Thomas Unger har i modellstudier jämfört de nordiska länderna Det finns olikheter i energisystemen i de fyra länderna idag och det kommer att finnas skillnader i framtiden. man Åtgärder vidtas först där de är billigast.
– När det gäller elmarknaden har vi redan ett nordiskt samarbete. Där har utvecklingen sprungit förbi mitt avhandlingsarbete och inom andra områden kan det också gå fort, även om jag nu tror att samarbete snarare kommer att ligga på nordeuropeisk bas än på nordisk, säger Thomas Unger.
Användningen av naturgas är beroende av prisutvecklingen. En ökad naturgasanvändning blir kostnadseffektiv först när gaspriset understiger en viss gräns. Denna gräns ligger för närvarande klart under de aktuella gaspriserna inte minst i Sverige.
En gemensam nordisk marknad för stöd till elproduktion från förnybara källor, gröna certifikat, skulle kunna spara in i storleksordningen 20 procent av merkostnaden jämfört med om alla fyra länderna har separata marknader. En sådan marknadsutvidgning skulle därmed kunna medföra att behovet av gröna certfikat i Sverige till viss del tillgodoses med exempelvis vindkraft i Norge.
– En ökad energirelaterad marknadsintegration både vad gäller geografiska områden och typ av marknader kan leda till komplexa samspel mellan de olika marknaderna som emellertid är svåra att helt överblicka.
Marknadsutvidgning till trots är det dock troligt att teknikutveckling spelar den viktigaste rollen för att hålla nere kostnaderna för att reducera växthusgasutsläpp och för att öka andelen förnybar elproduktion.
En kostnadseffektiv anpassning av energisystemet till minskade koldioxidutsläpp i ett femtioårsperspektiv inkluderar en lång rad åtgärder. Såväl förändringar i användarledet genom exempelvis besparingar och effektiviseringar, som i tillförselledet genom exemplevis bränslebyten och ny teknik är troliga. På kortare sikt kan både naturgas och biobränslen ta en väsentligt högre marknadsandel. I synnerhet för naturgas kan denna ökning vara avsevärd. En stor del av biobränsle och naturgas kan med fördel utnyttjas för kraftvärmeproduktion inte minst i Sverige. På betydligt längre sikt, 30-50 år, är det dock troligt att teknikutveckling och hårda krav på utsläppsminskningar medför att tillförselledet domineras av biobränsle med viktiga bidrag från vindkraft, solel och bränsleceller. En joker i leken är koldioxidavskiljning och deponering. Om detta visar sig bli ekonomiskt, tekniskt och politiskt gångbart kan den fossila eran i energisystemet förlängas väsentligt.
Avhandlingen ”Common energy and climate strategies for the Nordic countries – A model analysis” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 27 november kl. 10.00 i sal VF, Sven Hultins gata 8, Göteborg.
Kontaktinformation
Mer information
Thomas Unger, Institutionen för energiteknik, Chalmers, tel: 031-7721450,
e-post: tung@entek.chalmers.se eller thomas.unger@profu.se
Med uttrycket ”Governance” förstås hur dagens politiska styrning i ökad omfattning sker via nätverk där organisationer och näringsliv kommit att spela en mycket aktiv roll. Politiska beslut fattas inte bara på traditionella arenor såsom kommunfullmäktige. I stället fattas beslut i ökad utsträckning på andra arenor såsom olika nätverk mellan exempelvis en kommun och ett företag. I forskningen om Governance-begreppet uppfattas nätverkspolitiken och näringslivets inflytande i regel som något positivt. Ingemar Elander, docent i statskunskap vid Örebro universitet, har i olika sammanhang ifrågasatt denna positiva inställning och pekat på olika problem. Vilken legitimitet får denna typ av beslut och hur ska ansvar för besluten utkrävas när beslutsformerna blir mer informella?
Gun Hedlund ser också risken att det blir eliter som ingår i de nya nätverken och fattar besluten.
– När man talar om partnerskap finns det en risk att svaga grupper ställs utanför. Det är ju inte precis de hemlösas intressegrupper eller nätverk för ensamma mammor som bjuds in för att diskutera bostadsbyggande.
Gun Hedlund ska tillsammans med Ann-Sofie Lennqvist-Lindén, doktorand i statskunskap vid Örebro universitet, undersöka hur kvinnors inflytande i politiska beslut påverkas när politiken i ökad omfattning går från formella sammanhang till nätverkspolitik. För att undersöka detta kommer de kritiskt granska Governance-forskningen.
– Eventuellt bör man införa nya begrepp i Governance-forskningen och utveckla den så att den även inrymmer vad som händer med kvinnors makt och inflytande, säger Gun Hedlund.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gun Hedlund på telefon 019-30 38 93.
I rapporten ”Ja handläggaren är ju bra men hon är ju ändå en del av systemet” redovisas en studie om hur personer som ansökt om socialbidrag upplevt sig bli bemötta. Studien visar att det är vanligt att socialbidragsansökan är förknippad med negativa känslor, samtidigt som de flesta får en bra kontakt med sin handläggare.
– Vi har velat förstå vad det är som gör att människor kan må dåligt när de söker socialbidrag, även om kontakterna med handläggarna upplevs som positiva, säger Erik Forsberg, projektledare och verksam vid folkhälsovetenskap med ungdomsfokus vid Karlstads universitet.
Studien består av en enkät som besvarats av 1 999 personer samt djupintervjuer med ett 30-tal personer. Samtliga 16 kommuner i Värmlands län samt Karlskoga kommun i Örebro län har deltagit. Förutom kommunerna har Folkhälsoinstitutet stött projektet ekonomiskt.
Hela 87 procent av de tillfrågade tror att det är vanligt att allmänheten betraktar sökande som personer med alkohol- eller drogproblem. För många är sökandet av socialbidrag dessutom förknippat med känslor av att vara beroende av andra för sin försörjning. Upplevelsen präglas också av hur man blir bemött på socialkontoret innan man får träffa en handläggare, allt från den första telefonkontakten till erfarenheter av väntrum och reception. De krav på ekonomisk redovisning som ställs på den sökande innan socialbidrag beviljas utgör ett annat problem.
Även om de sökande upplever att de har en mycket bra kontakt med och känner stort förtroende för den enskilde handläggaren, är detta alltså ingen garanti för att de ska slippa känslor av obehag vid ansökan om socialbidrag.
– De negativa känslor många bär med sig när de söker socialbidrag visar hur viktigt det personliga bemötandet är. Genom att bli bemött med respekt och förståelse underlättas fortsatta kontakter med socialtjänsten, säger Erik Forsberg.
När ovanstående studie avslutats genomfördes ett projekt i två värmländska kommuner där handläggare och klienter tillsammans reflekterade över socialbidragshanteringen utifrån sina olika perspektiv. Rapporten ”Klienter och socialarbetare i dialog” redovisar detta projekt. I den gemensamma dialogen fick handläggare och klienter en ökad förståelse för varandras situation och blev synliga för varandra som människor. Detta medförde en ömsesidig respekt, vilket kan underlätta fortsatta kontakter i socialtjänsten.
– Det här är något som fler handläggare borde få vara med om. Här finns en mycket intressant möjlighet till utveckling av verksamheten, säger Ulla-Britta Löfgren, arbetskonsulent och tidigare forskningsassistent vid Karlstads universitet, och en av författarna till rapporten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Forsberg, tfn 054-700 25 08, e-post Erik.Forsberg@kau.se eller Ulla-Britta Löfgren, tfn 0586-72 14 51, e-post ulla-britta.lofgren@s-activa.se eller Kristian Tilander, tfn 054-700 25 44.
Ungdomar som bor i områden där många är arbetslösa har en lägre sannolikhet att lämna arbetslösheten än jämförbara ungdomar som bor i områden med färre arbetslösa. Om man exempelvis jämför två ungdomar med samma bakgrund (t ex kön, utbildning, betyg och födelseland) men som bor i områden med hög respektive låg arbetslöshet, kan man förvänta sig att det tar ca 25 procent längre tid för personen i området med den högre arbetslösheten att lämna arbetslösheten. Resultaten tyder således på att arbetslöshet ”smittar”, d v s att arbetslöshet bland dem som en person umgås med kraftigt förlänger personens egen arbetslöshetstid.
Bakgrund
Arbetslöshet innebär ofta sociala och psykologiska kostnader för de drabbade. Tidigare studier har visat att det är lättare att vara arbetslös om många av ens vänner och bekanta också är arbetslösa. En förklaring är att styrkan i att följa den sociala norm som säger att man inte ska ligga samhället till last varierar med antalet arbetslösa i omgivningen. Då arbetslösheten ökar är det enligt detta resonemang inte lika jobbigt att vara arbetslös, vilket leder till att den arbetslöse söker färre arbeten och tiden i arbetslöshet blir längre än vad den annars skulle ha varit. Resultatet av denna s k sociala interaktion blir alltså längre arbetslöshetstider och högre arbetslöshet än vad som annars hade varit fallet. Arbetslöshet ”smittar” därför i den bemärkelse att arbetslöshetens nivå påverkar hur länge andra är arbetslösa.
Rapporten bygger på data avseende alla ungdomar mellan 20 och 24 år som bodde i Stockholms län under perioden 1992-1999 (drygt 180 000 personer).
Rapporten heter ”Social interaktion och arbetslöshet” och är författad av Peter Hedström (Oxford University), Ann-Sofie Kolm (IFAU och Uppsala universitet) och Yvonne Åberg (Stockholms universitet).
Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Ann-Sofie Kolm på telefon 018-471 70 81 eller via e-post: ann-sofie.kolm@ifau.uu.se.
I avhandlingen ingår också en studie om inkomsteffekter av kommunal vuxenutbildning samt en studie om inkomstfördelning och löneskillnader i Namibia.
Tanken med 1991 års gymnasiereform var bland annat att fler skulle få den teoretiska grund som krävs för att kunna gå vidare till högre studier. Denna reform har givit gott resultat, visar Erika Ekströms resultat. Sannolikheten att fortsätta till högre studier inom sex år är 33 procentenheter högre för de som läst ett treårigt yrkesinriktat program, jämfört med de som läst ett tvåårigt program.
Vuxna personer som saknar en grund- eller gymnasieutbildning har möjlighet att inhämta kunskap senare i livet via kommunal vuxenutbildning (komvux). Erika Ekström konstaterar att deltagande i komvux är förknippat med en genomsnittlig årsinkomstminskning på ca 3,5 procent för svenska män jämfört med dem som inte deltagit. Inga inkomsteffekter hittas dock för svenska kvinnor. Däremot har invandrarkvinnor som läst vid komvux en genomsnittlig årsinkomstökning på ca 9 procent.
Efter att ha varit Sydafrikas femte provins sedan 1948 blev Namibia självständigt i mars 1990. En hushållsbudgetundersökning genomfördes i landet 1993/94 och det är denna undersökning som Erika Ekström har använt för att analysera inkomstfördelning och löneskillnader i Namibia.
Att minska inkomstskillnaderna var ett av de fyra nationella målen som prioriterades efter självständigheten. I studien förklaras den skeva inkomstfördelningen huvudsakligen av att inkomsterna skiljer sig inom socio-ekonomiska grupper, men även mellan olika utbildningsnivåer.
I och med att kvinnors etablering på arbetsmarknaden ökar i utvecklingsländerna är det viktigt att förhindra eventuella oegentliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Löneskillnader mellan män och kvinnor förekommer i Namibia, men eftersom kvinnorna är mer välutbildade än männen minskar den totala skillnaden.
Läs mer: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=3809
Författare: Erika Ekström
Avhandlingens titel: Essays on Inequality and Education
Institution: Nationalekonomiska institutionen
Disputationen äger rum tisdag 2 december kl. 10.15 i Hörsal 2, Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10, Uppsala
Opponent är professor Paul Gregg, Department of Economics at University of Bristol, Bristol, England
Kontaktinformation
Vidare information: Erika Ekström kan nås på telefon 018-471 70 75 eller via e-post Erika.Ekstrom@nek.uu.se
I början av 1900-talet kom den elektriska spårvagnen till Stockholm och den betraktades som ett modernt och effektivt transportmedel som revolutionerade stadstrafiken.
Under mellankrigstiden skedde dock en gradvis omvärdering i takt med att allt fler bilar och bussar började göra anspråk på gatuutrymme. Till och med spårvägsbolagets egna direktörer började uppfatta spårvagnar som stela, ickeflexibla och gammaldags, och de inledde en nedläggning av spårvägen. Denna avveckling fullbordades i samband med högertrafikomläggningen 1967, då de sista spåren i vägen revs upp.
Men under slutet av seklet omvärderades spårvägen ytterliggare en gång. Tvärbanan, spårvägen som går mellan Sickla och Alvik, har blivit en succé som har bidragit till att många nu ser spår i vägen som ett miljövänligt och modernt system med stor framtidspotential. Att göra trafiken spårbunden förs idag fram som ett starkt argument för fler spårvagnar – samma egenskap som ett halvt sekel tidigare motiverade avvecklingen. Men hur gick det egentligen till? Och varför har spårvägen i Stockholm omvärderats i grunden så många gånger under 1900-talet?
Avhandlingen visar att det till stor del beror på enskilda makthavares värderingar och hur man i olika tider sett på olika transportmedel. På 50-talet var bilen en symbol för friheten, man kunde själv välja vilka gator man ville åka på och när man ville. Idag är bilen snarast en symbol för trängsel och miljöproblem.
Istället har alltså spårvägen, den gamla stela tekniken, blivit den moderna och effektiva lösningen för stadens framtid och den här trenden finns även ute i Europa där spårvagnar gjort sitt återtåg i till exempel Paris och Grenoble på senare år. Gårdagens teknik blir morgondagens!
Avhandlingens namn: Spår i vägen. Teknikval, politik och spårvägstrafik i Stockholm 1920-2002
Disputation äger rum fredag 28 november kl. 10.15 i föreläsningssal E1; Lindstedtsvägen 3, entréplan, KTH
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Tomas Ekman kan nås på telefon 070-714 8128 eller via e-post tekman@kth.se
Undersökningen som bygger på ett tiotal klippsamlingar är en studie över det stadshistoriska tidsmedvetande och den kollektiva minnesbildning som utvecklas och förändras i samband med svenska städers omvandlingar.Tidningsklippens speciella karaktär av att tillhöra en samling presenteras i sammanhanget som en fråga med betydelse för den verksamhet som bedrivs på museer, arkiv och inom kulturmiljövården. Särskild uppmärksamhet riktas mot det stadshistoriska tidsmedvetandets och den kollektiva minnesbildningens betydelseskapande, dess intentioner och konflikter. Parallellt med dessa analytiska trådar presenterar och skildrar Zintchenko samtidsförankrade miljöbeskrivningar och stämningar från den undersökta tidsperioden.
Det som klippsamlingarna förmedlar av städernas förändringar har relevans för den institutionaliserade kulturarvssektorn samt det intresse för kulturarv, kollektiva minnen och historiebruk som just nu växer fram.
Avhandlingen består också av egna fotografier och återgivna tidningsklipp som utgår från och bygger vidare på det betydelseskapande som berörs i studien. Här bidrar bokens bildmaterial till ett betraktande av och tänkande om staden utifrån en bred meningsskapande process. Detta skiljer sig från andra visualiserande målsättningar vilka mer ensidigt behandlar staden utifrån specialiserade och väl avgränsade områden som arkitektur, konst, socialrealistisk dokumentärfotografi, stadsplanering, bebyggelsehistoria, geografi eller ekonomisk historia.
Avandlingens titel: Stadens tidsbilder. Om minnen, erfarenheter och förväntningar utifrån stadens omvandlingar i Sverige 1880 – 1990.
Disputationen äger rum fredagen den 28 november 2003 kl. 10.00
Opponent: Fil.dr Kjell Hansen
Wallenstamsalen, Göteborgs Stadsmuseum, Norra Hamngatan 12, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Lennart Zintchenko, tel. 031- 12 84 81,
e-post lennart.zintchenko@ethnology.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 4865, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 4865, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Idéen att utforska systematiken bakom kolons bruk fick avhandlingsförfattaren när hon arbetade med sin D-uppsats, som behandlade interpunktionen i en tysk och en svensk dagstidning ur ett normativt perspektiv. Ett resultat var att många av kolons förekomster inte kan bedömas som rätt eller fel, eftersom den motsvarande regeln i Duden antingen saknas eller är alltför oklart resp. allmänt formulerad.
Avhandlingens centrala frågeställning gäller kolons kontextbetingelser. Målsättningen var att i första hand fastställa de grammatiska förutsättningar i en text som måste vara uppfyllda för att kolon överhuvudtaget ska kunna sättas ut. På denna basis skulle kolons funktioner i en given kontext bestämmas. Undersökningen har gett vid handen att det finns flera grammatiskt definierade faktorer som bestämmer kolons bruk. Avgörande är den syntaktisk-semantiska relation som består mellan språkliga uttryck till vänster och till höger om kolon, men även relationselementens position och deras ordningsföljd är av stor betydelse. Kolons grundläggande funktion hänger ihop med dess uppgift som grafisk gränssignal. Samtidigt som det åtskiljer språkliga uttryck, signalerar det en viss grammatisk relation och en nära samhörighet mellan dessa uttryck.
Kolon skiljer alltså och förbinder på samma gång. Därvid fungerar kolon ofta som språkekonomiskt medel och innebär en stilistisk besparing. Tack vare sin signalfunktion har kolon en förmåga att göra vissa uttryck eller grafiska medel överflödiga. Fördelen med att använda kolon är att texten erhåller en klarare struktur och blir lättare att bearbeta för läsaren.
Man kan förvånas över såväl mångfalden hos kolons användningsmöjligheter som den variation kolons bruk i texter kännetecknas av. Det framträder ett tydligt mönster, bestående av mer eller mindre obligatoriska regler och restriktioner med avseende på kolons användning. Det visar sig att kolon i många – men långt ifrån alla – kontexter kan bytas ut mot andra skiljetecken, mestadels mot komma, men även tankstreck,
semikolon eller punkt är i vissa fall möjliga.
Kvantitativt sett verkar den mest konventionella användningen av kolon vara dess bruk framför direkt tal. Överraskande nog kan kolon dock sättas ut även framför indirekt tal. I ett fåtal fall förekommer kolon t.o.m. mellan ett framförställt återgivet tal och en anföringssats. I båda positionerna brukar man använda ett komma.
Vidare verkar kolon vara väldigt vanligt mellan självständiga satser som betydelsemässigt hör nära ihop. Det visar sig emellertid att det inte alltid är lämpligt att använda kolon i detta sammanhang, eftersom det skiljetecknet kan antyda en oavsiktlig orsak-verkan-relation mellan satserna. Adekvata skiljetecken är här en punkt eller ett komma.
Avhandlingens titel: Der Doppelpunkt im Deutschen: Kontextbedingungen und
Funktionen.
Disputationen äger rum lördagen den 29 november 2003 kl. 10.00
Opponent: Professor John Ole Askedal
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Izabela Karhiaho, tel. 031-773 48 19 (arb.),
e-post izabela.karhiaho@tyska.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Kontaktinformation
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Effekterna av en exceptionellt bister vinter med tunt snötäcke och långvarig kyla påvisades vara starkast i små bäckar och i strömavsnitt som låg långt ifrån uppströms belägna sjöar. Där försvann mer än hälften av alla arter, och det totala individantalet reducerades med i medeltal 40 procent. De flesta arter återhämtade sig snabbt, men andelen arter där både larver och vuxna lever i vattnet var fortfarande lågt tre år senare.
Ett samband påträffades mellan flygförmågan hos arter av vuxna nattsländor och deras förekomst. Bäst flygförmåga och störst spridning uppvisade arter som förekom i vattendrag som ibland drabbas av bottenfrysning. Arter som endast förekom i stabila källor visade dålig flygförmåga och liten spridning.
Många arter med en avvikande ekologisk nisch förekom i artfattiga små vattendrag. Det indikerade svag konkurrensförmåga, känslighet för fiskpredation, eller specialisering till unika förhållanden i små vattendrag. Andra arter var begränsade till sjöutflöden där de livnärde sig av djurplankton med ursprung i sjön. En sällsynt bäckslända visade sig vara begränsad till större vattendrag med för norrländska förhållanden hög vattentemperatur.
Forskningen förbättrar förståelsen av faktorer som styr arters förekomst, och bidrar med insikter som underlättar bevarandet av biologisk mångfald i nordliga vattendrag i allmänhet och i Norrland i synnerhet.
Arter med dålig spridningsförmåga kommer troligen att minska om avståndet mellan lämpliga livsmiljöer ökar. En hög andel av oförstörda vattendrag är därför betydelsefull för artrikedom i allmänhet och för förekomsten av sällsynta arter i synnerhet.
När det gäller att bevara den unika faunan i kallkällor däremot, visar studierna att man främst bör fokusera på de mest stabila källorna. Tyvärr är dessa oftast de ekonomiskt mest lönsamma källorna att exploatera för vattenförsörjning, och många har redan tagits i anspråk för detta ändamål.
Älvar och åar är viktiga livsmiljöer för arter som i Norrland befinner sig vid sin nordliga utbredningsgräns, eftersom större vattendrag i allmänhet är något varmare än små vattendrag. Fortsatt utbyggnad för vattenkraft innebär därför att livsutrymmet för dessa sällsynta arter minskar.
Fredagen den 28 november försvarar Per-Ola Hoffsten, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Rarity in boreal stream insects: patterns, causes and consequences. Svensk titel: Sällsynthet bland insekter i nordliga vattendrag: mönster, orsaker, konsekvenser.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i KBC-huset, hörsal KB3A9.
Opponent är professor Bo W. Svensson, institutionen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.
E-publicering av avhandlingen finns på:
http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=142
Kontaktinformation
Per-Ola Hoffsten nås på:
Tel: 090- 786 66 36
E-post: per-ola.hoffsten@eg.umu.se
Bland individer som lider av den genetiska sjukdomen cystisk fibrosis är en kronisk lunginfektion orsakad av P. aeruginosa den vanligaste dödsorsaken. Bakterien kan också orsaka svåra infektioner bland patienter med nedsatt immunförsvar på grund av brännskador, cancer eller AIDS. I samband med användning av kontaktlinser kan bakterien även ge allvarliga ögoninfektioner. När P. aeruginosa väl har etablerat en infektion är bakterien svår att bli av med eftersom den är resistent mot de vanligaste antibiotikapreparaten.
En viktig egenskap som ökar bakteriens sjukdomsframkallande förmåga är det så kallade typ III sekretionssystemet, ett injektionssystem som bakterien använder för att spruta in gifter in i våra celler. Dessa gifter, exoenzymer, kan orsaka svåra skador på de angripna cellerna.
I denna avhandling har typ III sekretionssystemet studerats närmare och resultaten visar att det aktiveras när bakterien kommer i nära kontakt med våra celler. Delar av systemet finns dock tillgängligt på bakteriens yta redan innan den binder till värdcellen. Detta skulle kunna utnyttjas i framtida vaccin för att blockera typ III sekretionssystemet. De injicerade gifterna överförs direkt från bakterien in i våra celler vilket försvårar att dessa upptäcks av för vårt immunförsvar.
Resultaten i avhandlingen visar också att det två gifterna, exoenzym S och exoenzym T, bryter ner de drabbade cellernas skelett. Nedbrytningen av cellskelettet leder slutligen till att cellerna kollapsar och dör, vilket orsakar inre skador hos de drabbade patienterna.
Fredagen den 28:e november försvarar Charlotta Sundin, institutionen för Molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Type III Secretion Mediated Translocation of Effector Exoenzymes by Pseudomonas aeruginosa
Svensk titel: Injektion av gifter via typ III sekretionssystemet hos bakterien Pseudomonas aeruginosa. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major Groove, Byggnad 6L, NUS
Fakultetsopponent: Professor Anthony Pugsley, Molecular Genetics Unit, Institut Pasteur, Paris, Frankrike.
Charlotta Sundin är född och uppvuxen i Luleå och har en Fil. Mag. i Molekylärbiologi från Umeå universitet och en examen från Biomedicinska forskarskolan vid Uppsala universitet. Forskningen har utförts vid institutionen för Molekylärbiologi, Umeå universitet och institutionen för Medicinskt skydd, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), NBC-skydd, Umeå.
Kontaktinformation
Charlotta Sundin nås på:
Tel: 090-10 68 38
E-post: charlotta.sundin@foi.se
Idag råder överproduktion av livsmedel inom EU, samtidigt som stora mängder björk importeras till pappersindustrin från Ryssland och Baltikum. Med andra ord finns det stora vinster att hämta om en del odlingsareal kan användas till att leverera fiberråvara i form av rörflen (Phalaris arundinacea) till massaindustrin.
Rörflen är ett flerårigt gräs och kan skördas under många år när det en gång är insått. Med en ny vårskördeteknik får gräset stå orört på fälten hela vintern och skördas först nästföljande vår. Det skördade gräset är då helt torrt, vilket möjliggör produktion, transport och lagring till låga kostnader. Michael Finell har framgångsrikt demonstrerat hela processen från gräs till papper i full skala och undersökt hur olika rörflensorter och processmetoder fungerar.
Gräsets fiberegenskaper varierar med jordmån och växtlokal. Fiberns kvalitet kan styras genom att grässorter väljs som är anpassade till miljön på odlingsplatsen. Ett stort innehåll av blad och bladslidor i skörden kan försämra massans kvalitet. Genom så kallad torrfraktionering, som innebär att växtmaterialet slås sönder i en skivkvarn, kan oönskade delar av gräset effektivt tas bort från stammen. De borttagna bladresterna har istället stort värde som biobränsle. Om den återstående torrfraktionerade råvaran sedan packas till bricketter, blir transporterna dubbelt så effektiva som transport av björkstockar med motsvarande fiberinnehåll.
Resultaten visar att rörflen kan användas till att producera högkvalitativ kortfibrig massa. Ren rörflensmassa kan användas till produkter som kontorspapper och white-top liner, ett tåligt och tryckbart papper som ofta används på till exempel papperskassar och kartongförpackningar.
Diplomingenjör Michael Finell disputerar fredagen den 21 november 2003 kl. 10.00 för vinnande av teknologie doktorsexamen. Avhandlingens titel är The use of reed canary-grass (Phalaris arundinacea) as a short fibre raw material for the pulp and paper industry. Opponent är Professor Ulf Germgård, institutionen för kemi, Karlstads universitet, Karlstad.
Plats: Samlingssalen, Röbäcksdalen, SLU, Umeå.
Kontaktinformation
Mer information: Michael.Finell@btk.slu.se
Tel. 090-786 94 96
Pressbilder: http://www.slu.se/aktuellt/pressbilder/2003/michael_finell/index.html
Leverfunktionen efter en transplantation bestäms inte enbart av faktorer som beror på donatorleverns kvalitet eller av faktorer hos levermottagaren. Även faktorer som beror på organets förvaring under väntetiden eller vid insättningen i levermottagaren är av betydelse. Skador här, s.k. ischemi-reperfusions-skador, leder till negativ påverkan på den transplanterade leverns metabolism.
Metoder för att i detalj studera leverns status utvärderas i Grzegorz Nowak avhandling från enheten för transplantationskirurgi, Karolinska Institutet. Med mikrodialys kan leverns metabolism studeras genom att halten i levern av glukos, laktat och glycerol mäts. Experimentella studier visade skillnader i effekten på leverns metabolism om blodflödet varit strypt under kalla eller varma förhållanden, kunskap som kan ha klinisk betydelse. Laktat/pyruvat-kvoten beräknandes och visade sig ha hög känslighet för att påvisa skada i levern, vilket sannolikt gör mätning av kvoten användbar i klinisk praxis.
Även en klinisk studie på patienter gjordes, för att studera den transplanterade leverns metabolism i människa. För att utvärdera användningen av mikrodialys vid levertransplantation studerades det normala förloppet av återhämtning. För att avgöra om mikrodialys kan användas för att diagnostisera förändringar i samband med komplikationer till levertransplantation krävs dock fortsatta studier.
Experimentella studier gjordes också av om förbehandling av donatorn med enteral ursodeoxycholsyra (UDCA) kan öka leverns motståndskraft mot ischemi-reperfusions-skada. Dessa resultat antyder att UDCA kan ha en skyddande effekt på den transplanterade levern, kontrollerade kliniska studier bör därför utföras.
Avhandlingens titel:
Monitoring and prevention of ischaemia-reperfusion injury in liver transplantation: Experimental and clinical studies
Författare:
Grzegorz Nowak, Centrum för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, tel. 08-585 826 71, eller mail: grzegorz.nowak@cfss.ki.se
Disputation:
Fredag 28 november 2003, kl. 9.00, Föreläsningssal R64, Huddinge Universitetssjukhus.
Avhandlingens abstract (pdf) finns på: http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-606-5
Utvecklingen i Ryssland är högaktuell idag. Den 12 december är det 10 år sedan Rysslands konstitution antogs. Den 7 december är det val till Duman, och i mars nästa år är det dags för presidentval. Av denna anledning arrangerar institutionerna i samarbete runt Gamla torget ett symposium om den ryska utvecklingen och en konferens om landets konstitution den 4-6 december.
Inbjudna talare är bland andra Anatoly Kovler; professor och domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg, Boris Strashun, professor i konstitutionell rätt, chef vid den ryska federationens författningsdomstol och chef vid institutet för utländsk konstitutionell rätt vid Moscow State Academy of Law, samt Bill Bowring, professor i Mänskliga rättigheter och internationell rätt vid Metropolitanuniversitetet i London. Han är också rådgivare för den brittiska regeringen i frågor om Ryssland och verkar som expert för Europarådet och andra internationella organisationer. Föredrag av flera Rysslandsforskare kommer att hållas under de tre dagarna, då man bland annat summerar Putins år som president. De två sista dagarna fokuseras kring landets konstitution, bland annat diskuteras vilken betydelse den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter haft på utvecklingen i Ryssland.
Konferensen finansieras av bland andra Krisberedskapsmyndigheten.
Hela programmet finns på: http://www.gamlatorget.uu.se/seminarier
Kontaktinformation
Kontakt: Elisabeth Sandberg, institutionen för Östeuropastudier, 018-4711459, e-post: Elisabeth.Sandberg@east.uu.se.
Begreppet ”hållbart jordbruk” innebär att människan måste bruka jorden på ett sådant sätt att kommande generationers matförsörjning tryggas, samt att jordbruket inte bidrar till skadliga effekter på miljön. En stor bov inom det konventionella jordbruket är konstgödseln. Introduktionen av denna innebar att de naturliga kretsloppen bröts. Detta medförde att dagens jordbruk kom att svara för en stor del av övergödningen av våra sjöar och hav. Konstgödseln som bland annat består av kväve och fosfor är också miljöförstörande vid produktionen, då kvävet kräver mycket energi för att bindas i former som är tillgängliga för växterna. Dessutom är fosforn i konstgödseln en ändlig resurs.
I ett ”hållbart jordbruk” med ekologisk produktion väljs konstgödseln, och även kemiska bekämpningsmedel, bort. Detta medför att det blir viktigare att ta hänsyn till de naturliga förutsättningarna för jordbruket, såsom markmikroorganismer och då särskilt de som kan samarbeta med växterna. Mykorrhiza-svampar och jordbakterier är här bra exempel. Dessa organismer samspelar med största sannolikhet intensivt både med varandra och med växter i naturen. De flesta jordbruksväxter utvecklar symbios med mykorrhiza-svampar, varvid svampen växer in i roten (= bildar mykorrhiza) där den får kol till uppbyggnad och energi från växten, som i sin tur erhåller mineralnäring från jorden via svampen. Mykorrhizan kan ha många positiva effekter för växtproduktionen, bland annat genom att bidra till effektivare näringsupptag och ökad stresstolerans mot torka och växtsjukdomar.
På senare tid har det framkommit att vissa bakterier tycks ha en positiv inverkan på mykorrhizasvampen, bland annat i form av en snabbare och mera intensiv rotkolo-nisation. Dessa bakterier är viktiga att identifiera och isolera, då de förhoppningsvis kan användas som ett komplement till exempelvis konstgödsling, genom att på-skynda och förstärka den naturliga mykorrhiza-bildningen i jorden och därmed även öka kraften i växtproduktionen.
Syftet med professor Janet Janssons och doktorand Veronica Arturssons studie har varit att identifiera aktivt växande bakterier, med potentiellt mykorrhiza-främjande förmåga, i en mykorrhiza-berikad jord samt att undersöka om dessa aktiva bakterier uppvisar en ökad vidhäftningsförmåga till ytskiktet av mykorrhiza-svampens hyfer (”svamptrådarna”), jämfört med vad andra bakterier gör.
En av dessa aktiva bakterier, Bacillus cereus VA1, kunde isoleras från Uppsalajorden och märkas in med en gen som uttrycker ett protein, GFP, som fluorescerar grönt när det belyses med blått ljus. Ett antal andra jordbakterier märktes även de in med GFP, för att användas som kontroller. Bakterierna undersöktes sedan var för sig i konfokal-mikroskop för att studera deras förmåga att fästa till mykorrhiza-hyfer. Den aktiva bakterien Bacillus cereus VA1, visade sig fästa signifikant bättre till hyferna, jämfört med majoriteten av övriga testade bakterier i ett kontrollförsök.
I studien har för detta sammanhang helt nya metoder tillämpats. Bromo-deoxy-uridine användes för att identifiera den aktiva bakteriella populationen i jordprovet.
Nästa steg är att utröna om denna aktiva bakteries koppling till svamp är positiv för växtens tillväxt och därmed har potential som framtida hjälpmedel inom ett ”hållbart jordbruk”.
Fotnot:
Artursson, V. and Jansson, J.K. 2003. Use of Bromodeoxyuridine Immunocapture To Identify Active Bacteria Associated with Arbuscular Mycorrhizal Hyphae. Publicerad i tidskriften Applied and Environmental Microbiology 69:6208-6215.
Artikeln utvaldes till ”Editor´s Choice” i novembernumret av tidskriften Science (5648:1117, 2003) där resultaten också beskrivs.
Kontaktinformation
Doktorand Veronica Artursson, tel 018-67 33 87, 070-175 72 10
Med solceller omvandlas solens energi direkt till elektricitet. Så kallade flexibla solceller görs som en plastfilm, tunna och böjbara som ett vykort. Dessa solceller har flera fördelar. Dels är själva flexibiliteten en fördel eftersom solcellerna lättare kan designas som spänningskälla för olika elektronikartiklar eller i byggnationer. Dels kan tillverkningen göras enklare och billigare än konventionella solceller. En kontinuerlig tillverkningsprocess som liknar den man använder vid papperstillverkning lämpar sig bra för flexibla solceller.
Sedan första prototypen av den färgämnesbaserade solcellen skapades 1991, har verkningsgraden förbättrats. Men det har varit tveksamt om solcellens livslängd varit tillräckligt bra. Färgämnet kan jämföras med de gröna växternas klorofyll på så sätt att det är den delen i solcellen som tillgodogör sig solljusets energi. Men till skillnad från klorofyllet i de gröna växterna måste solcellens färgämne hålla i flera år.
Helena Greijer Agrell har studerat vad som händer när solcellerna utsätts för värme, fukt, starkt ljus och andra extrema förhållanden. Hon har studerat hela solceller på molekylär nivå. Då observerades att en viss del av färgämnesmolekylen lossnade, men att detta kan förhindras genom att modifiera innehållet i elektrolyten. En annan del som man inte har förstått med denna solcell är hur elektronerna transporteras i titandioxiden. Därför har Helena Greijer Agrell studerat elektrontransporten i titandioxidfilmen fylld med elektrolyt. Genom att bättre förstå mekanismerna bakom elektrontransporten hoppas man på sikt också kunna höja verkningsgraden.
Illustrationer på http://www.info.uu.se/pressmapp/HelenaGreijer1 (samt 2,3,4)
Författare: Helena Greijer Agrell
Avhandlingens titel: Interactions in Dye-sensitized Solar Cells
Institution: Kemiska sektionen, Fysikalisk-kemiska institutionen
Disputationen äger rum fredag 28 november kl. 10.15 i B42, B4, BMC, Uppsala
Opponent är professor Laurence Peter, Department of Chemistry, Bath, England
Kontaktinformation
Vidare information: Helena Greijer Agrell kan nås på telefon 021-131700 eller via e-post helena.greijer@fki.uu.se
Agneta Skoog Svanbergs avhandling beskriver känslomässiga reaktioner hos kvinnan och mannen under provrörsbehandling (IVF), attityder till frysta befruktade ägg hos par som tidigare genomgått IVF samt allmänhetens attityder till äggdonation i Sverige våren 2002. Då diskuterades ett nytt lagförslag om äggdonation som inkluderade barnets rätt att få veta donatorns identitet.
Vissa perioder under IVF-behandlingen upplevdes som särskilt påfrestande för paren; tidpunkten för äggplockning, då ägget återfördes samt tiden före graviditetstestet.
Det fanns en likhet i reaktionsmönstret hos kvinnor och män vilket tyder på att IVF-kliniken bör ge båda samma stöd. Kvinnor som fått övertaliga befruktade ägg som kunde frysas, var mer optimistiska än övriga kvinnor, men de upplevde samma stress. Av de par som tidigare genomgått IVF var det en tredjedel som inte använde sina frysta befruktade ägg när den lagstiftade tillåtna förvaringstiden var slut. En stor andel av dessa par hade fått barn vid IVF-behandlingen och ville inte ha syskon så snart som den tillåtna frystiden medgav. En femtedel av kvinnorna och männen hade funderingar om hur frysperioden påverkat deras embryon. IVF-klinikerna bör därför informera om uppföljningar som gjorts på barn från frysbehandlingar, samt hålla kontakt med paret under frysperioden för att svara på frågor.
Bland allmänheten var majoriteten av kvinnor och män positiva till äggdonation som metod vid ofrivillig barnlöshet, men en tredjedel var negativa till identifierande uppgifter om donatorn. Kvinnorna var mer positiva än männen till att barnet informeras hur det har blivit till. En sjättedel av kvinnorna kunde tänka sig att donera ägg i framtiden men av dessa var en tredjedel negativa till att berätta för barnet om dess ursprung. Agneta Skoog Svanberg konstaterar att det är viktigt att utförligt informera både donatorer och par som tar emot donerade ägg om konsekvenserna av äggdonation.
För att öka antalet donatorer kan IVF-klinikerna använda internet för information till kvinnor som är intresserade av att donera. Att få prata med kvinnor som redan donerat ägg, ha egna barn, bo nära IVF-kliniken, och få professionell rådgivning ökar sannolikheten för att kvinnor ska vilja donera ägg.
Avhandlingen baseras på dagliga självskattningsmätningar hos 40 IVF-par, ett frågeformulär till 124 par som vid tidigare genomgått IVF-behandling, samt en enkät om äggdonation till 1000 kvinnor (25-35 år) och 1000 män (25-40 år) i Uppsala län. Äggdonation är tillåtet i Sverige från 1 jan 2003.
Namn: Agneta Skoog Svanberg
Avhandlingens titel: The Long and Winding Road: Emotional Reactions during In Vitro Fertilization and Attitudes towards Cryopreserved Embryos and Oocyte Donation.
Institution: Institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Opponent: Professor Per Olof Janson, Göteborgs universitet, Göteborg.
Disputationen äger rum: Fredagen 5 december, kl. 9.15, Rosénsalen, kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset.
Kontaktinformation
Agneta Skoog Svanberg kan nås på 0708-251389 eller via e-post skoog.svanberg@swipnet.se
