I midsommartider är ozonhålet ett ämne som får mycket uppmärksamhet i våra medier. Eftersom ozon absorberar den skadliga, ultravioletta strålningen från solen så är ozonbristen på hög höjd farlig för oss människor. Ozon på cirka 30 km höjd fungerar ungefär som ett par solglasögon. Ozonmolekylen består, som alla andra molekyler, av elektroner och atomkärnor. Elektronerna inuti ozonmolekylen fångar upp merparten av denna strålningsenergi och använder den för att omfördela sig inne i molekylen, vilket får ”ozonsolglasögonen” att fungera.
Karoline Wiesner har under sitt avhandlingsarbete studerat denna omfördelning av elektroner genom att belysa molekylerna med en lampa som är hundra gånger mer energirik än UV-ljus.
När molekylen tar upp all denna energi frigörs en elektron djupt i molekylens inre. Denna ”molekylära jordbävning” skapar ett hål där elektronen tidigare satt och de övriga elektronerna, som sitter ovanpå hålet, reagerar nästan hysteriskt på förändringen. En eller flera av dem frigörs, och bär då med sig information om vad som egentligen hände inuti molekylen; vilka elektroner frigjordes, har molekylen gått sönder, hur snabbt lugnade elektronerna ner sig efter jordbävningen? Denna information har Karoline Wiesner kunnat mäta, liksom effekterna av den molekylära jordbävningen.
Hon jämförde uppmätta värden på energin hos de frigjorda elektronerna med förväntade värden uträknade med hjälp av datorprogram. Om de överensstämde gav datorprogrammet ännu fler detaljer om elektronernas omfördelning.
Beräkningarna visade att elektronerna i ozonmolekylen kan omfördela sig på en mängd olika sätt, i några fall dessutom extremt snabbt. Den rika floran av omfördelningsvägar gör ozonmolekylen väldigt skör, eftersom varje väg möjliggör en reaktion med en annan molekyl. Detta förklarar varför aggressiva molekyler från luftföroreningar förstör ozonlagret. Men samma egenskaper gör också ozonmolekylen väldigt flexibel, vilket gör att den kan fånga in en stor del av ljuset i UV-området och därför fungera som ett utmärkt par ”solglasögon”.
Namn: Karoline Wiesner
Avhandlingens titel: Electronic Structure and Core-Hole Dynamics of Ozone: Synchotron-radiation based studies and ab-initio calculations
Institution: Fysiska institutionen
Opponent: Professor Robert E. Continetti, Dep. of Chemistry and Biochemistry, San Diego.
Disputationen äger rum: Lördagen 24 januari, kl. 10.15 i Häggsalen, Ångströmslaboratoriet.
Kontaktinformation
Karoline Wiesner kan nås på 018-471 3605, 073-350 6954 eller via e-post Karoline.Wiesner@fysik.uu.se
Tidigare forskning och erfarenheter från hjälparbete har visat att mäns våld mot kvinnor drabbar även barn i familjen. De vet vad som pågår och har ofta både sett och hört våld och dess konsekvenser. Ett stort antal barn blir själva utsatta för fysiskt och sexuellt våld. Män kan dessutom fortsätta vara våldsamma efter en skilsmässa eller separation.
Idag beskrivs mäns våld mot kvinnor allt oftare som ett socialt problem och under 1990-talet har förändringar i lagstiftningen genomförts för att förbättra samhällets hantering av denna fråga, men hur ser det ut i praktiken?
Maria Eriksson har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur fäders våld hanteras i samband med skilsmässor och separationer. Finns beredskap att hantera den speciella situation som mödrar utsatta för våld befinner sig i – och för att möta barn vars pappa misshandlar mamma? Är det möjligt för kvinnor och barn att leva ett liv utan våld om den våldsutövande mannen också är far och medförälder? Vilken betydelse har faktorer som kön, släktskap och ålder för synen på bemötandet av fäders våld?
Maria Eriksson kommer fram till att samhällets försök att skapa jämställdhet, omvandla frånvarande fäder till närvarande pappor, samt tillvarata barns intressen vid skilsmässor, kan få negativa konsekvenser för våldsutsatta mödrar och barn. Den första delstudien visar att den svenska offentliga politiken inte behandlar fäders våld som ett socialt problem som kräver politiska lösningar. Den andra beskriver vilka hinder en grupp mödrar stött på när de försökt hantera sin medförälders våldsamma beteende – och att kvinnornas oberoende av medföräldern ibland undergrävs av inblandade myndigheter. I den sista studien har Maria Eriksson studerat hur en grupp familjerättssekreterares hantering av fäders våld snarast blir en icke-hantering, i synnerhet när det gäller våld mot barn – och kommer fram till att uppfattningar om professionalitet bidrar till detta.
Namn: Maria Eriksson
Avhandlingens titel: I skuggan av Pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld
Institution: Sociologiska institutionen
Opponent: Professor Johanna Esseveld, Sociologiska institutionen, Lund
Disputationen äger rum: Lördagen den 17 januari kl. 10.15. Universitetshuset, sal IX
Kontaktinformation
Maria Eriksson kan nås på 018-471 34 55 eller via e-post Maria.Eriksson@soc.uu.se
I avhandlingen “Att tillaga en region” studerar Susanna Heldt Cassel matens roll i regionala utvecklingsstrategier. Syftet är att undersöka hur och varför regional mat används i utvecklingsstrategier samt hur dessa satsningar kan medverka till skapandet av regional identitet. Hon belyser ämnet utifrån en aktuell diskussion om platsers och regioners konkurrens i en globaliserad ekonomi, samt den europeiska regionalpolitikens inriktning.
I regionala utvecklingsprojekt som syftar till att utveckla landsbygdsområden i Sverige och Europa, har marknadsföring av regionala specialiteter och regioners matkultur blivit en allt vanligare strategi. Detta bland annat som en följd av att företag inom småskalig livsmedelsproduktion söker nya nischer för att klara en hårdare konkurrens samtidigt som regioner i allt större utsträckning marknadsför sig för att locka turister. Genom att lyfta fram en gemensam kultur och identitet, exempelvis via matkultur och lokala produkter som kan kopplas till upplevelser av platsen försöker regioner profilera sig och ”sätta sitt namn på kartan”.
Susanna Heldt Cassel redovisar en fallstudie av det regionala matprojektet Skärgårdssmak – ett projekt inom EU:s regionalpolitiska program Interreg IIIA som omfattar Stockholms skärgård, Åland och sydvästra Finlands skärgård. Hon har analyserat skriftliga dokument, marknadsföringsmaterial, kokböcker samt ett TV-program med anknytning till projektet. Dessutom har intervjuer med projektets ledning och företagare i skärgården genomförts.
Resultaten visar att projektets strategier och utvecklingsmetoder stämmer väl överens med idéer om hur regional utveckling kan åstadkommas, samtidigt som strategierna i praktiken har fört med sig motsättningar mellan olika aktörer och olika synsätt på vad skärgården är och hur den bör utvecklas.
Avhandlingen väcker frågor om den samtida utvecklingen inom regionalpolitik och platsmarknadsföring, samt den betydelse mat och matkultur ges i detta sammanhang. Den bidrar också till en allmän samhällsvetenskaplig och kulturgeografisk diskussion om betydelsen av identitet och kultur i skapandet av rum och platser.
Namn: Susanna Heldt Cassel
Avhandlingens titel: Att tillaga en region. Den regionala maten i representationer och praktik – exemplet Skärgårdssmak
Institution: Kulturgeografiska institutionen
Opponent: Professor Per Olof Hallin, Kulturgeografiska institutionen, Lunds universitet.
Disputationen äger rum: Fredagen 16 januari, kl. 10.15, Sal IV i universitetshuset.
Kontaktinformation
Susanna Heldt Cassel kan nås på 018-471 7382 eller via e-post Susanna.Heldt-Cassel@kultgeog.uu.se
Den geologiska tidsperioden kambrium (543 till ca 500 miljoner år före nutid) var den period i jordens historia när ett diversifierat djurliv för första gången dök upp i världshaven, och sedimentära bergarter från kambrium innehåller ofta fossila kvarlevor av de tidiga djuren. Geologiskt sett är kambrium en intressant period eftersom jordens kontinentalblock före periodens start hade varit samlade till en enda superkontinent (Rodinia). Under kambrium, eller strax före periodens start, skedde en uppsprickning av denna superkontinent och flera mindre kontinenter började röra sig mer eller mindre självständigt samtidigt som det tidiga djurlivet på jorden utveckades snabbt.
En fauna från senare delen av tidig kambrium (ca 520-515 miljoner år sedan) från Nordöstgrönland visar tydligt släktskap med tidigare kända faunor från andra delar av Nordamerika, men är unik för denna kontinent dels genom att så många som 88 fossila arter finns representerade i faunan, och dels genom att den innehåller många arter som tidigare endast har varit kända från andra kontinenter. Särskilt starka verkar banden vara till faunor från södra Australien och Norra Kina.
Tidigare har man trott att huvuddelen av dagens Nordamerika (Laurentia) under kambrium utgjorde en isolerad kontinent med en i huvudsak endemisk fauna. Denna tolkning har huvudsakligen byggt på studier av fossila trilobiter, en grupp tidiga leddjur. Nyare geologiska och geofysiska forskningsrön har visat att Laurentia i själva verket kan ha legat mycket nära ett antal andra kontinentalblock under kambrium, och de nya fossilfynden från Nordöstgrönland ger paleontologiskt stöd åt denna hypotes. Uppsprickningen av Rodinia måste således ha skett avsevärt senare än man tidigare antagit.
Den tidigkambriska faunan från Nordöstgrönland innehåller även en del välbevarade fossil som kan hjälpa oss att bättre förstå djurlivets tidiga evolution, och därigenom ge svar på hur dagens olika grupper av ryggradslösa djur är besläktade. Särskilt gäller detta för de s.k. armfotingarna (brachiopoder) som finns väl representerade i faunan.
Sammanfattningen finns publiserad på: http://publications.uu.se/uu/fulltext/nbn_se_uu_diva-3910.pdf
Namn: Christian B. Skovsted
Avhandlingens titel: The Early Cambrian fauna of North-East Greenland
Institution: Institutionen för Geovetenskaper, Paleobiologi
Opponent: Professor Gerd Geyer, Institut für Paläontologie, Universität Würtzburg
Disputationen äger rum: Fredagen 16 januari, kl. 13.00 i Föreläsningssalen, Paleontologiska museet
Kontaktinformation
Christian Skovsted kan nås på 018-471 2740 eller via e-post Christian.Skovsted@geo.uu.se
Biosensorer har redan visat sig vara användbara för detektion av föroreningar i till exempel matvaror och vatten. De har även används vid industriella processer, kliniska analyser och läkemedelsutveckling.
I sin doktorsavhandling studerar Inga Gustafson, kemiska institutionen, Umeå universitet samt Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, konstgjorda membraner i biosensorer.
Många farliga ämnen binder i något stadium till receptorer i cellmembranet. Genom att använda konstgjorda membraner med specifika bindningsställen kan dessa komma till användning i framtida biosensorer för detektion av farliga ämnen.
Inga Gustafssons studie har bidragit till att identifiera faktorer som kan påverka uppbyggnaden av modellmembraner på fasta ytor. Dessa har visat sig vara användbara för att studera reaktioner som sker vid cellmembranet. De kan genom ytterligare utveckling även passa som sensorytor i biosensorer.
Membranen har karakteriserats och testas med olika tekniker. Försöken kunde upprepas med god stabilitet. Membranproteiner har byggts in i membraner och analyserats med avseende på bibehållen aktivitet. De proteiner som infördes var bakteriorhodopsin, cytokromoxidas, acetylkolinesteras och den nikotinlika acetylkolinreceptorn.
Undersökningen visade att proteinerna var individuellt distribuerade i membranen och att de behöll sin aktivitet. Vissa proteiner var aktiva i flera veckor. Olika sockerlipider som kan vara receptorer för bakterier, virus och toxiner fördes också in i de konstgjorda membranen. Toxinet ricins bindning till dessa receptorer studerades. Toxinets bindning till membraner med sockerlipider varierade beroende på pH, laddning och längden på sockerdelen av sockerlipiden.
E-publicering av avhandlingen: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=172
Fredagen den 16 januari försvarar Inga Gustafson, Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, samt kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Phospholipid membranes in biosensor applications – stability, activity and kinetics of reconstituted proteins and glycolipids in supported membranes. Svensk titel: Artificiella membraner i biosensorsammanhang. Stabilitet, aktivitet och kinetik hos rekonstituerade proteiner och glykolipider. Disputationen äger rum kl 10.00 i Lilla hörsalen, KBC-huset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Peter Konradsson, IFM, avdelningen för kemi, Linköping universitet.
Kontaktinformation
Inga Gustafsson nås på:
Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Tel: 090 10 68 10
E-post: inga.gustafson@foi.se
T-lymfocyter är ett slags vita blodceller som är en av de viktigaste delarna av immunförsvaret. De krävs för att eliminera sjukdomsframkallande mikrober och för att utveckla en immunitet som förhindrar återkommande infektion med samma mikrob. Under fostertiden, och hos barn och ungdom, bildas och mognar T-lymfocyterna i thymus (brässen), ett organ som sitter bakom bröstbenet och som tillbakabildas efter puberteten. T-lymfocyterna finns dock kvar och tycks nybildas livet ut, alltså också efter det att thymus är borta. Det tyder på att T- lymfocyterna kan utvecklas också utanför thymus (extrathymiskt).
Avhandlingen visar att tunntarmen och ”körteln bakom näsan” (den nasofaryngeala tonsillen) är två platser förutom thymus där T-lymfocyter kan bildas. Ett absolut krav för att T-lymfocyter ska fungera är att de uttrycker en receptor (TCR) med vilken de känner igen kroppsfrämmande ämnen. T-lymfocyten får sin TCR under utmognaden. Via ett par markörproteiner – ”recombination activating gene-1” (RAG1) och preT- alfa-kedjan – påvisades omogna T-lymfocyter i både tunntarmen och ”körteln bakom näsan”. I tunntarmen fanns också mycket tidiga förstadieceller till T-lymfocyter samt förutsättningar för att kunna eliminera självreaktiva T-lymfocyter.
Att producera T-lymfocyter lokalt i kontaktytor med omvärlden, t.ex. tunntarmen och tonsillen bakom näsan, kan vara ett sätt för immunsystemet att producera speciellt anpassade T-lymfocyter och därigenom skapa ett effektivt immunologiskt skydd. I tarmen är det dessutom viktigt att undertrycka immunreaktioner mot nyttiga komponenter, dvs. födoämnen. Det är därför tänkbart att T-lymfocyter med nerreglerande förmåga bildas i tunntarmen. Studier av utmognad av T-lymfocyter i tarmen hos patienter med celiaki (glutenintolerans) tyder på detta. Oönskad immunitet mot gluten, en grupp proteiner i vete, via specifika T-lymfocyter i tarmen spelar en viktig roll vid celiaki. Resultaten tyder på en lägre grad av lokal T-lymfocytutmognad hos celiakipatienter.
Avhandlingen läggs fram vid Inst. för klinisk mikrobiologi och har titeln Extrathymic T cell receptor gene rearrangement in human alimentary tract. Svensk titel: Extratymisk omlagring av T-cellreceptorgenen i övre luftvägarna och matspjälkningskanalen hos människa.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal E04, universitetsbyggnad 6E.
Fakultetsopponent är professor Adrian Hayday, Inst. för immunobiologi, Londons universitet, UK.
Kontaktinformation
Anna Bas finns vid avdelningen för immunologi, tel. 070-678 69 88, e-post: anna.bas@climi.umu.se
The 25 women and men at Kohnen base (75°S 0°W) celebrated the 2000 meters in the morning with champagne and music at minus 25°C and in bright sunshine. Meanwhile work continues around the clock in three shifts. Till the end of the season in the beginning of February a depth of 2400 meters should be reached. Drilling down to bedrock at a depth of approximately 2800 meters will take yet another field season.
The ice which we retrieve from that region is the first deep ice core from the Atlantic sector of Antarctica says Prof. Heinz Miller, the project coordinator, and will allow to study climate linkages and phasing between northern and southern hemisphere in unprecedented detail. It will therefore help to better understand the climate system and its sometimes very rapid changes.
The drilling operation at Kohnen base is part of the European Project for Ice Coring in Antarctica (EPICA), which operates at 2 locations of the icy continent. At the station Dome Concordia ice has already been recovered which is 900.000 years old; it is the longest climate archive yet recovered from ice. The ice core at Kohnen station will reach an age of approximately 300.000 years but will have a higher temporal resolution. At Dome Concordia drilling operation has been suspended temporarily and will be resumed in 2004/05 when additional funds become available. There about 100 meters of ice wait to be cored extending the climate record from ice to about 1 million years.
EPICA is a long-term large scale project under the umbrella of European Science Foundation with researchers from 10 European nations participating and which is funded from national sources and from European Union.
Kontaktinformation
Further information:
http://www.awi-bremerhaven.de/GPH/EPICA/index.html
http://www.awi-bremerhaven.de/Polar/Kohnen/index.html
Note to editorial offices:
Printable images can be downloaded from:
http://www.awi-bremerhaven.de/AWI/Presse/Fotoseite/Stationen/Kohnen/index.html
Vid lungsjukdomar är de små luftrören längst ut i lungan ofta inblandade redan i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. Den nya metoden gör att läkare enkelt kan undersöka dessa små luftrörs funktion. På så sätt kan läkaren se hur lungorna påverkats av sjukdomen och sätta in behandling tidigare. Dessutom kan läkaren på ett bättre sätt än tidigare utvärdera behandlingen. För spädbarn och små barn med cystisk fibros betyder detta att de kan tillgodogöra sig behandlingar mot infektioner och inflammationer i lungorna. Sannolikt kan då sjukdomsförloppet mildras, livskvaliteten förbättras och livslängden ökas.
Även vid astma kan insikten att de små luftvägarna spelar en viktig roll leda till förbättrade läkemedel riktade till de små luftrören. De nya mätmetoderna gör också att nya läkemedel mot astma kan utvärderas bättre.
I framtiden kan de redovisade metoderna troligen även användas för att studera det tidiga förloppet av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, och därmed bidra till att förstå sjukdomen bättre. Analysmetoden kan också komma att användas för att studera lungornas normala utveckling och tillväxt under de första levnadsåren och betydelsen av olika skadliga influenser, som till exempel passiv tobaksrökning.
Avhandlingen är resultatet av ett samarbete mellan barnkliniken vid Kärnsjukhuset i Skövde, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och Great Ormond Street Hospital for Sick Children i London.
För mer information kontakta:
Leg läkare Henrik Ljungberg, mobiltelefon: 070-662 86 42, e-post: henrik.ljungberg@pediat.gu.se
Handledare:
Docent Per Gustafsson, telefon: 031-343 45 74, e-post: per.gustafsson@vgregion.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för kvinnors och barns hälsa, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Peripheral Airway Function in Asthma and Cystic Fibrosis: Measurements Using Inert Gas Washout Methods
Avhandlingen försvaras fredagen den 16 januari 2004, klockan 13.00 i föreläsningssal 1, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Forskarna bakom rapporten bedömer möjligheten för en terrorgrupp att framställa en primitiv kärnladdning som kan ge upphov till en kärnexplosion som stor nog att tas på allvar.
Det mest kritiska för gruppen är att få tag på användbart klyvbart material, dvs anrikat uran eller plutonium.
Det troliga är att materialet köps illegalt eller stjäls. Det är framför allt material från anläggningar i f d Sovjet som kan komma på avvägar.
Särskilt USA och Ryssland försöker gemensamt förbättra säkerheten genom olika åtgärder. Bland annat har höganrikat uran från sovjetiskbyggda forskningsreaktorer i Östeuropa börjat överföras till Ryssland för säkrare kontroll.
Händelser, som i november 2003, då en hög företrädare för Atomflot på Kolahalvön vid en rättegång erkände att han tog med sig betydande mängder höganrikat uran, visar dock på att illegal åtkomst av sådant uran faktiskt ägt rum helt nyligen.
Fördelen ur terrorgruppens synvinkel med en kärnladdning är att den har stark psykologisk och politisk verkan även om explosionsstyrkan skulle vara förhållandevis låg.
Lyckas gruppen med sin laddning blir å andra sidan skadeverkningarna potentiellt oerhört omfattande.
Förutom svårigheter att komma över nödvändigt material krävs också människor med tillräcklig kompetens.
Kontaktinformation
Ronny Bergman 090-10 66 07, 070-227 66 07
Projektet koordineras av Suzanne Dickson, professor vid fysiologiska institutionen vid Sahlgrenska akademin.
– Projektet ska pågå under fem år. De 11,7 miljonerna fördelas från Göteborg till de 24 deltagande institutionerna som främst finns i länder som är medlemmar i EU, säger Suzanne Dickson.
Anslaget är det största kommissionen någonsin delat ut till diabetes- och fetmaforskning. Pengarna går till Sahlgrenska akademin där Suzanne Dickson i egenskap av projektets koordinator ansvarar för distributionen av pengarna till de 24 deltagande institutionerna, samt till de tre mindre företag som också ingår i projektet. 3,3 miljoner euro stannar i Göteborg där Suzanne Dickson ska bygga upp en forskargrupp.
Projektet samlar Europas toppforskare inom fetmaforskningen. Det som europeiska kommissionen bedömt som innovativt är att projektet ska försöka identifiera den vikt som kroppens reglersystem försvarar som den normala vikten. Detta är baserat på observationen att när en kronisk fetma har uppnåtts tolkar hjärnan minskat matintag som ett hot mot individens överlevnad. Som svar på minskat energiintag slår då kontrollsystem i hjärnan till och minskar ämnesomsättningen för att behålla kroppsvikten. Forskarnas mål är att finna fyra till fem nya måltavlor för läkemedel, det vill säga molekyler i kroppen som kan påverkas av mediciner som botar sjukdomarna fetma och diabetes.
– Ny forskning om fetma visar att viktnedgång inte bara beror på vilja hos individen. För att stoppa fetmaepidemin behövs också bra mediciner. Det första steget i att utveckla sådana mediciner är att förstå hur kroppens egna hormoner reglerar aptiten och kroppsvikten, säger Suzanne Dickson.
Fetma och dess konsekvenser, främst typ 2-diabetes, är idag ett stort och allvarligt problem. En miljard människor i världen är överviktiga och 300 miljoner är feta. I Sverige är ungefär hälften av patienterna med typ 2-diabetes feta och ytterligare 20 procent är överviktiga. Fetma är den största orsaken till typ 2-diabetes och viktminskning botar diabetessjukdomen hos en mycket stor andel av patienterna.
Suzanne Dickson är 37 år och sedan i december 2003 professor i fysiologi vid Sahlgrenska akademin. Hon har tidigare varit verksam vid institutionen för fysiologi på universitetet i Cambridge, Storbritannien. Hon disputerade 1993 på en avhandling om hormonsekretion. Hennes arbete i Cambridge visade att ghrelin, ett hormon som produceras i magen vid hunger, signalerar information till aptitcentret i hjärnan.
Sahlgrenska akademin ser det som en stor framgång att de lyckats rekrytera Suzanne Dickson.
- Att vi har rekryterat Suzanne Dickson från universitetet i Cambridge stärker fetmaforskningen i Göteborg. Det etablerar också Sahlgrenska akademin som ett ledande forskningssäte för diabetes- och fetmaforskning, säger professor Pam Fredman, chef vid Sahlgrenska akademin.
Förutom Suzanne Dickson ingår även professorerna Sven Enerbäck och John-Olov Jansson i projektets styrgrupp, vilket också bidrar till att göra Sahlgrenska akademin till den i särklass starkaste av de deltagande institutionerna.
För mer information kontakta:
Professor Suzanne Dickson, telefon: 031-773 35 68, 031-20 45 47, mobiltelefon: +44 7977 410162, e-post: suzanne@medic.gu.se
Professor Sven Enerbäck, telefon: 031-773 33 34, e-post: sven.enerback@medgen.gu.se
Professor John-Olov Jansson, telefon: 031-741 17 13, mobiltelefon: 0739-01 11 22, e-post: joj@medic.gu.se
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Thomsons forskning fokuserar på barnafödande, samboende och giftermål, liksom familj och hushållsstruktur. Hennes arbete är till största delen baserat på familjesociologiska teorier samt genusteori och socialpsykologi. Hon är framför allt känd för sina analyser av pardata, som inkluderar en studie av svenska par intervjuade år 1992. På senare tid har hon analyserat beslut om barnafödande i styvfamiljer, och konsekvenser av civilståndsförändringar för valet av sterilisering som preventiv metod. I båda fallen handlar det om komparativ forskning, med användning av data från ett flertal europeiska och andra i-länder. Hon har publicerat artiklar i välrenommerade tidskrifter som Demography, Journal of Marriage and the Family, Population Studies och Gender and Society.
CD43 är ett protein som sitter tvärs igenom cellens membran, med ena delen på insidan av cellen och den andra delen utanför cellen. Vanligtvis finns CD43 i vita blodkroppar. Avhandlingen visar att proteinet CD43 även finns i olika typer av cancerceller.
Proteinets roll har främst studerats i tjocktarmscancerceller och resultatet visar att CD43:s egenskaper i cancerceller skiljer sig från de egenskaper CD43 har i de vita blodkropparna. Forskarlaget har funnit att den del av CD43 som sitter på insidan av cellen ibland klipps av och släpps fri inuti cellen. Denna del kan då transporteras vidare in i cellkärnan. I cellkärnan kan CD43 orsaka igångsättning av vissa onkogener, det vill säga gener som i sin tur startar celldelning och blockerar celldöd. Slutsatsen av detta fynd är att CD43 kan bidra till utvecklingen av vissa typer av tjocktarmscancer.
För mer information kontakta:
Fil mag Christian Andersson, telefon: 031-773 38 61, e-post: christian.andersson@medkem.gu.ser
Handledare:
Professor Gunnar C. Hansson, telefon: 031-773 34 84, e-post: gunnar.hansson@medkem.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi
Avhandlingens titel: Expression and Novel Function of CD43 in Colon Cancer Cells
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Diabetes är en sjukdom som karaktäriseras av förhöjt blodsocker. Den typ av diabetes som unga kan drabbas av, ungdomsdiabetes, beror på att de insulinproducerande betacellerna förstörs av kroppens eget immunförsvar. Antikroppar som är riktade mot kroppens egna molekyler spelar troligen roll för sjukdomsutvecklingen. Den andra typen av diabetes, åldersdiabetes, karaktäriseras av felaktig insulinutsöndring från betacellerna och att de celler som tar upp socker har förlorat sin förmåga att reagera på insulin.
Avhandlingen visar att sockerinnehållande fettmolekyler, så kallade sulfatider, inte bara finns i de insulinproducerade betacellerna hos vuxna, utan även i omogna betaceller under utveckling. Dessa resultat, tillsammans med att sulfatidantikroppar finns hos personer med ungdomsdiabetes, ger stöd för att sulfatid kan vara inblandad när betacellerna förstörs av kroppens immunförsvar.
I betacellerna är sulfatid lokaliserat till blåsor som innehåller insulin. Sulfatid påverkar lagringen av insulin i betacellerna och kan även spela roll vid utsöndringen av insulin från betacellerna till blodet. I betaceller från möss med åldersdiabetes fann forskarna att en av de vanligt förekommande sulfatidvarianterna fanns i liten mängd. Dessutom visade det sig att just denna sulfatidvariant var viktig för lagring av insulin i betacellerna.
Behandling med denna sulfatidvariant på råttor resulterade i att mer insulin utsöndrades i betacellerna. Det betyder att en förändrad förekomst av sulfatid från betacellerna är en genetisk faktor som kan ge en felaktig insulinutsöndring och därmed bidra till utveckling av åldersdiabetes.
För mer information kontakta:
Fil mag Maria Blomqvist, telefon: 031-343 24 41, mobiltelefon: 0707-67 33 47, e-post: maria.blomqvist@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Pam Fredman, telefon: 031-343 24 11, e-post: pam.fredman@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Studies on Sulfatide Expression in Relation to Beta Cell Function
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69
mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Forskargrupper runt om i världen studerar hur olika kroppsegna ämnen påverkar hjärnans stamceller till nybildning av nervceller. Forskarna vill förstå hjärnans förmåga att anpassa sig både hos friska individer och hos individer med hjärnskador. Ett av få områden i hjärnan där nervceller normalt nybildas är i minnescentrat. Centrat är inte bara viktigt för minnet utan också för inlärning och för känslolivet.
I avhandlingen redovisas hur endorfiner reglerar nybildning av stamceller i minnescentrat hos vuxna råttor. Då odlade stamceller isolerade från minnescentrat stimulerades med endorfiner ökade deras förmåga att dela sig. Dessutom påverkade endorfinerna vilken typ av hjärncell som bildades. Studierna visar att stamcellerna själva kan producera endorfiner och därmed reglera sin egen utveckling. När råttorna frivilligt fick springa i hjul ökade antalet nybildade celler i minnescentrat. När forskarna blockerade kroppens endorfiner hos springande råttor minskade istället antalet nybildade celler.
Det bör framhållas att tidigare forskning visar att intag av opiater hämmar stamcellernas förmåga att dela sig. I avhandlingen visas att om kroppen själv får reglera sitt eget morfin, endorfinerna, till exempel genom fysisk aktivitet uppkommer däremot en positiv påverkan på antalet nybildade celler. Forskarna ska fortsätta studera hur förändrade nivåer av endorfiner i minnescentrat påverkar antalet nybildade celler.
För mer information kontakta:
Fil mag Anders Persson, telefon: 031-342 15 73, mobiltelefon: 073-962 86 71, e-post: anders.persson@neuro.gu.se
Handledare:
Professor Peter Eriksson, telefon, 031-342 43 48, e-post: peter.eriksson@neuro.gu.se
Biträdande forskare Thorleif Thorlin, telefon: 031-342 24 06, e-post: thorleif.thorlin@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, institutionen för klinisk neurovetenskap
Avhandlingens titel: Opioids Regulate Proliferation of Neural Progenitors
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Ulrika Lundin, informatör/pressansvarig
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
telefon: 031-773 38 69, mobiltelefon: 070-775 88 51
e-post: ulrika.lundin@sahlgrenska.gu.se
Maria Thorell har utvärderat naturvärdet hos befintliga små skogsreservat och dess närområden i södra Sverige, samt studerat de sociala och samhälleliga förutsättningarna för buffertzoner runt dessa reservat. Buffertzoner är till för att skydda reservat från negativ påverkan utifrån, till exempel växtgifter, men också för att stärka dem genom att gynna vissa naturtyper i buffertzonen som djur i reservatet kan finna föda i.
– Avhandlingen är ett pionjärarbete inom reservatsforskning och den är innovativ i flera avseenden. Vad jag känner till är Maria Thorells avhandling en av de första seriösa vetenskapliga ansatserna till att utvärdera reservat i Sverige, kanske i Europa, säger opponent Thomas Elmqvist, professor i systemekologi vid Stockholms universitet.
Thorell har genomfört omfattande studier i fem sydsvenska län. Den första studien behandlar naturvärden i 49 slumpmässigt utvalda små skogsreservat i studieområdet. Den andra studien jämför dessa reservat dels med naturvärden i deras närområden, det vill säga områden som ligger i direkt kontakt med reservatet, dels med annan oskyddad skog belägen mer än 200 meter från reservatsgränsen. Resultaten visade att det ofta fanns höga naturvärden i både reservaten och i deras närområden, vilket är uppmuntrande för den biologiska mångfalden. De tyder nämligen på att många små reservat har stöd av sina närområden.
I den tredje studien har sydsvenska privata markägare som äger skog i 17 närområden intervjuats om sin inställning till naturskydd och om hur de vill att skogsskydd ska bedrivas i deras skog. Markägarna poängterade sin roll i bevarandearbetet, och att det vid skogsskydd var mycket viktigt för dem att få behålla äganderätten till marken. Om skogsskyddet nödvändigtvis var tvunget att öka på deras mark, var buffertzoner bredvid befintligt reservat ett möjligt alternativ för många markägare.
Kommunernas naturvårdsinsatser är viktiga att utvärdera eftersom Sveriges kommuner har ett ansvar för naturvården. I den fjärde studien intervjuades 26 sydsvenska kommuner om närområden till 50 slumpade skogsreservat och om sin inställning till skogsskydd. Bara ett fåtal kommuner planerade förändringar för att gynna den biologiska mångfalden i reservatens närområden, och om skogskyddet var tvunget att öka, ville man införa buffertzoner i lika hög grad som att utöka befintliga reservat. Thorells resultat visar att det finns goda förutsättningar för samarbete mellan markägare och kommuner att införa buffertzoner.
Avhandlingen kommer mycket lägligt i tiden. I höstas genomfördes World Park Congress i Sydafrika, som arrangerades av Internationella Naturvårdsunionen. Syftet var att diskutera och sprida idéer om skyddade områden, och man konstaterade bland annat att det är viktigt att hitta nya former för reservat och hur de ska skötas.
– I det ljuset behöver vi en stark och samlad forskning och Maria Thorells avhandling är ett väldigt starkt och kompetent bidrag, säger professor Thomas Elmqvist.
Pressmeddelandet går även att läsa här:
http://www.science.gu.se/press/2003/maria_thorell.shtml
———-
Maria Thorell har avlagt doktorsexamen i ekologisk zoologi vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”Forest conservation strategy i southern Sweden: the role of small reserves and buffer zones”.
Maria Thorell
Göteborgs universitet
Zoologiska institutionen, Ekologisk zoologi
Telefon: 031-773 36 50, mobil 070-352 14 62
E-post: maria.thorell@zool.gu.se
Hemsida: http://vivaldi.zool.gu.se/Ekologi/personal/Maria/maria_thorell.htm
Kontaktinformation
Camilla Carlsson
Informatör
Göteborgs universtitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: camilla.carlsson@science.gu.se
I studien, som utfördes i samarbete med forskare från Harvard School of Public Health i Boston i USA, studerades runt 3000 män, som under 30-, 40- eller 50-talet fått strålningsbehandling för kutant hemangiom (en ofarlig åkomma som även kallas storkbett) före 18 månaders ålder. Resultaten av så kallade intelligenstester och information om genomgången skolutbildning vid värnpliktsmönstringen 18-19 år senare korrelerades med den givna strålningsdosen till hjärnan.
Resultaten visar att endast hälften så många personer som fått de högsta strålningsdoserna läste vidare på gymnasiet efter grundskolan, jämfört med de kontrollpersoner i studien som inte genomgått strålningsbehandling. Olika kognitiva tester, vilka speglar inlärningsförmåga och förmåga att resonera logiskt, visade också att barn som strålbehandlats gjorde sämre ifrån sig än genomsnittet.
– De resultat man kommit fram till är oroväckande och bör tas på högsta allvar, säger artikelns huvudförfattare, docent Per Hall vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Årligen undersöks minst 1.5 miljoner barn i världen med hjälp av datortomografi av hjärnan. De strålningsdoser som barnen utsätts för ligger över de värden för vad som enligt den aktuella studien är farligt. I många av fallen rör det sig om barn som råkat ut för relativt lindriga skallskador och det är osäkert om datortomografiundersökningar behöver utföras.
– Med tanke på de upptäckter som gjorts bör man se över rutinerna kring undersökningar med hjälp av datortomografi, anser Per Hall.
För mer information kontakta
Per Hall, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 86152 eller 073-625 03 42
E-post: per.hall@meb.ki.se
Publikation:
Low doses of ionising radiation in childhood and cognitive function in adulthood
Hall P, Adami H-O, Tricholoupos D, Pedersen N, Lagiou P, Ekbom A, Ingvar M, Lundell M, Granath F.
British Medical Journal 3 januari 2004, http://bmj.bmjjournals.com/.
