Nya metoder har det senaste decenniet utvecklats för att nå balans mellan skogsnäring och naturvård, i enlighet med den senaste skogsvårdslagen från 1994. Helen Uliczka vid SLU, har studerat och gett förslag på förbättringar av tre viktiga förändringar de senaste åren – signalarter i nyckelbiotopsinventeringen, rapportering av naturvårdshänsyn på avverkningsanmälan och effekten av den ökade utbildningen av skogsägare i naturvårdsfrågor.
Signalarter används som indikatorer vid nyckelbiotopsinventering och utgörs av ca 500 lavar, mossor, kärlväxter, svampar och insekter. Helen Uliczkas forskning tyder på att vissa av dagens signalarter fungerar bra som indikatorer på små områden, men en del fågelarter kan fungera bättre på landskapsskalan. Dessutom visar hon att småskogsägare (ca 400 tillfrågade i Västmanland) har låg kunskap om flera av dagens signalarter, medan de flesta känner igen fågelarter.
– Det är skogsägaren som ska se till så att skogsvårdslagen följs, och det kan vara svårt om man varken känner igen några arter eller vet vad man skall bevara eller varför, påpekar Helen Uliczka. Det behövs ett nytt artsystem med mer lättigenkännliga och användarvänliga arter med höga miljökrav som småskogsägare och allmänhet bör kunna använda.
Utbildning av skogsägare i skogsbruk och naturvårdsfrågor har sedan början av 1990-talet erbjudits av skogsvårdsstyrelserna i Sverige. Enkätresultat visar att de småskogsägare som gått kurserna, har bättre kunskap och en mer positiv attityd till naturvård än andra. Annan skogsutbildning påverkade inte attityden i positiv riktning. Stort beroende av inkomsten från skogen, huvudsaklig sysselsättning inom jord-/skogsbruk och högre ålder var alla kopplade till mindre positiva attityder. Resultaten visar också att en majoritet inte kan tänka sig att miljöcertifiera sitt skogsbruk. För att uppnå skogsvårdslagens miljömål är det alltså viktigt att kurser betonar naturvården och lär icke-aktiva skogsägare hur de skall förverkliga en positiv attityd.
Vid avverkningsanmälan ska skogsägare sedan 1994 markera vilken naturvårdshänsyn som är tänkt att tas vid avverkning. Helen Uliczka visar att det finns en överensstämmelse mellan skogsägarens intentioner och den tagna naturvårdshänsynen. Om blanketten förenklades och intentionerna registrerades, skulle dessa kunna användas som indikatorer på verklig naturvårdshänsyn. Trots utbildningssatsningarna kunde ingen generell ökning av intentionerna märkas under perioden (1995-2000) och de sparade mängderna av enskilda hänsyn var små i förhållande till rekommendationer.
Sammanfattningsvis konstaterar Helen Uliczka att de undersökta metoderna fungerar relativt bra.
– Men förbättringar är både önskvärda och möjliga.
Ekolog Helen Uliczka vid institutionen för naturvårdsbiologi, SLU, försvarar fredagen den 5 december kl. 10.00 sin avhandling Forest Biodiversity Maintenance: Instruments and Indicators in the Policy Implementation. Opponent är Professor Rodolphe Schlaepfer, Swiss Federal Institute of Technology Lausanne, Schweiz.
Plats: Sal L, Undervisningshuset, Ultuna, Uppsala
För pressbild, följ länk nedan.
Kontaktinformation
Helen Uliczka, tel. 0581-69 73 09, 070-53 52 139, E-post: Helen.Uliczka@nvb.slu.se
Jenny Säve-Söderbergh visar i sin nyligen framlagda doktorsavhandling i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet att sådana resultat kan ifrågasättas och att könsskillnaderna framförallt gäller mäns högre benägenhet att välja högriskalternativ. Hon behandlar frågan utifrån tre ekonomiska beslut: a) individuell löneförhandling, med data insamlad av fackförbundet JUSEK, b) fondval för premiepensionen, från data av PPM för 2000-2001 och c) spelbeteende i finalfrågan i TV-programmet Jeopardy (medförfattare Gabriella Sjögren, SOFI) samt d) om personer valt etiska fonder för premiepensionen.
Huvudresultaten för de enskilda ekonometriska studierna är att:
a) kvinnor ställer lägre löneanspråk i genomsnitt och att avkastningen på ett givet lönebud är lika för män och kvinnor vid medianlönen men lägre vid höga lönenivåer för kvinnor
b) kvinnor är i genomsnitt mer försiktiga investerare än män, men med samma ekonomiska bakgrund finns skillnaden endast i att kvinnor är mindre benägna att välja högriskalternativ
c) kvinnor är mer framgångsrika i Jeopardy genom en mer försiktig och mer varierad strategi
d) de med högre utbildning, med yrken som rör andras välbefinnande samt kvinnor och föreningsmedlemmar väljer mer etiska fonder.
Doktorsavhandlingens titel: Gender Differences in Economic Decision-making.
Jenny Säve-Söderbergh kan nås på telefon 0704-35 08 51 (08-16 21 54), eller e-post jennys@sofi.su.se (SOFI, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm)
Tarmbarriären fungerar som ett effektivt hinder för olika substanser att passera från tarmen ut i kroppen. Vissa läkemedel, exempelvis antibiotika, kan använda de transportkanaler som finns, medan andra viktiga mediciner inte kan det. Tarmväggens genomsläpplighet bestäms av ett slags ”filter”, så kallade tight junctions, som huvudsakligen består av två typer av proteiner; claudiner och occludiner. Varje sådan proteinmolekyl interagerar med en motsvarande molekyl i den intilliggande cellen genom en ”loopformad” bidning bestående av peptider. För att öka genomsläppligheten måste man tillfälligt öka ”porigheten” i filtret – utan att skada cellen. Hittills har forskningen inriktats på att försöka förändra genomsläpplighet via claudinerna, som är mer dynamiska och föränderliga, men det har alltid lett till oönskade och irreversibla effekter som ökar risken för cellskador.
Uppsalaforskarna, under professor Per Arturssons ledning, har istället inriktat sig på det andra proteinet; occludinerna, som är ett mer statiskt protein. Experimenten har utförts på celler och har ännu inte testats på levande organismer. De tillverkade peptider som motsvarade olika sekvenser i ”loopen” som sammanbinder kanalen mellan två celler. En av dessa peptider visade sig öka tarmväggens genomsläpplighet då den kopplades till occludinmolekyler. Men bara från ena hållet av barriären. Från andra hållet, vilket motsvarar från tarmen in i kroppen, visade det sig att molekylerna klumpade ihop sig, eller förstördes av enzymer innan det hann påverka filtret. Men forskargruppen gick ett steg vidare. Genom att koppla på en fettsyra som skydd för peptiddelen lyckades man öka genomsläppligheten även från andra hållet. Dessutom lyckades forskarna styra effekten på tarmbarriären; från snabb och kort till en längre effekt.
I decembernumret av de ansedda tidsskriften Molecular Pharmacology, lovordas Uppsalaforskarnas resultat på ledarplats, av Kim E Barett vid university of California som anser att upptäckten ”seem likely to allow for the oral delivery of a wide veriety of agents for which this previously was not possible and thus to the development of new and more effektive therapeutic options for a wide range of human diseases”.
Kontaktinformation
Mer information: Professor Per Artursson, institutionen för farmaci, 018-471 4471, eller Per.Artursson@farmaci.uu.se
Två andra frågor som behandlas är hur blinda visar att de vill tala eller lyssna genom sin kropp och sin röst samt hur de upplever sina kropps- och röstuttryck. Dessa, relativt outforskade, frågor besvaras i tre studier som är baserade på videoinspelningar och intervjuer med 14 blinda personer. I samtliga studier försöker Anna-Karin Magnusson ta de blindas perspektiv och fokuserar på deras kompetens – inte på deras brister. I samtliga studier jämförs även barndomsblinda med vuxenblinda.
Resultatet utgörs av systematiska, noggranna och detaljerade beskrivningar av framför allt olika kroppsuttrycksformer och till viss del olika röstuttrycksformer. Läsaren får även inblick i hur blinda kan uppleva sina egna icke-verbala uttryck och vilka föreställningar som andra kan ha om de blindas icke-verbala uttryck (från de blinda deltagarnas perspektiv). De barndomsblinda deltagarna berättar t.ex. ofta att de har fått höra att deras kroppsuttryck avviker från seende normer. Både de barndomsblinda och de vuxenblinda berättar även att de ibland har blivit utpekade som avvikande mot bakgrund av sina annorlunda kroppsuttryck. Dessa berättelser står i kontrast till deras upplevelser av sina röstuttryck som sällan upplevs som avvikande. Dessa berättelser står även i kontrast till den kompetens och stora variation som alla deltagare visar och den konventionella stil som flera visar i sina kroppsuttryck på videofilmerna.
Doktorsavhandlingens titel: Blinda personers icke-verbala kommunikation – studier om kroppsspråk, icke-verbal samtalsreglering och icke-verbala uttryck
Disputationen äger rum fredagen den 5 december, kl. 13.00, hörsal 5, hus B, Södra huset, Frescati. Opponent är professor Lars-Christer Hydén, Tema Kommunikation, Linköpings universitet.
Anna-Karin Magnusson kan nås på tfn 08-16 31 59 eller annak@ped.su.se. Avhandlingen finns som PDF-version på Pedagogiska institutionens hemsida eller kan beställas av författaren.
Gynekologin skapades som ny medicinsk disciplin utifrån antagandet att kvinnan var annorlunda än mannen. Men trots att gynekologin, åtminstone inledningsvis, utgav sig för att vara Vetenskapen om Kvinnan så kan den inte beskrivas som ”kvinnlig”: Den utövades inte av kvinnor; professionalisering definierades i enlighet med samtida konventioner för manlighet. Under 1800-talets sista decennier gick gynekologins akademiska professionalisering hand i hand med bukhålekirurgins utveckling och utövades av män.
De manliga gynekologerna uppfattade kvinnliga läkares inbrytning i yrket som problematisk på flera sätt. Dels ifrågasattes särartstänkandet genom deras blotta existens, dessutom lanserades kvinnorna som särskilt lämpade för gynekologi när en utbildningsreform diskuterades under 1860- och 70-talet. De kvinnliga gynekologerna bjöd också stark konkurrens om patienterna, som välkomnade möjligheten att vända sig till en kvinnlig läkare. Slutligen rekryterades kvinnorna ur de manliga läkarnas egen samhällsklass och var därmed deras potentiella hustrur/systrar/döttrar. För manliga gynekologer fanns det alltså flera starka skäl att slå vakt om disciplinens homogenitet.
Under den professionella gynekologins framväxt kan man urskilja manliga läkares försök att tillämpa strategin könad inre gränsdragning gentemot de kvinnliga kollegorna – som i sin tur bemötte detta med inneslutande stängningsstrategier. De kvinnliga läkarna lyckades på olika sätt vända motståndarnas argument till sin egen fördel. Inledningsvis tog de fasta på de särartsargument och uttalanden som gjorts i Riksdag och Sundhetskollegium om kvinnors speciella lämplighet att verka som kvinno- och barnläkare. Senare anammade de en strategi som huvudsakligen gick ut på att kompetens för en tjänst borde bedömas utifrån enhetliga normer – inte med utgångspunkt i manligt kön. Dessa strategier visade sig på sikt vara effektiva för att åtminstone på ett formellt plan erhålla professionella rättigheter.
Namn: Ulrika Nilsson
Avhandlingens titel: Kampen om Kvinnan: Professionalisering och konstruktioner av kön i svensk gynekologi 1860-1925
Institution: Institutionen för idé- och lärdomshistoria
Opponent: Docent Lena Lennerhed, Södertörns högskola.
Disputationen äger rum: Fredagen 5 december, kl. 10.15 i sal X i universitetshuset.
Kontaktinformation
Ulrika Nilsson kan nås på 018-471 1575 eller via e-post Ulrika.Nilsson@idehist.uu.se
Sedan införandet av 18-årsgränsen för inköp av tobak den 1 januari 1997 har det blivit svårare för ungdomar att köpa tobak. När den första undersökningen gjordes 1996, strax innan lagen trädde i kraft, fick över 90 procent av ungdomarna i studien handla snus eller cigaretter. 1999 hade denna siffra sjunkit till 82 procent. När den senaste provinköpsstudien gjordes 2002 kunde 66 procent av ungdomarna köpa tobak.
– Visst har situationen blivit bättre och det verkar som om det går åt rätt håll, men nöjda kan vi inte vara. Att andelen ungdomar som får köpa tobak ändå minskat betydligt tror vi bland annat beror på att affärerna har blivit bättre på att be om legitimation, säger Mona Sundh, verksam vid folkhälsovetenskap, enheten för ungdomars hälsa, vid Karlstads universitet.
Tillsammans med Curt Hagquist, docent i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet, har hon undersökt hur affärer efterlever 18-årsgränsen för inköp av tobak. Totalt har 2 250 provinköp av tobak genomförts av 36 ungdomar i Malmö stad, Värmlands län och Västernorrlands län. Studien visar bland annat att det är enklare för ungdomar att handla snus än cigaretter. Undersökningen pekar också på stora skillnader mellan de olika regionerna.
– Bäst var situationen i Västernorrlands län, där minst andel provinköp slutade med att ungdomarna fick köpa tobak. Även Malmö visade på bra resultat. Sämst var situationen i Värmland. Detta visar att man hela tiden måste jobba för att få lagen att fungera bättre, till exempel genom att vara ute i affärerna och informera, säger Mona Sundh.
Hon understryker att 18-årsgränsen är ett sätt att få ungdomar att minska sin tobakskonsumtion och att åldersgränsen behöver kompletteras med annat arbete som kan förebygga ungdomars användning av cigaretter och snus.
– Affärerna måste bli bättre på att begära legitimation och att faktiskt inte sälja tobak till någon som inte kan visa leg. Personalen är skyldig att försäkra sig om att den som de lämnar ut tobak till är minst 18 år. Ungdomarna som deltog i studien blev själva upprörda över att affärerna sålde tobak till dem utan att de behövde visa leg.
Studien har genomförts på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut, i samarbete med Tammerfors universitet i Finland.
Kontaktinformation
För mer information och beställning av rapport, kontakta Mona Sundh, tfn 054-700 25 01, e-post Mona.Sundh@kau.se
Ett exempel på ett målrelaterat prov är körkortsprovet. Uppgifternas utformning (karaktärerna) avgör hur effektivt ett databaserat målrelaterat kunskapsprov är. I målrelaterade prov jämförs provtagarens förmåga inom kunskapsområdet mot ett väldefinierat mål. Med uppgiftskaraktärer avses uppgiftens svårighetsgrad, hur väl den skiljer mellan hög och lågpresterande provtagare samt hur lätt det är att gissa det korrekta svaret.
Avhandlingsresultatet visar att när man skapar ett prov så är uppgifterna och dess karaktärer styrt efter vilket mål man har med provet. Om optimala uppgifter används, blir proven effektivare. Exempelvis ska svårighetsgraden på uppgifterna bestämmas efter vart man valt att dra gränsen mellan godkända och underkända provtagare.
I avhandlingen presenteras bevis över vilka uppgiftskaraktärer man ska sträva efter när man har ett sekventiellt prov, där antal uppgifter varierar, samt när man har prov där alla provtagare får lika många uppgifter. Dessutom föreslås ett sätt att skatta värdena på uppgiftskaraktärerna. Resultatet av avhandlingen kan framförallt användas vid konstruering av prov.
Fredagen den 5 december försvarar Marie Wiberg, statistiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Computerized Achievement tests – sequential and fixed length tests. Svensk titel: Databaserade kunskapsprov – sekventiella och fixa provlängder. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Norra beteendevetarhusets hörsal. Fakultetsopponent är docent Ulf Olsson, institutionen för biometri och informatik, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala.
E-publicering av avhandlingen:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=148
Kontaktinformation
Marie Wiberg är född (1976) och uppvuxen i Holmsund.
Marie Wiberg nås på:
Statistiska institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-12 80 09
070-216 55 35
E-post: marie.wiberg@stat.umu.se
Anders Sundström, före detta kommunalråd i Piteå, näringsminister och nu senast socialdemokratiskt ”vallokomotiv” inför EMU-valet, utses i dag till ny ordförande för Luleå tekniska universitets styrelse.
Utnämningen är på sex år och regeringsbeslutet mottas med spänning och nyfikenhet av bland andra rektor Ingegerd Palmér.
– Självklart känns det spännande, förutom att Anders Sundström har goda kontakter med den socialdemokratiska regeringen har han också ett brett kontaktnät inom näringslivet, något som är extra viktigt för ett universitet som vårt, säger Ingegerd Palmér.
– Dessutom har Anders Sundström aldrig gjort någon hemlighet av att han anser att universitetet är en av de viktigaste resurserna i vår region.
Anders Sundström själv säger att han tänkte till ”rätt ordentligt” innan han sa ja till erbjudandet.
– Är man norrbottning som jag och vet vilken betydelse universitetet har för regionen tror jag det är rätt naturligt att man tänker efter innan man accepterar en sådan utnämning. Luleå tekniska universitet är ju länets och regionens viktigaste företag och visst funderade jag över om jag är tillräckligt ”duktig” och har tillräcklig erfarenhet för att fungera bra som styrelseordförande.
Efter att ha diskuterat med bland andra rektor Ingegerd Palmér och ett antal styrelseordföranden vid andra universitet bestämde sig Anders Sundström för att acceptera utnämningen.
– Jag är självfallet stolt över erbjudandet, men visst har jag lite fjärilar i magen också.
Anders Sundström sitter i socialdemokraternas partistyrelse och ingår i dess verkställande utskott. Han är också styrelseledamot i Boliden och Föreningssparbanken.
Upplysningar: Anders Sundström, tel. 070-589 19 11 eller pressansvarig Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22 eller lena.edenbrink@adm.luth.se
Hos många däggdjur har hjärnan flera känsliga utvecklingsperioder när störningar och skador kan orsakas av giftiga ämnen. Emma Ankarberg har i sin avhandling koncentrerat sig på den period när hjärnan växer som snabbast och då många av hjärnans kommunikationssystem utvecklas. Denna period inträffar hos möss direkt efter födseln och pågår fram till ungefär 4 veckors ålder. Hos människa påbörjas den snabba hjärntillväxten under de tre sista månaderna av graviditeten och pågår fram till cirka 2 års ålder.
I avhandlingen visas att det finns en period under nyföddhetsperioden då bestående förändringar kan framkallas hos musungar som har exponeras för mycket låga doser av nikotin. Möss som exponerats för nikotin under denna period reagerar helt annorlunda när de som vuxna åter blir exponerade för nikotin. Istället för att som normala möss reagera med hyperaktivitet som svar på en låg dos nikotin, blir de mindre aktiva än normalt.
De nikotinexponerade mössen har svårare att lära sig och minnas ju äldre de blir. Denna tidiga exponering för nikotin leder också till att en speciell typ av nikotina receptorer i hjärnan saknas, helt eller delvis.
Avhandlingen visar också att de möss som får nikotin som nyfödda blir som vuxna känsligare för låga doser av olika giftiga ämnen, som till exempel bromerade flamskyddsmedel. Även känsligheten för nikotin och bekämpningsmedel ökar i vuxen ålder. Normalt ger inte dessa ämnen några effekter på vuxna möss vid de använda doserna. Möss som fått nikotin under nyföddhetsperioden reagerar annorlunda för dessa ämnen. De blir sämre på att ta till sig ny information i beteendetester, och denna oförmåga förvärras med tiden.
Resultaten visar att känslighet för vissa ämnen hos vuxna inte behöver vara en nedärvd egenskap, utan lika gärna kan ha förvärvats under en kritisk period under hjärnutvecklingen via exponering för nikotin. Om resultaten i avhandlingen är överförbara till människan går inte att utesluta.
Avhandlingen kan läsas på: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=3770
Författare: Emma Ankarberg
Avhandlingens titel: Neurotoxic Effects of Nicotine During Neonatal Brain Development: Critical Period and Adult Susceptibility
Institution: Biologiska sektionen, Institutionen för evolutionsbiologi, Ekotoxikologi
Disputationen äger rum fredag 5 december kl. 9.00 i Lindahlsalen, EBC, Norbyv. 18A, Uppsala
Opponent är professor, PhD Richard F Seegal, Wadsworth Center, New York State Department of Health, Empire State Plaza, Albany, New York, USA
Kontaktinformation
Vidare information: Emma Ankarberg kan nås på telefon 018-471 26 01 eller via e-post emma.ankarberg@ebc.uu.se
Vilken betydelse har kommunindelningen för hur den kommunala demokratin fungerar? Går det ur demokratisynpunkt att tala om en optimal indelning av kommuner? Under vilka omständigheter riskerar indelningen av en kommun att bli ifrågasatt av kommuninvånarna?
Under de senaste decennierna har kommunindelningen i Sverige genomgått flera förändringar. Fram till mitten av 1970-talet rörde det sig om kommunsammanläggningar. Under en tjugoårsperiod minskade antalet kommuner från cirka 2 500 till 277. Därefter har kommundelningar lett till att antalet kommuner ökat något.
Peder Nielsen studerar i sin avhandling hur den kommunstruktur som uppstår vid kommunsammanläggning påverkar den kommunala demokratin. Undersökningen visar att demokratin i vissa avseenden riskerar att påverkas negativt. Bland annat konstaterar han att det politiska deltagande i vissa avseenden, till exempel medborgarnas kontakt med kommunpolitiker, är klart högre i små än i stora kommuner.
Vidare tenderar gemenskapen mellan invånare från olika kommundelar att vara större och förtroendet för kommunens politiker att vara högre i kommuner som består av en dominerande tätort än i kommuner som består av flera tätorter. Sammantaget pekar resultaten på att den ur demokratisynpunkt optimala kommunindelningen består av små och enkärniga kommuner.
Peder Nielsen studerar även motiven bakom önskemål om kommundelning. Vilka omständigheter i kommunerna kan gynna uppkomsten av önskemål om kommundelning?
Undersökningen visar bland annat att de kommuninvånare som är positiva till att den egna kommundelen blir en egen kommun framför allt betonar att det skulle kunna innebära bättre kommunal demokrati.
Personfoto finns på: http://www.info.uu.se/pressmapp/PederNielsen
Författare: Peder Nielsen
Avhandlingens titel: Kommunindelning och demokrati: Om sammanläggning och delning av kommuner i Sverige
Institution: Statsvetenskapliga institutionen
Disputationen äger rum fredag 5 december kl. 10.15 i Brusewitzsalen, Badhuset, Gamla Torget 6, Uppsala
Opponent är professor Lawrence E Rose, Institutt for statsvitenskap, Oslo, Norge
Kontaktinformation
Vidare information: Peder Nielsen kan nås på telefon 0707-77 15 97 eller via e-post peder.nielsen@statsvet.uu.se
– Väl fungerande universitet är framgångsfaktorer för Sverige som nation. Därför ser jag fram emot att få delta i arbetet med att utveckla Umeå universitet för att ytterligare befästa positionen som ett internationellt och nationellt respekterat universitet, säger Birgitta Johansson-Hedberg.
Birgitta Johansson-Hedberg efterträder Lars Anell som Umeå universitets styrelseordförande. Direktör Lars Anell utsågs som styrelseordförande av regeringen för perioden 1998 – 2003.
– Jag gläds mycket över regeringens beslut att utse Birgitta Johansson-Hedberg till ny styrelseordförande. Lars Anell har gjort ett utomordentligt gott arbete för Umeå universitet. Det har varit ett nöje att samarbeta med honom. Jag är övertygad om att universitetet nu åter får en mycket kompetent ordförande med stor lyskraft. Jag ser med förväntan framemot att få börja samarbeta med henne, säger Inge-Bert Täljedal, rektor vid Umeå universitet.
Birgitta Johansson-Hedberg har en fil kand. och en psykologexamen. Hon har i dag uppdrag som styrelseordförande i Lindex AB och som ledamot i styrelserna för FöreningsSparbanken AB och Sveaskog AB. Hon är också ledamot i Aktiemarknadsnämnden.
För ytterligare information:
Birgitta Johansson-Hedberg, VD och koncernchef i FöreningsSparbanken, tel: 0702-18 02 83
Jesper Berggren, Presschef FöreningsSparbanken, tel: 0705-49 37 67
Inge-Bert Täljedal, rektor Umeå universitet tel: 070-392 63 27
HBCDD har hittills inte diskuterats särkilt mycket trots stor teknisk produktion i världen. Om detta handlar Maria Athanasiadous avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.
En rad nya ämnen har identifierats för att kunna känna igen och mäta halter av bromerade och klorerade miljöföroreningar i fisk, fågel och säl från Östersjön. Maria Athanasiadous beskriver ett kemisk analytiskt tillvägagångssätt för detta.
Andra föreningar utgörs av just PBDE vilka är tillverkade, använda och utspridda genom mänskliga aktiviteter. Dessa har liknande egenskaper som PCB och är således svårnedbrytbara i miljön och de ansamlas i organismers fettvävnader. Uppehållstiden där är varierade eftersom det fylls på hela tiden. Enzymsystem i organismer hjälper till att omvandla dessa ämnen till andra föreningar, nu kallade bromerade fenolära substanser. En del av dessa hydroxylerade PBDE (OH-PBDE) stannar kvar i kroppen genom att de binder till naturliga transportproteiner i blodet.
I avhandlingen beskrivs vidare att vissa av föreningarna kan produceras på naturlig väg. Upptäckten av dessa ämnesgruppers närvaro i Östersjön är ganska ny. Avhandlingen beskriver en metod, tillämpning av denna och upptäckten av OH-PBDE i blod från Östersjölaxar. Femton ämnen är identifierade för första gången.
Betydelsen av dessa ämnens närvaro i Östersjöns naturliv är inte klarlagd. Maria Athanasiadous avhandling är ett första steg för vidare forskning inom området.
Doktorsavhandlingens titel: Brominated flame retardants and related compounds in Baltic Sea wildlife – Chemical analytical methodology and assessment
Disputationen äger rum fredag 28 november kl 13.00 i Magnélisalen Arrheniuslaboratoriet, Frescati. Opponent är professor Gunilla Lindström, Örebro universitet.
Maria Athanasiadou kan nås på telefon 08-16 2212 (Institutionen för miljökemi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm), e-post mariaa@mk.su.se
Ett klart mönster av selektion som medför prioritering av enklare, och mindre samhällsskadliga, brott redovisas i en doktorsavhandling vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet av Lars E Korsell.
Vanligaste ekobrottet
Bokföringsbrott är det vanligaste registrerade ekobrottet. Men det behöver inte betyda att bokföringsbrott vare sig är de grövsta eller mest frekventa ekobrotten. Hypotesen i avhandlingen är däremot att bokföringsbrott är vanligast på grund av samhällets mekanismer för att upptäcka ekobrott och på grund av bokföringsbrottens hantering i kontroll- och rättskedjan.
– Bakgrunden till att jag granskar selektionsmekanismer är att de kan vilseleda i uppfattningen om hur omfattande den verkliga brottsligheten är. De brott som upptäcks och som myndigheterna arbetar med är inte alla brott. Syftet med avhandlingen är att beskriva hur mindre allvarliga ekobrott gärna förs fram, säger Lars E Korsell.
Spaningsbrott
Ekobrott är oftast så kallade spaningsbrott. De upptäcks för att statsmakterna riktar kontroll och spaning mot dessa brott. Vilken brottslighet vi har bestäms därför inte bara av brottsligheten utan minst lika mycket av myndigheterna som hanterar denna, förklarar Korsell.
Inom ekobrottsområdet har det visat sig att just bokföringsbrott är hyfsat enkla att bearbeta inom givna resursramar, enligt undersökningar som redovisas i avhandlingen.
– Ungefär som i musikgruppen Nationalteaterns progglåt med textraderna ”…..ett, tu tre är bengen där och trålar”. Det finns en tendens att myndigheterna letar där de enklast hittar misstänkta, även om de grövre brottslingarna går fria, förklarar Lars E Korsell.
Lars E Korsell är verksjurist vids Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och ansvarig för BRÅ:s förebyggande forskning om ekobrott.
Doktorsavhandlingens titel: Bokföringsbrott – en studie i selektion
Disputationen äger rum fredag 28 november kl. 13.00 i hörsal 8, hus D, Södra huset i Frescati. Opponent är professor Per Ole Johansen vid Oslo universitet. Ole Johansen är en av Nordens ledande experter på ekonomisk och organiserad brottslighet.
Lars E Korsell kan nås på tfn 08-401 87 11, lars.korsell@bra.se
När en läkare idag misstänker ledgångsreumatism gör han eller hon först en klinisk undersökning av patientens symtom och ledernas smärta, svullnader och rörelseförmåga. Sedan röntgas händer och fötter, och man tar prover som sänka, RF (en antikropp som kallas reumafaktor) och CRP (ett protein som det finns mer av när man har en inflammation i kroppen).
Ger alla prover ett entydigt svar så är det klart att patienten har ledgångsreumatism, och behandlingen kan börja. Men ofta är svaret otydligt. Patienten kan ha s k positiv RF, hög sänka och högt CRP-värde, men samtidigt bara få ledbesvär och normala röntgenbilder.
– En tredjedel av patienterna kan höra till den här svårbedömda gruppen. Bland dem skulle vi vilja kunna skilja på dem som har en ”ilsknare” form av ledgångsreumatism och dem som har en ”snällare” form eller någon annan och ofarligare inflammation, säger Kristina Forslind.
– De förra bör behandlas med moderna antireumatiska läkemedel. För de senare skulle det kanske räcka med mildare inflammationshämmande medel, som Ipren och liknande.
– Idag behandlar vi alla patienter i den här gruppen på samma sätt. Det innebär att somliga blir överbehandlade medan andra blir underbehandlade i sjukdomens tidigaste fas – just när det är allra viktigast att dämpa inflammationen för att förhindra framtida ledskador.
Kristina Forslind har i sin forskning undersökt möjligheterna att använda magnetkamera, MR, och en sorts antikroppar kallade anti-CCP. Båda metoderna gav bra resultat. MR-bilder av patientens knä kunde till och med visa förändringar som inte syntes på röntgen och som varken patienten själv eller den undersökande läkaren kunde känna. Att mäta anti-CCP-värdena i blodet gav också värdefull information.
En internationell grupp arbetar för närvarande med att ta fram rekommendationer för hur den här sortens MR-undersökningar ska göras för att ge maximal nytta till minimalt pris. Om de går att göra utan kontrastmedel, vilket flera studier tyder på, så handlar det om en snabb, enkel och helt smärtfri undersökning.
Avhandlingen heter Prediction of disease progression in early rheumatoid arthritis. Disputationen äger rum den 11 december.
Kristina Forslind träffas på 042-12 55 62, e-post kforslind@hotmail.com.
Program Polardag 2003: tema Beringia
Torsdagen den 27 november kl 13-16.30
13.00 Välkomna till Polardagen! Anders Karlqvist, Polarforskningssekretariatet
13.15 Kommandør i bånd. Vitus Bering og hans opdagelsesrejser. Peter Ulf Möller, Slavisk institut, Århus universitet
13.45 Beringia – ett livskraftigt biogeografiskt begrepp. Bengt Jonsell, Professor Bergianus Em.
14.15 Nikolajeffs luftfärd. Jesper Nikolajeff, cirkusartist
14.25 Paus och förfriskningar
15.00 Nuu-chah-nulth-indianerna på västkusten av Vancouverön – en sydlig utlöpare av en äldre cirkumpolär kultur. Carl-Johan Gurt, Institutionen för religionshistoria, Stockholms universitet
15.30 Canoe demonstration. Film om tillverkningen av harpuner, rep och en valjaktskanot. Introduktion av Carl-Johan Gurt
15.45 Silverpilen Nikolajeff, club juggling. Jesper Nikolajeff, cirkusartist
15.50 En etnobiologisk pionjär. Frans Reinhold Kjellmans studie av tjuktjernas hushållsväxter. Ingvar Svanberg, Institutionen för östeuropastudier, Uppsala universitet
16.20 Avslutning
***
Välkomna till Beijersalen
Kungl. Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4
Kontaktinformation
För ytterligare information om Polardagen, ring 08-673 96 07, 070-344 92 51
Karin Renblad visar i sin nyutkomna avhandling vilken betydelse informations- och kommunikationsteknik (IKT) och socialt stöd har för personer med lindrigt och måttligt intellektuellt funktionshinder.
Från ett filosofiskt perspektiv kan empowerment innebära demokrati och etik i vardagen. Det kan även från ett praktiskt perspektiv handla om att agera aktivt. Makt och empowerment ses som en dynamisk process och som en del i den sociala relationen. Alla människor har olika förmågor och möjligheter, som kan förstärkas av resurser i den omgivande miljön.
Karin Renblads resultat visar att IKT stöder och utvecklar möjligheten att kommunicera, det påverkar motivationen och breddar det sociala nätverket. Att ha inflytande och kontroll är också beroende av individens självbild, sociala nätverk, tidigare erfarenheter och kunskap.
Karin Renblad är verksamhetschef och FoU-samordnare vid Luppen kunskapscentrum, Jönköpings Län. Hon ingår också i FunkHa-gruppen (Forskning om funktionshinder och handikapp) vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Doktorsavhandlingens titel: Empowerment. A Question about Democracy and Ethics in Everyday Life. ICT and Empowering Relationship as Support for Persons with Intellectual Disabilities
Disputationen äger rum fredag 28 november kl. 10.00 i Kyrksalen, Gjörwellsgatan 16, Lärarhögskolan i Stockholm. Opponent är professor Eva Björck-Åkesson, Mälardalens högskola.
Karin Renblad kan nås på tfn 036-30 28 34 eller 0708-73 04 06
