtlindrande salva eller bröstmjölk, säger Mats. Barnen har heller inte visat några tecken på att bli tillvanda. De skrek betydligt mindre vid provtagningar då de fått sockerlösning och över hälften av barnen skrek inte alls. Den humana aspekten är viktig men det är framförallt risken för neurologiska skador man vill minimera med hjälp av smärtlindring. Då är sockerlösning en enkel, billig och effektiv metod.
Mats har också gjort undersökningar för att studera smärtupplevelse hos barn genom att använda sig av en slags lögndetektor. Elektroder fästs då på barnets fot och mäter svettningar utlösta av smärta och stress.
– För att ge smärtstillande måste man ha en metod som kan mäta barnets smärta, berättar Mats. Med den här lögndetektorn kan man skilja mellan smärta och stress och då visade det sig att barnen reagerade starkare på smärta än på stress. Med ytterligare forskning skulle man kunna utveckla den här metoden och undersöka de nyfödda barnens upplevelse av smärta. På så sätt skulle mer relevant behandling kunna sättas in.
För mer information kontakta Mats Eriksson tel 019-602 66 76 eller 070-779 22 44
Bild på Mats Eriksson finns att hämta på Universitetssjukhusets webbplats på adressen: http://www.orebroll.se/uso/bildbankforskning
